1

Makroekonomi

Lär Lätt! MakroekonomiKap 1-5, 7, 9

Ekonomi

Ekonomi – hur man allokerar knappa resurser

Mikroekonomi – studerar individer och företag (enskilda individer)Makroekonomi – studerar aggregerade variabler som tillväxt, sysselsättning, arbetslöshet, inflation

2

Plan för makroekonomi

PriserInflationBNP och dess komponenterArbetsmarknadRäntorValutakurserTillväxtteori

Makroekonomi

Kapitel 1 – Priser och inflation

Inom makroekonomi studerar vi inte enskilda priser utan genomsnittspriser Prisnivån: en viktad summa av flera olika priserPrisindex – visar procentuell förändring över tex tiden

3

Priser

Konsumentprisindex (KPI) – specifik varukorgbaserad på vad och hur mycket som konsumeras i Sverige (livsmedel, bensin, medicin, hårklippning, transport, boende etc)

Problem med KPI – säger inget om kvaliteten. Texen TV 1960 inte samma som en TV 2009. Måste kontrollera för kvalitetsförändringar

Andra prisindex

FastighetsprisindexByggnadsprisindex

4

Fastighetsprisindex för permanenta småhus (1981=100)

0

100

200

300

400

500

600

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

00 Riket

Byggnadsprisindex

5

KPI (årsmedel) 1980 basår

0

50

100

150

200

250

300

350

19801981

19821983

19841985

198619

8719

8819

8919

9019

9119

9219

9319

9419

9519

9619

9719

9819

9920

0020

012002

20032004

20052006

20072008

År

Årsmedel

KPI (årsmedel) 1949 som basår

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1949

1951

1953

1955

1957

1959

1961

1963

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

År Årsmedel

6

Inflation

Definition: Inflationen mellan två tidpunkter definieras som den procentuella förändringen av prisindex mellan dessa två tidpunkter.

Mäter procentuell prisökning

Negativ inflation - deflation

Inflationen i Sv 2003-2009

7

Inflationstakten i Sv 1830-2009

Bruttonationalprodukten BNPKap 3 och 4

BNP: marknadsvärdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period

BNP ett mått på ett lands inkomster inte förmögenhet!

8

BNP löpande priser 1993-2009BNP till marknadspris

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

900 000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

BNP till marknadspris

BNP fasta priser 1950-2000 basår (100)

9

BNP per capita 1950-1000-tals kr

BNPIndex, volymutveckling

ÅrKälla: OECD och SCB Hämtat: 2009-08-25

50

100

150

200

250

300

350

1970 1980 1990 2000

Sverige EU-15 USA

10

Sverige i välståndsligan 2007BNP per capita, svenska kronor

KronorKälla: OECD Not: För att öka jämförbarheten har ländernas BNP per capita i tabellen justerats med hänsyn till prisnivån.

Hämtat: 2009-08-25

0 200 000 400 000 600 000

LuxemburgNorge

USAIrland

SchweizNederländerna

KanadaAustralienÖsterrike

SverigeDanmark

IslandStorbritannien

BelgienFinland

TysklandJapan

FrankrikeSpanien

ItalienGrekland

Nya ZeelandSydkoreaTjeckienPortugal

SlovakienUngern

PolenMexikoTurkiet

Tillväxt

Procentuell ökning i BNPReal BNP tillväxt

11

Hur får man fram BNP?

Flera olika sätt att mäta BNP.

Företagen– Marknadsvärdet av alla färdiga varor – Summan av förädlingsvärdet

Hushållen – Summan av faktorinkomsterna

Försörjningsbalansen– Summan av konsumtion (privat+off) +investeringar och nettoexport

FörsörjningsbalansenY + Im = C + I + G + X

BNI – bruttonationalinkomsten

12

Kapital

Alla tillgångar som bidrar i produktionsprocessen

Fasta tillgångar– Materiella (maskiner, datorer, fordon, byggnader etc)– Immateriella (humankapital, varumärke, datorprogram etc)

Finansiella nettotillgångar: finansiella tillgångar -skulder

Kapital

Investeringar– Fasta bruttoinvesteringar (inköp – försäljning av

fasta tillgångar under en period)– Lagerinvesteringar– Värdeföremål

– Nettoinvestering = bruttoinvestering-kapitalförslitning

13

ArbetsmarknadenKap 5

En viktig produktionsfaktorOlika arbetskraftsmått

– AKU

– I arbetskraften= sysselsatta + arbetslösa– Relativ arbetslöshetstal= antal arbetslösa/antalet i

arbetskraft– Relativ arbetskraftstal (el förvärvsfrekvens) = antal personer

i arbetskraften/antal personer i befolkningen 16-74– Sysselsättningsintensiteten = antalet sysselsatta/befolkning

16-74

Andra mått på arbetslöshet

De flesta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas inte som arbetslösaStudenter som aktivt söker arbete räknas inte som arbetslösa i Sverige

14

Olika typer av arbetslöshet

FriktionsarbetslöshetStrukturell arbetslöshetKonjunkturarbetslöshetKlassisk arbetslöshet

Full sysselsättning när konjunkturarbetslösheten = 0, eller enbart har naturlig arbetslöshet

Sysselsättningsutveckling1000-tal personer, 16-64 år

ÅrKälla: SCBOBS: bruten skala

Hämtat: 2009-08-25

3600

3800

4000

4200

4400

4600

1965 1975 1985 1995 2005

Antal

15

Sysselsättningsandel i olika länderAntal sysselsatta i procent av befolkningen 15-64 år

ÅrKälla: Eurostat Hämtat: 2009-08-25

64

66

68

70

72

74

76

2005 2006 2007 2008

Sverige EU-15 USA

ArbetslöshetAndel av befolkningen 15-74 år

ÅrKälla: SCB, AKU Hämtat: 2009-08-25

5

6

7

8

9

10

apr-05 apr-06 apr-07 apr-08

Arbetslösa

16

UngdomsarbetslöshetAndel arbetslösa yngre än 25 år

ÅrKälla: EurostatOBS: bruten skala. *Tidsseriebrott 2005.

Hämtat: 2009-08-25

5

10

15

20

25

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Sverige EU-15 Danmark

Löner

Nominell lön – bruttolön (innan skatter men efter arbetsgivaravgifter)Real lön

Lönenivå

Inkomst ~= lön

17

RäntaKap 7

Ränta: avgift som en låntagare betalar en långivare, anges ofta i procent

Rörlig – fast ränta

Faktorer som påverkar storleken på räntan– Risk– Löptid

Marknadsräntor

Statspapper– Statsskuldväxlar, löptid1-12 månader– Statsobligationer, löptid 2-30 år

Nominellt belopp: det långivaren får vid löptidens slutLikviditetsbelopp: försäljningspris (mindre än nominelltbelopp

för statskuldväxlar)Nollkupongare – statskuldväxlarKupongobligationer – statsobligationen, ger en en periodvis

utdelning (kupong)

18

Styrräntor

Styrräntor: de räntor som riksbanken själv sätter i penningpolitiskt syfte De är inlånings-, utlånings- och reporäntan. Reporäntan är den viktigaste styrräntan. Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Inlåningsräntan är den ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken över natten och är normalt 0,75 procentenheter lägre än reporäntan.Utlåningsräntan är den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten och är normalt 0,75 procentenheter högre än reporäntan.

STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra)Övernatträntan

19

Riksbankens styrräntor

-1

0

1

2

3

4

5

6

2005

Augusti

2005

Okto

ber

2005

Dece

mber

2006

Febru

ari

2006

April

2006

Juni

2006

Augusti

2006

Okto

ber

2006

Dec

embe

r

2007

Febru

ari

2007

April

2007

Juni

2007

Augus

ti

2007

Okto

ber

2007

Dec

embe

r

2008

Febru

ari

2008

April

2008

Juni

2008

Augus

ti

2008

Okto

ber

2008

Dece

mber

2009

Febru

ari

2009

April

2009

Juni

2009

Augusti

Riksbankens styrräntor InlåningsräntaRiksbankens styrräntor UtlåningsräntaRiksbankens styrräntor Reporänta

Reporäntan 1994-2009

Reporänta

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

1994

-06-

01

1994

-12-

01

1995

-06-

01

1995

-12-

01

1996

-06-

01

1996

-12-

01

1997

-06-

01

1997

-12-

01

1998

-06-

01

1998

-12-

01

1999

-06-

01

1999

-12-

01

2000

-06-

01

2000

-12-

01

2001

-06-

01

2001

-12-

01

2002

-06-

01

2002

-12-

01

2003

-06-

01

2003

-12-

01

2004

-06-

01

2004

-12-

01

2005

-06-

01

2005

-12-

01

2006

-06-

01

2006

-12-

01

2007

-06-

01

2007

-12-

01

2008

-06-

01

2008

-12-

01

2009

-06-

01

Reporänta

20

Förändring i procent

-2

-1,5

-1

-0,5

0

0,519

94-0

6-01

1994

-12-

01

1995

-06-

01

1995

-12-

01

1996

-06-

01

1996

-12-

01

1997

-06-

01

1997

-12-

01

1998

-06-

01

1998

-12-

01

1999

-06-

01

1999

-12-

01

2000

-06-

01

2000

-12-

01

2001

-06-

01

2001

-12-

01

2002

-06-

01

2002

-12-

01

2003

-06-

01

2003

-12-

01

2004

-06-

01

2004

-12-

01

2005

-06-

01

2005

-12-

01

2006

-06-

01

2006

-12-

01

2007

-06-

01

2007

-12-

01

2008

-06-

01

2008

-12-

01

2009

-06-

01

Förändring i procent

Avkastningskurvor

Räntan beror på löptiden – ju längre löptid desto högre ränta

21

Penningpolitik

Riksbanken bestämmer över:– Reporäntan– Den monetära basen

Riksbanken har viss kontroll över:– Övernatträntan– Längre räntor– Penningmängd– Inflation

Penningpolitik

Reporänta och monetär bas hänger nära samman, måste ändra monetär bas för att kunna ändra räntan.Negativt samband mellan reporäntan och monetär bas.

22

Penningpolitik - Inflationsmålet

Det viktigaste målet för Riksbanken är att ha kontroll över inflationen. Ska hållas inom 2%+-1%.Tidigare var målet att hålla arbetslösheten under kontroll

Inflationsmålet

Inflationsmålet uppnås genom tranmissionsmekanismen

1. När Riksbanken ökar reporäntan så ökar andra räntor i ekonomin (penningmängden minskar)

2. Högre räntor gör det dyrare att låna och fördelaktigare att spara. Konsumtion och investeringar minskar (Riksbanken kyler ekonomin)

3. Konsumtion och investeringar minskar => BNP faller och arbetslösheten stiger => takten i pris- och löneökningarna minskas

23

Real ränta

Nominell ränta R, real ränta r, förväntad inflationstakt πe

r = R- πe

R = r + πe

ValutakurserKap 2

Valutakurs=växelkursPriset i SEK för en enhet av någon valutaTex USD 8 kr

Valutakursförändringar– Depreciera: tappar i värde– Appreciera: stärkas

24

Växelkurs

Fast eller rörlig växelkurs

Sverige fast t o m 1992, nu rörlig

Nominell växelkurs: kronans utveckling generellt rensad för vad som händer i andra länder. Viktade enligt deras betydelse för Sv => skapar ett index (100 vid en tidpunkt, går upp till 110 (tappat i värde), går ned till 90 (stärkts))

Sv kronan tappat väsentligt i värde mot andra valutor sedan 1970-talet, speciellt 1992.

Kan devalvera (appreciera) en fast växelkurs

25

Valutakurser, årsgenomsnittKronkurs i förhållande till respektive valuta

TillväxtteoriKap 9

Tillväxt: procentuell förändring i real BNP eller i real BNP per capita

26

Modell för tillväxt

L: total mängd arbetaK: total mängd kapitalY: total mängd färdiga varor (BNP)

Aggregerad produktions funktion:Y=f(K,L)

Modell för tillväxt

Marginalprodukten av arbete MPL=dY/dL>0Marginalprodukten av kapital MPK=dY/dK>0

MPL avtagande i LMPL växande i KMPK avtagande i KMPK växande i L

27

Källor till tillväxt enligt modellen

En ökning i LEn ökning i KEn förändring i f (teknologisk utveckling eller produktivitetstillväxt)

Humankapital

Y = f(L,K,H) H = humankapital

Tillväxtbokföring (growth accounting) kallas den aktivitet där vi försöker räkna ut hur stor del an BNP tillväxten som beror på tillväxt i L, K eller f.

28

Tillväxtteorier

Den klassiska tillväxtteorin (Malthus)Den neoklassiska tillväxtteorin (Solow)Endogen tillväxtteori (Romer)