Examensarbete. C-uppsats inom fastighetsvetenskap

Energideklarationer i Sverige – Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna? Malin Bengtsson Vt 2008

FÖRORD

Detta examensarbete omfattar femton högskolepoäng och är den avslutande delen av

utbildningsprogrammet Fastighetsföretagande – Property Management 180 poäng vid kultur

och samhälle på Malmö högskola.

Jag vill först och främst rikta ett stort tack till min handledare Anders Kjellström som givit

mig konstruktiva synpunkter på uppsatsen under tidens gång. Jag vill även tacka

medverkande respondenter som har avsatt tid och berikat uppsatsens innehåll. Ett särskilt tack

riktas till Björn Bengtsson som bidragit med värdefull och konstruktiv feedback under

arbetets gång. Ett tack ska även riktas till de personer som granskat studien med kritisk blick

och lämnat synpunkter på uppsatsens innehåll.

Malmö i maj 2008

Malin Bengtsson

malinb84@hotmail.com

SAMMANFATTNING

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader.

En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är utifrån energisynpunkt. Den talar bland

annat om för byggnadens ägare hur energianvändningen kan minskas och driftkostnaderna

sänkas. Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att energideklarera

sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska

cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008.

Detta gäller hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader.

Ett av de viktigaste avsnitten i energideklarationen handlar om de kostnadseffektiva åtgärder

som ägaren till byggnaden kan genomföra för att sänka energianvändningen. Åtgärderna som

föreslås är inte tvingande men tanken är att de ska vara så lönsamma att ägaren motiveras

genomföra dem för att minska energianvändningen. För att kunna genomföra en

energideklaration måste ett företag ha låtit ackreditera sig hos SWEDAC vars huvuduppgift är

att verka som nationellt ackrediteringsorgan. För att få en ackreditering av SWEDAC krävs

bland annat att företaget har minst en certifierad person i arbetsledande ställning och att det är

organiserat på ett sätt som gör att de kan utföra energideklarationer enligt Boverkets

föreskrifter. Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna. Om

deklarationen inte utförs kan kommunen utdöma vite gentemot byggnadens ägare om han/hon

inte fullgör sin skyldighet genom att energideklarera sin byggnad.

Denna uppsats undersöker om det är möjligt att de byggnader som är berörda ska hinna

energideklareras inom tidsramarna och vilka ekonomiska konsekvenser detta kan medföra för

byggnadens ägare.

Det finns inte tillräckligt med resurser för att energideklarera de berörda byggnaderna. Även

om berörda experter jobbar heltid åt uppgiften finns ej tid att fullfölja denna inom uppsatt

tidsram. Resultatet av detta kan leda till att ägare behöver betala vite för något som i grunden

inte är möjligt att uppnå. Kostnaden för att upprätta en energideklaration är ganska stor för

byggnadens ägare. Tanken är dock att ägarna ska tjäna in pengar på de åtgärdsförslag som

energiexperten ger. Förslagen kan leda till besparingar för både ägaren och miljön.

ENERGY DECLARATIONS IN SWEDEN

ABSTRACT

The first of October 2006 a new law was introduced regarding declaring energy use of

buildings. This declaration will be used to describe the efficiency of a building regarding it´s

use of energy. The law posts that owners have a responsibility to declare the use of energy in

their buildings through an independent expert. According to the law 400 000 of Sweden’s

buildings should be declared regarding use of energy by the 31st of December 2008. The most

important part of the declaration is regarding the cost-efficient measures that could be taken

towards reducing the use of energy. These measures are not forced upon the owner but are

designed to be rewarding and efficient. SWEDAC is the Swedish organ certified to accredit

companies to be able to declare regarding energy. The municipalities of Sweden are the

authorities chosen to supervise the declarations.

The resources are not sufficient to manage this task within the given timeframe. Even if the

certified experts work full time with this task they will only manage less than half of the

buildings. The cost to declare the buildings energy is quite high but the thought is that the law

in the end will profit both the owners and the environment.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING.......................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund......................................................................................................................... 1

1.2 Syfte ................................................................................................................................. 1

1.3 Frågeställningar ............................................................................................................. 2

1.4 Avgränsning.................................................................................................................... 2

1.5 Disposition....................................................................................................................... 3

2. METOD................................................................................................................................. 4

2.1 Ämnesval ......................................................................................................................... 4

2.1.1 Abduktiv ansats ....................................................................................................... 4

2.1.2 Kvalitativ och kvantitativ metod ........................................................................... 5

2.2 Litteraturgenomgång ..................................................................................................... 5

2.3 Val av datainsamlingsmetoder...................................................................................... 6

2.3.1 Primärdata ............................................................................................................... 6

2.3.2 Sekundärdata........................................................................................................... 6

2.3.2.1 Frågeformulär .................................................................................................. 6

2.3.2.2 Genomförande och sammanställande av frågeformulär.............................. 7

2.4 Urval ................................................................................................................................ 7

2.4.1 Val av respondenter ................................................................................................ 8

2.5 Källkritik......................................................................................................................... 9

2.6 Målgrupp....................................................................................................................... 10

3. LITTERATURGENOMGÅNG MED JURIDISK ÖVERSIKT ................................... 11

3.1 Historik om energideklarationer ................................................................................ 11

3.2 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader ............................................... 12

3.3 När ska en energideklaration upprättas? .................................................................. 14

3.4 Vad är en energideklaration?...................................................................................... 15

3.5 Vad ska en energideklaration innehålla?................................................................... 15

3.6 En beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer .................................... 15

3.7 Vem gör energideklarationen?.................................................................................... 16

3.7.1 Vad krävs det för att bli en certifierad energiexpert? ....................................... 17

3.7.2 Vad är ackreditering?........................................................................................... 17

3.7.3 Varför ackreditering? ........................................................................................... 17

3.8 Vem ansvarar för vad? ................................................................................................ 17

3.9 Hur går det till när man ska energideklarera? ......................................................... 19

3.10 Lämna uppgifter till energideklarationen via eNyckeln......................................... 21

3.11 Fördelar med energideklarationen ........................................................................... 22

4. RESULTATET AV DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN................................... 24

4.1 Boverket ........................................................................................................................ 24

4.1.1 Fakta om Boverket ................................................................................................ 24

4.1.2 Besöksintervju med Boverket .............................................................................. 24

4.2 SWEDAC ...................................................................................................................... 27

4.2.1 Fakta om SWEDAC.............................................................................................. 27

4.2.2 Telefonintervju med SWEDAC ........................................................................... 27

4.3 Riksbyggen.................................................................................................................... 28

4.3.1 Fakta om Riksbyggen............................................................................................ 28

4.3.2 Telefonintervju med Riksbyggen......................................................................... 28

4.4 Anticimex AB................................................................................................................ 29

4.4.1 Fakta om Anticimex AB ....................................................................................... 29

4.4.2 Telefonintervju med Anticimex Energicenter .................................................... 29

4.5 Apoidea AB ................................................................................................................... 30

4.5.1 Fakta om Apoidea ................................................................................................. 30

4.5.1 Telefonintervju med Apoidea............................................................................... 31

4.6 SWEDCERT AB .......................................................................................................... 32

4.6.1 Fakta om SWEDCERT......................................................................................... 32

4.6.1 Telefonintervju med SWEDCERT...................................................................... 32

4.7 Karlskrona Kommun................................................................................................... 33

4.7.1 Telefonintervju med Karlskronas Kommun ...................................................... 33

4.8 Frågeformulär till ackrediterade företag................................................................... 35

4.8.1 Drift-Energi-Control ............................................................................................. 35

4.8.2 BROWIK Installation i Örebro AB..................................................................... 35

4.8.3 Borås energi och miljö ......................................................................................... 35

4.8.4 Energi- & Driftkonsult AB................................................................................... 36

4.8.5 Energideklarering Väst AB .................................................................................. 36

4.8.6 Greencon energi & miljö AB................................................................................ 36

5. ANALYS ............................................................................................................................. 37

5.1 Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna?................... 37

5.2 Vilka ekonomiska konsekvenser blir det för byggnadens ägare?............................ 40

6. SLUTSATS ......................................................................................................................... 42

7. EGNA REFLEKTIONER ................................................................................................. 44

KÄLLFÖRTECKNING ........................................................................................................ 46

BILAGOR............................................................................................................................... 49

Bilaga 1 Intervjufrågor angående Energideklarationer................................................. 49

Bilaga 2 Blankett - energideklaration............................................................................... 50

Bilaga 3 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader ...................................... 53

Bilaga 4 Förordning (2006:1592)om energideklaration för byggnad............................ 60

Bilaga 5 Frågeformulär till ackrediterade företag.......................................................... 65

1

1 INLEDNING

Det inledande kapitlet i uppsatsen skall ge läsaren en introduktion i ämnet. Efter en

presentation av bakgrunden till arbetet följer uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare

beskrivs avgränsningar till ämnet samt studiens fortsatta disposition.

1.1 Bakgrund

Det har varit en lång väg från EU-direktiv till svensk lag. EU:s direktiv om

energideklarationer kungjordes 2002. Det angavs redan då att deklarationerna skulle vara

genomförda vid utgången av 2008. Sverige stiftade inte sin lag om energideklarationer förrän

1 oktober 2006, förordningen av regeringen utkom den 9 januari 2007 och Boverkets

föreskrifter ytterligare några månader senare. Det genomfördes några deklarationer i

september, men det är först nu under våren 2008 som verksamheten kommit igång i någon

större utsträckning (www.energimyndigheten.se).

Det är cirka 400 000 byggnader i Sverige som ska vara energideklarerade senast 31 december

2008, enligt lagen om energideklaration. Detta gäller då hyres- och bostadsrättshus, lokaler

och specialbyggnader. Nya byggnader, byggnader som säljs och övriga byggnader med

nyttjanderätt ska energideklarera sina byggnader från och med den 1 januari 2009

(www.boverket.se).

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att de byggnader som är berörda

ska hinna energideklareras inom tidsramarna. Syftet är även att få en bild av vilka ekonomiska

konsekvenser detta kan medföra för byggnaders ägare.

2

1.3 Frågeställningar

Uppsatsens frågeställningar är:

• Hur många ackrediterade företag finns det?

• Hur många certifierade energiexperter finns det?

• Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?

• Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?

1.4 Avgränsning

För att begränsa studiens omfattning har villor inte tagits i beaktning då dessa inte behöver

energideklareras förrän efter årsskiftet. Uppsatsen har istället riktat in sig på hyres- och

bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader då dessa ska energideklareras senast 31

december 2008. Endast Blekinge län har undersökts, detta gjordes med tanke på att Boverket

är den myndighet som ser över energideklarationerna och de har sitt säte i Karlskrona.

Besparingsförslagen har inte beaktats utan uppsatsen undersöker om det finns tillräckligt med

resurser för att energideklarera de berörda byggnaderna och vad kostnaden blir för ägaren.

3

1.5 Disposition

Nedan följer en kort presentation av uppsatsens fortsatta disposition.

Kapitel 2 - Metod I detta kapitel redogörs och motiveras de metodval som

legat till grund för uppsatsen. Därefter beskrivs de valda

datainsamlingsmetoderna. Kapitlet avslutas med en kritisk

granskning av källor.

Kapitel 3 - Teori I början av kapitlet beskrivs historiken om

energideklarationer samt en genomgång av lagstiftningen.

Kapitlet fortsätter med de teorier och begrepp som är

centrala för analysen och som därmed används för att

uppfylla uppsatsens syfte.

Kapitel 4 - Empiri I detta kapitel ges en sammanställning av vad som

framkommit under intervjuerna som ett underlag för

kommande analys. Först presenteras de företag som

medverkat följt av en sammanställning av svaren.

Kapitel 5 – Analys I detta kapitel presenteras undersökningsmaterial och med

teorikapitlet som vägledning tolkas och bearbetas

undersökningsresultatet som framkommit genom

samtalsintervjuerna och frågeformulären.

Kapitel 6 - Slutsats I detta kapitel redogörs svaren på de frågeställningar som

ställdes inledningsvis. Det huvudsakliga syftet med

uppsatsen är huruvida det är möjligt att de byggnader som

är berörda ska hinna energideklareras innan året är slut.

Kapitel 7 - Reflektioner I detta kapitel beskriver författaren de reflektioner som

framkommit under arbetets gång.

4

2. METOD

I detta kapitel redogörs och motiveras de metodval som legat till grund för uppsatsen.

Därefter beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna. Kapitlet avslutas med en kritisk

granskning av källor.

2.1 Ämnesval

Energideklarationer utsågs som det mest intressanta ämnet. Främsta orsakerna till ämnesvalet

var dels att det är så aktuellt eftersom det skrivs så mycket om deklarationer i

fastighetsbranschen och dels intresset över att studera om lagen kommer att uppfylla sitt syfte.

Chansen är även stor att man som framtida yrkesutövare inom fatighetsbranschen kommer att

handskas med energideklarationer. En medvetenhet fanns om att studier inte har gjorts

angående deklarationer. Det går alltså inte med säkerhet att säga om alla berörda byggnader

hinner energideklareras inom tidsramarna, utan man kan endast spekulera hur framtiden

kommer att te sig.

2.1.1 Abduktiv ansats

De verkligt centrala problemen inom filosofin, metavetenskapen och inom allt vetenskapligt

arbete är hur man ska relatera teori och verklighet. Deduktion, induktion och abduktion är tre

olika alternativa sätt som forskaren kan arbeta med för att relatera teori och empiri. Abduktiv

ansats kan innebära en kombination av induktiv och deduktiv ansats. Det första steget i en

abduktiv ansats kännetecknas av att vara induktivt. Utifrån ett enstaka fall formuleras ett

hypotetiskt mönster som kan förklara fallet, det vill säga ett förslag till en teoretisk

djupstruktur. I det andra steget arbetar forskaren deduktivt. Då prövas denna hypotes och

teorin på nya fall. Det är då den ursprungliga hypotesen och teorin kan utvecklas och utvidgas

för att bli mer generellt. (Patel, R. Davidson, B, 2003, s 23-24)

En abduktiv ansats har tillämpats eftersom undersökningen tog sin början i teorin och gått via

empirin och sedan åter till teorin. För att kunna utforma intervjufrågor samt ett frågeformulär

behövdes teoretiska kunskaper. Sedan kopplades teori och empiri samman för att besvara

frågeställningarna. Slutsatser har dragits om sammanhang som inte var angivna i empirin.

5

2.1.2 Kvalitativ och kvantitativ metod

I denna uppsats har såväl kvalitativ som kvantitativ metod använts. Kvalitativa metoder

kännetecknas av att forskaren inte använder sig av siffror eller tal. Metoden inbegriper eller

resulterar i verbala formuleringar, skrivna eller talade. Utsagor sker verbalt och instrumenten

består av det traditionella ”ordet”. Vid kvantitativ metod använder forskaren sig av mätningar,

kvantifiering med hjälp av matematik och statistik. Det är sådana metoder som leder till

numeriska observationer (Backman, 1998, s 31).

Skillnaderna mellan de båda metoderna är att kvalitativ metod måste tolkas eftersom den inte

kan kvantifieras. En kvantitativ metod däremot mäter och fokuserar på variabler och samband

(Backman, 1998, s 31,48).

Initialt så användes en kvalitativ forskningsmetod. Det genomfördes kvalitativa intervjuer

med Thomas Johansson, civilingenjör på Boverket, Per Rahbek, informationschef på

SWEDAC AB, Kjell Berndtsson, Riksbyggensenergi- och miljöchef på Riksbyggen, Roger

Fredriksson, verkställande direktör/energianalytiker på Apoidea AB, Carl-Erik Carlsson,

förvaltningsingenjör på Karlskrona kommun, Henrik Olsson, civilingenjör på Anticimex

Energicenter, och Magnus Jerlmark, tekniskt ansvarig för personcertifiering på SWEDCERT

AB. Dessa intervjuer gav olika sorters infallsvinklar och information.

Det angavs uppgifter vid intervjuerna och frågeformulären som sedan har använts för

underlagen vid analysen. För att se om det är möjligt att alla berörda byggnader ska hinna

energideklareras i år, användes den kvantitativa metoden och beräknades med hjälp av

kostnadsuppgifter inhämtade från respondenterna.

2.2 Litteraturgenomgång

Inledningsvis lästes så mycket material som möjligt inom ämnet för att på så sätt få en

övergripande bild av vad den nya lagen om energideklarationer för byggnader innebär och hur

detta påverkar byggnadens ägare. Materialet som behandlades var:

• EU-direktiv, propositioner och lagar – för att få en uppfattning om gällande regler.

• Internet och tidningsartiklar – för att få bättre kunskap om ämnet.

6

• Uppsats – om energideklarationer, som har haft andra syften och frågeställningar.

Denna uppsats har undersökt vad systemet med energideklarationer innebär och hur

detta kommer att bemötas inom fastighetsbranschen.

2.3 Val av datainsamlingsmetoder

I detta avsnitt beskrivs de metoder som valts för insamling av data för uppsatsen. Ett

frågeformulär upprättades och skickades ut till några företag som har blivit ackrediterade av

SWEDAC. Intervju på Boverket i Karlskrona har genomförts samt intervju över telefon med

berörda företag för insamling av primärdata. För insamling av sekundärdata har relevanta

internetsidor, tidningsartiklar och lagar studerats.

2.3.1 Primärdata

Primärdata kan vara forskningsrapporter. Primärdata är även sådan information som

författaren själv har samlat in för sitt bestämda ändamål (Hartman, 2004, s 214). I denna

uppsats har primärdata samlats in genom intervjuer, dels i form av besök hos intervjuperson,

telefonintervjuer och dels via frågeformulär.

2.3.2 Sekundärdata

Sekundärdata kallas ofta böcker eller insamlad information som behandlar ett ämne med ett

annat syfte än för den aktuella undersökningen. Sekundärdata ger ofta inte tillräckligt med

detaljer om hur undersökningarna är genomförda och den kan även vara vinklad på grund av

att det är nästintill omöjligt att vara objektiv i summering av skrivet material (Hartman, 2004,

s 214). Sökning efter sekundärdata, data som tidigare sammanställts av andra, har i detta

arbete gjorts främst med hjälp av internet och tidningsartiklar.

2.3.2.1 Frågeformulär

Frågorna i formuläret utformades utifrån en av uppsatsens frågeställningar. Detta gjordes för

att få en uppfattning om hur lång tid det tar att besiktiga en byggnad. Genom att få olika svar

på hur lång tid det tar att energideklarera en byggnad, blir det lättare att räkna på om det finns

tillräckligt med resurser för att energideklarera alla berörda byggnaderna.

7

2.3.2.2 Genomförande och sammanställande av frågeformulär

Frågeformuläret skickades ut till 13 företag som blivit ackrediterade av SWEDAC. Företagen

valdes ut i bokstavsordning på SWEDAC:s databas över ackrediterade verksamheter. Av

dessa 13 företagen var det sju stycken som svarade. Anledningen till varför det endast var sju

av de 13 företagen som svarade var dels att frågorna inte var så bra utformade som de kunde

har varit och dels tiden de skulle lägga på att besvara det. En av de tillfrågade tog kontakt via

e-postadress och därefter diskuterades frågorna via telefon. Formuläret såg likadant ut för

samtliga respondenter (se bilaga 5). Frågorna var skrivna så att respondenten kunde formulera

egna svar. Respondenterna skickade sedan svaren via en e-postadress. Därefter

sammanställdes svaren.

2.4 Urval

När kunskapskällan väl är vald, ställs författaren inför frågan vem eller vad som ska intervjuas

eller observeras. Ett alternativ är att använda sig av ett bekvämlighetsurval, ibland även kallat

tillfällighetsurval. Detta betyder att ett urval görs enkelt och bekvämt, de individer som är

inom räckhåll och som finns tillgängliga väljs att ingå i undersökningen. En annan

urvalsmetod att använda sig av är snöbollsurvalet, en variant av bekvämlighetsurvalet. Med

detta menas att någon eller några individer väljs ut och som sedan förmedlar vidare kontakter.

De som har valts ut att prata med från början föreslår kontakt med någon som de känner eller

anser lämplig att prata med. Det finns en risk med dessa tillvägagångssätt, urvalet riskerar att

inte bli representativt. Med andra ord går det inte med säkerhet att veta om urvalet är

representativt eller inte. Bekvämlighetsurvalet kan ge ett representativt urval (Hartman, 2004,

s 243-244).

I denna uppsats har ett bekvämlighetsurval tillämpats. Uppsatsens begränsade tidsutrymme

har inneburit att urvalet riktades mot Blekinge län. Detta gjordes på grund av att Boverket är

den myndighet som har till uppgift att föra ett register över energideklarationerna och att de

har sitt säte i Karlskrona. Telefonintervjuer har även skett med företag som arbetar i Blekinge

som sitter inne med goda kunskaper om energideklarationer. Det har även skett intervjuer

med andra företag som innehar goda kunskaper för att få en så bred uppfattning om ämnet

som möjligt. Syftet med att undersöka både små och stora aktörer på marknaden är att de har

olika uppfattningar om ämnet och besitter med olika kunskaper. Efter denna specificering har

8

ett antal företag kontaktats och informerats om uppsatsens syfte. I uppsatsen har även

snöbollsurvalet använts, en av aktörerna har rekommenderat att ta vidare kontakt med ett

företag som är sakkunnig inom området. Genom att välja olika företag kan man urskilja

eventuella likheter och olikheter angående deras syn på energideklarationer.

2.4.1 Val av respondenter

Från början valdes fem respondenter ut. Henrik Olsson från Anticimex AB föreslog om

SWEDCERT som ytterligare en informant. De resterande fem respondenterna valdes ut med

tanke på deras kunskaper om uppsatsens ämne.

Boverket är den myndighet som arbetar med frågor kring byggande, förvaltning, bebyggelse

och för olika boendefrågor. En intervju gjordes med Thomas Johansson på Boverket som är

ansvarig för hur energideklarationerna genomförs och också administrerar registret över

deklarerade byggnader.

SWEDAC är en statlig myndighet som både har en myndighetsutövande roll och en ren

uppdragsbaserad verksamhet. Deras huvuduppgift är att verka som nationellt

ackrediteringsorgan. SWEDAC ackrediterar företag för att dessa ska kunna utföra

energideklarationerna. En intervju gjordes med Per Rahbek som är informationschef på

SWEDAC.

Riksbyggen är en kooperativ medlems- och intresseorganisation för Riksbyggens

bostadsrättsföreningar. Riksbyggen är ackrediterade av det nationella ackrediteringsorganet

SWEDAC för att verka som oberoende kontrollorgan för energideklarationer. Riksbyggen

valdes eftersom de är rikstäckande och var en av de första som hade certifierade

energiexperter i Blekinge. En förvaltare i Blekinge tipsade om Riksbyggen, med tanke på att

de inte fanns med på SWEDAC:s hemsida över ackrediterade företag. En intervju gjordes

med Kjell Berndtsson som är riksbyggensenergi- och miljöchef på Riksbyggen.

9

Även Anticimex AB är ackrediterade av det nationella ackrediteringsorganet SWEDAC för

att verka som oberoende kontrollorgan för energideklarationer. Anticimex är rikstäckande och

även de har certifierade energiexperter i Blekinge. Anticimex fanns med på SWDEAC:s

hemsida över ackrediterade företag. En intervju gjordes med Henrik Olsson som är

civilingenjör på Anticimex energicenter i Karlstad.

Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna, det vill säga det är de

som kommer att kontrollera så att tidsramarna följs. De har även befogenhet att utfärda vite

om kraven inte efterlevs. Karlskrona kommun valdes på grund av att Boverket har sitt säte där

och eftersom det är den största kommunen i Blekinge län. En intervju gjordes med Carl-Erik

Carlsson som är förvaltningsingenjör på Karlskrona kommun.

2.5 Källkritik

Vid skrivandet av en uppsats är det viktigt att kritiskt försöka bedöma källornas innehåll så att

man får de källor som har relevans och väsentlighet för frågeställningen. Kritisk granskning

av källor gäller givetvis alla källuppgifter som till exempel intervjuer, statistik.

”Syftet med källkritik är att bestämma om källan mäter det den utger sig för att mäta (dvs om

den är valid), om den är väsentlig från frågeställningen (dvs om den har relevans) och om

den är fri från systematiska felvariationer (dvs om den är reliabel).”

(Eriksson, Wiedersheim-Paul, 2001, s 150).

Det har funnits mycket fakta om energideklarationer på internet, som har använts i uppsatsen.

Informationen har varit bred och kändes emellanåt motstridig. Ett exempel på detta är att det

inte riktigt framgår hur många byggnader det är som ska energideklareras i år. En uppgift

angavs på Boverkets hemsida medan Thomas Johansson som är ansvarig för

energideklarationerna på Boverket lämnade en annan.

Det har förekommit en varierande bredd av respondenter i undersökningen. Detta gjordes för

att få en bredare och därmed mer vetenskaplig grund att stå på. De tillfrågade respondenterna

gav väl användbar information.

De som ställde upp var mycket seriösa och intresserade av att medverka. De tog sig tid och

var mycket hjälpsamma under intervjuerna. Det var dock lite svårt att få tag i respondenterna

från början. Det märktes att de hade fullt upp med energideklarationerna.

10

Det framkom intressanta svar, både under besöksintervjun på Boverket samt

telefonintervjuerna. Tyvärr så har man inte kommit så långt med energideklarationerna. Än så

länge är det inte så många byggnader som har blivit energideklarerade. På grund av detta blev

inte uppgifterna som framkom under intervjuerna och frågeformulären riktigt så pålitliga som

hoppats.

Effekten av frågeformuläret som skickades ut till ackrediterade företag fick inte det utfall som

önskats. Frågorna som ställdes kunde ha varit bättre utformade för respondenterna.

I frågeformuläret ställdes den intressanta frågan; hur mycket kostar det att utföra en

besiktning per byggnad? Respondenterna gav väldigt spridda summor. Detta beror

förmodligen på att frågan var väldigt abstrakt i sin utformning och angav inte vilken

bostadskategori, storlek eller hur installationstät byggnaden är. Det kan även bero på att det

inte är så många byggnader som har energideklarerats.

2.6 Målgrupp

Uppsatsen riktar sig till personer som är intresserade av fastighetsbranschen och till studenter

inom fastighetsvetenskap.

11

3. LITTERATURGENOMGÅNG MED JURIDISK ÖVERSIKT

I början av kapitlet beskrivs historiken om energideklarationer samt en genomgång av

lagstiftningen. Kapitlet fortsätter med de teorier och begrepp som är centrala för analysen

och som därmed används för att uppfylla uppsatsens syfte.

3.1 Historik om energideklarationer

Ett EG-direktiv (EG/2002/91) ligger bakom kravet på energideklaration. Sverige är skyldig att

följa direktivet. Syftet med Europarlamentet och rådets direktiv 2002/91/EG är att EU vill

minska utsläppen av klimatförstörande växthusgaser och beroendet av importerad energi. EU

har bedömt att behovet av att importera energi kommer att öka kraftigt. En stor del av energin,

som främst kommer från växthusgasgenererande olja, gas och kol, går till uppvärmning av

byggnader. EU införde därför ett direktiv om obligatoriska energideklarationer av byggnader

för att kunna minska energibehovet (www.fastighetsagarna.se).

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader.

Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att deklarera sina byggnader

med hjälp av en oberoende expert. Det är cirka 400 000 byggnader i Sverige som ska vara

energideklarerade senast 31 december 2008. I hyres- och bostadsrättshus, lokaler och

specialbyggnader ska energiexperter undersöka hur mycket energi som används samt ge

fastighetsägare förslag på smarta lösningar som är bra för både plånboken och miljön

(www.boverket.se).

Lagen innebär främst att alla byggnader som upplåts med nyttjanderätt, alla byggnader som

ska säljas (vid försäljning av hela eller del av byggnaden) och alla specialbyggnader större än

1000 m2, ska ha en deklaration som inte är äldre än tio år. Det är byggnadens ägare som är

ansvarig för att en deklaration upprättas (www.fastighetsagarna.se).

12

Det är inte alla byggnader som behöver energideklareras, vissa är undantagna från denna

skyldighet. De byggnader som inte behöver deklareras är till exempel industrianläggningar

och verkstäder, fritidshus med högst två bostäder, ekonomibyggnader till skogs- och

jordbruksnäring, byggnader som i huvudsak används till andakt eller religiös verksamhet samt

de byggnader som är byggnadsminnen (www.lindesberg.se).

3.2 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader

Enligt 1 § är syftet med lagen att främja en effektiv energianvändning och en god

inomhusmiljö i byggnader.

Den som låter uppföra en byggnad eller den som för egen räkning uppför en byggnad ska se

till att det finns en energideklaration för byggnaden. Är byggnaden indelad som

specialbyggnad och har en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter eller

om hela eller en del av byggnaden har upplåtits med nyttjanderätt ska byggnadens ägare se till

att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år. Om en byggnad eller en andel i

en byggnad säljs, ska byggnadens ägare se till att det finns en energideklaration som vid

försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år enligt 4-6 §§.

Enligt 7 § finns det undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader. Det är

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som får meddela om dessa

föreskrifter om undantagen från skyldigheterna i 4-6 §§.

Det är byggnadens ägare som ska se till att en energideklaration utförs. Energiexperten

bedömer sedan om byggnaden behöver besiktigas för att en energideklaration ska upprättas

enligt 8 §.

Finns det i en byggnad ett luftkonditioneringssystem med en effekt som är högre än 12

kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet, ska det anges i energideklarationen;

uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av

kyla i byggnaden. Det ska även anges om en effektivare energianvändning kan uppnås i det

befintliga systemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system enligt 10 §.

13

Finns det ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 10 §, ska byggnadens

ägare se till att systemet regelbundet besiktigas och att dessa uppgifter antecknas i ett

besiktningsprotokoll enligt 11 §.

Enligt 12 § ska de som är skyldiga att energideklarera sina byggnader utse en oberoende

expert som gör en besiktning och upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll.

Den som äger en byggnad som är större än 1 000 kvadratmeter eller som har upplåtits med

nyttjanderätt ska tillse att den energideklaration som senast har upprättats sätts upp på en väl

synlig och framträdande plats i byggnaden så allmänheten kan ta del av den enligt 13 §.

Enligt 15 § ska de som är skyldiga att energideklarera sina byggnader se till att ett exemplar

av deklarationen eller protokollet lämnas till Boverket. Det är nämligen Boverket som ska

föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnats till dem

enligt 16 §. Det är även Boverket som är personlauppgiftsansvarig för behandlingen av

personuppgifter i energideklarationsregistret enligt 17 §.

Skulle det ske ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har den som lider skada av detta rätt

till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till skadan genom eget vållande eller

genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder, ska ersättningen skrivas ned

med ett skäligt belopp eller helt falla bort. Staten företräds av den myndighet som regeringen

bestämmer i ärenden om ersättning enligt 21 §.

Enligt 23 § ska den som låter uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som är

större än 1 000 kvadratmeter låta utreda alternativa energiförsöjningssytem för byggnaden,

innan byggnadsarbetena påbörjas. Detta för att redovisa om systemen är tekniskt,

miljömässigt och ekonomiskt genomförbart för byggnaden. Denna redovisning ska sedan

lämnas till tillsynsmyndigheten.

Enligt 24 § är det den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom

plan- och byggväsendet som ska utöva tillsyn över att den som äger en byggnad fullgör de

skyldigheter som anges i 11 § och 13 §. Det är tillsynsmyndigheten som får meddela de

förelägganden som behövs för att ägaren till en byggnad fullgör sin skyldighet genom att

utföra sin energideklaration. Om de inte fullgör sin skyldighet riskerar de vitesföreläggande.

14

Tillsynsmyndigheten ska få tillträde till sådana byggnader som avses i 13 § samt utrymmen

och områden som hör till sådana byggnader, i den utsträckning det behövs för tillsynen.

Denna rätt omfattar dock inte bostäder enligt 25 §.

Beslut om föreläggande som förenats med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol

enligt 26 §.

3.3 När ska en energideklaration upprättas?

En energideklaration ska upprättas:

• när en byggnad uppförs, dvs. vid nybyggnation.

• när en byggnad säljs, förutsatt att det då inte redan finns en deklaration, som ej är

äldre än 10 år.

• för byggnader som upplåts med nyttjanderätt i form av bostads- eller hyresrätt

(i huvudsak flerbostadshus och hus med lokaler). Ägaren ansvarar för att det finns en

energideklaration som inte är äldre än tio år.

• för lokaler med offentlig verksamhet, s.k. specialbyggnader, med större golvyta än

1000 m2, t ex. bad-, sports- och idrottsanläggningar, vårdbyggnader m fl. Ägaren

ansvarar för att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år.

(www.energimyndigheten.se)

Tabell 1 När ska en energideklaration utföras?

Kategori Exempel Datum

Alla byggnader

som säljs Småhus

from. 1 januari 2009

Flerbostadshus*

Hyres- och bostadsrätter senast 31 december 2008

Specialbyggnader

över 1000 m2

Simhallar, skolor och

vårdbyggnader senast 31 december 2008

Övriga byggnader

med nyttjanderätt

Kontor, butiker och

Hotell senast 1 januari 2009

Nya byggnader from. 1 januari 2009

*) En enstaka andelsförsäljning av en bostadsrätt utlöser inte krav på en ny energideklaration

(www.energiradgivningen.se)

15

3.4 Vad är en energideklaration?

En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är ur energisynpunkt. Den talar bland

annat om hur byggnadens energianvändning kan minskas och driftskostnaderna sänkas. Lagen

om energideklarationer bygger på ett EG-direktiv (EG/2002/91), som syftar till att göra våra

byggnader mer energieffektiva. På så sätt skapas ett hållbart samhälle och minskar EU:s

beroende av importerad energi.

I juni 2006 så beslutade riksdagen att minska energiförbrukningen i bostäder och lokaler med

20 procent till år 2020 och 50 procent till 2050 med 1995 års förbrukning som utgångspunkt.

Energideklarationen är ett hjälpmedel för att försöka uppnå dessa miljömål enligt SFS

2006:985 (www.boverket.se).

3.5 Vad ska en energideklaration innehålla?

”En energideklaration ska innehålla uppgifter om:

• den mängd energi som behöver användas i en byggnad,

• att obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden,

• om radonmätning har utförts i byggnaden,

• ett referensvärde för att kunna jämföra och bedöma byggnadens energiprestanda,

• förslag till lämpliga energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden.”

(www.regeringen.se)

3.6 En beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer

Vad en deklaration kommer att kosta är svårt att beräkna. Regeringens utredare har lämnat

uppskattningar om hur lång tid det kommer att ta för energiexperterna att utföra sitt arbete.

Med tidsåtgången som utgångspunkt har regeringens utredare även gjort en

kostnadsuppskattning vid upprättande av en deklaration (www.fastighetsagarna.se).

16

Tabell 2 Beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer

Tidsåtgång Kostnad (800 kr/tim)

Småhus: 4-6 timmar 3 200-4 800 kr

Flerbostadshus: 1-2 mandagar 6 400-12 800 kr

Lokalbyggnader 1-20 mandagar 6 400-76 800 kr

(www.fastighetsagarna.se)

Tabell 2 visar hur stor tidsåtgång regeringens utredare tror att det tar för energiexperterna att

deklarera olika typer av fastigheter. Det är endast den oberoende expertens kostnad för

upprättandet av energideklarationer som uppgifterna avser och kostnaderna är exklusive

moms (www.fastighetsagarna.se).

Ger man ett bra underlag till energiexperten kan kostnaderna sänkas. Om byggnadens ägare

tar fram: dokument, tekniska beskrivningar, tidigare besiktningar med mera måste experten

lägga (mer eller) mindre tid till detta arbete, vilket också påverkar priset på

energideklarationen. Det tillkommer kostnader för till exempel administration,

fastighetsskötare för fastighetsägaren (www.boverket.se).

3.7 Vem gör energideklarationen?

Det är SWEDAC som ackrediterar företag som avser att utföra energideklarationer. Dessutom

ackrediterar SWEDAC de certifieringsorgan som certifierar energiexperter. För att utföra en

godkänd energideklaration krävs det alltså ett företag (ackrediterat kontrollorgan) som har

blivit godkända (ackrediterade) av SWEDAC.

Ackrediterade företag och metoder garanterar att uppdragen utförs opartiskt, korrekt och

grundas på internationellt erkända standarder (www.boverket.se).

17

3.7.1 Vad krävs det för att bli en certifierad energiexpert?

För att bli en certifierad energiexpert måste de uppfylla kraven på kompetens, utbildning,

praktisk erfarenheten och lämplighet enligt Boverkets föreskrift, BFS 2007:5, CEX 1. Den

certifierade energiexperten får sedan sitt certifikat av dem som ansvarar för certifieringen (de

ackrediterade certifieringsorganen) efter godkänd tentamen (www.boverket.se).

3.7.2 Vad är ackreditering?

”Ackreditering är en kompetensprövning som sker enligt europeiska och internationella

standarder. Ackreditering innebär att SWEDAC fortlöpande prövar att företaget i fråga är

kompetent att utföra de prövningar, analyser, kalibreringar, certifieringar och kontroller som

det ackrediteras för” (www.swedac.se).

3.7.3 Varför ackreditering?

”Ackreditering sätter en nivå för kvaliteten i verksamheten. Vid ackreditering ställs krav på

kvalitetssystem och kompetens. Dokumentation granskas och bedömning görs på plats. Det

ger ordning och reda i verksamheten och risken för fel minimeras. En verksamhet som är

ackrediterad kan bevisa sin kompetens i Sverige och internationellt ” (www.swedac.se).

3.8 Vem ansvarar för vad?

Det är byggnadens ägare som ansvarar för att det finns en energideklaration för byggnaden

och att den utförs av ett ackrediterat kontrollorgan. Det är en av deras experter som ska utföra

en energideklaration för byggnaden. Ägaren till byggnaden ska hjälpa experten att ta fram

uppgifter om byggnaden. Uppdraget blir mycket enklare för experten, ju fler och tydligare

uppgifter där finns.

Det är den oberoende experten som ska genomföra energideklarationerna. För att få göra detta

måste företaget låtit ackreditera sig hos SWEDAC. För att få en ackreditering av SWEDAC

krävs bland annat att företaget har minst en certifierad person i arbetsledande ställning och att

det är organiserat på ett sätt som gör att de kan utföra energideklarationer enligt Boverkets

föreskrifter.

18

Utöver den certifierade personen kan det ackrediterade kontrollorganet ha andra anställda

energiexperter som kan utföra delar av eller hela energideklarationer. Dessa behöver inte vara

certifierade, men ska ha tillräckligt med kunskap och kompetens för att kunna genomföra en

energideklaration med god kvalitet.

Experten samlar sedan in uppgifter för den aktuella byggnaden och gör bedömningar efter

detta. Det är inte säkert att man behöver göra en besiktning utan detta är helt beroende på

vilka egenskaper bygganden har. Är energianvändningen väldigt hög är behovet av en

besiktning väldigt stor. Den certifierade energiexperten matar sedan in de uppgifter som krävs

på Boverkets elektroniska blankett och godkänner energideklarationen.

Det är SWEDAC som ackrediterar företag som vill utföra energideklarationer. Dessutom

ackrediterar SWEDAC de certifieringsorgan som certifierar energiexperter. SWEDAC är en

statlig myndighet som verkar som nationellt ackrediteringsorgan och ansvarar för

kontrollfrågor enligt lagen om teknisk kontroll. Detta innebär att de kompetensprövar

verksamheter som utför analys, provning, kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning.

Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna. De har rätt att meddela

byggnadens ägare om de föreläggande som behövs och har även rätt att utfärda vite om

kraven inte efterföljs.

Det är Boverket som har utfärdat föreskrifter i anslutning till lag och förordning om

energideklaration av byggnader. Dessa föreskrifter behandlar vad energideklarationen ska

innehålla samt vilken kompetens den certifierade energiexperten ska ha. De har även till

uppgift att föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som

lämnats till verket (www.boverket.se).

19

3.9 Hur går det till när man ska energideklarera?

1. Förberedelse

Genom att förbereda sig och ta fram alla handlingar underlättar detta för energiexpertens

arbete. Konsulten tar som regel betalt per timme, så det lönar sig om man är väl förberedd.

Det behövs framför allt uppgifter kring tidigare undersökningar eller besiktningar av

byggnaden. Det underlättar även om man tar fram driftstatistiken för byggnaden. Detta för att

energiexperten då kan se hur mycket energi det har gått åt för att värma upp huset det senaste

året.

Ägaren kan även passa på att mäta upp husets uppvärmda golvarea på ritningarna. Har det

gjorts en radonmätning är det en bra idé att ta fram resultaten från den. Ägaren till byggnaden

kan även ordna en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem, OVK, innan om det

är en större fastighet, flerbostadshus eller lokalbyggnad (www.boverket.se).

2. Kontakt med företag och expert

Ta kontakt med ett företag som är godkänd av SWEDAC. Energiexperten måste finnas

namngiven hos ett av dessa listade företag för att han eller hon ska få göra

energideklarationen hos dig. Man kan inte göra energideklaration själv, utan det krävs en

expert (www.boverket.se).

3. Undersökningen

Här går energiexperten igenom allt material och kända fakta om byggnaden. Har man

förberett sig väl går arbetet mycket fortare. Energideklarationen ska innehålla en mängd fakta

och det är energiexpertens jobb att tillsammans med ägaren till bygganden ta fram bland annat

den mängd energi som används per år. Uppgifter om obligatorisk funktionskontroll av

ventilationssystemet, OVK, har utförts och om radonmätning har gjorts i byggnaden. Alla

dessa uppgifter ska hjälpa experten att ge förslag på åtgärder som kan sänka

energiförbrukningen, utan att kostnaden blir för stor. Detta kallas ”förslag till lämpliga

energieffektivitetsåtgärder för byggnaden” och ska innehålla en uppskattad kostnad per sparad

kWh och år.

20

Ju högre energianvändning på kvadratmeter och år, desto större behov av en besiktning. Det

är alltså inte säkert att byggnaden behöver gås igenom på plats av en expert. Detta styrs helt

och hållet av om besiktningen kan leda till rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder.

Kostnaden av besiktningen ska även vägas in i bedömningen av behovet (www.boverket.se).

4. Elektroniskt formulär

Energiexperten som har utfört besiktningen matar sedan in de uppgifter som krävs för

Boverkets elektroniska formulär och godkänner energideklarationen. Det är nu det viktiga

”referensvärdet” kommer fram. Detta värde berättar hur mycket energi huset drar i jämförelse

med liknande hus (www.boverket.se).

5. Förslag till åtgärder

Nu får ägaren till byggnaden hela energideklarationen och förslag till åtgärder. Tanken är att

dessa förslag ska hjälpa byggnadens ägare att sänka kostnaderna för driften. Förslagen kan

leda till besparingar för både ägaren och miljön om de utförs, men det är inget tvång att följa

dem. Om åtgärderna skulle vara komplicerade kan ägaren kontakta en konsult så att de blir

rätt projekterade, så han/hon kan handla upp den av en entreprenör (www.boverket.se).

6. Sammanfattningen

När ägaren till byggnaden får tillbaka energideklarationen och förslagen till åtgärderna

medföljer det även en sammanfattning av resultatet.

Sammanfattningen visar husets energianvändning (se figur 1) på ett överskådligt sätt. Om

ägaren till byggnaden är ägare av en specialfastighet eller ett hyreshus ska sammanfattningen

sättas upp i entrén eller liknande. Alla som bor i byggnaden ska kunna se och känna igen

sammanfattningen (www.boverket.se).

7. Åtgärda ditt hus

Boverket har tagit fram faktablad kring olika vanliga åtgärder. Dessa ska fungera som stöd

och hjälp vid upphandling eller utförande av de energieffektiviserande åtgärderna. På dessa

faktablad tas det upp möjligheter och risker om åtgärderna. Det är dock inget tvång på att

utföra dessa åtgärder, utan de är frivilliga. Det man ska tänka på är att de ofta blir intjänade på

några år (www.boverket.se).

21

8. Om deklarationen inte utförs...

Kan kommunen utdöma vite gentemot byggnadens ägare om han/hon vägrar att

energideklarera sin byggnad. Kommunens tillsyn går ut på att se till att sammanfattningen

finns uppsatt. Vid försäljning efter januari månad 2009 har köparen rätt att låta utföra en

energideklaration på säljarens bekostnad om säljaren inte genomfört en energideklaration

(www.boverket.se).

3.10 Lämna uppgifter till energideklarationen via eNyckeln

eNyckeln är en webbaserad databas för energistatistik i lokalbyggnader och flerbostadshus.

Verktyget hjälper byggnadens ägare att spara energi, tid och pengar. Syftet med eNyckeln är

inte bara att förenkla uppgiftslämnarbördan för ägaren, den är även ett verktyg för

energieffektivisering. Med hjälp av eNyckeln kan byggnadens ägare eller förvaltare lämna

uppgifter till den officiella energistatistiken och underlagsmaterial till energideklarationer. I

praktiken går det till så att när en expert får i uppdrag att energideklarera en byggnad, hämtar

hon/han underlagsuppgifterna från eNyckeln till energideklarationen. När experten har gått

igenom uppgifterna så kommer hon/han att ge förslag till förbättringar för att få ner

energikostnaderna. När förslagen är gjorda så signeras energideklarationen och överförs

elektroniskt till Boverket.

För att få en eNyckel ansöker man först om ett konto. Kontouppgifterna skickas sedan till den

e-post man har angett och man kan sedan logga in. Väl när förvaltaren eller ägaren till

byggnaden är inloggad så kan de börja föra in uppgifter. Först och främst så klassificerar man

respektive byggnad. Klassificeringen omfattar olika fakta om byggnaden till exempel

uppvärmning, ventilation och styr/reglering (www.eNyckeln.se).

22

3.11 Fördelar med energideklarationen

Det finns en mängd fördelar med energideklarationen:

• Den visar hur ditt hus mår

• Den utgör underlag när du vill genomföra och kanske söka bidrag/statligt stöd för

insatserna

• Den upplyser om andra viktiga undersökningar av exempelvis ventilation och radon

• Den ger dig referensvärden så att du kan jämföra din byggnad med andra liknande

byggnader

• Den ger dig förslag på kostnadseffektiva förbättringsåtgärder som du och ditt hus

mår bra av

• Den bidrar till ett hållbart samhälle genom att motverka växthuseffekten

(www.boverket.se)

23

Figur 1: Bilden visar sista sidan i energideklarationen ”Husets energianvändning”

(www.boverket.se).

Energideklarationen ska sättas upp i husets entré eller reception, det kan göras som en

pappersutskrift eller som en beständig skylt i exempelvis plast eller aluminium. Ägare till

byggnader som inte sätter upp informationen ”Husets energianvändning” riskerar vite

(www.boverket.se).

24

4. RESULTATET AV DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN

I detta kapitel ges en sammanställning av vad som framkommit under intervjuerna som ett

underlag för kommande analys. Först presenteras de företag som medverkat följt av en

sammanställning av svaren.

4.1 Boverket

4.1.1 Fakta om Boverket

Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och

bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor. Boverket är även den

instans som biträder regeringen med utredningar och olika yttranden i dessa frågor. De svarar

även för administrationen av statliga bostadsstöd i form av bidrag eller stöd till finansiering av

bostäder.

Det arbetar cirka 190 personer vid Boverket. Det finns bland annat arkitekter, civilingenjörer,

jurister, planerare, beteendevetare och informatörer som arbetar där. Boverket har funnits i

Karlskrona sedan 1989, men bildades i juli 1988 när Planverket och Bostadsstyrelsen slogs

ihop.

Boverket analyserar bostadsmarknaden ur olika aspekter, till exempel när det gäller

segregation, hur äldre och yngre bor och tillgången på bostäder runt om i landet. Boverket kan

även ta fram föreskrifter för nya byggnader, så att dessa ska vara hälsosamma och säkra, samt

föreskrifter för statens ekonomiska stöd till byggnader (www.boverket.se).

4.1.2 Besöksintervju med Boverket

Thomas Johansson uppger att det är cirka 400 000 byggnader som ska energideklareras i år

och inte 600 000 som det står på Boverkets hemsida. Det är enbart byggnader som är av

intresse och inte fastigheter. Det vill säga Boverket vet inte hur många fastigheter det är som

ska ha energideklarerats utan endast hur många byggnader. En fastighet kan bestå av flera

byggnader (huskroppar) eller inga alls.

25

Det är svårt att säga med säkerhet hur lång tid en besiktning kan ta, detta beror på hur stort

huset är och hur mycket energi huset drar. Ett dåligt hus drar mer energi vilket gör att

besiktningen måste vara mer noggrann, menar Thomas Johansson.

Det har varit lite problem med det nya regelsystemet, uppger Thomas Johansson. De som

utför besiktningarna tolkar reglerna på olika sätt. Desto hårdare experterna tolkar reglerna

desto längre tid tar besiktningen och kostnaden stiger för byggnadens ägare. Det är inte säkert

att experten behöver besöka byggnaden för att godkänna energideklarationen, utan det görs en

bedömning av siffrorna som ägaren till byggnaden har skickat in. Är uppgifterna bra så kan

experten godkänna energideklarationen utan besiktning, men är siffrorna oroväckande så

måste han besöka byggnaden och komma med kostnadseffektiva åtgärder för att få ner

energiförbrukningen. Thomas Johansson talar även om att syftet med lagen är att höja

kunskapen om energi i allmänhet för ägarna till byggnaderna och för att sänka

energiförbrukningen.

Det är skillnad mellan energideklaration och besiktning, berättar Thomas Johansson.

Besiktningen är endast en del av energideklarationen, som han bedömer är den dyra delen.

Byggnadens ägare kan fylla i mycket av blanketten själv utan den oberoende experten

(se bilaga 2). Det är den oberoende experten som ska komma med rekommendationer om

kostnadseffektiva åtgärder. Experten tar tillsammans med ägaren till byggnaden fram

uppgifter som kan leda till förslag på kostnadseffektiva åtgärder för byggnaden.

Det är totalt 5 000 byggnader som har energideklarerats fram till april 2008. Det återstår alltså

395 000 byggnader som ska energideklareras innan årsskiftet. Mellan januari och april

genomfördes 4 000 energideklarationer. I april var takten uppe i ungefär 400 deklarationer per

vecka och en realistisk takt för resten av året är ungefär 1 000 deklarationer per vecka. ”Vi

kommer alltså inte vara i närheten av målet”, säger Thomas Johansson. Det finns cirka 150

företag idag som har blivit ackrediterade av SWEDAC. Thomas Johansson uppskattar att det

kommer att tillkomma 60 företag till innan året är slut.

Hur mycket det kostar att utföra en besiktning är väldigt varierande. Detta är helt beroende på

vilket underlag man har till experten, berättar Thomas Johansson. Har ägaren till byggnaden

uträttat mycket själv samt plockat fram all information till experten går jobbet fortare.

26

Boverket har utfärdat föreskrifter i anslutning till lag och förordning om energideklaration,

men det är kommunerna som har hand om tillsynen. Det är kommunen som ska kontrollera

och sedan reagera, säger Thomas Johansson. Det är upp till dem hur mycket de vill ge i vite

till ägarna för att de inte hinner energideklarera sina byggnader inom tidsramarna. Boverket

har pratat med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), där de har bestämt att alla

kommuner ska agera likadant. Detta gör de för att minska orättvisor, ägarna till byggnaderna

skall behandlas lika oavsett vilken kommun de har. Det är ännu inte bestämt hur stort belopp

vitet ligger på, berättar Thomas Johansson. När Boverket har pratat med SKL har de sagt att

beloppet ska vara så högt att det inte ska löna sig för ägarna till byggnaderna att strunta i

energideklarationen.

Sveriges Kommuner och Landsting är en sammanslutning för kommuner, landsting och

regioner i Sverige, vars verksamhet bygger på den lokala och regionala demokratin.

Kommunen ska inte ge vitesföreläggande om ägarna till byggnaderna kan bevisa att de har

försökt få tag på en energiexpert och det inte fanns tillräckligt många så att det täcker alla

byggnader. ”Det är ju inte deras fel om det inte finns någon som kan besiktiga byggnaden”,

menar Thomas Johansson.

Thomas Johansson tror inte att alla byggnader hinner bli energideklarerade före årsskiftet

eftersom systemet med energideklarationer kom igång så sent och det är väldigt många

byggnader kvar som ska energideklareras. Boverket kommer inte att ge några dispenser. Det

finns ingen dispensmöjlighet i lagen.

27

4.2 SWEDAC

4.2.1 Fakta om SWEDAC

SWEDAC, styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, är en statlig myndighet som har

både en myndighetsutövande roll och en ren uppdragsbaserad verksamhet. Deras

huvuduppgift är att verka som nationellt ackrediteringsorgan.

SWEDAC kontrollerar kompetensen hos verksamheter som har hand om analys, provning,

kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning för att se om de uppfyller kraven i den

internationella standarden ISO/IEC 17011 som de använder sig av. SWEDAC är finansierade

med anslag och avgifter, årsomsättningen ligger på 114 miljoner kronor varav 25 procent är

från anslag och 75 procent är från avgifter.

SWEDAC har cirka 150 anställda, varav 110 arbetar vid huvudförvaltningen i Borås och 40

arbetar i Stockholm.

Förutom den egna personalen anlitas drygt 200 externa tekniska experter som bedömare i

ackrediteringsarbetet (www.swedac.se).

4.2.2 Telefonintervju med SWEDAC

I dagsläget finns 154 ackrediterade företag. Hur många certifierade energiexperter det finns

vet däremot inte Per Rahbek. Kravet är att minst en person i det företag som utför

energideklarationer måste vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. Per Rahbek

menar att de större företagen som exempelvis Anticimex har betydligt fler experter.

Under årets lopp kommer det att tillkomma fler ackrediterade företag, men han har ingen

uppgift om hur många. Om ägarna till byggnaderna kommer att få mer tid på sig om det visar

sig att de inte hinner energideklarera sina byggnader innan årsskiftet, kan Per Rahbek inte

svara på. Det är utanför deras ramar. Däremot kan kommunen ge dispens om det inte finns

tillräckligt många energiexperter. Per Rahbek tror inte att alla byggnader hinner

energideklareras innan årets slut.

28

4.3 Riksbyggen

4.3.1 Fakta om Riksbyggen

Det finns idag 1600 Riksbyggen bostadsrättföreningar i Sverige. Riksbyggen är en kooperativ

medlems- och intresseorganisation för Riksbyggens bostadsrättsföreningar. De främjar rätten

till att alla ska ha ett bra boende.

Fastighetsförvaltning och byggverksamhet är de affärsområden som Riksbyggen har hand om.

Dessa områden omfattar allt från planering till att bygga nya bostäder, renovering,

ombyggnad samt förvaltningen. Riksbyggen är ackrediterade av det nationella

ackrediteringsorganet SWEDAC för att verka som oberoende kontrollorgan för

energideklarationer (www.riksbyggen.se).

4.3.2 Telefonintervju med Riksbyggen

Riksbyggen har 20 certifierade energiexperter som jobbar med energideklarationer. Kjell

Berndtsson gör en uppskattning på att en expert kan hinna med cirka 10 stycken byggnader på

en vecka. Detta gäller då bostadshus och inte kommersiella lokaler. Det kostar mellan 4000–

8000 kronor att besiktiga ett flerbostadshus, uppger Kjell Berndtsson. Det som avgör priset är

hur avancerad besiktningen är. ”Installationstätheten avgör det hela”, menar Kjell

Berndtsson. Är det flera tekniska system att ha hänsyn till tar det längre tid. Vissa byggnader

kan ha återvinning, pellets eller värmepumpar vilket gör besiktningen mer avancerad. Andra

byggnader kan ha ett antal fläktar man ska kontrollera eller en tvättstuga som också kan

besiktigas. Kjell Berndtsson berättar att det kan kosta från 2,50–5 kr/kvm att besiktiga ett

bostadshus. Detta är helt beroende på installationstätheten. ”Det är rätt vanligt att man

hamnar på en 4 kr/kvm”, säger Kjell Berndtsson.

A(temp), ett nytt areabegrepp, har införts för att definiera den area som byggnadens specifika

energianvändning ska beräknas efter. A(temp) reglerar all uppvärmd golvarea över + 10°C

och detta är inklusive trapphus. Golvarean för uppvärmda garage ingår även här. Anledningen

till detta är att fristående uppvärmda garagebyggnader ska få en area att fördela

energianvändningen på. Kjell Berndtsson berättar att genom att multiplicera bruksarean

(BRA) och lokalarean (LOA) med 1,25 får man fram A(temp). Detta kan vara ett alternativ

till att byggnadens ägare själv beräknar A(temp) utifrån ritningarna. För att sedan få fram

byggnadens specifika energianvändning dividerar man byggnadens energianvändning med

29

A(temp). Avsikten med de ändrade energikraven i byggreglerna är att fastlägga en övre gräns

för nya byggnaders energianvändning.

4.4 Anticimex AB

4.4.1 Fakta om Anticimex AB

Anticimex var från början ett svenskt familjeföretag men är numera ett internationellt företag

med mer än 1 600 anställda. Anticimex finns i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Tyskland

och Holland. Sedan 2006 ägs de av private equity-bolaget Ratos. När Anticimex startade sin

verksamhet var de ensamma om att ge kunden en garanti om skadedjursfri miljö, istället för

att ta betalt för varje enskild sanering. Denna affärsidé tillämpar de än idag. Deras motto ”att

förebygga och skydda”, är en ny formulering av ett gammalt arbetssätt. Arbetssättet går ut på

att ta ansvar för människors hälsa och livskvalitet. Deras verksamhet har idag utvecklats och

är inriktad på att skapa sunda och hälsosamma miljöer åt både företag och privatpersoner.

Detta betyder att Anticimex skyddar restauranger mot bakterier, säkrar industriers

matproduktion, hjälper alla företag att få ett bättre brandskydd, hjälper fastighetsägare att

spara energi och förebygger fuktskador i alla slags bostäder (www.anticimex.se).

4.4.2 Telefonintervju med Anticimex Energicenter

Anticimex Energicenter i Karlstad är rikstäckande för hela Sverige, det vill säga det är de som

handlägger ärendena om energideklarationer. Underlaget skickas till energicenter i Karlstad,

berättar Henrik Olsson. Anticimex har cirka 20 certifierade experter om inte fler, uppger

Henrik Olsson. Alla måste inte vara certifierade experter. Det får lov att vara fem

energiexperter under varje certifierad energiexpert. Det är inte så stor skillnad mellan

energiexpert och certifierad energiexpert. Skillnaden är att det kostar pengar att certifiera

energiexperter, säger Henrik Olsson. Företaget måste bli ackrediterat av SWEDAC och för att

de ska bli detta krävs det en certifierad energiexpert och en kvalitetsansvarig. Utöver den

certifierade personen kan företaget ha andra anställda energiexperter som kan utföra delar av

eller hela energideklarationen. Den certifierade energiexperten är tekniskt ansvarig för

kontrollorganet, menar Henrik Olsson. Hur många byggnader en expert hinner med per

dag/vecka är beroende på byggnadens storlek och komplexiteten. Henrik Olsson uppskattar

att det kan ta 1–2 dagar per normalbyggnad.

30

Anticimex är upprättat för boende. De håller endast på med småhus och flerbostadshus.

Henrik Olsson berättar att de inte har gått in på hur mycket det kostar att utföra en besiktning

per byggnad. De tar betalt per lägenhet. Henrik Olsson uppskattar att det kan kosta runt 5 000

kronor att besiktiga ett småhus. Ett flerbostadshus kan kosta 7000–8000 kronor och om det är

en större byggnad kan det kosta uppemot 30 000 kronor. Henrik Olsson menar att detta beror

på hur stor byggnaden är och hur komplicerad den tekniska biten är.

Det är upp till byggnadens ägare att ta reda på om han/hon är skyldig att energideklarera sina

byggnader, säger Henrik Olsson.

Henrik Olsson berättar att de tar hänsyn till byggnadens skick när de ska göra besiktningarna.

De kollar på hur energiprestandan är i byggnaden. Uppvärmning, varmvatten och fastighetsel

ska ingå i energiprestandan. Hushållsel och verksamhetsel ska inte ingå, berättar han. I

småhus ingår inte hushållsel och i flerbostadshus ska inte verksamhetselen ingå. Även om

energiprestandan inte är hög i en byggnad kan detta bero på olika omständigheter. Det kan

ändå finnas kostnadseffektiva åtgärder för byggnadens ägare att ta del av, menar Henrik

Olsson. Det kan till exempel vara så att tilläggsisoleringen inte är så komplett som den borde

eller att fönster och dörrar inte är så täta. Energiprestandan jämför de sedan med likvärdiga

byggnader.”Man kan säga att vi går igenom tre steg”, säger Henrik Olsson. ”Först är det

fältarbete, sedan handarbete och till sist resultatet.” Henrik Olsson berättar att när de är klara

med energideklarationen går de in på ett program som heter Gripen på Boverkets hemsida och

skickar in energideklarationen.

4.5 Apoidea AB

4.5.1 Fakta om Apoidea

Apoidea är ett nystartat konsultföretag, ett företag i Balticgruppen.

Balticgruppen Fastighet AB äger, utvecklar och förvaltar fastigheter i Umeå sedan 1987.

Apoidea är ett konsult- och etableringsföretag för vindkraft och system för

energieffektivisering. De är först i Västerbotten med att kunna erbjuda energideklarationer.

Kunderna är fastighetsägare, företag och markägare som både vill effektivisera sin

energianvändning och investera i vindkraft för bättre ekonomi och miljö (www.apoidea.se).

31

4.5.2 Telefonintervju med Apoidea

Apoidea har till uppgift att ackreditera byggnader åt fastighetsbolag. ”Vi har tre stycken

certifierade experter”, säger Roger Fredriksson. En certifierad expert gör många olika saker,

berättar Roger Fredriksson. Den certifierade experten ansvarar för helheten, kontrollerar

besiktningsmannen och tar ansvar för hela energideklarationen. Det är han/hon som ska sätta

samman alltihopa, styra upp och kontrollera så att saker och ting blir rätt utförda. Det är även

en hel del administrativa uppgifter som ska tas fram, uppger Roger Fredriksson.

Apoidea marknadsför sig för att nå ut till nya kunder. De får sedan in förfrågan per telefon

eller om det är större bolag skickar de en formell förfrågan. Sedan gäller anbud och accept.

Roger Fredriksson berättar att om de får in en order så mäter de upp huset, analyserar, ser till

att besiktningen blir utförd, sammanställer resultatet, tar fram åtgärder och beräknar

koldioxidutsläpp med mera. Vi har alltså hand om utförandet och faktureringen till företag,

menar Roger Fredriksson. När energideklarationen sedan är klar skickas den till Boverket.

Det ska tydligt framgå i energideklarationen vad som behöver göras för att minska

energikostnaderna.

Det är skillnad på besiktningsmän och certifierade energiexperter, berättar Roger Fredriksson.

Besiktningsmännen utför endast besiktningen medan den certifierade experten utför hela

energideklarationen. Det är inte tvunget att den certifierade energiexperten gör besiktningen,

men vissa företag gör detta. Det är ett minimikrav att den certifierade energiexperten kan

utföra en besiktning. Apoidea brukar hyra in besiktningsmän, de köper den tjänsten från ett

konsultföretag. Roger Fredriksson talar om att det blir för mycket jobb för dem annars om de

skulle ut och kolla på alla byggnader.

Roger Fredriksson berättar att det inte är säkert att man behöver göra en besiktning på

byggnaden. De gör en uppskattning av prestandan på byggnaden. De besöker dock alltid

byggnaderna, inga hus är på distans. Priset blir annorlunda på grund av hur omfattande

besiktningen är. Installationstätheten avgör mycket. Energiprestanda mäts i kwh/kvm, uppger

Roger Fredriksson. Hög prestanda motsvarar låg användning av energi per kvadratmeter, det

vill säga ju lägre energiförbrukning desto bättre prestanda. Är energiförbrukningen låg

behöver vi endast besöka byggnaden.

32

Roger Fredriksson uppskattar att det tar en vecka att besiktiga en lokal som är på 30 000

kvadratmeter. En villa behöver endast ta två timmar. Detta är då själva besiktningen, hela

energideklarationen tar mycket längre tid.

Roger Fredriksson säger att kostnaden för att utföra en besiktning brukar hamna i genomsnitt

på 4 kr/kvm. Det varierar på grund av hur stor anläggningen är och hur stor byggnaden är. Är

byggnaden väldigt stor exempelvis 50 000–100 000 kvadratmeter kan kostnaden ligga på 4

kr/kvm. Det blir billigare ju större bygganden är, menar Roger Fredriksson. Om byggnaden

endast är på 1 000 kvadratmeter kan kostnaden stiga uppemot 7-8 kr/kvm, kanske till och med

ännu mera. För att ett ackrediterat företag ska ta sig an en mindre byggnad behöver kostnaden

vara minst 7-8 kr/kvm för att det ska löna sig.

4.6 SWEDCERT AB

4.6.1 Fakta om SWEDCERT

SWEDCERT är ett svenskt aktiebolag som är ackrediterade av SWEDAC för certifiering av

energiexperter och är helägt av Teknologiskt Institut i Danmark. Det är ett stort institut för

provning, forskning och utbildning. I och med att SWEDCERT blev förvärvade av

Teknologiskt Institut blev de därmed en stark aktör med mycket goda kontakter i Norden och

Europa (www.swedcert.se).

4.6.2 Telefonintervju med SWEDCERT

I nuläget finns det 376 certifierade energiexperter, uppger Magnus Jerlmark. Det kommer in

företag hela tiden, så siffran kommer att öka. Magnus Jerlmark berättade att de har cirka

60-70 ärenden som ännu inte har avslutats.

För att kunna bli en certifierad energiexpert måste företaget vara ackrediterade av SWEDAC.

Det krävs ganska mycket för att bli en certifierad energiexpert, säger Magnus Jerlmark. Han

eller hon måste ha jobbat i minst två år för att få den praktiska erfarenheten. Alla som vill bli

certifierade energiexperter måste genomgå ett ordentligt skriftligt prov som tar sex timmar,

berättar Magnus Jerlmark. Där testas de på allt från EU-direktiv till att man ska kunna göra

energiberäkningar, radonberäkningar, livscykelberäkningar, byggtekniska frågor med mera.

Om de klarar detta prov får de ett certifikat på fem år.

33

Det är den certifierade energiexperten som har ansvaret för energideklarationerna. De är

tekniskt ansvariga i organisationen, säger Magnus Jerlmark. Om de vill kan de i sin tur

kvalificera energiexperter. Känner den certifierade energiexperten att han/hon inte är säker på

ett visst område går det bra att anlita någon som gör det åt en. Det kan gälla de byggtekniska

områdena, exempelvis klimatskalet. Magnus Jerlmark berättar att den certifierade

energiexperten inte får plocka in hur många energiexperter som helst, utan endast fem

stycken. ”Det finns en tillsyn i hela organisationen”, uppger Magnus Jerlmark. Det finns ett

övervakande både innan och under periodens gång. SWEDAC kontrollerar en gång om året

kontrollorganet, det vill säga företaget som blivit ackrediterade.

Magnus Jerlmark säger att det är helt omöjligt att alla berörda byggnader ska hinna

energideklareras innan årets slut. Ingen i EU kommer att hinna. Magnus Jerlmark berättar

även att Danmark redan har deklarerat att de ska skjuta upp det ett halvår.

4.7 Karlskrona Kommun

4.7.1 Telefonintervju med Karlskronas Kommun

”Om inte ägaren till byggnaden hinner energideklarera sina byggnader innan årsskiftet

kommer kommunen skicka ut påminnelse till dem”, säger Carl-Erik Carlsson. Via ett

nationellt dataregister kan varje kommun kontrollera om ägaren till byggnaden har gjort sin

energideklaration. Varje kommun har en egen sida, berättar Carl-Erik Carlsson. Med hjälp av

denna internetsida ser varje kommun vilka som har och inte har energideklarerat och kan

sedan kontakta ägarna för att påminna dem.

Genom att byggnadens ägare sätter upp husets energianvändning (se figur 1) i

trappuppgången kan kommunen även visuellt kontrollera vilka som har energideklarerat eller

inte. Det är möjligt att sätta upp en pappersutskrift eller att göra den som en beständig skylt i

till exempel plast eller aluminium. Carl-Erik Carlsson talar även om att ägarna till

byggnaderna måste sätta upp skylten, antingen i husets entré eller reception. Den som inte

sätter upp informationen "Husets energianvändning" riskerar vite. Lagen om

energideklaration är ett EU-direktiv som ska verkställas senast 31/12 2008. Carl-Erik

Carlsson berättar att kommunen först kommer att skicka ut påminnelser till ägarna som inte

har energideklarerat sina byggnader och sedan ge dem vite. De som har försökt få tag på en

34

energiexpert men på grund av att det inte har funnits några kommer inte att behöva betala. De

måste däremot kunna bevisa att de har försökt. Hur stort belopp vitet kommer att bli är ännu

inte bestämt. Carl-Erik Carlsson säger att vitet för obligatorisk ventilationskontroll av

ventilationssystem, OVK, kostar 10 000 kronor per ventilationssystem. ”Det kan till exempel

finnas 10–15 stycken system i ett lasarett och det kan bli väldigt dyrt”, menar Carl-Erik

Carlsson.

35

4.8 Frågeformulär till ackrediterade företag

Frågeformuläret skickades ut till 13 företag som blivit ackrediterade av SWEDAC. Av dessa

13 företagen var det sju stycken som svarade. En av de tillfrågade tog kontakt och därefter

diskuterades frågorna via telefon. De resterande sex som svarade redovisas nedtill. Frågorna i

formuläret var skrivna så att respondenterna kunde formulera egna svar (se bilaga 5).

4.8.1 Drift-Energi-Control

Drift-Energi-Control har en certifierad energiexpert, enligt Christer Wilborg. Hur många

byggnader en expert hinner med per dag/vecka beror helt på byggnadens storlek och

komplexitet. Små enkla bostäder hinner man med cirka tre i veckan medan stora

lokalfastigheter kan ta 40-60 timmar/fastighet, skriver Christer Wilborg. Kostnaden för att

utföra en besiktning är allt från 1,80 till 3,50 kr/kvm beroende på storlek med mera. Små

byggnader blir dyrare/kvm beroende på att man har samma administrativa arbete med en

fastighet på 500 kvadratmeter som med en på 30 000 kvadratmeter. Byggnadens skick spelar

även stor roll, det speglar sig ofta i energiförbrukningen, skriver Christer Wilborg.

4.8.2 BROWIK Installation i Örebro AB

BROWIK har elva certifierade energiexperter, enligt Petter Arneback. Hur många byggnader

en expert hinner med per dag/vecka är väldigt olika. De jobbar mest med komplexa

fastigheter. Hur mycket det kostar att utföra en besiktning är beroende på komplexitet och

storlek. Petter Arneback uppskattar att det kan kosta cirka 6 kr/kvm.

4.8.3 Borås energi och miljö

Borås energi och miljö har två certifierade energiexperter, enligt Martin Dahl. Hur många

byggnader en expert hinner med per dag/vecka är beroende på byggnadens storlek och

komplexitet. Martin Dahl uppskattar att 1-2 byggnader kan energideklareras per vecka. Hur

många timmars jobb man räknar med på en byggnad är svårt att säga. En byggnad kan vara

allt ifrån 500-100 000 kvadratmeter med varierande komplexitet. Ett hyreshus på cirka 1 500

kvadratmeter beräknas ta cirka två dagar. Hur mycket det kostar att utföra en besiktning är

beroende på komplexiteten. Det kan kosta från 2–12 kr/kvm, skriver Martin Dahl.

Byggnadens skick spelar väldigt stor roll.

36

4.8.4 Energi- & Driftkonsult AB

Enligt Anders Olsson har de två certifierade energiexperter. Hur många byggnader en expert

hinner med per dag/vecka beror på byggnadernas storlek och innehåll. Detsamma gäller hur

många timmar det tar att utföra en besiktning. Det är för få fastigheter som är besiktigade för

att kunna besvara frågan hur mycket det kostar att besiktiga en byggnad, skriver Anders

Olsson.

4.8.5 Energideklarering Väst AB

Enligt Olle Birke har Energideklarering Väst AB två stycken certifierade energiexperter. Hur

många byggnader en expert hinner med per dag/vecka beror väldigt mycket på, skriver Olle

Birke. En villa kan ta 1–2 timmar. Ett köpcentrum kan ta en hel dag plus kompletterande

arbete. Med ytterligare hemarbete hinner man med kanske fyra i veckan vid full beläggning.

Detta existerar inte i praktiken, så det blir kanske hälften. Det beror även på hur mycket

underlagsuppgifter man får från beställaren. Det kostar cirka 10 000 kronor att utföra en

besiktning för en enkel bostadsfastighet med 10–20 lägenheter. Det kan kosta 10 000–20 000

kronor för mer komplicerade byggnader. Vi tar hänsyn till byggnadens skick när vi föreslår

åtgärderna till fastighetsägarna, skriver Olle Birke.

4.8.6 Greencon energi & miljö AB

Greencon energi och miljö har fem certifierade energiexperter, enligt Magnus Hedin. Det kan

ta allt från en timme upp till 300 timmar att besiktiga en byggnad. Detta är beroende av

storleken på bygganden. Snittet hamnar kanske på 20 timmar, skriver Magnus Hedin. Hur

mycket det kostar att utföra en besiktning är varierande. Det kan kosta allt från 50 öre till 20

kr/kvm, skriver Hedin Hedin. Hänsyns tas såklart till byggnadens skick.

37

5. ANALYS

I detta kapitel presenteras undersökningsmaterial och med teorikapitlet som vägledning

tolkas och bearbetas undersökningsresultatet som framkommit genom samtalsintervjuerna

och frågeformulären.

5.1 Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna?

Resultatet ifrån intervjuerna visade att ingen av de tillfrågade respondenterna tror att ägare

som är skyldiga att energideklarera sina byggnader, kan hinna klart till den 31 december

2008. Thomas Johansson som arbetar på Boverket och som är ansvarig för hur

energideklarationerna genomförs, berättade att det återstår 395 000 byggnader som ska

energideklareras. Denna siffra angavs i slutet av april. För att beräkna hur många byggnader

som hinner energideklareras i år kommer uppgifter att uppskattas som verkar rimliga.

Det var endast 5 000 byggnader som hade energideklarerats fram till april 2008. Det totala

kvarvarande antalet blir då 395 000 byggnader att besiktiga på resterande åtta månader.

Hur många ackrediterade företag finns det?

Per Rahbek som är informationschef på SWEDAC, uppgav att de har ackrediterat 154 företag.

Han talade även om att det kommer att tillkomma flera ackrediterade företag under året.

Magnus Jerlmark som arbetar på SWEDCERT och som är tekniskt ansvarig för

personcertifiering berättade att för tillfället är det 60–70 ärenden som ännu inte har avslutats.

Det är alltså 154 ackrediterade företag i nuläget men uppskattningsvis kommer det att

tillkomma ytterliggare 35 företag inom en snar framtid. Det kommer alltså att finnas cirka 200

ackrediterade företag i genomsnitt under resten av året.

Hur många certifierade energiexperter finns det?

Kravet är att minst en person i det ackrediterade kontrollorganet (företaget) som utför

energideklarationer måste vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan (SWEDAC),

berättade Per Rahbek från SWEDAC. Det finns 376 certifierade energiexperter i nuläget, sa

Magnus Jerlmark från SWEDCERT. Han konstaterade även att den certifierade

38

energiexperten får plocka in icke certifierade energiexperter. Detta belyser även Henrik

Olsson som arbetar på Anticimex. Det får lov att vara upp till fem energiexperter under varje

certifierad energiexpert. Dessa kan sedan utföra delar av eller hela energideklarationer,

uppgav Henrik Olsson från Anticimex.

Utifrån empirin är det varierande hur många certifierade energiexperter det finns i företagen.

Vissa har fler certifierade energiexperter och vissa har färre. Eftersom det måste finnas minst

en certifierad energiexpert i varje företag, gjordes beräkningar för att ta reda på hur många det

finns i genomsnitt. Som innan nämnts finns det 154 ackrediterade företag och 376 certifierade

energiexperter. Genom att dividera 376 genom 154 framkom det att det finns ungefär två och

en halv certifierad energiexpert i varje ackrediterat företag.

Enligt ovan uppskattas det att det kommer att finnas cirka 200 ackrediterade företag under

resten av året. För att få fram snittet under resten av året multiplicerades två och en halv

certifierad energiexpert med de 200 ackrediterade företagen. Det kommer då att finnas cirka

500 certifierade energiexperter. Denna beräkning är exklusive energiexperter. Både Henrik

Olsson från Anticimex och Magnus Jerlmark från SWEDCERT berättade att det totalt sett får

finnas upp till fem energiexperter under den certifierade energiexperten som har hand om

energideklarationen. Roger Fredriksson som är verkställande direktör/energianalytiker på

Apoidea menade på att alla ackrediterade företag inte använder sig av energiexperter. Med

tanke på att alla företag inte använder energiexperter, uppskattas det att det finns två och en

halv energiexpert under den certifierade energiexperten i varje företag. Den totala mängden

certifierade och icke certifierade energiexperter blir då 500 multiplicerat med tre och en halv,

vilket ger 1750 energiexperter.

En anställd jobbar cirka 170 timmar under en månad (21,3 dagar multiplicerat med åtta).

Energiexperterna har endast sju månader på sig att energideklarera de kvarstående

byggnaderna. Juli månad räknas inte med på grund av semester. För att beräkna hur lång tid

energiexperterna har kvar att energideklarera alla byggnader multiplicerades arbetstiden

(170 h) med alla energiexperter (1750) och de sju månader som är kvar av året. Om alla

energiexperter på heltid ägnar sig åt energideklarationerna blir det således 2 082 500 timmar,

vilket förutsätter ingen spilltid. Hela arbetstiden måste således gå till energideklarationer.

39

Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?

Den kortaste tiden för att upprätta en energideklaration för ett flerbostadshus är utifrån

tabell 2 (se sida 16) åtta timmar. Det görs en uppskattning att energiexperterna kan jobba

cirka tolv timmar per byggnad. Den totala arbetstiden var 2 082 500 timmar, dividerar man

detta med tolv timmar får man fram 173 542 byggnader. Vilket motsvarar den mängd som

hinner energideklareras i år.

Detta är en fördelaktig uppskattning. Eftersom energiexperterna kan ha andra arbetsuppgifter

än enbart energideklarationerna är det därför sannolikt att det finns resurser för betydligt

mindre än hälften av byggnaderna. Det finns inte tillräckligt med mantimmar. Uppgiften att

uppfylla kraven om en deklaration är därmed orimlig.

Thomas Johansson uppgav att en realistisk takt för resten av året är ungefär 1 000

energideklarationer per vecka. Utförs det endast 4 000 energideklarationer på en månad och

med en kvarvarande tid på sju månader, hinner experterna endast energideklarera 28 000

byggnader. Med tanke på att 5 000 byggnader har energideklareras fram till april är det endast

33 000 av de 400 000 byggnaderna som hinner energideklareras till årets utgång. För att nå

målsättningen måste resurserna öka väsentligt om det över huvudtaget ska gå att

energideklarera byggnaderna inom en rimlig framtid.

Det var ingen utav respondenterna som trodde att byggnaderna ska hinna energideklareras

innan året är slut. Då uppstår frågan; hur skulle Boverket ha kunnat agera?

Istället för att energideklarera 400 000 byggnader under 2008, kunde Boverket ha gått ut med

att energiexperterna skulle ta de sämsta byggnaderna först. Eftersom energiexperterna inte ska

göra något med byggnaderna på tio år, en energideklaration håller i tio år. Ta bort?

Boverket hade också kunnat dela upp byggnaderna i grupper med olika slutdatum. De

byggnader med störst klimatpåverkan först, exempelvis de byggnader som använder sig av

oljepannor eller äldre fastigheter med hög energiförbrukning. Uppskattningsvis kommer färre

än hälften av byggnaderna hinna energideklareras, då kunde Boverket ha fördelat

byggnaderna i två eller flera grupper. Den första gruppen kunde vara oljepannan eftersom

denna har störst negativa miljöpåverkan och den andra gruppen elpannan. Nya byggnader

med fjärrvärme kunde exempelvis ha väntat. Energiexperterna hade fått en jämnare

arbetsbörda över en längre period, istället för den arbetsbelastning de har i dagsläget.

40

5.2 Vilka ekonomiska konsekvenser blir det för byggnadens ägare?

Det är varierande hur lång tid det kan ta för att upprätta en energideklaration. Det kan ta

mellan en till två mandagar att energideklarera ett flerbostadshus. Lokalbyggnader däremot

varierar mellan en till 20 mandagar. Det gjordes en uppskattning utifrån tabell 2 att

energiexperterna kan jobba cirka tolv timmar per byggnad. Anledningen till varför tolv

timmar valdes var på grund av att det låg mitt i intervallet för att energideklarera ett

flerbostadshus. Som innan nämnts är det inte säkert att en byggnad behöver gås igenom på

plats av en oberoende expert. Sker det ingen besiktning kostar det naturligtvis mindre för

ägaren till byggnaden.

Med tidsåtgången som utgångspunkt har det även upprättats en kostnadsuppskattning vid

upprättandet av energideklarationer. Regeringens utredare har lämnat en uppskattning på att

en energiexpert kan kosta cirka 800 kronor i timmen det vill säga det kostar 9 600 kronor för

tolv timmars arbete. Då är det endast den oberoende expertens kostnad för upprättandet av

energideklarationer som avses.

Genom att multiplicera kostnaden (9600) med alla byggnader som ska energideklareras innan

årets slut (400000) får man fram den totala externa kostnaden. Uppskattningsvis kommer det

att kosta cirka 3,8 miljarder kronor att energideklarera de berörda byggnaderna i Sverige.

Detta är med förutsättning att energiexperterna endast jobbar med energideklarationerna i

cirka tolv timmar per byggnad.

Kostnaden som är uppskattad kommer troligtvis att vara betydligt större eftersom

beräkningarna är ganska lågt räknade. Som de flesta respondenter har nämnt så påverkas

kostnaden för energideklarationen av storleken på byggnaden samt installationstätheten.

Utöver kostnaden för deklarationen av byggnaden så kommer ägaren att lägga ner många

timmar själv för att göra underlagen till energiexperten. Det kan bli mycket internt arbete för

byggnadens ägare. Denna kostnad har inte kunnat uppskattas. Det finns även en press för

ägarna eftersom de riskerar vite om de inte har energideklarerat sina byggnader i tid.

41

Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?

Enligt Magnus Jerlmark från SWEDCERT har Danmark redan gått ut med att de ska skjuta

upp energideklarationerna ett halvår. I Sverige finns ett system som inte ger

dispensmöjligheter. Då kan vi hamna i en situation där ägarna till byggnaderna får betala viten

för att de inte klarat sin uppgift, som i grunden inte är möjlig. Förhoppningsvis kommer

Boverket tillsammans med kommunerna lösa detta trots avsaknad av dispensmöjlighet. Carl-

Erik Carlsson som är fastighetsingenjör på Karlskrona kommun berättar att ägare till

byggnader som har försökt få tag på en expert men på grund av att det inte har funnits några,

kommer inte att behöva betala vite. Ägarna måste dock kunna bevisa att de har försökt få tag

på en energiexpert.

42

6. SLUTSATS

I detta kapitel redogörs svaren på de frågeställningar som ställdes inledningsvis.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är huruvida det är möjligt att de byggnader som är

berörda ska hinna energideklareras innan året är slut.

Det angavs redan i EU-direktivet från 2002 att energideklarationerna skulle vara genomförda

vid utgången av 2008. Tyvärr så startades processen mycket senare än tänkt. Lagstiftningen

kom inte igång förrän 1 oktober 2006, förordningen 9 januari 2007 och Boverkets föreskrifter

ytterligare några månader senare. Detta har lett till att ägare som måste energideklarera sina

byggnader får väldigt snäva tidsbegränsningar.

I nuläget finns det 154 företag som blivit ackrediterade av SWEDAC, samt 376 certifierade

energiexperter. Även om antalet certifierade energiexperter och energiexperter kommer att

öka, så är de långt ifrån målet att hinna energideklarera alla berörda byggnader.

Det är varierande hur lång tid det tar att besiktiga en byggnad. Detta är beroende av storleken

och installationstätheten på byggnaderna. Regeringens utredare har lämnat uppskattningar om

hur lång tid det kommer att ta för energiexperterna att utföra sitt arbete. Att besiktiga ett

flerbostadshus kan ta mellan en till två mandagar. När beräkningarna gjordes för att se om det

finns tillräckligt med resurser för att energideklarera de berörda byggnaderna så valdes endast

tolv timmar per byggnad. Även om energiexperterna jobbar heltid åt att energideklarera alla

byggnaderna så hinner de inte med alla. Uppskattningsvis hinner de med betydligt mindre än

hälften av de byggnader som ska energideklareras. Uppgiften är därmed orimlig, det är

således omöjligt för ägarna att hinna energideklarera sina byggnader. Samtidigt riskerar

ägarna vite om de inte kan hålla tidsramarna, det vill säga om de inte hinner energideklarera

sina byggnader innan årets slut. Detta borde dock inte vara något problem om ägarna kan

bevisa att de har försökt få tag på en energiexpert.

43

Lagstiftningen motverkar sitt syfte när det inte skapas förutsättningar för att medborgarna ska

lyckas. Det lagstiftas om något som är omöjligt för medborgarna att uppfylla vilket kan leda

till minskad respekt mot rättsväsendet. I Sverige har vi en lag om energideklaration som för

ägarna är omöjlig att uppfylla samtidigt som det inte finns något system med

dispensmöjligheter. Ägaren till byggnaden kan uppleva detta som ekonomiskt osäkert

eftersom kommunen har rätt att avkräva vite om kraven inte uppfylls.

Ägare som är skyldiga att energideklarera sina byggnader måste lägga ner många timmars

arbete för underlaget till energiexperterna. Detta är inget måste med tanke på att de kan låta

energiexperterna göra allt arbete. Det kostar dock betydligt mer för ägare som låter

energiexperten sköta allt. Uppskattningsvis kommer det att kosta cirka 3,8 miljarder kronor att

energideklarera alla berörda byggnaderna i Sverige. Detta är under förutsättning att

energiexperterna endast arbetar med deklarationen i tolv timmar per byggnad. Även om

energideklarationerna kostar mycket att upprätta, är förhoppningen att ägarna ska tjäna in

pengarna på åtgärdsförslagen. Tanken är att dessa förslag ska hjälpa byggnadens ägare att

sänka kostnaderna för driften. Förslagen kan leda till besparingar för både ägaren och miljön.

Med förutsättning att de får besparingsförslag som sparar mer pengar än vad de kostar att

genomföra.

44

7. EGNA REFLEKTIONER

I detta kapitel beskriver författaren de reflektioner som framkommit under arbetets gång.

Energideklarationer är ett väldigt aktuellt ämne. Det skrivs väldigt mycket om deklarationer i

fastighetsbranschen. De ägare som är skyldiga ett energideklarera sina byggnader har kort tid

på sig att färdigställa deklarationerna då det ska vara klart innan årsskiftet 31 december 2008.

Den kvarstående tiden som ägarna har på sig är endast sju månader. Inga av de respondenter

som har medverkat i uppsatsen tror att det är möjligt för byggnadens ägare att hinna

energideklarera sina byggnader. Något som väckte reaktioner, är vad detta sänder för budskap

till byggnadernas ägare. Det enda som sägs i tidningar och artiklar är att ägarna inte kommer

att hinna energideklarera sina byggnader. Resultatet av detta kan vara att ägarna lägger

energideklarationen åt sidan och avvaktar.

Syftet med införandet av energideklarationer är att EU vill minska sitt beroende av importerad

energi samt utsläppen av växthusgaser. Förhoppningsvis får ägaren till byggnaden förslag på

så bra kostnadseffektiva åtgärder att man både når EU:s mål samt får besparingar som

motiverar ägarna att fortsätta engagera sig i frågan.

En anmärkningsvärd aspekt som har dykt upp är hur otydlig informationen har varit. Ägarna

till byggnaderna vet inte om de råkar ut för vitesföreläggande och i sådana fall hur stor denna

kostnad kommer att bli.

En intressant fundering uppstod när det märktes att även vid full arbetskapacitet kommer ändå

inte de berörda byggnaderna hinna energideklareras. En lösning på detta hade varit om

Boverket hade gått ut med att energiexperterna skulle ta de sämsta byggnaderna först och låtit

de andra vänta. Boverket hade kunnat gå ut med någon information för att klargöra vad som

kommer att hända med ägare som är skyldiga att energideklarera sina byggnader. Thomas

Johansson som arbetar på Boverket och som är ansvarig för hur energideklarationerna

genomförs, tror inte att ägarna hinner energideklarera sina byggnader.

45

Något som hade varit intressant att fördjupa sig i är hur ägarna till byggnaderna upplever

lagstiftningen, samt hur de har förberett sig inför energideklarationerna.

Det är spännande och intressant att utforska ett så aktuellt ämne som energideklarationer.

Förhoppningen är att uppsatsen kan komma till användning inom den fortsatta debatten

angående energideklarationerna.

46

KÄLLFÖRTECKNING

Tryckta källor

Backman, J (1998), Rapporter och uppsatser. Lund. Studentlitteratur.

Eriksson, L T, Wiedersheim-Paul, F (2001), Att utreda forska och rapporta. Karlshamn. Liber

ekonomi.

Hartman, J (2004), Vetenskapligt tänkande. Lund. Studentlitteratur.

Patel, R, Davidson, B (2003), Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur.

Internetkällor

http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-

foretag/Branschspecifika-atgarder/Lokaler-och-flerbostadshus/Lag-om-energideklarationer-

av-byggnader/ (08-04-04)

Lag om energideklarationer av byggnader

http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=2930&epslanguage=SV (08-04-04)

Vad är en energideklaration?

http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/66729 (08-04-04)

Energideklarationer för byggnader

http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=2929&epslanguage=SV (08-04-04)

Vem gör energideklarationen?

http://www.swedac.se/ackinfo/swe/sld007.htm (08-04-04)

http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3210&epslanguage=SV (08-04-04)

Energideklarationer steg för steg

47

http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=2928&epslanguage=SV (08-04-07)

Vem gör vad?

http://www.lindesberg.se/Leva_och_bo/Planera--Bygga/Energideklarationer/Nar-skall-en-

energideklaration-vara-genomford/ (08-04-08)

http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2006/energideklaration.pdf

(08-04-08)

http://www.fastighetsagarna.se/web/Ny_lag_om_energideklarationer_av_byggnader.aspx

(08-04-11)

www.fastighetsagarna.se/_SV_FAQ_energideklarationer_060616.doc (08-04-11)

Tabell 1 Vad kostar det att upprätta energideklarationer?

http://www.enyckeln.se/templ/Page.aspx?id=386 (08-04-11)

http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3119&epslanguage=SV (08-04-12)

Hur mycket kostar en energideklaration

http://www.fastighetsagarna.se/web/Energideklaration.aspx (08-04-12)

Bilaga 2 visar vilket material som fastighetsägaren behöver för att fylla i

energideklarationsblanketten

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:985 08-04-18)

Svensk författningssamling (SFS 2006:985)

http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=119&epslanguage=SV (08-04-23)

http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=62&Itemi

d=51 (08-04-24)

48

http://www.swedac.se/sdd/System.nsf/(GUIview)/index.html (08-04-24)

http://www.riksbyggen.se/RBtemplates/GeneralContent.aspx?id=2050 (08-04-24)

http://www.anticimex.se/default.asp?objectid=68 (08-04-24)

http://www.apoidea.se (08-05-02)

http://www.swedishenergyagency.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/EV08_2.pdf/$FILE/EV08

_2.pdf?OpenElement (08-05-04)

http://www.swedcert.se/20023 (08-05-05)

http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=190&epslanguage=SV (08-05-09)

Muntliga källor

Berndtsson, Kjell, Riksbyggensenergi- och miljöchef, Riksbyggen, telefonintervju,

2008-04-24

Carlsson, Carl-Erik, Förvaltningsingenjör, Karlskrona kommun, telefonintervju, 2008-04-28

Fredriksson, Roger, Verkställande direktör/energianalytiker, Apoidea AB, telefonintervju,

2008-05-02

Jerlmark, Magnus, tekniskt ansvarig för personcertifiering, SWEDCERT AB, telefonintervju,

2008-05-06

Johansson, Thomas, Civilingenjör, Boverket, 2008-04-22. (Intervju vid Boverkets kontor i

Karlskrona)

Olsson, Henrik, Civilingenjör, Anticimex Energicenter, telefonintervju, 2008-05-05

Rahbek, Per, Informationschef, SWEDAC, telefonintervju, 2008-04-23

49

BILAGOR

Bilaga 1 Intervjufrågor angående Energideklarationer

Boverket

1. Besiktigar den oberoende experten en fastighet eller huskropp?

2. Hur många fastigheter/huskroppar skall energideklareras?

3. Hur många fastigheter/huskroppar hinner en energiexpert med per dag/vecka?

4. Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?

5. Hur många fastigheter/ huskroppar har energideklarerats före 071231?

6. Hur många har energideklarerats efter 071231?

7. Hur mycket kostar det att utföra en besiktning per fastighet/ huskropp?

8. Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?

9. Kommer fastighetsägarna att få mer tid på sig om det visar sig att tidsramarna inte kan

följas?

10. Om det inte finns tillräckligt med oberoende experter, måste fastighetsägaren betala

vitesföreläggande ändå?

11. Hur stort belopp ligger vitet på?

50

Certifierade energiexperter

1. Hur många certifierade energiexperter har ni?

2. Hur många byggnader hinner en energiexpert med per dag/vecka?

3. Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?

4. Hur mycket kostar det att utföra en besiktning per byggnad?

5. Tar ni hänsyn till byggnadens skick?

Kommunen

1. Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?

2. Hur tänker ni kontrollera att alla byggnader blir besiktigade?

3. Om det inte finns tillräckligt med energiexperter, måste fastighetsägaren betala

vitesföreläggande ändå?

4. Hur stort belopp ligger vitet på?

SWEDAC

1. Hur många ackrediterade företag finns det?

2. Hur ser prognosen ut för ackrediterade energiexperter? Kommer det att tillkomma fler

certifierade energiexperter under året och i sådana fall hur många?

3. Kommer fastighetsägarna att få mer tid på sig om det visar sig att tidsramarna inte kan

följas?

51

Bilaga 2 Blankett - energideklaration

52

53

Bilaga 3 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader

SFS nr: 2006:985

Departement/myndighet: Näringsdepartementet

Utfärdad: 2006-06-21

Registeruppgifter (regeringen)

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 § Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i

byggnader.

2 § Lagen skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka

byggnadernas inomhusklimat.

Definitioner

3 § I denna lag avses med

energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de

behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år,

oberoende expert: en person som enligt denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av

lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om

energianvändning och inomhusmiljö i byggnader, och

tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom

plan- och byggväsendet.

Skyldighet att energideklarera byggnader

4 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad skall se till att det finns

en energideklaration för byggnaden.

5 § Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltid finns en

energideklaration som inte är äldre än tio år

1. om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) och har en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter, eller

2. om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt.

54

6 § När en byggnad eller en andel i en byggnad säljs, skall den som äger byggnaden se till att

det för byggnaden finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än

tio år.

Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

undantag från skyldigheterna i 4-6 §§.

Besiktning av en befintlig byggnad

8 § Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad skall byggnadens ägare se

till att byggnaden besiktigas, om det behövs för att en deklaration skall kunna upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

besiktning.

Energideklarationens innehåll

9 § I en energideklaration skall det anges

1. en uppgift om byggnadens energiprestanda,

2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden,

3. om radonmätning har utförts i byggnaden,

4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö

och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra

byggnadens energiprestanda, och

5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens

energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur

en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som

skall användas enligt första stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1-5 skall

lämnas i en deklaration.

55

10 § Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem med en effekt som är högre än

12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet, skall det i en energideklaration anges

1. uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av

kyla i byggnaden, och

2. om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintliga systemet eller genom att

systemet ersätts med ett annat system eller en annan metod att kyla byggnaden.

Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall

11 § Om en byggnad inte skall energideklareras enligt 5 eller 7 §, men det finns ett sådant

luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 10 §, skall byggnadens ägare se till att

systemet regelbundet besiktigas på det sätt som behövs för de uppgifter som anges i 10 § 1

och 2 och att sådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter

om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning.

Oberoende expert

12 § Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 § första stycket skall se till att det finns en

energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall utse en oberoende expert, som gör en

besiktning enligt 8 eller 11 § och upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de

krav i fråga om sakkunskap och oberoende som skall ställas på en oberoende expert.

Tillgång till energideklarationerna

13 § Den som äger en byggnad skall se till att den energideklaration som senast har upprättats

för byggnaden är tillgänglig

1. på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om den är en sådan

byggnad som anges i 5 § 1, eller

2. på en väl synlig plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad som anges i 5 § 2.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att

en energideklaration får placeras på en annan plats i en byggnad eller i anslutning till en

byggnad.

56

14 § Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran,

underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 § får köparen, senast sex månader efter sitt

tillträde till byggnaden, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad.

Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll

till Boverket

15 § Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 § första stycket skall se till att det finns en

energideklaration eller ett besiktningsprotokoll eller den som enligt 14 § låter upprätta

en energideklaration skall se till att ett exemplar av deklarationen eller protokollet lämnas till

Boverket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll.

Energideklarationsregister

16 § Boverket skall föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som

lämnats till verket enligt 15 §.

17 § Boverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i

energideklarationsregistret.

18 § Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för

1. framtagande av statistik,

2. forskning,

3. uppföljning och utvärdering av energianvändningen och

inomhusmiljön i bebyggelsen,

4. tillsyn, och

5. annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras

energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar och beslut.

19 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1. vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret,

2. urval och bearbetningar av personuppgifter,

3. utlämnande på medium för automatiserad behandling, och

4. direktåtkomst till registret.

57

20 § Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller i

strid med föreskrifter som meddelats med stöd av lagen,

tillämpas bestämmelserna om rättelse i personuppgiftslagen

(1998:204).

Skadestånd

21 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har rätt till

ersättning av staten.

Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande

har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att

bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom

eget vållande.

I ärenden om ersättning företräds staten av den myndighet som regeringen bestämmer.

22 § Utöver vad som följer av 21 § gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204)

om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller de föreskrifter som

har meddelats med stöd av lagen.

Alternativa energiförsörjningssystem

23 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad med en total användbar

golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter skall innan byggnadsarbetena påbörjas låta

utreda alternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och redovisa om sådana system är

tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen skall

lämnas till tillsynsmyndigheten.

Tillsyn

24 § Den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och

byggväsendet skall utöva tillsyn över att den som äger en byggnad fullgör de skyldigheter

som anges i 11 § första stycket och 13 §.

58

25 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att ägaren till en

byggnad skall fullgöra en sådan skyldighet som anges i 11 § första stycket eller 13 §. Ett

föreläggande får förenas med vite.

Tillsynsmyndigheten skall på begäran, i den utsträckning det behövs för tillsynen, få tillträde

till sådana byggnader som avses i 13 § samt utrymmen och områden som hör till sådana

byggnader. Denna rätt omfattar inte bostäder.

Om byggnadens ägare inte ger tillsynsmyndigheten tillträde när myndigheten har rätt till det

får Kronofogdemyndigheten, efter tillsynsmyndighetens ansökan, besluta om särskild

handräckning. Bestämmelser om sådan handräckning finns i lagen (1990:746) om

betalningsföreläggande och handräckning.

Överklagande

26 § En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenats med vite enligt 25 § första

stycket och Boverkets beslut om rättelse enligt 20 § får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

59

Övergångsbestämmelser

2006:985

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

2. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 § 1 skall vara

energideklarerade senast den 31 december 2008.

3. Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 § 2 och som är

flerbostadshus skall vara energideklarerade senast den 31 december 2008.

4. I fråga om andra byggnader än flerbostadshus skall bestämmelsen i 5 § 2 tillämpas från och

med den 1 januari 2009.

5. Byggnader som avses i 4 eller 6 § skall energideklareras första gången efter den 31

december 2008.

6. Luftkonditioneringssystem som avses i 11 § första stycket skall besiktigas första gången

efter den 31 december 2008.

7. För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldigheten enligt 4 § inte gälla

om bygganmälan gjorts före den 1 januari 2009.

8. För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006 skall skyldigheten enligt 23 § inte

gälla om bygganmälan gjorts före den 1 oktober 2006.

60

Bilaga 4 Förordning (2006:1592)om energideklaration för byggnad

SFS nr: 2006:1592

Utfärdad: 2006-12-21

Regeringen föreskriver följande.

Definitioner

1 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen

(2006:985) om energideklaration för byggnader.

Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader

2 § Följande typer av byggnader är undantagna från skyldigheten att energideklareras.

1. Byggnader som inte kan bli föremål för någon åtgärd enligt 9 § första

stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader på grund av att de

a) förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 § lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m. eller 1 § förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen

m.m., eller

b) inte får förvanskas enligt 3 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10) för att de är särskilt

värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i

ett bebyggelseområde av sådan karaktär.

2. Byggnader som huvudsakligen används för andakt eller religiös verksamhet.

3. Industrianläggningar och verkstäder.

4. Fritidshus med högst två bostäder.

5. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas högst två år.

6. Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring.

7. Fristående byggnader med en total användbar golvarea som är mindre

än 50 kvadratmeter.

8. Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som, på grund av byggnadens

utformning eller den verksamhet som bedrivs i byggnaden, är av hemlig natur.

61

3 § Skyldigheten att energideklarera enligt 5 § 2 lagen (2006:985) om

energideklaration för byggnader gäller inte om

1. upplåtelsen är tillfällig eller avser en sådan liten del av byggnaden att upplåtelsen har en

obetydlig påverkan på byggnadens energiprestanda,

2. upplåtelsen sker mellan företag som tillhör samma koncern,

3. upplåtelsen sker genom arrende, vars huvudsakliga syfte är upplåtelse av jord och

byggnaden eller delen av byggnaden används till annat än bostad åt arrendatorn, eller

4. byggnaden är ett en- eller tvåbostadshus som upplåts

a) av byggnadens ägare på grund av dennes arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse,

sjukdom eller därmed jämförbara personliga förhållanden,

b) med testamentarisk nyttjanderätt, eller

c) till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan

disponerar byggnaden när upplåtelsen sker.

4 § Skyldigheten att energideklarera enligt 6 § lagen (2006:985) om energideklaration för

byggnader gäller inte vid försäljning

1. mellan företag som tillhör samma koncern,

2. genom expropriation eller inlösen,

3. från ett konkursbo eller genom exekutivt förfarande, eller

4. till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan

disponerar byggnaden.

5 § Boverket får meddela närmare föreskrifter om undantag enligt 2–4 §§.

Besiktning av en befintlig byggnad

6 § Om en energideklaration enligt 9 § första stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration

för byggnader skall innehålla rekommendationer om åtgärder för att förbättra byggnadens

energiprestanda, skall deklarationen föregås av en besiktning som gör det möjligt att bedöma

åtgärdens påverkan på inomhusmiljön och kostnadseffektivitet.

Boverket får meddela föreskrifter om hur omfattande en besiktning behöver

vara med hänsyn till byggnadens energiprestanda samt de ytterligare föreskrifter som behövs

om besiktningen av befintliga byggnader enligt 8 § lagen om energideklaration för byggnader.

62

Energideklaration

7 § När en uppgift om en byggnads energiprestanda anges i en energideklaration enligt 9 §

första stycket 1 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader skall byggnadens

uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning redovisas.

För en byggnad som är ett en- eller tvåbostadshus skall energiprestandan enligt 9 § första

stycket 1 lagen om energideklaration för byggnader dessutom fastställas med utgångspunkt i

byggnadens tekniska egenskaper och en normal användning av byggnaden.

Boverket får meddela närmare föreskrifter om hur en byggnads energipre-

standa skall anges i en energideklaration. Innan sådana föreskrifter meddelas skall Boverket

alltid ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig.

8 § Boverket får meddela föreskrifter om

1. när en energideklaration enligt 4 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader

senast skall vara upprättad,

2. vilka referensvärden som skall användas enligt 9 § första stycket 5 lagen om

energideklaration för byggnader, och

3. vilka uppgifter som utöver 9 § första stycket 1–5 lagen om energideklaration för

byggnader skall anges i en energideklaration.

Innan föreskrifter enligt första stycket 2 meddelas skall Boverket alltid ge Statens

energimyndighet tillfälle att yttra sig.

Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall

9 § Boverket får meddela föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningens

omfattning i fråga om sådana luftkonditioneringssystem som avses i 11 § lagen (2006:985)

om energideklaration för byggnader.

Oberoende experter

10 § En oberoende expert som utses för att upprätta en energideklaration eller ett

besiktningsprotokoll skall ha särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i

byggnader. Expertens oberoende och sakkunskap skall kunna styrkas

1. genom att

a) experten, eller den som experten är anställd eller anlitad av, är ackrediterad

som kontrollorgan enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, och

63

b) kontrollorganet, i fråga om det arbete som experten utför, har minst en person i

arbetsledande ställning som certifierats för uppgiften av ett ackrediterat certifieringsorgan,

eller

2. genom att experten uppfyller de krav på oberoende och sakkunskap som enligt

bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller i Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet tillämpas för motsvarande experter i det landet.

I fråga om byggnader som ägs av kontrollorganet, eller av någon som tillhör samma

koncern som kontrollorganet, får energideklarationer och besiktningsprotokoll inte upprättas

av den som även ansvarar för service, reparationer eller underhåll av samma byggnader.

11 § Boverket får meddela föreskrifter om

1. de krav som enligt 10 § första stycket skall ställas i fråga om särskild sakkunskap om

energianvändning och inomhusmiljö i byggnader,

2. vilken typ av ackrediterat kontrollorgan som enligt 10 § andra stycket 1 a krävs för att

säkerställa kontrollorganets oberoende ställning med hänsyn till uppdragsgivare, ägar- och

affärsmässiga förhållanden och andra omständigheter, och

3. de krav som skall ställas för certifiering enligt 10 § andra stycket 1 b samt om

certifieringsförfarandet.

Tillgång till energideklarationerna

12 § Boverket får meddela föreskrifter om att en energideklaration eller en del av en

energideklaration får placeras på en annan likvärdig plats i en byggnad än vad som anges i 13

§ första stycket lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, eller i anslutning till en

sådan byggnad som avses i 13 § första stycket lagen om energideklaration för byggnader.

Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll

till Boverket

13 § Boverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och

besiktningsprotokoll.

Energideklarationsregister

14 § Uppgifter som hämtats från energideklarationer och besiktningsprotokoll får registreras i

energideklarationsregistret.

64

15 § Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som Boverket gör för någon annans

räkning för direkt marknadsföring får uppgifter i energideklarationsregistret om

personnummer, fastighetsbeteckning, byggnadsbeteckning, adress, en byggnads

energiprestanda, referensvärden eller radonmätning inte behandlas.

16 § Sådana uppgifter som anges i 15 § får lämnas ut på medium för automatiserad

behandling endast för de ändamål som anges i 18 § 1–4 lagen (2006:985) om

energideklaration för byggnader.

17 § Boverket får i det enskilda fallet medge direktåtkomst till energideklarationsregistret för

1. den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och

byggväsendet, om det sker för det ändamål som anges i 18 § 4 lagen (2006:985) om

energideklaration för byggnader,

2. Statens energimyndighet,

3. oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag, och

4. byggnadsägare, för sökningar på byggnader som de äger.

65

Bilaga 5 Frågeformulär till ackrediterade företag

1. Hur många certifierade energiexperter har ni?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………....

2. Hur många byggnader hinner en besiktningsman med per dag/vecka?

…………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………....

…………………………………………………………………………………………………

3. Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………....

4. Hur mycket kostar det att utföra en besiktning per byggnad? X kr/kvm

…………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………....

………………………………………………………………………………………………....

5. Tar ni hänsyn till byggnadens skick?

…………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………....