Mastersuppsats

Digitala bibliotek i praktiken En intervjustudie på BiblioTech

Författare: Madeleine Lundman

Handledare: Koraljka Golub

Examinator: Joacim Hansson

Termin: VT17

Ämne: B&I

Nivå: Mastersnivå

Kurskod: 5BO50E

i

Abstract This study examines the digital library BiblioTech, that is located in San Antonio, Texas

and opened for the public 2013. The aim of this study was to examine what the main

aspects of operating a digital library are with a focal point on the practice of digital

libraries. The research questions studied were; how does a digital library operate in

general, how does the staff work in the digital library and is the physical place important

in a digital library. To examine these questions, twelve semi-structured interviews were

conducted with BiblioTech’s fulltime employees. The interviews were conducted

between 13th of March and 23rd of March (2017). The interviews were then partially

transcribed and thereafter analyzed with Lankes’ theory and Wildemuth’s qualitative

content analysis. Results show that the digital library operates pretty much like the

traditional library. They offer the same kind of services, but the main difference is that

the books are (only) available in digital form. Since the lack of a collection to maintain,

much of the time spent for the staff that works in the library is on interaction with the

patrons, while for the technical responsible staff much time is spent of maintaining the

technical equipment. Analysis show that the physical place is important for BiblioTech

and the community they serve. It is all about providing technical services for the

inhabitants that can’t afford it and therefore the library space is central, so the patrons

have somewhere to turn to. Also, the physical place is important so the inhabitants can

learn together with the staff and get used to technology. In today’s society, an important

part of developing literacy is to work with technology so therefore that is one of

BiblioTech’s focal points.

Keywords BiblioTech, Digital library, Library as space, Library as community

Acknowledgments Judge Nelson M. Wolff, who took the time to meet me and talk about his great vision and

idea of a digital library that then became BiblioTech. It was an honor to meet you!

Laura Cole, who had a very positive attitude towards my visit and was available for

questions and concerns regarding BiblioTech, as well as digging up material that was not

available to me from Sweden.

Elizabeth McArthur, who was my (unofficial) guide and company in San Antonio and

gave me the information I needed. You were always available when I needed help, so a

big thanks to you!

The staff at BiblioTech, all of whom were nice and made me feel welcome, and also did

everything to help me with the material I wanted for the sake of the study. You made my

journey memorable and made me feel like one in the group!

Art, who offered me an affordable accommodation and made this trip possible. Without

you, it would not have been a trip, so I'm very grateful for that!

ii

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 4 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 5

1.1.1 BiblioTech ___________________________________________________ 5

1.1.2 San Antonio __________________________________________________ 7

1.1.3 San Antonio Public Library Foundation, SAPLF _____________________ 7

1.2 Problemformulering _______________________________________________ 8 1.2.1 Syfte och frågeställningar _______________________________________ 8

1.3 Disposition ______________________________________________________ 8

2 Tidigare forskning ___________________________________________________ 10 2.1 Digitalt bibliotek: definition ________________________________________ 10

2.2 DPLA – Digital Public Library of America ____________________________ 12 2.3 Bibliotek som en social institution/community _________________________ 12

2.3.1 Gormans åtta kärnvärden av biblioteksrollen _______________________ 13

2.3.2 Tio steg mot det framtida biblioteket ______________________________ 13

2.4 Det nya biblioteket/biblioteksrollen (librarianship) ______________________ 16 2.4.1 Bibliotekarien – dess värde och uppdrag __________________________ 17

2.4.2 Biblioteket – dess mening och plats _______________________________ 19

2.4.3 Exkurs – verktyg _____________________________________________ 19

2.5 Teorianknytning _________________________________________________ 20

3 Metod _____________________________________________________________ 22

3.1 Metod för urval __________________________________________________ 22 3.1.1 BiblioTech __________________________________________________ 22

3.1.2 Intervjuer ___________________________________________________ 23

3.2 Metod för insamling ______________________________________________ 23 3.2.1 Intervjuer ___________________________________________________ 23

3.2.2 Forskningsblogg/dagbok _______________________________________ 24

3.3 Metod för analys _________________________________________________ 25 3.3.1 Kvalitativ innehållsanalys ______________________________________ 25

3.4 Validitet _______________________________________________________ 26

3.5 Etiska övervägande _______________________________________________ 27

4 Resultat ____________________________________________________________ 30

4.1 Intervju 1 – Bibliotekarie __________________________________________ 30 4.2 Intervju 2 – Outreach coordinator ___________________________________ 31 4.3 Intervju 3 – Teknisk assistent _______________________________________ 32 4.4 Intervju 4 – Filialchef 1 ___________________________________________ 34 4.5 Informant 5 – Biträdande filialchef 1 _________________________________ 35

4.6 Informant 6 – Heltidsassistent 1 _____________________________________ 36 4.7 Intervju 7 – Administratör _________________________________________ 37 4.8 Informant 8 – Filialchef 2 __________________________________________ 38 4.9 Intervju 9 – Heltidsassistent 2 ______________________________________ 39 4.10 Intervju 10 – Administrativ handledare ______________________________ 40

iii

4.11 Intervju 11 – Biträdande filialchef 2 ________________________________ 41 4.12 Informant 12 – Nätverksarkitekt____________________________________ 41

5 Analys _____________________________________________________________ 44 5.1 Det framtida biblioteket ___________________________________________ 44

5.1.1 Sammanfattning ______________________________________________ 47

5.2 Den framtida bibliotekarien ________________________________________ 47 5.2.1 Sammanfattning ______________________________________________ 50

5.3 Viktiga komponenter för det digitala biblioteket ________________________ 50

5.3.1 Sammanfattning ______________________________________________ 55

5.4 Traditionellt bibliotek vs. digitalt bibliotek ____________________________ 56 5.4.1 Sammanfattning ______________________________________________ 60

5.5 Slutsatser _______________________________________________________ 61

6 Diskussion __________________________________________________________ 64 6.1 Forskningsfrågor _________________________________________________ 64 6.2 Det framtida biblioteket ___________________________________________ 65 6.3 Den framtida bibliotekarien ________________________________________ 66

6.4 Viktiga komponenter för det digitala biblioteket ________________________ 66 6.5 Traditionellt bibliotek vs. digitalt bibliotek ____________________________ 67 6.6 Avslutande tankar ________________________________________________ 67

6.7 Förslag till fortsatt forskning _______________________________________ 69

Sammanfattning ______________________________________________________ 71

Referenser ___________________________________________________________ 72

Bilagor _______________________________________________________________ I

Bilaga A Intervjuguide _________________________________________________ I Bilaga B Medgivandeformulär __________________________________________ II

4

1 Inledning Mitt intresse för digitala bibliotek och digitala resurser har funnits sen jag började studera

biblioteks- och informationsvetenskap, men när jag fick reda på att det fanns ett digitalt

folkbibliotek i USA så blev jag väldigt nyfiken. Hur arbetar man med digitala bibliotek?

Vad är syftet med en bibliotekarie i den digitala eran? Är den fysiska platsen viktigt? Det

var frågor som började att snurra i mitt huvud och något jag ville undersöka närmare.

Därför ville jag så gärna åka till BiblioTech och prata med bibliotekarierna där och

förhoppningsvis bli inspirerad till hur man kan arbeta med digitala resurser, något som är

väldigt viktigt i dagens samhälle. Så jag såg till att försöka uppfylla den drömmen och

resultatet till denna studie och resa finner ni nedan. Det som jag upptäckte under mitt

arbete var att bibliotekarier såväl som det fysiska biblioteket fortfarande är nödvändigt,

även om fler och fler resurser blir digitala. Jag fann också att det inte var enbart

bibliotekarier som jobbade på BiblioTech, utan större delen av personalen hade andra

bakgrunder. Detta kommer att presenteras mer i detalj under uppsatsens gång.

Bibliotekarier är inte definierade av en typ av fråga utan av en roll, precis som (Buss,

2016) hävdar i citatet nedan och därför är biblioteket fortfarande centralt även i den

digitala eran.

Librarians are not defined by a particular type of question or a particular locus of activity.

We are defined by an ethos of service, of collaboration and partnership, and will continue to

assist our constituents in solving their information needs. The particular questions we face

and the answers we uncover will change from age to age (Buss, 2016:271).

Det handlar inte om att böcker, tidningar eller dvd:er är förgångna ting, snarare om att

människors informationsbeteenden har gått igenom en stor förändring mot det digitala.

Bibliotek är bra för att få tag på information, även om det mesta av vardagsinformation

lätt kan nås genom en telefon. Palfrey (2013) hävdar att biblioteket som en institution har

varit det fundamentala för framgången av vår demokratin. Han menar att biblioteket

tillhandahåller de nödvändiga färdigheter och kunskap som krävs för att uppnå vår roll

som aktiva medborgare.

For as long as libraries exists in most communities, it remains true that individuals access to

our shared culture is not dictated by however much money they have. Libraries, then, are the

core democratic institution today just as they were in the nineteenth century (Palfrey,

2013:10)

Biblioteket är en social institution, som har ansvar att samla, organisera och bevara

information (Rane, 2015). Bibliotekspersonalen behöver därför bli en specialist, med hög

teknisk grad och bättre utrustad för att kunna tillhandahålla hög teknisk service.

Bibliotekarien måste vänja sig vid att ändra sig och hålla sig själv uppdaterad för att kunna

hantera den nya tekniska miljön. Bibliotek ska försöka tjäna en rad olika typer av

låntagare på många olika ställen på en ”adoptionsskala”, där tryckt material är ena sidan

och digitalt material är den andra sidan. Samtidigt ska biblioteken enligt Palfrey (2013)

också konkurrera med kommersiella inrättningar (exempelvis Starbucks) med att

tillhandahålla gratis wi-fi. För att ett digitalt bibliotek ska verka meningsfullt så behövs

fortfarande bibliotekarierna där för att kunna hjälpa användarna, tillsammans med en

fysik plats (Palfrey, 2013).

Däremot är ett biblioteks syfte inte enbart att låna och förvara böcker, utan fungerar även

som ett community center och tillhandahålla ett utrymme för avslappning, studier,

kommunicering, nätverkande m.m. (Aabø & Audunson, 2012). Teknik ska bara vara ett

verktyg för bibliotekarierna och hjälpa dem att göra sitt arbete lättare och mer effektivt.

5

Biblioteksbyggnaden (och bibliotekarien) är fortfarande centralt för detta arbete och ett

digitalt bibliotek bör vara ett komplement till det fysiska biblioteket, inte räknas som ”ett

eget” bibliotek (Marcum, 1997).

Det är också viktigt att fokusera på vad digital media och internet gör möjligt istället för

vad det inte gör (Palfrey, 2013). Denna studie kommer att undersöka det digitala

biblioteket och se om syftet med det går förbi att bara tillhandahålla en kollektion på ett

annat sätt än det traditionella tryckta mediet. Bibliotek är mer än ”bara” ett community

center, precis som en bibliotekarie gör mer än att bara svara på frågor som man med

lätthet kan ställa till Google (Palfrey, 2013). Vidare i citatet nedan så hävdar (Buss, 2016)

att bibliotekarier inte behöver vara oroliga för att deras kunskap och tjänster inte kommer

behövas när ”allt” finns på nätet, utan för mer komplicerade frågor så kommer

bibliotekariernas kunskaper att värdesättas:

At the end of the day, librarians can rest easy knowing that users will continue to rely on our

professional expertise for the foreseeable future. For as much as students and community

members can determine the identity of the 22nd president with a quick Google search, they

still face quandaries like finding retrospective financial ratios for the pharmaceutical industry

or determining whether a particular open-access journal is worth reading or publishing in

(Buss, 2016:270).

Syftet med denna studie är att undersöka vilka de huvudsakliga aspekterna är med att

driva ett digitalt bibliotek (generellt sett) med fokus på praktiken inom digitala bibliotek.

Detta kommer att göras genom intervjuer med BiblioTech’s personal. Svaret på frågan

om bibliotek behövs, besvaras nedan med ett citat från Palfrey (2013), som också

sammanfattar varför det är intressant att undersöka ett digitalt bibliotek:

We need both physical libraries and digital libraries today. If we don’t maintain physical

libraries, we will lose essential public, intellectual spaces in our communities, places where

people can meet face-to-face. And if we don’t build digital libraries connected to them, those

physical spaces may become obsolete as big companies as google and amazon increasingly

meet our need for knowledge. Physical and digital libraries are interdependent: each can

make to other more effective and valuable (Palfrey, 2013:10).

1.1 Bakgrund

I detta kapitel beskrivs mer detaljerat bakgrunden till BiblioTech, samt även lite kort

information om San Antonio och hur de jobbar med olika projekt för att öka

läskunnigheten i området. Dessa delar är intressant för att förstå i vilken kontext

BiblioTech arbetar inom men också för att förstå vad BiblioTech är och hur det uppkom.

1.1.1 BiblioTech

BiblioTech är ett folkbibliotek i San Antonio, Texas som enbart har digitala resurser i sitt

bestånd och tillgodoser alla invånare inom Bexar (uttalas ”Bear”) County. Det var USA:s

första helt digitala bibliotek när det öppnade i september 2013 (Phillips, 2014). Vid starten

hade Bibliotek 100 stycken e-boksläsare för utlån och även 50 stycken e-boksläsare för

barn, 50 datorstationer, 25 laptops, 25 surfplattor för användning på plats (Stern, 2013).

Biblioteket hade över 400 000 besökare under de första fyra åren. Februari 2017 finns det

tre filialer i olika delar av San Antonio. I augusti 2017 planeras öppningen av den fjärde

filialen av BiblioTech.

Projektet BiblioTech är framtaget av domaren för Bexar County, Nelson Wolff, en

hängiven boksamlare som blev inspirerad av digitaliseringen av New Yorks folkbibliotek

6

och även av Walter Isaacsons biografi av Apples grundare Steve Jobs (Nawotka, 2014).

Projektet lades senare i Laura Coles händer, BiblioTech’s specialprojekts-koordinator,

som hade ansvar för efterforskning, finansiering och utförandet av biblioteket. Cole

valdes därför att hon förut jobbat med lokala överenskommelser inom San Antonio och

förhandlat med dessa kontrakt och några av dessa var inom bibliotekssektorn. Eftersom

hon var bekant med dessa specifika kontrakt så blev hon tillsatt som projektledare för

BiblioTech och efterhand togs henne övriga plikter ifrån henne och hon började på heltid

arbeta med BiblioTech.

BiblioTech’s vision är att: tillhandahålla möjligheten för alla Bexar County’s invånare att

få åtkomst till teknologi och dess tillämpningar med syftet att förhöja utbildning och

läskunnighet, främja läsning som rekreation och utrusta invånarna i vårt samhälle med de

nödvändiga verktyg som krävs för att kunna växa och frodas som medborgare av 2000-

talet (Bexar BiblioTech Facebook, 2013). BiblioTech är placerat i ett område där

majoriteten är latinamerikaner och låginkomsttagare, där 75 procent av populationen

saknar internetåtkomst (Gonzalez, 2013). Det är precis därför BiblioTech placerades där,

enligt länsdomare Nelson Wolff.

Medlemskapet är gratis för invånare inom Bexar Country och låntagarna kan använda sig

av tjänster som att läsa e-böcker, använda internet, tillgång till laptops, stationära datorer

och surfplattor, e-boksläsare för utlån, boka studieplatser, olika event, kurser m.m.

Ungefär hälften av alla e-boksläsare är alltid utlånade och dessa kan lagra fem böcker åt

gången (Phillips, 2014). BiblioTech erbjuder också elektroniska och pedagogiska

resurser, ett månatligt nyhetsbrev, Story Time och en bokklubb där deltagarna kan delta

live eller online. Utöver detta, kan även låntagarna besöka informationsdisken såväl som

använda sig av bibliotekets iMacs, iPads, Xbox 360s med Kinect och flera

pekskärmsplattor med pedagogiska spel (Langford, 2015).

Genom BiblioTech, invånarna inom Bexar County kan få tillgång till mer än 30 000

aktuella titlar genom e-boksläsare. Låntagarna kan låna en e-boksläsare (eller använda sin

egen) för att läsa hemma eller läsa på en av BiblioTech’s filialer runt om i San Antonio.

Låntagarna har tillgång till BiblioTech’s kollektion från varsomhelst i världen så länge

som de har en internetuppkoppling. Ytterligare anpassning för synskadade och e-

bokläsning är tillgängliga på alla filialer.

BiblioTech kostade 2,3 miljoner dollar att starta upp och drivs av Bexar County och den

första filialen är belägen i den södra förorten av San Antonio. BiblioTech’s årliga

driftskostnad är budgeterad till 1,1 miljoner dollar. Huvudfilialen är belägen i ett distrikt

med låginkomsttagare ungefär sju miles från tingshuset i Bexar County (Nawotka, 2014).

Ett kafé i huvudfilialen säljer kaffe, USB-minnen och hörlurar, samt har ett speciellt

utrymme längst in för låntagare med deras egna e-boksläsare eller surfplattor.

San Antonio är USA:s sjunde största stad men de rankas på plats 60 i läskunnighet

(Phillips, 2014). Projektkoordinatorn för BiblioTech, Laura Cole, uppger att det är svårt

för invånarna att kunna avancera i sin läskunnighet med få resurser tillgängliga, största

delen i området har fortfarande inte internet hemma (Phillips, 2014), därför blev

BiblioTech en viktig del för invånarna, där de kan nå böcker, internet m.m. utan kostnad.

Länet sparade samtidigt miljoner på vissa kostnader som arkitekturen och möbler som

krävs för att lagra fysiska böcker. Böckerna som BiblioTech tillhandahåller har kostat

ungefär lika mycket som deras fysiska motsvarigheter.

7

1.1.2 San Antonio

San Antonio är den näst största staden (efter Houston) i delstaten Texas och den sjunde

största staden i USA med nästan 1,5 miljoner invånare, där tre femtedelar av invånarna

har latinamerikanskt (mestadels mexikanskt) ursprung och många är spansktalande eller

tvåspråkiga. Det räknas som en av storstadsmetropolerna i Texas. 1837 blev San Antonio

en amerikansk stad tillhörande Texas, innan dess hade staden tillhört Mexiko.

San Antonio är mest kända för sin vackra River Walk och The Alamo, men rymmer även

fler turistattraktioner som Blue Star Art Complex, King William Historic District, Market

square, Tower of Americas m.m. San Antonio är ett handels- och transportcentrum i ett

jordbruksområde och har en mångsidig industri. Turism är en viktig del för San Antonio,

men staden har också flera universitet och militären samt forskning inom hälso- och

sjukvård är också viktiga delar för stadens ekonomi.

Bexar County är det fjärde största länet i Texas och de sjuttonde största nationellt. Bexar

County har en rik historia och tradition, på samma gång som de växer med en population

som närmar sig 2 miljoner. På Bexar Countys officiella webbsida står det på startsidan

som första punkt att de är hem åt det allra första digitala biblioteket BiblioTech, men

också andra turistattraktioner.

Bexar County’s explosionsartade ökning av population innebär också att fler

biblioteksanvändare bor längre från filialbibliotek i sina samhällen. En uppenbar lösning

till detta var att investera i ett bibliotek som inte definieras, eller begränsas, av en fysisk

plats. Sedan 1983 har länet bidragit till San Antonio för tillhandahållande av

bibliotekstjänster till de som bor utanför stadsgränsen. Judge Wolff föreställde sig en

bibliotekstjänst som var fokuserad på sitt uppdrag och service, och ett bibliotek som

kunde leverera mer för mindre (vilket så småningom kom att bli BiblioTech).

1.1.3 San Antonio Public Library Foundation, SAPLF

Förutom BiblioTech och folkbiblioteket i San Antonio så jobbar man på andra sätt med

att främja läskunnigheten, där San Antonio Public Library Foundation är en av

organisationerna som arbetar för detta. SAPFL strävar efter att ta engagerande

läskunnighetevenemang till San Antonio för att främja vikten av läskunnighet, fantasi och

idéer i deras samhälle. På SAPFL’s (http://www.saplf.org/about/) webbsida kan man läsa

om fyra olika projekt där man jobbar med att förbättra läskunnigheten i San Antonio.

Dessa fyra projekt kommer kort att beskrivas nedan.

Born to read, är ett läskunnighetprogram för nyfödda som blivit tilldelat ”national

recognition” av Institutet av museum- och bibliotekstjänster (Institute of Museum and

Library Services). Genom detta program så tillhandahålls alla barn födda i Bexar County

med en läskunnighetspåse som innehåller en tvåspråkig bok, biblioteksinformation och

en lista på alla bibliotek och en lätt-att-läsa broschyr med lässtrategier för olika åldrar.

Literacy Caravan, är ett mobilt klassrum som besöker platser där familjer ofta befinner

sig, såsom till exempel skolor, barnavårdscentraler, matbutiker, bibliotek, community

center, företag, festivaler och andra speciella event. Detta mobila klassrum tillhandahåller

forskningsbaserade läs- och skrivaktiviteter för barn och deras vårdnadshavare.

Valero Mobile Library, är en ”bokbuss” som tjänstgör för ”Eastside Promise

Neighborhood (EPN)” och är till för barn och ungdomar. Denna ”bokbuss” är utrustad

8

med högteknologiska funktioner inklusive trådlöst nätverk samt en mängd olika böcker,

material och aktiviteter till för samhället att nyttja.

Literacy Luncheons, är fokuserad runt en författare och deras senaste bok och består av

en läsning av eller samtal med författaren och en unik möjlighet att äta tillsammans med

författaren.

1.2 Problemformulering

I dagens samhälle litar vi mer och mer på digitala verktyg, så det är viktigt att upptäcka

hur vi kan använda dessa verktyg till vår fördel och hur dessa kan hjälpa oss med både

vårat arbete såväl som för vårat välbefinnande och fritid. Genom att upptäcka hur

bibliotekarier gör det bästa utav användningen av de digitala verktygen som de har

tillgängligt så kan de också vidarebefordra kunskapen till sina låntagare och på så sätt

sprida det vidare ut till allmänheten. Teknologin kommer inte att försvinna så vi kan lika

gärna lära oss hur vi kan införliva den på bästa sätt och samtidigt inte vara rädda för

förändringar. Bibliotekarier behöver hålla sig själva uppdaterade och alltid vara nyfikna

att lära sig nya sätt att använda de digitala verktygen, men det kan vara lätt att glömma

det handlar om verktyg och bör inte vara det centrala arbetet i ett bibliotek. Det viktigaste

i ett bibliotek är dess användare/låntagare och därmed är det community som omger

biblioteket också viktigt.

Denna studie kommer att svara på hur ett bibliotek har valt att använda de digitala

verktygen och hur det fungerar rent praktiskt. Detta bibliotek, BiblioTech är ett

folkbibliotek med enbart digitala resurser och därmed kommer inte alla svaren att vara

relevanta för ett mer “traditionellt” (hybrid) bibliotek. Hursomhelst, svaren som den här

studien tillhandahåller tjänar syftet att ge andra bibliotek inspiration om hur man kan

använda och jobba med olika digitala verktyg (även om dessa bibliotek inte är enbart

digitala).

1.2.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilka de huvudsakliga aspekterna är med att

driva ett digitalt bibliotek (generellt sett) med fokus på praktiken inom digitala bibliotek.

Detta kommer att göras genom intervjuer med BiblioTech’s personal.

Mina frågeställningar ska hjälpa till att fastställa:

• Hur fungerar ett digitalt bibliotek i allmänhet?

• Hur jobbar personalen i det digitala biblioteket?

• Är det fysiska rummet viktigt i ett digitalt bibliotek?

1.3 Disposition

Kapitel 1 Inledning inleder uppsatsen med en introduktion till studien och ämnet,

tillsammans med bakgrund till ämnet, problemformulering, studiens syfte och

frågeställningar. Därefter i kapitel 2 Tidigare forskning presenteras tidigare forskning

som är relevant och i kapitel 3 Teori den teori som använts för denna studie. I kapitel 4

Metod följer en beskrivning av metoden genom metod för urval, metod för insamling och

metod för analys. Sedan redovisas resultaten i kapitel 5 Resultat av studien samt i kapitel

6 Analys analysen av dessa. Slutligen, så diskuteras resultat och analys i kapitel 7

Diskussion, där även slutsatserna av studien presenteras.

9

Bild 1: Utanför BiblioTech South

10

2 Tidigare forskning I detta kapitel kommer tidigare forskning att tas upp. Första avsnittet handlar om att

definiera digitala bibliotek, den andra delen handlar om DPLA (Digital Public Library of

America) som är ett digitalt bibliotek som utvecklas för att tjäna till en nations fördel och

den tredje delen handlar om biblioteket som en social institution/community. Dessa tre

delar har valts för att dels få en förklaring hur ett digitalt bibliotek definieras i litteraturen

och hur digitala bibliotek kan användas och tolkas. DPLA är till för att ge ett konkret

exempel på hur ett digitalt bibliotek har utvecklats och skapats för att kunna nå ut till en

hel nation, i detta fall USA. Det är också ett exempel där man har lyckats att skapa något

som kan vara till nytta för många människor och att det finns tillgängligt för alla. Den

tredje delen som handlar om biblioteket som en social institution är vald för att den

tangerar teorin som använts i denna studien och tar upp samma perspektiv och

understödjer det på ett bra sätt. Det är ett perspektiv på bibliotek som är öppet för tolkning

och visar vad bibliotek är ämnade att göra och ifrågasätter inte bibliotekens rätt att vara

eller verka utan de finns där som en naturlig del i samhället.

2.1 Digitalt bibliotek: definition

Digitala bibliotek har många olika namn och definitioner; elektroniskt bibliotek, virtuellt

bibliotek, bibliotek utan väggar m.fl. Denna studie har valt att fokusera på några olika

definitioner och dessa är Calhoun, Association of Research Libraries, Xie och Matusiak

och Liew. Det finns många fler definitioner men dessa ansågs vara tillräckligt för att

definiera området digitala bibliotek i denna studie. Enligt Calhoun (2014) så kan digitala

bibliotek står för två olika saker, nämligen:

• Ett forskningsområde och praktik med deltagare från flera olika discipliner och

yrken, huvudsakligen dator, biblioteks- och informationsvetenskap,

kulturarvssektorn och utbildning

• System och service, ofta öppet tillgängliga som a) stöder kunskapsutveckling och

kultur, b) innehåller kollektioner av digitalt innehåll med syfte att tillgodose

behoven hos definierade samhällen, c) ofta används som en arkitektur som först

dök upp i dator- och B&I-områdena och som vanligtvis innehåller en förvaring,

mekanism som stödjer sökning och andra tjänster, resursidentifikationer och

användargränssnitt (både för människa och maskin).

Association of Research Libraries (ARL) definierar det digitala biblioteket som mer än

en ensam entitet och det digitala biblioteket behöver teknik för att kunna länka alla

resurser, samt att länkarna mellan digitala bibliotek och tjänster är transparenta för

användare. En universell åtkomst till digitala bibliotek och informationstjänster är målet

och en digital bibliotekskollektion är inte begränsad till dokumentsurrogat; de sträcker

sig till andra digitala artefakter som inte kan blir representerade eller distribuerade i

tryckta format (Xie & Matusiak, 2016).

Xie och Matusiak (2016) beskriver ett ramverk för digitala bibliotek, som är uppdelat i

tre delar: Digitalt bibliotek – representerar en organisation som samlar, sköter och bevarar

digitala system genom uppdrag av användare. Digitalt bibliotekssystem – en mjukvara

som är baserad på en definierad arkitektur och tillhandahåller all funktionalitet. Digitalt

bibliotekshanteringssystem – en generell mjukvara som tillhandahåller den infrastruktur

som behövs för att producera och administrera ett digitalt bibliotek. De förhåller sig också

11

till sex kärnkoncept för digitala bibliotek (Xie & Matusiak, 2016); innehåll, användare,

funktionalitet, kvalitet, policy och arkitektur.

Calhoun (2014) hävdar också att de viktigaste egenskaperna av digitala bibliotek är de

sociala roller de spelar, samhällena de tjänar, kollektioner som de samlar för dessa

samhällen och möjliggörande teknik som stöder den. Det finns många olika definitioner

av digitala bibliotek och än är man inte helt överens om vad det innebär. Calhoun (2014)

har samlat ihop de initiala perspektiven, från olika gruppers syn:

• En datorisering av traditionella bibliotek (folk generellt)

• Ett ramverk för att utföra biblioteksfunktioner på ett nytt sätt med nya typer av

informationsresurser (bibliotekarier)

• En ny uppsättning av metoder för att förnya och utveckla avgifts- eller

medlemsskapsbaserad indexering, fulltextlagring och hyperlänksystem (förlag,

informationstjänster online, professionella organisationer, indexeringstjänster)

• Ett distribuerat textbaserad informationssystem (dator- och informationsforskare)

• En kollektion av distribuerade informationstjänster (dator- och

informationsforskare)

• Ett nätverkad multimedia-informationssystem (dator- och informationsforskare)

• Ett utrymme där människor ska samarbeta för att dela och producera nya kunskap

(de som arbetar med samarbetstekniker)

• Stöd till formell och icke-formell undervisning och lärande

Den digitala klyftan (the digital divide) är glappet mellan de som har och de som inte har

tillgång till digital information och ICT (information och kommunikationsteknologi. Den

digitala klyftan existerar inte enbart i utvecklingsländer utan även inom länder där bara

några priviligierade organisationer har färdig tillgång till licenserat vetenskapligt

material. Till en viss grad, så driver prioriteringen av e-integreringen EC till investeringar

i digitalisering, open access och digital bevaring.

Liew (Chowdhury & Foo, 2012) menar också att samhället behöver gå mot mer socialt

inkluderande digitala bibliotek som kan berika och berättiga individer och samhället men

digitala bibliotek kommer inte göra det genom att bara existera och enbart digitalisering

leder inte nödvändigtvis till social integration. De lyckade digitala biblioteken verkar ha

funnit den rätta mixen av samhällsengagemang, kvalitetskollektioner och

tekniker/metoder som stöder användarcentrerad design, lätthet att använda och tillförlitlig

prestanda (Calhoun, 2014). En genomgående undersökning av behoven, målen och

beteenden inom det samhälle som ska betjänas verkar vara en viktig framgångsfaktor.

Calhoun (2014) pratar om fyra typer av biblioteksresurser: legacy (icke-digitalt),

övergående (legacy-resurser som blivit eller kommer bli digitaliserade), digitala resurser

(uttryckligen skapat som digitalt material) och framtida digitala resurser (”födda”

digitalt). Tanken med ett hybridbibliotek är att integrera alla dessa fyra kategorier av

resurser. Nödvändigheten av att tillgodose kraven på hybridbibliotek har varit en viktig

drivkraft när det gäller digitala bibliotek och biblioteksrollen.

Calhouns definition av digitala bibliotek inkluderar alla hybridbibliotek som

tillhandahåller mer digitalt innehåll än enbart metadata. Till skillnad från traditionella

bibliotek, som bara har tryckt material, så har hybrida bibliotek en blandning av icke-

digitalt, digitaliserat och digitalt fött material. Dessa utvecklades så småningom naturligt

när bibliotek sökte efter vägar för att integrera den digitala samlingen med den dominanta

12

icke-digitala materialet (Calhoun, 2014). I denna studie så är definitionen av ett digitalt

bibliotek en (fysisk) plats som tillhandahåller resurser via en digital plattform och ett

traditionellt bibliotek definieras som en plats där den mesta delen av materialet är i tryckt

format.

2.2 DPLA – Digital Public Library of America

För att ytterligt visa på vikten av digitala bibliotek i dagens samhälle så beskrivs kort i

detta avsnitt DPLA, Digital Public Library of America (https://dp.la/). DPLA är ett viktigt

steg mot framtiden och ett sätt att använda tekniken till en nations fördel. DPLA är en

plattform som kom 2013 och som möjliggör tillgång till Amerikas digitaliserade kulturarv

(Palfrey, 2013). Den utvecklades utifrån att svara på frågan: hur kan vi utveckla ett delat

system som möjliggör att vi alla kan dra nytta av tillgången av digitala teknik som blivit

möjlig, men som också behåller den lokala känslan och den personliga kontakten som

läng varit en specialitet för bibliotek? DPLA avser att inte bara tjäna som ett center för

allmänheten att få åtkomst till allt kulturmaterial gratis utan även som en plattform för

bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner att få hjälp att frodas i den digitala tidsåldern.

Ett av DPLA:s syfte är att deras applikationsprogrammerings-gränssnitt (API) och öppna

data kan användas av programutvecklare, forskare och andra för att skapa nya miljöer för

lärande, verktyg för upptäckter och engagerande appar. Det ultimata målet är att tjäna

som ett center för allmänheten för att utforska bibliotek, arkiv och museums spridda

kollektioner i Amerika (Xie & Matusiak, 2016). DPLA undersöker också alternativa

licensmodeller med författare och förlag. DPLA har tre olika nivåer (Xie & Matusiak,

2016); en portal till en public webbsida med sökfunktioner; en plattform innehållande den

tekniska infrastrukturen, som är byggd genom öppen källkod; och en samarbete med

bibliotek, museum, arkiv, grundare, universitet, skola och andra institutioner för att

främja bred åtkomst till information.

2.3 Bibliotek som en social institution/community

Bibliotek förser samhällen med platser för att skapa, tjänar som ”förlag”, har

inspelningsstudior, hjälp att skriva ut dokument, teknisk support för varje enskild teknisk

pryl som en användare kans tänkas använda, universitetsbibliotek som verkar som

studentunioner där studenter samlas med snabbmat och kaffe, samt att bibliotek ger plats

för utställningar, program, föreläsningar, samhällorganisationsmöten, lektioner m.m.

(Weber, 2015). Därmed tjänar också bibliotek många fler syften än att bara lagra böcker.

Om bibliotek skulle försvinna, skulle städer och byar förlora viktiga ”third places” som

är öppna för allmänheten. I en enkät som gjordes 2013 sa 90% av amerikaner som var 16

år eller äldre att stänga deras lokala bibliotek skulle ha en negativ inverkan på deras

community (Palfrey, 2013). Utöver hem och arbete har den tredje platsen skiftat ifrån

bibliotek mot kommersiella platser (Starbucks/Facebook). Men utan den allmänna platsen

som bibliotek tillhandahåller så kan inte de mest sårbara i vårt samhälle nå en plats där

de kan hitta säkra, trygga och bekväma utrymmen att få tillgång till information, tänka,

skriva och lära sig.

Bibliotek tjänar många viktiga syften även i en värld där vi kan lita på Google, Facebook

och Twitter för att få svar på många av livets frågor. Bibliotekets funktion må vara

annorlunda från vad det en gång var, men huvudsyftet av biblioteksuppdraget från senaste

13

århundradena är fortfarande desamma, att tillhandahålla en bred tillgång och konsekvent

bevaring är fortfarande viktigt idag (Palfrey, 2013). Vuxna berättar för forskare att de

använder bibliotek för att låna böcker, dvd:er, cd:s, materia för jobbsökande, material för

att bli medborger, såväl som att spendera tid med andra på en allmän plats. Amerikanska

folkbiblioteksanvändares efterfrågan är främst böcker, filmer och på senare tid även e-

böcker. Fokuset ligger på att köpa in populärkulturella böcker och barnböcker – enligt en

enkät från IMLS om folkbibliotek så står cirkulationen av material för barn av en tredjedel

av den totala cirkulationen (Calhoun, 2014).

Denna aspekt är viktigt för denna studie för att det handlar om bibliotekets roll i samhället

och oavsett vilken form resurserna finns i så är det viktigaste att biblioteket fyller

funktionen att vara en trygg plats i samhället där man kan få tillgång till riktigt och

trovärdig information. Det handlar om att visa att biblioteket är viktigt även i ett samhälle

där man kan ”googla sig till alla svar”. Nedan beskrivs Gormans åtta kärnvärden av

biblioteksrollen och dessa är fortfarande viktiga idag, särskilt om man anser att biblioteket

är en social institution.

2.3.1 Gormans åtta kärnvärden av biblioteksrollen

Nedan beskrivs Gormans (2000) åtta kärnvärden av biblioteksrollen. Något som är viktigt

oavsett vilken typ av biblioteksroll som man innehar. Dessa kärnvärden bör vara centrala

i varje bibliotekaries arbetsroll. I grund och botten handlar inte digitala bibliotek om några

nya kärnvärden utan det är samma värden, men andra arbetsuppgifter. Det åtta värden

som Gorman tar upp är dessa:

• Förvaltarskap (bevara den mänskliga kunskapen för att försäkra att kommande

generationer vet vad vi vet)

• Service (säkerställa att alla våra policys och procedurer har etik i åtanke när det

kommer till service till individer, samhällen, communities och efterkommande)

• Intellektuell frihet (upprätthålla ett engagemang till idén att alla människor i ett

fritt samhälle ska ha möjlighet att läsa och se vad än de önskar att läsa och se)

• Rationalism (organisera och hantera bibliotekstjänster på ett rationellt sätt)

• Läskunnighet och lärande (uppmuntra läskunnighet och kärleken till lärande)

• Allas lika tillgång till dokumenterad kunskap och information (säkerställa att alla

biblioteksresurser och program är tillgängliga för alla, att överkomma tekniska

och ekonomiska barriärer för tillgång)

• Integritet (säkerställa konfidentialiteten av användarposter, överkomma tekniska

intrång av biblioteksanvändning)

• Demokrati (spela vår roll i att upprätthålla värdena av ett demokratiskt samhälle,

delta i den pedagogiska process för att säkerställa den utbildade medborgaren som

är nödvändig för demokrati)

2.3.2 Tio steg mot det framtida biblioteket

Palfrey (2013) räknar upp tio steg (tips) för det framtida biblioteket samt hur det ska

uppnås och handskas med. Det handlar inte bara om digitala bibliotek utan hur ett

bibliotek bör arbeta och användas för att kunna vara ett lyckat och framgångsrikt bibliotek

i framtiden.

1. Biblioteken behöver definieras om för en digital-plus era och omarbetas till

plattformar. Med digital-plus menas att material skapas digitalt och sedan

renderas till olika format, några tryckta och några digitala. Med plattformar menas

14

att bibliotek ska fungera som noder i en starkt nätverkad digital värld snarare än

diskret och ibland även konkurrerande enheter.

2. Bibliotek bör agera som ambitiöst nätverkande institutioner. De behöver kunna

fungera i stor skala och att använda det till gott bruk för låntagarna. Bibliotek bör

även ansluta liknande institutioner till sitt nätverk: arkiv, historiska samhällen,

museum och andra kulturarvsorganisationer.

3. Grunden i denna omdefinition bör vara behovsdriven, starkt grundad i vad

människor och samhällen behöver från bibliotek idag, inte handla om nostalgi för

hur saker och ting varit eller inte varit förr. Anpassning till samhällets behov

kommer att hjälpa bibliotekens pengabekymmer på så sätt att biblioteken kommer

vara bättre rustade för att hjälpa till och argumentera för att de kan lösa samhällets

problem.

4. I processen av att omdefiniera bibliotek, ska både det analoga och det digitala

biblioteket tas hänsyn till. Det finns en plats för biblioteket i framtiden, vare sig

det handlar om material, plats eller upplevelser för låntagare.

5. Bibliotekarier bör enbart söka sig till saker som behöver göras och utnyttja

områden där bibliotek har komparativa fördelar med att tjäna det allmänna

intresset.

6. Bibliotekarier bör finna gemensamma nämnare med författare, agenter, redaktörer

och förlag. Bibliotek är en del av ett ekosystem av kunskapsskapande. Några av

rollerna inom ekosystemet kan ändras, men deras funktioner fortsätter vara

värdefulla.

7. Vissa biblioteksutrymmen bör fungera mer som labb eller

”samproduktionsanläggningar”, där människor interagerar med information och

skapar sig ny kunskap. Istället för att fortsätta vara ett ”laboratorium för böcker”

(som det kallades under 1800-talet när böcker användes som råmaterial till

vetenskapliga undersökningar), bör bibliotek vara laboratorium för en digital-plus

era där samproduktion är normen.

8. Bibliotekarier ska arbeta tillsammans, via gemensamma nämnare med teknologer

för att skapa en delad, öppen digital infrastruktur och sedan bygga vidare från det.

De bör nyttja ”hackarkulturen” och lärdomar från skapandet av internet, något

som vi bör lägga ner mer tid och pengar på än vad som görs idag.

9. Bevarandet av kunskap behöver bli ännu mer av en gemensam uppgift än vad det

är idag. Bibliotek bör underhålla fysiska platser, men använda dessa för massor

av andra ändamål istället för lagring av fysiskt material. Just nu så har det

underinvesterats i arbetet av digitalt bevarande på lång sikt.

10. Vi bör vara villiga att betala för övergången av biblioteken in i denna nya digitala

era, precis som såsom filantroper, samhällen och universitet fick göra under slutet

av arton- och början av nittonhundratalet. Dessa kapitalkostnader, som stoppas in

i bibliotekens forsknings- och utvecklingscenter styrt mot både tillgång och

bevarande, kommer att betala stort genom utdelningar i form av demokratisk

nytta.

15

Bild 2: Läsrummet på BiblioTech South

16

Teori Lankes (2015) teori om den nya biblioteksrollen har valts för denna studie för att den

trycker på hur samhällsmedborgarna hjälper till att skapa biblioteken och samhället runt

om dessa. Det viktiga för biblioteket är samhällsmedborgarna och samhällena och bör

skapas i en kontext av detta. Eftersom denna studien handlar om BiblioTech, ett digitalt

bibliotek med en fysisk plats så kändes det naturligt att välja en teori som trycker på

bibliotekets roll som byggnad, inte på vilket sätt materialet tillhandahålls.

Lankes (2015) teori är uppdelad i tre olika delar; bibliotekarien, biblioteket och exkurs

(verktyg). Alla delar är viktiga men fokuset ligger på biblioteksrollen och där det beskrivs

vilka kriterier och värderingar man ska jobba mot. Teorin gäller alla bibliotekarier i alla

olika roller och tar ingen hänsyn till materialets natur, vilket underlättar när man ska

undersöka ett digitalt bibliotek. Han trycker också på att biblioteket är namngett efter

bibliotekarien och inte tvärtom. Med det menas att bibliotekarien är bibliotekets kärna

men också att bibliotekarien kan verka utanför bibliotekets väggar (och fortfarande

behålla sin roll som bibliotekarie).

En nackdel men denna teori är att den enbart tar upp bibliotekarier och implicit syftar till

utbildade sådana. I denna studie är nästan ingen av de som jobbar i biblioteket

bibliotekarier, men deras arbetsuppgifter är en bibliotekaries och därför kan denna teori

appliceras på all personal inom BiblioTech, oavsett vilken utbildning de har. Det viktiga

är att de gör en ”bibliotekaries” jobb. I det framtida biblioteket så är det också viktigt att

ta in nya influenser och inte fastna i det som varit, därför berikar människor med olika

bakgrund varandra och tjänar till nytta för biblioteket.

2.4 Det nya biblioteket/biblioteksrollen (librarianship)

Det nya biblioteksskapet/biblioteksrollen handlar inte om en speciell typ av biblioteksroll,

utan är mer skapad för att bygga en grund för förändring över hela professionen (Lankes,

2015). Alla bibliotek, oavsett publika eller privata, stora eller små, bör handla om

samhällena, de som de tjänar och är en del av – det är bara biblioteksskap.

• Bibliotekarier: uppfyller sitt uppdrag inom alla kontexter och tjänar som den

fundamentala enheten för samhällen att närma sig biblioteksskapet. Bibliotekarier

må bygga och sköta om bibliotek, men främst så bygger de bättre samhällen med

eller utan en faktiskt eller virtuell plats som kallas ”bibliotek”.

• Medlem: Lankes pratar om ” medlem”, inte ”användare”, ”låntagare”,

”konsument”, eller ”kund”. Medlem är menat att betona tillhörighet och delat

ägarskap (och ansvar). Några folkbibliotek använder termen ”granne”.

• Community/samhälle: ”En medlem av vad?” Svaret är samhället. Samhället är

centralt för biblioteksskap. Ett samhälle är inte begränsat till ett samhälle av

medborgare i en given geografisk plats. Det kommer från roten av ”community”

– det latinska ”communitas”: en grupp av människor som delar ägodelar och

ansvar. Detta gäller alla samhällen; kan vara de som äger en byggnad, skatte-ID,

en tomt eller en uppsättning av värderingar.

17

2.4.1 Bibliotekarien – dess värde och uppdrag

“Librarians”: a discussion of the mission of librarians, their values and their means of

facilitating knowledge creation (Lankes, 2015, s. 9).

Bibliotekarien definieras genom ett uppdrag, en uppsättning underlättande verktyg och

en uppsättning värderingar som ligger till grund för professionen. De tre huvudfaktorer

som definierar en bibliotekarie är: deras uppdrag (att förbättra samhället genom att

underlätta kunskapsskapande i de samhällen som man tillhör); medel för att uppnå det

uppdraget (underlätta tvåvägskommunikation och resurser väcka samtal; bygga kunskap;

tillhandahålla en säker miljö; och bygga på motivationen av samhällets invånare) samt de

värderingarna som ligger till grund för bibliotekariernas arbete. Dessa värderingar är:

service, inlärning, öppenhet, intellektuell frihet och säkerhet, intellektuell ärlighet.

Det är viktigt för bibliotekarien är att lära sig genom konversation och kommunikation:

som bibliotekarie är man också en pedagog inom områden som kunskapsskapande och

lärande. Människor lär sig från konversationer: genom läsning, genom att göra, i grupp

eller ensam.

Lankes (2015) beskriver Salzburgsläroplanen som är en uppsättning av styrande

kompetenser som kan forma både utbildningsprogram samt den pågående professionella

utvecklingen av bibliotek och museum. Nedan beskrivs Salzburgsläroplanens

kärnvärden, som ligger till grund för denna uppsats.

• Förändringsinriktat socialt engagemang:

o Aktivism och förespråkare: bibliotekarier behöver identifiera nyckelfrågor

inom deras samhälle som behöver bredare stöttning. De behöver också

vara förespråkare för dessa frågor och förbereda samhällsmedborgarna till

att bli sina egna förespråkare.

o Socialt ansvar: bibliotekarier har ett socialt ansvar gentemot deras

samhällen; i aktivt kunskapsskapande behöver de inse hur de påverkar

dessa samhällen, ibland omedvetet.

o Kritisk samhällsanalys: bibliotekarier behöver kritiskt analysera vad som

händer inom deras samhällen. De måste gå längre än enkla demografer

och enkäter till full förståelse.

o Systemskapande i kontext: bibliotekarier behöver fastställa hur ett system

passar in i ett större samhälles behov och ambitioner.

o Hållbarhet av samhällsuppdrag: bibliotekarier behöver fastställa hur

resurser kommer att tilldelas system och vilken typ avancemang som

passar för att säkerställa framgång av dessa system.

o Konflikthantering: bibliotekarier behöver underlätta och dämpa samtal

som uppstår från konflikt och, om möjligt, hjälpa andra att nå en

gemensam grund.

• Teknik

o Att nå ut: bibliotekarier behöver nå ut och lära sig tillsammans med sina

samhällen.

o Engagera och utvecklas med tekniken: bibliotekarier måste hela tiden

utvärdera nya tekniker för att fastställa vilka som är mest användbara för

deras samhällen.

18

o Förmedla teknisk kompetens till alla generationer inom samhället:

bibliotekarier behöver hitta vägar för att nå över uppdelningar som

tillgång, ålder, kunskap, miljö och motivation inom deras samhällen.

o Skapa och sköta om en effektiv virtuell närvaro: bibliotekarier måste hålla

jämna steg med tekniken för att kunna underhålla en effektiv virtuell

närvaro inom deras samhällen oavsett tid och plats.

• Kapitalförvaltning:

o Bevara/skydda: bevarande ses som ett skydd av ett objekt genom att se till

att det används som det ska. Genom att skydda, erkänns det i många

sammanhang, att artefakter fortfarande är i bruk (allt från en ceremoniell

dräkt till ett fiskespö) och dessa måste underhållas för fortsatt användning.

o Samling: en samling bör reflektera en konstant dialog med samhället. Vad

är viktigt och oviktigt? För vem är det viktigt? När är det viktigt? Hur kan

bibliotekarier bygga och dela idéer?

• Kulturell kompetens:

o Kommunikation: bibliotekarien måste förstå hur och när en ska

kommunicera, och att olika samhällen kommer associera olika termer och

meningar till olika saker.

o Interkulturell: “interkulturell” valdes över “multikulturell” för att fokusera

på interaktion mellan olika samhällen. Hur kan biblioteken hjälpa till att

föra samman dessa grupper?

o Språk/terminologi: att verkligen interagera med sitt samhälle, vara

medveten om olika språk och terminologier som associeras med olika

etniska eller andra grupper.

o Stöttning för flera typer av läskunnighet: bibliotekarien måste också vara

medveten om olika inlärningstekniker och det faktum att de flesta

människor drar nytta av en blandning av inlärningsmetoder.

• Kunskap, lärande och innovation:

o Konstruktion av kunskap: bibliotekarien måste börja kunskapsskapandet

där en samhällsmedborgare är, inte anta att varje medborgare känner igen

en universell sanning.

o Innovation: bibliotekarien måste ständigt söka efter nya vägar för att

utveckla systemen som tjänar deras samhälle, ta efter idéer från olika

industrier och samhällen.

o Tolkning: eftersom ett objekt eller ett stycke information betyder olika

saker för olika människor, behöver bibliotekarien hitta vägar att tolka

dessa saker för människor med ett annat synsätt.

o Spridning: bibliotekarien behöver inte bara föra världens idéer till sina

samhällen, de måste också aktivt försöka föra samhällens idéer till den

större världen.

o Främjande av informationskompetens: bibliotekarien behöver hjälpa

samhällsmedborgare att identifiera relevanta resurser av kunskap, hämta

koncept från dessa, integrera dessa koncept till större sammanhang och

utvärdera effektiviteten av denna process.

• Förvaltande av deltagande:

19

o Främjande av institutionell hållbarhet: Hur kan bibliotekarien hjälpa att

rikta bibliotekariebyggda system till sin organisations visioner och mål,

vare sig det är som en anställd eller projektpartner?

o Institutionell opinionsbildning: genom att ha förespråkat i samhället

bibliotekarien tjänar, hur kan man förespråka för en själv, sin profession

eller sin institution eller organisation?

o Ekonomisk förvaltning: hur kan bibliotekarien hjälpa att hantera finanser

och budgetering av sin institution eller organisation?

o Tillämpa etik och värderingar: Hur kan bibliotekarien tillämpa de

grundläggande värderingarna av biblioteksskap till vardagssituationer?

o Delning: Hur kan bibliotekarien effektivt cirkulera och utveckla idéer

inom sin organisation eller samhälle?

o Samarbete: Hur kan bibliotekarien effektivt arbeta med kollegor och i et

interdisciplinärt team? Hur kan man bilda partnerskap med

samhällsmedborgare och andra exporter?

o Bedömning: Vilka system är lyckade och vilka system borde pensioneras?

Bedömning, analys och beaktande av generell inverkan är nödvändiga

kompetenser för en bibliotekarie.

2.4.2 Biblioteket – dess mening och plats

“Libraries”: a discussion of what a library is in a time of makerspaces, lending of fishing

poles, and community as collection (Lankes, 2015, s. 9).

Ett bibliotek bör vara en deltagande plattform som tillåter ett samhälle att dela passioner,

kunskap, erfarenhet och resurser. Istället för att fråga: ”Vad kan jag hjälpa dig med?” så

kan man fråga: ”Vad arbetar du på idag?” eller ”Vad är din passion?”. Man kan arbeta

med samhället som en resurs och se det som bibliotekets samling, snarare än böckerna.

Biblioteken behöver synliggöra de värden som de framför till sina samhällen.

• Åtta skäl till att ha ett bibliotek (för att tjäna som):

o En kollektiv inköpsagent

o En ekonomisk stimulans

o Ett centrum för lärande

o Ett skyddsnät

o En förvaltare av kulturarvet

o Ett tredje utrymme

o En demokratins vagga

o En symbol för samhällsaspiranter

2.4.3 Exkurs – verktyg

“Excursus: from mission to missionary”: a discussion and a set of tools to promote a

librarianship centered on community aspirations and abilities (Lankes, 2015, s. 9).

• Nyckel till framgång:

o Betona läraktig kunskap

o Länk till långvariga koncept

o Skapa grupper

o Använda projekt och förfrågan när det är möjligt

o Korsa gränser

o Demonstrera komfort med tvetydighet

o Bygg samhällen, inte webbsidor

20

o Ta itu med upplevda barriärer

o Tillhandahålla möjligheter för introspektion och inspiration.

2.5 Teorianknytning

Teorin har använts till hjälp för att skapa kategorierna som används i analysen

tillsammans med intervjufrågorna. Kategorierna är; det framtida biblioteket, den framtida

bibliotekarien, viktiga komponenter i det digitala biblioteket och traditionellt vs. digitalt

bibliotek. Teorin har också varit till hjälp för att analysera resultatet kvalitativt

tillsammans med tidigare forskning. Den har också legat till grund för hela studien och

funnits där som ett stöd genom hela arbetet.

21

Bild 3: En av BiblioTech's lånekiosker

22

3 Metod I detta kapitel beskrivs metoden för denna studie. Först beskriv metoden för urval, där det

förklaras hur materialet som studeras har valts ut, dels varför just BiblioTech har valts

och dels hur informanterna till intervjuerna har valts. Därefter beskrivs metoden för

insamling, det vill säga hur intervjuerna har gjorts samt hur författaren har använt en

forskningsblogg/dagbok till hjälp för processen. Sista delen i beskrivningen av metod är

en beskrivning av analysmetoden, där metoden för analys framställs samt där det förklaras

hur författaren har använt analysmetoden i sin studie. Avslutningsvis i detta avsnitt så

bedöms validiteten och de etiska övervägande som har gjorts i denna studie beskrivs.

3.1 Metod för urval

I denna studie finns det två aspekter av urval av material. Dels handlar det om varför det

just är det digitala biblioteket BiblioTech som har valts och dels handlar det om hur

informanterna i denna studie har valts ut.

3.1.1 BiblioTech

Varför har då just BiblioTech valts ut för denna studie? I detta avsnitt ska de viktigaste

delarna till valet av bibliotek förklaras. Den största anledningen till att BiblioTech valdes

är att det är det första digitala biblioteket (med en fysisk plats) i USA och världen.

Eftersom de är pionjärer så verkade det intressant att ta reda på hur de har gjort, samt hur

de arbetar, vilka problem som dyker upp och hur de tacklar dessa. BiblioTech har också

en väldigt intressant bakgrund eftersom de två filialer som finns (just nu) är placerade i

låginkomstområden där den största delen av invånarna inte har råd till

internetuppkoppling eller en smartphone, vilket gör det intressant att undersöka deras

arbetssätt och hur de uppnår sina mål. Samtidigt är BiblioTech fortfarande nytt och

personalen håller fortfarande på att lära sig hur det ska skötas och samtidigt ta reda på hur

framtiden ser ut. De kämpar fortfarande med att nå ut till befolkningen i Bexar County,

även efter att haft öppet i nästan fyra år.

En annan intressant aspekt är att det inte ännu gjorts någon forskning om BiblioTech, så

det kändes som det var på tiden att göra detta. Även om det finns många fler delar att

undersöka så kändes det som en viktig del att ta reda på vad personalen på BiblioTech

gör, vad de tycker om det och vad de tror om bibliotekens framtid, för det finns många

som tror att bibliotekens framtid är obefintlig (det vill säga att den fysiska platsen kommer

försvinna och allt material kommer finnas digitalt). Ibland får inte personalen den

utrymme som de borde få i forskningen så därför vill denna studie fokusera på personalen

och deras åsikter. Så samtidigt som en studie görs om BiblioTech så kan också konceptet

spridas vidare (främst i Sverige eftersom denna uppsats skrivs på svenska) men på sikt

även andra delar av världen och så småningom nå tillbaka till San Antonio och deras

invånare.

Den tredje anledningen till att BiblioTech valdes är att författaren ville få inspiration på

olika sätt man kan jobba med olika typer av material och samtidigt få känna på hur det är

att befinna sig i en miljö där böckerna inte står i fysiska bokhyllor, som att känna av om

det känns som det saknas något eller om biblioteket är komplett oavsett vilket sätt

materialet presenteras. Även om det ännu är svårt att implementera ett helt digitalt

bibliotek i Sverige (och svårt att göra på samma sätt) så kan olika aspekter och idéer ge

inspiration till fortsatt arbete och på sikt kanske en större del av digitalt material blir

accepterat. Denna inspiration kan också hjälpa till att omdefiniera biblioteken och

utveckla dem till att bli mer anpassade för dagens samhälle och dagens samhällsinvånare.

23

Ytterligare en anledning är vikten av låntagarna, den fysiska platsen och samhället som

BiblioTech fungerar inom. Författaren ville se hur låntagarna hade tagit till sig den nya

tekniken, hur de använde den och om de faktiskt var i lokalerna och inte bara använde sig

av materialet digitalt hemifrån. Huruvida det finns en vits att ha en fysisk plats för

låntagarna och vilken roll den spelar för dom. Eftersom det inte finns något annat digitalt

bibliotek som arbetar på samma sätt och i samma kontext så föll valet på BiblioTech.

Slutligen, en annan anledning var författarens intresse för digitalt material och framtidens

bibliotek, eftersom det är där författaren kommer att verka så kändes BiblioTech naturligt

då författaren följt dess utveckling på distans från starten 2013. När studien sedan skulle

göras så kändes BiblioTech som det självklara valet!

3.1.2 Intervjuer

När BiblioTech sedan hade valts så skulle val av informanter göra. Den första tanken var

att intervjua alla bibliotekarier på BiblioTech, men efter att har mejlat till Laura Cole

(BiblioTech’s projektledare) så blev det klart att det inte alls var många med bakgrund

inom biblioteks- och informationsvetenskap som jobbade på BiblioTech. Det skulle blivit

ett för stort jobb att intervjua all personal, både heltids- och deltidsanställd. Den

deltidsanställda personalen byts ut rätt ofta på BiblioTech och därför tyckte författaren

att de inte skulle vara lika intressanta att intervjua som de som har jobbat ett tag alternativ

kommer att stanna ett tag. Avgränsningen gjordes därför till all heltidspersonal, vilket var

tolv stycken på olika positioner inom BiblioTech. Då blev det också en naturlig spridning

med personal på olika positioner och platser inom organisationen. Det slutade med sex

intervjuer på BiblioTech’s centralkontor, tre intervjuer på den BiblioTech South och tre

intervjuer på den Bibliotech West.

3.2 Metod för insamling

Denna studie gjordes parallellt i två olika delar; först gjorde semi-strukturerade intervjuer

med BiblioTech’s personal samt att författaren publicerade anteckningar i en

forskningsblogg under hela fältstudien. Dessa delar beskrivs mer detaljerat nedan.

3.2.1 Intervjuer

Det gjordes semi-strukturerade intervjuer med personalen på BiblioTech. Semi-

strukturerade intervjuer har förbestämda frågor men ordningen kan modifieras baserat på

intervjuarens uppfattning om vad som verkar mest lämpligt (Wildemuth, 2009).

Exempelvis så kan frågeformuleringar kan bli ändrade och förklaringar kan ges; specifika

frågor som verkar olämpliga kan strykas och ytterligare frågor kan läggas till.

Fördelar med intervjuer som metod kan vara att en intervju mellan två personer

uppmuntrar till djupare svar och resonemang än till exempel en enkät gör. Det är inte

heller någon annan som direkt kan påverka resultatet av en intervju. En intervju kan också

göras i alla olika stadier av projekt. Eftersom intervjuaren är närvarande under hela

sessionen, så kan deltagarna fråga om klargörande av frågorna vilket minskar risken för

missrepresentation eller missförstånd. En noggrann och effektiv intervjuguide tar mindre

tid att förbereda än en enkät (George, 2008).

Fördelar med semi-strukturerade intervjuer är att det ger intervjuare frihet att justera

frågorna under tiden som intervjun håller på och att kunna undersöka vidare än en specifik

respondents svar. De är mindre stela än en strukturerad intervju men mer organiserade

24

och systematiska än en ostrukturerad intervju när det kommer till att utveckla en

konversation (Wildemuth, 2009).

Nackdelar med intervju som metod kan vara att det tar lång tid och mycket arbetskraft,

vilket gör det mer kostsamt än en enkät. Eftersom intervjuaren är närvarande kan det

finnas risk att deltagaren inte vill uppge åsikter som kan uppfattas som extremt negativa,

vilket kan resultera i att svaren lutar mer mot måttliga nivåer (George, 2008).

Intervjuerna gjordes mellan den 13:e mars och den 23:e mars 2017 och 12 heltidsanställda

på BiblioTech blev intervjuade. Intervjuguiden gjordes i förväg (se bilaga A) och var i

första hand en hjälp till författaren för att minnas att täcka upp de valda temana.

Intervjuguiden innehöll huvudteman som var relaterade till studiens syfte, nödvändiga

frågor som var det centrala fokuset i studien, men även förbereddes extra frågor som

ibland var samma sak som nödvändiga frågor men en annan formulering, slängfrågor som

är till för att få igång konversationen i början, ändra hastigheten eller ändra fokus samt

följdfrågor för att deltagarna skulle få möjlighet att utveckla sina svar (Wildemuth, 2009).

Alla dessa frågor är inte nedskrivna i intervjuguiden utan ställdes där det kändes som att

de behövs och för att fylla sina olika syften. De teman som intervjuguiden innehöll var:

generella frågor, frågor angående BiblioTech och frågor angående användarvänlighet.

Innan den första riktiga intervjun gjordes en testintervju. Den gjordes för att testa

frågorna, ordningsföljden och längden på intervjun. Testintervjun varade i 20 minuter.

Efter testintervjun så gjordes de sista justeringarna av intervjuguiden.

Mejl skickades ut till intervjudeltagarna veckan innan intervjuerna skulle göras, men de

hade blivit förvarnade om författarens ankomst långt innan så de var förberedda på att de

skulle bli kontaktade. I mejlet så föreslogs datum och tid och intervjudeltagarna fick

därefter svara huruvida det funkade eller inte. Vid starten av varje intervju fick deltagaren

skriva under ett medgivandeformulär (se bilaga B). Intervjuerna höll på i snitt 20 minuter

och gjordes på plats på BiblioTech South och BiblioTech West samt på BiblioTech’s

centralkontor. Alla intervjuerna spelades in och delar av dessa blev sedan transkriberade

för senare analys. Materialet från intervjuerna blev sedan analyserade med hjälp av

kvalitativ innehållsanalys. Metoden som användes för intervjuprocessen var den som

Wildemuth (2009) hänvisar till. Den delas upp i fem steg:

1. Introduktion. Intervjuaren introducerar sig och förklarar syften med studien samt

de etiska övervägningarna. Här fick också deltagaren läsa och skriva under

medgivandeformuläret, samt ställa kompletterande frågor.

2. Uppvärmning. Detta steg är uppvärmning både för intervjuaren och deltagaren för

att kunna inrätta sig i intervjun. Här ställdes frågor som kan hjälpa till att bryta

isen mellan intervjuaren och informanten.

3. Huvuddelen av intervjun. Här ställdes frågor enligt intervjuguiden samt

följdfrågor och extrafrågor där det behövdes, det vill säga med nödvändiga

justeringar.

4. Cool-off. Här riktades samtalet mot en mer vardaglig ton för att naturligt kunna

tona ut intervjun

5. Avslutning. Det här är slutet för intervjun. Här tackade intervjuaren för

deltagarens medverkan.

3.2.2 Forskningsblogg/dagbok

Under hela fältstudien (mellan 3:e mars och 24e mars) publicerade författaren sina

anteckningar angående studien i en forskningsblogg

25

(http://digitalbookwrangling.blogspot.se/). Bloggens gjordes i syfte att vara ett ställe för

författaren att skriva ned sina anteckningar angående studien, det vill säga vad som

gjordes, hur det kändes, funderingar m.m. och gjordes offentlig så att även andra kunde

se hur en sådan här studie kan gå till och förhoppningsvis ge inspiration för deras

forskning. Bloggen skrevs på engelska för att kunna nå en bredare läsarkrets. Bloggen

hade 409 sidvisningar totalt (den 10 april 2017) och 136 sidvisningar i mars när

fältstudien skedde. Läsarna av bloggen befann sig i Sverige, där alla var

Windowsanvändare och använde webbläsaren Chrome.

3.3 Metod för analys

I detta avsnitt beskriv den metod för analys som har använts till denna studie. Det är

kvalitativ innehållsanalys (Wildemuth, 2009) som har använts och den valdes därför att

den passade bäst för materialet till denna studie. För att kunna göra en god analys

behövdes en metod som på ett noggrant och kvalitativt sätt benar upp materialet och

underlättar för analys och författaren tyckte att det var kvalitativ innehållsanalys var en

analysmetod som passade. Nedan så beskrivs analysmetoden mer ingående samt hur

författaren själv har följt och använts sig av metoden och arbetat med analysen.

3.3.1 Kvalitativ innehållsanalys

Metod för analys av intervjuerna är kvalitativ innehållsanalys (Wildemuth, 2009). Den

används för att undersöka meningar av fysiska meddelanden, är induktiv och grundar

undersökningen till ämnen och teman, där slutsatserna från dessa tas ifrån datat. Urvalet

görs av ändamålsenligt utvalda texter, som visar på att forskningsfrågorna blivit

undersökta. Metoden kan användas till att producera beskrivningar eller typologi

tillsammans med uttryck från informanter som reflekterar på hur de ser den sociala

världen. Kvalitativ innehållsanalys fokuserar på unika teman som kan illustrera

variationen av meningar av ett fenomen, snarare än den statistiskt signifikanta

förekomsten av specifika texter eller koncept.

Målet med kvalitativ innehållsanalys är att identifiera viktiga teman och kategorier i ett

material (skriven text) och tillhandahålla en rik beskrivning av den sociala verklighet som

skapas genom dessa teman/kategorier i en viss miljö (Wildemuth, 2009). Genom

noggrann dataförberedelse, kodning och tolkning kan resultatet av en kvalitativ

innehållsanalys stödja utvecklingen av nya teorier och modeller såväl som att validera

redan existerande teorier och tillhandahålla rik beskrivning av speciella förhållanden eller

fenomen.

För denna studie så började författaren med att transkribera alla intervjuer, med

sammanfattningar under varje fråga som ställts. Därefter skrevs resultatet för alla

intervjuer upp, när sedan analysen skulle göras skapades fyra kategorier för detta. Dessa

kategorier valdes med hjälp av materialet, resultatet, forskningsfrågorna och teorin och

namngavs till; Det framtida biblioteket, Den framtida bibliotekarien, Viktiga

komponenter för det digitala bibliotek och Traditionellt vs digitalt bibliotek.

För att skapa konsekvens i materialet så hade författaren sett till att presentera varje

intervju på liknande sätt i resultatet och skrivit ihop olika frågor från intervjuerna, dessa

frågor blev sedan kategorier där materialet stoppades in i analysen. Kategori 1 Det

framtida biblioteket innehöll fråga 1:3, kategori 2 Den framtida bibliotekarien innehöll

fråga 1:2, kategori 3 Viktiga komponenter för det digitala biblioteket innehöll frågorna

2:1, 2:3, 2:6 och kategori fyra Traditionellt vs. digitalt bibliotek innehöll frågorna 2:4, 2:5

(intervjufrågorna finns i Bilaga 1). I intervjuguiden fanns också en ytterligare kategori

26

som handlade om användarvänlighet, men under intervjuerna kom det inte fram

tillräckligt mycket matnyttigt material från de frågorna som kunde svara på

forskningsfrågorna så de frågorna togs bort inför analysen och fokuset blev istället på

ovanstående frågor. På så sätt skapades ett kodningsschema som kunde användas för att

analysera materialet. Författaren testade detta på den första intervjun och gjorde det sedan

systematiskt på resterande intervjuer. Därefter dubbelkollades allt material för att se så

det var konsekvent och lättöverskådligt.

Efter detta var det dags att dra slutsatser av det kodade materialet och teorin för denna

studien hjälpte här till att analysera materialen, precis som författarens egen påverkan och

rekonstruktion av meningarna. Stor del av tiden gick åt till att göra detta så bra som

möjligt, för att få en bra och mättad analys.

Slutligen så presenterades analysen och det bearbetade materialet som sammanställts i

resultat- och analyskapitlet i denna uppsats. Författaren har gjort sitt bästa för att skapa

en balans mellan beskrivning och tolkning för att materialet ska vara intressant att läsa

och inspirera till fortsatt forskning.

3.4 Validitet

För att säkerställa validiteten i denna studie har vissa åtaganden gjorts. Intervjuguiden,

tillsammans med de kompletterande frågorna och det praktiska genomförandet gör att

intervjuerna kan mäta det som avses och fylla syftet med studien. Analysen av materialet

påverkas av författaren som intervjuare eftersom den förståelse och de erfarenheter som

författaren (subjektet) har färgat författarens analys av det insamlade materialet.

Författaren har bland annat studerat lärarutbildningen och viss teknisk utbildning samt

även jobbat på olika bibliotek, exempelvis sjukhusbibliotek och universitetsbibliotek.

Därmed kan analysen ha påverkats genom att författaren poängterar andra saker än vad

en person med annan bakgrund skulle ha gjord. Wildemuths (2009) fyra kriterier för att

utvärdera tolkande forskningsarbete har använts i denna uppsats; trovärdighet,

överförbarhet, reliabilitet och anpassningsbarhet.

• Trovärdighet har uppfyllts i denna studie genom att författaren befunnit sig i

kontexten av BiblioTech mer än bara under intervjuerna, exempelvis med

regelbundna besök på alla olika platser som BiblioTech verkar, pratat med de

anställda utanför intervjuerna, tittat på hur de arbetat i skarpt läge och även läsa

nyheter och fakta från San Antonio för att kunna sätta sig in i kontexten och

sammanhanget på bästa sätt, samt har gjort allt för att återge utsagorna från

intervjuerna sanningsenligt och vara noga med att visa var i studien författarens

egna tolkningar och tankar kommer in. Analysen har gjorts så systematiskt som

möjligt genom alla intervjuer för att få en så konsekvent analys som möjligt.

Tolkningen av materialet har enbart gjorts av författare, men hela processen har

hela tiden bollats med handledare och klasskamrater för att få input utifrån.

• Överförbarhet har uppfyllts genom att intervjufrågor har gjorts så generella som

möjligt, så även om informanterna har svarat med BiblioTech i åtanke så kan

svaren ändå appliceras på ett annat bibliotek och behöver inte vara precis samma

organisation. Det finns inspiration att hämta i materialet och det är skrivet på ett

sådant sätt att det ska vara möjligt att överföra det till en annan kontext.

27

• Reliabilitet har uppfyllts genom att materialet har lästs igenom och kontrollerats

av författaren under hela tidens gång och eftersom processen är oundviklig och

viktig har även materialet fått möjlighet att uppdateras under hela processen.

Utöver att författaren läst igenom materialet så har även klasskamrater,

handledaren och lärare fått läsa igenom materialet och ge sina synpunkter och då

även på materialets konsekventhet. Allt för att materialet ska vara så konsekvent

som möjligt.

• Anpassningsbarhet har uppfyllts genom att ovanstående kategorier har uppfyllts

samt att materialet och processen har granskats genom hela arbetets gång, genom

att dubbelkolla rådata, anteckningar, inspelningar av intervjuer så att

representationen i materialet överensstämmer med rådatan och inspelningarna.

Det har också funnits möjlighet till uppföljande intervjuer eller samtal för att fylla

ut eller komplettera på ställen där det fattats material.

3.5 Etiska övervägande

I denna studie har det tagits hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer

(Vetenskapsrådet, 2002), dessa delas upp i fyra kategorier, informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet har behandlats i denna studie genom att författaren inledningsvis

berättade om studiens syfte vid den första kontakten med intervjupersonerna och samt

innan varje intervju för att återupprepa informationen och ge deltagarna en chans att ställa

sina frågor. Författaren gav även en sammanfattning av all information i ett skriftligt

medgivandeformulär (se Bilaga B) som deltagarna fick läsa igenom och skriva under före

varje intervju.

Samtyckeskravet har behandlats i denna studie genom att deltagarna fick läsa igenom

medgivandeformuläret och därmed med sin underskrift godkänna att de ger sitt samtycke.

Genom introduktionen och medgivandeformuläret fick de information om deras

rättigheter. Detta kontrollerade även muntligt att de förstod vad som gällde i samband

med att de fick läsa igenom formuläret.

Konfidentialitetskravet har behandlats genom att återigen nämna detta för deltagarna

introduktionen av varje intervju samt i medgivandeformuläret. I studien så nämns inga

namn utan enbart deltagarens position på BiblioTech, vilket deltagarna är medvetna om.

Författaren har valt att ta med jobbtitel samt informanternas bakgrund eftersom att det är

intressant i relation till studien. Även om det gör det möjligt att identifiera informanterna

så kändes det som en viktig del av studien, därför har andra åtgärder vidtagits, exempelvis

att informanternas arbetsplats inte nämns (vilken filial), eller vilket kön de har. Det gör

det mer anonymt. Frågorna som ställts under intervjuerna har varit generella frågor och

svaren som getts har inte varit utelämnande eller känsliga. Det har kontrollerats både

muntligt och via medgivandeformulär att det är okey att uppge deras jobbtitel i studien.

Materialet har förvarats på dator som är lösenordskyddad och som ingen annan än

författaren har åtkomst till.

Nyttjandekravet har behandlats i denna studie genom att nämna syftet för deltagarna och

materialet i fråga användes endast för och under studien för att sedan tas bort efteråt. Det

förklarades också att ett abstract skulle skrivas så att de skulle kunna ta del av en

sammanfattning av resultatet.

28

Slutligen så har medgivandeformuläret stått för en stor del av att ringa in deltagarnas

rättigheter och genom att de skrivit under dessa så har de också godkänt författarens

upplägg. Det har varit viktigt att försöka täcka alla områden på ett bra sätt genom

medgivandeformuläret.

29

Bild 4: Insidan av BiblioTech South

30

4 Resultat I detta kapitel presenteras resultatet från de tolv intervjuerna i turordning, där de viktigaste

delarna i varje intervju lyfts fram. Informanterna är anonyma och det är enbart deras

jobbtitel på BiblioTech som nämns i studien. Författaren har också valt att använda hen i

beskrivningen av resultatet för att i det som framkommit under intervjuerna är det

irrelevant vilket kön som sagt vad, viktigare är vilken position som informanten har på

jobbplatsen.

Nedan så beskrivs de viktiga delarna av alla intervjuer och utgör därmed grunden för

analysen. Vad som är viktigt och inte har författaren med hjälp av syfte och

frågeställningar bestämt, vilket betyder att saker som inte kommer med i denna studie

fortfarande kan vara av vikt men inte för denna studiens syfte.

4.1 Intervju 1 – Bibliotekarie

Informant 1 har en bakgrund inom biblioteks- och informationsvetenskap med en

mastersexamen från ett universitet i Kansas. Därefter arbetade hen i ett folkbibliotek men

inte som bibliotekarie. Innan hen började jobba på BiblioTech arbetade hen fem år i ett

forskningsbibliotek. Hen har nu jobbat tre månader på BiblioTech. Informant 1’s

erfarenhet inom tekniska tjänster är praktiska och hen har själv arbetat med många olika

sysslor i sina tidigare jobb, exempelvis katalogisering, utveckla delar av samlingen

baserat på vad låntagarna ville ha i samlingen, mest var hens jobb interaktivt med

låntagarna då hen jobbade mest ute på golvet. På BiblioTech ansvarar hen för att beställa

alla böcker (e-böcker, ljudböcker, tidskrifter m.m.), både nya böcker som låntagarna vill

ha, men även äldre böcker för att fylla hål i samlingen. Hen letar också efter nya tjänster

eller plattformar som det vore bra för BiblioTech att ha åtkomst till. Hen ansvarar också

för att fixa katalogen, statistiken, samt arbeta med olika projekt.

Informant 1 tycker att en av de viktigaste kompetenserna i framtida arbete inom tekniska

tjänster är datakunskaper. Men också social kompetens, som hen anser vara en del av de

tekniska tjänsterna som folk överser. Hen trycker på vikten av att befinna sig ute i

biblioteket och i de olika filialerna och interagera med människor som använder

samlingen. Hen anser också att man inte ska se arbete inom tekniska tjänster som ett jobb

bakom kulisserna utan låta det få befinna sig i den främre delen av organisationen.

Framtiden för bibliotek är, anser informant 1, ett bibliotek som är mer beroende av

digitala resurser eftersom de är väldigt användarvänliga och vad folk vill ha, samtidigt

som den tryckta biten inte kommer försvinna eller sluta vara viktig. Hen anser också att

vikten av biblioteket som plats inte heller kommer att försvinna, för även i ett digitalt

bibliotek som BiblioTech, så är filialerna fysiska och önskan från folket är att se fler

filialer. Eftersom det inte behövs lika mycket plats för biblioteken så kanske de blir

mindre, men informant 1 tror inte att de går någonstans utan kommer fortsätta finnas en

lång tid framöver.

Det viktigaste för att driva BiblioTech, enligt informant 1, är kunnig personal som kan

svara på alla möjliga sorters frågor från alla möjliga olika källor (telefon, email, chatt, på

plats i biblioteket), personalen behöver också veta hur man felsöker alla olika typer av

enheter, både de som biblioteket innehar och de som låntagarna kommer in med. En annan

viktig aspekt är att använda rätt typer av mjukvaror. Den visuella biten är väldigt viktig i

ett bibliotek och att programmen är lätta att använda så att låntagarna känner sig trygga

31

och bekväma med både programmen och personalen. Det viktigaste för BiblioTech är att

vara så användbara som möjligt för de samhälle de tjänar och det är olika för olika

låntagare, exempelvis kan det vara att kunna ladda ned en bok till sin telefon, få hjälp

med olika teknikprylar på plats och så vidare.

I likhet med ett traditionellt bibliotek så arbetar det digitala biblioteket också med at

hjälpa människor att få åtkomst till kunskap. Informant 1 anser att den största fördelen

med att vara ett digitalt bibliotek är att det kan finnas överallt, det är enkelt, alltid

tillgängligt så länge en har internetåtkomst. Ett digitalt bibliotek behöver inte lika stor

fysisk plats, har väldigt lätt för att bilda partnerskap med olika organisationer (då de kan

ställa upp en kiosk på vald plats och genom denna har låntagarna tillgång till hela

samlingen). BiblioTech vill inte ta över vad de traditionella biblioteken har gjort hittills

utan snarare expandera de digitala tjänsterna.

Nackdelarna med ett digitalt bibliotek är att även om de behöver mindre plats för

materialet så är BiblioTech’s lokaler i minsta laget och de vore trevligt att kunna sprida

ut sig lite mer, samt att människor fortfarande blir avskräckta av idén av ett helt digitalt

bibliotek, så utmaningen är att få de att känna sig trygga nog att vilja börja med det. Ett

traditionellt bibliotek är mycket mindre skrämmande än ett digitalt bibliotek.

En av de viktigaste delarna av BiblioTech är webbsidan, som fungerar som en

samlingsplats för alla tjänster. Informant 1 trycker på att det är extremt viktigt att den är

användarvänlig för om låntagarna blir frustrerade så kommer de sluta att försöka använda

deras resurser. En utmaning är att fortsätta att förbättra webbsidan, och varje gång vi

personal närmar oss den, se på den med nya ögon. Webbsidan sköts av Bexar County

Information Technology Departement, BCIT. Om personalen på BiblioTech vill ändra på

något på webbsidan så tar informant 1 reda på hur de vill att de ska se ut och skickar sedan

ändringarna till BCIT, där de sedan görs. För övriga resurser handlar de ofta om att mejla

support för den berörda tjänster och hålla koll på när planerade uppdateringar inträffar på

respektive resurser.

4.2 Intervju 2 – Outreach coordinator

Informant 2 har en examen i psykologi, organisation och utveckling (grund för att arbeta

som företagskonsult) från ett universitet i San Antonio. Innan BiblioTech så var hen en

konsult i två år och arbetade med mindre företag och hjälpte dem att växa, hjälpte till med

utveckling av intern träning och personal. Hens jobb var att implementera en process där

företagen kunde ha möjlighet att uppnå deras mål enkelt utan alldeles för mycket

snedsteg. Hens jobb, både nu och då, utmanar hen hela tiden att hitta nya och innovativa

vägar att uppnå olika saker och göra det så enkelt som möjligt. Hens mål är att nå ut till

folk som inte än vet vad BiblioTech. Hen anser också att hens hobby inom teknik har

hjälpt till i jobbet med BiblioTech.

På Bibliotek så ansvarar informant 2 för den utåtriktade verksamheten, genom att gå ut i

samhället och ser var BiblioTech kan passa in. Hen pratar med många olika yrkesroller

och hens jobb är i grund och botten att nå ut till folk angående BiblioTech, förklara hur

deras resurser fungerar, hur de kan registrera, låna böcker m.m. En annan viktig del i

arbetet är att utveckla samarbeten med etablerade företag, exempelvis VIA (bussar),

University Health systems, Blue star (art complex) etc. Hen etablerar dessa kontakter och

samarbeten och underhåller de sedan.

32

Framtiden för bibliotek är, enligt informant 2, en process som redan har börjat genom att

det skapas nätverk mellan bibliotek, där man kan utbyta information. Bibliotek behöver

bli bättre på att samarbeta och kunna dela information mellan varandra. Viktiga

kompetenser för tekniska tjänster i framtiden är enligt informant 2 (från ett

biblioteksperspektiv) att omfamna den nya tekniken. Hen påstår inte att BiblioTech’s

koncept kommer att ta över behovet av den fysiska boken, men att tekniken finns

tillgänglig för nästan alla. Hen anser att de som jobbar inom bibliotekssektorn behöver

uppmärksamma och acceptera det. Det finns fortfarande motstånd från mer ”traditionella”

bibliotekarier som gillar sina tryckta böcker och det är en utmaning för BiblioTech att

överkomma det. Nyexaminerade bibliotekarier har verkligen tagit till sig den teknik som

finns tillgänglig, anser informant 2. Det verkar rimligt eftersom allt kanske blir digitalt i

en avlägsen framtid, men hen tror inte själv på det.

Det viktigaste för att driva BiblioTech är, enligt informant 2, tillhandahålla resurser som

är användbara för deras samhälle, exempelvis att tillhandahålla böcker till alla åldrar,

hjälpa skolelever med deras arbeten, hjälpa immigranter att lära sig det nya språket. En

annan viktig aspekt, enligt informant 2 är att kunna erbjuda grundläggande tjänster till de

spansktalande, exempelvis för att kunna hjälpa de att bli amerikanska medborgare. Det är

också viktigt att hela tiden försöka utveckla organisationen och samtidigt undersöka vad

behovet för samhället är. Det är också viktigt att hålla sig relevanta i en ständigt

föränderlig värld av teknik, BiblioTech behöver vara uppmärksam och byta ut gammal

teknik och ständigt vara i framkant av tekniken. Samt att de behöver fortsätta att vara

fokuserade på sitt uppdrag.

I likhet med ett traditionellt bibliotek så behöver BiblioTech fundera ut hur de bäst

balanserar teknik och läskunnighet. I övrigt så erbjuder BiblioTech samma tjänster som

ett traditionellt bibliotek erbjuder. Skillnader jämfört med ett traditionellt bibliotek är hur

de tillhandahåller informationen, exempelvis så ser man på BiblioTech framsidan av alla

böcker till skillnad från ett traditionellt bibliotek där man bara ser ryggen. Det anser

informant 2 är mer engagerande för låntagarna. Det digitala biblioteket erbjuder också

bekvämlighet genom att låntagarna kan låna en bok enkelt genom en smartphone eller

surfplatta. De kan också tillgodose många olika typer av låntagare och ge information till

dem snabbt. På Bibliotech så behöver inte låntagarna vara oroliga för förseningsavgifter

då böckerna lämnar tillbaka sig själva då tiden har gått ut.

Informant 2 anser att utan webbsidan så kan de inte kommunicera eller nå ut till

allmänheten. Den är oerhört viktig. Just nu så jobbar de på att skapa en app för att nå alla

deras resurser (i dagsläget är det en app för varje resurs) och därför fungerar webbsidan

som en åtkomstpunkt för alla resurser som BiblioTech erbjuder. Det är också viktigt att

webbsidan är ADA (Americans with Disabilities Act) kompatibel och att den även finns

tillgänglig på spanska. Färgerna på webbsidan är utvalda för att fungera även för de som

är färgblinda och videor på webbsidan har alla undertexter. Samtidigt så är BiblioTech en

länsenhet så deras riktlinjer följs också. Det har ännu inte gjorts några användartester med

låntagare på webbsidan, men på filialer finns enkäter tillgängliga. I Cloud Library,

tjänsten där man lånar böcker, kan man föreslå böcker för inköp. BiblioTech är alltid

öppna för feedback från låntagarna och de strävar alltid efter att bli bättre.

4.3 Intervju 3 – Teknisk assistent

Informant 3 har två universitetsexamina inom företagsledning och företagsekonomi. Hen

har jobbat i teknikindustrin i ungefär fem år, där hen började dataavdelningen på BestBuy

33

(handelsföretag för datorer och teknik) och lärde sig då mycket om olika komponenter

etc. Sedan började hen arbeta på Geek Squad (en avdelning inom BestBuy), som teknisk

support. Efter detta arbetade hen på Apple som teknisk support, hen arbetade nattskiftet

och hade på så sätt kontakt med människor från alla delar av världen. Därifrån blev hen

anställd till BiblioTech, där hen började jobba i deras ”outreach team”.

January 2017 började hen arbeta som teknisk support specialist (hen är assistent åt

informant 12). På BiblioTech ansvarar hen för att hantera elektroniken och de tekniska

enheterna (iMacs, TVs, iPads, skrivare m.m.). Hen ansvarar för att uppdatera alla datorer

(detta görs genom hens egen dator). Även problem med det trådlösa nätverket på

lokalbussarna fixade hen, samt de åtta olika kioskerna som finns på utvalda

busshållplatser i San Antonio.

Viktiga kompentenser för arbete inom tekniska tjänster är enligt informant 3, kunskap

inom både Windows och Mac och att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder. På BiblioTech

specifikt används mycket Apple-produkter. Samt att även kunna hantera alla olika typer

av enheter, eftersom låntagarna har alla olika sorter och även god praktisk erfarenhet.

Informant 3 anser att framtiden för bibliotek är att (fortsätta) integrera vad det digitala

biblioteket kan erbjuda med det som existerat förut. Det vill säga, att finna en väg att

kombinera den digitala delen med den traditionella delen.

Det viktigaste för att driva BiblioTech är, enligt informant 3, att överbrygga klyftan med

läskunnighet och tillgång till teknik. BiblioTech erbjuder detta till samhället så att de ska

kunna bygga deras eget liv. Samt självklart kunna erbjuda samma typ av service som ett

traditionellt bibliotek erbjuder, med möjligheten för låntagarna att inte ens behöva lämna

sina hem. En annan viktig del för BiblioTech är att underhålla och finnas i bibliotekets

olika lokaler, för det är där som låntagarna kommer in dagligen och det är där som den

mesta feedback från låntagarna kommer ifrån. Den utåtriktade verksamheten är också

viktig för att fortsätta sprida ordet om BiblioTech.

Informant 3 hävdar precis som tidigare informanter att i likhet med ett traditionellt

bibliotek så erbjuder de samma typ av service, men genom en annan plattform. Skillnaden

är att de inte har tryckta böcker, men informant 3 betonar tydligt att BiblioTech INTE är

ett boklöst bibliotek. De är en separat entitet (från San Antonio Public Library) men de

erbjuder samma resurser i digital form. Fördelar med ett digitalt bibliotek är enkelheten,

att det kan nås från där låntagaren befinner sig.

Nackdelar med ett digitalt bibliotek, BiblioTech specifikt, är enligt informant 3 att det

råder förvirring mellan de två olika biblioteken i San Antonio, så hens förhoppning är att

i framtiden dessa två entiteter kan integreras så försvinner förvirringen av sig självt genom

att låntagarna kan ha ett bibliotekskort för båda organisationerna. Samt att folk inte är

vana vid ett digitalt biliotek och därmed behöver vänjas sig vid att ett digitalt bibliotek

inte betyder att de inte har några böcker, utan att de har böcker i en annan form än tryckt.

Enligt informant 3 är webbsidan en viktig del i BiblioTech’s organisation. Det är en bra

startpunkt för låntagarna för där finns all information om alla resurser som erbjuds. När

de presenterar BiblioTech så hänvisar de alltid tillbaka till webbsidan. Webbsidan bygger

på feedback från låntagarna samt ADA-standarder. Informant 3 hoppas att de i framtiden

kan erbjuda en app för alla deras resurser och håller i dagsläget på att arbeta med detta

och med detta så följer feedback från låntagarna med samt hens egna erfarenheter och

målet med arbetet är att det ska fungera så bra som möjligt och vara enkelt att använda.

34

BiblioTech försöker vara aktiva på sociala medier och genom detta få samhället mer

delaktiga. Genom Facebooksidan lämnar låntagare också kommentarer och feedback.

4.4 Intervju 4 – Filialchef 1

Informant 4 har en examen (minor) i filosofi och religion från ett universitet i Mexiko.

Hen har jobbat 16 år i handelsindustri på ett lokalt företag (H.E.B). Därefter fick hen

möjligheten att börja jobba på BiblioTech, vilket hen blev väldigt fascinerad av för att

hen jobbat inom biblioteksbranschen innan H.E.B. På BiblioTech så ansvarar informant

4 för att betala ut lönen, underhåll av lokalen, interagera med låntagarna. Hen jobbar

också för att fungera som en förebild för den övriga personalen genom att visa vad som

förväntas av dem när låntagarna kommer in. Utveckla sig själv och personalen. Samt att

föra ordet för BiblioTech vidare. Det handlar om att få människor att komma in i

biblioteket och sen komma tillbaka.

Den viktigaste kompetensen för arbete inom tekniska tjänster, är enligt informant 4, social

kompetens. Hen försöker anställa personer som är serviceinriktade och människovänliga.

Det är viktigt att vara empatisk till någons behov och förutse deras tekniska kunskaper,

eftersom människor kommer in utan att veta vilka frågor de vill ha svar på, så personalens

jobb blir att försöka förutse det genom att vara uppmärksamma.

Informant 4 anser att framtidens bibliotek är en hybrid mellan det traditionella biblioteket

och det digitala biblioteket. I det samhälle som BiblioTech tjänar är det viktigt att

acklimatisera invånarna till tekniken. Biblioteken i framtiden behöver vara en

samlingsplats för grannskapet, det är viktigt att öppna folks ögon och visa att ett bibliotek

är mer än bara böcker. Biblioteken i framtiden behöver vara väldigt praktiska, kunna

hjälpa till att stärka låntagarna.

Det viktigaste för att driva BiblioTech är, enligt informant 4, att planera utefter att det är

en länsenhet, det vill säga att alla beslut ska tas upp och gås igenom av statliga byråkrati

innan de kan sättas i bruk. En annan sak som är viktig är personalen, deras bakgrunder

och tankesätt är viktigt, men även att ha tillräckligt mycket personal. En stor del av

personalen är tillfälliga, vilket gör det svårt att planera långt fram, så BiblioTech’s drivs

i stort sett vecka för vecka. En annan viktig del för BiblioTech är enligt informant 4 att

ha en klar vision och riktning. Att besluta om vad som är det slutgiltiga målet och vad de

ska sträva mot. Det är också viktigt att få människor att komma till biblioteket, att känna

sig trygga och acklimatisera dem till tekniken.

Informant 4 anser att fördelar med ett digitalt bibliotek är deras samling. De har inga

böcker som kan bli slitna, de behöver bara torka av sina enheter, rensa ut minne och starta

om enheterna. De kan lära låntagare att läsa genom ny teknik (exempelvis skärmläsning).

Det är lättanvänt och snabbt, man får boken på en gång, boken lämnar tillbaka sig själv.

Samt utan en kollektion att underhålla så har personalen tid att skapa personliga kontakter

och har tid att sitta ned med en låntagare och lära dem grundläggande tekniska färdigheter.

Nackdelar med ett digitalt bibliotek är att allt hänger på internetuppkoppling och om något

stängs ned så märks det tydligt. Allt är sammankopplat, vilket gör det väldigt sårbart

eftersom det digitala biblioteket litar på något som är utanför deras kontroll. När det gäller

BiblioTech så anser informant 4 att de inte jobbar fort nog, eftersom alla beslut måste gå

genom länsenheten, samt att hen önskar att de anställer fler bibliotekarier som finns

tillgängliga för mer avancerad forskning på filialerna.

35

Informant 4 anser (precis som tidigare informanter) att webbsidan är väldigt viktig. Men

det är också viktigt med interaktioner mellan personal och låntagarna för att annars är det

svårt att veta hur webbsidan används. När det kommer till användarvänlighetskriterier så

är det i första hand BCIT (Bexar County Information Technology Departement) som är

ansvariga för det. Informant 4 avslutar intervjun med att säga att hen har ”tre C” för sin

personal: communicate (kommunikation), collaborate (samarbete), celebrate (firande).

4.5 Informant 5 – Biträdande filialchef 1

Informant 5 har en kandidatexamen inom företag på ett universitet i San Antonio. När

intervjun gjordes höll hen på att ta sin mastersexamen inom företagsekonomi. Innan

BiblioTech hade hen inte jobbat inom vare sig bibliotek eller teknik. I 5 år var hen ledare

för sitt universitetslag i amerikansk fotboll, efter det så jobbade hen ett år på H.E.B.

Därefter var hen utanför stan i ett år och när hen kom tillbaka så jobbade hen i en

sportbutik och BiblioTech på samma gång. Efter ett tag så slutade hen på sportbutiken

och började jobba mer på BiblioTech och har därifrån arbetat sig upp till den position

som hen har idag. På BiblioTech ansvarar informant 5 för att lägga scheman, fördela

timmar, interaktion med låntagare. Hen arbetar med den administrativa biten så att

filialchefen ska kunna ta itu med större saker som kan dyka upp. Hen uppskattar att 40%

av veckan pratar hen med människor i biblioteket.

När det kommer till arbete inom tekniska tjänster så har informant 5 varit i kontakt med

teknik hela sitt liv. Hen har förstahandserfarenheter av olika typer av enheter och har goda

kunskaper om Windows eftersom det var det hen växte upp med. Sedan har började jobba

på BiblioTech så har hen dock blivit mycket mer van vid Mac-produkter. Hen har själv

byggt datorer men inte programmerat dem.

Informant 5 anser att det behövs olika tekniska kompetenser beroende på vilka personer

man tjänar och var dessa tjänster är placerade. På BiblioTech handlar det mycket om

grundkunskaper om datorer och internet, exempelvis hur man söker jobb och blir bättre

på jobbintervjuer etc. Men man behöver också goda kunskaper inom både Windows och

Mac, grundläggande kunskaper i Photoshop. Det är också viktigt att vara öppen för att

lära sig nya saker.

Framtiden för bibliotek är enligt informant 5 ett mer digitalt bibliotek. Samtidigt så är det

häftiga med det framtida biblioteket är att ingen än vet vad det är och vad det innebär så

det är upp till de som arbetar att definiera detta. Det viktiga är dock att varje bibliotek

skräddarsyr sin organisation till deras demografi och kontext.

Det viktigaste för att driva BiblioTech är, enligt informant 5, kundservice, offentlig

interaktion, att anpassa människor. Det är också viktigt att som personal har social

kompetens, vara välkommande, hjälpsam och visa att det är okey att inte veta hur och att

fråga frågor. Finnas där som ett verktyg för låntagarna, vara tillgänglig. I dagsläget är det

viktigt med PR, för att få ett rykte och nå ut till folk, visa att de fungerar som ett bibliotek,

men på mindre yta.

I likhet med ett traditionellt bibliotek så delar BiblioTech med sig av information och

kunskap och har samma typ av tjänster, böcker och fungerar på samma sätt. Fördelar med

ett digitalt bibliotek är att det alltid finns tillgängligt om en har en enhet och

internetuppkoppling, det är modernt, det motiverar låntagarna.

36

Skillnaderna mellan ett traditionellt bibliotek och ett digitalt bibliotek är att ett

traditionellt bibliotek kan erbjuda begränsad ADA-service, det traditionella biblioteket

ändras långsamt och behöver mer plats. För att använda det digitala biblioteket kräver det

dock en uppkoppling och det finns fortfarande en digital klyfta att överkomma.

Webbsidan är en viktig del, särskilt att den är användarvänlig, det är en förutsättning för

att låntagarna ska bli intresserade och komma tillbaka igen. Om de inte vet eller förstår

hur de ska använda BiblioTech’s tjänster så faller allting. Därför är det viktigt att försöka

bryta ner de tekniska hindren så att alla kan njuta av det som tekniken har att erbjuda.

Webbsidan strävar efter ett rent utseende och ska vara tydlig med vilka resurser som

erbjuds. Det är också enkelt att uppdatera, sköta och ändra genom BCIT, enligt informant

5. Hen frågar alltid låntagare om feedback för att kunna göra sitt jobb bättre. BiblioTech

är till för alla, till för att hjälpa de som ingen annan bryr sig om. Vi är en säker plats,

avslutar informant 5 intervjun.

4.6 Informant 6 – Heltidsassistent 1

Informant 6 har studerat på högskola men har ingen examen. Hen studerade musik och

nu lär hen ut musikteori på BiblioTech. Innan dess jobbade hen på ett litet familjeägt

postkontor, under sin högskoletid. Därefter jobbade hen på Cracker Barrel under en

period innan hen fick möjlighet att söka till BiblioTech. Hen har ingen erfarenhet av

arbete inom tekniska tjänster utan är helt självlärd. Hen har ägt en rad olika tekniska prylar

och därifrån överfört det till sitt jobb. Den kunskapen har hjälpt till mycket, men hen har

även fått mycket kunskap genom jobbet på BiblioTech. På BiblioTech ansvarar

informant 6 för att hjälpa låntagare med grundläggande uppgifter, exempelvis att låna ut

böcker, använda skrivare, olika projekt, Office-program etc. Hen ansvarar också för att

kolla att personalen gör vad de ska. Det är viktigt att personalen är välutbildade (på sitt

jobb) och bekväma.

Framtiden för bibliotek, enligt informant 6, kommer förmodligen att vara desamma. Det

tryckta materialet kommer inte försvinna, precis som att det digitala inte kommer att ta

över. Det viktiga för biblioteken är att kunna erbjuda digitala tjänster till de som inte har

råd eller möjlighet att annars använda dem. Bibliotek handlar om information, att lagra

den och att dela kunskap. Informant 6 tycker att viktiga kompetenser för arbete inom

tekniska tjänster är att ha lätt att lära sig nya saker. Hen anser att man inte behöver kunna

så mycket för att kunna jobba med det, så länge man är öppen för att lära sig. Överlag i

framtiden så är det viktigaste att lära sig att använda datorer eftersom de är en stor del i

de flesta arbeten.

Det viktigaste för att driva BiblioTech är, enligt informant 6, kundservice och

bekvämlighet, samt att hjälpa låntagarna att komma ikapp tekniken, få dem att förstå att

teknik är inget att vara rädd för och visa hur de kan ta sig an den på bästa sig. För

BiblioTech så är låntagarna det viktigaste, enligt informant 6. Det är tack vare dem som

de har kunnat bygga och utveckla BiblioTech. Målet är att kunna ge dem en suverän

service och verktyg så att de kan förstå tekniken och kunna ta sig an den digitala

tidsåldern.

I likhet med ett traditionellt bibliotek så erbjuder ett digitalt bibliotek samma service,

böcker och kunskap m.m. De hjälper till att undervisa barn (och vuxna), samt att de

erbjuder olika program och events. Fördelen som ett digitalt bibliotek är bekvämligheten

37

och snabbheten. Allt en låntagare vill ha finns inom räckhåll på deras egen enhet, de

behöver inte lämna hemmet. En nackdel och en utmaning för digitala bibliotek är att de

kräver internetuppkoppling och tillgång till en enhet som stöder det material som det

digitala biblioteket erbjuder.

Precis som tidigare informanter sagt så är webbsidan enligt informant 6 också väldigt

viktig. Designen på webbsidan är menad att vara väldigt enkel. Det är också viktigt att

synas på sociala medier, exempelvis Instagram, där varje filial finns och där de laddar

upp bilder själva. Det är också viktigt att övertyga låntagarna att de tjänster som

BiblioTech erbjuder är lätta att använda (när man lärt sig dessa).

4.7 Intervju 7 – Administratör

Informant 7 har en mastersexamen inom offentlig förvaltning och har jobbat inom Bexar

County sedan 2008, innan dess var hen i en länsstyrelse i Oregon. Hen har arbetat cirka

13 år inom länsstyrelsearbete. I Bexar County arbetade hen först inom government

relations (lobbying). Anledningen att hen sedan blev involverad i arbetet med BiblioTech

var att hen hade förhandlat fram olika typer av kontrakt varav ett var inom

bibliotekssektorn. Sedan blev hen mer och mer inblandad i arbetet med BiblioTech och

slutade därefter med sina övriga sysslor efterhand. Hen blev slutligen ansvarig för att

utveckla och starta BiblioTech. 2016 tog hen sin mastersexamen i biblioteks- och

informationsvetenskap för att det kändes vettigt att vara en bibliotekarie för att kunna

driva BiblioTech. Hen har nästan ingen bakgrund i arbete inom tekniska tjänster, bara

från en användares perspektiv. Informant 7 är BiblioTech’s ledare. Hens uppgifter är att

se till att de har tillräckligt med personal, budget. Hen ser också till att de görs insamlingar

och att de får vad de behöver. Hen representerar också BiblioTech och skriver mycket

artiklar och gör presentationen. Men också grundläggande förvaltning.

Enligt informant 7 är viktiga kompetenser i det framtida arbetet inom tekniska tjänster att

kunna sin teknik, att vet hur saker och ting interagerar med varandra. Men lika viktigt är

att hitta en väg där tekniken används som bäst för att nå det slutliga målet. Så för

BiblioTech handlar det om att hitta den unika kombinationen av person som förstår vad

teknik kan göra och hur den fungerar samt någon som kan hitta de hål som organisationen

att fylla för att utöka deras räckvidd. Det behöver dock inte vara en bibliotekarie utan

organisationen skulle nog kunna gynnas om det var exempelvis en ingenjör.

Framtiden för bibliotek handlar om, enligt informant 7, att omdefiniera bibliotek helt och

hållet. Definitionen som finns nu är väldigt statisk och har inte utrymme för stora

utsvävningar. Med teknikens hjälp kan biblioteken omdefinieras till dagens samhälle.

Informant 7 tror att biblioteket kan vara den resurs där allmänheten kan få tag på vettig

och trovärdig information. Hen anser att det handlar om en större förändring av hela

samhället som håller på att hända, och som precis har börjat.

De viktiga aspekterna för att driva BiblioTech är, enligt informant 7, att hantera

personalen, hantera informationen (alltid söka upp ny information), vara först med ny

teknik. BiblioTech’s utmaning är att vara trogen sitt mål och inte gå på för många

sidospår. BiblioTech är byggt på tre primära pelare: resurser, åtkomst och utbildning.

Först och främst så är de ett folkbibliotek. De behöver fokusera på att erbjuda goda

resurser och ett gott innehåll. Sedan behöver de kunna tillhandahålla åtkomst (till

internet). Det kan handla om större problem som att Bexar County ska ha tillräckliga

trådlösa anslutningar, inte bara privata enheter. Slutligen kunna erbjuda utbildning så att

38

allmänheten lär sig använda de enheter som erbjuds, informationen och hur de ska kunna

nyttja BiblioTech. Eftersom de är först på marknaden behöver de ständigt sträva framåt

och dra med sig ytterligare folk på vägen för att kunna ändra hur denna industri kommer

att se ut i framtiden.

I likhet ett traditionellt bibliotek så erbjuder det digitala biblioteket samma saker, erbjuder

böcker och information, tillhandahåller program och event, stöttar och hjälper samhället.

BiblioTech erbjuder program som har en anledning och verkar vettigt i en digital miljö.

En av de stora skillnaderna mellan de olika typerna av bibliotek är mängden utrymme

som behövs och personalens arbetsuppgifter. På digitala bibliotek är personalen inte fast

bakom en reception utan har tid att ägna tid åt sina låntagare. De behöver inte ställa

tillbaka böcker. Ett digitalt bibliotek är väldigt mobilt och kan nå alla typer av låntagare,

även de som inte kan komma till biblioteket. Nackdelen med ett digitalt bibliotek är att

det är abstrakt, svårt att ta på och se. Det är något nytt som är skrämmande och ovant.

Låntagarna är också fortfarande emotionellt bundna till det traditionella biblioteket och

tanken på det, men det digitala biblioteket är inte här för att ta det ifrån dem, inte heller

de tryckta böckerna.

Webbsidan, enligt informant 7, är väldigt viktig. De jobbar hela tiden på att göra den så

enkel som möjligt. Det är alltid ett pågående arbete. Det är viktigt att den stöder ADA-

kriterier och länsstrategier. BiblioTech får feedback från enkät vid filialerna och enkät

när BiblioTech startade, samt från sociala media och direkt från låntagare på plats i

filialerna. Informant 7 vill också implementera en kort enkät med tre frågor på varje dator

(när tiden går ut) så de kan få lite snabb feedback angående vad låntagarna vill ha från

biblioteket.

4.8 Informant 8 – Filialchef 2

Informant 8 har ingen kandidatexamen, men två mindre examina. Hen var en personlig

assistent under åtta år. Där hjälpte hen en man med sina dagliga sysslor eftersom hen hade

en muskelsjukdom och var bunden till en rullstol. Innan dess gjorde informant 7 lite

volontärarbete på ett vetenskapslaboratorium under en period och arbetade också på bank

ett par år. Innan hen började på BiblioTech hade hen ingen bakgrund i arbete inom

tekniska tjänster, förutom det som hen var intresserad av personligen på fritiden. På

BiblioTech ansvarar hen för programutveckling, personalutveckling, arbetar som

motivator och främja en bra miljö.

Enligt informant 8 så är viktiga kompetenser i arbetet inom tekniska tjänster att en ska ha

anpassningsförmåga. Man ska kunna anpassa sig till olika attityder och olika nivåer, samt

behöver man tålamod. Det framtida biblioteket är enligt informant 8 en plats för både det

digitala biblioteket och de tryckta böckerna, det vill säga ett hybridbibliotek. I framtiden

kommer en större digital del att läggas till, eftersom människor går mot användning av

smarta enheter och dess lätthet att använda. Man behöver kunna anpassa sig och förändra,

behöver kunna vara öppen och tillgänglig både för personal och låntagare. Uppmuntra

låntagare att lära sig, erbjuda en trevlig och respektfull miljö.

Det viktigaste för att driva BiblioTech är, enligt informant 8, personalutveckling, genom

att hålla personalen motiverad att arbeta inom ett arbete där det inte nödvändigtvis finns

så mycket plats för befordran. Det är också viktigt med låntagarnas upplevelse på

biblioteket, det vill säga att lokalerna är rena och att utrymmet kontrolleras, så det är en

bra stämning där. Samt att utveckla nya program. Det är också viktigt att försätta att nå

39

ut till folk som inte har tillgång till internet eller smarta enheter och att erbjuda teknik till

de som inte har råd. Enligt informant 8 så är webbsidan väldigt viktig. Hen använder den

dagligen, både för sig själv och för låntagarna. Kalendern med alla program finns där.

Den är visuellt tilltalande och uppställningen av böckerna är väldigt tilltalande (visas med

framsidor). I likhet med det traditionella biblioteket så arbetar det digitala biblioteket med

att gynna samhället och erbjuda service. Fördelarna med ett digitalt bibliotek är att det

går att få tillgång överallt, vilket ger bekvämlighet. På BiblioTech kan låntagarna också

få teknisk support gratis för alla sina tekniska produkter eller appar.

4.9 Intervju 9 – Heltidsassistent 2

Informant 9 gick på universitet i San Antonio i kommunikationsjournalistik och jobbade

efter det på en nyhetsstation i ett år. Sedan har hen varit lärarvikarie i två år (från dagis

ända upp till gymnasiet). Hen har självlärda kunskaper inom datakunskap, genom böcker

och Youtube. På nyhetsstationen lärde hen sig att redigera videor. På BiblioTech ansvarar

informant 9 för lite allt möjligt och anser sig vara en förebild för sina kollegor och

låntagare. Hen ansvara för att utbilda både kollegor och låntagare, samt är ledare för delar

av verksamheten.

Framtiden för biblioteken är enligt informant 9, en digital övergång. Allt kommer bli

digitalt och med detta kommer nya sätt att lära sig (via Youtube eller andra resurser). Det

kommer resultera i mer datorer och mindre böcker, för att slutligen bli enbart digitalt.

Informant 9 anser att viktiga kompetenser i arbete inom tekniska tjänster är att man ska

bidra med något speciellt, vara lättlärd och dela sin kunskap. Det är en fördel att vara

självlärd inom data, men absolut inget måste. Hen anser också att alla inte behöver ha en

universitetsexamen för att kunna bidra till arbetet, det viktigaste är att man tar till vara

personegenskaperna och är villig att lära sig inom jobbet

Informant 9 anser att BiblioTech driver sig själv. Det personalen behöver göra är att lära

låntagarna hur de ska nyttja deras resurser på bästa sätt så kommer de att komma tillbaka.

Det viktigaste för BiblioTech är att fortsätta växa, mer filialer, kanske bli landsomfattande

i framtiden. Det är också viktigt att få låntagarna att läsa och öka läskunnigheten. Det

handlar också om att traditionella bibliotek bör trycka mer på sina digitala resurser mer

än det tryckta materialet, eftersom det ser folk redan.

I likhet med ett traditionellt bibliotek så erbjuder ett digitalt bibliotek datorer, samma

typer av service och innehåll. Båda ger tillgång till teknik på olika sätt, men i det digitala

biblioteket är det också fokus på att lära låntagarna att använda olika enheter och att de

trycker på de digitala resurserna (eftersom de är det som finns). Skillnader är exempelvis

att traditionella bibliotek glömmer bort att marknadsföra sina digitala resurser och att mer

traditionella bibliotekarier blir förolämpade av tanken på ett digitalt bibliotek, eftersom

”där finns inga böcker” (även om det finns, bara i en annan form). En utmaning med ett

digitalt bibliotek är att folk fortfarande vill ha tryckta böcker.

Informant 9 jobbade på en manual för webbsidan (när intervjun gjordes), så hen tycker

såklart att webbsidan är viktig och riktigt bra. Det uppdateras ofta och är i konstant

förändring och utveckling. Den förbättras hela tiden.

40

4.10 Intervju 10 – Administrativ handledare

Informant 10 har studerat journalism och håller på att slutföra en examen inom

krishantering. Hen har arbetat med ett bokförlag i Indiana i ett antal år, sedan kom hen

till San Antonio 2006 och arbetade med ett par ideella föreningar innan hen började jobba

för Bexar County. Först anställdes hen till länets domstolssystem och blev sedan

befordrad till länsstyrelsens verkställande assistent, därefter flyttade hen över till

BiblioTech. Hens bakgrund i arbete inom tekniska tjänster är bland annat att hen skötte

cirkulationen på bokförlaget, vilket betyder att hen gjorde alla prenumerationer till olika

tidskrifter, så det blev en hel del inmatning av data. Hen har kunskaper i alla Microsoft

Office program, men främst Excel och Access. Hen har också kunskaper i olika

bokföringsprogram. På BiblioTech ansvarar hen för bokföring, betala räkningar, jobba på

kontakter med olika partnerskap, skaffa kontaktinformation, arbete med personalen, samt

den dagliga driften. Hen jobbar med all typ av administrativt arbete.

Framtiden för bibliotek är, enligt informant 10, att allt går mot det digitala. Det kommer

inte att ersätta det traditionella biblioteket, men det kommer att lägga till ett nytt

perspektiv och en ny dimension. Den nya tekniken kommer också att påverka

bibliotekssystemet. Den framtida bibliotekarien behöver vara duktig på teknik, bland

annat eftersom allt administrativt arbete sker digitalt i dagens samhälle, där och mer och

mer digitalt arbete skötts digital. Det är också viktigt med baskunskaper inom Microsoft

Office, då med fokus på Word, Excel och Access. Informant 10 menar på att det är de

kunskaper som hen har haft mest nytta av i sitt arbete med administrativt arbete.

Enligt informant 10 är det viktigaste för att driva BiblioTech att jobba på olika

partnerskap med etablerade företag, samt att hitta BiblioTech’s målgrupp. Det är också

viktigt med administrering, vilket alltid behövs göras. Viktigt för BiblioTech är att

fortsätta var organiskt och inte bli ett kommersiellt bibliotek. BiblioTech behöver fortsätta

vara unikt och sann sitt uppdrag och mål om att hjälpa samhället. Det handlar om att hålla

det litet nog så att det fortfarande hjälper den huvudsakliga målgruppen (de människor

som inte har tillgång till internet eller teknik).

I likhet med ett traditionellt bibliotek så erbjuder det digitala biblioteket också

information till de människor som behöver det. Fördelar med det digitala biblioteket är

att man lätt kan hjälpa de som är bundna till sitt hem och man får samma typ av service

oavsett om man kommer till en av filialerna eller går online. Skillnader är mängden

utrymme som behövs, personal (i traditionella bibliotek går mycket tid åt kollektionen,

men i digitala bibliotek finns det utrymme att fokusera mest på låntagarna). Nackdelar

med ett digitalt bibliotek är att folk håller fortfarande på att vänja sig vid att läsa och

navigera e-böcker och att folk fortfarande är mer vana vid den tryckta boken.

Informant 10 anser att det är väldigt viktigt att webbsidan är användarvänlig. Information

om alla deras resurser finns på startsidan och det ska vara lätt, snabbt och effektiv att få

mer information om det som låntagaren vill ha reda på. Det är viktigt att låntagaren med

lätthet ska få rätt information så att den inte blir frustrerad eller ger upp. Det är en grupp

om tre på BiblioTech som håller koll på webbsidan varje dag, de bestämmer vad som

behöver finnas där, hur det ska se ut och vad som behöver uppdateras. Sedan skickar de

ändringarna till BCIT som gör dem.

41

4.11 Intervju 11 – Biträdande filialchef 2

Informant 11 tog examen 2013, med historia som huvudämne. Jobbet som hen har nu på

BiblioTech är hens första jobb. Hen har bakgrund i arbete inom tekniska tjänster genom

att hen har volontärarbetat på ett sjukhus där hen arbetade med datorer, men även i

grundskolan, gymnasiet och universitetet där hen också behövde använda datorer på olika

sätt. Hen anser sig alltid varit tekniskt kunnig och intresserad, så hen kände sig självsäker

på det när hen började jobba på BiblioTech. På BiblioTech ansvarar hen för

administrativt arbete (göra scheman, bestämma var personalen behövs, räkna pengar från

utskrifter, lägga beställningar på olika material), samt att möta låntagare, göra nya

lånekort, vara i barnrummet och interagera med barnen, täcka upp för personal under

exempelvis lunchpauser. Hen gör lite allt möjligt.

Framtiden för bibliotek är enligt informant 11, en hybrid av det traditionella biblioteket

och det digitala biblioteket för både den tryckta och digital boken spelar roll, precis som

både de digitala och traditionella tjänsterna spelar roll och är viktiga. Hen tror inte att den

tryckta boken är på väg någonstans. Viktiga kompetenser för arbete inom tekniska

tjänster, enligt informant 11, är att kunna lära sig. Det är inte allra viktigast vilka tekniska

kunskaper man har, om man har lätt för att lära sig.

Enligt informant 11 är det viktigaste för BiblioTech att placeringen av filialerna planeras

noga så att de som inte har råd med teknik kan få tillfälle och möjlighet att nyttja det. Det

handlar om att vara trogen sitt mål. Samt att BiblioTech’s tjänster kan användas hemifrån

om man har internetuppkoppling. Det är också viktigt för BiblioTech att fortsätta nå ut

till folket. Det finns fortfarande många som inte vet vad BiblioTech är och vad de gör. Så

det är viktigt att fortsätta med uppsökande arbete bland annat i skolor. Webbsidan är

viktigt för informant 11 även om de inte sköter den från filialerna. Men de hänvisar hela

tiden låntagare till den, genom chatt (på webbsidan) är det lätt att kopiera länkar till

låntagare. Allting görs via webbsidan, exempelvis om man vill bli låntagare.

I likhet med ett traditionellt bibliotek så är det digitala biblioteket ett utrymme för lärande,

ett ställe som kan tillhandahålla verktyg så att människor kan utbilda/få tillgång till

internet. Skillnader är att det inte finns någon satt gräns för ljudnivån hos BiblioTech, det

får gärna låta lite (kallas ”learning noise”), samt planering, utrymme, verktyg och andra

typer av program. Fördelar med ett digitalt bibliotek är att det är lätt att få tillgång till,

man behöver inte komma ihåg att lämna tillbaka böcker, bekvämlighet. En nackdel som

BiblioTech har, enligt informant 11, är det faktum att det inte finns på så många platser

ännu, just nu har BiblioTech bara två filialer.

En annan del av BiblioTech är att föra olika sorters statistik, som görs dagligen på de två

filialerna. Varje timmer kollas en räknare av hur många personer som gått genom dörren,

hur många personer som är i varje rum, hur många enheter som har lånats hur och hur

många nya låntagare som har registrerats. Dessa nummer skickas sedan till bibliotekarien

som sammanställer dessa. Hen gör också kvartals- och årsstatistik på användning av

BiblioTech’s resurser och webbsidan.

4.12 Informant 12 – Nätverksarkitekt

Informant 12 har en examen inom datorunderhåll med nätverk. Hen jobbar vidare med

sin utbildning och studerar för närvarande företagsledning och projektledning. Hen har

jobbat med telekommunikation hos Nortel networks, bland annat med service till

42

mobiltelefoner. Hen har en bakgrund i arbete inom tekniska tjänster, genom att hen har

jobbat 15 år i den industrin. Hen började med teknisk support och har arbetat sig upp ända

till nätverksstrukturer och nätverksteknik. På BiblioTech får hen möjlighet att göra lite

av båda, samt att jobba med projektledning. Hen kollar dagligen med personalen så att de

har det de behöver och att det fungerar som det ska, precis som att kolla till låntagarna

och att deras behov eller problem tas hand om så fort det går. Mestadels tid går åt till att

underhålla den teknik som finns tillgänglig på BiblioTech och ta hand om olika problem

som kan dyka upp, exempelvis problem med skrivarna.

Framtiden för bibliotek är enligt informant 12, fortsatt åt det digitala hållet, genom att

erbjuda digitala samt internettjänster till låntagarna. Det gäller att hela tiden hitta nya

innovativa vägar att engagera låntagarna och hålla dem i framkant när det handlar om

teknik. Det är också viktigt att fortsätta forska på den senaste tekniken som finns, samt ta

med sig fortsatt lärande för varje år finns det något nytt att upptäcka och lära sig.

Informant 12 anser att viktiga kompetenser för arbete inom tekniska tjänster är

grundkunskaper inom datorer och nätverk, att man har förtrogenhet för de tjänster som

erbjuds på BiblioTech, exempelvis utskrifter, PC/Mac, reservera datorer. Det viktigaste

för att driva BiblioTech, enligt informant 12, är dataunderhåll, att hålla de uppdaterade

och säkerhetspatchar installerade, att tillhandahålla den bästa mjukvaran. Det är en lite

blandning av saker, det handlar också om underhåll av hårdvara när det behövs (byta

hårddiskar eller minne), underhålla nätverket och såklart se till att låntagarna kan komma

åt de saker som de behöver.

Informant 12 anser att likheter mellan ett traditionellt bibliotek och ett digitalt bibliotek

är innehåll och att de erbjuder samma typ av service. Skillnader är hur detta innehåll

tillhandahålls, att fokus i det digitala biblioteket är på teknik och att ta ny teknik till

biblioteken för att visa låntagare hur den kan användas för att förenkla deras liv. Fördelar

med BiblioTech är att de kan låna ut enheter till de som inte har råd, låntagarna behöver

inte bära runt på en massa böcker, de erbjuder programmering för barn. Nackdelar med

ett digitalt bibliotek är att om de förlorar service på filialerna så är det svårt att nå deras

tjänster, eller om någon av deras resurser underhålls så är denna tjänst otillgänglig vid det

tillfället. Då är det viktigt att informera låntagarna om läget och hur länge tjänsten

kommer vara nere etc.

Webbsidan fungerar som ett huvudnav för allt som BiblioTech erbjuder och är därför

väldigt viktig enligt informant 12. Det är den första plats som låntagarna går till för att ta

reda på vad BiblioTech har att erbjuda, genom länkar på webbsidan så kan de göra

sökningar efter exempelvis e-böcker eller ljudböcker som finns tillgängliga. Webbsidan

är i grund och botten ett huvudverktyg för BiblioTech. Behöver låntagarna hjälp så

försöker personalen att alltid vara tillgänglig via telefon eller e-mail.

43

Bild 5: Techolote, BiblioTech's maskot

44

5 Analys I detta kapitel kommer de tolv intervjuerna som presenterats i resultatet att analyseras

med hjälp av fyra olika kategorier och Lankes teori (Lankes, 2015) samt med hjälp av

tidigare forskning. Kategorierna är baserade på intervjufrågorna och teorin. De fyra

kategorierna som analysen av intervjuerna delas in i är; det framtida biblioteket, den

framtida bibliotekarien, viktiga komponenter för det digitala biblioteket och traditionellt

bibliotek vs. digitalt bibliotek. Detta kapitel är baserat på författarens tolkningar och

reflektioner i relation till teorin och är ingen generell sanning.

I detta avsnitt presenteras viktiga delar av intervjuerna enligt författaren. Det som tas upp

är informanternas utsagor i sina respektive intervjuer tillsammans med författarens

tolkning och analys av densamme. Det betyder att vissa delar har uteslutits eller lagts

mindre vikt på. Allt ställs i relation till Lankes teori och tidigare forskning. I slutet av

varje delkapitel kommer en kort sammanfattning av analysen.

5.1 Det framtida biblioteket

Framtidens bibliotek kommer vara mer beroende av digitala resurser, men det tryckta

materialet kommer inte bli oviktigt, menar informant 1. Det handlar i det stora hela om

en utveckling som sker av samhällen i stort, inte bara hur biblioteken utvecklas.

Samhällen går mot mer digitala miljöer och blir mer och mer beroende av dessa.

Framtidens bibliotek handlar mer om samhället och mindre om vilken typ av resurs de

tillhandahåller. Biblioteket bör finnas till för det samhälle som de tjänar och försöka

tillhandahålla vad det samhället mest behöver (Lankes, 2015), vilket kommer vara olika

från samhälle till samhälle. Bibliotek byggdes en gång upp som en central del i samhället,

detta behov kommer aldrig försvinna även om dess arbetsområden förändras tillsammans

med samhället, vilket är ett måste. Informant 1 anser att ett behov av bibliotekets fysiska

plats alltid kommer att finnas. Även om inte lika stor plats behövs då samlingen är digital,

så är det vad som efterfrågas av användarna. Biblioteket i detta fall fungerar som ett

centrum för lärande, ett skyddsnät, en trygg plats för låntagarna, ett tredje utrymme och

finns till för låntagarna. Bibliotek har en plats i framtiden vare sig det handlar om material,

plats eller upplevelser för låntagare (Palfrey, 2013).

Informant 2 anser att BiblioTech’s koncept inte kommer att ta över behovet av den tryckta

boken, men tekniken finns tillgänglig och därmed bör den användas (dock på rätt sätt).

Det finns en möjlighet att allt material blir digitalt i en avlägsen framtid, men informant

2 tror inte att det kommer hända. Man bör inte fästa sig så hårt vid vilken typ av material

ett bibliotek tillhandahåller, det viktigaste är i vilken kontext ett bibliotek befinner sig och

där samhället kan anses vara samlingen mer än de faktiska resurser som ett bibliotek har.

Det handlar om att omdefiniera vad biblioteken ska göra, denna omdefinition bör vara

behovsdriven och grundad i vad människor och samhällen behöver idag, inte handla om

nostalgi för hur saker varit förr (Palfrey, 2013). Enligt informant 2 är framtiden för

bibliotek en process som redan har börjat genom att det skapas nätverk mellan bibliotek,

där man kan samarbeta och kunna dela information mellan varandra. Istället för att

konkurrera ut varandra så är det mer ändamålsenligt att samarbeta med varandra och på

så sätt kunna komplettera och hjälpa varandra att tillgodose samhället. Bibliotek är till för

att tjäna sitt samhälle, men i vissa fall ser inte biblioteken längre bort än inom sina egna

fyra väggar. De ska kunna finnas för att kunna bygga bättre samhällen och föra vidare

kunskap som gör att samhällena kan närma sig biblioteksskapet.

45

Informant 3 anser att framtiden för bibliotek är att (fortsätta) integrera vad det digitala

biblioteket kan erbjuda med det som existerat förut, det vill säga som biblioteken redan

har börjat göra; att finna en väg att kombinera den digitala delen med den traditionella

delen, samtidigt som man försöker ge sitt samhälle den service och de tjänster som de

efterfrågar och behöver. Informant 3 hävdar också att det tryckta materialet inte kommer

att bli oviktigt men att större tryck bör läggas på den digitala delen, särskilt i

marknadsföring av bibliotekets olika tjänster, eftersom det efterfrågas mer och mer

digitala resurser från låntagare. Genom att vara en förespråkare för de digitala resurserna,

kommer också biblioteket vara en förebild för hantering av digitala resurser och på så sätt

påverka sitt samhälle positivt. Lyckade bibliotek verkar ha hitta den perfekta balansen

mellan samhällsengagemang, en god kollektion och tekniker som stöder användarvänlig

design och tillförlitlig prestanda (Calhoun, 2014).

Informant 4 anser att framtidens bibliotek är en hybrid mellan det traditionella biblioteket

och det digitala biblioteket. En nyckelfråga som identifierats i det samhälle som

BiblioTech tjänar är det viktigt att acklimatisera invånarna till tekniken. Att identifiera

nyckelfrågor i samhället som behöver mer stöttning är en del i det ”nya” biblioteksskapet.

Det är också viktigt att känna till sin målgrupp och dess demografi så att man kan ge dem

den service som de behöver och förväntar sig. Genom att acklimatisera invånarna till

tekniken, får man de att återkomma till biblioteket och på så sätt bidra till en deltagande

plattform där det finns utrymme för alla att dela sina idéer och passioner. Det handlar i

mångt och mycket om att vara en god resurs för det samhälle man tjänar och att allt man

gör är till för nytta i samhället (jmf. Calhoun, 2014; Lankes, 2015; Palfrey, 2013).

Enligt informant 4 behöver biblioteken i framtiden vara en samlingsplats för grannskapet

och då ligger termen ”medlem” eller ”granne” nära tillhands eftersom det betonar

tillhörighet men också delat ansvar (Lankes, 2015). Biblioteken i framtiden behöver vara

väldigt praktiska, kunna hjälpa till att stärka låntagarna. En nyckel till framgång är att

biblioteket ska tillhandahålla möjligheter för introspektion och inspiration och det är

något som BiblioTech för söker göra, precis som de försöker lära sina låntagare att

använda den nya tekniken på bästa sätt.

Framtiden för bibliotek, enligt informant 6, kommer förmodligen att vara desamma (som

i nuläget). Det tryckta materialet kommer inte försvinna, precis som att det digitala inte

kommer att ta över. Det handlar inte om konkurrens utan snarare om att samarbeta mellan

de olika delarna. Det viktiga för biblioteken är att kunna erbjuda digitala tjänster till de

som inte har råd eller möjlighet att annars använda dem. Bibliotek handlar om

information, att lagra den och att dela kunskap anser informant 6, där biblioteken ska

finnar för att underhålla fysiska platser men också använda dessa platser till mer än

lagring av fysiskt material (Palfrey, 2013). Det behövs investeras i hur man kan bevara

digitalt material på lång sikt, något som är rätt outforskat i dagens läge.

Det framtida biblioteket är enligt informant 8 en plats för både det digitala biblioteket och

de tryckta böckerna, det vill säga ett hybridbibliotek. Man behöver kunna anpassa sig och

förändra allt eftersom ny teknik dyker upp, samt kunna utvärdera och se hur den bäst kan

användas i respektive samhälle. Utöver detta behöver man också jobba på att vara socialt

inkluderande, inte bara genom att existera och erbjuda teknik, anser Liew (Chowdhury &

Foo, 2012). Biblioteket och bibliotekarien ska vara till för att uppmuntra låntagare att lära

sig, erbjuda en trevlig och respektfull miljö.

46

Informant 11 tror att framtidens bibliotek är en hybrid av det traditionella biblioteket och

det digitala biblioteket. Eftersom både de digitala och traditionella tjänsterna spelar roll.

Det är viktigt att ge samhällena vad de vill ha och än så länge vill invånarna ha tillgång

till både tryckta böcker och digitala böcker. Det är inte helt lätt att veta vad invånarna i

samhällena vill ha i framtiden, men så länge biblioteket är villigt att anpassa sig så

kommer biblioteket fortsätta vara viktigt. Palfrey (2013) nämner också att även i

framtidens bibliotek så är det viktigt att ta hänsyn till både det traditionella och det digitala

biblioteket, för att det framtida biblioteket fortsätter tjäna det allmänna intresset.

Framtiden för bibliotek är enligt informant 5 ett mer digitalt bibliotek. Samtidigt så är det

häftiga med det framtida biblioteket är att ingen än vad det innebär så det är upp till de

som arbetar att definiera detta. Det viktiga är dock att varje bibliotek skräddarsyr sin

organisation till deras demografi och kontext. Biblioteken har ett socialt ansvar gentemot

sina samhällen och behöver inse hur de påverkar dessa samhällen. Biblioteken kommer

att vara en stor del i denna förändring eftersom biblioteken finns och tjänar till sina

samhällen (jmf. Calhoun, 2014; Lankes, 2015). I framtiden kommer kanske biblioteken

ha en ännu större roll och behöver därför visa sina kunskaper och försöka nå ut med vad

ett bibliotek är idag och vad det kan göra.

Framtiden för bibliotek handlar om, enligt informant 7, att omdefiniera bibliotek helt och

hållet. Med teknikens hjälp kan biblioteken omdefinieras till dagens samhälle och den bör

ha en framträdande roll i biblioteken i framtiden, precis som Palfrey (2013) menar att

bibliotek behöver omdefinieras för en digital era. Informant 7 tror att biblioteket kan vara

den resurs där allmänheten kan få tag på vettig och trovärdig information särskilt i ett

samhälle där fake news existerar och blir allt vanligare. Biblioteket bör vara en källa till

kunskap, ett skyddsnät och en demokratisk plats. Det handlar också om att personalen på

bibliotek ska kunna hjälpa medborgare att identifiera relevant kunskap och sedan sätta

det i sammanhang (Lankes, 2015), men det handlar också om att hjälpa medborgare att

identifiera information som inte är sann, dvs. kunna lära ut ett källkritiskt tänkande.

Informant 7 anser att det handlar om en större förändring av hela samhället som håller på

att hända, och som precis har börjat.

Framtiden för biblioteken är enligt informant 9, en digital övergång. Hen menar att allt

kommer bli digitalt och med detta kommer nya sätt att lära sig (via Youtube eller andra

resurser). Det behöver också biblioteken vara medvetet om och därmed kunna erbjuda

nya tekniker och nya sätt att lära ut på. Det kommer resultera i mer datorer och mindre

(fysiska) böcker, för att slutligen bli enbart digitalt. Därmed inte sagt att böcker försvinner

eller blir oviktiga, men det dyker upp fler sätt att lära sig på inte bara genom böcker. Detta

är i takt med att samhället förändrar sig och biblioteket är mer eller mindre tvungen att

ändra sig i takt med detta. Biblioteket bör vara försiktigt med att bli allt för statiskt och

fast i gamla mönster och våga tänka nytt och tänka annorlunda. Framtidens bibliotek bör

vara villigt att betala för övergången av biblioteken in i denna nya era, dessa kapital

kommer så småningom betala stort genom utdelningar i form av demokratiskt nytta

(Palfrey, 2013).

Framtiden för bibliotek är, enligt informant 10, att allt går mot det digitala, precis som

informant 9 anser. Det handlar inte om att det bara är allt inom bibliotek som går mot det

digitala utan att det är samhället i stort som förändrar sig till mer och mer digitalt och

biblioteken bör följa denna förändring. Det digitala biblioteket kommer inte att ersätta det

traditionella biblioteket, men det kommer att lägga till ett nytt perspektiv och en ny

dimension. Detta kan skapa goda möjligheter för att samarbeta över gränser och mellan

47

olika bibliotek för att skapa goda nätverk (jmf. Palfrey, 2013). Den nya tekniken kommer

också att påverka bibliotekssystemet, enligt informant 10. Med hjälp av den nya tekniken

kan biblioteket också återta sin position i samhället genom att visa sig framåt och

anpassningsbara, även om det borde vara en självklarhet.

Framtiden för bibliotek är enligt informant 12, fortsatt åt det digitala hållet, genom att

erbjuda digitala samt internettjänster till låntagarna. Det gäller att hela tiden hitta nya

innovativa vägar att engagera låntagarna och hålla dem i framkant när det handlar om

teknik, vilket är precis vad Lankes (2015) menar är en av bibliotekets och bibliotekariens

uppgift. Det är också viktigt att fortsätta forska på den senaste tekniken som finns, samt

ta med sig fortsatt lärande för varje år finns det något nytt att upptäcka och lära sig. Det

handlar om att utvärdera nya tekniken, samt att fortsätta lära sig själv tillsammans med

sina samhällen.

5.1.1 Sammanfattning

Alla informanter anser att det framtida biblioteket går mer mot digitala resurser på något

sätt, men i olika grad. Informant 1, 2, 3 pratar om vikten av både digitala och tryckta

resurser och anser inte att det ena utesluter de andra. De pratar också om vikten att

integrera dessa resurser och samtidigt samarbeta med andra bibliotek och inte försöka

konkurrera ut varandra. Alla tre pratar också om vikten av biblioteket i samhället och att

det är viktigt att rikta sina resurser åt det håll där de behövs som mest. Vidare så tror

informant 4, 6, 8, 11 att framtidens bibliotek kommer att vara hybridbibliotek, precis som

informant 1, 2, 3 så tror de på att både det tryckta och digitala materialet kommer att

fortsätta vara viktigt även i framtiden. Det är dock viktigt att hålla sig i framkant med

tekniska resurser och kunna erbjuda samhället goda möjligheter för att använda detta.

Dessa informanter nämner också vikten av biblioteket som samlingsplats för samhällets

invånare och att kunna tjäna sitt samhälle på bästa sätt.

Slutligen så anser informant 5, 7, 9, 10, 12 att framtidens bibliotek mer eller mindre

kommer att bli helt digitalt. I takt med att samhället och dess övriga funktioner blir mer

digitalt så känns det logiskt att också biblioteket kommer att bli det. Biblioteket kommer

fortsatt att ha ett socialt ansvar, men det är mindre viktigt i vilken form resurserna finns,

därmed är det mest troligt i linje med samhällets utveckling att allt kommer bli digitalt

(så småningom). I och med detta kommer det viktigaste för biblioteket och bibliotekarien

bli att hålla sig uppdaterad inom tekniken och tekniska lösningar och hela tiden försöka

utvärdera ny teknik för att se om och hur den kan användas i biblioteket. BiblioTech har

visat att det går att driva ett digitalt bibliotek, även om alla informanter verkar vara

överens om att det inte är den enda lösningen på framtidens bibliotek, för även om några

informanter tror mer på det digitala biblioteket så verkar alla vara överens om att tryckta

böcker och material fortsatt kommer vara viktigt i en lång tid framöver. Vad som händer

sen, om 10, 20, 30 år, det kan ingen ännu veta.

5.2 Den framtida bibliotekarien

Viktiga kompetenser för framtida arbete inom tekniska tjänster är datakunskaper men

också social kompetens, enligt informant 1. Viktiga värderingar är service, öppenhet,

inlärning och intellektuell frihet (Gorman, 2000; Lankes, 2015). Arbete inom tekniska

tjänster bör stå mer i fokus. Det handlar inte bara om datakunskaper även om de självklart

är viktiga för att kunna driva tekniska tjänster framåt. När det handlar om tekniska tjänster

kopplade till någon form av socialt arbete så blir den sociala kompetensen en viktigare

aspekt. Informant 1 anser att för ett bibliotek i framtiden är det viktigt för personalen att

48

befinna sig ute i biblioteken och interagera med de personer som använder ens samling.

Personalen behöver befinna sig ute ”på golvet” för att se hur de kan tjäna sina låntagare

bäst. Samlingen bör reflektera en konstant dialog med samhället och därför blir

interaktionen med låntagarna och samhället viktigt.

Informant 2 tycker att viktigt för den framtida bibliotekarien (vilket redan har börjat) är

att ta till sig den nya tekniken, vara öppen för att lära sig nytt, se nya möjligheter med

tekniken samt att utvärdera och besluta huruvida den kan användas av det samhälle som

biblioteket tjänar inom. Nyexaminerade bibliotekarier har verkligen tagit till sig den

tillgängliga tekniken, anser informant 2, samt att det ingår mycket mer tekniskt arbete i

utbildningen vilket är fördelaktigt. Informant 2 anser också att de som jobbar inom

bibliotekssektorn behöver uppmärksamma och acceptera att tekniken finns och hur viktig

den är för samhället. Det finns fortfarande motstånd från mer ”traditionella” bibliotekarier

som gillar sina tryckta böcker och det är en utmaning att överkomma det. Lankes (2015)

menar att det handlar om att följa sitt uppdrag (att förbättra samhället genom att underlätta

kunskapsskapandet), använda sig av medel för att uppnå uppdraget (vilket kan vara att

bygga kunskap, tillhandahålla en säker miljö, bygga på motivationen av samhällets

invånare samt att erbjuda teknik till samhället) och att grunda allt detta på de värderingar

som ligger till grund för bibliotekariens arbete (exempelvis service, inlärning och

öppenhet). För att kunna göra det behöver man lägga sin komfort och bekvämlighet åt

sidan, vara öppen för förändring och kunna läsa av den i samhället.

Viktiga kompentenser för den framtida bibliotekarien enligt informant 3, är kunskap inom

både Windows och Mac samt att kunna vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder. På

BiblioTech specifikt används mycket Apple-produkter, vilket kräver god kunskap om

användning av dessa. Bibliotekarierna behöver också nå ut med tekniken och vara öppen

för att kunna lära sig tillsammans med sitt samhälle. Personalen behöver även kunna

hantera alla olika typer av enheter och även god praktisk erfarenhet av teknik och

servicearbete. De viktigaste egenskaper av ett digitalt bibliotek är de sociala roller de

spelar, samhällena de tjänar, kollektioner som de samlar och den teknik som möjliggör

detta (Calhoun, 2014).

Den viktigaste kompetensen för arbete inom tekniska tjänster, är enligt informant 4, social

kompetens. Det är bibliotekariens jobb att bygga bättre samhällen genom eller utan sitt

bibliotek och i detta fall så är biblioteket som plats en viktig del i arbetet. Med detta

medför också socialt ansvar, där bibliotekarierna behöver inse hur de påverkar sina

samhällen, ibland medvetet och ibland omedvetet. Informant 4 försöker anställa personer

som är serviceinriktade och människovänliga. Det är viktigt att vara försöka vara

pedagogisk och lära samt lära ut genom kommunikation, vara empatisk till någons behov

och förutse deras tekniska kunskaper, eftersom människor kommer in utan att veta vilka

frågor de vill ha svar på. Därmed blir personalens jobb att försöka förutse det genom att

vara uppmärksamma. Bibliotekarien finns också där för att bidra till kunskapsskapande

genom olika medel och värderingar (Lankes, 2015) men måste vara medveten om att olika

människor lär sig genom olika inlärningsmetoder samt att de flesta drar nytta av en

blandning av dessa metoder.

Informant 5 anser att det behövs olika tekniska kompetenser beroende på vilka personer

man tjänar och var dessa tjänster är placerade. Personal på bibliotek bör alltid vara nyfiken

på att lära sig nya saker samt utvärdera hur olika saker kan användas och appliceras på

deras specifika arbetssituation. På BiblioTech handlar det mycket om grundkunskaper om

datorer och internet, exempelvis hur man söker jobb och blir bättre på jobbintervjuer etc.

49

Men man behöver också goda kunskaper inom både Windows och Mac, helst

grundläggande kunskaper i Photoshop. Det är också viktigt att vara öppen för att lära sig

nya saker samt att kunna lära ut saker (Lankes, 2015).

Informant 6 tycker att viktiga kompetenser för arbete inom tekniska tjänster är att ha lätt

att lära sig nya saker. Hen anser att man inte behöver kunna så mycket för att kunna jobba

med det, så länge man är öppen för att lära sig. Det viktigaste att lära sig att använda

datorer eftersom de är en stor del i de flesta arbeten. Den framtida bibliotekarien behöver

alltså god teknisk erfarenhet och hela tiden utvärdera nya tekniker och fastställa vilka som

är mest användbara för deras samhälle (jmf. Calhoun, 2014; Lankes, 2015; Palfrey, 2013).

Enligt informant 7 är viktiga kompetenser för den framtida bibliotekarien, eller andra som

jobbar med tekniska tjänster, att kunna sin teknik genom att vet hur saker och ting

interagerar med varandra. Men lika viktigt är att hitta en väg där tekniken används som

bäst för att nå det slutliga målet. Så för BiblioTech handlar det om, enligt informant 7, att

hitta den unika kombinationen av person som förstår vad teknik kan göra och hur den

fungerar samt någon som kan hitta de hål som organisationen att fylla för att utöka deras

räckvidd. Den personen ska med andra ord kunna använda tekniken effektivt och

samtidigt nå ut till medborgarna. Informant 7 säger också att den personen inte

nödvändigtvis behöver vara en utbildad bibliotekarie utan deras organisation skulle

kanske gynnas av att ha exempelvis en ingenjör, vilket går emot Lankes (2015) som säger

att bara bibliotekarier ska jobba inom bibliotek.

Enligt informant 8 så är viktiga kompetenser i arbetet inom tekniska tjänster att en ska ha

god anpassningsförmåga. Man ska kunna anpassa sig till olika attityder och olika nivåer,

samt behöver man tålamod. Det är också viktigt att kunna vara öppen och tillgänglig både

för personal och låntagare. På samma sätt tycker informant 11 att viktiga kompetenser för

arbete inom tekniska tjänster är att kunna lära sig. Det är inte allra viktigast vilka tekniska

kunskaper man har, om man har lätt för att lära sig. Det viktigaste är att bibliotekarien är

engagerad och villig att utvecklas med tekniken (Palfrey, 2013).

Informant 9 anser att viktiga kompetenser i arbete inom tekniska tjänster är att man ska

bidra med något speciellt, vara lättlärd och dela sin kunskap. Det är en fördel att vara

självlärd inom data, men absolut inget måste. Dock så behöver bibliotekarien eller den

som ska jobba inom bibliotek skaffa sig den kunskap inom teknik som är nödvändig.

Informant 9 anser också att alla inte behöver ha en universitetsexamen, det viktigaste är

att man tar till vara på personegenskaperna. För att kunna arbeta på bibliotek behöver

man främst vara socialt kompetent och kunna erbjuda god service, vilket inte beror på om

man har examen eller inte. Det är viktigt att man är villig att lära sig och utveckla sig.

Några av bibliotekariens kärnvärden (som också kan appliceras på alla som jobbar inom

bibliotek) är precis som informant 9 säger att erbjuda god service (Gorman, 2000).

Den framtida bibliotekarien behöver vara duktig på teknik, enligt informant 10, bland

annat eftersom allt administrativt arbete sker digitalt i dagens samhälle. Det är också

viktigt med baskunskaper inom Microsoft Office, då med fokus på Word, Excel och

Access. Exakt vilka kunskaper som är viktiga är också beroende på i vilken position som

man jobbar inom, men det är alltid bra att ha grundkunskaper. Viktigt är dock att vara

nyfiken på att lära sig och testa nytt och genom detta kan man sedan lära det vidare till

samhället och på så sätt utveckla samhället (Lankes, 2015).

50

Informant 12 anser att viktiga kompetenser för arbete inom tekniska tjänster är

grundkunskaper inom datorer och nätverk, att man har förtrogenhet för de tjänster som

erbjuds på BiblioTech, exempelvis utskrifter, PC/Mac, reservera datorer. Bibliotekarien

bör engagera sig inom tekniken, vara villig att lära sig, vara villig att lära andra och

förmedla sina kunskaper till alla generationer i samhället. Det handlar om att ta sig tid, ha

tålamod och finnas till hands för låntagarna.

5.2.1 Sammanfattning

Den framtida bibliotekarien är för informanterna uppdelad i tre delar; första delen handlar

mycket om social kompetens, att kunna handskas med sina kollegor och sina låntagare på

ett bra sätt, vara lyhörd, ha tålamod, vara öppen för att lära sig själv men även lära andra.

Den andra delen går in i den första, men här handlar det om att lära ut, vara en pedagog

och kunna sprida vidare sin kunskap. Det vill säga, att dela med sig av sin kunskap både

till sina kollegor och sina låntagare för att ju fler som kan saker och lär sig desto bättre är

det för samhället. Man behöver också vara lättlärd och hela tiden utveckla sin förmåga

och alltid jobba framåt, det finns alltid mer saker att lära sig. Den tredje delen handlar om

att kunna sin teknik och ha vissa grundkunskaper om datorer och övriga resurser (ju mer

desto bättre), lära sig ny teknik, utvärdera och hitta nya lösningar. Det handlar om att

kunna olika dataprogram, som Word, Excel, Photoshop, samt ha kunskaper inom både

Mac- och Pc-datorer, samt att kunna göra det arbete som krävs på biblioteket (som är

olika för olika bibliotek), men exempelvis skriva ut, reservera datorer.

5.3 Viktiga komponenter för det digitala biblioteket

Informant 1 menar att det är viktigt för BiblioTech är att ha kunnig personal som kan

felsöka alla typer av enheter, men även lära ut nya tekniker till alla olika generationer och

andra uppdelningar som tillgång, ålder, kunskap (Lankes, 2015). Det är också viktigt med

användning av rätt mjukvara, som är lätt att lära sig och användbar för låntagarna.

Informant 1 betonar att det viktigaste för BiblioTech är att vara så användbara som möjligt

för det samhälle de tjänar och dess invånare, det vill säga att biblioteket ska vara till mest

nytta för samhället de tjänar.

Det viktigaste för BiblioTech är, enligt informant 2, att tillhandahålla resurser som är

användbara för deras samhälle, exempelvis att tillhandahålla böcker till alla åldrar, hjälpa

skolelever med deras arbeten, hjälpa immigranter att lära sig det nya språket. En annan

viktig aspekt är att kunna erbjuda grundläggande tjänster till de spansktalande,

exempelvis för att kunna hjälpa de att bli amerikanska medborgare. Det är också viktigt

att hela tiden försöka utveckla organisationen och samtidigt undersöka vad behovet för

samhället är, enligt informant 2 (jmf. Palfrey, 2013). Det är också viktigt att hålla sig

relevanta i en ständigt föränderlig värld av teknik, personalen på BiblioTech behöver vara

uppmärksam och byta ut gammal teknik och ständigt vara i framkant av tekniken. Samt

att de behöver fortsätta att vara fokuserade på sitt uppdrag.

Det viktigaste för att driva BiblioTech är, enligt informant 3, att överbrygga klyftan med

läskunnighet och tillgång till teknik. BiblioTech erbjuder detta till samhället så att de ska

kunna bygga sitt eget liv. Ett digitalt bibliotek bör också kunna erbjuda samma typ av

service som ett traditionellt bibliotek erbjuder, enligt informant 3, men med möjligheten

för låntagarna att inte ens behöva lämna sina hem (om de inte vill eller inte kan). Det

viktiga är att erbjuda resurser som låntagarna vill ha, att samhället står i centrum samt att

det reflekterar en dialog och interaktion med samhället (Palfrey, 2013). En annan viktig

del för BiblioTech är att underhålla och finnas i bibliotekets olika lokaler, för det är där

som låntagarna kommer in dagligen och det är där som den mesta feedback från

51

låntagarna kommer ifrån. Biblioteket bör vara en deltagande plattform där samhället kan

få utrymme att dela passioner, kunskap, erfarenheter och resurser, både med varandra

men även med personalen i biblioteket. Den utåtriktade verksamheten är också viktig för

att fortsätta sprida ordet om BiblioTech. Även här pratar informanten om hur viktigt det

är att det digitala biblioteket är kopplat till en fysisk plats med kunnig personal och hur

det är noga uttänkt för det samhälle som BiblioTech finns i och att biblioteket behöver ha

en fysisk plats att verka på.

Det viktigaste för BiblioTech är, enligt informant 4, att planera utefter att det är en

länsenhet, det vill säga att alla beslut ska tas upp och gås igenom av statlig byråkrati innan

de kan sättas i bruk. Enligt informant 4 är en annan viktig sak personalen; deras

bakgrunder och tankesätt är viktigt, men även att ha tillräckligt mycket personal, samt att

se till att personalen tjänar det helhetssyfte som biblioteket vill uppnå. Medan Lankes

(2015) fokuserar på bibliotekarier, så har BiblioTech anställt all möjlig personal med

olika bakgrunder, vilket gör personalgruppen till en gedigen resurs för att kunna utveckla

arbetet men också utvärdera och utveckla sina samhällen. En annan viktig del för

BiblioTech är enligt informant 4 att ha en klar vision och riktning. Att besluta om vad

som är det slutgiltiga målet och vad de ska sträva mot och där biblioteket ska lägga mest

arbete på. Det är också viktigt att få människor att komma till biblioteket, att känna sig

trygga och acklimatisera dem till tekniken.

Det viktigaste för att driva BiblioTech är, enligt informant 5, kundservice, offentlig

interaktion, att anpassa sig till olika människor. Det är också viktigt att som personal har

social kompetens, vara välkommande, hjälpsam och visa att det är okey att inte veta hur

man gör vissa saker och att fråga frågor. Finnas där som ett verktyg för låntagarna, vara

tillgänglig. Personalen bör kunna vara en pedagog, en källa till kunskap och bidrag till

kunskapsskapandet (Lankes, 2015). I dagsläget är det viktigt med PR, för att få ett rykte

och nå ut till folk, visa att BiblioTech fungerar som ett bibliotek, men på mindre yta och

med andra resurser. Att nå ut på olika sätt är en viktig del för biblioteket.

Det viktigaste för BiblioTech är, enligt informant 6 (precis som informant 5), kundservice

och bekvämlighet, samt att hjälpa låntagarna att komma ikapp tekniken, få dem att förstå

att teknik är inget att vara rädd för och visa hur de kan ta sig an den på bästa sig. För

BiblioTech så är låntagarna det viktigaste, enligt informant 6. Det är tack vare dem som

de har kunnat bygga och utveckla BiblioTech. Målet är att kunna ge dem en suverän

service och verktyg så att de kan förstå tekniken och kunna ta sig an den digitala

tidsåldern, det vill säga lära invånarna att kunna nyttja den nya tekniken på bästa sätt och

kunna vara aktiva demokratiska medborgare (Calhoun, 2014).

De viktigaste aspekterna av BiblioTech är, enligt informant 7, att hantera personalen,

informationen (alltid söka upp ny information), vara först med ny teknik. Det handlar om

att ligga steget före och alltid jobba på framåt och utveckla sig själva och sina samhällen.

Informant 7 säger att BiblioTech är byggt på tre primära pelare: resurser, åtkomst och

utbildning som är utvalda med tanke på vilket samhälle de jobbar inom. Först och främst

så är de ett folkbibliotek och på så vis bör redan samhället stå i fokus, även om det i grund

och botten gäller alla bibliotek. De behöver fokusera på att erbjuda goda resurser och ett

gott innehåll, som bör vara väl utvald och noga utvärderat. Utbildning handlar om att lära

samhället hur de kan nyttja deras resurser likväl som att hjälpa till och stötta skolor på

olika sätt genom att erbjuda olika tjänster och hjälp till skolelever. Informant 7 menar att

eftersom de är först på marknaden behöver de ständigt sträva framåt och dra med sig

ytterligare folk på vägen för att kunna ändra hur denna industri kommer att se ut i

52

framtiden. Att alltid sträva framåt, titta på nya tekniker och försöka nå ut till folk är något

som alla bibliotek bör göra samt att dra med sig folk på vägen, hitta samarbetspartner och

andra som är intresserade att gå på tåget. Kommunicera, samarbeta och utveckla är viktiga

bitar för biblioteken, enligt informant 7 (jmf. Palfrey, 2013).

Det viktigaste för BiblioTech är, enligt informant 8, personalutveckling, genom att hålla

personalen motiverad och utbildad (internt). Det är också viktigt med låntagarnas

upplevelse på biblioteket, det vill säga att lokalerna är rena och att utrymmet kontrolleras.

Det handlar om att erbjuda en trygg plats, samt moderera samtalen så de hålls på en rimlig

nivå och att inga konflikter uppstår (Lankes, 2015). Samt att utveckla nya program som

passar för deras låntagare. Informant 8 anser att det är också viktigt att försätta att nå ut

till folk som inte har tillgång till internet eller smarta enheter och att erbjuda teknik till de

som inte har råd. Alltså fylla sin roll genom att tjäna sitt samhälle och erbjuda de tjänster

som behövs i kontext för sina låntagare.

Informant 9 anser att BiblioTech driver sig själv. Det personalen behöver göra är att lära

låntagarna hur de ska nyttja deras resurser på bästa sätt så kommer de att komma tillbaka.

Det handlar om att lära sig med låntagarna och utvecklas tillsammans med dem i viss

grad. Det viktigaste för BiblioTech är att fortsätta växa, få mer filialer, kanske bli

landsomfattande i framtiden tycker informant 9. Enligt informant 9 är det också viktigt

att få låntagarna att läsa och öka läskunnigheten. Det handlar också om att traditionella

bibliotek bör trycka mer på sina digitala resurser mer än det tryckta materialet, eftersom

det ser folk redan. Det digitala materialet är framtiden, enligt informant 9, och bör därför

få stå mer i centrum än det tryckta materialet, eftersom det är viktigt att acklimatisera

låntagarna till den nya tekniken och ge dem tillfälle och möjlighet att lära sig den.

Enligt informant 10 är det viktigaste för att driva BiblioTech att jobba på olika

partnerskap med etablerade företag, samt att hitta BiblioTech’s målgrupp. Det är två

nyckelbegrepp enligt Lankes (2015), att jobba med nätverk och partnerskap på olika sätt

är viktigt för att kunna bredda sin räckvidd och samtidigt hitta samhällets nyckelfrågor

och tänka målgrupp för att kunna serva den på bästa sätt. Informant 10 anser att det är

viktigt för BiblioTech är att fortsätta vara organiskt och inte bli ett kommersiellt bibliotek.

BiblioTech behöver fortsätta vara unikt och sann sitt uppdrag och mål om att hjälpa

samhället. Det handlar om att hålla det litet nog så att det fortfarande hjälper den

huvudsakliga målgruppen (de människor som inte har tillgång till internet eller teknik).

Informant 10 menar här att det är viktigt att de fortsätter jobba mot samhället och arbetar

med de viktigaste frågor/problemen som samhället har, det vill säga fortsätta jobba för

samhället och dess utveckling.

Enligt informant 11 är det viktigaste för BiblioTech att placeringen av filialerna planeras

noga så att de som inte har råd med teknik kan få tillfälle och möjlighet att nyttja det. Det

handlar om att vara trogen sitt mål (vilket är att ge uppkoppling och åtkomst till de som

inte har råd, för att kunna utveckla läskunnigheten). Det vill säga att alltid ha samhället i

fokus när de planerar nya filialer eller utvecklar sin verksamhet på andra sätt, att aldrig

glömma bort vad samhället behöver. Det är också viktigt för BiblioTech att fortsätta nå

ut till folket. Det finns fortfarande många som inte vet vad BiblioTech är. Så det är viktigt

att fortsätta med uppsökande arbete bland annat i skolor. En annan del av BiblioTech är

att föra olika sorters statistik som görs dagligen på de två filialerna, berättar informant 11,

exempelvis hur många personer som gått genom dörren, hur många personer som är i

varje rum, hur många enheter som har lånats hur och hur många nya låntagare som har

registrerats. Bibliotekarien (på BiblioTech) gör också kvartals- och årsstatistik på

53

användning av BiblioTech’s resurser och webbsidan. Det är praktiska exempel på hur

man kan läsa av hur låntagarna använder bibliotekets tjänster, tillsammans med muntlig

feedback och enkäter direkt från låntagarna. Det är också intressant för att se BiblioTech’s

utveckling. Statistiken kan användas för att utveckla verksamheten och forma den efter

vad samhället vill ha.

Det viktigaste för att driva BiblioTech, enligt informant 12, är dataunderhåll, att hålla

datorerna uppdaterade och säkerhetspatchar installerade, att tillhandahålla den bästa

mjukvaran. Det är en liten blandning av saker, det handlar också om underhåll av hårdvara

när det behövs (byta hårddiskar eller minne), underhålla nätverket och såklart se till att

låntagarna kan komma åt de saker som de behöver. Det handlar om att hela tiden arbeta

så att det blir så sömlöst som möjligt och så enkelt som möjligt för låntagarna att få tag i

det dem vill, samtidigt som man som personal ska finnas där som stöd och hjälp för

låntagarna, i slutändan vill biblioteket kunna utvecklas tillsammans med sina samhällen

(Lankes, 2015).

Webbsidan är en av de viktigaste delarna för BiblioTech, enligt informant 1 och fungerar

som en samlingsplats för alla deras tjänster. Det är viktigt att den är tydlig och lätt att

använda, annars finns det risk för att låntagarna ger upp och inte kommer tillbaka. För

BiblioTech gäller det inte bara att hålla jämna steg med den nya tekniken utan även kunna

ligga några steg före och visa sig som förebilder inom den digitala sfären. Genom att ha

en dynamisk och interaktiv webbsida som inte bara är visuellt attraktiv utan också

innehåller rätt information och lättillgängliga tjänster så kan de även på detta vis locka

låntagare till BiblioTech.

Informant 2 anser att utan webbsidan så kan de inte kommunicera eller nå ut till

allmänheten. Den är oerhört viktig. Just nu så jobbar de på att skapa en app för att nå alla

deras resurser och därför fungerar webbsidan mest som en åtkomstpunkt för alla resurser

som BiblioTech erbjuder i dagsläget. Det är också viktigt att webbsidan är ADA

(Americans with Disabilities Act) kompatibel och att den även finns tillgänglig på

spanska. Det vill säga att webbsidan tjänar den demografi som finns i samhället.

BiblioTech är alltid öppna för feedback från låntagarna och de strävar alltid efter att bli

bättre.

Enligt informant 3 är webbsidan en viktig del i BiblioTech’s organisation. Det är en bra

startpunkt för låntagarna för där finns all information om alla resurser som erbjuds,

personalen på BiblioTech hänvisar till webbsidan i alla möjliga olika sammanhang.

Genom Facebooksidan lämnar låntagare också kommentarer och feedback. Webbsidan

samt sociala medier är källor för biblioteket att finnas på olika virtuella platser och

erbjuda den dimensionen till sina samhällen. Webbsidan bygger på feedback från

låntagarna samt ADA-standarder. BiblioTech försöker vara aktiva på sociala medier och

genom detta få samhället mer delaktiga. Informant 3 hoppas att de i framtiden kan erbjuda

en app för alla deras resurser och målet med arbetet är att det ska fungera så bra som

möjligt och vara enkelt att använda, samt att det är något som efterfrågats från låntagarna

eftersom att navigera sig genom alla resurser kan leda till förvirring för låntagaren.

Personalen på biblioteket finns då där för att kunna lära sina låntagare att använda

resurserna och visa hur de kan vara till hjälp för låntagaren (Lankes, 2015).

Informant 4 anser (precis som tidigare informanter) att webbsidan är väldigt viktig, det är

en central punkt i hela arbetet med BiblioTech. Men det är också viktigt med interaktioner

mellan personal och låntagarna för att annars är det svårt att veta hur webbsidan används;

54

personalen behöver lära sig av låntagarna och låntagarna lär sig av personalen genom

kommunikation som är en viktig del i det uppdaterade biblioteksskapet. När det kommer

till användarvänlighetskriterier så är det i första hand BCIT (Bexar County Information

Technology Departement) som är ansvariga för det. Webbsidan behövs för att kunna nå

ut till sitt samhälle.

Webbsidan är en viktig del, enligt informant 5, särskilt att den är användarvänlig, det är

en förutsättning för att låntagarna ska bli intresserade och komma tillbaka igen. Den är

central för BiblioTech och behöver därför vara så enkel som möjligt. Om låntagarna inte

vet eller förstår hur de ska använda BiblioTech’s tjänster så faller allting. Därför är det

viktigt att försöka bryta ner de tekniska hindren så att alla kan njuta av det som tekniken

har att erbjuda, en nyckel till framgång är att försöka ta itu med upplevda barriärer

(Lankes, 2015) vilket BiblioTech jobbar för hela tiden. Webbsidan strävar efter ett rent

utseende och ska vara tydlig med vilka resurser som erbjuds. Det är också enkelt att

uppdatera, sköta och ändra genom BCIT, enligt informant 5, vilka BiblioTech har ett bra

samarbete med. Informant 5 frågar alltid låntagare om feedback för att kunna göra sitt

jobb bättre, det är viktigt att kommunicera och interagera med låntagarna för att kunna

lära sig av dem och också lära ut.

Precis som tidigare informanter sagt så är webbsidan enligt informant 6 också väldigt

viktig. Designen på webbsidan är menad att vara väldigt enkel. Det är också viktigt att

synas på sociala medier, exempelvis Instagram, där varje filial finns och där de laddar

upp bilder själva. Det är också viktigt att övertyga låntagarna att de tjänster som

BiblioTech erbjuder är lätta att använda. Webbsidan är en central del i bibliotekens arbete

och är därmed en virtuell miljö som kan användas för att nå ut till låntagarna. Informant

7 tycker också att webbsidan är väldigt viktig. BiblioTech får feedback från låntagare på

olika sätt. Det handlar om interaktion och veta hur och när man ska kommunicera samt

finnas till och lyssna. Det är via webbsidan som BiblioTech kan nå ut till sina låntagare

men även till de som inte är låntagare (än). Webbsidan samt sociala medier är virtuella

platser som biblioteken idag behöver ha för att finnas och kunna nå ut till sina användare.

Enligt informant 8 så är webbsidan väldigt viktig. Den används dagligen, både för sig

själv och för att visa låntagarna. Den är visuellt tilltalande och uppställningen av böckerna

är väldigt tilltalande (visas med framsidor), vilket är uppskattat av låntagarna. Den ska

vara ansiktet utåt och kunna kommunicera med användarna i den virtuella världen också

likväl som den verkliga världen, samt att kunna vara en plats att återkomma till oavsett

tid och plats. Informant 9 tycker också att webbsidan är viktig och riktigt bra. Det

uppdateras ofta och är i konstant förändring och utveckling. Den förbättras hela tiden.

Informant 10 anser att det är väldigt viktigt att webbsidan är användarvänlig. Information

om alla deras resurser finns på startsidan och det ska vara lätt, snabbt och effektivt att få

mer information om det som man vill ta reda på. Det är viktigt att webbsidan fungerar

som en startpunkt, både för låntagarna och personal om de har olika frågor angående

BiblioTech som de behöver svar på. Med tanke på att de är ett digitalt bibliotek så är det

ännu viktigare att webbsidan sköt om och uppdateras kontinuerligt. Webbsidan är viktig

för informant 11 även om de inte sköter den från filialerna. Men de hänvisar hela tiden

låntagare till den, genom chatt (på webbsidan) är det lätt att kopiera länkar till låntagare.

Allting görs via webbsidan, exempelvis om man vill bli låntagare. För att webbsidan ska

vara så bra som möjligt så behöver den underhållas och uppdateras i takt med att tekniken

förändas.

55

Webbsidan fungerar som ett huvudnav för allt som BiblioTech erbjuder och är därför

väldigt viktig enligt informant 12. Biblioteket bör vara tillgängligt i en virtuell kontext,

alltså mest troligen via en webbsida eller sociala medier, denna plats bör hållas

uppdaterad och underhållen i takt med att tekniken utvecklas. BiblioTech uppdaterar sin

webbsida ofta och den är i ständig förändring, eftersom den har en så pass viktig den i

deras arbete. Webbsidan är den första plats som låntagarna går till för att ta reda på vad

BiblioTech har att erbjuda, genom länkar på webbsidan så kan de göra sökningar efter

exempelvis e-böcker eller ljudböcker som finns tillgängliga. Webbsidan är i grund och

botten ett huvudverktyg för BiblioTech. Behöver låntagarna hjälp så försöker personalen

att alltid vara tillgänglig via telefon eller e-mail. Det är viktigt att inte lämna låntagarna i

sticket utan att kunna finnas tillhands om det behövs.

5.3.1 Sammanfattning

Viktiga komponenter för ett digitalt bibliotek skiljer sig något mellan informanterna men

grundidén är densamma. BiblioTech är byggt på tre primära pelare: resurser, åtkomst och

utbildning. Det handlar om att erbjuda rätt resurser, använda sig av rätt mjukvara, att ha

en kunnig personal som kan felsöka olika typer av enheter, de behöver hålla sig i framkant

av tekniken, vara uppmärksam och byta ut gammal teknik, samt även att underhålla alla

resurser och se till så att allting fungerar. Det är också viktigt att hålla sig fokuserade på

uppdraget och ständigt jobba emot det. Det handlar också om att överbrygga den digitala

klyftan och låta även de som kanske inte har pengar att få tillgång till tekniken och vara

en lika stor del av samhället som de som har råd, samt att fortsätta jobba med att utveckla

läskunnigheten och få låntagarna att läsa. Det som är annorlunda med BiblioTech jämfört

med andra bibliotek är att man har valt att anställa personal med många olika typer av

bakgrunder, där endast ett fåtal är utbildade bibliotekarier. Detta ger en gedigen personal

med olika erfarenheter och genom detta kan man lära varandra men även sina låntagare.

Flera informanter påpekar att det viktigaste är att man har en god social kompentens och

det spelar mindre roll vilken examen du har.

Alla informanter betonar att det är viktigt att det digitala biblioteket erbjuder samma typ

av service som ett traditionellt bibliotek och alla anser att BiblioTech gör detta, enda

skillnaden (i stort sett) är att böckerna finns digitalt och att personalen jobbar på ett annat

sätt med interaktionen till låntagare. Det är också viktigt att ha en fysisk plats att verka

på, där personalen kan finnas till för låntagarna. Där man kan ta del av feedback och

interagera med låntagarna. I ett samhälle där alla inte har råd med en smartphone är det

desto viktigare att det finns en fysisk plats som invånarna kan vända sig till och få hjälp

och tillgång till tekniska prylar. Det är också viktigt att nå ut till invånarna, arbeta med

PR samt uppsökande verksamhet, för att sprida ordet om BiblioTech och få ut

informationen till invånarna. Detta görs på olika sätt, genom reklam (och gratis wi-fi) i

lokalbussarna, genom olika lånekiosker på olika ställen (på vissa busshållplatser), genom

att delta i olika event som händer i San Antonio osv.

Webbsidan är enligt alla en viktig del för att driva ett digitalt bibliotek (i detta fall

BiblioTech), den tjänar som ett huvudnav och ett verktyg där alla deras resurser finns

beskrivna och tillgängliga. Den bör bara enkel, användarvänlig och förutom att uppfylla

kriterier från Bexar County också uppfylla ADA-kriterier och ständigt förbättras med

hjälp av feedback från låntagare. Den förbättras och uppdateras hela tiden och är en

central del i arbetet med bibliotek, där alla informanter använder sig av den dagligen. Den

är inte bara till för dem men också för låntagarna och därför läggs mycket vikt vid att

hålla den uppdaterad och så bra så möjligt. Den är också en viktig del för att kunna nå ut

till nya låntagare och finnas tillgänglig dygnet runt, när inte filialerna är öppna. På

56

webbsidan finns också en chatt tillgänglig så om låntagarna behöver hjälp finns där alltid

någon som kan svara och hjälpa till.

5.4 Traditionellt bibliotek vs. digitalt bibliotek

Informant 1 anser att i likhet med ett traditionellt bibliotek så är ett digitalt bibliotek också

en källa till kunskap och att ge användarna information och åtkomst till denna kunskap.

Det är också viktigt att anpassa kunskapsskapandet till varje medborgare och hjälpa dessa

att identifiera olika resurser till kunskap, hämta koncept från dessa och därefter sätta de i

större sammanhang och förståelse (Lankes, 2015). BiblioTech är inte ute efter att ta över

det jobb som de traditionella biblioteken gjort hittills, utan vill snarare utveckla det

digitala tjänsterna. Det är något som borde göras i alla bibliotek. Olika tjänster är olika

viktiga i olika samhällen, men återigen handlar det om att ha samhället och invånarna i

dessa i fokus. Den största fördelen med ett digitalt bibliotek är att det är lättillgängligt så

länge en har internetåtkomst. Det behöver inte lika stor fysisk plats, men dock är den

fysiska platsen fortfarande viktig. Den fysiska platsen har olika vikt i olika samhällen,

men i det samhälle som BiblioTech tjänar är den fysiska platsen en nödvändighet, om så

”bara” för att erbjuda en trygg plats att gå till. Men eftersom samhället där BiblioTech

finns inte har råd med internetuppkoppling eller datorer så kräver det digitala samhället i

denna kontext att det finns en fysisk plats att gå till, där låntagarna kan få tillgång till de

resurser som de behöver. Det handlar om vikten att kartlägga sitt specifika samhälle och

utgå ifrån det när man planerar en biblioteksverksamhet. Nackdelen med ett digitalt

bibliotek är, enligt informant 1, att det fortfarande är skrämmande för nya låntagare och

utmaningen är att kunna nå ut och locka till sig nya användare. Det är en utmaning att nå

ut till folk i samhället, men då BiblioTech fortfarande är relativt nytt och har ändå blivit

en sån succé i sitt samhälle, så är förhoppningen att det fortsätter att växa. En nyckel till

framgång för bibliotek är att ta itu med upplevda barriärer, och att nå ut och avdramatisera

det digitala biblioteket är en sådan för detta samhälle (Gorman, 2000). Precis som att lära

ut hur det digitala biblioteket fungerar.

En tredje filial till BiblioTech kommer att öppnas under hösten 2017, vilket visar på att

det digitala biblioteket har en plats i samhället men även den fysiska platsen som på något

sätt följer med. BiblioTech skulle inte existerat utan sin fysiska plats, eftersom samhället

som BiblioTech tjänar behöver den fysiska platsen för att kunna utveckla sitt samhälle.

Genom att få ut sitt namn på olika platser, genom olika sponsorer och samarbeten, menar

informant 1 att invånarna kommer bli mer och mer vana vid konceptet och att det i

framtiden kommer anses vara mindre skrämmande. De jobbar på att korsa gränser, skapa

olika projekt och samarbeten för att nå ut till fler människor. Det är något som de jobbar

på hela tiden, att bjuda in nya människor till deras bibliotek.

Ett digitalt bibliotek erbjuder samma tjänster som ett traditionellt bibliotek erbjuder,

enligt informant 2. I likhet med ett traditionellt bibliotek så behöver BiblioTech fundera

ut hur de bäst balanserar teknik och läskunnighet, så att båda får det utrymme som de

behöver. Det handlar om att läsa av sitt samhälle och identifiera nyckelfrågor som

behöver mer stöttning. Skillnaden mellan ett traditionellt bibliotek och ett digitalt

bibliotek är hur de tillhandahåller information, exempelvis så har ett digitalt bibliotek

möjlighet att visa framsidorna på alla böcker medan i ett traditionellt bibliotek ser man

bara ryggarna på böckerna när de står uppställda i hyllorna. Detta leder enligt informant

2 till att det är enklare att engagera låntagarna och motivera dem (när de ser framsidorna

på böckerna), genom detta kan de också bidra till kunskapsskapande. Det digitala

biblioteket erbjuder också bekvämlighet genom att låntagarna kan låna en bok enkelt

57

genom en smartphone eller surfplatta. De kan också tillgodose många olika typer av

låntagare och ge information till dem snabbt. På Bibliotech så behöver inte låntagarna

vara oroliga för förseningsavgifter då böckerna lämnar tillbaka sig själva då tiden har gått

ut. Varje resurs och system inom BiblioTech är noga utvalt för att kunna tjäna låntagarna

på bästa sätt, inget är lämnat åt slumpen.

Informant 3 hävdar precis som tidigare informanter att i likhet med ett traditionellt

bibliotek så erbjuder de samma typ av service, men genom en annan plattform. Grunden

i allt arbete på bibliotek är samma oavsett samlingen. Skillnaden är att det digitala

biblioteket inte har tryckta böcker, men informant 3 betonar tydligt att BiblioTech INTE

är ett boklöst bibliotek. De är en separat entitet (från San Antonio Public Library) men de

erbjuder samma resurser i digital form. Dock är inte resursernas form de viktiga utan att

låntagarna vet hur de ska använda dessa och där finns bibliotekarien där för att kunna lära

låntagarna hur resurserna ska användas. Fördelar med ett digitalt bibliotek är enkelheten,

att det kan nås från där låntagaren befinner sig. Nackdelar med ett digitalt bibliotek,

BiblioTech specifikt, är enligt informant 3 att det råder förvirring mellan de två olika

biblioteken i San Antonio, så hens förhoppning är att i framtiden dessa två entiteter kan

integreras så försvinner förvirringen av sig självt genom att låntagarna kan ha ett

bibliotekskort för båda organisationerna. Integrering, samarbete och partnerskap är alla

delar i det ”nya” biblioteksskapet och bör därmed läggas mer vikt på, istället för rivalitet

och konkurrens så skulle biblioteken ha mer att vinna på att samarbeta (Lankes, 2015;

Palfrey, 2013). Biblioteken bör sträva mot att bilda partnerskap och samarbeta både med

samhällsmedborgare, andra biblioteket och externa organisationer. En annan nackdel är

att folk inte vana vid ett digitalt biliotek och därmed behöver vänjas sig vid att ett digitalt

bibliotek inte betyder att de inte har några böcker, utan att de har böcker i en annan form

än tryckt. För när låntagarna vet om att resursen finns kan kunskapsskapandet påbörjas

och fortgå.

Informant 4 anser att fördelar med ett digitalt bibliotek är deras samling (jämfört med den

tryckta samlingen på det traditionella biblioteket). De har inga böcker som kan bli slitna,

de behöver bara torka av sina enheter, rensa ut minne och starta om enheterna. De kan

lära låntagare att läsa genom ny teknik (exempelvis skärmläsning). En liten del av

biblioteket bör fortsatt vara kapitalförvaltning och bevarandet av information men den

bör inte ha lika mycket vikt som tidigare (Palfrey, 2013). Informant 4 anser att ett digitalt

bibliotek är lättanvänt och snabbt; man får boken på en gång och boken lämnar tillbaka

sig själv. Samt utan en kollektion att underhålla (på det sätt som man behöver i ett

traditionellt bibliotek) så har personalen tid att skapa personliga kontakter och har tid att

sitta ned med en låntagare och lära dem grundläggande tekniska färdigheter. Fokuset på

denna arbetsplats har skiftat från arbete med katalog och samling till att vara mer

fokuserat på låntagare, på kunskapsskapande, att lära och visa. Det är också ett led i att

söka nya innovativa idéer för att utveckla systemen men också sina samhällen, detta kan

göras genom att hämta inspiration från andra industrier och samhällen. Nackdelar med ett

digitalt bibliotek är att allt är sammankopplat, vilket gör det väldigt sårbart eftersom det

digitala biblioteket litar på något som är utanför deras kontroll. När det gäller BiblioTech

så anser informant 4 att de inte jobbar fort nog, eftersom alla beslut måste gå genom

länsenheten. Hen önskar att de anställer fler bibliotekarier som finns tillgängliga för mer

avancerad forskning på filialerna. Men när allt kommer till kritan så har de hittat ett

framgångsrikt sätt att arbeta på, även om det finns möjlighet till utveckling.

Enligt informant 5 så delar BiblioTech med sig av information och kunskap och har

samma typ av tjänster, böcker och fungerar på samma sätt som ett traditionellt bibliotek.

58

Fördelar med ett digitalt bibliotek, är att det alltid finns tillgängligt om en har en enhet

och internetuppkoppling, det är modernt och motiverar låntagarna. Så som BiblioTech

jobbar handlar det också om mer fokus på interaktion och att skapa en deltagande

plattform som främjar och tillåter kunskapsskapande vilket är en del av det nya

biblioteksskapet. Enligt informant 5 är skillnaderna mellan ett traditionellt bibliotek och

ett digitalt bibliotek att ett traditionellt bibliotek kan erbjuda begränsad ADA-service, det

traditionella biblioteket ändras långsamt och behöver mer plats. Det finns fördelar med

att korsa gränser och testa nya saker, som i sikt kan leda till bättre saker. Personal som

jobbar inom bibliotek behöver ständigt leta efter nya innovativa vägar för att leda alltid

framåt, men ibland kan det kännas som att det har stagnerat på traditionella bibliotek och

att de inte vill ta sig framåt. För att använda det digitala biblioteket kräver det dock en

uppkoppling och det finns fortfarande en digital klyfta att överkomma (Calhoun, 2014).

BiblioTech är till för alla, till för att hjälpa de som ingen annan bryr sig om. Informant 5

menar på att det blir viktigare och viktigare att få en trygg plats att kunna befinna sig på

och här kan biblioteket i allra högsta grad hjälpa till och skapa den trygga miljö som

behövs för dagens samhälle.

Informant 6 anser att i likhet med ett traditionellt bibliotek så erbjuder ett digitalt bibliotek

samma service, böcker och kunskap m.m. De hjälper till att undervisa barn (och vuxna),

samt att de erbjuder olika program och events. Personalen på BiblioTech ser interaktion

med låntagarna som en viktig del och jobbar delvis som lärare genom att de undervisar

inom olika saker. Bibliotekarier bör lära sig och lära ut genom kommunikation, samt att

vara förebilder och pedagoger är viktigt. Fördelen som ett digitalt bibliotek är

bekvämligheten och snabbheten. Allt en låntagare vill ha finns inom räckhåll på deras

egen enhet, de behöver inte lämna hemmet. En nackdel och en utmaning för digitala

bibliotek är att de kräver internetuppkoppling och tillgång till en enhet som stöder det

material som det digitala biblioteket erbjuder. Det handlar för BiblioTech att ta itu med

upplevda och faktiska barriärer, kunna överbrygga dessa och nå framåt, precis som

Lankes (2015) trycker på vikten av detta.

I likhet ett traditionellt bibliotek så erbjuder det digitala biblioteket samma saker, enligt

informant 7, de erbjuder böcker och information, tillhandahåller program och event,

stöttar och hjälper samhället. BiblioTech erbjuder program som har en anledning (det vill

säga en digital eller teknisk anknytning) och verkar vettigt i en digital miljö. Dessa är

också utvalda med tanke på deras användare och samhället. Informant 7 anser att en av

de stora skillnaderna mellan de olika typerna av bibliotek är mängden utrymme som

behövs och personalens arbetsuppgifter. På digitala bibliotek är personalen möjlighet att

ägna tid åt sina låntagare. De har tid att sätta sig ned med låntagarna och låta det ta tid,

genom detta uppstår både en kontakt med låntagarna och man får utrymme att

kommunicera och interagera samt att lära låntagaren olika saker, vilket är viktigt så att

låntagaren känner sig trygg nog att komma tillbaka. Ett digitalt bibliotek kan nå alla typer

av låntagare, även de som inte kan komma till biblioteket och kan på så sätt tjäna en större

del av samhället. Nackdelen med ett digitalt bibliotek är att det är abstrakt, svårt att ta på

och se (även om det finns en fysisk plats för det). Det är något nytt som är skrämmande

och ovant. Det behöver få ta tid så att samhället kan vänja sig vid tanken och acklimatisera

sig till den nya tekniken. Låntagarna är också fortfarande emotionellt bundna till det

traditionella biblioteket och tanken på det, men det digitala biblioteket är inte här för att

ta det ifrån dem, inte heller de tryckta böckerna. Biblioteket behöver omdefinieras och

moderniseras enligt informant 7, eftersom det handlar om ett samhälle i förändring och

där behöver också biblioteket förändras för att fortsättningsvis kunna vara en central del

av samhället.

59

Informant 8 anser att i likhet med det traditionella biblioteket så arbetar man med det

digitala biblioteket för att gynna samhället och erbjuda service, vilket också är vad Lankes

(2015) menar är delar som bör vara centrala för biblioteket. Fördelarna med ett digitalt

bibliotek är att det går att få tillgång överallt, vilket ger bekvämlighet samt uppfyller vad

samhället idag vill ha. På BiblioTech kan låntagarna också få teknisk support gratis för

alla sina tekniska produkter, vilket är nödvändigt för ett samhälle som inte har så mycket

pengar.

Informant 9 anser att i likhet med ett traditionellt bibliotek så erbjuder ett digitalt bibliotek

datorer, samma typer av service och innehåll. Båda ger tillgång till teknik på olika sätt,

men i det digitala biblioteket är det också fokus på att lära låntagarna att använda olika

enheter och att de trycker på de digitala resurserna, vilket är bibliotekets uppgift.

Skillnader är exempelvis att traditionella bibliotek glömmer bort att marknadsföra sina

digitala resurser även om teknik är en central del i arbetet med bibliotek. Informant 9

upplever också att mer traditionella bibliotekarier blir förolämpade av tanken på ett

digitalt bibliotek, eftersom ”där finns inga böcker”. Materialet är dock inte det viktigaste

utan de viktigaste är att man har en klar och tydlig bild av det samhälle man tjänar och

resten kan man utveckla därifrån. En utmaning med ett digitalt bibliotek är att folk

fortfarande vill ha tryckta böcker, men det är också något som BiblioTech hela tiden

jobbar mer och deras mål är att vänja allmänheten vid teknik och exempelvis e-böcker.

I likhet med ett traditionellt bibliotek så erbjuder det digitala biblioteket också

information till de människor som behöver det, enligt informant 10, vilket i alla lägen bör

vara bibliotekens huvudsakliga uppgift. Det är viktigt för biblioteken att kunna ge

oberoende och trovärdig information till sina samhällen. Det ska alltid kunna vara en

trygg plats för invånarna att vända sig till. Fördelar med det digitala biblioteket är att man

lätt kan hjälpa de som är bundna till sitt hem och man får samma typ av service oavsett

om man kommer till en av filialerna eller går online. På ett lättare sätt kan man alltså nå

ut till fler som är en del av samhället och på så sätt vara en ännu större del i invånarnas

liv. Skillnader är mängden utrymme som behövs, personal (i traditionella bibliotek går

mycket tid åt kollektionen, men i digitala bibliotek finns det utrymme att fokusera mest

på låntagarna). Den tid som läggs på låntagarna kan också anses vara den viktigaste tiden

eftersom det är då man har möjlighet att lära och forma sina samhällen. Nackdelar med

ett digitalt bibliotek är att folk håller fortfarande på att vänja sig vid att läsa och navigera

e-böcker och att folk fortfarande är mer vana vid den tryckta boken. Där kommer det

också in att det är viktig att bibliotekarien finns till hands och kan lära låntagarna att

acklimatisera sig till den nya tekniken, enligt Lankes (2015) ska bibliotekarien fungera

som en pedagog och utbildare, både när det gäller att förmedla kunskap men även när det

handlar om att lära sig nya tekniker och föra det vidare till alla generationer inom

samhället.

Enligt informant 11 så är det digitala biblioteket ett utrymme för lärande, ett ställe som

kan tillhandahålla verktyg så att människor kan utbilda/få tillgång till internet, precis som

det traditionella biblioteket. Bibliotekarien ska fungera som en pedagog och finnas till för

att utbilda sina samhällen i olika viktiga områden, bland annat teknik, men också som en

hjälp och stöd till skolor och skolelever eller vuxna som behöver hjälp och stöd med olika

saker. Fördelar med ett digitalt bibliotek är att det är lätt att få tillgång till, man behöver

inte komma ihåg att lämna tillbaka böcker, bekvämlighet. Det går lätt, snabbt och enkelt

att få tag på den bok man vill ha och i ett samhälle där allt ska gå fortare överlag så är det

ett sätt att möta invånarna på ett bra sätt. Skillnader är att det inte finns någon satt gräns

60

för ljudnivån hos BiblioTech, det får gärna låta lite (kallas ”learning noise”, eftersom det

ska vara ett centrum för lärande, samt planering, utrymme, verktyg och andra typer av

program. Det är planerat så att det ska finnas utrymme att lära sig tekniken, att känna och

ta på den, att för personalen vara tillgänglig, att göra det främmande tekniken bekant för

låntagarna och så vidare. Hela verksamheten är planerad för låntagarna även om

biblioteket i sig är annorlunda än vad invånarna är vana vid så har de tagit hänsyn till

massa olika saker som ett vanligt traditionellt bibliotek inte har tänkt på. En nackdel som

BiblioTech har, enligt informant 11, är det faktum att det inte finns på så många platser

ännu, just nu har BiblioTech bara två filialer. Det är något som samhället vill ha, men

också något som de hela tiden jobbar på. Biblioteket som plats är viktig, trots att

materialet är digitalt, och det visar både verksamheten i sig och samhället att det är något

som fortfarande önskas, åtminstone i den kontext som BiblioTech verkar. Viktigast är att

man är trogen sitt mål och försöker att nå ut till samhället.

Informant 12 anser att likheter mellan ett traditionellt bibliotek och ett digitalt bibliotek

är innehåll och att de erbjuder samma typ av service. Skillnader är hur detta innehåll

tillhandahålls, att fokus i det digitala biblioteket är på teknik och att ta ny teknik till

biblioteken för att visa låntagare hur den kan användas för att förenkla deras liv. Fördelar

med BiblioTech är, enligt informant 12, att de kan låna ut enheter till de som inte har råd,

låntagarna behöver inte bära runt på en massa böcker, de erbjuder programmering för

barn. Det digitala biblioteket i detta fallet jobbar mer nära sitt samhälle och låntagare och

erbjuder service som är direkt kopplat till den kontext som de befinner sig i (Lankes,

2015). Om någon programpunkt inte är aktuell längre eller om låntagarna är intresserade

av andra, så försöker de alltid ändra programmet till att passa så många deltagare som

möjligt. Enligt informant 12 är nackdelar med ett digitalt bibliotek är att om de förlorar

service på filialerna så är det svårt att nå deras tjänster, eller om någon av deras resurser

underhålls så är denna tjänst otillgänglig vid det tillfället. Då är det viktigt att informera

låntagarna om läget och hur länge tjänsten kommer vara nere m.m. Det är viktigt att

invånarna i samhället känner sig delaktiga i biblioteket och känner att deras feedback

betyder något, så att biblioteket och samhället kan utvecklas tillsammans.

5.4.1 Sammanfattning

Alla informanter är överens om att den största likheten som det digitala biblioteket har

med det traditionella är att de erbjuder samma typ av service och tjänster, de erbjuder

böcker, evenemang, programaktiviteter och andra typer av tjänster som ett bibliotek bör

ha. I likhet med ett traditionellt bibliotek så behöver BiblioTech fundera ut hur de bäst

balanserar teknik och läskunnighet, så att båda får det utrymme som de behöver.

Personalen på det digitala biblioteket behöver också fungera som pedagoger och källor

till kunskapsskapande precis som i det traditionella biblioteket. En annan likhet är att

biblioteket bör vara en källa till information samt kunna erbjuda en fysisk plats, något

som enligt informanterna verkar vara viktigt oavsett vilket bibliotek man arbetar med. En

av informanterna nämnde det också som en nackdel, att det ännu inte fanns så många

filialer till BiblioTech. Sedan har informanterna lite olika idéer om vad som är nackdelar

och fördelar mellan ett traditionellt och digitalt bibliotek.

Fördelar med ett digitalt bibliotek är att det är lättillgängligt, öppet dygnet runt, det är

också lätt att ta del av samlingen då den presenteras med framsidorna på böckerna i

katalogen och därefter är det också lätt att låna och få tag i den direkt på sin surfplatta

eller mobil (eller lånad enhet). På BiblioTech kan låntagarna också få teknisk support

gratis för alla sina tekniska produkter. En annan fördel är att böckerna inte kan bli utslitna

på samma sätt som i ett traditionellt bibliotek och att informanterna upplever att

61

läsplattorna håller sig väldigt bra. Man kan också erbjuda en utökad ADA-service, där

man kan erbjuda skärmläsare, ljudböcker eller andra hjälpmedel för de som behöver.

Ytterligare en fördel är att personalen kan ägna sig mer åt låntagarna när de inte har en

samling att sköta, de kan ta sig tid med låntagarna och finnas där när de behöver hjälp

och stöttning.

Nackdelar med ett digitalt bibliotek är att det fortfarande är skrämmande och ovant,

invånarna behöver vänja sig vid det. Det behöver få ta tid så att samhället kan vänja sig

vid tanken och acklimatisera sig till den nya tekniken. Låntagarna är också fortfarande

emotionellt bundna till det traditionella biblioteket och tanken på det, men det digitala

biblioteket är inte här för att ta det ifrån dem, inte heller de tryckta böckerna. Man behöver

också hela tiden hålla sig uppdaterad med ny teknik och byta ut den gamla med jämna

mellanrum (men ingen information går till spillo vid bytet). En annan nackdel är att det

digitala biblioteket är sårbart då man förlitar sig på något som ligger utanför ens kontroll.

5.5 Slutsatser

Ur analysen går det att skönja tre viktiga delar för det digitala biblioteket, dessa tas upp i

detta avsnitt. Det handlar om vikten av den fysiska platsen, det andra handlar om vikten

av att personal finns på plats och de tredje handlar om socialt arbete kontra tekniskt arbete.

Det finns såklart flera andra intressanta bitar, men utifrån studiens syfte är det dessa som

har valts att ta upp.

Vikten av den fysiska platsen

Trots att det digitala bibliotekets samling endast går att få tillgång till via

internetuppkoppling så visar denna studie att det finns en vikt att även det digitala

biblioteket också har en fysisk plats. I denna kontext handlar det både om att finnas till

för de som inte har tillgång till datorer eller andra enheter hemma och inte råd att köpa

dessa heller. Det handlar också om att det behövs personal som kan instruera och hjälpa

låntagarna att acklimatisera sig till och ”komma ifatt” med den nya tekniken. Studien har

visat att även de mest grundläggande kunskaper om datorer är inte självklara i ett samhälle

där datorn inte har gjort sitt intåg lika tydligt som i samhällen med mer pengar. Därmed

inte sagt att det är en nackdel att de som kan och vill kan nå det digitala biblioteket

hemifrån under dygnets alla timmar. Alla informanter pratar utifrån sitt perspektiv, utifrån

BiblioTech, som är ett digitalt bibliotek med tillhörande fysisk plats, men ingen av dem

nämner att det borde vara på något annat sätt utan de ser det som en självklarhet och

hoppas kunna vara ett komplement till San Antonio Public Library genom att kunna

hjälpa till både med att öka läskunnigheten men också att öka samhällets tekniska

kunskaper. För att kunna vara ett demokratiskt samhälle behöver man förstå sig på

tekniken och kunna ta del av information via digitala kanaler.

Vikten av personal på plats

Det andra delen som har upptäckts under denna studie är hur det verkar som att praktiken

inte riktigt följer forskningen. I forskningen verkar digitala bibliotek endast vara den

tekniska abstrakta katalogen eller samlingen som man kommer åt via molnet eller en

webbplats/databas, medan i praktiken finns det en vits att ha personal på (den fysiska)

platsen som kan instruera och hjälpa till. För att vara ett digitalt bibliotek behövs också

kunnig personal som kan göra innehållet meningsfullt för användarna, ett digitalt

bibliotek på en webbplats kan inte stå för sig själv. Denna studie har visat hur viktigt

informanterna tycker att det är med den fysiska platsen, men också att kunna finnas där

och hjälpa låntagarna att avancera och finnas där för att hjälpa dem framåt. Här behöver

62

forskningen öppna upp sig och börja ta i beaktning att ett digitalt bibliotek inte enbart är

den tekniska lösningen utan också medföljer någon som kan lära ut den.

Socialt arbete kontra tekniskt arbete

En annan intressant del som upptäcktes i studien var att informanterna var uppdelade i

två (inofficiella) grupper, där den ena gruppen jobbar mest på biblioteken och med

interaktionen med låntagare och den andra gruppen jobbade mer med tekniskt arbete. Där

skiljde också svaren på vad som var viktigt för det digitala biblioteket, för de som jobbade

med socialt arbete på biblioteken tyckte att den sociala kompetensen och att kunna möta,

instruera, finnas till för låntagarna (och kollegor) var viktigast, även om de också tyckte

att det var viktigt att den tekniska biten också fungerade så var det inget de tryckte på i

större utsträckning. Däremot tyckte de som jobbade mest med det tekniska arbetet att den

tekniska biten var den viktigaste för att kunna driva det digitala biblioteket, där de

handlade mycket om underhåll av de olika tekniska apparaterna, men också utveckla de

olika tekniska enheterna hela tiden. Det är rätt logiskt att det är en sådan indelning

eftersom den ena gruppen är mer med låntagarna och den andra gruppen jobbar med att

hålla allting flytande och fungerande. Det var intressant att det kom fram så tydligt i

intervjuerna.

63

Bild 6: Utsidan av BiblioTech West

64

6 Diskussion I detta kapitel kommer syfte och forskningsfrågorna från inledningen att besvaras samt

att slutsatser från analysen kommer att sammanfattas och diskuteras. Allt i detta kapitel

är författarens egna uppfattningar och tolkningar av materialet i relation till litteraturen. I

slutet av kapitlet kommer förslag på fortsatt forskning av presenteras.

6.1 Forskningsfrågor

Den här studien började med tre stycken forskningsfrågor för att täcka in syftet med

studien. Syftet med denna studie var; att undersöka vilka de huvudsakliga aspekterna är

med att driva ett digitalt bibliotek (generellt sett) med fokus på praktiken inom digitala

bibliotek. Detta kommer att göras genom intervjuer med BiblioTech’s personal. Dessa tre

forskningsfrågor kommer att besvaras och diskuteras i detta avsnitt.

Hur fungerar ett digitalt bibliotek i allmänhet?

Enligt de intervjuer som gjorts så fungerar det digitala biblioteket (BiblioTech) ungefär

som ett traditionellt bibliotek men det handlar om mycket mindre arbete med

kollektionen, alltså ställa upp böcker, katalogisera osv. Det get personalen mer tid till

interaktion med sina låntagare, vilket också anses vara en viktig del för BiblioTech,

eftersom de behöver tid för att utbilda och lära sina låntagare att använda tekniken på ett

effektivt sätt. Den mesta delen av tiden går ut på att på olika sätt hjälpa låntagarna med

allt från att skaffa sig ett lånekort, skriva ut eller lära sig använda en dator eller söka ett

jobb. De försöker finnas där som en samhällstjänst, en alltiallo som ska hjälpa till med

diverse som samhället behöver. De är planerade för samhället och allt deras arbete är för

att tjäna samhället och utveckla det precis som Lankes (Lankes, 2015) menar är

bibliotekens viktigaste uppgift.

På BiblioTech har personalen olika arbetsuppgifter, så för vissa handlar det mycket om

datorunderhåll och underhåll av de enheter som de lånar ut. För några i personalen handlar

det mycket om utåtriktat arbete, att nå ut, genom att gå ut i skolor och andra organisationer

och informera om BiblioTech. En del av deras arbete går såklart till att köpa in nya böcker

och hålla sig uppdaterad på om de finns några nya resurser, appar eller program som

kanske är intressanta för BiblioTech. Det handlar också om att visa upp sig på olika

konferenser och i olika tidskrifter, så någon skriver en del artiklar och förbereder

presentationer. Det fungerar i stort sett som vilket bibliotek som helst, men med lite annat

fokus på olika saker. En stor vikt läggs också vid att hålla webbsidan uppdaterad med den

allra senaste informationen eftersom det oftast är där igenom som låntagarna har åtkomst

till deras respektive resurser.

I stort sett så fungerar BiblioTech som vilket bibliotek som helst, precis som tidigare

forskning också visar att det inte behöver vara så skrämmande och komplicerat. Även om

det framtida biblioteket inte är ett enbart digitalt bibliotek så kommer den digitala biten

att spela mer roll än tidigare och detta är då ett möjligt sätt att arbeta på.

Hur jobbar personalen i det digitala biblioteket?

Även om personalen på BiblioTech har olika arbetsuppgifter så är det alltid samhället och

låntagarna som står i centrum och genomsyrar allt det arbete som de gör (jmf. Calhoun,

2014; Lankes, 2015; Palfrey, 2013). Genom detta kan deras jobb också hjälpa låntagarna

med den nya tekniken och samtidigt öka läskunnigheten med det arbete som de gör.

Personalen på BiblioTech arbetar på olika platser med olika saker. De tre personer som

är heltidsanställda på de två filialer som finns i dagsläget delar upp administrativt arbete

65

mellan varandra och hjälps åt med det, som exempelvis schemaläggning, beställningar,

utbetalning av lön m.m. Den övriga tiden av deras arbete går åt till att finnas på plats i

biblioteket för att vara tillhands, både för den övriga (deltidspersonalen) och låntagarna.

På filialerna så är kontoren byggda små och trånga för att personalen inte ska kunna sitta

där mer än nödvändigt och på så sätt vara ute i biblioteket så mycket de bara kan, för det

är där personalen behövs. Varje filial har också oftast en i personalen som välkomnar alla

som kommer in och frågar direkt om de behöver hjälp eftersom miljön kan vara både

främmande och skrämmande för många, därför är det viktigt att de fångar upp de som är

osäkra och direkt kan hjälpa dem att komma igång och få dem att bli trygga.

Är det fysiska rummet viktigt i ett digitalt bibliotek?

Ingen av frågorna i intervjuerna tog upp detta ämne direkt, eftersom författaren ville se

om ämnet skulle komma på tal runt de andra frågorna. Vissa informanter pratade mer om

detta än andra, till exempel så tog informant 9 upp att det skulle vara bra med fler filialer

och informant 11 tyckte en nackdel var att de bara hade två filialer (än så länge). I

sammanhanget fanns alltid den fysiska platsen som en del och det var aldrig tal om att

BiblioTech skulle vara ett digitalt bibliotek utan den fysiska platsen, antagligen på grund

av att de skulle ha svårt att kunna utnyttjas eftersom invånarna i samhället som BiblioTech

tjänar inte skulle ha råd eller möjlighet att kunna nyttja deras resurser. För att kunna hjälpa

samhället, lära med samhället och kunna utveckla det så behövde de finnas på plats

(Lankes, 2015). Så för BiblioTech så är den fysiska platsen oerhört viktig och biblioteket

hade inte fungerat utan den.

6.2 Det framtida biblioteket

Jag tycker det var intressant hur alla informanterna som jobbade på det digitala biblioteket

tyckte att den tryckta boken fortfarande har en viktig roll och att den inte kommer att bli

oviktig inom den närmsta framtiden. Det handlade mer om att lära sig samarbeta med

andra bibliotek och främst för BiblioTech att samarbeta med folkbiblioteket i San Antonio

och på så sätt komplettera varandra. Alla informanter var överens om att biblioteket

kommer att gå mer och mer digitalt, men de flesta trodde inte att ett digitalt bibliotek

skulle bli normen, snarare att hybridbibliotek (som dominerar idag) skulle fortsätta att

vara det dominerande. Det är intressant att inte ens de som jobbar på ett digitalt bibliotek

tror att de är enda vägen att gå, men samtidigt tror jag att det är väldigt bra att vara öppen

för att kunna locka till sig fler på tåget. Det handlar också om att visa att detta

(BiblioTech) var en bra lösning i San Antonio men den kanske inte fungerar överallt eller

för alla, och vara ödmjuk för att det fortfarande finns många som värnar om den tryckta

boken. Jag tror att om de skulle fördöma den så skulle de skaffa sig ännu mer fiender. Det

är viktigare att visa att de erbjuder ett annat perspektiv men för de som fortfarande vill ha

den tryckta boken så finns det också att tillgå.

Det flesta är också överens om att det framtida biblioteket kommer vara allt viktigare för

att hitta en demokratisk obunden plats, men också en trygg plats där man kan hitta rätt

information bland fake news och liknande. En plats där man kan gå till och förlita sig på

att få vettig information, vilket kanske inte kommer vara en självklarhet i framtiden. I

detta sammanhang handlar det mindre om vilken form böckerna finns i. Det är också

viktigt att utveckla biblioteket åt samma håll som samhället utvecklas i och därför behöver

biblioteken hålla sig dynamiska och inte fastna i att tänka eller verka på ett sätt.

Biblioteken kommer behöva visa framfötterna för att fortsätta vara en central del i

samhällena.

66

6.3 Den framtida bibliotekarien

Den framtida bibliotekarien är enligt informanterna någon som är duktig på teknik, duktig

på att hitta, utvärdera och använda ny teknik, ha grundkunskaper inom olika dataprogram

och vara en tålmodig pedagog och instruktör för låntagarna. Det är också någon som har

väldigt god social kompetens och kan interagera med låntagarna på ett bra sätt. Detta var

precis vad jag trodde sedan innan studien började, jag var övertygad om att de tekniska

kunskaperna inte är allt och när jag hört mig för så är den sociala kompetensen en av de

viktigaste anledningarna till att man anställer bibliotekarier och att det saknas kurser i

social kompetens på utbildningen (biblioteks- och informationsvetenskap). Därför kanske

BiblioTech har fokuserat på att ha personal som har bakgrunder inom sociala arbeten i

sin personalstyrka, då de redan har fått utveckla sin sociala kompetens där och kan

använda sig av den i sitt arbete på BiblioTech, där de flesta är övertygade om att bara man

är lättlärd så kan man lära sig resten (den tekniska biten). Jag tycker att det var intressant

hur liten roll den tekniska biten egentligen spelade utan det viktigaste var låntagarna och

att personalen kan ta hand om dem på ett bra sätt. Det var också intressant att

informanterna var uppdelade i två gruppen, som jag beskriv i slutsatser av analysen, där

den ena gruppen (som jobbade med socialt arbete) tyckte att de sociala kompetenserna

var viktigare och den andra gruppen (de som jobbade med tekniskt arbete) tyckte att den

tekniska delen och underhåll av alla tekniska prylar var viktigare. Det visar på att den ena

gruppen inte riktigt har insyn i vad den andra gruppen gör, men det behöver inte vara

negativt, utan bara en bra sak att veta och visar på att det behövs olika typer av personal

för olika arbetsuppgifter. Den ena gruppen skulle inte fungera utan den andra. Det visar

också att den framtida bibliotekarien inte är stöpt i en form utan det finns olika

arbetsuppgifter och kompetenser som är viktiga beroende på vilken position den ska ha i

biblioteket, jag tror att det kan vara en aspekt att ha i åtanke i framtiden. Samtidigt som

BiblioTech är ett bra exempel på att det inte bara behöver vara bibliotekarier som jobbar

inom biblioteken utan att man tillochmed kan dra nytta av att ha personal med annan

bakgrund också. Det tror jag att biblioteken skulle tjäna på. Därmed inte sagt att det inte

ska finnas någon bibliotekarie på biblioteken, men kanske skulle det hjälpa att vidga

vyerna lite och prova något nytt.

6.4 Viktiga komponenter för det digitala biblioteket

Informanterna nämnde olika saker som var viktiga komponenter för det digitala

biblioteket. Bland annat så var webbsidan en viktig del och ett av huvudverktygen för det

digitala biblioteket och alla informanter tryckte på vikten att hålla den användarvänlig,

enkel och uppdaterad så att låntagare (både nya och blivande) skulle vilja och kunna

använda resursen. Den var såklart också viktig eftersom alla resurser kan nås från

webbsidan och ”fungerar” inte webbsidan för låntagarna så kommer de inte åt de resurser

de vill åt. Förutom webbsidan så var det en mängd olika saker som var viktiga

komponenter för det digitala biblioteket, det handlar om att tillhandahålla rätt mjukvara,

erbjuda den senaste tekniken, se till att alla tekniska enheter fungerar prickfritt. Det

handlar också om att vara trogen sitt uppdrag, som i BiblioTech’s fall är att tillhandahålla

internet och tekniska resurser till de som inte har råd eller har lärt sig använda dem. För

BiblioTech var det viktigaste att hålla sig trogen det uppdraget och inte bli ”för stort” så

de flyter iväg från sin grundtanke. Jag tror att det handlar mycket om att skapa det digitala

biblioteket precis som det traditionella biblioteket för sitt samhälle och i detta fall har

BiblioTech ringat in ett problemområde som de fokuserat på och därifrån kan man börja

jobba. Sedan så är det såklart viktigt att de tekniska bitarna fungerar sömlöst och prickfritt

och att personalen är kunnig på olika program och enheter. Däremot i en annan kontext

67

och samhälle så behövs förmodligen ett annat grunduppdrag och med detta så medföljer

andra uppgifter och viktiga komponenter för det digitala biblioteket. Viktigt är dock att

det finns (på fysisk plats) där människor behöver det och en riktigt bra, enkel och

användbar webbsida eller databas. En annan del är att det behövs god PR och reklam för

att sprida ordet, särskilt när det handlar om ett ”nytt” fenomen och något som är ovant för

invånarna i samhället, för BiblioTech så behöver man vinkla reklamen på ett sätt för att

få folk intresserade men i ett annat samhälle kanske man behöver vinkla reklamen på ett

annat sätt. Jag tror att detta skulle gå att göra till verklighet på många olika sätt, och

återigen så är inte det digitala biblioteket den enda lösningen, utan jag tror att många

bibliotek skulle tjäna på att utveckla sin digitala del lite mer, särskilt eftersom det

efterfrågas mer och mer digitala resurser.

6.5 Traditionellt bibliotek vs. digitalt bibliotek

De som inte är insatta i digitala bibliotek tror att det är en jättestor skillnad att arbeta med

dem och det är en viss skillnad såklart, men alla bibliotek idag har redan en digital katalog

och steget därifrån till att ha digitalt material är inte så långt som många tror, även om det

såklart innebär en omställning. Alla informanter i denna studie var dock överens om att

den största likheten som det digitala biblioteket (i deras kontext) hade med det

traditionella biblioteket var att de erbjöd samma service, samma typ av material och

resurser med den största skillnaden att deras bibliotek gick att ta med sig överallt och att

en stor del av arbetet kunde läggas på att interagera med låntagarna eftersom de inte hade

någon fysisk samling att underhålla. Det digitala biblioteket kan finnas i mindre lokaler

och har lättare att samarbeta med olika instanser eftersom det enda man behöver göra är

att sätta upp en dator eller kiosk så når användarna alla resurser därifrån. Jag blev efter

min vistelse i San Antonio glatt överraskad över hur positiva all personal var till det

digitala biblioteket, men även låntagarna som vistades där verkade vara glada att en sådan

resurs fanns. Visserligen så användes inte alla datorer till att läsa, men att kunna hjälpa

människor att få tillgång till så enkla saker som mejl eller dagstidningar på nätet kändes

som en steg i rätt riktning för detta samhälle. Det var roligt att se hur fullt det var i

bibliotekslokarena på eftermiddagarna, exempelvis personal som hjälpte skolbarn med

läxorna för att de sedan skulle få spela spel. De hade även bokklubbar där de tillsammans

med mindre barn läste en bok tillsammans och sedan hade ett pyssel efteråt med samma

tema som boken. På den ena filialen hade de också rollspel för tonåringar. Jag tror att det

ena kan leda till det andra och en av informanterna sa också att hens främsta mål var att

BiblioTech skulle bli skolbarnens första val av bibliotek när de kommit upp i vuxen ålder,

för vill man ha en förändring så ska man börja med barnen. Det viktigaste som jag har

lärt mig under denna studie är att det inte behöver vara svart eller vitt, det digitala behöver

inte vara bättre än det traditionella, det behöver inte var den enda lösningen, men jag tror

att det skulle vara bra om man kunde utveckla ett bättre samarbete och inte se det digitala

biblioteket som ett hot som kommer ”utrota alla böcker”. För böckerna kommer att finnas

kvar i lång tid framöver.

6.6 Avslutande tankar

Det finns två läger inom området om digitala bibliotek som har upptäckt i denna studie.

Den första delen är att det digitala biblioteket alltid verkar tillsammans med en fysisk

plats men med en möjlighet att kunna ”ta med sig det” överallt, vilket är det som kom

fram via intervjuerna. De som arbetar med digitala bibliotek (exempelvis bibliotekarier)

skulle inte kunna göra sitt jobb om det inte fanns en fysisk plats att existera i. Det stärker

68

tanken att bibliotek alltid kommer att fortsättas behövas, men kanske på nya sätt och med

nya arbetsuppgifter i framtiden.

Den andra delen är forskningen som handlar om digitala bibliotek som hela tiden

beskriver det digitala biblioteket som något som existerar i molnet, eller på en webbplats,

databas eller liknande. Enligt forskningen behöver inte det digitala biblioteket en fysisk

plats (vilket det enligt definitionen inte heller behöver), men hur ska de som jobbar inom

biblioteket då kunna nås, de som har de kunskaper och färdigheter som behövs. Det känns

lite grann som om det är svart eller vitt. Det är för vissa (forskare och allmänhet) svårt att

förstå hur ett digitalt bibliotek kan behöva en fysisk plats, när allt ändå finns i molnet. Det

är en förhoppning att denna studie kan visa på ett exempel som går emot det och ger

bibliotekarier en framtid oavsett vad som händer med tekniken och/eller böckerna.

För informanterna är BiblioTech (i många fall) det enda exempel på digitalt bibliotek som

de vet om, så därför i intervjuerna när det frågades om digitala bibliotek generellt så

besvarades frågorna nästa alltid i relation till BiblioTech och vad de vet om det, vilket är

naturlig. Detta gör materialet subjektiv och inte till en allmän sanning, utan det bör

fungera mer som en vägledning och ett exempel på hur det kan se ut i arbete med ett

digitalt bibliotek.

Det som också kom fram under intervjuerna är att BiblioTech inte önskar att ”ta över”

eller konkurrera ut stadsbiblioteket i San Antonio, utan där för att tillhandahålla

ytterligare ett perspektiv och en annan typ av service. Alla informanter trodde inte på det

digitala biblioteket som den enda ”lösningen”, tvärtom var det många som yrkade på den

tryckta bokens viktighet och att de inte var ute efter att få den att försvinna. De som

intervjuades var mer ute efter att kunna erbjuda en annan typ av tjänst, som kanske mer

passar i det digitala samhället som vi idag lever i. I denna studie så anser de som

intervjuades att det samarbetande biblioteket, hybridbiblioteket, är framtiden och inte det

(helt) digitala biblioteket.

Beroende på arbete inom BiblioTech så var perspektivet på frågorna olika. Exempelvis

frågan om vad som är viktigast i framtiden. Då en informant som jobbar främst med

teknik frågades blev svaret att datakunskaper är en kompetens som är viktig i framtiden,

och om en informant som främst jobbar i biblioteket och interagera mycket med

låntagarna så blev svaret att social kompetens är en viktig kompetens för framtida arbete.

Det betyder inte att det ena är rätt och det andra är fel utan det styrker i stället vikten av

att ha folk som arbetar med olika saker, har olika arbetsuppgifter och har olika

bakgrunder.

Det är kanske bra att inte bara ”bibliotekarier” (i traditionell bemärkelse) jobbar på

biblioteken, utan det är kanske bra att ta in folk med andra bakgrunder och arbeten för att

kunna fylla många olika behov och samtidigt kunna lära och utvecklas med varandra och

inte riskera att lika lätt falla tillbaka i gamla mönster. Med olika idéer så kan biblioteket

och utvecklas framåt. Det viktiga är att det inte ses som ett hot utan som en möjlighet att

kunna utveckla biblioteket till något bättre. Det viktigaste är ju dock att samhället

fortfarande får stå i fokus i allt arbete som biblioteken gör, och att det görs av kompetent

folk med rätt egenskaper. Det gäller dock att försöka hitta dessa.

En annan viktig del som togs upp i intervjuerna är webbsidan. Den är av stor betydelse

för allt arbete inom BiblioTech. Det har dock inte gjorts några användartester av den ännu

utan man baserar utvecklingen av webbsidan på personalens erfarenheter och önskemål,

69

men även på muntlig feedback (eller via chatt/sociala medier) från låntagarna. På så vis

uppdateras och utvecklas webbsidan ständigt även om klassiska användartester skulle

kunna vara matnyttigt. Med tanke på att mycket av BiblioTech’s organisation kretsar runt

webbsidan så borde den få ännu mer uppmärksamhet. Den har dock utformats för att

uppfylla ADA-kriterier, samt vissa andra användarvänlighetskriterier, men det finns

ingen uttalad standard för hur webbsidan bör se ut och det tycker författaren att det borde

finnas, vilket är något som BiblioTech kan utveckla. I övrigt gör de ett alldeles utmärkt

jobb, där det viktigaste är att de hela tiden blickar framåt och försöker utvecklas.

Jag blev också positivt överraskad under studiens gång hur alla som jobbade med

BiblioTech såklart tyckte att det var ett bra bibliotek men även hur alla tryckte på att de

inte ville konkurrera ut det traditionella biblioteket och den tryckta boken. Jag hade nog

trott att fler av informanterna skulle vara mer inställda på att allt ska vara digitalt för att

det är framtiden, så det var på sätt och vis skönt att ha fel och se att informanterna var

ödmjuka till att andra bibliotek jobbar på andra sätt och att BiblioTech inte är den enda

vägen. Likaså blev jag överraskad över att det var så få på BiblioTech som var utbildade

bibliotekarier (vilket några av informanterna tyckte var en brist), men de flesta ansåg att

de berikade BiblioTech då de hade många olika bakgrunder och erfarenheter med sig sen

innan. Jag är lite splittrade, men samtidigt tror jag inte att det är svart eller vitt. Jag tror

att biblioteken skulle berikas av att ta in annan personal än ”bara” bibliotekarier, även om

bibliotekarier (och den utbildning som medföljer) såklart behövs.

Slutligen så utgör BiblioTech ett gott exempel på hur ett digitalt bibliotek kan jobba i

samhället. De vill inte vara något hot till den tryckta boken, utan försöker att istället

samarbeta med det traditionella biblioteket. För att koppla till Lankes teori så arbetar

BiblioTech för att kunna tjäna samhället samt förbättra och utveckla det. De arbetar

ständigt med samhället i fokus och de nya filialer som planeras sätts ut där de tjänar

samhället bäst, precis som de föregående filialerna har placerats ut. De arbetar också för

att öka läskunnigheten, i detta fall genom att ge låntagarna en god teknisk kunskap och

erbjuda böcker i olika former för att låntagarna ska kunna hitta en form som passar dem.

Hela organisationen BiblioTech är planerad för dess kontext, dess samhälle och deras

invånare, vilket är grunden till ett lyckat bibliotek. Framtiden för BiblioTech ser ljus ut

och de kommer nog att fortsätta växa och så småningom kommer nog idén att sprida sig

vidare till samhällen med liknande kontext och invånare.

6.7 Förslag till fortsatt forskning

Nästa naturliga steg är att undersöka vad låntagarna tycker om BiblioTech och hur de

använder sig av tjänsten, samt hur de fick reda på att BiblioTech fanns. Detta skulle kunna

göras med intervjuer av låntagare på plats i biblioteket och för att undersöka

användarvänligheten av de resurser som BiblioTech erbjuder så skulle användartester

kunna göras, för via intervjufrågor kom det inte upp mycket intressant eftersom det är så

olika på arbetsplatsen (BiblioTech) hur mycket personalen vet och arbetar med frågor

angående användarvänlighet. Att gå direkt till låntagarna skulle därför kunna vara ett bra

sätt att ta reda på vilka svårigheter som finns och på sätt få inspiration till hur det kan

förbättras eller ändras för att passa de som använder resurserna. Det skulle också vara

intressant att ta reda på hur många i San Antonio som vet om att BiblioTech finns och hur

de ska kunna nå ut till de som inte vet på ett effektivt sätt. Det är intressant också att veta

huruvida de som vet använder sig av BiblioTech eller inte, och varför/varför inte.

70

Bild 7: Barnrummet på BiblioTech West

71

Sammanfattning Denna studie undersöker ett exempel på hur ett digitalt bibliotek fungerar i praktiken

genom att studera BiblioTech i San Antonio, Texas, som är ett digitalt bibliotek (med

tillhörande fysisk plats) som startades 2013. Syftet med studien var att undersöka vilka

de huvudsakliga aspekterna är med att driva ett digitalt bibliotek (generellt sett) med fokus

på praktiken inom digitala bibliotek. Forskningsfrågorna som studerades var; Hur

fungerar ett digitalt bibliotek i allmänhet, hur jobbar personalen i det digitala biblioteket,

samt är det fysiska rummet viktigt i ett digitalt bibliotek.

För att undersöka detta så gjordes tolv semistrukturerade intervjuer på plats i San Antonio

med BiblioTech’s heltidsanställda personal. Intervjuerna gjordes mellan den 13:e mars

och 23:e mars. Därefter transkriberades delar av intervjuerna och efter detta gjordes en

kvalitativ innehållsanalys av materialet. Materialet analyserade med hjälp av Lankes

teori, som sammanfattningsvis handlar om biblioteket som en social institution och en

plats där man bör sätta samhället i fokus och hela tiden arbeta för att förbättra samhället

och invånarna som bor i det.

Resultatet av studien visar att enligt personalen på BiblioTech så fungerar ett digitalt

bibliotek i stort sett som ett traditionellt bibliotek. De hävdar att de erbjuder samma typ

av tjänster i grund och botten (genom att finnas tillhands för invånarna), men att den stora

skillnaden är att böckerna finns digitalt. Genom att det inte finns någon samling att

underhålla så läggs en stor del av tiden för de som jobbar på plats i biblioteket på

interaktion med låntagarna, medan för de som är tekniskt ansvariga lägger en stor del av

sin tid på underhåll av den tekniska utrustningen.

Analysen av studien visar att den fysiska platsen är väldigt viktig för BiblioTech och den

kontext som de tjänar inom. Det handlar om att tillhandahålla tekniska tjänster främst till

de som inte har råd att ha det hemma och därför är den fysiska platsen central i detta, för

att användarna ska ha någonstans att kunna gå till. Samt eftersom att de inte är vana vid

tekniken behöver det finnas någon där (personal) som kan hjälpa användarna att komma

igång för att sedan på sikt bli självgående med tekniken. I dagens samhälle är en viktig

del av att utveckla läskunnighet att man kan hantera teknik så därför lägger BiblioTech

sitt fokus på det.

72

Referenser Aabø, S., & Audunson, R. (2012). Use of library space and the library as place. Library

and Information Science Research, 34, 138–149.

https://doi.org/10.1016/j.lisr.2011.06.002

Bexar BiblioTech Facebook. (2013). Bexar BiblioTech - About. Retrieved May 15,

2017, from

https://www.facebook.com/pg/BexarBibliotech/about/?ref=page_internal

Buss, S. P. (2016). Do We Still Need Reference Services in the Age of Google and

Wikipedia? Reference Librarian, 57(4), 265–271.

https://doi.org/10.1080/02763877.2015.1134377

Calhoun, K. (2014). Exploring digital libraries : London : Facet, 2014.

Chowdhury, G. G., & Foo, S. (2012). Digital libraries and information access :

research perspectives. London: Facet.

George, C. A. (2008). User-centred library websites : usability evaluation methods.

Oxford : Chandos, 2008.

Gonzalez, J. W. (2013, September 9). BiblioTech’s debut set this week. Retrieved May

18, 2017, from http://www.mysanantonio.com/news/local/article/BiblioTech-s-

debut-set-this-week-4797004.php

Gorman, M. (2000). Our Enduring Values: Librarianship in the 21st Century. American

Library Association.

Langford, M. (2015, July 25). Bexar County dedicates Westside Dr. Ricardo Romo

BiblioTech. Retrieved February 13, 2017, from

http://www.utsa.edu/today/2015/07/bibliotech2.html

Lankes, R. D. (2015). The new librarianship field guide. Cambridge, MA ; London,

England : The MIT Press, [2015].

73

Marcum, D. B. (1997). Digital libraries: For whom? For what? Journal of Academic

Librarianship, 23(2), 81.

Nawotka, E. (2014, January 18). It’s Here: A Library With Nary a Book. The New York

Times. Retrieved from https://www.nytimes.com/2014/01/19/us/its-here-a-

library-with-nary-a-book.html

Palfrey, J. G. (2013). Bibliotech : why libraries matter more than ever in the age of

Google. New York : Basic Books, A Member of the Perseus Books Group, cop.

2015.

Phillips, L. (2014, January 3). Nation’s first bookless library opens in San Antonio |

Technology. Retrieved February 13, 2017, from

http://www.dallasnews.com/business/technology/2014/01/03/nation-s-first-

bookless-library-opens-in-san-antonio

Rane, M. Y. (2015). Digital Libraries: A Practical Approach. International Journal of

Multidisciplinary Approach & Studies, 2(1), 142.

Stern, J. (2013, January 14). No-Book Library? BiblioTech Is Coming. Retrieved

February 13, 2017, from http://abcnews.go.com/Technology/bookless-public-

library-texas-home-bibliotech/story?id=18213091

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

Weber, M. B. (2015). Rethinking library technical services : redefining our profession

for the future. Lanham : Rowman & Littlefield, [2015].

Wildemuth, B. M. (2009). Applications of social research methods to questions in

information and library science. Westport, Conn. : Libraries Unlimited, 2009.

Xie, I., & Matusiak, K. (2016). Discover digital libraries : theory and practice.

Amsterdam : Elsevier Science Ltd, cop. 2016.

74

Bild 8: Insidan av BiblioTech West

I

Bilagor

Bilaga A Intervjuguide

Generella frågor 1. Could you please tell me about your background (academic, work)? What is your

technical services background?

2. In your opinion, what skills will be needed for technical services work in the

future?

3. What do you think is the future for public libraries?

BiblioTech 1. What are major aspects of running BiblioTech?

2. What are your specific tasks at BiblioTech?

3. What is most important for BiblioTech (material, activities, facilities etc.)?

4. In your opinion, what are the similarities and differences between a digital library

and a traditional library?

5. What are the advantages/disadvantages of a digital library?

6. How do BiblioTech maintain the website?

Specifika frågor (Användarvänlighet) 1. How important is the user interface of the web (for you and for the patrons)?

2. Which design standards/principles/policies/criteria (for usability) have been

followed in creating the user interface? Do you follow any policies/criteria (for

usability) in your work?

3. Have BiblioTech done some user-testing/queries/interviews with the patrons?

II

Bilaga B Medgivandeformulär

Introduction Thank you for your interest in this research study. Participation is voluntary. You may

withdraw from participation at any time, and you may decline to answer any question. In

order to allow for good analysis this interview will recorded (and the recorded material

will only be used for this study).

Purpose The overall purpose of this research is to investigate how a digital library operates

(BiblioTech in particular) and what is important in that matter.

What you will be asked to do In this study, you will be interviewed. The interview consists of 12 questions and follow-

up questions (when needed). The interview will last approximately 30-45 minutes.

Risks/Benefits No risks are anticipated. Participating in this study will not provide any personal benefits

for you; however, the researcher may learn something that will help to better understand

how people can work with a digital library.

Confidentiality & Anonymity The answers will be reported without any reference to you specifically. Your title at

BiblioTech will be described. Only the researcher (and supervisor) will have access to

your answer and for the purposes of data analysis only.

I have read the explanation about this study. I have been given the opportunity to discuss

it and my questions have been answered to my satisfaction. I hereby consent to take part

in this study and have my answers recorded during the interview. However, I realize that

my participation is voluntary and that I am free to withdraw from the study at any time.

Name ______________________________

Date _______________________________