elevhÄlsoplan...2. braås skolas elevhälsoplan 2. 1 elevhälsoplanens syfte elevhälsoplanen...

ELEVHÄLSOPLAN

Braås skola

VI SKA TÄNDA GNISTOR

INTE SLÄCKA BRÄNDER

Braås skola, Utbildningsförvaltningen Uppdaterad: 2019-08-29

Innehållsförteckning 1. Braås skola 2

2. Braås skola elevhälsoplan 2

2. 1 Elevhälsoplanens syfte 2

2.2 Elevhälsans uppdrag 2

2.3 Elevhälsans vision 3

2.4 Elevhälsans ansvar och organisation på Braås skola 3

2.4 Elevhälsans mål 2018-2019 4

3. Elevhälsans förhållningssätt 4

3.1. Utvecklingsekologiskt perspektiv 4

3.2. Relationens betydelse för lärande 5

3.3 Salutogent förhållningssätt och KASAM 5

3.4 Tillgänglig lärmiljö 5

3.5 Lågaffektivt förhållningssätt 5

4. Arbetsgång 6

Bilaga 1: Extra anpassningar och särskilt stöd 8

Bilaga 2: Exempel på elevhälsans uppdrag 10


1. Braås skola

Braås skola är en F-9 skola som ingår i Växjö kommuns norra område. Det finns cirka 350 elever på

skolan. På skolan finns även fritidshem för barn från 6 år till 13 år som är uppdelat i två avdelningar;

Röda och Blå.

Braås skola är en skola med höga ambitioner. På vår skola arbetar engagerad personal med elevernas

bästa i fokus. Vi tror på varje elevs förmåga till lärande och omsorg. Vår elevsyn präglas av att vi har

höga, rimliga och positiva förväntningar på våra elever. Tillsammans arbetar vi i personalen aktivt för

att skolan ska vara en trygg och utvecklande miljö för alla som vistas här. Vi har även höga och

positiva förväntningar på personalen. Vi strävar efter att undervisningens innehåll är stimulerande,

varierande och av hög kvalitet.

Elevhälsoteamet på Braås skola ska vara en stödfunktion till lärarna. Vi påbörjade under läsåret 2017-

2018 ett utvecklingsarbete för att arbeta ihop oss som team samt för att bli bättre på det

hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Detta är ett arbete som kommer att fortgå under kommande

läsår.

2. Braås skolas elevhälsoplan

2. 1 Elevhälsoplanens syfte

Elevhälsoplanen syftar till att synliggöra och tydliggöra elevhälsans arbete för såväl elever,

vårdnadshavare som för personal. Man ska kunna få en bild av såväl elevhälsans mål, organisation och

struktur som av vad elevhälsans personal kan bidra med utifrån sina professioner ur ett

hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv. Vidare är elevhälsoplanen en viktig del i det

systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs kring elevhälsan då planen innehåller både mål för

elevhälsans arbete och en beskrivning av hur dessa mål ska nås.

2.2 Elevhälsans uppdrag

Elevhälsans uppdrag regleras av Skollagen 2010:800. I det generella uppdraget ingår att:

● Främja elevers lärande, utveckling och hälsa.


● Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter.

● Bidra att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa.

Det ingår i elevhälsans individuellt riktade arbete att;

● Bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt

utbildningens mål.

● Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa.

● Uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem.

● Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa.

● Bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd.

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

Eleverna ska således ha tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator samt tillgång till

personal som kan tillgodose behovet av specialpedagogiska insatser.

2.3 Elevhälsans vision

På Braås skola ska var och en känna sig välkommen och respekterad för den man är. Skolan ska vara

fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga under

skoldagen och få arbetsro under lektionerna. Vi vill att våra elever tror på sig själva och sina förmågor.

2.4 Elevhälsans ansvar och organisation på Braås skola

Ansvaret för elevhälsan vilar på all personal på skolan. En förutsättning för ett gynnsamt

elevhälsoarbete är en hög grad av samverkan mellan elevhälsoteamet, skolans övriga personal, elever

och vårdnadshavare.

Vi strävar efter att så tidigt som möjligt upptäcka de elever som är i behov av stöd. En specialpedagog

finns därför i varje arbetslag på skolan och leder därmed aktivt det förebyggande arbetet i arbetslagen.

Specialpedagogen har ett handledande uppdrag gentemot sina kollegor för att snabbt uppmärksamma

och hitta möjliga lösningar till elever exempelvis i behov av stödinsatser. Elevhälsan har även drop-

in-tider varje vecka som i vänder sig till personal om man har behov av stödinsatser eller konsultation

kring en grupp eller en enskild elev.Elevhälsoteamet träffas varje vecka och lyfter där aktuella ärenden

samt följer upp elevärenden. Teamet består av följande personal; rektor, biträdande rektor, skolkurator,


skolsköterska och specialpedagog. Vid behov kontaktas även speciallärare, socialpedagog, syv samt

berörd personal från skolan och fritidsgården.

2.5 Elevhälsans mål 2018-2019

Målet för elevhälsans arbete grundar sig ibland annat på den enkätundersökning som gjordes med

personalen på skolan under våren 2018. De prioriterade målen under kommande läsår är följande:

På organisationsnivå:

● Förankra elevhälsoplanen hos skolans personal

● Förtydliga samtliga uppdrag inom elevhälsan

● Vidareutveckla elevhälsoteamet och göra det känt för såväl elever som personal

● Utveckla struktur och rutiner för elevhälsoteamets arbetssätt och möten

På gruppnivå:

● Utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan

På individnivå

● Förtydliga det systematiska arbetet som lärarna gör med screening av elevernas kunskaper

3. Elevhälsans förhållningssätt

Elevhälsoteamet har ett gemensamt förhållningssätt som vilar på en tydlig värdegrund. Vi menar att

som grund i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger ett positivt och främjande

förhållningssätt och bemötande. Detta kan sammanfattas i följande fem principer.

3.1. Utvecklingsekologiskt perspektiv

På Braås skola tänker vi ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv vilket innebär att vi tänker att barns/

elevers utveckling sker i ett sammanhang, i samspel och i interaktion med olika faktorer i

omgivningen. De olika sammanhangen eleven befinner sig i påverkar varandra vilket bidrar till att vi


måste se till elevens hela situation för att förstå vad som påverkar elevens utveckling. Om ett barn t.

ex. har svårt att nå utbildningens mål behöver vi se till de olika sammanhangen barnet/eleven befinner

sig och vidta lämpliga åtgärder.

3.2. Relationens betydelse för lärande

Relationens betydelse för elevers utveckling och lärande är ett ämne som det har forskats mycket på.

På Braås skola inser vi värdet av förtroendefulla relationer som präglas av respekt, värme och

omtanke. De professionella i skolan ansvarar för att skapa och bibehålla positiva relationer till

samtliga elever.

3.3 Salutogent förhållningssätt och KASAM

Ibland behöver vi ställa oss frågan varför vissa situationer inte fungerar för en elev. Fokus i våra

samtal om och med eleverna ska dock alltid vara salutogent, det vill säga vi fokuserar på det som

fungerar och förhåller oss intresserade av hur det kommer sig att vissa situationer fungerar bra. Vi

ställer oss alltid frågan hur elevens känsla av sammanhang ser ut. Är skolsituationen begriplig,

meningsfull och hanterbar? Hur kan vi öka känslan av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet?

3.4 Tillgänglig lärmiljö

På Braås skola arbetar vi för att skapa en tillgänglig lärmiljö så att alla elever kan delta och inkluderas

i undervisningen utifrån sina egna förutsättningar. Vi utgår från att lärandet sker i samspel med både

den sociala, fysiska och pedagogiska miljön och att vi behöver se till samtliga delar för att öka

tillgängligheten. SPSM:s tillgänglighetsmodell nedan illustrerar detta.


3.5 Lågaffektivt förhållningssätt

Inom det lågaffektiva förhållningssättet lägger man fokus på att det är vi som professionella som bär

ansvaret för det som sker i skolan. Om vi har ett barn som uppför sig oönskat behöver vi som

professionella ta ansvar för att förändra förutsättningarna. En annan av grundpelarna inom lågaffektivt

bemötande är att “barn gör rätt om de kan” och att vi behöver se över hur våra krav på eleven stämmer

överens med elevens förmåga. Det lågaffektiva förhållningssättet bygger bland annat på forskning om

affekter och affektsmitta. Vi vet idag att det är viktigt att vi som professionella behåller lugnet även i

situationer där en elev kan upplevas provocerande eller utagerande.

4. Arbetsgång

För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess. Den kan

beskrivas i fyra steg;

- att uppmärksamma

- att utreda

- att utarbeta

- att genomföra, följa upp och utvärdera

Tratten:

● 1. Pedagog, klassrum/lärandemiljö Uppmärksamma tecken. Extra anpassningar inom ramen

för ordinarie undervisning

● 2. Arbetslag Extra anpassningar intensifieras. Om behov av särskilt stöd identifieras anmäls

detta till skolledare enligt elevhälso-/barnhälsoplan

● 3. Elevhälsoteam/Barnhälsoteam Skolledaren samordnar teamets kompetenser inom enheten

enligt elevhälso-/barnhälsoplan

● 4. Områdescentral elevhälsa Områdeschef samordnar kompetensinsatser enligt områdets plan

● 5. Förvaltningsövergripande insatser/ Externa kontakter

1. Pedagog, klassrum/lärandemiljö. Lärare/mentor/pedagog samt övriga undervisande lärare ska

uppmärksamma tecken om elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen

eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. En pedagogisk bedömning av en elevs


kunskaper tar sin utgångspunkt i elevens arbetsprestationer och lärarens tolkning av dessa. Det

omfattar alla de olika kunskapsbedömningar som görs för att kartlägga och värdera kunskaper. Om

tecken uppmärksammas ska skolan skyndsamt ge stöd i form av extra anpassningar inom ramen för

den ordinarie undervisningen och behöver inte fatta något formellt beslut för att sätta in extra

anpassningar. Elevhälsans kompetenser kan här ha en förebyggande och rådgivande roll.

2. Arbetslaget utgör ett stöd i att utifrån sin samlade kompetens anpassa stödinsatserna ytterligare efter

elevens behov eller ge förslag på alternativa extra anpassningar. Extra anpassningar intensifieras - det

kan handla om att öka omfattningen av och takten i stödinsatsen. Om det uppmärksammas att en elev

kan vara i behov av särskilt stöd ska lärare eller övrig skolpersonal anmäla detta till skolledare enligt

rutinerna framskrivna i barnhälso-/elevhälsoplan. Skolledaren ska då se till att barnets/elevens behov

skyndsamt utreds och att detta sker i samråd med elevhälsan.

3. Elevhälsoteam Rektor har enligt skollag ansvar för att skyndsamt utreda, och för att samråda med

elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsoteamet, under ledning av rektor, följer

● Pedagog/skolsköterska på skolan uppmärksammar att en elev har behov av särskilt

stöd och riskerar att inte nå målen utan detta stöd.

● Klasslärare och speciallärare utvärderar och analyserar resultat från aktuella tester,

vilka svårigheter och starka sidor eleven har.

● Ärendet anmäls till ”EHT”.

● Rektor beslutar om en pedagogisk utredning bör göras.

● Klasslärare och/ eller speciallärare, ansvarar på uppdrag från rektor för att en

pedagogisk utredning görs.

● Rektor beslutar om extra anpassning eller åtgärdsprogram ska upprättas utifrån

innehållet i den pedagogiska utredningen.

● Klasslärare i nära samarbete med speciallärare ansvarar för ett åtgärdsprogram

upprättas.

● Om åtgärderna innebär anpassad studiegång, enskild undervisning eller i särskild

undervisningsgrupp ska rektor fatta beslut om åtgärderna.


● Klasslärare i nära samarbete med speciallärare ansvarar för att åtgärdsprogrammet

fortlöper som planerat och att uppföljning och utvärdering av insatser görs varje

termin. Här bedöms även om ett åtgärdsprogram bör avslutas.

● Klasslärare och speciallärare är delaktiga vid överlämning mellan de olika stadierna.

Bilaga 1: Extra anpassningar och särskilt stöd

I de fall en elev av en eller annan anledning riskerar att inte nå målen behöver vi se över vilka

förändringar vi på skolan kan göra för att öka elevens förutsättningar att utvecklas så långt som

möjligt. Dessa insatser omnämns som extra anpassningar och särskilt stöd. Det är insatsens omfattning

och varaktighet som skiljer dem åt. Extra anpassningar ryms inom ramen för den ordinarie

undervisningen medan särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär. Innan beslut om särskilt

stöd fattas behöver man göra en pedagogisk utredning. De insatser som sedan genomförs behöver

dokumenteras, följas upp och utvärderas vilket benämns som åtgärdsplan. Vår målsättning på Braås

skola är att öka tillgängligheten på skolan för alla elever och på så sätt minska behovet av extra

anpassningar och särskilt stöd kopplat till enskilda individer. Vårt arbete illustreras på ett bra sätt i

figuren nedan (figuren är hämtad från SPSM).

Exempel på extra anpassningar:

● ett särskilt schema över skoldagen

● ett undervisningsområde förklarat på annat sätt

● extra tydliga instruktioner


● stöd att sätta igång arbetet

● hjälp att förstå texter

● digital teknik med anpassade programvaror

● anpassade läromedel

● extra färdighetsträning

● enstaka specialpedagogiska insatser

● Rörelsepauser

● Hjälp att välja rastaktiviteter

● Tydlig feedback under arbetets gång

Exempel på särskilt stöd:

● regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en

speciallärare under en längre tid

● placering i en särskild undervisningsgrupp

● enskild undervisning

● anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som

gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort


Bilaga 2: Exempel

Exempel på några områden där elevhälsoteamet kan rådgöra, hjälpa och stötta:

● förhållningssätt och bemötande

● samtala om oro över elever

● bidra med att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa

● klassrumsmiljö

● bidra med förslag på åtgärder och anpassningar för varje enskild elev i behov av särskilt stöd

● samtala om lärmiljö

● åtgärdsprogram

● uppmärksamma och kartlägga orsaker till ohälsa

● alternativa verktyg

● pedagogiska utredningar

● kunskap kring/förståelse för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

● kontakt med myndigheter utanför skolan

● akuta ärenden

● föräldrasamtal


Bilaga 3: Braås skolas screeningtester

Skreeningtesterna används för att se elevernas läs- och skrivutveckling samt matematik.

Tester Tidpunkt Ansvarig

Förskoleklass

Åk 1

Åk 2

Åk 3

Åk 4

Åk 5

Åk 6

Åk 7


Åk 8

Åk 9


Bilaga 4: Flödesschema åtgärdsprogram

elevhÄlsoplan...2. braås skolas elevhälsoplan 2. 1 elevhälsoplanens syfte elevhälsoplanen...

Documents