elisabet rothenberg med dr · etiologi. symtom. kliniska tecken. diagnos. sjukdomsrelaterd...
TRANSCRIPT
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
•Åldersrelaterade förändring•Undernäring•Behandling•Organisation och ansvar
Elisabet Rothenbergmed drSektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
• Andelen
+65 förväntas
öka
från
17.1% till 30.0% motsvarande
151.5 miljoner
2060.
• Andeln
80+ förväntas
att
tredubblas från
21.8 miljoner
2008 till 61.4 miljoner
2060.
Det
finns
en stark relation mellan självupplevd hälsa och ålder. Sannolikheten
för
att
rapportera
dålig
eller
väldigt
dålig
hälsa
i
% är
6.17 för
dem
75+ jämfört
med referensc
populationen
med 2.41 % 35-44 år
Vad är en äldre människa?
–Pensionerad 65–Medellivslängd 79 ♂
83 ♀
år
–Äldre omfattar mer än en generation
Åldrandet en individuell process…….
Utveckling i antal multisjuka äldre definierade som personer 75 år eller äldre, som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre gånger eller mer (antal vårdtillfällen) inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i
tre eller fler skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10.
0100002000030000400005000060000700008000090000
100000
2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048
7% av alla över 75 år
Källor: Population projection 2006-2050: Statistiska Centralbyrån, 2006. Gurner U, Thorslund M.: Helhetssyn behövs i vården av multisviktande äldre. Läkartidningen 2001;98(21):2596–2602Socialstyrelsen (rapport): Vård och omsorg om äldre. 2003:40.
• Hemtjänst
ökade
med 16% 2000 -
06• Särskilt
boende
minskade
med 17% • Totala
kostnaden
för
äldreomsorgen
har
minskat
med 6%• 7% är
multisjuka• Allt fler sjuka äldre bor i ordinärt boende
Sarkopeni
The three ages of woman 1905
KK-stiftelsens rapportÄldrelivsbranchen - framtidsbranschen
Sjukdomsrelaterad undernäring
• Sjukdom är väldigt vanligt bland äldre och sjukdom orsakar sjukdomsrelaterad undernäring
• Sarkopeni förvärras av inflammation
• Sarkopeni orsakar– Förlust av självständighet– ↑ risk för sjukdom– ↑ risk för död
Sjukdom – fysisk eller psykiskFunktionshinderBehandling – huvudsakligen läkemedel
Ätbeteende↓↓EI
Behov
Viktsförlust
Sjukdomsrelaterad undernäring
Etiologi
Symtom
Kliniska tecken
Diagnos
SjukdomsrelaterdSjukdomsrelaterd undernundernääringring
EU EEEI
Ätbeteende orsakar undernäring
• Äter vid alla måltider med för lite• Äter bra vid någon eller några måltider
men totalt för lite• Kan inte äta utan hjälp• Ätbeteende som varierar från dag till dag
++ + ++ ++ + +++ + + + +-- - --- - -- - -- -- - - -- ---- - --
• Disease• Depression• Demens• Dysfagi• Dentition• Drugs• Dysgeusi• Dysfunktion
Disease related malnutrition
I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%)
Äldre med risk för undernäring
Personer över 65 årmed risk förundernäring (73%)
Övriga (27%)
Saletti
A. Nutritional status and mealtime experiences in elderly care recipients. Stockholm, 2007.
Vad kostar det?
Malnutrition among Older People in the Community
Policy Recommendationsfor Change
Undernäring måst införlivas med folkhälsoarbetet
• Det drabbar över 10% av befolkningen över 65 år
• Det kostar mer än £7.3 miljarder per år, och hälften av kostnaden berör dem över 65 år
• Orsakerna är både sociala och medicinska: underliggande sjukdom, minskad rörlighet, socialisolering
• Är viktig markör för ojämlikhet när det gäller hälsa, vård boende mellan och inom regioner.
European Nutrition for Health Allinance
Malnutrition among Older People in the Community Policy Recommendations for Change. London: European Nutrition for Health Alliance , BAPEN, ILC; 2006.
HSL SOLNutrition
SoS-rapport 2000:11Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.
Bistånd nutrition - syfte
• Kvarboedne i den egna bostaden
– Bibehålla vikt och därmed muskelmassa för att bibehålla funktion och autonomi
– Ge förutsättningar för rehabilitering– Förebygga ofrivillig viktsförlust och fall– Livskvalité
Bistånd nutrition – ätstödjande åtgärder
• Inköp• Matdistribution• Värma och servera• Laga frukost, ta fram tillbehör• Dela maten på tallriken, hälla upp dryck• Extra mellanmål / nattfastan• Hjälpmedel• Sitta med / verbal påstötning• Hjälpa till att föra maten till munnen / mata
Instrumentella ätstödjandeåtgärder
Personliga
Krav på maten
• Små portioner• Energi och proteinrik• Bra konsistens dvs fysiskt lättätet
– Inte så mycket ”skinn och ben”• ”Husmanskost”• Gärna dessert
• God! Något att se fram emot
Nutritionsbehandling
• Utredning av individuella problem• Ordination av
– Kost– Konsistens– Berikning– Näringsdrycker– Vitamin- och mineraltillskott– Ätstödjande åtgärder
Nutritionsstöd
All personal inom Tre Stiftelser skall ha kunskap om och känna
engagemang för maten, måltiden och näringens betydelse för hälsan.
Målsättningen är att ingen som bor inom Tre Stiftelser skall lida av obehandlad under-/fel näring.
E-kost - måltidsordning
När förmågan att äta är begränsad, är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dygnet.Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och tre mellanmål.
En vanlig lösning:
Ett värstingexempel:
Linda Martinsson, kostchef Tre Stiftelser
Linda Martinsson, kostchef Tre Stiftelser
Mat är livskvalitet
Därför att:
Mat innebär glädje och njutningMat innebär samvaro
Mat en viktig del av den medicinska behandlingenMat bidra till att bibehålla vikt, muskulatur och därmed funktion och autonomi