finlandssvenska landsbygdsriksdagens tidning 2012

1

Avgörandets stund för landsbygds-politiken!Landsbygdspolitik handlar inte bara om närservice. Det är mycket mer än att stöda småföretagande eller lantbruk. Det är mera än en kamp för närdemokrati och byaverksamhet. För att livet på landet skall fungera krävs allt detta och mer därtill. Det krävs att man, när man fattar beslut, ser på helheten, inte bara inbillar sig att om någon del fungerar, så fungerar allt.

Finland har ett internationellt sett unikt landsbygdspolitiskt system. Hjärtat är Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), men det är ett omfattande nätverk där allt från församlingar och byar till företa-garföreningar och ministerier drar sitt strå till stacken. OECD har i sina rapporter berömt Finland för sättet att sköta landsbygdsfrågorna, det ses som en modern och effektiv modell som andra kunde ta efter. I de nordiska länderna ser man med avund på den finländska lands-bygdspolitiken.forts. sid 9

Mats Nylund: Ingen sammanslagning utan landsbygdskonsekvensbedömningEnda sedan regeringsbildningen har kommunreformen diskuterats mycket och oron har varit speciellt stor i landsbygdskommunerna. När detta skrivs, har vi ännu inte sett regeringens förslag, men det står klart att modellen med endast 70 kommuner inte står på lika stadig grund som tidigare. forts. sid 12

Inspiratörer på Landsbygdsriksdagen: professor Alf Rehn och

debattören Maria Wetterstrand

Arrangörer:Svensk Byaservice, Egentliga Finlands Byar rf/Fokus på Åbolands byar, Aktionsgruppen I samma båt rf

Medarrangörer och sponsorer:Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Svenska temagruppen inom landsbygdsutveckling (YTR), landsbygdsnätverksenheten, Pargas stad, Kimitoöns kommun, Åbolands skärgårdsstiftelse, Nygréns stiftelse, Konstsamfundet

Vi som gör Landsbygdsriksdagen

2

Inom OECD och EU har diskus-sionen och forskningen under de senaste åren ökat kring begrep-pet place-based policy, på svens-ka platsbaserad politik. Den italienska finansgurun Fabrizio Barca – om nu någon italiensk finansrådgivare kan vara tro-värdig mitt i eurokrisen – sam-manställde år 2009 en oberoende rapport till kommissionären för EU:s DG Regio med titeln AN AGENDA FOR A REFORMED COHESION POLICY, där man identifierade den platsbaserade politiken som en lösning på EU:s sammanhållningsproblem.

Faktum är att EU har problem, inte bara med den eskalerande eurokrisen. Det finns ett stort glapp mellan EU:s övergripande strategi – den s.k. EU 2020-stra-tegin som pläderar för smart och hållbar tillväxt, och utvecklings-åtgärderna på lokalt och regio-nalt plan. Däremellan kommer dessutom medlemsländerna, som gärna drar hemåt så fort till-fälle ges. Det behövs sannerligen kraftfulla åtgärder för att hålla samman unionen, som förutom finansdebaklet hotas av vidgade sociala klyftor och minskad till-tro till demokratins styrförmåga.

Pro Platsen – på väg mot en platsbaserad politikPlatsernas viktighet, olikhet och ojämlikhet

Varför är Platsen så viktig för sammanhållningen? Här kan vi tala om vikten av att hålla sam-man allt från överstatliga struk-turer till lokala gemenskaper, så-som kommuner, stadsdelar och byar. Peter Backa framför i en artikel att den platsbaserade po-litiken integrerar geografin med förvaltningsstrukturer och so-ciala förhållanden på en ort. Här kunde man också tillägga den lokala ekonomin i form av fö-retagsamhet, sysselsättning och övriga resurser – dessa kan va-riera stort mellan platser, t.o.m. inom samma kommun.

I dessa tidevarv av global fi-nanskris blir platsernas olikhet och ojämlikhet ännu mer tyd-liga, eftersom förutsättningarna är så olika. Det finns en sorts platsernas hierarki, och då kan man också tala om kapitalis-mens tillväxtlogik som gynnar ekonomiska centra. Men varför är Västberlin mer välmående än Östberlin, ännu drygt 20 år ef-ter murens fall? Eller varför är småländska Gnosjö mer produk-tivt än vissa kommuner i Stock-holmstrakten?

Platsens unika förutsättningar

Varje plats är unik, och tillväxt-politiken har ofta varit plats-blind. Här får Barca oväntat medhåll av en amerikansk an-tropolog, David Harvey, som menar att kapitalets tillväxt bör utgå från Platsens egna unika förutsättningar. Harvey konsta-terar i en intervju följande: ”Fö-reställningen om att det finns en motsättning mellan klassbaserad och platsbaserad politik är felak-tig … du är en del av platsen var du än är. Det är själva känslan av att tillhöra den geografiska plat-sen och vilja se den frodas, som är det viktiga. Vi beter oss väl-digt annorlunda beroende på om vi känner lojalitet till den plats där vi befinner oss”.

Jag tror att varje lokalaktivist som kommer till Landsbygds-riksdagen 2012 i Korpoström kan identifiera sig själv i det ovanstående citatet. Att måna om Platsen är inte att vara en Bakåtsträvare, utan kan i hög-sta grad innebära att vara en Framåtsträvare, eftersom det är Platsens bästa som man har för ögonen. Platsen är mer än roten till lokal identitet, närmiljö och natur – härifrån utgår det eko-nomiska, ekologiska och sociala

kapital som vinner på att förme-ras, inte förminskas. Vilken Plats vill du verka för? Välkommen att diskutera detta på Landsbygds-riksdagen 2012!

Björn WallénOrdförande för

Svensk Byaservice ochRektor för Svenska

studiecentralen

Egentliga Finlands Byar rf bilda-des år 2000 för att värna om och befrämja boendet och levernet i vårt landskap. Arbetet för vår närmiljö görs genom påverkan, rådgivning och information, från lokal till statlig nivå. Tauno Linkoranta har arbetat som bya-ombud nästan från förening-ens grundande, och är den som länge stått för det omfattande och varierande arbetet på fältet. Målområdet är allt annat än ho-mogent, stora variationer finns både på det geografiska planet och inom näringslivet. Förutom arbetet i byarna förekommer ak-tivitet i både mindre och större tätorter, ofta i gränslandet mel-lan stad och landsbygd.

Svenskspråkig verksamhet

Under de senaste åren har vår förening i högre grad än tidi-gare betonat verksamheten i det svenskspråkiga kustområdet, i praktiken genom det regionala byaombudet Pia Prost. Ett exem-pel på Egentliga Finlands Byars arbete i Åboland är planeringen

Varmt välkommen till Åboland!och genomförandet av denna Landsbygdsriksdag, tillsam-mans med flera andra arrangörer.

Själv har jag lyckan och nöjet att bo på den tvåspråkiga Kimitoön. I motsats till vad mina urbana vänner i huvudsak tror, bor jag inte i en fyr på någon kal klippa, inte heller får jag mitt levebröd genom att fiska. Jag behärskar inte ens det kustsvenska språk som talas av en majoritet av ortsbefolkningen. Enligt min mening erbjuder min hemort den bästa kombinationen av vårt landskaps olika byggstenar; hållbara traditioner, fungerande samarbete, nya idéer, fält, sko-gar och hav.

Fungerande vardag

Landsbygdsmiljön och det skim-rande havet ger livskraft och ett gott sinne, men en fungerande vardag är naturligtvis också vik-tig. Här i Kimito är centrum litet och till fots räcker det inte mer än 20 minuter att ta sig en runda genom byn. Om man även stick-

er sig in till banken eller apote-ket, hämtar en motionssedel från kommunhuset, konsertbiljetter från kulturhuset och ännu byter några ord med en bekant på vä-gen, tar rundan 45 minuter. Sen kan man fundera på mer rele-vanta saker, såsom hur vi också i framtiden kan säkra en god lev-nadsmiljö, bibehålla en bra ser-vice, skapa nya samarbetsformer och funktionalitet i våra byar.

På mina egna och Egentliga Finlands Byars vägnar vill jag önska alla varmt välkomna till Åboland för att fundera och ta ställning till de aktuella och intressanta frågor som Lands-bygdsriksdagen lyfter fram. För-hoppningsvis är vi ett stort gäng som möter upp på Korpoström, där vi kan samla på oss inspira-tion och kunskap till gang för verksamheten i vår egen hem-bygd. Vi ses i Korpo!

Sinikka Kauko-VainioOrdförande för Egentliga

Finlands Byar rf

3

Den globala folkvandringen till städer och tätorter tycks aldrig få ett slut; från och med år 2008 bor det för första gången i mänsklig-hetens historia fler människor i städer än på landsbygden. Under de fyra senaste decennierna har även bosättningen i Finland för-tätats och koncentrerats till ur-bana områden. Just nu bor ca 80 % av landets befolkning i städer och i stadsnära landsbygd, 13 % i kärnlandsbygd och resten, som utgör största delen av Finlands yta, i glesbygd.

Stadsnära landsbygd

Av vår landsbygd och skärgård är det endast stadsnära områden som utvecklas gynnsamt, där det är nära till arbetsplatser och ser-vice. Drygt hälften av invånarna i den stadsnära landsbygden ar-betar i städerna och endast 40 % av finländarna jobbar i samma område som de bor i. Men är inte det något som kommer att sluta med en förskräckelse, har vi inte lärt oss något av historien? När det riktigt gällt, är det alltid den som levt närmast naturen (jord, skog och fiskevatten) som klarat sig bäst, med egen produktion av mat och energi, hur småskaligt det än må vara. Men det är just den infrastruktur som vi nu med frenesi monterar ner och låter oss villigt bli storskalighetens globala pantfångar, också admi-

Landsbygd i förändringnistrativt sett.

I dag finns teknik som kunde göra många oberoende av storskaliga nätverk, både inom energi- och matproduktion. Vid ökande självförsörjningsgrad och indi-viduella lösningar minskas ett hushålls beroende av höga löner, något som landsbygds- och skär-gårdsbor i alla tider förstått och som många unga urbana idag allt mer har tvingats inse.

Befolkningsförändringar

Eftersom jord- och skogsbruket inte längre behöver någon stor arbetskraft, förändras agrarbyg-den alltmer till boendelands-bygd. Man kan ju sen fråga sig om man förstått att planera för denna nya typ av befolkning ute på landet? När landsvägar måste användas som motionsbanor, är allt inte helt rätt. Jord- och skogsbruket har också i många områden formats om till en indu-striell produktionsapparat som inte heller gynnar landsbygden som en attraktiv boendemiljö. Skärgårdens primärproduktion (fiske, småbruk) har igen för-vandlats till serviceproduktion i takt med att fritidsbosättningen ökar, på gott och ont.

I tidskriften Skärgård nr 1/2006 konstaterar Gunnevi och Karin Bergbom i artikeln Befolknings-

förändringar och ägoförhållan-den på utskären i Skärgårds-havet 1954-2004 (11 sidor) att utskärsborna år 1960 ägde 99,6 % av marken, år 2004 ägde de 52 % – resten har sålts. Av de 48 % som sålts, har 22 % av arealen sålts till staten och 26 % för som-marbosättning. Idag är Egentliga Finland landets stugrikaste land-skap med 48 000 fritidshus.

Nya trender och deltidsboende

Man kan ju fråga sig om det inte skulle ha varit bättre för skär-gårdsborna att inte sälja bort sina unika marker, utan i stället bygga fritidshus och stugbyar som hyrs ut och sälja alla de tjänster som urbana kunder är i behov av? I den sektorn ligger fortfarande en stor outnyttjad potential med massor av arbets-tillfällen.

Frågan är om det finns bered-skap att ta vara på de nya trender och nya möjligheter som hela tiden skapas? Diskussionen i medierna som följde vårjaktsför-budet (alfågel) våren 2012 visar hur svårt det är för konservativa traditionalister i skärgården att anpassa sig till nya värderingar.

Projektet Trygga skärgårdsboen-det samlade in intressanta siffror från Kimitoön och Väståboland (2010) via intervjuer och en-

käter, som visar vilken poten-tial de deltidsboende utgör för skärgårdskommunerna och dess företagare. I projektrapporten noter man dock att kommuner-na stöder sina företagare dåligt, och att näringsverksamhetspoli-tik saknas för att bättre utnyttja de deltidsboende. Det är också ett byråkratiskt problem att få skriva sig som heltidsboende i skärgården i sydvästra Finland,

p.g.a. magistratens ogina inställ-ning. Trots att många tillbringar 60 % av året i sin fritidsbostad, betalar de sin skatt till det urbana samhälle där de är skrivna. Även det urbana samhällets egoistiska inställning, gentemot det rurala, skulle behöva revideras.

Håkan Eklund Redaktör för

tidskriften Skärgård Skärgårdsinstitutet

vid Åbo Akademi

Foto: Anita Eklund

LANDSBYGDSRIKSDAGEN I ÅBOLAND 2012Plats: Skärgårdscentret Korpoström i KorpoProgram Lördag 6.1010.00 Öppnande av Landsbygdsriksdagen10.30 Alf Rehn: “Den innovativa byn”12.15 Lunch13.30 Presentation av temaseminarierna14.00 Temaseminarier (se sid 17)17.00 Paus19.00 Åboländsk oktoberfestSöndag 7.1009.30 Frågetimme om kommunsammanslagning och landsbygdsutveckling med bl.a. Eero Uusitalo, Mats Nylund, Ritva Pihlaja och Siv Sandberg10.30 Landsbygdsriksdagen i Sverige 2012 – sammandrag och konklusioner11.00 Maria Wetterstrand: “Lokala lösningar – för framtiden”12.00 Lunch13.15 Plenum15.00 Avslutande av Landsbygdsriksdagen

Deltagaravgifter och anmälan:135 € / deltagare lö – sö (1 natt)180 € / deltagare fre – sö (2 nätter)I priset ingår:- seminarium- övernattning med frukost- lunch, kaffe och kvällsfest- transport från logi till Skärgårdscentrum Korpoström och kvällsfesten

Seminariedeltagare, som endast deltar i dagsprogrammet, betalar 50 €Seminariedeltagare, som inte övernattar men deltar i kvällsfesten, betalar 85 €

Sista anmälningsdagen 31.8.2012Mer om programmet och anmälningar på www.landsbygdsriksdagen.fi.

Vi strävar efter att arrangera subventionerade bussar från både Österbotten och Östra Nyland. Om du är intresserad av gemensam transport, meddela om detta i samband med din anmälning till Landsbygdsriks-dagen.Anmälningsblanketten hittar du på www.landsbygdsriksdagen.fi - AnmälningDen gemensamma busstransporten arrangeras om det finns ett tillräckligt stort intresse.Bussen från Österbotten delsponsoreras av Prevex

4

Leader-programmet kom till Finland som ett av EU:s verktyg inom landsbygdspolitiken. Fin-land har vidareutvecklat Leader-metoden och agerar för att stärka den runt om i Europa, bl.a. som ordförande för ELARD. Den är för närvarande ett av de vikti-gaste verksamhetssätten inom landsbygdspolitiken. Erfaren-heterna från det motsvarande gemenskapsinitiativprogrammet Urban, som riktats till städerna, har som regel också varit po-sitiva. Verktyget har dock inte metodologiskt varit lika välut-vecklat som Leader, och EU har därför av en eller annan orsak inte velat satsa på det under föl-jande programperiod.

Omfattande Leader-verksam-het

I Finland omfattar Leader-verk-samheten redan hela landsbyg-den, d.v.s. ungefär 2,5 miljoner invånare. Finlands 55 Leader-grupper täcker samtliga lands-ortskommuner, samt städer med färre än 23 000 invånare och även landbygdsområden i stä-der med över 23 000 invånare. Det finns företagsfinansiering; verksamheten kan också omfatta varierande miljöprojekt och vara kontraktsbaserad, vilket bety-der viktiga tilläggsinstrument i utvecklingsarbetet. Dessa ger mycket sannolikt möjlighe-ter också i de största städerna. Många Leader-grupper har själ-va stärkt sin ställning. Leader-gruppernas arbete är strategiskt starkt; samarbetet har utvecklats och likaså arbetsfördelningen mellan lokala och regionala ak-törer.

Vad är stads-Leader?Det finns goda grunder att anta att Leader får en större betydel-se inom de närmaste åren. För Leader-liknande verksamhet har man fram till år 2014 hittat nya tillämpningsobjekt. Under denna programperiod har den breddats till fiskerigrupper och i fortsätt-ningen till interaktionsområden mellan städer och landsbygd, så att verksamheten omfattar även större städer. Enligt EU:s preliminära målsättningar skall arbetssättet för lokal utveckling – Leader-metoden – under den kommande programperioden sannolikt börja tillämpas också i de andra strukturfonderna, vid sidan av jordbruksfonden.

Samma grundprinciper

Landsbygdens Leader-metod och ett motsvarande finansie-ringsinstrument behövs också i städerna, och framöver vore det skäl att införa Leader-metoden även vid utveckling av stadsde-lar. Leader-metoden borde börja användas i de nya utvecklings-föreningar som grundas med avstamp i lokala regionforum som fungerar i städerna. Lokala föreningar och företag, kommu-nalförvaltningen och enskilda invånare skulle vara aktiva i fo-rumen enligt Leaders princip om trepartssamarbete.

Oavsett om det är fråga om en by eller en stadsdel gäller samma grundprinciper för Leader-verk-samheten. Utvecklingsverksam-heten är områdesbaserad, d.v.s. utgår från områdets behov och potential. Interaktionen mellan olika aktörer fungerar nerifrån upp och går i båda riktningar. Områdets aktörer deltar i verk-

samheten i stor omfattning och jämbördigt, oberoende av bak-grund och härkomst, enligt part-nerskapsprincipen. Utvecklings-arbetet är sektorövergripande; byar och stadsdelar utvecklas som en helhet. Samverkan mel-lan områdena och det inter-nationella samarbetet ger ut-vecklingsarbetet ett mervärde. Aktörerna i området samarbetar i nätverk. En decentraliserad beslutanderätt ger aktörerna en starkare ställning när de driver sitt program.

Bättre förvaltningsmodell ef-terlyses

Stadsdelarna bör i god tid för-bereda sig på att börja tillämpa Leader-metoden. Suomen Kylä-

toiminta ry (SYTY) – Byaverk-samhet i Finland rf erbjuder där-vid sin kompetens och sitt stöd tillsammans med Helsingfors stadsdelsföreningar rf – HELKA – som blev medlem i SYTY den-na sommar. Nödvändiga redskap och nya strukturer som behövs, är givetvis en ny sektorövergri-pande lokal utvecklingsförening med styrelse, anställda och för-troendevalda enligt trepartsprin-cipen. Arbetet kräver ett eget utvecklingsprogram och finan-sieringskontrakt med det ansva-riga ministeriet och med kom-munen. Föreningen måste ha en autonom status och möjlighet att finansiera och genomföra ett eget program med just de projekt man själv vill genomföra. Program-met måste kunna genomföras i

samarbete mellan flera sektorer och omfatta olika projekttyper.

Det är önskvärt att förvaltnings-modellen för Leader framöver skulle fungera ännu bättre och vara lättare uppbyggd, och att gruppen skall ha en mer auto-nom status och större beslutan-derätt. Leader förtjänar ett så en-kelt genomförande som möjligt enligt principen ”man går över där staketet är som lägst”, men med noggrant iakttagande av la-gar och bestämmelser. Sådant är stads-Leader.

Risto Matti NiemiGeneralsekreterare för

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i

Finland rf

Generalsekreteraren för SYTY Risto Matti Niemi.

��

Företagar- och jordbru-karparet Sofia och Ken-neth Storsjö i Petalaxsäger att nu får deträcka med försämring-ar och nedskärningar ijordbrukets lönsamhet.Lönsamheten i jord-bruksnäringen har re-dan försämrats tillräck-ligt under de senasteåren så nu får det varanog. Båda vill att Öst-erbotten i den kom-mande riksdagen skallrepresenteras av enriksdagsman som kanjord- och skogsbruks-frågorna och som detror kan föra deras ta-lan. Det är därför destöder Mats Nylund iriksdagsvalet och somde hoppas är den somuppfyller deras för-väntningar.

��

� ��

��

� ��

��

��

Henrik Svarfvar

��

��

Foto: Johanna Nyman

��

��

Ring Göran Jungar 040-5419002

• Hydraulikförsäljning och service• Skogsentreprenad

• Jordbyggnad

Kontakta eller besök oss:Kim Stagnäs [email protected] Berg 0400-954496Tel. o. fax 06-3830511

Rejpeltvägen 12, 66600 Vörå

• Hydraulikförsäljning och service• Skogsentreprenad

• Jordbyggnad

Kontakta eller besök oss:Kim Stagnäs [email protected] Berg 0400-954496Tel. o. fax 06-3830511

Rejpeltvägen 12, 66600 Vörå

för effektivare produktion...Jonny Heikkilä 020 1984 835Sixten Passell 020 1984 832Ossian Thylin 020 1984 837

E-P:N

MINKINREHUMonäs Feed

Tfn (06) 488 0500(06) 768 8100

Kom med i hembygdsarbetet!

Prenumerera på Hembygdenutkommer 5ggr./år 12€

Finlands svenska hembygdsförbund rfTel. 09-6123 488 eller forbundet(at)hembygd.fi

Besök även hemsidan www.hembygd.fi

5

I anslutning till temaåret för landsbygdens utvecklingspro-gram för Fastlandsfinland ord-nades den 5-7 juni ett inno-vationsläger i Kaustby för att uppmuntra företagare på lands-bygden till nya innovationer. Det var fråga om ett intensivt inter-aktivt arbete under några dagar. Under den tiden mognade före-tagarnas uppslag för innova-tioner, kommersiella produkter eller affärskoncept. Utgångs-punkten för innovationstävling-en var innovativ verksamhet på landsbygden. Teman var kom-mersiella tjänster på landsbyg-den och bioekonomi, samt ICT-lösningar för dem.

Peloton Innovation Camp i Kaustby jobbade för en lands-bygd med förnyelseförmåga och förmåga att lösa vardag-liga utmaningar. Genom inno-vationslägret ville man peka på landsbygdens starka sidor vid skapandet av nya innovationer. Landsbygden är en strålande innovationsplattform, t.ex. för nya produkter och tjänster. På innovationslägret kunde man vi-dareutveckla dessa med hjälp av

Landsbygdens nya ekonomi skapades på Peloton Innovation Camp i Kaustby

kompetenta personer och ända-målsenliga verktyg.

Genom inlärningsprocessen ska-pade och utvecklade man nya modeller för företagsverksam-heten i ett samarbete mellan ex-perter och företagare. Samtidigt marknadsförde innovationslä-gret utvecklingsprogrammen för landsbygden och deras möjlig-heter att utveckla innovationer.

Landsbygdsnätverksenheten genomförde innovationslägret i samarbete med Sitra, arbets- och näringsministeriet, nätverket för innovation och kunnande, nätverket för kreativ ekonomi, ProAgria, MTK, Maa- ja koti-talousnaisten Keskus, Suomen Uusyrityskeskukset ry, Keksimö ry och Kaustby ekonomiska re-gion. För arrangemangen och den praktiska koordinationen svarade tankesmedjan Demos Helsinki.

Allehanda idéer

Till lägret söktes radikala inno-vatörer och aktörer med förmåga att ändra på vårt sätt att leva, bo,

äta, röra oss och använda na-turresurser. Lägret samlade de smartaste människorna, idéerna, kunskaperna och verktygen för att utnyttja denna potential. De 50 mest motiverade kandida-terna och de bakom de åtta mest

lovande idéerna fick bekanta sig med andra ivriga deltagare, lära sig av stränga experter och se hur man tillsammans går från idéer till produkter och tjänster för ett gott och vettigt liv i fram-tiden. I den unika lägermiljön

tävlade teamen mot varandra och gjorde en demo om sin idé för att övertyga finansiärer och partner. De bästa nya tjänsterna fick en chans till vidareutveck-ling.

Projekt ÅkeraffärGemensam användning av åk-rar som inte brukas. På åkrarna kunde man anlägga koloniträd-gårdar, blom- och örtodlingar, matpotatis och rotfrukter – äkta närproducerade varor! De som tycker om att odla i byarna och glesbygderna, kunde arbeta till-sammans och njuta av skörden. Då skulle även människor som inte äger mark kunna ägna sig åt ekologisk och lokal odling.

RideshareRideshare gör landsbygden till-gänglig även för dem som inte har bil. Via tjänsten ser man smi-digt de personer som erbjuder el-ler har behov av bilskjuts längs en viss rutt. Målet är att utöka de interna kommunikationssätten och -möjligheterna på landsbyg-den, samt att betydligt minska de passagerarspecifika utsläppen.

Gröna takBara himlen sätter gränser för gröntak! Vår idé går ut på att grunda ett företag som erbjuder

Teamen på innovationslägret bildades kring följande idéer som kommer att vidareutvecklas:

företag och husbolag planering och byggande av gröntak, samt underhåll under livscykeln. Dessutom vill vi utveckla bran-schen och produkter för den. Gröntak medför en hel del nytta: anpassning till och bekämpning av klimatförändringen, förbätt-ring av luftkvaliteten och triv-samheten, samt en mer diversi-fierad boendemiljö.

Nya generationens växthusVåra nuvarande växthus förbru-kar massor med energi, och sek-torn kämpar med ekonomiska problem p.g.a. de stigande kost-naderna. Således är efterfrågan på ett nytt slags växthus garan-terad. Det handlar om en ny en-ergieffektiv växthuslösning som utnyttjar naturligt ljus i hög grad och inte sprider ljusföroreningar. Dessutom lämpar den sig ut-märkt i de finska förhållandena och för familjeodlingar.

HUB Park för småstäderIdentifieringen av innovations-verksamhet på landsbygden

måste främjas. För att ta vara på potentialen utvecklar vi ett helt nytt koncept för kompe-tenskluster. Genom hela his-torien har man kopierat stora städer när man utvecklat inno-vationsverksamheten och byggt teknologicenter på åkrarna som sedan lämnats öde efter en tid. Innovationsplattformen borde utvecklas utifrån de små regio-nernas utgångspunkter. Därför utvecklar vi ett teknologicenter för småstäder – en HUB Park!

AirBnb lärande i gruppDen finländska undervisningen är ett begrepp som syftar på ge-digen kompetens. Vårt mål är att utnyttja denna kompetens i ännu högre grad. Gamla hus eller byggnader för landsbygdsturism kan åter tas i bruk genom att ord-na kurser för intresserade i dem, t.ex. för urbana nybörjarodlare eller flugfiskare! Därigenom förenas främjandet av lokal tu-rism och en aktiv verksamhet på landsbygden med den finländska undervisningskompetensen.

EnergireparationerIndustrin står för hälften av en-ergiförbrukningen i Finland. En stor del av industrin består av små och medelstora företag som har en hel del att förbättra vad gäller energiförbrukningen. Därför används förnybar energi fortfarande i väldigt liten grad jämfört med potentialen. Nu ut-vecklar vi en tjänst som riktar sig till små och medelstora fö-retag i industriområden runtom i Finland. Tjänsten omfattar energiutredningar, samt utifrån dem planering av energisparåt-gärder och ibruktagning av för-nybara energiformer, samt kon-struktionstjänster. Vår idé stöder Finlands långsiktiga klimat- och energistrategi, förbättrar kon-kurrenskraften för industrin på landsbygden och skapar ny af-färsverksamhet inom grön eko-

nomi, i synnerhet kring bioen-ergi från primärproduktionen till underhållstjänster.

Eko-portalenPortalen för ekologiska livsmed-el förenar två olika idéer. Teamet skapar en tjänst som förenar pro-duktionens och konsumtionens behov via existerande råvaror – och samtidigt fungerar den som ett diskussionsforum för matin-tresserade och producenter. På detta sätt minskar svinnet och även småodlare kan göra sin pro-duktion tillgänglig. Dessutom utvidgas kretsarna för ekologis-ka livsmedel, vilket möjliggör skalfördelar. Därigenom uppstår en ny nivå för mikroproduktion och -logistik som kan bli en bra inkomstkälla för flera invånare på landsbygden!

Läs mer: http://www.peloton.me/.Följ med på Twitter: @PelotonCamp.Anslut dig på Facebook: https://www.facebook.com/groups/204183506313847.

Lärkkulla skärgård

hemsidorna är:www.larkkulla.net

Sommarkurser i skärgården:

2-4.8 Prepkurs för abiturienter i biologi, hälsokunskap och matematik6-8.8 Prepkurs för abiturienter i biologi och fysik8-10.8 Storytelling, Storytelling8-11.8 Fotbollskurs för barn födda 2001-2006, Fotbollskurs Houtskär8–11.8 Tovningskurs, grunder,11–17.8 Tovningskurs, fördjupning

MaskinringPeny

www.mrpeny.fi040 55 42 333

Telefon: 0400 340 170Fax: 0420 340 170

[email protected]

Landsbygdsnätverksenheten – landsbygdens koordinatör

6

Under slutet av 1980-talet drab-bades framförallt den österbott-niska landsbygden av en allvar-lig kris. Avfolkningen ökade, butiker och skolor lades ner eller hotades av nedläggning. Det var svårt att se någon ljusning eller något sätt att komma ur krisen. Då föddes tanken på en lands-bygdsriksdag.

Den första Landsbygdsriksda-gen förbereddes genom studie-cirklar med uppgift att formulera krav på myndigheter och organi-sationer, samt fundera på lokala strategier. På vårvintern 1990 samlades man så till den första Landsbygdsriksdagen, som blev en tillställning fylld av kampan-da och framtidstro. Landsbygds-riksdagen uttalade också sin tro på att det är landsbygdsborna själva som måste ta itu med problemen. Här lyftes byaråden fram som centrala aktörer.

Efter det har traditionen fortsatt. Vart annat år samlas landsbygds-bor, projektmänniskor och perso-ner inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till Landsbygds-riksdag för att framförallt utbyta erfarenheter, men också för att ta ställning till aktuella frågor och

Landsbygdsriksdag för tolfte gången

inte minst viktigt, ha trevligt till-sammans.

De två första Landsbygdsriksda-garna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år 1994 och omfattade då för första gången hela Svensk-finland med modell från de två första Landsbygdsriksdagarna i Vörå. Det var inom ramen för ”projektet Svensk Byaservice” som evenemanget ordnades och var då den största tillställningen för projektet.

Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu, Närpes, Karis, Mariehamn och Borgå stått som värdar. Nu har då turen åter kommit till Åboland, den här gången med Skärgårdscentret Korpoström i Korpo som samlingsplats för fin-landssvenska landsbygdsutveck-lare. Det är nu för tolfte gången som Landsbygdsriksdagen ord-nas och således tredje gången i Åboland.

Svensk ByaservicePeter Backalandsbygdsutvecklare Kenneth Sundman kanslisekreterare

Svensk Byaservice (SB) är ett samarbetsforum för landsbygds-utveckling i Svenskfinland. SB, som bildades år 1994, upprätt-hålls av Svenska studiecentralen (SSC), Sydkustens landskaps-förbund, samt Svenska Öster-bottens förbund för utbildning och kultur.

Svensk Byaservice jobbar för att stöda och hjälpa byarna i deras verksamhet. SB är ingen takorganisation och strävar inte till att styra verksamheten. Byn bestämmer, SB sprider informa-tion och hjälper byarna att lära av varandra.

Vart annat år står Svensk Bya-service som arrangör för en Landsbygdsriksdag, som sam-lar byaråd, projektmänniskor och personer inom landsbygds-utveckling i Svenskfinland till debatt om bya- och landsbygds-utveckling, samt ger byarådsak-tivister möjlighet till utbyte av idéer, lära av varandra och knyta kontakter.

Svensk Byaservice svarar för den svenskspråkiga verksamhe-ten inom Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, vars verksamhet in-begriper aktivatorverksamhet,

koordinering och information.

Sedan år 2005 ger Svensk Bya-service ut ett Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling per e-mail. De ca 300 mottagarna finns bl.a. inom föreningar, organisa-tioner, sammanslutningar, land-skapsförbund, högskolor och ministerier. Tidvis har även en finsk månadsversion, Uutiskirje, utkommit.

Svensk Byaservice finns statio-nerad på SSC-kansliet i Vasa. Adress: Svenska studiecentra-len, Österbottens regionkansli, Handelsesplanaden 12 B 17,65100 Vasa, tel. 06-320 4151, www.bya.net.

Tidningen om Finlands lantbruk och landsbygd - på svenska

- greppar landetTfn (09) 586 0460, www.landsbygdensfolk.fi

Fokus på Åbolands byar är ett tvåårigt EU-projekt, som finan-sieras med Leader-pengar via aktionsgruppen I samma båt rf och med stöd från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet och Stiftelsen Martha och Albin Löfgrens kulturfond. Projektet riktar sig till alla byar och öar i Åboland.

Under projekttiden besöker för-eningens svenskspråkiga bya-ombud de åboländska byarna och kartlägger den verksamhet som finns i byarna just nu, samt byarnas behov och visioner för framtiden. Byarna får informa-

Fokus på Åbolands byartion om vad som är aktuellt inom landsbygdsutveckling, samt information om arbetet med att göra en egen byaplan. Ombudet kan även fungera som resursperson i byarnas egna ut-vecklings- och byaplansprojekt. På hemsidan efbyar.fi ingår en byaportal, där de åboländska byarna presenteras i korthet: historia, förbindelser, sevärd-heter, service, byaverksamhet m.m. Här finns även en länk till byaföreningarnas egna hemsidor och byaplaner. Byasidorna får fritt användas för byarnas egen marknadsföring.

Byaombudet arrangerar och deltar i regionala och natio-nella skolningsdagar och semi-narier som ökar kunskaperna om byautveckling och gynnar byaverksamheten i regionen. Arrangemangen av Landsbygds-riksdagen 2012 i Åboland ingår i projektet Fokus på Åbolands byar.

Pia ProstByaombud i Åboland

Egentliga Finlands Byar rf

Jonnys FörsäljningstjänstPetalaxvägen 18, 66240 Petalax

Telefon 06-347 0608 [email protected]

Design: Tobias Mellberg

Smycket är c.a. 23mm högt, tillverkat isterling-silver och levereras

med kedja och ask.

” Kärleken är det centrala, stödd avhoppet och tron”

Pris 39,50€/inkl postkostn.

Namn:___________________________Tel:_________________Adress:___________________________________________________________________________________________

Sänd in din beställning till

Antal

Tro Hopp och Kärlek

www.cjcenter.fi

7

Svensk Byaservice Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling ut-kommer en gång i veckan via e-mail. Som samarbetspart med-verkar Svenska temagruppen (SveT) inom Landsbygdspoli-tiska samarbetsgruppen (YTR). Nyhetsbrevet sänds bland annat till de lokala aktionsgrupperna, de regionala byaorganisatio-nerna, andra föreningar och or-ganisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier. På vår sänd-ningslista finns för närvarande

ett 300-tal mottagare. Nyhets-brevet, som getts ut sedan maj 2005, utkom under 44 veckor åren 2006-2011.

Svensk Byaservice och SveT har även tidvis gett ut ett finskt nyhetsbrev, Maaseudun kehittä-misen Uutiskirje, som till största delen är en översättning av ett urval notiser ur flera föregående numror av Nyhetsbrevet. Uu-tiskirje utkom för första gången i december 2008.

Vårt nyhetsbrev rappor-terar om aktuellt inomlandsbygdsutveckling

Nyhetsbrevet kan även läsas på Svensk Byaservice hemsida, www.bya.net. Vill du komma med på vår sändlista, sänd då mail till adressen [email protected].

Öströms Potatis

050-51 11 356

www.asbromjolk.fi

HAR NI PROBLEM MED VASS?Låt oss ta hand om saken

med över 30års erfarenhet.

Vänligen ring0400-215 587 Kalle

Ab Vassbekämpning, Tenala

Tel. 06 222 9586Fax 06 222 9589

Väståbolands Skogsvårdsföreningwww.abolandssvf.fi

Verksamhetsledaren för Riks-organisationen Hela Sverige ska leva Staffan Bond i sam-språk med professor Eero Uusitalo under en paus på senaste Landsbygdsriksdag på Haikko Herrgård i Borgå 2010. Foto: Kenneth Sundman

– Landsbygdens samhälleliga betydelse kommer att öka. Det säger professor Eero Uusitalo som nyligen avgått från pos-ten som generalsekreterare för den Landsbygdspolitiska sam-arbetsgruppen (YTR). Finlän-daren – medborgaren – vill bo på landet! Kraven på hållbara energilösningar förutsätter en levande landsbygd i framtiden. Träet liksom gruvenergin har en ljusnande framtid och distansar-betet ökar. Finland kommer att behöva sin landsbygd.

EU satsar snävt – Finland föl-jer

Trots detta uppskattar man inte landsbygden för vad den är värd. Många politiska besluts-fattare förstår inte problema-tiken, utan böjer sig för EU:s strategier och satsar krut på att finjustera detaljer. Omsorgen om miljön är viktig liksom stö-det till jordbruket, men det räd-dar inte landsbygden. Fast man sköter en, eller några lands-bygdsfrågor bra, så utvecklar man inte den helhet av olika yrken, serviceformer och sam-hällsgrupper som landsbygden i verkligheten utgör. Man måste också inse att landsbygden är heterogen. Därför försummas glesbygden, d.v.s. hälften av Finland. Man får inte ens före-slå specialåtgärder fast just spe-ciella förhållanden råder.

Landsbygdens framtidvärd att kämpa för

Utan helhetsgrepp – ingen landsbygdspolitik

YTR arbetar för landsbygden som helhet, i motsats till EU som driver lantbrukspolitik med miljökläder. En dylik politik gynnar bara den landsbygd som redan har det bra. Jordbruket är oftast inte en stor näring på gles-bygden. Det här fattar inte de flesta beslutsfattare. En nationell landsbygdspolitik kunde vara friare och träffsäkrare, men den ges inga resurser, de nationella medlen används som motpengar till EU-medlen. Detta är politisk inkompetens!

I Finland har det byggts upp ett landsbygdspolitiskt system som bygger på samverkan mellan det offentliga och folkrörelserna, sådant kommer man att behöva mera av i morgon än i dag. Det handlar dock inte om att göra of-fentliga uppgifter till talko, utan om att satsa offentliga medel så att resurserna utväxlas genom partnerskap. Bya- och Leader-verksamheten är goda exempel på detta. Att spara på sådant är dumt.– Det är mot bakgrunden av det här, som det är märkligt att de an-svariga ministerierna på många sätt börjat försvåra YTR:s arbete på många sätt, säger Uusitalo.

Peter BackaLandsbygdsutvecklare

Svensk Byaservice

9

Den finländska närproducerade matens uppsving har pågått re-dan i flera år. Den ökade efter-frågan kan omöjligtvis mättas av producenterna, vars produk-tionskapacitet inte är så flexibel som marknaden. Konsumentens krav på kvalitet, ursprungsbe-teckningar, ekologi och produ-centgaranti gör hela närmats-fältet till en ogräsodling, som är väldigt svår att kontrollera.

Vill vi nå ökad effektivitet på bekostnad av kvalitet? Kan man öka utbudet av närmat till den grad att konsumenterna får när-producerat i varje butik och res-taurang? Hur skall produktionen hanteras och framförallt kontrol-leras om man har ett brett när-sortiment som målsättning? Och framförallt: Vad är närmat?

Skolmaten

Vi har vissa fenomen i vårt land, som vi kan stoltsera med. Dit hör t.ex. skolmaten, den hälsosamma och näringsrika kosten som dag-ligen bjuds till alla elever i våra skolor. Skolmaten har sannolikt varit en framgångsfaktor för våra barn i vissa hänseenden, men kvaliteten har kritiserats allt oftare. Näringsinnehållet base-rar sig på regelverk som inte om-fattas av alla, speciellt de mest kritiska föräldrarna som inte vill

Den svårdefinierade närmatenatt skolmaten skall innehålla för mycket tillsatsämnen och att rå-varorna skall kunna spåras fram till gårdar som kan ta ansvar för produkten i fråga.

Primärproduktionen är en be-gränsad del av närproduktionen. För att kunna förädla närpro-dukter, behövs både kunnande och investeringar i produktions-anläggningar. Vi kan inte för-utsätta att alla gårdar satsar på anläggningar, men för en ekono-miskt fördelaktig framtid är det nödvändigt att allt fler gårdar på olika håll i landet även funderar på en ökning av förädlingsgra-den. Den österbottniska skalade potatisen är inte närmat i södra Finland. Eller är den?

Vad är och var finns närmat?

Den ekologiska produktionen har ett eget mycket avancerat myndighetsstyrt kontrollsystem. Detta system har medfört att den ekologiska produktionen har fått ett starkt fotfäste bland konsu-menterna. Den övriga närpro-duktionen är inte alls kontrol-lerad. Det finns endast några få tumregler på vad som är närmat. Oftast är det konsumenten som avgör om en produkt anses som närproducerad eller inte. Den närproducerade maten liknar i viss mån kejsarens nya kläder.

Alla talar om den, alla har köpt den, alla har smakat på den, alla höjer den till skyarna, men ingen kan säga var den är eller vad den är. Vad är närmat? Är renkött närmat i södra Finland? Är en apelsinsaft som pressas i butiken närmat? Vems uppgift är det att definiera närmat; konsumentens eller producentens?

Dessa frågor och mycket annat kommer att diskuteras inom te-magruppen för närmat på Land-bygdsriksdagen. Vi kommer att ha en norsk gäst och inspiratör i gruppen, socialantropologen Ilona Drivdal från Norsk Bonde- og Småbrukerlaget, som länge har jobbat med frågor om rättvis handel och jämlik fördelning av

mat. Om du är intresserad av att debattera frågorna redan på för-hand, be att få göra det på face-book i gruppen Närmat LBRD.

Mia AitokariNärmatskoordinator för

Närande närmat-projektet i östra Nyland

Landsbygdsutvecklare Mia Aitokari: ”Zooma på det väsentliga”.

Men det finns problem med ett helhetsgrepp i Finland som är uppbyggt enligt sektortänkande och -handlande. De senaste re-geringarna har försökt mjuka upp sektoriseringen genom s.k. politikprogram. Inget av dem har varit särskilt framgångs-rikt eller långlivat, sektoradmi-nistrationen har kört över dem med sina lagbaserade uppgifter och överlägsna resurser. Enda undantaget är landsbygdspol-tiken som överlevt i decennier och kunnat påvisa goda resultat. Men resultaten har kommit till under ständig kamp med sektor-administrationen.

Ett annat problem är att ett nät-verk där många samverkar för samma mål, inte är lätt att förstå eller ens få syn på. Landsbygds-politiken har med andra ord en oförtjänt låg profil, de flesta människorna har ingen aning om hur avgörande YTR är för möjligheterna till ett gott liv på landet.

Behov av dynamisk landsbygds-politik

Helhetsgreppet och låg profil ( forts.från sid 1)

För tillfället blåser det snåla vindar över landsbygden. Cen-tralisering och stora enheter pre-senteras som lösningen på alla problem – tänk bara på diskus-sionen om kommunreformen. Den samhällspolitiska debatten fokuseras på metropolutveck-ling, inte på landsbygdens situa-tion. Nu, om någonsin, behövs en stark, dynamisk och kämpan-de landsbygdspolitik.

Samtidigt har det skett praktiska förändringar som skapar tur-bolens. En av dem är att YTR – landsbygdspolitikens hjärta – har överförts från jord- och skogsbruksministeriet till arbets- och näringsministeriet. En an-nan beaktansvärd förändring är att landsbygdspolitikens Grand Old Man, Eero Uusitalo har gått i pension.

Helhetsbevakare

Den centralistiska vinden och de praktiska omställningarna ska-par en för landsbygden farlig si-tuation. Vi kan i värsta fall förlo-ra en modern och internationellt

uppskattad landsbygdspolitik. Rent objektivt har landsbygden en ljusnande framtid. Hållbar energiproduktion kan bara ske på landet, liksom produktion av närmat. Men någon måste beva-ka helhetsutvecklingen. Om t.ex. service och påverkningsmöjlig-heter försvinner från landsbyg-den, så kan man inte ta tillvara de väntande möjligheterna.

Det krävs nu att alla landsbygds-aktiva ser behovet av helheten och aktiverar sig - också utanför sitt eget revir. Leader-grupperna måste se till mera än vad de kan finansiera med projektpengar. Byarna och kommunerna måste känna ansvar för mera än det egna området o.s.v. Vi finlands-svenskar måste också kraftigt ta ett nationellt ansvar. Det sist-nämnda är egentligen naturligt. Landsbygden och Svenskfinland har mycket gemensamt. Lands-bygdens sak är i sanning vår!

Peter Backa Landsbygdsutvecklare

Svenska Byaservice

Landsbygdsutvecklare Peter Backa i samspråk med landsbygdsrådet Eero Uusitalo.

10

Välkommen med på en rundtur i Åboland – det område jag har turen att kunna kan kalla min ar-betsplats. Här finns både bördi-ga fält och kargaste utskär, men framförallt finns här en levande skärgård och landsbygd, med be-bodda öar och livskraftiga byar.

Vi börjar vår rundtur med att tidigt på morgonen stiga på för-bindelsebåten på Tunhamn. Ön som ligger långt ute i Kimitoöns ytterskärgård, har varit bebodd i minst 400 år och idag bebos Tunhamn året runt av tre genera-tioner Brunström. Vi får sällskap på båten av de två skolflickorna Ronja och Emma. För att komma till och från skolan i Dalsbruk, åker flickorna fyra timmar med förbindelsebåt och buss. Skär-gårdsboendet har sina utmaning-ar, men flickorna tycker det är praktiskt att kunna laga läxorna på båten.

De passagerare som kommer från Vänö steg på färjan 40 mi-nuter tidigare, det vill säga redan klockan sex. På Vänö bor unge-fär 15 personer året runt, men på sommaren närmar sig befolk-ningen 300 personer – ett typiskt drag för många byar och öar i Åboland.

Byaverksamhet

Byaverksamheten i Åboland ser kanske litet annorlunda ut än på andra ställen i Finland. De åbo-ländska byarna är ofta små. En-ligt vissa definitioner är en by en bebyggelse med mer än femtio invånare, vilket skulle gallra bort en stor del av de åboländska byarna. Detta gäller framför allt öbyarna. Ser man till de drygt åt-tio bebodda öarna utan bro eller landsvägsfärja, har endast tre öar mer än tjugo invånare.

Bosatta i Kimitoöns skärgård förenas av Hitis Tinget, som fick sin början år 2009 när Rosala

På rundtur i ÅbolandByaråd tog initiativ till att samla alla byaföreningar i Hitis till ge-mensamt möte. Deltagandet har varit livligt.– Inte oväntat har byarna mycket gemensamt. Hitis Tinget ger mera styrka åt krav och önskemål än om byarna var för sig driver sin sak, konstaterar sekreteraren för Rosala byaråd Jan Sundberg. Den kollektiva kraften är långt starkare än den individuella. Tinget har även en annan funk-tion – det sociala. Ambitionen är att återförena folk i byarna som delvis fjärmats från varandra till en kollektiv gemenskap.

Förbindelsebåten lägger till vid Kasnäs, och vi kan se flickorna från Tunhamn hoppa på bus-sen in till Dalsbruk. Efter att vi beundrat utsikten från den 473 meter långa Lövö-bron, som öppnades år 2011, åker vi vidare österut, mot Västanfjärd.

Föreningsaktivitet

Bara några månader efter att kommunerna Dragsfjärd, Väst-anfjärd och Kimito gått samman och bildat Kimitoöns kommun, bildades Västanfjärds byaråd rf år 2010. Syftet med föreningen är att kanalisera alla västanfjärd-bors goda vilja att hålla sin he-mort levande och trivsam.– Det kändes självklart att för-eningen skulle heta Västanfjärds byaråd, ett råd som representerar alla byar i den forna kommunen, säger Sanna Peitso som sköter föreningens informationsgång. Föreningen är ett alternativ till Västanfjärds kommun och bil-dades för att vi skulle kunna öka inflytandet i den nya, stora kom-munen. Med fler röster hörs man bättre.

I dagsläget finns det ett sextio-tal bya- och invånarföreningar i Åboland. Dessutom finns det ett större antal ungdoms-, hem-bygds- och delägarföreningar,

vars verksamhet ofta kan jämfö-ras med byaföreningarnas. Trots att Kimitoön har en mindre be-folkning än Väståboland (7 200 jämfört med 15 500) finns det märkbart fler byalag i Kimitoön. Det kan finnas flera förklaringar till detta, men en kan vara att Väståboland består av mera skärgård. Där är det ofta fiske- eller älgjaktslaget som sköter den lilla byns angelägenheter - även de angelägenheter som inte har med fiske eller jakt att göra. Men det viktiga är inte namnet på föreningen. Huvudsaken är att det finns en gemensam sam-manslutning som kan driva bya-samhällets frågor.

Geografiskt splittrat

I Kimito tar vi en kaffe på Sa-galunds museum innan vi fort-sätter mot Pargas. Själv händer det mig ibland att jag på vägen mellan kommunerna Kimitoön och Pargas plötsligt vaknar upp ur mina dagdrömmar bakom rat-ten och undrar var jag är någon-stans? Inte ens namnen på väg-skyltarna känner jag igen. För nej, hur man än ser på saken ut-

gör Åboland inget logiskt pend-lingsområde. När du lämnar Ki-mito och kör över Pungböle bro, har du 45 km framför dig innan du kör över Rävsunds bron över till Pargas.

Åboland är geografiskt mycket splittrat. Fågelvägen är avstån-den inte så långa, men färdas man med landsvägsfärja, och kanske även förbindelsebåt, räcker re-san mycket längre än vad antalet kilometer ger vid handen. Som-martid går det färja mellan gran-norterna Iniö och Houtskär, men när den slutar trafikera räcker en bilresa öarna emellan ca fem timmar. Men även själva byarna kan vara splittrade. I skärgården utgör ofta flera öar en by, eller så tillhör ön en by på fastlandet.

Pro-föreningar

I Pargas plockar vi på oss li-tet turistbroschyrer i stadshuset innan vi kör iväg mot Nagu. På färjan ser vi Ann-Helen Saari-nen, som är ordförande för Pro Nagu rf. Föreningen grundades inför den väståboländska kom-munsammanslagningen, för att föra vidare den positiva och ut-åtriktade anda som genom åren skapats i Nagu.– Vår största uppgift är att be-vaka Nagus intressen, nu när kommunen blivit större och av-ståndet till beslutsfattarna ökat, säger Saarinen. Vi ska kunna reagera på och åtgärda saker på vår hemort, i samråd med när-servicenämnden. Utöver det mera kommunala arbetet söker vi pengar och driver projekt för att gynna vår närmiljö.

När vi kört över Nagu och kom-mit till Pärnäs, stiger vi ur bilen för att sträcka på benen och andas in havsbrisen. Pärnäs är något av en knutpunkt, med bilfärjan över till Korpo och förbindelsebåtar som härifrån kör ut i skärgården. M/S Eivor håller just på att kasta loss. Efter 4,5 timmar kommer

hon att vara framme vid Utö, efter att även ha tagit iland på Nötö, Aspö och Jurmo.

Men vi ska ju vidare till Kor-poström! Efter en fem minuters färjtur kör vi iland på Korpo och möts av deras geniala väl-komstskylt: ”Om du skulle bo här, skulle du vara hemma nu”. Vi kör förbi vägskälet till Galt-by, varifrån man kan åka vidare till Houtskär. Tyvärr har vi inte möjlighet att åka dit idag, men som tur har vi sällskap i bilen av ordföranden för föreningen Pro Houtskär rf.– Liksom på de flesta andra or-ter i skärgården ökar invånaran-talet i Houtskär mångfalt under sommarhalvåret, berättar Roger Broo, så föreningens styrelse består av både fast- och deltids-boende. På Houtskärs kommuns initiativ grundades föregångaren Samarbetsdelegationen, med tanken att fast- och deltidsboen-de kunde samverka för kommu-nens bästa. Men eftersom Sam-arbetsdelegationen inte var en juridisk person, grundades Pro Houtskär för att t.ex. kunna stå som huvudman för olika projekt.

– Föreningen verkar för trivseln och verksamhetsförutsättning-arna på orten, fortsätter Broo. Bland annat har vi har gjort på-tryckningar till myndigheterna angående förbindelsetrafiken och, i somras öppnades Sankt Andreas kulturstig som berättar om bygdens historia.

Nu ser vi havet som skymtar mellan trädstammarna. Skär-gårdscentrets röda fasad speglar sig i vattnet och båtar ligger för-töjda vid Korpoströms bryggor. Stig in, och välkomna på Lands-bygdsriksdag!

Pia ProstByaombud för Åboland

Egentliga Finlands Byar rf

Byn på Nötö. Foto: Pia Prost

Förbindelsebåten Eivor tar iland på Aspö.

11

Skärgårdsstaden PARGASVi kan bjuda på det mesta – små-stadsmiljö, landsbygd, stora öar och holmar i innerskärgården och vindpinade kobbar i utskä-ren. De gamla socknarna Par-gas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö lever vidare och utvecklas nu tillsammans som Skärgårds-staden Pargas. Här möts svenskt och finskt, internationell stor-industri och traditionella skär-gårdsnäringar. I Skärgårdsstaden möts skärgård och stad, land och hav - en unik miljö i hjärtat av det vackra Skärgårdshavet! Skärgårdsstaden Pargas har tu-

sentals öar, över hundra är bo-satta året om och långt fler bebos under delar av året. Vi är idag över 15 500 invånare och vi vill gärna se också dig bland oss! Som invånare har du tillgång till all den service som ett fungeran-de närsamhälle skall bjuda på. Vill du besöka oss och tillbringa en del av din tid med oss, står vi också gärna till tjänst och berät-tar vad vi kan erbjuda dig. Känn dig alltid välkommen – ta för dig av det Skärgårdsstaden bjuder på!

www.pargas.fi

Villa Felix är ett hemtrevligt pensionat som ligger i det idylliska Västanfjärd på Kimitoön.

Här möts du av skärgårdens lugn och en skön hemmakänsla.Vi är kända för vår goda mat, vår fina service och vårt vackra hus.

Till oss kommer man med bil, buss eller båt - vi ligger precis vid havet.

Välkommen att bekanta dig med vårt mångsidiga och unika koncept.

Mera information får du av vår glada personal:040 5220595 - [email protected]

Vestanviksvägen 95 - 25830 Västanfjärd - 60o02,4´22o40´www.villafelix.fi

12

Oberoende av förslaget, så står det klart för alla att det kommer att ske stora förändringar i den kommunala servicen. Det här gäller inte minst för landsbyg-den. Ökade krav på välfärdsser-vice tenderar tyvärr att gå hand i hand med större enheter. Större enheter igen innehåller alltid ett element av centralisering. Det här vet vi i våra landsbygdskom-muner.

När föregående riksdag behand-lade regeringens landsbygds-politiska redogörelse så tog man starkt ställning för såväl satsningar i infrastruktur, nä-ringsliv som satsning i lands-bygdsforskning. På grund av den ekonomiska situationen, och nuvarande regerings samman-sättning, så kan den förra riksda-gens beslut på sin höjd ses som positiva ställningstaganden som låter vänta på sig tills ekonomin fås på en bättre bog. Men i en av klämmarna i riksdagens be-tänkande förutsätts det att ”i allt nationellt beslutsfattande som har regionala konsekvenser ska en konsekvensutvärdering för landsbygden införas”.

När Svenska landsbygdtema-gruppen inom YTR, där jag

Ingen sammanslagning utan landsbygdskonsekvensbedömning (forts. från sid 1)

fungerar som ordförande, höll sitt första möte i år var vi tvung-na att konstatera att nuvarande regering inte kommer att utföra någon sådan konsekvensbedöm-ning. Det betyder inte att lands-bygdskommunerna skall kasta yxan i sjön, tvärtom. Det finns inget som hindrar att kommu-nerna själva gör den. YTR har ett färdigt utarbetat styrdoku-ment med en kontrollista som fritt kan användas. Dessutom har Svenska landsbygdstemagrup-pen under vårvintern kontaktat alla svensk- och tvåspråkiga kommuner med information om hur man kan går till väga.

Landsbygdsbyarnas servicebe-hov kommer att vara det samma i framtiden, även om de skulle utgöra en del av en större kom-mun; bra vägnät, bredband, skolor inom rimligt avstånd och primära social- och hälsovårds-tjänster inom räckhåll. När det gäller byggande och tillstånds-beviljande är det viktigt att bi-behålla den flexibilitet som idag finns i våra landsbygdskom-muner. Många unga familjer ser landsbygdsbyarna som ett realistiskt alternativ när de skall bosätta sig, eftersom landsbyg-den erbjuder en lugn motpol till

tätorten. Därför är det viktigt att satsa på trivselfaktorer som möj-lighet att utöva fritidsintressen och en bra skola på nära håll.

Många kommuner har redan idag gjort detta grundarbete till exempel i sina strategi- och ut-vecklingsplaner. Det viktiga nu är att aspekterna för boende och näringsliv på landsbygden beak-tas också när kommunreformen ångar vidare. Landsbygdnämn-derna kan t.ex. vara förträff-liga organ för att ta på sig den viktiga uppgiften att utarbeta landsbygdskonsekvensbedöm-ningen. Tyngden kan ytterligare ökas om kommunen involve-rar byaråd, organisationer och föreningar med intresse för att utveckla landsbygden i arbetet. Det viktiga är att vi vet vad vi vill säkra och att vi också kräver det den dag kommunkartan ri-tas om. Det är landsbygdsborna själv som också i framtiden vet bäst vilken och hurdan service de behöver!

Mats NylundRiksdagsledamot och

ordförande för Svenska temagruppen

inom YTR

Grävbolaget

Kajs Bogseroch Sjötrans

- Bogseringar- Byggnadsmaterial- Fordon, sand mm.

E-mail: [email protected] www.a-laiturit.fi

- Hinaukset- Rakennusmateriaalit- Ajoneuvot, hiekka ym.

- Återförsäljning & monte-ring av Alutrack-slipar.- Alutrack-telakoiden jälleenmyynti ja asennusSe/katso: www.alutrack.fi

Kaj BrunströmÅterförsäljare, MontörJälleenmyyjä, AsentajaTfn 0400-611 951Tunhamn25900 DalsbrukE-mail: [email protected]

Tfn 0400-611 951

Vi utbildar för era behov!

www.optimaedu.fi

Vi erbjuder landsbygdsföretagarutbildning och kurser förlantbrukare. Kontakta Conny Englund, tfn 044 7215 294.

Vi erbjuder grundexamen för ungdomar:�landsbygdsföretagare, 120 sv�djurskötare, 120 svInformation ger Mikael Blomqvist, tfn 044 7215 276.

* uthyrningsstugor * vuokramökkejä * cottages for rent

Wattkast Stugor

Nyckelängsstigen 9-35, 21710 Korpo

+358 400 826 [email protected]

Glasarbeten även i skärgårdenLasityöt myös saaristossa

Tel./Puh. 0500 225436Boställsvägen 2 Puustellintie 2

Pargas Glas

Paraisten LasiPargas Glas • Paraisten Lasi

”Skärgård är en av Svenskfinlands viktigaste och mest oumbärliga tidskrifter” Bertel Nygård, Vasabladet

Prenumerera på tidskriften Skärgård eller ge den som gåva – en present som räcker hela året! Fyra innehållsrika tema nummer för endast 40 euro.

Beställ via: www.skargard.fi

Eller kontakta: Anita Julin tfn: (02) 215 4944, e-post: [email protected]

Prenumerera på Skärgård!Tidskriften som dokumenterar ett kulturarv

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2 G 20500 Åbo, tfn: +358 (0)2 215 4944 eller (0)50 5672 213

www.skargard.fi

Tomaterfrån skärgården

Wattkastvägen 22721670 Korpo

www.isakssons.�i

Vi arbetar förlandsbygdens bästa!

Österbottens svenska producentförbundtfn. 06-318 9200

Matpotatis året om

Häggbloms Potatis – Häggblomin Peruna

Anneli 040- 54 77 651 Kjell 040- 54 77 053

[email protected]

Avverkningoch

närtransportSkogsentreprenad

HS-LOGGING Ab

Jutasvägen 30466900 Nykarleby

040 749 3456

utför grävningsarbeten med grävlastareoch runtomsvängande grävmaskin på band,

lastbilstransporter samt sprängningsarbeten.tel. 0400-535 784, 0400-517 217 Nagu, Pärnäs

[email protected]

JoAn

Hännisvägen 2,66530 Kvevlax

Tel. 010 286 3200,Fax 06-210 3216www.logset.com

13

Aktion Österbottens strategi 2014-2020Den övergripande styrningen för Aktion Österbotten rf:s strategi 2014-2020 utgår ifrån EU 2020-strategin som genomsyrar smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Det andra styrdokumentet utgörs av CSF, som utgår ifrån platsbunden utveckling genom integrerade program och i lokalsamhället väl förank-rade strategier.

Förankring i Österbotten

Aktion Österbotten förankrar sina strategier inför programperioden 2014-2020 i Österbottens landskapsö-versikt 2040: Ny energi från österbotten! Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark samman-hållning. Strategierna är förankrade i Österbottens landsbygdsprogram: Konkurrenskraft och image, Ar-betskraft och kompetens, Tillgänglighet och balanserad regionstruktur, Välfärd, kultur och socialt kapital, Naturens och miljöns välbefinnande.

Aktion Österbottens utvecklingsprogram 2014-2020 – övergripande mål

Aktion Österbottens utvecklingsprogram har som övergripande målsättning: Förstärkt kunskaps- och inn-ovationsmiljö, Högre socialt kapital och sammanhållning, Breddning av näringsstrukturen, Livskraftiga byar, kommun och stadsdelar. Målsättningen genomsyrar samtliga program. Aktion Österbotten ställer sig positivt till ett flerfondssystem och tillämpar detta i sitt utvecklingsprogram 2014-2020, samt Leader i stan (föra Leader-metoden in till stadskärnorna). Aktion Österbotten förespråkar även en ny förvaltnings-modell för aktionsgrupperna i Finland.

Aktion Österbottens strategier består av 6 olika programKust-Österbottens LeaderSvenska Österbottens byautvecklingsprogramKust-Österbottens fiske-LeaderSkärgårds- och älvdals-Leader (cross-border)Vasa Leader i stanKarleby Leader i stan

Mobilisering och förankring

Inom ramen för programskrivandet görs flertalet regionala utvärderings- och utvecklingsmöten, utgående från olika teman. Aktörer från olika sektorer (offentlig sektor, föreningsliv och landsbygdsbefolkning) ges utrymme att kommentera, samt komma med input angående sina behov till programmet.

Aktion Österbotten r.f. www.aktion.fi [email protected]: Handelsespl. 23A, 65100 Vasa, Närpes: Närpesv. 2, Företagshuset Dynamo, 64200 Närpes

Pedersöre: Mjölv. 2, 68910 Bennäs

Vi rycker ut dygnet runt

Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252 www.nykarlebykraftverk.fi

- ifall du är utan el, vatten eller värme

www.sagalund.fi Kimito

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Tel. 0500-294 158 / 06- 225 6269www.agroytmek.fi

14

Att vara konstnär innebär ofta snuttjobb och pusslande mellan flera olika arbeten. Bor man i glesbygdsområden, finns det yt-terligare utmaningar med långa avstånd och svårigheter att få tillräckligt med publik och kun-der. För att lyckas som konstutö-vare på landsbygden och i skär-gården, är det därför särskilt viktigt med marknadsföring och goda nätverk. Produforum-pro-jekten finns just för att erbjuda nätverk och marknadsföringska-naler för konst- och kulturaktö-rer.

Genom Produforum Åboland har konstnärer kommit i kontakt med andra kulturaktörer. Ett ex-empel är Produforum Åbolands och nätverket Artists in the Archipelago`s studieresa till Österbotten vintern 2011 som ledde till dels ny inspiration från österbottniska exempel, dels en starkare samhörighet mellan åboländska konstnärer. Ett annat exempel är det samarbete som gav föreningen BioFoto Finland möjligheter att ställa ut på galleri G18 i Helsingfors under förra hösten. Utställningen gjorde att TV-programmet Min Morgon bjöd in två av fotograferna, Jan-ne Gröning och Hans G. Häst-backa till studiosoffan. Detta är bara några exempel på hur nät-verkets effekter spridit sig.

Utöver tre regionala Produ-forum-projekt finns också det riksomfattande nätverket Produforum, som är det enda svenskspråkiga projekt med

Produforum-projekt samlar kulturaktörerEU-finansiering för ökad före-tagsverksamhet och internatio-nalisering inom skapande bran-scher. Produforum har utvecklat kulturforum.fi, en webbtjänst där alla på kulturfältet kan mark-nadsföra sin verksamhet. Här kan vem som helst gratis lägga upp profiler om sin verksamhet, annonser om aktuellt utbud eller presentera sin blogg.

Greta Storlund, informatör på Produforum, varför tycker du att det lönar sig att registrera sig på Kulturforum?

– Det är ett bra sätt att få syn-lighet i ett sammanhang, till-sammans med en mängd andra aktörer. Dessutom är det en kostnadsfri marknadsförings-kanal med spridning både inom och utanför landets gränser. Alla med profiler, en bloggpresenta-tion eller annonser på forumet kan boka en vecka av extra syn-lighet på forumets paradplats genom att donera ett pris som delas ut bland intresserade. Pri-set kan vara i form av biljetter, böcker, bilder eller varför inte en upplevelse, i stil med ett be-sök tillsammans med en grupp vänner hos en konstnär eller en artist. Under sommaren kan det löna sig att marknadsföra sina hantverksprodukter genom att berätta på vilka mässor och torg de finns till salu.

Vad är följande planer för Kulturforum?

– Kulturforum.fi har öppnat en

sida på Facebook och vi kommer att intensifiera vår marknads-föring via sidan genom att föra fram kulturvinsterna, lyfta fram specifika konstnärer och aktörer från olika konstbranscher, samt aktuella evenemang. Vi är också igång med att skapa samarbete med olika evenemangsarrangörer och rekrytera aktörerna med pro-gram från forumet. Allt det här informerar vi om med nyhetsbrev som skickas ut till alla dem som är registrerade på forumet.

Produforum erbjuder också andra tjänster för kulturfältet och för dem som är intresserade av att ta del av kulturutbudet, t.ex. kul-turpost.fi för marknadsföring per e-post. Den här tjänsten kommer senare att öppnas också för andra på kulturfältet än Produforum-aktörer. Vem som helst kan pre-numerera på information på kul-turpost.fi, och alla dem som vill erbjuda eller är intresserade av jobb på kulturfältet, skall skynda sig att gilla sida Kulturjobb i Fin-land på Facebook.

Närmare info om kulturforum.fi och de andra tjänsterna på nätet får du genom att kontakta Greta Storlund, [email protected] eller tfn 0400 551579. Besök också Produforums hem-sida på www.produforum.fi.

Kristin MattssonProjektchef för Produforum

Åboland

Greta Storlund, informatör på Produforum.

Riddo Ridberg, en av kulturaktörerna inom Produforum.

– För att hitta lösningar i en förunderlig och föränderlig värld, krävs friheten och modet att tänka själv.

En av Landsbygdsriksdagens huvudtalare är Maria Wetterstrand. Hon är fristående grön politisk de-battör och skribent, tidigare mångårig riksdagsledamot och språkrör för Miljöpartiet de Gröna. Under tiden som språkrör blev hon en av Sveriges mest populära politiker och den hittills mest uppskattade gröna politikern i Sverige.

På Landsbygdsriksdagen kommer Wetterstrand att bl.a. tala kring boken Med andan i halsen, som utkom 2011. I antologin skriver Wetterstrand, tillsammans med flera kända debattörer, om sin syn på hur innovationer och ny teknik kan bidra till att lösa miljöproblem, och om politikens roll för att få saker att hända. Oberoende av om vi bor ute i skärgården eller tiotals kilometer ifrån kusten, påverkar vi direkt eller indirekt Östersjöns miljö genom vår livsstil och våra val. Kan t.ex. nya energilösningar vara ett av svaren på Östersjöproblematiken?

Miljöpartiet de Gröna

HUSMORS- HUSBONDSVIMPELFör landskapet Österbotten

CENTERTEX ABRejpeltvägen 2, Vörå 06-312 5179

Vimpeln finns även hos Ateljé Midinette Topeliusesplanaden 23, Nykarleby

Vi tillverkar bland annat:* slipsar* hemtextilier* scarfarsäljer även tyger och sytillbehör

http://shop.centrex.fi

15

Vad finns det för likheter mellan kartläggningar över fritidsboen-dets ekonomiska verkan och bo-sättandet av ett skärgårdshem-man med ny företagare? Svaret är att bägge åtgärder är exem-pel på projekt som fått Leader-finansiering under senaste år. Att få till stånd ny verksam-het, kräver tankar i nya banor. Nytta och nöje är begrepp som ofta används som motpoler till varandra, men om man skrapar djupare under ytan, kan man se att dessa två begrepp är starkt sammankopplade.

Service och mångsyssleri

I Leader-projektet Trygga skär-gårdsboende utreddes fritidsbo-endets efterfrågan på service. I en region som mer och mer är beroende av ökat pendlande och aktivt nyttjande av fritidsbostä-derna, kan företagen nyttja tren-den till att utvidga sin verksam-het. Genom projektet är det nu utrett att service som bygg, reno-vering och VVS har efterfrågan i nuläge hos stugägarna. Ett aktivt nyttjande av dessa tjänster kunde också bidra till att sommarstugor förvandlas till fasta bostäder. In-flyttning och nyttjande av lokal service är hörnstenar, så att vi kan ha en bebodd skärgård även i framtiden.

I Brännskärs-projekten har man lyckats få ett exempel på hur ett skärgårdshemman i yttre skär-gården kan rikta in sin verk-samhet på näringar som turism,

Finansiering via Leader som medel att nå framtidens mål

båtbyggeri och småskalig livs-medelsproduktion. Att starta upp företagsverksamhet som också för med sig fast bosättning i ytt-re skärgården är en ekvation som kräver kreativitet, tålamod och nya tankebanor. Mångsyssleri i skärgården är inte det lättaste sättet att få ihop sitt levebröd, men genom modiga exempel kan man se vad som fungerar och vad som inte fungerar i skär-gårdsförhållanden.

I Åbo skärgård har Leader-grup-pen I samma båt – samassa ve-neessä rf ry verkat sedan slutet på 1990-talet. Nu är vi inne på den tredje EU-programperioden (2007-2013), och i tankarna finns redan kommande program-period som torde komma igång under år 2014. Målsättningarna för den nuvarande programpe-riodens åtgärder (projekten) är att hålla skärgården bebodd och att skärgårdsbefolkningen har goda förutsättningar till arbete, boende, aktivt föreningsliv och att ha goda möjligheter att ta itu med behövliga utvecklingsåt-gärder. Dessa målsättningar i ut-vecklingsarbetet kan nås genom såväl allmännyttiga projekt som företagsfinansiering.

Leader-gruppen mer än en fi-nansiär

Genom projektpengar kan man få mycket till stånd. Projekten kan och bör vara den vitamin-spruta som ger föreningar, stif-telser och kommuner möjlighet

att lägga en punktinsats på ut-veckling. För företag finns även likartade finansieringsmöjlig-heter. Då finansiering söks via Leader krävs en budgethelhet som innefattar såväl offentliga medel som privata medel. Be-sluten för Leader-finansiering fattas lokalt och därigenom når projektet en förankring i det lo-kala samhället. Leader-gruppen är med andra ord inte endast en finansiär; genom sin närvaro på fältet kan man snappa upp nya tankar och skräddarsy nya pro-jektidéer i den palett av finansie-ringsmöjligheter som finns till handa. Egentligen kunde man säga att det är här som kraften i Leader framkommer, jämfört med de mer hierarkiskt upp-byggda finansieringsformerna.

Under senaste två åren har mängden projekt ökat markant i skärgårdsområdet. En vilja att ta itu med utmaningar och for-ma om sin verksamhet att möta framtidens behov, är just det som behövs i ett Europa som i dags-pressen presenteras som ett om-råde med kriser, nedläggningar och dystopiska framtidsvisioner. Framtidstro skapas lokalt och bär frukt lokalt, och Leader finns med bland de verktyg som ger möjligheter att förverkliga dessa drömmar.

Emil OljemarkProjektrådgivare vid

I samma båt – samassa veneessä rf ry

En av Landsbygdsriksdagens inspiratörer är Alf Rehn, som på lördag förmiddag kommer att före-läsa kring nytänkande och kreativitet under rubri-ken Den innovativa byn. Rehn blev internationellt uppmärksammad när han 2009 blev inkluderad på Thinkers 50-listans ”gururadar” över unga af-färstänkare, och brittiska Times kallade honom en framtidens stjärna. Alf Rehn är professor, förfat-tare och en flitigt anlitad föreläsare världen över.

Alf Rehn, du är alltså professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi, och ingen som man på direkten skulle koppla samman med landsbygdsutveck-ling. Vad kan vi lära av dig?

”Visst fasen är det bra om de som jobbar med landsbygds-/skärgårdsutveckling också lär sig av företagsvärlden. Dels för att det är viktigt att inte begränsa sig till att bara ta emot inspiration och lärdom från snarlika och nära liggande verksam-heter, dels för att man i näringslivet tvingas till förändring - man tvingas att reagera på nya förut-sättningar och har således en hel del kunskap om slikt. Vad man också kan se är att företag allt of-tare tvingas till en ”pivot”, d.v.s. att man tvingas att se sig själv på radikalt nya sätt. Jag tror att vi måste utnyttja något liknande i vårt tänkande om landsbygden, och inte fastna i de historiskt givna visionerna eller upprepa ”när-” och ”eko-” mest hela tiden. Vi måste tillåta nya idéer som bryter de invanda föreställningarna om landsbygden och skärgården.”

Foto: Robert Seger

0400-743309, 040-8463196

Holméns Trädgård

sommarblommorblomsterbinderi

kesäkukkiakukkasidontaa

Wattkastvägen 191

må-fr 8.30-18.00 lö 9-14

16

” Korpo är världens

centrum allt annat är

dess väntrum”

Annons

Annons

FŠstingarna undviker vitlšk

En undersökning i Sverige visar att fästingarna fastnar märkbart mindre på huden på personer som ätit vitlökskapslar*. Dub-belblindtesten gjordes bland försvarsmaktens värnpliktiga i Sverige. Man tror att fästingar-na undviker de svavelföreningar som av vitlöken bildas på huden. Människans näsa kan inte urskilja de svavelföreningar som bildas från kalljäst vitlöks-extrakt. Men fästingarnas lukt-sinne är tusentals gånger känsli-gare än vårt. Luktsinnet är ju av avgörande betydelse då de blod-sugande insekterna letar efter ett lämpligt offer.* Stjernberg L, Berglund J. Garlic as an insect repellent. JAMA 2000;284:831

Kyolic® är en social vitlöksta-blett – utandningsluften skvallrar inte om vitlök – som inte jagar bort vännerna. Kyolic innehåller kalljäst AGE™-extrakt, vars häl-soeffekter har visats i över 500 vetenskapliga studier. De flesta av dem gäller motståndskraften och hjärthälsan. Användarerfa-renheter från USA, Sverige och Åland uppmuntrar till att prova Kyolic också för att hålla fäs-tingarna på avstånd.

I hälsokostaffärer och på apotek

Marknadsförare: Oy Valioravinto Ab, Jakobstad

AUTO KERRALLA KUNTOONBILEN I SKICK PÅ EN GÅNG

Huollamme jakorjaammekaikkiautomerkit.Määräaikais-huollot myösuusiinautoihin.

A & A HELLBERGValoniementie 2, ParainenLjusuddavägen 2, Pargas

TarkastettuAutokorjaamo

KontrolleradBilverkstad

(02) 4583 540 Ykkösbonus

NYT PARAISILLA / NU I PARGAS

CITROËNvaltuutettu huolto, varaosat

ja peltikorjaamo

auktoriserad service,reservdelar och plåtverkstad

Vi servar ochreparerar allabilmärken.Intervall-service äventill nya bilar.

Sidovinden 21, PargasSivutuuli 21, Parainen

CITROËNvaltuutettu huolto, varaosat

ja peltikorjaamo

auktoriserad service,reservdelar och plåtverkstad

Ykkösbonus

45år/vuotta

Vi finns där kunderna finnsJu bättre vi känner våra kunder desto bättre kan vi hjälpa dem. LokalTapiola erbjuder lokal och personlig försäkringsbetjäning precis som namnet säger.

Det är alltid lättare att besöka en bekant försäkringssakkunnig på orten. Välkommen!

BMA Miljö21710 Korpo • Korppoogsm 0400-743 308Tel. 02-463 1033fax 02-463 1035www.bmamiljo.fi [email protected]

Det mesta inom byggvaruhandel, transport- och ombudstjänster.

Avfallshantering. Affär med gåvo o. pappersvaror m.m.

Toimialamme ovat kuljetus ja rakennustarvikekauppa.

Myymälästämme mm. lahja- ja paperitavaraa.

20.6. - Må/Ma-Fre/Pe 8.30 - 18.00, Lö/La 9.30-15.00

Lunchcafé • Lounaskahvila

AB ENGELSBY VERKENGELSBYN TEHTAAT OY

KimitoKemiö

✆ 02-421 121

Kök till säsongpris!Keittiöt sesonkihintaan!

Allt för byggaren!Kaikkea rakentajalle!

MOBALPA & KANTRI

Kundnära, tryggoch pålitlig service!

www.kronoby.fi/elverkTfn (06)824 2200 Fax (06)824 2220

Ansvarig utgivare:Kenneth SundmanTel. 06-320 4151 e-post: [email protected]:Svensk Byaservice/Svenska studiecentralenwww.bya.net www.studiecentralen.fiOmbrytning:Cjcenter Kb

17

Temaseminarier1. Kulturens betydelse för sysselsättningen i glesbygdenProduforum Åboland, Sydkustens landskapsförbund och Svenska kulturfonden i Åboland samarbetar kring temaseminariet om kultur, som skall behandla kulturens koppling till näringslivet på landsbyg-den och i skärgården.För mer information, kontakta: Kristin Mattson, [email protected]

2. Trafik- och telefonförbindelser i skärgårdenÅbolands UtskärsdelegationFör mer information, kontakta: Tomy Wass, [email protected]

3. De småskaliga energilösningarnas möjligheter i framtidenEnergirådgivare Alf-Peter Heino/EETUFör mer information, kontakta: [email protected]

4. Fiberpolitik och byanätPhilip Donner & Guje Källberg från intressegruppen Finlandssvenskt FiberforumFör mer information, kontakta: Pia Prost, [email protected]

5. Lokal gemenskap – gemensamma visioner. Vilken är seniorernas roll?Målet är att ta till vara all den kunskap, erfarenhet och livsglädje som pensionärerna kan föra vidare på frivillig basis.Svenska pensionärsförbundetFör mer information, kontakta: Mona Lehtonen, [email protected]

6. Nordiskt samarbete för en levande landsbygdHela Norden Ska LevaFör mer information, kontakta: Risto Matti Niemi, [email protected]

7. Närmat som en kulturell och politisk handlingArbetsgruppen för närmatFör mer information, kontakta: Mia Aitokari, [email protected]

8. Nätverk för svenska organUtvecklingschef Niklas Ulvens, Österbottens förbundFör mer information, kontakta: Peter Backa, [email protected]

9. Närdemokrati – och kopplingen mellan by och kommunArbetsgruppen kring närdemokratifråganFör mer information, kontakta: Peter Backa, [email protected]

10. Behöver landsbygden ett nationellt serviceprogram?Vem skall trygga landsbygdens service i större kommunenheter? Utmaningarna är stora och ett förbe-redande projekt för landsbygdens serviceprogram har därför påbörjats.För mer information, kontakta: Antonia Husberg, [email protected]

Varje torsdag.

Allt mellan himmel och jord.

Miljöinriktad utbildning iskärgårdsstaden Pargas!

Kom till oss och studera för grundexamen i natur och miljö,kompetensområde Miljövårdare.Kursinnehåll bl.a:- hållbar utveckling - miljövård- restaurering av vårdbiotoper- vattenskydd- skärgårdskunskap- friluftsliv

Bekanta dig med våra hemsidor www.livia.�.�/opistot/kalatalous-ja-ympäristöopistoeller tag kontaktMaria Axberg, 0400 451 363 maria.axberg@livia.�

Fiskeriskolvägen 7221610 Kirjais, Pargas

YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN

Naturbruk och miljöVi ordnar utbildning för både unga och vuxna inom:

Skogsbruk

Lantbruk

Trädgårdsskötsel

Hästhushållning

NÄRPES ÄGGPACKERI AB

Tel. 06-347 3550

Nagu ApotekNauvon Apteekki

(02)465 1414

Korpo ApotekKorppoon Apteekki

(02)463 1366

www.nauvonapteekki.com

INDUSTRIOMRÅDETNYKARLEBYTel. 06-7817400www.nykofrys.fi

KVALITETSFODERTILL RIMLIGT PRISFRÅN VÅRT MODERNA FODERKÖK

Söderbacks trädgårdTel. 050 349 0450

Sanelidvägen 19, 66270 Pörtom

SalladsprodukterLokalt odlade

Köp i din affäreller kom och hämta

18

Den oroväckande utvecklingen i närmast det som C Taxell be-nämnt “förbindelsebåtsskärgår-den” och “klara-dig-själv skär-gården” ledde till att Region Åboland år 2006 tillsatte en ar-betsgrupp för att utreda möjlig-heterna att grunda en förening eller stiftelse med uppgift att speciellt stöda dessa utsatta regi-oner. Resultatet blev “Åbolands skärgårdsstiftelse” med Region Åboland, Finska hushållnings-sällskapet och Stiftelsen Fin-landssvenska Jordfonden som stiftande medlemmar. Dessutom stöddes grundandet ekonomiskt av Konstsamfundet, Stiftelsen för Åbo Akademi och Svenska kulturfonden.

Boende, miljö och näringar

Enligt stadgarna är stiftelsens ändamål ”att verka för en le-vande skärgård genom att främja och stöda möjligheterna för fast boende i och inflyttning till skär-gården och verka för att skärgår-dens produktionsresurser finns till skärgårdsbornas disposition, samt genom att på andra sätt främja en hållbar ekonomisk, ekologisk och sociokulturell ut-veckling i Åbolands skärgård”. Kort sagt kan stiftelsens mål

Med Åbolands skärgårdsstiftelse för en levande skärgård

Artikelförfattaren Bengt Backman tillsammans med Brännskärs arrendator Lennart Söderlund.Foto: Christjan Brander

fokuseras i begreppen boende, miljö och näringar med tyngd-punkten i verksamheten lagd på den yttre skärgården.

Stiftelsen stöder ekonomiskt, initierar och deltar i projekt som gäller näringsverksamhet och boende i skärgården, samt också olika andra projekt som främjar skärgårdens utveck-ling och miljö. Ett exempel på vad den relativt nya stiftelsen hittills åstadkommit är förvär-vet, tillsammans med Svenska småbruk och egna hem Ab, av utskärshemmanet Brännskär i södra Nagu. Visionen är att på Brännskär skapa nya, inno-vativa lösningar för att skapa utkomstmöjligheter i utskärgår-den. Tillsammans med arrenda-torn Lennart Söderlund och med tacknämlig Leader-finansiering försöker man förverkliga denna vision.

Behov av ekonomiska resurser

Bland övriga exempel på Stif-telsens engagemang kan nämnas ett dokumentationsprojekt “Ut-skärsliv förr och nu”, stöd till ett miljöprojekt i Houtskär och ett flertal seminarier med innehåll som tangerar stiftelsens mål.

De tillsvidare begränsade ekono-miska resurserna sätter givetvis sina gränser för större självstän-diga projekt. Bidrag till självfi-nansieringen i olika projekt, vars mål sammanfaller med stiftelsens samt spridande av information om boende- och arbetsmöjlighe-ter i skärgården, utgör andra vik-tiga arbetsformer.

För att stiftelsen skall kunna upp-

fylla sitt ändamål behöver den medel. Stiftelsen tar gärna emot gåvor, donationer och testamen-ten. Stiftelsen tillhandahåller också kondoleanser och hyll-ningsadresser. Uppgifter om dessa finns på stiftelsens hem-sida www.abolandsskargards-stiftelse.fi.

Stiftelsen leds av en styrelse som består av Bengt Backman,

ordförande, Roger Broo, vice-ordförande, Christjan Brander, Jörgen Grandell, Mikael Sö-derholm och Bertil Zetter. Ko-ordinatorn för Skärgårdshavets biosfärområde, Katja Bonnevier, är stiftelsens sekreterare. Styrel-sen lyfter inga arvoden.

Bengt BackmanOrdförande för Åbolands

skärgårdsstiftelse

Om jag tillåter mig vara lite ro-mantisk, så betyder begreppet levande landsbygd för mig att jag kan gå barfota ut genom yt-terdörren. Mer allvarligt talat, så handlar levande landsbygd om möjligheten att påverka sin omgivning. Levande landsbygd betyder också livskraftiga små-företag i en livskraftig kommun. Den ekonomiska livskraften är nämligen en förutsättning för välmående och för tillgången till högklassig service. I den livs-kraftiga kommunen kan man också påverka sin omgivning. Det kan ske genom fullmäktige, det gemensamma föreningslivet eller äldre- och ungdomsråd – det handlar om det vi kallar när-demokrati, helt enkelt.

Närdemokratin är svårare att förverkliga i väldigt stora kom-muner – den direkta kontakten väljare och beslutsfattare emel-lan blir till exempel svagare i en mycket stor kommun. Samtidigt är det inte ur demokratisk syn-vinkel heller bra med kommuner där kassakistan är så tom att be-slutsfattarna inte har pengar att röra sig med. Då kringskär man nämligen beslutsfattarnas makt på ett avsevärt sätt. Det samma gäller äldre- och ungdomsråden. Det är viktigt att dessa organ har egen budgetmakt, annars är ris-ken för att bli en gummistämpel

En levande landsbygdstor, vilket i sin tur motverkar syftet med råden.

Kommunernas demokratiska or-gan skall alltså på riktigt kunna fatta beslut om servicen i kom-munen. I dagsläget är problemet som bekant att pengarna inte räcker till att på bästa sätt tryg-ga servicen för invånarna i hela landet. Redan nu ser vi också en intern flyttningsrörelse i vissa kommuner – det vill säga att den äldre delen av befolkningen flyt-tar till de delar av kommunen där servicen är nära. Det är vik-tigt att det offentliga som mål-sättning har att erbjuda en sådan service som tillåter människor att bo hemma så länge som möj-ligt. Vår familj har redan fattat beslutet att flytta in till kommu-nens centrum, främst med tanke på framtida servicebehov.

En levande landsbygd kräver vissa strukturförändringar för att finnas även i framtiden. Det är viktigt att också kommande generationer i sin hemkommun kan gå barfota genom ytterdör-ren och fortfarande ha tillgång till högklassig service. För det krävs att vi på allvar engagerar oss i debatten om kommunstruk-turens framtid i vårt land.

Ulla-Maj WideroosRiksdagsledamot

19

Landsbygdsriksdagen är ett forum för diskussion kring kulturens roll i glesbygden. Nya infallsvinklar behövs och under kultursemi-nariet diskuteras vad vi kan göra för att stöda kulturföretagsamhet i skärgården. En annan fråga är hur man kan utnyttja kulturen som resurs inom olika näringar och samhällssektorer. Samarbete är en förutsättning för att förbättra tillgängligheten på kultur t.ex. inom skola, äldreomsorg och turism, samt för att bredda arbetsfältet för konstnärer och kulturaktörer.”

Lena Långbacka/Sydkustens Landskapsförbund och Kristin Matts-son/Produforum Åboland

Produforum Åboland, Sydkustens landskapsförbund och Svenska kulturfonden i Åboland samarbetar kring temaseminariet om kultur.

”Skärgården kan överleva om det i hela landet finns en positiv in-ställning till glesbygd. Landsbygdsriksdagen kan bidra till att för-ståelsen och intresset för livet på glesbygden ökar – kanske t.o.m. så mycket att ytterligare några väljer att bli en av oss.”

Nina Söderlund, holmtok från Nagu, ordförande för ledningsgrup-pen för Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi

Foto: Håkan EklundFoto: Marina Saanila

”För Skärgårdsstaden Pargas, där det finns över hundra öar med fast bosättning varav de flesta saknar fast väg, är landsbygdsut-veckling samtidigt skärgårdsutveckling. Det viktigaste för skär-gården och landsbygden är att det finns arbetsplatser. Aktiva företagare, kombinationsyrken och som stöd fungerande kom-munikationer är av avgörande betydelse. Stadens eget ansvar är också att hålla kvar offentliga arbetsplatser och sköta det bättre än staten, som helt har tömt landsbygden på offentliga, statliga arbetsplatser.”

Folke Öhman, stadsdirektör i Pargas

– I dessa ombrytningens tider känns det viktigare än någonsin att landsbygdsaktörerna i Svenskfinland samlas för att dryfta framti-den, utbyta erfarenheter och bygga nätverk.

Hans Bergström, nätverksombudsman på landsbygdsnätverksen-heten vid jord- och skogsbruksministeriet

Skärgårdsboden Kb

Välsorteradskärgårdsbutik iHoutskärs centrum

- livsmedel- TB bränsleförsäljning, även vid bryggan- Byggnads- o järnvaror- Matkahuoltoombud

Rune Johansson21760 Houtskär

(02)463 3255

VASSKLIPPAREDoroklippare med dubbel-funktion, Handybett och räfsa. Mycket behändig och effektiv för mindre områden.Handvänligt teleskopskaft.Utbytbara bett.

• bekämpningsteknik för småbåtar mot vattenväxtlighet• lätta och lättmonterade• 5 olika modeller för både proffs och amatörer

Reinsg. 7 65170 VASA. Tfn 06-321 3355, fax 06-321 3316, [email protected]

www.kaislaleikkuri.fi

Motorgatan 11 65170 VASA Tfn 06-321 3355,fax 06-321 3316, [email protected]

www.kaislaleikkuri.fi

PARTOURS* Bussresor

Pargas0440 524911

[email protected]

Tel. 06-315 7100

Närpes Grönsaker

Tel. 06-226 0600

Botnia Grönsaker

Tel. 020 7662 450

K Hultholm Ab Oy

Tel. 280 0800

www.osterbacka.com

Vinterodling av grönsakersallat, gurkor, tomat

sommarblommor

Tel. 050-5576526, 06-8676422,

[email protected]ägen 21-22, Terjärv

Tel. 050-525926706-867 6422,

[email protected]ägen 21-22, Terjärv

[email protected]

Tel. Hendry Wallden +358(0)400 994 505

Korpo

Välkommen

Pris & Bokningar:

Villa Wallden

20

MISSA INTE DEN ÅBOLÄNDSKA OKTOBERFESTEN!

Det är allmänt känt, att för att prestera på topp måste man hitta en balans mellan nytta och nöje. Så på lördag kväll dukar vi fram ölstopen, drar på oss våra lederhosen och ställer till med ÅBOLÄNDSK OKTOBERFEST! Det vankas god mat av närproducerade råvaror, tillagade av Matglads Tom Hildén.

Standupkomikern Alfred Backa funderar på om man skämta om landsbygdsutveckling och de som vill hålla sig vakna till småtimmarna får sällskap av bandet Moonlighters. Skål! Prost!

Skärgårdscentrum Korpoström är ett centrum för konst och vetenskap med skärgården

och dess natur som en gemensam nämnare. Året runt erbjuder centret högklassiga konfe-

rensutrymmen för seminarier, konferenser och privata tillställningar i en

naturskön miljö invid havet. Inkvarteringen under Landsbygdsriksdagen 2012 sker på

Korpoström och andra hotell och Bed&Breakfast:s runtom på Korpo.

Välkommen och påverka framtidens landsbygd och skärgård!

Mer information på www.landsbygdsriksdagen.fiÖppen grupp på Facebook: Landsbygdsriksdagen 2012

Alfred Backa Foto: Vincent Westberg Foto: Anna Franck

Foto: Pette Rissanen, www.sunnan.fi

Dags att utse representanter till Landsbygdsriksdagen!

Varje by och kommun, samt varje nationell och regional frivilligorganisation har rätt att utse en röstberättigad delegat. Men alla som vill delta i debatten och påverka,

kan komma med på Landsbygdsriksdagen!Mera information inne i tidningen och på www.landsbygdsriksdagen.fi

Sista anmälningsdag 31.8.2012

Moonlighters

finlandssvenska landsbygdsriksdagens tidning 2012

Documents