en handbok om - svenska .honeycomb-shibori 93 arashi shibori 97 itajame shibori 99 gradvisa...

Download En handbok om - Svenska .Honeycomb-shibori 93 Arashi shibori 97 Itajame shibori 99 Gradvisa färgövergångar

Post on 09-Apr-2019

217 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

IndIgo

En handbok om

Frgning & projekt

INDIGO

KE

RS

TIN

NE

UM

L

LE

RDO

UG

LA

S L

UH

AN

KO

Varm frgning med frgpilrt 68Frsk frgpilrt med isvatten 70Frsk vejdekyp 74Jsta kypar 77Jst kyp med vetekli 78Indigo i kombination med andra frgmnen 80Att frga bomull och ull med vxtfrger 82Betningsbad med alun 82Gula frger med bjrklv 83Rda frger med krapp 84Recept p jrn och tannin 85

P RO J E KT 8 9

Shibori 91Honeycomb-shibori 93Arashi shibori 97Itajame shibori 99Gradvisa frgvergngar 103

Sashiko 109Moyo -sashi: ASA no HA, hampabladsmnstret 110Hitome-sashi: kaki no hana, persimonblomsmnstret 112

Lappat och lagat 115Lappa med frstygn 117Laga med stoppningsteknik 118Laga ett hl med invikta kanter 120Lapptcke 124

Ikat 129Bltryck 130

Materiallra 132Vxtfibrer 132Animaliska fibrer 134

Ordlista 136

F RO R D 7

VAD R I N D I G O ? 1 1

Historik 12Syntetisk indigo 13Den vita krnan 14Frn planta till pigment 16

AT T O D LA I N D I G OV X T E R 2 1

Indigofera 22Frgpilrt 24Vejde 26Hapa-zome 30

AT T FRGA M E D I N D I G O 3 5

Indigons olika kypar 36Frga med torrt indigopigment 39Frbered textilen 40Frgningsmomentet 40Krama ur materialet i ett separat krl 43Oxidera indigon 43Upprepade doppningar 44Nyanser 44Sklja och tvtta 46Att gra sig av med en frgkyp 46Felsk 49

R E C E P T 5 5

Om olyckan r framme 56Gsta Sandbergs hydrosulfitkyp 59Banankyp 62Fruktoskyp 66

6 7

fro

rd

FRORD

Vi trffades en gr novemberdag nr jag letade efter ngon att frga indigo med och genom en slump klev in i butiken som Douglas driver. Det visade sig att han precis hade bestllt ett startkit fr naturlig indigofrgning. Sen dess har vi gnat oss t att tillsammans utforska indigons mjligheter och begrnsning-ar. Douglas har vigt sitt yrkesliv t jeans och denim och driver idag butiken Unionville p Sdermalm i Stockholm och sjlv r jag herrskrddare med ett stort intresse fr sljd.

Indigo har anvnts fr att frga textilier bl i ver 6 000 r och har spelat en stor roll i olika kulturer och sammanhang, inte minst i vr egen tid. Kanske r indigo det frgmne som det har kretsat flest myter och rykten kring. Det har bland annat missta-gits fr att vara ett mineral, kallats fr Djvulens frg och idag r ett vanligt rykte att man mste anvnda urin fr att f den bl frgen att fsta. Man kan ven frga sig varfr just indigo och bltt kom att bli synonym med arbetsklder.

Efter att ha lst massor av recept och provat p att odla in-digovxter sjlva r vi vldigt glada ver att ha samlat allt vi lrt oss i den hr boken och vi hoppas att den kommer vara till hjlp fr dig som vill frga med indigo. Vi vill visa att indigofrgning egentligen inte behver vara mycket svrare n att baka scones en sndagsmorgon. Trevlig lsning!

Douglas Luhanko och Kerstin Neumller

8 9

Indigovxter frekommer naturligt i de blfrgade omrdena.

10

fro

rd

11

vad r In

dIg

o?

VAD R INDIGO?

Indigo r en frg och ett pigment som kan ut

vinnas ur vxter eller framstllas p kemisk vg.

Otroligt nog finns det cirka 800 vxtarter sprid

da ver jorden som alla innehller ett mne

som tillsammans med syre bildar indigo. Dock

innehller endast en handfull av dessa vxter

tillrckligt hga halter av mnet fr att de ska

vara vrda att odla fr frgframstllning.

Kunskapen om att frga med indigo tycks

ha dykt upp i flera olika omrden i vrlden

samtidigt under frhistorisk tid, trots det

komplexa frarbete som krvs innan man

faktiskt kan frga. Vi ser det som ett tydligt

exempel p hur mnniskans nyfikenhet kan

leda till liknande lsningar p olika platser

helt oberoende av varandra, fr att sedan

spridas ver hela vrlden.

Ordet indigo hrstammar frn grekiskans

indikon som blev till latinets indicum och ordagrant betyder frn Indien. Strre delen av

indigon som anvnds idag r syntetiskt fram

stlld, men det finns ocks naturligt framstllt

pigment att f tag p och det r dessutom fullt

mjligt att odla vxter som innehller indigo

hemma.

R1-rubriken p ett uppslag med bild p ena sidan direkt efter vrldskartan, eller hur?

Bild p bltt tyg? Finns t ex en mapp som heter Shibori Tyger Extra. Men den p s 122 i pdf:en skulle ocks vara fin att ha i brjan!

Detalj av japanskt lapptcke tillverkat av flera lager indigofrgade tyger.

12

vad

r

Ind

Igo

?

13

vad r In

dIg

o?

Syntetisk indigo

Det gr nstan inte att tala om indigo historiskt utan att nmna slaveri och mnskligt lidande. Under mitten av 1800-talet var indigo en mycket eftertraktad handelsvara och i takt med att industrialiseringen pgick fr fullt i vstvrlden kade efterfr-gan. Mnga landomrden med bra frutsttningar fr indigo- odling var under denna tid koloniserade av Europeiska stormak-ter och plantagegarna insg snabbt att det fanns pengar att tj-na. I Indien och Sydamerika bredde stora indigoplantager ut sig och priset betalades av lokalbefolkning och slavar som tvingades arbeta dr. Efterfrgan vxte s mycket att man i Indien prio-riterade att odla indigo istllet fr andra grdor inklusive fda, vilket ledde till svlt och elnde.

Det vxande problemet bidrog till att man frskte komma p ett stt att framstlla syntetiska frgmnen med mlsttningen att skapa frger som var bde effektivare och billigare n de som vxtriket erbjd. 1883 presenterade den tyske forskaren Adolf von Baeyer ett pigment med samma kemiska sammansttning som naturligt indigopigment. Resultatet var syntetisk indigo som har en hgre indigohalt och som dessutom r lttare att frga med, eftersom dess egenskaper r mer konsekventa och drfr pas-sar industrins behov bttre n den naturliga indigon. Det drjde inte lnge innan den nya syntetiska indigon konkurrerade ut den naturliga, p samma stt som den sterlndska indigon hade konkurrerat ut den europeiska ett par hundra r tidigare.

Dilemmat med indigo r att den naturliga varianten inte kan odlas i den mngd som marknaden krver idag och att syn-tetisk indigo har en mer negativ pverkan p miljn. Det forskas i mnet och frhoppningsvis kommer det finnas mer miljvn-liga alternativ fr framstllning och anvndande av syntetisk in-digo i framtiden.

Historik

Konsten att frga med indigo strcker sig lngt bak i tiden och frgen rknas som en av de ldsta vxtfrgerna i textila samman-hang. Vldigt gamla indigofrgade textilier har ptrffats i olika delar av vrlden och det ldsta fyndet r daterat till kring 4 200 f.Kr. frn Huaca, Peru.

I Europa hade man inte utvecklat ngon teknik fr att ut-vinna rent pigment ur vejdeblad, istllet sparade och fraktade man indigo genom att krossa bladen och knda dem till bollar som torkades. Lnge trodde man drfr att indigo (som kom frn st i form av bla kakor) var ett mineral och det var inte frrn i slutet av 1200-talet nr Marco Polo kom tillbaka frn sin resa till Asien som myten om mineralen krossades.

Klvxten vejde var den dominerande kllan till bl frger i Europa fram till 1400-talet, d Vasco da Gama lyckades mj-liggra handel med Indien via sjfart. Nu kunde man brja importera indigopigment i strre skala istllet fr den begrn-sade mngd som tidigare ntt Europa via Sidenvgens handels-karavaner.

Men indigon frn st fick inte ett varmt vlkomnande ver-allt och i vissa regioner infrdes till och med lagar som frbjd anvndning av importerad indigo eftersom den hotade att sl ut den lokala vejdeproduktionen. Den nya indigon var bde billi-gare och effektivare att frga med, men i en del omrden kunde man straffas med dden om man brt mot denna lag. Under 1600-talet fick importerad indigo namnet Djvulens frg av Fer-dinand III av Ungern och det drjde fram till 1737 innan anvnd-ning av importerad indigo blev laglig i hela Europa.

14

vad

r

Ind

Igo

?

15

vad r In

dIg

o?

Ett par vlanvnda och omsorgsfullt lappade Wrangler-jeans frn tidigt 60-tal.

Den vita krnan

Jeans och denimtyg har alltid varit synonymt med indigo frn guldruschen i vstra USA fram till idag. Jeansen har gtt frn att vara arbetsklder till att senare bli frknippade med rebel-lisk ungdomskultur och r idag ett av de vanligaste plaggen i garderoben.

Nstan all indigo som produceras i vrlden idag anvnds till att frga denim, och man kan sga att jeansens kade popularitet kring mitten av 1900-talet rddade indigon. Under den hr tiden hade det dykt upp alternativa bl frger som var bde bil-ligare och mer hllfasta, men indigons unika egenskap att ldras och slitas uppskattades och ledde till att indigo frblev det bl i bljeans.

Jeansens popularitet beror frmodligen p en lyckad kom-bination av bomullens och indigons egenskaper. Bomull r vr-mande, slitstark och gr att odla storskaligt medan indigo ger vacker frg och strker materialet eftersom pigmentets mole-kyler fastnar i bomullsfibrerna. Dessa egenskaper vvs samman i denim, ett kypertvvt tyg med ofrgat inslag och varp som fr-gats med indigo. Garnet spinns innan det frgas och indigon nr d inte hela vgen in till garnets mitt, vilket innebr att det fr bl yta och vit krna. Tyget vvs oftast s att inslaget lper under tre varptrdar och sen ver en, vilket ger tyget en rtsida med vervgande indigofrg och en nstan ofrgad avigsida. Man spa-rade frmodligen bde tid och pengar genom att bara frga var-pen och eftersom tyget vvs s att indigotrdarna tar mest plats p rtsidan fr tyget den mest slittliga ytan vnd utt.

Med tiden skavs indigon bo