driv nr 2 2013

DRIV

nyheter Glass från svensk soja i Säkert Bondförnuft gav färre olyckor i Jordbruksmark blir hus och vägar

Olycksdrabbade 4-hjulingar i Brist på fossilbränsle kan orsaka svält i Expert på skördetröskor i Så blir gårds-

biogas lönsamt drivmedel reportage Tydligt kroppsspråk ger lugnare kor i ”Spannmålen är Sveriges styrka!”

ETT MAGASIN FRÅN JTI – INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK#2.2013

KUNSKAPPÅ EXPORTGYNNARFÖRETAG

Kvalster i stället för kemikalier

Nya lösningar för het hästbransch

2 JTI / DRIV #2.2013 VÄLKOMMEN

KUNSKAP FÖR ÖKAD KONKURRENSKRAFT

Som ny vd på JTI är jag imponerad av utgångspunkten för JTI:s arbete: att generera kunskap för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, miljö och energi.

Basen för JTI:s verksamhet är jordbrukets verksamheter med växtodling inklusive husdjur, trädgård, skog, teknik och byggnader, vilket gör att vi naturligt även arbetar med energi och miljö. Det är hedersamt att utgå från jordbruket, denna så självklara näring som vi alla kan förhålla oss till, av det enkla skälet att vi alla måste ha mat för vår överlevnad.

Men vi måste även arbeta för att säkerställa kommande generationers rätt till överlevnad. På JTI brinner vi för dessa frågor och ser som vårt uppdrag att hjälpa inte bara näringen utan även samhället i stort mot en tillvaro där mat och energi kan produceras på ett hållbart och därmed miljömässigt bra sätt.

Vi arbetar efter principen att ny kunskap tillsammans med erfarenhet är vägen mot framsteg. Ofta beskrivs vårt arbetssätt som tillämpad forskning, dvs att våra forskningsresultat kan överföras till praktisk nytta. Genom nära samverkan med våra intressentföretag ska vi definiera utvecklingsområden med stor marknadspotential men också områden som har stort behov av utveckling, som miljö- och klimatfrågor.

Utifrån min bakgrund i branscher där affären är drivkraften, är det lätt att se framgång hos kunderna som en kvittens på framgångsrikt arbete. Omvänt är det därmed nödvändigt att ha en bra relation till sina kunder för att kunna erbjuda rätt saker. Därför ser jag fram mot nära kontakt med JTI:s intressenter och kunder. Där finns svaren på den viktiga frågan: på vad ska vi lägga krutet?

Anders Hartman,vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

3JTI / DRIV #2.2013 INNEHÅLL

Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala, 010-516 69 00. GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA 1.500 ex. ISSN 2001-4880 ADRESSÄNDRING [email protected]. EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via [email protected]. Magasinet kan även läsas onlinepå www.jti.se. OMSLAGSBILD Tomas Reilander, JTI. Foto: Jakob Dahlström. FOTOGRAFER Staffan Claesson, Karlsson Bild & Original, Patrik Österman, Jeanette Hägglund, J Forsberg, Krister Hall och JTI.

EXPERTIS PÅ EXPORT 8

KO-LUGN DJURHANTERING6

VISIONÄRT VÄXTSKYDD18

SPANNMÅLSODLING EN FRAMTIDSBRANSCH

12

Res

pons

tryc

k, B

orås

.

4 JTI / DRIV #2.2013 NYHETER

JTI:s sojaodlingsförsök i södra Sverige går vidare. Nu har JTI:s forskare Fredrik Fogelberg tillsammans med JTI:s intres-sentföretag Ideon Agro Food givit före-taget Bofood i uppdrag att göra glass av svenskodlade sojabönor. Det är första gången man har gjort industriproducerad glass av svensk soja – men inte sista.

En lantbrukare i Skåne har i år odlat ännu mer soja som Ideon Agro Food under hösten 2013 ska låta en tillverkare göra glass, ost eller dryck av på försök. Man behöver ytterligare några år för att trimma den svenska sojan när det gäller skörd och lagring så att man får en bra livsmedelsråvara att utgå från, men Agro Foods vd Lennart Lindahl är övertygad om att svensk soja har en framtid i livsmedelshyllorna.

– Svensk soja är garanterat GMO-fri och innebär stora klimatmässiga fördelar. Dessutom kommer det inte att bli någon större prisskillnad på livsmedel gjorda på svensk eller importerad soja, säger han.

Den första glassen av svensk soja tillverkades i somras av företaget Bofood i Karlshamn, och vd Bo Funeteg är intresserad av en fortsättning. Bofood tillverkar i dag livsmedel av importerad soja. Deras sojaglass säljs allra bäst i Danmark, och lanseras nu även i Finland, England och Tyskland.

– Vår sojaglass vann i somras första pris på en mässa i England med 4 200 utställare från hela världen. Glasstävlingen var ett blindtest och alla andra tävlande var gräddglassar, berättar Bo Funeteg.

FÖRSTA GLASSEN FRÅN SVENSK SOJA

PROTOTYP LUFTAR BORT DAMMET På djurgårdar hanteras mycket hö och halm, som kan innehålla stora mängder organiskt damm, bland annat mögelsporer. Dammet kan ge allvarliga allergi- och luftvägs-problem hos både människor och djur. I JTI:s verkstad byggs nu en utrustning som ska minska mängden damm i stråmaterial på aeromekanisk väg. Prototypen består av en roterande trumma där halm- och höbalar löses upp, samtidigt som en luftström transporterar bort de frigjorda dammpartiklarna.

BIOPÅSE FÖRENKLAR INSAMLING AV MATAVFALLRötningsanläggningar, renhåll-ningsföretag och hushåll efterfrå-gar samma sak: en miljövänlig påse för källsortering av matavfall som är lika lätt att bryta ner som papper och lika hållbar som plast.

JTI har tillsammans med NSR, Nårab, IVL och Gaia utvärderat bio-påsar, tillverkade av potatisstärkelse, bionedbrytbar olja och kalk. Kalken ger en snabbare nedbrytning, men inte så snabb att påsen blir blöt och faller sönder redan i insamlings-ledet.

– De hushåll som har provat de här påsarna vill gärna behålla dem även framöver. Men våra rötnings-försök visar att egenskaperna för nedbrytning behöver förbättras ytterligare för att säkerställa att inga rester av mikrobioplaster hamnar i rötresten, säger Ulf Nordberg, senior projektledare vid JTI.

Projektet har genomförts inom Waste Refinery, ett kunskapscentrum för resursoptimal hantering av avfall.

SOJAGLASS. JTI har medverkat till den första glassen gjord på svensk soja.

5JTI / DRIV #2.2013 NYHETER

För bara några år sedan var jord- och skogsbruket Sveriges mest olycksdrab-bade bransch. Varje år omkom 10–20 per-soner på gårdar runt om i landet, flera av dem barn. För att minska olyckorna inledde LRF, JTI och SLU kampanjen Säkert Bondförnuft.

Till årsskiftet 2013 avslutas projektet och olycksstatiken ser ljusare ut. Antalet anmälda allvarliga olyckor och döds-olyckor har minskat med 35 % sedan projektet startade. Även barnolyckorna har minskat de sista åren.

– Vi är ännu inte riktigt framme vid den halvering av olyckorna som vi har som målsättning, men utvärderingar visar att 8 av 10 som deltagit i en aktivitet med Säkert Bondförnuft genomför förbättringar på den egna gården. Det blir många tusen arbets-

miljöförbättringar som ytterligare kommer att påverka olycksstatistiken i positiv riktning, säger Anders Danielson, projektledare i Säkert Bondförnuft.

45 000 KONTAKTERProjektet har pågått i fem år. 180 hand-ledare, varav många själva är lantbrukare, har utbildats för att hålla kurser, göra gårdsbesök och informera på olika typer av mässor och lantbrukarträffar. Totalt har Säkert Bondförnuft haft kontakt med mer än 45 000 personer genom olika aktiviteter.

– Vårt mål har varit att få till en attitydförändring på gårdarna. Förut kunde vi ofta höra att ”det händer inte mig” och ”risker ingår i jobbet”. Men när man har ett riskfyllt arbete är det ju tvärtom, man måste arbeta ännu hårdare med säkerhetsrutiner, säger Anders Danielson.

FÄRRE OLYCKOR MED SÄKERT BONDFÖRNUFT

HANDLEDNING. Säkert Bondförnufts 180 handledare har besökt nästan 3 000 gårdar för att hjälpa lantbrukarna att göra en skyddsrond och informera om vilka säkerhetslösningar som finns.

Säkert Bondförnuft… är en riksomfattande kampanj med målet att genom information och utbildning halvera antalet olyckor i lantbruket till år 2013. Projektet startades på uppdrag av regeringen och är ett samarbets-projekt mellan LRF, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och JTI – Institutet för jordbruks-och miljöteknik. Det finansieras av Jordbruksverket genom Lands-bygdsprogrammet.

REPORTAGE6 JTI / DRIV #2.2013

01 Insamling och transport är stressiga situationer i en kohage. Tydligt kroppspråk och konsekventa signaler skapar en lugnare och säkrare arbetes-miljö. 02. – Arbetet med djuren ska ske bestämt men respektfullt. Djuren ska inte vara rädda för djurskötaren utan acceptera honom/henne som ledare. Det är speciellt viktigt när det gäller tjurar, säger Sophie Atkinson som utbildar lantbrukare i LSS-metoden. 03. Qiuqing Geng, forskare vid JTI, jämför hur djur och människor interagerar före och efter att djurskötarna utbildats i LSS-metoden.

01

02

04

03

REPORTAGE 7JTI / DRIV #2.2013

I den soldränkta hagen på Lindholms gård utanför Eskilstuna rör sig en flock på ett trettiotal nötdjur – kor, kalvar och en tjur. Tre djurskötare går i zick-zack strax bakom och vid sidan av djuren, och föser dem lugnt men bestämt mot en insamlingsfålla.

– Tänk er att vi har ett osynligt rep mellan oss. Med det driver vi djuren framåt, ropar Sophie Atkinson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Hon har introducerat den så kallade LSS-metoden i Sverige.

ÖMSESIDIGT FÖRTROENDEDjurhantering med LSS-metoden (en för kortning för Low Stress Stock Handling) bygger på att djuren ska hanteras lugnt och säkert utan att djurskötaren behöver tvinga, tämja eller locka med mat. Arbetssättet skapar ett förtroende mellan människa och djur, vilket minskar risken för att man triggar djurens flykt- eller kampreflexer.

– De senaste tre åren har vi haft vi två–tre dödsolyckor per år där nötkreatur varit inblandade. Det är inte acceptabelt, säger Qiuqing Geng, forskare på JTI som leder projektet där metoden utvärderas.

DJURSKÖTARE UTBILDASI projektet, som genomförs i samarbete med SLU, följs arbetet på tio gårdar. Forskarna mäter bland annat stressnivån hos djurskötarna, och observerar hur människor och djur agerar och reagerar. Djurskötarna utbildas i LSS-metoden, och får sedan använda metoden på den

egna gården. Därefter gör JTI:s forskare en uppföljning. Målet är förstås färre – helst inga – farliga incidenter.

Martina Schagerlund är delägare och arbets ledare på Lindholms gård. Hon konstaterar att metoden bland annat hand-lar om att vänja djuren vid stressiga situationer som sortering och lastning.

– Våra ungtjurar hanteras väldigt lite och det kan märkas när vi ska skicka dem till slakt. Det har hänt att vi fått kvalitetsavdrag på köttet för att djuren varit stressade. Om vi kon-sekvent arbetar så här från det att de är kalvar så kommer troligen alla djur vara mycket lugnare.

ARBETET KAN GÅ SNABBAREUtöver en bättre djurvälfärd, säkrare arbetsmiljö och färre olyckor hoppas JTI:s forskare att LSS-metoden också ska göra att arbetet med djuren går snabbare, och att man kan reducera antalet tunga grindar som används för att bygga insamlingsfållor. Det skulle minska både risken för belastningsskador hos djurskö-tarna och materialkostnaderna.

Ranchdrift – att hålla djuren ute året runt – kan kapa ytterligare kostnader för en nötköttsproducent.

–Ranchdrift kan spara in kostnader för både byggnader och energi, men då måste man också hitta arbetssätt som passar den typen av djurhållning. LSS-metoden kan vara ett sådant sätt, säger Qiuqing Geng.

Kontakt: [email protected]

KO-LUGN DJURHANTERING KAN GE FÄRRE OLYCKOR Kroppspråk istället för skrik, och tydliga signaler istället för rassel med kraftfoderhinken. En lugn och kon sekvent djurhantering minskar stressen i hagen och kan reducera antalet arbetsolyckor. JTI utvärderar ett nytt sätt att hantera djur på tio svenska gårdar.TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: STAFFAN CLAESSON

Lugn och säker djurhanteringLSS (Low Stress Stock Handling, eller boskaps-hantering med låg stressnivå, på svenska), är en metod som utvecklats av Bud Williams och Jim Lindsay i USA. Hante-ringsmetoden baseras på en förståelse av djurens naturliga beteende, och går ut på att arbeta med djuren på ett konsekvent och tydligt sätt.

LSS i praktiken – Undvik rov-djursbeteendeDriv aldrig ett djur framåt genom att gå rakt framför eller bakom det. Då känner sig djuret jagat. Grund-principen i LSS bygger på att djurskötaren går vid sidan av djuret, där djuret alltid kan se personen. Genom att närma sig och backa undan skapar djurskötaren ett ”tryck” som får djuret att gå framåt, stanna eller vända.

EXPERTIS PÅ EXPORTJTI bildades 1945 efter andra världskrigets slut för att hjälpa det svenska jordbruket på fötter. Fokus låg länge endast på Sverige, men under de senaste 20 åren har utlandsjobben blivit allt fler. Nu är listan lång på länder där man räknar JTI som samarbetspartner, expertkonsult eller utredare. JTI har därmed också fått möjlighet att hjälpa svenska företag inom områdena jordbruk, miljö och energi att göra affärer utomlands.TEXT: CARINA JOHANSSON

JTI GOES ABROAD

BRASILIENJTI har tillsammans med forsk-ningsinstitutet Innventia fått ett utredningsuppdrag av VINNOVA riktat mot brasiliansk pappersmasse-industri. Uppgiften är att utreda hur processvatten och restprodukter från industrin och omkringliggande samhälle och jordbruk kan användas för att producera biogas och ersätta den naturgas som nu används i industriprocesserna.

CHILE/GUATEMALA I båda länderna arbetar JTI med biobäddar, som fångar upp kemiska bekämpningsmedel och förhindrar negativ miljöpåverkan. Forskare samarbetar med lantbrukare, forskningsinstitut och företag och anlägger biobäddar anpassade efter respektive lands behov. I Chile anlägger industrier stora biobäddar, i Guatemala anläggs små biobäddar för enskilda gårdar.


JTI:s utlandsengagemang

Johan Laurell har precis återkommit från en affärsresa till Brasilien, där han har träffat kunder i två av landets största städer. Vilka han har träffat och vad affärerna gäller kan han inte berätta. Kunderna kräver sekretess.

Som chef för JTI:s miljösektion har han rest över hela världen de senaste åren, tillsammans med JTI:s experter på biogas, avlopp och avfallsfrågor.

Johan Laurell har reflekterat över att det ofta är helt olika saker som efter-frågas i olika delar av världen av kunder som vill tillägna sig alternativ miljö- och energiteknik.

– I Vietnam söker man ofta enkla, robusta lösningar även om det är i stor skala. Där vill man till exempel ha billig el för luftkonditionering i djurstallar hos mjölkproducenter med tiotusentals mjölkkor!*

AVFALLSPROBLEM CENTRAL FRÅGAI Sydamerika gäller mer tekniskt avance-rade lösningar. Det kan handla om pappersmasseindustrier som vill ersätta naturgas med biogas, och som behöver biogasanläggningar som årligen produce-

TYSKLANDSedan flera år tillbaka samarbetar JTI med det statliga biomassforsk-ningsinstitutet DBFZ. Tyskland har flerdubbelt så många biogasanlägg-ningar som Sverige, men i Tyskland använder man huvudsakligen majs som rötningssubstrat och de tyska forskarna vill lära sig göra biogas av svåra substrat som mat- och slakteri avfall och gödsel, något som JTI har expertkunskap om.

TJECKIENJTI samarbetar sedan några år med ett utsädes- och foderproducent -före tag i Prag, ZIA – Zemedelská Agentura s.r.o, som också är en av JTI:s intressenter. Kunskapsutbyte sker kring odling och rostning av sojabönor, och ZIA har nyligen genom JTI:s kontakter blivit generalagent i Europa för en sydafrikansk bönrost-ningsmaskin. Intresset för rostning av sojabönor är f n större i Central-europa än i Sverige; i Tjeckien odlas soja på 6 500 ha åkermark, i Sverige finns ca 40 ha sojaodlingar.

rar hundratusentals normalkubikmeter biogas.**

– Men på de flesta ställen i världen där man efterfrågar vår miljö- och energikompetens finns ett avfallsproblem med i bilden. Många vill ha hjälp med att undersöka om och hur de kan göra energi av sitt avfall, säger Johan Laurell.

SAMARBETE RUNT ÖSTERSJÖNMiljö och alternativ energi är det som utlandet efterfrågar mest från JTI i dag. Men när utlandsuppdragen började komma, låg tyngdpunkten på jordbruket. Berlinmurens fall blev startpunkten. Då, 1989, var det plötsligt inte bara möjligt utan även politiskt önskvärt att ta itu med Östersjöns vattenkvalitet. Alla länder runt Östersjön kunde nu tillsam-mans börja arbeta för att minska övergödande utsläpp från jordbruket och för bättre rening av avloppsvatten.

För JTI blev detta början på ett samarbete som på olika sätt pågår än i dag med länderna runt Östersjön: Ryssland, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Polen, Tyskland och Danmark. I det arbetet deltar JTI

* I Sverige finns totalt cirka 360 000 kor** 1 normalkubikmeter uppgraderad biogas motsvarar ungefär energi- innehållet i 1 liter bensin


ÖSTERSJÖLÄNDERNATillsammans med länder kring Östersjön har JTI deltagit i en rad projekt som har haft miljön i och runt Östersjön i fokus. Två av projekten, Baltic Compass och Baltic Manure, har varit stora fleråriga EU-projekt. Arbetet har gällt hantering av stallgödsel på stora gårdar, tekniköverföring och utlakningsproblematik.

med expertis inom området djurhållning, gödselhantering, växtnäringsläckage och biogasproduktion från jordbruksavfall och avloppsvatten.

FÖRETAG BJUDS INEtt av samarbetsprojekten är Baltic Manure, ett EU-finansierat projekt som ska förmedla ny och lönsam teknik om hur stora djurgårdar runt Östersjön kan hantera stallgödsel så att den inte blir ett miljöproblem. Projektet har deltagare från åtta länder med en projektbudget på drygt 32 miljoner kronor och pågår t o m 2013.

– Vi tar del av varandras erfarenheter och ser att man kan lösa problem på olika sätt, säger Lena Rodhe, en av fyra forskare på JTI som nu deltar i projektet Baltic Manure.

EU-projekten är ofta mycket stora och sträcker sig över flera år. När det handlar om tekniköverföring, bjuds företag in att delta i projekten, vilket kan leda till att företagen på så sätt kan etablera sig på en ny marknad.

– De stora EU-projekten är också nyttiga för våra forskare för att de får möjlighet att bygga nätverk och skapa ny kunskap ihop med internationella kollegor som de sedan kan förädla vidare tillsammans med svenska företag, säger Ola Palm, forskningschef på JTI.

Drygt 30 % procent av JTI:s anställda är utbildade forskare med doktorsexamen.

SPRÅKKUNNIGA MEDARBETARENär biogas började bli hett hade JTI stor nytta av sitt internationella nätverk. Många kände då redan till JTI:s kunska-per om rötning av restprodukter från jordbruket, från avloppsvatten och från mat- och slakteriavfall.

– Vi har hållit på länge med biogas i Sverige, och JTI var bland de första i Sverige som satsade på biogasforskning, säger Johan Laurell.

För att kunna svara mot den ökade efterfrågan har JTI utökat sin biogaskompetens, och särskilt sökt

efter språkkunniga biogasforskare. Nu har JTI medarbetare som utöver engelska och tyska även talar ryska, kinesiska, spanska, portugisiska och italienska.

– Våra språk- och kulturkunniga medarbetare är en förutsättning för att vi ska kunna genomföra vissa projekt, säger Johan Laurell.

KONCERN GER KONTAKTERJTI ingår sedan 2009 i SP-koncernen, ett internationellt ledande institut inriktat på bland annat energi, Life Science och samhällsbyggnad som har internationell tillväxt som en del i sin strategi. Även detta är positivt för JTI:s utlandsaffärer.

– Koncernen ger oss nya kontakter. Dessutom är det en fördel att ha en stor koncern i ryggen när man är ute och säljer kunskap och tjänster. Det innebär att vi kan erbjuda helhetslösningar. Kunderna uppskattar att kunna lösa flera problem genom en enda part, säger Ola Palm.

Kontakt: [email protected], [email protected]

10 JTI / DRIV #2.2013 REPORTAGE

VIETNAMForskare från JTI ingår i en grupp energi experter som ska överföra svenskt kunnande om förnybara bränslen och biogasproduktion till Vietnam. Särskilt efter frågas effektivare energiproduktion och säker och billig elproduktion. En starkt växande ekonomi gör att Vietnam får många erbjudanden från företag runt om i världen. Den svenska forskargruppen ska hjälpa vietnameserna att göra bra val.

RYSSLANDSvensk kompetens, utbildning, teknik och praktiskt arbete på området biogas – det vill ryska energimyndigheten och institutet RIAMA i Moskva ha av JTI. Ett samarbetsavtal om kompetensöver-föring har slutits. Det kan bli fråga om att bygga och exportera mobila biogasanläggningar, och möjlighet för svenska teknikföretag att komma in på rysk marknad.

KINAJTI och Sveriges Lantbruksuniver-sitet har tillsammans med kinesiska jordbruksakademin (CAAS) och institutet AEPI-Agro-environmental Protection Institute startat ett s k joint laboratory i Kina. Laboratoriet ska fungera som plattform för projekt kring biogasutveckling, och ger JTI en utgångspunkt för andra uppdrag på Kina-marknaden.

JTI / DRIV #2.2013 REPORTAGE 11

JTI:s utlandsengagemang


Det är bland annat den växande medel-klassen i Asien som väntas bidra till ökad efterfrågan på livsmedel. Även om delar av livsmedelsproduktionen kan ske billigare i andra delar av världen, kan inget ändra på det geografiska faktum att Sverige tillhör de länder i norra Europa som ligger i ”spannmålsbältet”, med skördar av god kvalitet.

VERKSAMHETEN VÄXER– Spannmålen är Sveriges styrka! Därför kommer vi aldrig att överge vår odlings-mark, säger Pär-Johan Lööf.

Spannmålen är också Lantmännens styrka. Det var för att få bättre pris på sin odlade spannmål, som bönderna runt om i Sverige gick ihop och bildade lantmannaföreningar i slutet av 1800-talet. Nu har verksamheten växt sig stor och bred – Lantmännen är till exempel också Sveriges största producent av förnybara drivmedel (etanol) och äger många välkända varumärken i livsmed-elshyllorna som Axa, Kungsörnen, Start och GoGreen – men fokus ligger fort-farande på spannmål.

– Det finns jättemycket att göra på spannmålssidan till exempel när det gäller skördeutfall. Vi har inte nått den

teoretiskt högsta spannmålsavkastningen än, säger Pär-Johan Lööf, och påpekar att Sverige har lägre spannmålsavkast-ning än t ex Tyskland, Nederländerna och England.

Det är osäkert vad detta beror på. Pär-Johan Lööf tror inte att det är så enkelt som att det hjälper med mer gödning, bättre växtskydd och större maskiner. Han tror mer på att göra rätt saker på rätt sätt i rätt tid.

– Det man kallar läglighetseffekter – som att inte kunna så och skörda vid optimala tidpunkter – har stor betydelse, säger Pär-Johan Lööf, och berättar om ett pågående projekt som Lantmännen deltar i där man intervjuar spannmåls odlare med samma grundförutsättningar men olika skörderesultat, för att försöka komma åt vad de gör på olika sätt.

VISA MILJÖHÄNSYNHan påpekar dock att det är viktigt att strävan efter större skördar måste kombineras med miljöhänsyn.

– Och när det gäller den biologiska mångfalden, måste vi tänka till och fråga oss: hur behåller vi sånglärkan samtidigt som vi tar ut maximal mängd spannmål per hektar?

Lantmännens forskning och utveck-ling löper längs hela spannmålsvärde-kedjan, från växtförädling i kedjans ena ände till högförädlade livsmedel i den andra.

– Själva omhändertagandet av spannmål är centralt. Om det blir fel från början, blir det fel hela vägen. Det gäller att få ner vattenhalten och kyla snabbt före lagring. Kring de processerna händer mycket, och det är viktigt för oss att hela tiden uppdatera vår kunskap utifrån nya metoder, nya produkter och nya regel-system, säger Pär-Johan Lööf.

Lantbruket omtalas ofta för sin dåliga lönsamhet. Men Pär-Johan Lööf, projektledare med ansvar för Lantmännens långsiktiga lant bruksforskning, är säker på sin sak: lantbruket är en fram-tidsbransch – särskilt för spannmåls odlare. – Efterfrågan på livsmedel kommer att öka och Sverige har otroligt bra förutsättningar att odla spannmål för att möta denna efterfrågan, säger Per-Johan Lööf.TEXT: CARINA JOHANSSON

RELATION TILL JTI: Lantmännen R&D samlar

koncernens gemensamma experter inom forskning, innovation

och vetenskapliga frågeställningar och är en av JTI:s intressenter. Samarbetet med JTI sker genom erfarenhetsutbyte, samarbets-projekt och uppdragsforskning främst kring spannmålshantering. JTI utför år 2013 två

uppdragsprojekt åt Lantmännen: om torktemperaturens inverkan på

spannmåls kvalitet och om hur fuktig lagring påverkar malt-

kornskvalitet.

SPANNMÅLSODLING EN FRAMTIDSBRANSCH I SVERIGE


FORSKNING VIKTIGT. Nya forskningsrön kan göra stor skillnad i lantbruket. Pär-Johan Lööf på Lantmännen önskar att det skulle gå snabbare att överföra ny kunskap till gårdarna.

FRÅGOR TILL LANTMÄNNEN

Var det rätt att lägga ner spannmålsmottagningar som ni gjorde i ”Operation Blåljus” för några år sedan?– Ja, vi hade en för stor kostym, särskilt med avseende på lagringskapacitet. Vi har nu lagringskapacitet som passar våra behov. Under de två senaste åren har vi öppnat ett antal mottagningsplatser för att vara mer konkurrenskraftiga i våra spannmålsinköp.

Hur tacklar ni mögelgiftet DON (deoxinevalenol) som ökar i spannmål, främst havre?– Det har högsta prioritet! Vi lägger ner mycket pengar och energi i flera forsknings-projekt, för att lösa problemet så snabbt som möjligt. Angripen spannmål sorteras ut separat på våra mottagningar. Det verkar vara viktigt att inte skörda havre för sent, och att sedan torka ner den snabbt för att hålla nere DON-halten.

Vad tycker du att Lantmännen ska forska om för framtiden?– (Pär-Johan Lööf ger ett långt svar som här återges i kortform.) Växtförädling för bättre spannmålsavkastning; om att ta tillvara allt i spannmålen så effektivt som möjligt; om utfodring och inhysning för att öka djurens hållbarhet; om precisionsjordbruk; om hälsa och nyttigheter i våra livsmedel.

LANTMÄNNEN

VERKSAMHET: Lantmännen är en ekonomisk förening och samtidigt en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Huvuduppgiften är bland annat att tillhandahålla utsäde, gödsel, växt skydd och foder åt ägarna och att ta emot, lagra, förädla och sälja det ägarna odlar. Bedriver forsknings- och utvecklings-samarbete i samverkan med universitet, hög-skolor, institut och företag. ÄGARE: 33 500 svenska lantbrukare. Upp-draget är att bidra till ökad lönsamhet på ägarnas gårdar och maximera avkastningen på ägarnas kapital i föreningen.ANSTÄLLDA: 8 600 personer i 22 länder.OMSÄTTNING ÅR 2012: 36,5 miljarder kr.


HÄSTGÖDSEL KAN BLI EN RESURS. Idag betalar många hästägare dyrt för att bli av med gödseln.


För hästägare som har mark att sprida gödseln på, är gödselhögar inget pro-blem. Hästgödsel kan användas till jordbrukets odlingar, och jorden behöver återfå den näring som via grödorna har hamnat i hästarnas magar.

Men många hästgårdar, ridskolor och travanläggningar ligger nära tätorter och saknar odlingsmark. För dem har hästgödsel blivit ett kostsamt problem. Man uppskattar att ägarna till Sveriges 360 000 hästar betalar cirka 250 miljo-ner kr varje år till lantbrukare, entrepre-nörer och avfallsbolag för att bli av med sin gödsel.

VANLIGT PROBLEMHenrik Larsson, travtränare med trav-camp på Eriksunds Säteri i Sigtuna, har 35 hästar. Han betalar 50 000–60 000 kr per år för hanteringen av hästgödseln som en lantbrukare sedan tar hand om.

– Det här är ett problem som alla i branschen brottas med, säger han.

Per Redelius, vd för Sundbyholms travbana utanför Eskilstuna, instämmer. Med 130 uppstallade hästar och dessutom ett stort antal besökande hästar som deltar i travbanans tävlings-arrangemang, blir det stora mängder gödsel som måste tas om hand. Nu körs travbanans hästgödsel till en stor gård i närheten där den används som gödnings-medel på åkrarna, till en kostnad av cirka 100 000 kr per år.

– Det funkar bra, men vad gör man om man inte har nån som kan ta emot gödseln längre? frågar han sig.

SE GÖDSEL SOM EN RESURSPå JTI jobbar flera forskare med att för-söka få bukt med de växande hästgödsel-högarna.

– Det handlar om att försöka se hästgödseln som en resurs och inte som ett avfallsproblem, säger Andras Baky, senior projektledare.

Att utvinna energi ur hästgödsel gör den definitivt till en resurs, eftersom den då genererar intäkter och ersätter klimatstörande fossila bränslen.

JTI-forskarna har prövat flera vägar för att omvandla hästgödsel till energi. Eldning är ett spår, och Andras Baky har nyligen tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut undersökt möjligheten att elda hästgödsel i flispan-nor, med gott resultat. Med nuvarande EU-lagstiftning är detta tillåtet endast under vissa omständigheter och då endast med tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

PELLETS TILL NÄRVÄRMEUnder hösten 2013 har JTI-forskaren Ida Norberg startat ett försök där man ska försöka göra pellets av bland annat hästgödsel. Försöket görs i samarbete med företaget Läppe Energiteknik utanför Vingåker, och målet är pellets för

lokala marknader och småskaliga närvärmeanläggningar.

Ytterligare ett spår som JTI:s miljö- och energiforskare prövar är att röta hästgödsel, som anses vara mer svårrötad än till exempel nötgödsel. Ett rötnings-projekt pågår sedan några år tillbaka vid Sötåsens biogasanläggning i Västergötland, där man blandar in hästgödsel i en vanlig våtrötningsprocess med flytgödsel från nöt och svin. Tillsammans med Hushåll-ningssällskapet Skaraborg och företagen Götene gårdsgas och AB G. Alexandersson har forskarna testat att röta olika kombi-nationer av häst gödsel och strö. Bland-ningen hästgödsel och halmpellets verkar särskilt lovande.

SÖKER SNABB LÖSNING– Hästägarna har problem nu, därför söker vi en snabb lösning och försöker hitta sätt att röta hästgödsel i sådana biogasanläggningar som redan finns på en del mjölk- och svingårdar och vid kommunala samrötningsanläggningar, säger Gustav Rogstrand, senior projekt-ledare.

Om detta lyckas kan det kanske moti-vera hästägare att skicka sin gödsel till en biogasanläggning, liksom det kan skapa intresse från biogasanläggningarnas sida för hästgödsel.

Kontakt: [email protected], [email protected], [email protected]

HÄSTGÖDSEL GER ENERGIHästarna blir allt fler i Sverige, och gödselhögarna allt större. Lösningen kan vara att göra biogas av gödseln, eller att elda upp den. JTI prövar också att göra pellets av hästgödsel.TEXT: CARINA JOHANSSON


– Det är bra för hästarna också, och för hästägarna! säger Maria Kjellberg entusiastiskt. Hon byggde om till mekaniserat lösdriftssystem 2008, har nu cirka 30 rid- och travhästar inhysta på sitt ”hästpensionat” i Tjuvkil på västkusten, och ska utvidga verksamheten med plats för ytterligare 18 hästar.

Hästarna går fritt på gården mellan ligghallen med halm, den grusade ytan med foderstationer och en stor vallhage. Maria Kjellberg menar att de här får utlopp för sin naturliga läggning – hästar är strövdjur och umgås i flock.

MINDRE OCH LÄTTARE ARBETELösdriften ger också tidsvinst och lättare arbete för hästskötarna. Den dagliga skötseln av 30 hästar klarar hon med en halvtidsanställd skötare och 25 % av sin egen tid.

– Vi behöver inte utfodra fyra gånger om dagen som man gör i ett konventio-nellt stall, inte leda hästarna in och ut från hagen, inte mocka i hästboxar, säger Maria Kjellberg.

Mockning av den grusade ytan görs för hand till en vagn som dras av en fyrhjuling, och vagnen töms sedan med hjälp av en traktor. Traktorn används även för att köra in ensilagebalar, och för att sköta markerna.

FORSKARE FANN FÖRDELARJTI:s arbetsmiljöforskare har jämfört arbetsmiljö och risker för olycksfall mellan några stall med mekaniserad respektive

konventionell hästhållning. Deras resultat bekräftar Maria Kjellbergs beskrivning.

– Vi såg stora skillnader när det gällde olycksrisker och fysisk belastning till den mekaniserade lösdriftens fördel, säger Niklas Adolfsson, senior projekt-ledare på JTI som forskar kring lands-bygdens arbetsmiljöfrågor.

Ett tecken på att mekaniserade lösdriftssystem håller på att bli allt vanligare i Sverige, är att de är på väg in i hästnäringens riksanläggningar. I slutet av september invigdes ett mekaniserat lösdriftstall på Wången i Jämtland, och de andra två riksanläggningarna Strömsholm och Flyinge väntas följa efter.

ANSÖKER OM STÖD– Även vi har märkt att intresset för mekaniserad lösdrift har ökat, i och med att några ansökningar om ekonomiskt stöd för utveckling av sådana system har kommit till oss i år, säger Peter Kallings, forskningschef för Stiftelsen Hästforsk-ning (SHF).

Stitelsen finansierar forskning kring hästen och hästnäringen för att bidra till att hästar tas omhand på bästa sätt.

SHF bildades 2004 av Hästnäringens Nationella Stiftelse i samverkan med AB Trav och Galopp, Agria Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning. Stiftelsen har även statlig medfinansie-ring via forskningsrådet Formas.


MEKANISERING UNDERLÄTTAR HÄSTLIVETHästnäringen skapar många arbetstillfällen, men ger sam-tidigt riskfyllda arbetsplatser. Störst är olycksrisken för dem som jobbar närmast hästarna med utfodring och mockning, och det tunga arbetet kan ge belastningsskador. Nu prövar allt fler hästföretagare mekaniserade lösdriftssystem, som underlättar arbetet och sparar arbetstid för hästskötarna.TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: KARLSSON BILD & ORIGINAL

RÖTAD GÖDSEL EN METANKÄLLAFör att minimiera läckage av växthus gaser i samband med biogasproduktion är det viktigt att rötresten tas om hand på rätt sätt. Studier vid JTI har visat att rötad stallgödsel som lagras under sommaren ger tre gånger mer metan än orötad gödsel. Läckaget kan minskas antingen genom att man hämmar metanbildningen i lager med till exempel kylning eller surgörning, eller genom att metangasen samlas upp från täckt lager eller efterrötkammare.

FRÅN TOALETT TILL ODLINGToalettavfall innehåller näringsäm-nena fosfor, kväve och kalium som kan göra stor nytta som gödsel i jordbruket. JTI har tagit fram ett certifieringssystem (SPCR 178) för fraktioner från små avlopp (slutna tankar) tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinsti-tut, som utför certifieringen och har övervakande kontroll, och Telge Nät. Det långsiktiga målet är att återföra växtnäring från hushållen till jord-bruket. Användning av växtnäring från små VA-system accepteras generellt av uppköpare och livs-medelsindustri. En kortfattad beskrivning av certifieringen ges i JTI-foldern ”Gödsla med toalett-avfall – men certifiera först!” som finns att hämta på www.jti.se.


01 Mekaniserad lösdrift av hästar kommer alltmer i Sverige. Hästföretagaren Maria Kjellberg är en av dem som satsar på detta. Hon behöver en traktor och en fyrhjuling på gården, men klarar sig med färre anställda. 02. Från en ligghall med halm kan hästarna röra sig fritt ut till en yta med foder-stationer. 03. Vid grovfoderstationen äter hästarna när de själva vill.

01

02 03


01 I Sverige finns 3 miljoner kvadratmeter (300 hek-tar) växthusyta. En majoritet av växthusföretagen odlar prydnadsväxter som krukväxter, blomsterlökar och snittblommor. De viktigaste grönsakskulturerna är tomat och gurka. 02 Ett rovkvalster (till höger) har siktet inställt på ett växthusspinnkvalster som ofta angriper grönsaker. Nyttodjur – som rovkvalster – minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel. 03 Klara Löfkvist, hortonom och forskare vid JTI, kartlägger hur och var kemikalier riskerar att läcka från växthus.Fo

togr

af: K

rist

er H

all C

opyr

ight

: Väx

tsky

ddsc

entr

aler

na.

01

02 03


För ett par år sedan fylldes media av braskande rubriker om miljöfarliga växthus som läcker gift. Bakom larmen låg studier som visat att bekämpnings-medel från växthus hamnat i vattendrag.

– Växthus hade tidigare betraktats som slutna system, men nu vaknade branschen, myndigheterna och EU, säger Klara Löfkvist, som identifierar risker vid användningen av växtskyddsmedel i svenska växthus. Först när man vet var och hur kemikalierna läcker ut i naturen kan man sätta in effektiva åtgärder.

Åtgärderna behöver inte vara avancerade. Klara Löfkvist och hennes kolleger har bland annat påtalat att särskilda påfyllnadsplatser, där bekämp-ningsmedlen hanteras på säkert avstånd från vaskar och golvbrunnar, effektivt kan minska punktläckage.

FILTRERING MED BIOREAKTORER– Direkta utsläpp kan man minimera genom att recirkulera sitt bevattnings-vatten, men ibland är det inte möjligt, säger Klara Löfkvist, som i ett nytt projekt tillsammans med Grön kompe-tens och SLU, testar om biokol och så kallade bioreaktorer (en typ av slutna biobäddar som effektivt bryter ner växtskyddsmedel) skulle kunna användas för att filtrera spillvatten.

Att minimera läckage är en del av miljöpusslet, men det är minst lika viktigt att minska behovet av bekämp-ningsmedel totalt sett. Det handlar till

exempel om förbättrad appliceringstek-nik så att preparaten faktiskt hamnar där skadedjuren sitter, oftast under bladen. Noggrann bevakning, till exempel med klisterfällor som fångar upp trips och stinkflyn, gör att angreppen snabbt kan upptäckas och bekämpas i tid.

– I första hand ska man sedan använda fysikaliska eller biologiska bekämpnings-metoder. Det kan vara nyttodjur som rovkvalster eller nematoder, eller mikro-organismer som svampar och bakterier, säger Klara Löfkvist.

KEMIKALIER PÅ RÄTT SÄTTEn helt giftfri växthus- och trädgårdsod-ling i Sverige tror hon inte är realistisk. Inte om vi samtidigt ska kunna producera till-räckligt mycket livsmedel av bra kvalitet, och om den svenska växthusbranschen ska vara fortsatt konkurrenskraftig.

– Vi kommer alltid att behöva lite kemikalier, men det gäller att använda dem på ett sådant sätt att det är tryggt för dem som arbetar i växthusen och för dem som ska konsumera produkterna och utan att det läcker kemikalier ut i naturen, säger Klara Löfkvist.


ENERGIEFFEKTIVT? GLASKLART!De flesta svenska växthus är täckta med enkelglas eller kanalplast, en traditionell – men inte särskilt energieffektiv – lösning. Samtidigt har mängder av intelligenta transparanta material utvecklats de senaste 20 åren. Den som vill kan till exempel få en självrengörande glasyta som reflekterar värmestrål-ning men släpper in ljuset. Tillsammans med forskningsinsti-tutet Glafo, SLU och Cascada, undersöker JTI om de nya, smarta materialen kan fungera också i växthus. Målet är att hitta lösningar som sparar energi, är billiga, håller länge och ger ett ljus som får växterna att växa optimalt.

PLANT PROTECTIONSamverkansplattformen Plant Protection samlar hela SP-koncer-nens kunnande inom växtskydd. Plattformen leds av JTI, och den parar branschkunskap från jordbruks- och trädgårdsnäringen med specialistkompetens inom bland annat kemi, energi och livsmedelssäkerhet.

VISIONÄRT VÄXTSKYDD I VÄXTHUSVäxthus under kontinuerlig övervakning, där nyttodjur kalasar på skadeinsekterna och bioreaktorer renar spill-vatten. Så kan svensk växthusodling se ut i fram tiden. – Kemiska bekämpningsmedel ska vara sista utvägen när det gäller växtskydd, säger Klara Löfkvist, hortonom och forskare vid JTI.TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: KRISTER HALL, KLARA LÖFKVIST

Se Klara Löfkvist berätta om sin vision för fram tidens växtskydd vid årets SP-dagar.


NYA LÖSNINGAR FÖR LÖNSAM GÅRDSGASGenom filtrering med träaska har forskare vid JTI lyckats höja metanhalten i biogas till närmare 100 procent. Reningsförsöken har genomförts i laboratorium, men tekniken kan – om den går att skala upp – göra produktion av fordons-gas lönsam på gårdsnivå.

Tillsammans med JTI:s teknik för processintern metananrikning, där biogasen renas genom att koldioxid ”blåses” bort, skulle askreningen kunna halvera kostnaden för uppgradering jämfört med de tekniker som finns på marknaden.

Sådana här enkla uppgrade-ringstekniker är ett steg på väg mot billigare gårdsgas, men det behövs också nya lösningar för till exempel rötning av fastgödsel, nedbrytning av cellulosarika råvaror och återföring av rötrest. Tillsammans med åtta olika parter från Sverige, Tyskland och Polen försöker JTI lösa dessa frågor inom projektet SE- Biomethane. Projektet koordineras av Sveriges Lantbruks-universitet SLU och finansieras av Energimyndigheten via EU.

www.bioenergiportalen.se produceras vid JTI.

HÅRDGJORD. Att återställa åkermark som asfalterats eller bebyggts är närmast omöjligt, men JTI vill undersöka om förlusten kan kompenseras. Kanske kan odlingsjorden flyttas?

Arealen odlad och betad mark i Sverige krymper. Varje år bygger vi bort 700 hektar produktiv åkermark, mark som i princip är omöjlig att återställa. – Det stora problemet är att exploa-teringen oftast sker på våra bördigaste jordar, säger Johanna Olsson, senior projekt ledare vid JTI.

Johanna Olsson arbetar med exploate-ringsfrågor på JTI:s lokalkontor i Lund, en expansiv region där hållbar stadsut-veckling och exploatering av åkermark står i fokus. Skåne är, tillsammans med Halland, den del av Sverige där åkermark snabbast bebyggs med hus, vägar och parkeringsplatser.

– Frågeställningarna kring exploate-ring är kniviga. Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp kring planering, förvaltning och användning av åkermarken, säger Johanna Olsson, som tillsammans med kollegerna inom SP-koncernen kan sätta problematiken i ett brett perspektiv.

JTI bidrar med jordbrukskompetens, och vill bland annat hjälpa byggföretag

och beslutsfattare att se den totala effekten av att svensk jordbruksmark tas ur produktion och hur olika typer av mark värderas. JTI tittar också på hur förluster av åkermark skulle kunna kompenseras de gånger byggnation måste ske på produktiva jordar. Sådan kompen-sation skulle till exempel kunna innebära odlingar i stadsmiljö eller flyttning av odlingsjord.

I ett kort perspektiv kan det vara billigt att bygga på åkermark, men exploateringen påverkar inte bara natur- och kulturvärden, utan också våra möjligheter att producera tillräck-ligt mycket mat, såväl nationellt som globalt.

– I Skåne avkastar vete 10 ton per hektar, snittavkastningen i världen är 1 ton per hektar. För varje hektar jordbruksmark vi bygger bort i Skåne behöver vi alltså 10 hektar åkermark någon annanstans i världen, säger Johanna Olsson.


ASFALT GÅR INTE ATT ODLA


MÅNGA OLYCKOR PÅ 4-HJULINGARFyrhjulingar är populära som arbetsredskap inom jord- och skogsbruket, men de är olycksdrabbade fordon. Mellan 2007 och 2102 dog totalt i Sverige minst 32 per-soner i olyckor med fyrhjul-ingar, och 700 skadades. I en enkätundersökning vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik sa 4 av 44 jord- och skogsbrukare att de har varit med om en olycka med fyrhjuling.

Forskarna på JTI anser att det borde göras fler studier om hjälpmedel och säkerhets-anordningar till fyrhjulingar, särskilt den oftast använda terränghjulingen ATV. En vanlig typ av olycka med fyrhjulingar är att den välter, till exempel i hög fart eller i ojämn terräng. De flesta lantbrukarna i enkäten körde ATV, och använde den oftast till och från skogen samt för körning i skogen där risken för att välta är större än på väg. Det var också i skogen som de fyra olyckorna hade inträffat.

Kontakt: [email protected], [email protected]

PÅ GRÖNA MATTAN. JTI:s forskningstekniker Marianne Tersmeden förstärker marken med armerings-mattor för att minska risken för trampskador.

Större djurbesättningar och regnigare höstar ökar risken för att mjölkkor på bete trampar sönder grässvålen på hårt belastade ytor som vid grindhål eller vattenkar. Nu testar JTI-forskare om hårt belastade ytor kan förstärkas med bark och armeringsmattor.

– Det stora problemet är lervällingen och att korna blir smutsiga och riskerar att halka. Det är tidskrävande för lantbruka-ren att göra rent korna innan mjölkning och smuts ökar risken för höga bakterie-halter i mjölken, säger Eva Salomon, forskare på JTI.

Tillsammans med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU arbetar hon i projektet ”Kamp mot tramp”. Målet för projektet är att ta fram ekonomiska och hållbara lösningar som kan minska problemen. Mindre tramp-skador ger inte bara renare kor och ökad djurvälfärd utan också en bättre arbets-

miljö för djurskötarna. Dessutom minskar risken för att gödsel och jord sköljs ut i närliggande vattendrag.

Förstärkningstesterna med bark och armeringsmattor utförs på Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala. Mattorna består av syntetmaterial och en markväv mellan matta och jord. De läggs ut på den mark man vill förstärka och skarvarna fixeras med fin och tung sand. Forskarna hoppas kunna ge rekommen-dationer om hur de förstärkande alternativen bäst bör användas samt vad de kostar i anläggning och underhåll.

På Lövsta forskningscentrum under-söker man även hur en vall bör anläggas för att bli så robust som möjligt. Forskarna har anlagt betesvallar med fyra olika frö-blandningar för att se vilka blandningar som etablerar sig snabbast och som är tramptåliga då korna betar på dem.


MATTOR FÖR KOR


ELHYBRIDER PÅ GÅRDSPLANENJordbrukets arbetsmaskiner släpper varje år ut 545 000 ton koldioxid, utsläpp som skulle minska väsentligt om maskinerna kördes på alternativa drivmedel – som el.

Idag är eldrift inget realistiskt alternativ för stora energikrävande skördetröskor och traktorer, men på Sveriges knappt 5 000 mjölkgår-dar rullar många mindre diesel-drivna maskiner som skulle kunna bytas mot en eldriven motsvarighet – om en sådan hade funnits på marknaden.

På uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund LRF och med finansie-ring via Landsbygdsprogrammet, tittar JTI på möjligheten att ta fram en helt eller delvis eldriven gårdstraktor som till exempel skulle kunna användas vid foderhantering inomgårds.

– Våra fältstudier och modell-eringar ska skapa ett grund material som vi sedan kan använda för att ta fram en prototyp tillsammans med en maskintillverkare, säger Jonas Engström, projektledare på JTI.

BÄDDA MED KROSSMarkbäddar är en av de vanligaste teknikerna för rening av enskilda avlopp i Sverige. Om markbäddar anlades av bergskross skulle vi spara in på en ändlig resurs: naturgrus, som bäddarna oftast idag byggs av. I dagsläget saknas dock byggnadsriktlinjer för – och kunskap om – markbäddar av bergs kross, vilket JTI försöker råda bot på. En inledande studie har visat att bergs kross har god förmåga att infiltrera avloppsvatten. Berg-kross klarade även att rena bakterier bra, men band fosfor sämre än naturgrus.

Sveriges beroende av fossil energi för livsmedelsförsörjningen gör oss sår-bara. Om en plötslig krissituation skulle strypa tillgången på diesel, eldningsolja och mineralgödsel skulle befolkningen snart svälta. Det visar en studie ledd av JTI.

Livsmedelsförsörjningen i Sverige är beroende av en ständig tillförsel av fossil energi. Det gäller odling av vegetabilier och uppfödning av djur, men även förädlingsindustrin som producerar konsumentfärdiga matvaror av råva-rorna. Mellan de olika leden sker dessutom stora mängder transporter.

Tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik, ÅF Industry samt länsstyrelsen i Uppsala län har JTI undersökt vad som händer om tillgången på fossil energi minskar. Studien bygger på tre scenarier där tillgången på fossilt bränsle minskar med 25, 50 eller 75 procent.

– Vid en minskning på 25 procent skulle vi klara oss ganska väl genom att genomföra effektiviseringar, men vid en halvering skulle vi snabbt hamna i en situation där vi inte kan tillgodose befolk-

ningens behov av livsmedel, säger Ola Pettersson, senior projektledare vid JTI.

ÅKERMARK I TRÄDABristerna skulle direkt få synbara effekter på den svenska landsbygden där man skulle tvingas ersätta många maskiner med manuell arbetskraft, åkrar skulle läggas i träda och skördarna minska. Djurslag som fågel och gris skulle minska till förmån för nötkreatur och får. Inom livsmedelsindu-strin skulle sektorer som till exempel produktion av oljor och fetter, framställ-ning av kaffe, te och drycker, sockertill-verkning samt bagerier drabbas hårdast.

– Idag finns inga beredskapslager av livsmedel eller bränsle. Den här studien visar att det behövs planering och prioritering om vi ska ha en bra bered-skap i ett krisläge, säger Karin Svanäng på länsstyrelsen i Uppsala län. Hon ser gärna uppföljande projekt som föreslår konkreta åtgärder för att minska samhällets sårbarhet vid en eventuell framtida drivmedelsbrist. Det kan vara alternativa drivmedel, förändrad logistik och ökad lagerhållning av samhällsvik-tiga produkter.


EN ENERGIKRIS KAN ORSAKA SVÄLT

TOMT I KUNDVAGNEN. Vid en plötslig energikris i Sverige skulle matbutikernas hyllor snart gapa tomma. Bagerier och tillverkning av oljor, fetter och drycker hör till de sektorer inom livsmedelsindustrin som skulle drabbas hårdast.


JTI KAN LÄSA CANLantbrukets maskiner blir allt rikare på elektronik. Elektroniska nätverket CAN (Controller Area Network) förmedlar information mellan de elektroniska styrsystemen i en maskin och även mellan maskin och förare via instrument och reglage. På JTI finns kompetens och teknik att läsa informationen, bland annat genom samarbete med maskintillverkare. Information om sådant som dragkraft och bränsleförbrukning kan lagras över tid och loggas mot positionsdata. Kunskapen kan användas för att utvärdera arbets rutiner som rör energiförbrukning och effektivitet.

JTI TOPPAR UTMANANDE BÖNOR Att odla åkerböna som protein-foder åt de egna djuren kan öka lönsamheten för många djurbönder, men bönan är en liten utmaning. Åkerbönorna mognar så sent att de ibland inte hinner skördas innan det blir vinter. För att öka odlingssäker-heten testar JTI en nygammal metod – toppning – där mogna-den påskyndas genom att toppen klipps av med cirka 15 centi-meter. Försöksfälten i Uppland och Västergötland tröskas hösten 2013.

RÅVARA PÅ NÄRA HÅLLDet är viktigt att ha råvaran nära anläggningen för att hålla kostnaderna nere vid energi-produktion. JTI använder ett GIS- verktyg när energiproducenter behöver hjälp med att uppskatta hur stora arealer det finns för odling av energigrödor eller biogassubstrat inom en bestämd radie runt en anläggning.

VISSTE DU ATT ...… JTI använder en tv-spelskamera anpassad för tuffa tag för att mäta hur såbäddar ser ut och hur grödorna växer.

RAFFINERAD DEMO FABRIK I ÖRNSKÖLDSVIK

Sedan april 2013 driver SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut verksamheten vid Biorefinery

Demo Plant i Örnsköldsvik. Anläggningen byggdes för demonstration och utveckling av etanol från skogsråvara, men verksamheten har breddats och omfattar nu större

delar av bioraffinaderiområdet. – SP:s satsning på demofabriken öppnar stora möjligheter för JTI och resten av SP-koncernen att utveckla lantbruks-

produkter och avfallsströmmar till värdefull råvara för framställning av gröna kemikalier, material och biodriv-medel, säger Johan Laurell, chef för JTI:s miljösektion.

Verksamhetsansvaret för demoanläggningen ingår i koncernens större satsning på bioekonomi: en ekonomi och ett samhälle som baseras

på förnybara råvaror.

5 FRÅGOR TILL GUNNAR LUNDIN PÅ JTI, OFTA ANLITAD ”SKÖRDETRÖSKEXPERT”:

HUR BLIR MAN EXPERT PÅ SKÖRDE TRÖSKOR?– Jag har hållit på med skördeteknik sedan jag började jobba på JTI 1982. Sedan håller jag regelbunden kontakt med Tyskland, där maskintillverkare och forskare jobbar nära varandra. Jag åker på åtminstone en lant-bruksmässa per år. Mässan Agritechnica i Hannover är den bästa.

Vad handlar din skördetröskforskning om just nu?– Hur man ska få ner bränsleförbruk-ningen vid skördetröskning. Det gör jag tillsammans med Rekordverken, som är ett av JTI:s intressentföretag, och enheten Mätteknik vid SP Sveriges Tekniska Forsk-ningsinstitut. Vi undersöker sambandet mellan hackelselängd och effektuttag för halmhackarna. Skördetröskornas energi-förbrukning har blivit allt högre genom

intensivare hackning av halmen och för att skakartröskorna har ersatts med mer energikrävande rotor- och hybridtröskor.

Du har också ett eget växtodlingsjordbruk. Vad betyder det för dina tröskkunskaper?– Arbetet på gården och kontakten med andra lantbrukare ger mig kunskap om vilka de verkliga problemen är i växtodlingen och jag får mycket idéer därifrån till forskningen.

Det finns nu omkring 75 olika skördetröskmodeller på den svenska marknaden. Vad kan de som din egen tröska från 1982 inte kan?– De har mer lätthanterliga transmissio-ner och system som är mer effektiva när det gäller att skilja kärnorna från halmen. Sedan utvecklas sådant som autostyr-

ning och automatiska inställningar – det senaste är skördetröskor som kontinuer-ligt justerar sållöppningar och luftflöden i rensverket. Det har inte jag på min tröska, men den fungerar bra och räcker säkert i 10 år till om jag sköter den väl.

Det finns de som säger att slutet är nära för de stora skördetröskorna. Vad tror du?– Vi har inte slagit i taket än. Det kommer att bli mer lätta material i tröskorna, som plast och aluminium. Tröskan har alltid varit i blåsväder för att den är stor, tung och dyr. Men det är svårt att konkurrera ut en så förfinad maskin som klarar så många moment och grödor under så varierande förhållanden.


AVSÄNDARE: JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik Box 7033, 750 07 Uppsala

driv nr 2 2013

Documents