Émile durkheim

17
Émile Durkheim Samhället är mer än summan av sina delar

Upload: colton

Post on 13-Feb-2016

83 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Émile Durkheim. Samhället är mer än summan av sina delar. Strukturer. Samhället är förutsättningen för individen Vi föds in i färdiga strukturer: Språk seder sociala mönster som formar våra tankar, känslor och beteenden Samhället formar oss till de individer vi är – inte tvärtom. - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Page 1: Émile  Durkheim

Émile Durkheim

Samhället är mer än summan av sina delar

Page 2: Émile  Durkheim

Strukturer

• Samhället är förutsättningen för individen• Vi föds in i färdiga strukturer: – Språk– seder– sociala mönster som formar våra tankar, känslor

och beteenden• Samhället formar oss till de individer vi är –

inte tvärtom

Page 3: Émile  Durkheim

Sociala fakta

• Samhället och företeelser i samhället ska studeras som objekt

• Förförståelse måste nollställas

Page 4: Émile  Durkheim

Durkheims slutsatser

• Samhället måste vara i balans• Om något rubbar balansen hamnar samhälle i

ett anomiskt tillstånd• Anomiskt samhälle: sjukligt, normlöst eller

som att människor upplever brist på mål och syfte

Page 5: Émile  Durkheim

Självmordet

• Studerade statistik över självmord i olika samhällen i olika tider

• Idag: vi letar personliga orsaker, kanske psykisk sjukdom? Missbruk? Kris?

• Durkheim: sociala förklaringar• Samhället påverkar hur människor i det mår –

och hur många som kommer begå självmord

Page 6: Émile  Durkheim

Sociala fakta och självmord

• Religion• Gift/ogift• Krig• Rik/fattig• Sambandet mellan dessa faktorer var

avgörande för antalet självmord i ett samhälle

Page 7: Émile  Durkheim

Statistik 2

• Gifta = mer integrerade, lägre andel självmord jämfört med de som är ogifta

• Barn = mer integrerad, lägre andel självmord jämfört med de utan barn

• Krig – färre självmord, människor tvingas samman mot gemensamt hot utanför

Page 8: Émile  Durkheim

Statistik

• Judar färre självmord än protestanter och katoliker

• Förklaring: tankefrihet – P och K mer fria, judar ingår i tätare gemenskap

• Hög utbildning – större risk för självmord• Varför? Högre utbildning=frigörelse från

gruppen av lågutbildade och därmed mindre integrerad

Page 9: Émile  Durkheim

Olika typer av självmord

Egoistiskt självmord: individen utanför samhället. När individen är i utkanten ökar risken för självmord

Altruistiskt självmord: för starkt kollektiv vilket gör att samhällets värderingar står över individen och handlingen en uppoffring till något större

Anomiska självmord: samhället hamnar i obalans och regler/lagar rubbas (ekonomisk kris, skilsmässa osv)

Page 10: Émile  Durkheim

Olika samhällen

Mekanisk solidaritet– Arbetsuppgifterna var inte tydligt uppdelade. Alla

individer utförde ungefär samma saker. Homogenitet – avvikelser bestraffas. Starka normer. Starkt kollektivt medvetande.

Organisk solidaritet– Arbetsuppgifterna uppdelade. Varje individ hade

sin specialisering. Heterogent. Samhället hålls samman av ömsesidigt beroende.

Page 11: Émile  Durkheim

Organisk solidaritet och snabbmaten

• En stor grill där en stor mängd hamburgare grillas samtidigt

• Ett stationssystem där tillbehören adderas till hamburgarna

• En fritös där en person steker pommes• En läskmaskin• En disk där du beställer• Flera underleverantörer och grossister• Gäster som äter själva – en individualiserad vana

Page 12: Émile  Durkheim

Social avvikelse

• Förklaras med anomi – kollektiva värden omförhandlas

• Den sociala kontrollen saknas• Varnade exempel som tydliggör normer• Kan bidra till förändringar av kollektiva värden

Page 14: Émile  Durkheim

Durkheim, religion och moderna ritualer

1. Heligt vs. Profant2. Sekularisering – andra

ting tar religionens känslomässig roll som exempelvis idrottsevenemang, melodifestival, Kalle Anka på julafton

Page 15: Émile  Durkheim
Page 16: Émile  Durkheim

Mc Donalds hyllar idén om masskonsumtion och ”den amerikanska drömmen

Page 17: Émile  Durkheim

Sammanfattning

1. Positivistisk teori – mätta samband2. Forskaren oberoende observatör3. Konsensus – kollektiva värden4. Makroperspektiv5. Sociologisk funktionalism