driv hösten 2014

DRIV ETT MAGASIN FRÅN JTI – INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK HÖSTEN 2014

Kryddodling i svenskt klimat

Torken kan gå på biobränsle

DE TARFORSKNINGENTILL GÅRDEN

nyheter Spola ohållbara toaletter! i Flygbildernas gröna ytor ger besked i Pellets som passar i stallet i Längd

på halmstrå påverkar bränsleförbrukningen i Nu satsar JTI i Västsverige i Eldriven traktor kan klara tunga

jobb reportage ”Viktigt att lantbruket blir lönsamt” i EU-satsning på småskalig biogas







2 JTI / DRIV HÖSTEN 2014LEDARE

JA TILL LIVS MEDELSSTRATEGI

Att som jag få vara med och driva utvecklingen framåt inom jordbruket – ett område som vi alla är beroende av – det är stort. Men det finns en hel del utmaningar, till exempel de tvära

kasten och den korta framförhållningen av vad, när och hur, som ska produceras. Något som är kopplat till politik och världsmarknad.

Med en ofta redan tung ekonomisk belastning är det svårt för lantbrukare och övriga i branschen att parera tvära svängningar. Till exempel inom grisproduktionen, som nyligen gått igenom ett riktigt stålbad – den tål i stort sett inga ytterligare negativa

förändringar. Mjölkproduktionen står inför prognoser om sänkta mjölkpriser på cirka 30 % och spannmålspriserna är i år tillbaka på

2010 års nivå. Allra svårast är det kanske för animalieproducenter. När man bestämmer sig för att slakta ut en besättning är det nästan omöjligt

att komma tillbaka. Som konsument kommer vi inte att märka så mycket av branschens

utmaningar rent prismässigt, i alla fall inte i det korta perspektivet. Däremot kommer vi troligen att få se mer importerad mat i hyllorna.

Är det nu helt nattsvart? Nej, det är det inte! För första gången sedan avregleringen av svenskt jordbruk på allvar började i slutet på 1980-talet, var samtliga svenska politiska partier inför valet i år överens om att Sverige behöver en egen livsmedelsstrategi! Dessutom kan vi i mars få besked om hur konkurrenskraftsutredningen vill stärka lantbruket och trädgårdsnäringen. Detta innebär en ökad medvetenhet om att vi själva bör äga ansvaret för att det finns prisvärd mat i Sverige av bra kvalitet, producerad på ett hållbart sätt med hjälp av senaste kunskap och modern teknik.

Anders Hartman,vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

3JTI / DRIV HÖSTEN 2014 INNEHÅLL

Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala, 010-516 69 00. GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA 2 000 ex. ISSN 2001-4880 ADRESSÄNDRING [email protected]. EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via [email protected]. Magasinet kan även läsas online på www.jti.se. OMSLAGSBILD Erik Sindhöj, JTI. Foto: Staffan Claesson. FOTOGRAFER Staffan Claesson, Patrik Söderman, Filip Karlsson, Oscar Jonsson, Sia Andersson, Eva Spörndly, Jakob Dahlström, iStock.com, MorePixels, Mostphotos och JTI.

VÅGA SATSA PÅ KRYDDOR12

Res

pons

tryc

k, B

orås

.

TEMA: FÖRSÖKSGÅRDAR 7

MER GAS FRÅN LIVSMEDEL18KRAFTFULL RÖST GER

STÖD ÅT LANTBRUK

14

4 JTI / DRIV HÖSTEN 2014NYHETER

Varje år spolar vi bort växtnäring, energi och dricksvatten värt miljontals kronor via våra avlopp, resurser som skulle kunna tas tillvara med andra typer av toaletter och ett alternativt avloppssystem.

– Enligt vissa beräkningar är enbart växt näringen i avloppsvattnet i Sverige värd mer än 600 miljoner kronor varje år, men med dagens konventionella, vattenburna avloppssystem går stora mängder kväve och fosfor förlorade, säger David Eveborn, som leder JTI-projektet Future Toilet Fashion.

Future Toilet Fashion, som finansie-ras av Energimyndigheten, vill skapa nytänkande på det sanitära området. Fokus ligger på toaletten som ses som en nyckelkomponent i utvecklingen mot ett hållbart avloppssystem.

– Utan attraktiva och vattensnåla toaletter kan vi inte nå projektets vision om ett sanitärt system som kombinerar vattensnålhet med teknik som tar vara på näringen och energin, säger David Eveborn.

Redan idag finns tekniklösningar på marknaden som liknar de som projektet efterfrågar: snålspolande toaletter, källsorterande toaletter och avloppssys-tem som använder vakuum för transport av avfallet. Det finns också flera exempel på bostadsområden och stadsdelar där man i större skala satsat på sådan teknik.

TOALETTIDÉER FÖR FRAMTIDEN

– Vissa av försöken har helt klart varit mindre lyckade och vi ska bland annat analysera varför teknikerna haft svårt att slå igenom. Men framförallt vill vi visa vilken spräng- kraft som finns i den här typen av innovationer. Tillsammans med berörda branscher ska vi försöka hitta de drivkrafter som behövs för att vi ska få fram nya teknik-lösningar, säger David Eveborn.

Kontakt: [email protected]

TOALETTFRÅGA. JTI-projektet Future Toilet Fashion vill hitta nya toalett-lösningar som tar vara på växtnäring och energi.

MAT SKA BIDRA TILL MÅNGFALDHur ska man i framtiden producera mat på ett sätt som ökar den biologiska mångfalden, minskar övergödning och är mer klimateffek-tiv? Denna viktiga men mycket omfattande fråga ska man försöka besvara i projektet ”Hållbara matvägar” lett av SIK – Institutet för livsmedel och bioteknik där JTI medverkar tillsammans med SLU, med Västra Götaland som utgångs-punkt. Svaren väntas kring årsskiftet.

TRAKTOR MED SLADDÄven tunga arbeten i fält som plöjning och harvning skulle kunna genomföras med en eltraktor, men det kräver konstant energitillförsel via kabel. För vissa arbetsmoment kan kostnaderna bli till och med lägre med en nätansluten eltraktor än med en konventionell dieselma-skin. Det visar en förstudie som JTI genomför på uppdrag av LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Tanken är att traktorn ska bära en kabelvinda och anslutas till fasta kopplingspunkter vid fältet. Därefter används teknik och ett speciellt körmönster för att inte skada kabeln. – Det svenska lantbruket är idag beroende av stora mängder fossil energi. Det gör oss sårbara. Eldrift kan vara en möjlig lösning på det problemet, säger Oscar Lagnelöv på JTI som arbetar med projektet. Han skulle gärna se att idékonceptet med kabeltraktorn utvecklas vidare till en prototyp.

ETT HÅLLBART AVLOPP: • Bygger på teknik som användarna

vill ha• Tar vara på näringen• Tar vara på energin• Skiljer det som är nyttigt (näring,

energi) från det som är onyttigt (giftiga ämnen)

• Hushållar med vatten

5JTI / DRIV HÖSTEN 2014 NYHETER

01. Under betessäsongen släpps korna in i flera omgångar för att beta hårt på försöksytan (den ljusa rektangeln i bild) som såtts in med fyra olika vallfröblandningar. 02. Examensarbetare Patricia Sandberg studerar kornas beteende. 03. Niklas Adolfsson flyger JTI:s UAS (Unmanned Aircraft System) som tar högupplösta översiktsbilder av vallförsöken.

Betesmarker, särskilt på utsatta ytor nära stallar, måste klara hård belastning. Forskare på JTI och SLU tar flyget till hjälp för att hitta en blandning av gräs och klöver som etablerar sig snabbt och ger tramptåliga vallar.

På Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala har man anlagt betesvallar med fyra olika fröblandningar. Bilder tagna med JTI:s obemannade flygplan avslöjar att vissa stråk på försökytan grönskar mer än andra.

– Flygbilderna är fantastiska när det gäller att dokumentera andelen vegeta-tion, och med hjälp av bildanalys kan vi dessutom få fram statistiskt säkra skillnader, säger Eva Salomon, forskare på JTI, som tillsammans med Eva Spörndly och Nilla Nilsdotter-Linde vid SLU deltar i projektet Kamp mot tramp som finansieras av Stiftelsen Lantbruks-forskning.

För att veta vad det gröna faktiskt består av – olika grässorter, vitklöver eller i värsta fall ogräs – görs även en

bedömning på plats i början och slutet på varje säsong, och vallens botaniska sammansättning analyseras genom provtagning i slumpvist utvalda rutor.

– Vi genomför också kompletterande försök för att utesluta att de minst trampade ytorna klarat sig bättre på grund av att korna inte tyckt om smaken på den vallen, säger Eva Salomon.


FLYGSPANING AVSLÖJAR TRAMPSKADOR

01

02

03


BIOLOGISKT VÄXTSKYDD MÅSTE TRÄFFA RÄTTGenom att använda biologiskt växtskydd som rovkvalster, nyttosvampar och bakterier kan man minska behovet av kemiska bekämpningsmedel. Men det gäller att preparaten hamnar där de ger effekt: under bladen där många av skadedjuren sitter. Tillsammans med rådgivningsföretaget Visavi undersöker forskare vid JTI hur biologiskt växtskydd ska appliceras för att få så bra täckning som möjligt.

BETOR TILL BIOGASSveriges största rötningsanläggning, Jordberga i Skåne, vill kunna göra biogas av socker betor året runt. För det krävs att de frostkänsliga betorna kan lagras under lång tid. Tillsammans med JTI testar SBI Swedish Biogas International att ensilera nästan 4 000 ton sockerbetor som skördas hösten 2014. En del av betorna ska ensileras tillsammans med halm. Vid full drift ska SBI:s biogasanläggning i Jordberga röta 23 000 ton sockerbetor per år.

HALM I HÄSTBOXEN BRA FÖR BIOGASDen som ska framställa biogas av hästgödsel bör använda halmströ i stallet hellre än torv och spån. Halm som strömedel ger nämligen dubbelt så mycket biogas vid samrötning med flytgödsel. För bästa lönsamhet ska halmen vara finfördelad eller pelletterad.

– Då kan en anläggning med 1 000 kubik-meter stor biogasreaktor röta hästgödsel från närmare 400 hästar med acceptabel lönsamhet, särskilt med det nya gödselgas-stöd som kommer hösten 2014, säger Henrik Olsson, projektledare vid JTI.

KONCENTRERAD FLYTGÖDSEL KAN SPARA PENGARSvenska bönder satsar på allt större djur-besättningar. Fler djur innebär också mer gödsel som måste lagras, transporteras och spridas. Den hanteringen skulle kunna bli billigare och rationaliseras om gödseln var mer koncentrerad. Både i Europa och Nordamerika utvecklas tekniker för koncen-trering av flytgödsel, och JTI under söker vad som krävs för att tekniken ska fungera och vara lönsam på svenska gårdar.

MAXIMERA VALLSKÖRDENFör den som startar vallskörden tidigt på försommaren kan det vara lönsamt att ta tre skördar i stället för två på en säsong. I södra Sverige kan det till och med vara en god affär att slå vallen fyra gånger, om den fjärde skörden blir tillräckligt stor för att för att fördela kostnaderna. Det visar ett samarbetsprojekt mellan JTI och SLU.

MER OM INGES MASKINInge Karlsson har i sommar byggt om delar av den vallmaskin som vi berättade om i DRIV i våras. Han har ersatt knivbalken med en rotorbalk med vinkelväxel och remdrift för att få bättre funktion. Under hösten 2014 planerar han att börja testa maskinen igen, med hjälp av JTI:s forskare. Vinnova har bidragit med 500 000 kr för tester och utveckling. Inge Karlsson hoppas att snart kunna börja bygga en fullskalig prototyp.

7JTI / DRIV HÖSTEN 2014 TEMAREPORTAGE

Vallens Gård i Ljusdal är med sina 600 kor Norrlands största mjölkgård, och en av de fem största mjölkleverantörerna i Sverige. Det är också en av många

gårdar där JTI:s forskare, projektledare och forskningstekniker har arbetat praktiskt

med forsknings och utvecklingsprojekt – en av JTI:s ”försöks

gårdar”.

FORSKNING PÅ GÅRDEN

TEMA: JTI:s försöksgårdarTEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: STAFFAN CLAESSON OCH JTI.

FOR

SKN

ING

PÅ G

ÅRD

ENTE

MA

: JTI

:s fö

rsök

sgår

dar

JTI / DRIV HÖSTEN 20148 TEMAREPORTAGEFO

RSK

NIN

G PÅ

GÅR

DEN

TEM

A: J

TI:s

förs

öksg

årda

r


FOR

SKN

ING

PÅ G

ÅRD

ENTE

MA

: JTI

:s fö

rsök

sgår

dar

Erik Sindhöj står på gårdsplanen på Vallens Gård i Ljusdal och ser ut över liggstall och kohagar. Han är på tillfäl-ligt besök på en av JTI:s ”försöksgårdar” där han har varit flera gånger tidigare för att arbeta med sina forsknings-projekt.

– Här har jag kartlagt gödselhante-ringen, säger han.

Det gjorde han för att skaffa underlag till det stora EU-projektet Baltic Manure, som handlade om hur stora gårdar runt Östersjön kan bli bättre på att ta hand om sin gödsel. Projektet pågick under tre års tid, och Vallens Gård var en av sex gårdar runt om i Sverige som JTI:s forskare samarbetade med.

LÄR SIG EN HEL DEL– Jag tar emot forskare här på gården för att de jobbar med sådant som för utvecklingen framåt. Vi lär oss också en del av att ha dem här, om något som kan-ske vore bra för oss att testa eller som vi tvärtom borde låta bli, säger ägaren till Vallens Gård, Janne Hansson.

Han har hittills tagit emot åtminstone tre forskargrupper från JTI, som förutom gödselhantering har jobbat med ensilering

av spannmål och olycksrisker på mjölk-gårdar.

Även om man på JTI säger ”försöks-gårdar”, handlar det oftast mer om ett samarbete med gårdens ägare och personal än enbart försök.

– Samarbetet kan se ut på olika sätt. Ibland utför lantbrukaren jobb i projek-tet utifrån våra anvisningar, eftersom vi inte kan vara på gården hela tiden. Det kan vara provtagning eller avläsning av instrument som de sedan dokumenterar, säger Erik Sindhöj.

FÅR HJÄLP ATT TESTAIbland får forskarna hjälp att så grödor på särskilda provytor, eller att praktiskt testa en produkt i ett stall, så som till exempel var fallet med den automatiska halmströaren.

Lantbrukarna garanteras anonymitet – om de inte önskar annat – och när det praktiska arbetet på gården är över får de del av resultaten.

– Jag brukar skriva ett brev och berätta om vilka resultat vi fick på deras gård, och så skickar jag förstås forsknings-rapporterna. Lantbrukarna vill veta vad vi har kommit fram till, säger Erik Sindhöj.

JTI driver ingen egen försöksgård. Dels för att det skulle vara svårt att utföra alla typer av projekt på en och samma gård. Dels för att det skulle bli dyrt och enormt resurskrävande att hålla igång en sådan verksamhet.

TEKNIKER SOM FUNGERARMen det är långt ifrån allt arbete som kan utföras vid en dator, i ett laborato-rium eller i verkstaden. JTI:s affärsidé är att utveckla tekniker och metoder som fungerar i praktiken och som kan ge näringslivet ökad konkurrenskraft. Då är kontakt med verkligheten en förutsätt-ning, och då återstår för forskarna att skapa samarbete med gårdar som har lantbruk.

– Ju mer vi kan integrera forskare och praktiker, desto bättre blir det! säger forskaren Eva Salomon entusiastiskt.

Det är då man kan pröva metoder och tekniker som kan komma till praktisk användning, som den mobila grishyddan som JTI byggde på initiativ från en lantbrukare i Kristianstad och den optiska grisvågen som JTI-forskarna utvecklade tillsammans med en lantbru-kare i Vadstena.

01. Vallens mjölkgård i Ljusdal är störst i Norrland med 600 kor, men planer finns på att utöka till 960. 02. Gödselprover på Vallens Gård har givit Erik Sindhöj material till ett EU-projekt om gödselhantering.

01

02

10 JTI / DRIV HÖSTEN 2014TEMAREPORTAGEFO

RSK

NIN

G PÅ

GÅR

DEN

TEM

A: J

TI:s

förs

öksg

årda

r

Under de senaste 10 åren har minst ett 40-tal gårdar med olika inriktning och storlek tagit emot JTI:s forskande personal. De flesta av projekten har rört jordbruksfrågor, men även miljö- och energiprojekt är ibland av sådan natur att de behöver utföras på ett lantbruk.

HITTA RÄTT PARTNERMen det är inte alltid lätt att hitta en samarbetspartner med ”rätt” inriktning.

– Jag behöver samarbeta med djurgårdar. Eftersom de flesta gårdar kring Uppsala har spannmålsodling, måste jag ofta söka en gård minst 5 mil härifrån, säger Lena Rodhe, som forskar om spridning och lagring av gödsel och klimateffekter av gödsel.

Många får åka betydligt längre. Forskaren Fredrik Fogelberg fick dra till Öland, för att hitta gårdar som låg tillräckligt långt söderut för att provod-ling av sojabönor skulle bli meningsfull. Hans kollega Eva Salomon hittade en intresserad samarbetspartner för kotält-försök i Värmland.

Gårdarna hittar de ofta med hjälp av kontakter, ibland i en tidningstext eller genom sökningar på internet. Men det händer också att det är en lantbru-

kare som kontaktar JTI:s forskare, som när ägaren till Hagaviks gård i Skåne för drygt 10 år sedan började planera för biogas, och hade läst en rapport från JTI. Den kontakten har fram till i dag resulterat i flera gemensamma projekt och en biogasanläggning på Hagaviks gård.

På senare år har JTI:s biogasforskare etablerat ett samarbete med en annan typ av ”gård”: naturbruksgymnasiet Sötåsen i Västergötland, där det finns både biogasanläggning och lärare och elever att samarbeta med. Detta har fallit så väl ut att man har ambitionen att börja köra försök i fullskala på Jälla naturbruksgymnasium utanför Uppsala.

VIKTIGT VISA RESULTAT– Det är viktigt för oss att kunna utveckla och demonstrera vår forskning i full skala, och det fungerar mycket bra att göra det på naturbruksgymnasier som har både information och utbildning på schemat, säger Gustav Rogstrand, chef för miljösektionen på JTI.

Oavsett vilken typ av projekt och gård det handlar om, erbjuds lantbru-karna en så kallad intrångsersättning för den tid och plats som forskarna tar.

– Tid är en bristvara i lantbruket, och lantbrukarna får inte känna sig utnytt-jade – även om de ibland lägger ner mer tid i försöket än de får betalt för, säger Eva Salomon.

KOMMER KANSKE TILLBAKAFör Erik Sindhöj är gödselprojektet på Vallens Gård över. Materialet är utvärde-rat, rapporterna skrivna. Kanske har inte Vallens Gård någon direkt nytta av forskarmödorna den här gången. Här har de järnkoll på gödselhanteringen. Gödseln sprids på 1 250 hektar åker sedan den pumpats ut och körts med lastbil till satellitlager och cisterner vid åkerkanterna.

Men den hanteringen innebär stora kostnader. Och gödseln innehåller mycket energi.

–Vi har funderat på biogas, säger Janne Hansson.

Sedan startar en diskussion mellan lantbrukare och forskare om rötrest och växtnäringsnytta och annat som man skulle kunna samarbeta om i ett nytt projekt. Det blir kanske aktuellt för Erik Sindhöj att återkomma till Vallens Gård.

Kontakt: [email protected], [email protected], [email protected]

01


FOR

SKN

ING

PÅ G

ÅRD

ENTE

MA

: JTI

:s fö

rsök

sgår

dar

02

03 04

01. JTI:s forskare Lena Rodhe samtalar med maskinföraren om hur fältförsöket ska genomföras. 02. Första modellen av den mobila grishyddan – som också ställdes ut på Malmö museum. 03. ”Kotältet” för året-runt-boende kvigor fung-erade bra på en gård i Värmland. 04. JTI försöksodlar sojabönor i södra Sverige.

REPORTAGE12 JTI / DRIV HÖSTEN 2014

Att odla örtkryddor på friland kan vara en tuff utmaning i svenskt klimat – men också en lönande affärsidé. Österlenkryddor är ett av få företag som satsat på odling och förädling i större skala.TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: ISTOCK.COM OCH JTI.

VÅGA SATSA PÅ KRYDDOR

REPORTAGE 13JTI / DRIV HÖSTEN 2014

– Frökryddor som kummin och vallmo kan nog snabbast slå igenom i storskalig odling i Sverige. Odling av frökryddor har stora likheter med spannmålsodling och kryddorna kan sås och skördas med konventionella maskiner, medan blad kryddorna kräver en speciell odlingskedja, säger Mikael Gilbertsson, som leder ett pågående kryddprojekt vid JTI.

OFTAST I VÄXTHUSSvenska kryddor växer oftast skyddade i växthus. Den kommersiella odlingen på friland (förutom dill och persilja) omfattade 2011 endast 36 hektar.

Hos Österlenkryddor strax norr om Ystad odlas ett tjugotal örtkryddor, främst bladkryddor som libbsticka och mynta men även frökryddor som fänkål och vallmo. Ägaren Eva Olsson deltar tillsammans med Hans Svensson på närliggande Petersborgs gård i JTI-pro-jektet vars mål är att effektivisera och mekanisera odlingen.

– Klimatet i södra Sverige lämpar sig absolut för kryddor på friland, grödorna stressas inte fram och vi har lågt smitt-

tryck, men ogräset är en utmaning, säger Eva Olsson.

– Kryddor växer mycket långsam-mare än ogräs och det ställer stora krav på rensningen. En kombination av meka-niska metoder och kemisk bekämpning skulle ge kryddorna större möjligheter att konkurrera, men i dagsläget finns det få ogräsmedel som är godkända för använd-ning i kryddor i Sverige, konstaterar Mikael Gilbertsson.

Sverige importerar kryddor motsva-rande 200 miljoner kronor varje år, så det finns en potentiell marknad. Som kryddodlare i Sverige måste man dock vara beredd på att hitta sina egna försäljningskanaler.

STORT INTRESSE– Intresset finns absolut. Vi har fått flera förfrågningar om kryddleveranser som vi tvingats tacka nej till eftersom vi inte kan leverera så stora volymer, säger Eva Olsson, vars intresse för odling, mat och smak ledde till eget kryddföretagande.

Hos Österlenkryddor torkas kryd-dorna i den före detta spannmåltorken och blir till bland annat kryddblandningar,

smaksatt vinäger och eteriska oljor. Hälften av produktionen säljs via återför-säljare, resten i den egna gårdsbutiken.

– Som lantbrukare och råvaru-producent för du en väldigt anonym tillvaro och jag ville odla något vi själva kunde förädla och följa hela vägen fram till konsument. Förädlings-värdet på framförallt bladkryddor är dessutom högt, om du jämför med att sälja kryddorna i säck som bulkvara, säger Eva Olsson.


KRYDDOR I DET FRIA(Kryddor som kan fungera för kommersiell odling på friland i svenskt klimat)• Kummin• Vallmo• Dillfrö• Koriander• Lavendel• Timjan

01. Österlenkryddors gårdsbutik och kryddodlingar på Länsmans-bostället i Köpingebro lockar varje år 200 busslaster med besökare. 02. – Provodla! Men gärna först i mindre skala. Det är Eva Olsson och Mikael Gilbertssons råd till den lantbrukare som vill börja odla kryddor. 03. Projektet har provat att odla en höstsådd vallmosort från Österike. Att så på hösten gör att kryddorna kan konkurrera bättre med ogräset på våren.

02

01

03


– Svenskproducerat har många fördelar och vi måste göra det lätt för konsumenter att välja svensk mat, säger Linda Segerblom på LRF.

Hon är chef för en central enhet på LRF som arbetar med bland annat de gröna näringarnas företagsutveckling, och hon berättar att det var den sjunkande andelen svensk mat på en totalt sett ökande marknad, som fick LRF att ta krafttag i frågan. Konkurrensen från billigare, importerad mat är tuff, men Linda Segerblom tror att utvecklingen är på väg åt rätt håll.

HANDELN INTRESSERAD– Handeln har börjat intressera sig för svensk mat, och inser värdet av att lyfta fram det svenskproducerade. LRF samarbetar nu bland annat med en stor matkedja och en hamburgerkedja om detta, säger hon.

Andra frågor som sedan några år tillbaka står högt på LRF:s agenda är energi och företagande.

– Det finns stora vinster att göra, både för lantbrukarnas ekonomi och för miljön, om vi kan använda mer förnybar energi och göra energianvändningen effektivare, säger Linda Segerblom.

LRF erbjuder lantbrukare affärsråd-givning i projektet ”Goda affärer på

förnybar energi” genom upphandlade konsulter, se www.gafe.se. Där har LRF också samlat 25 s k framtidsföretag som fungerar som inspirationskällor.

BEVAKAR PÅ FLERA NIVÅEREn del av LRF:s arbete med att bevaka och påverka sker centralt i Stockholm i samverkan med det regionala nätverket. Annat sker på EU-nivå i Bryssel.

– Vi jobbar ofta för att få in flexibilitet i EU:s lagförslag, anpassat till svenska förutsättningar och behov. Ibland lyckas vi, som när det gäller det så kallade skogsundantaget, som nu gör att lantbru-kare i skogsbygderna är undantagna från vissa nya krav som finns i gårdsstödet, säger Thomas Bertilsson, näringspolitisk chef på LRF.

På regional nivå finns 17 förbund med lokalavdelningar som bland annat anordnar mötesplatser och företagsut-vecklingsaktiviteter. Linda Segerblom framhåller LRF-regionernas insats vid den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014:

– Deras stora kontaktnät och lokal-kännedom liksom tillgång till utrustning var oerhört viktigt. De var avgörande i arbetet med att röja brandgator och evakuera djur.

TRE FRÅGOR TILL LRFVad tycker LRF om förslaget att höja skatten på biodrivmedlet RME?– Inget bra förslag. För att nå målet fossilfri fordonstrafik 2030, bör alla biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna vara befriade från koldioxid- och energiskatt.

Är EU bra för det svenska jordbruket?– Ja. Vi behöver en gemensam jordbrukspolitik i EU eftersom vi har så stort utbyte genom handel osv. De svenska politikerna kan vi tyvärr inte lita på, de månar inte om det svenska jordbruket.

Vilken är den viktigaste framtidsfrågan för det svenska jordbruket?– Att fler företag kan bli lönsamma.

LRFVERKSAMHET: Lantbrukarnas Riksförbund är en partipolitiskt obunden intresse- och företagar-organisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRF har drygt 172 000 enskilda medlemmar och 26 organisations-medlemmar, exempelvis Arla Foods, Lantmännen och Södra Skogsägarna. LRF:s uppgift är att medverka till utveckling av företag och företagare som arbetar med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF driver genom Lantbrukarnas Ekonomi AB sju dotterbolag. Inom LRF finns fem branschavdelningar: LRF Häst, LRF Kött, LRF Mjölk, LRF Skogsägarna och LRF Trädgård.ÄGARE: Medlemmarna.ANSTÄLLDA: Inom LRF-koncer-nen jobbar drygt 1 900 personer.OMSÄTTNING ÅR 2013: Drygt 2 miljarder kr.

KRAFTFULL RÖST GER STÖD ÅT SVENSKT LANTBRUKLantbrukarnas Riksförbund (LRF) har som uppgift att göra sin röst hörd å medlemmarnas vägnar, och som Sveriges största intresse och företagarorganisation har LRF en kraftfull röst. En prioriterad fråga som LRF driver är att lyfta fram svenskproducerad mat. Taktiken är att argumentera för svensk mat vid offentliga upphandlingar och för ursprungsmärkning av livsmedel bland annat via appen ”Bonde på köpet”.TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: STAFFAN CLAESSON


LÖNSAMMA FÖRETAG. – Den viktigaste framtidsfrågan för lantbruket är att fler företagare kan bli lönsamma, säger Linda Segerblom på LRF.

RELATION TILL JTI: LRF är sedan många år en av JTI:s

intressenter. JTI anlitas ofta av LRF för att driva projekt eller som underkonsult i

stora LRF-projekt, men utför även specialiserade undersökningar eller

utredningar åt LRF. De senaste åren har samarbetet fokuserat på energiföretagande,

energieffektivisering och utfasning av fossilbränsle inom jord- och skogs-

bruket samt arbetsmiljö genom projektet Säkert Bondförnuft.


NU KOMMER BIOBRÄNSLET TILL TORKENDe flesta spannmålstorkar går fortfarande på olja. Men en ändring kan vara på väg. Nu finns möjlighet att torka spannmål med flis eller pellets – även för små och medelstora gårdar. Sverige är en av de ledande i teknikutvecklingen av biobränslepannor.TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: OSCAR JONSSON ILLUSTRATION: AKRON

NU KOMMER BIOBRÄNSLET TILL TORKENDe flesta spannmålstorkar går fortfarande på olja. Men en ändring kan vara på väg. Nu finns möjlighet att torka spannmål med flis eller pellets – även för små och medelstora gårdar. Sverige är en av de ledande i teknikutvecklingen av biobränslepannor.TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: OSCAR JONSSON ILLUSTRATION: AKRON


Arbetet med att utveckla biobränslesystem för varmluftstorkning av spannmål startade på allvar för ungefär fem år sedan, berättar Nils Jonsson på JTI, expert på lagring och torkning av spannmål.

– Utmaningen är att utveckla system med hög effekt som samtidigt kan motiveras ekonomiskt, trots att torkarna används endast ett par månader per år, säger han.

SVENSK FLISPANNATillsammans med JTI-kollegan Alf Gustavsson undersöker han vilka biobränsleeldade pannor som passar spannmålstorkar, och samlar samtidigt in erfarenheter från gårdar som redan använder biobränslepannor. Tanken är att det så småningom ska bli ett rådgiv-ningsmaterial för lantbrukare.

– En av de svenska tillverkarna av spannmåltorkar, Akron-maskiner, har tagit fram en fliseldad varmluftspanna

som testades i praktisk drift för första gången i fjol. Lantbrukarna har hittills varit positiva och omställningen från olja till flis verkar ha gått smärtfritt, säger Nils Jonsson.

Varmluftsflispannorna innebär en relativt stor investering, men flisbränslet blir desto billigare, särskilt för lantbrukare med skog.

– Många vill nog ha lite vinst för att byta till biobränsleeldning, eftersom biobränsle innebär mer arbete, tror Nils Jonsson. Men vi har sett att man behöver tömma aska bara två gånger per dygn och fylla på flis en gång varje dygn under torkningsperioden om flisen har bra kvalitet, och merarbetet har bara varit ca 20 minuter per dag.

En annan anledning till att byta ut oljepannan är att den skattelättnad som jord- och skogsbrukare har haft på fossilbränsle minskar successivt fram till 2015 och gör oljan allt dyrare.

Det finns även andra uppvärmnings-alternativ för biobränsle på den svenska marknaden. I många oljeeldade varm-luftspannor kan man montera in pelletsbrännare eller en alloljebrännare för eldning av bioolja. JTI ska under hösten 2014 undersöka hur pelletsbrän-nare fungerar hos en handfull spann-målsodlare.

ENKELT MED PELLETS– Det tekniskt enklaste alternativet till olja är att konvertera en oljepanna till pelletseldning, och nu finns det brännare på upp till 1 MW att köpa i Sverige, säger Nils Jonsson.

En pelletsbrännare är relativt billig och torr pellets är lätt att lagra och hantera i transportörer, men pellets är nästan dubbelt så dyrt som skogsflis.


01. JTI:s spannmålsexpert Nils Jonsson tror att allt fler odlare med egen spannmålstork kommer att ställa om till biobränsle-eldning. På Laggarps gård utanför Mjölby har man installerat Akrons flispanna. 02. Akron har byggt en flispanna för varm-luftstorkning av spannmål.

01 02


01

02 03

01. Biogasanläggningar blir en allt vanligare syn i Europa, men mycket av potentialen är fortfarande outnyttjad. 02. Kycklinggödsel och restprodukter från slakteri och förädling kan i framtiden bli biogas hos Bjärefågel. 03. Martin Ingmarsson på Bjärefågel vill se lönsamma kalkyler innan han vågar sig på en egen biogassatsning.


– Mejerier, slakterier och andra småskaliga livsmedelsproducenter har ofta tillgång till energirika restprodukter och ett stort energibehov. Med rätt förutsättningar skulle en satsning på biogas kunna göra anläggningen självförsörjande på energi, säger Gustav Rogstrand, chef på JTI:s miljösektion och svensk projektledare för Biogas3.

VILL TA VARA PÅ ALLTEn som funderat i just de banorna är Martin Ingmarsson på Bjärefågel i Skåne. Företaget föder upp, slaktar och förädlar majskyckling.

– Jag vill inte ha något avfall utan skulle vilja ta vara på alla råvaror vi har, även de icke säljbara produkterna från slakteriet och förädlingen. Tanken är att vi ska röta dessa tillsammans med kycklinggödsel. När man producerar el av biogas får man samtidigt två tredjedelar spillvärme och den energi-mixen skulle passa vår verksamhet, säger han.

Bjärefågel har ännu inte gjort verklig-het av biogasplanerna, men genom Biogas3 kan man kanske komma ett steg närmare visionen.

Biogas3, som finansieras av IEE – Intelligent Energy Europe, ska öka

intresset för biogasproduktion hos små och medelstora livsmedelsföretag. Som svensk partner i projektet ska JTI bland annat arrangera webinarier, seminarier och studiebesök, och ordna träffar där livsmedelsföretag som vill bygga en biogasanläggning får möta teknik-leverantörer.

I projektet utvecklas också ett IT-baserat utvärderingsverktyg. Resultaten därifrån ska fungera som diskussions-underlag när JTI tar fram enkla förstudier åt intresserade företag som tidigare under året svarat på en enkät.

CHANS FÖR FÖRETAG– Vi ger de här företagen chans att med handledning från JTI titta på möjlig-heterna till egen biogasproduktion, säger Gustav Rogstrand.

Ett av dessa företag är Bjärefågel. – Vi behöver bland annat göra

utrötningsförsök för att se om vår kväverika substratblandning fungerar i praktiken. Får vi sedan en kalkyl som visar att det här verkligen lönar sig då satsar vi, säger Martin Ingmar sson.


Det tvååriga EU-projektet Biogas3 (Sustainable small-scale biogas from agri-food waste for energy self-sufficiency) leds av det spanska institutet Ainia. I projektet deltar Sverige, Tyskland, Frankrike, Irland, Polen, Italien och Spanien.

MER GAS FRÅN LIVSMEDELDet bubblar i biogasanläggningar på lantbruk och reningsverk runt om i Europa. Betydligt mer sällan produceras biogas vid mindre livsmedelsindustrier. Det vill EUprojektet Biogas3 ändra på. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: JAKOB DAHLSTRÖM, SIA ANDERSSON, BJÄREFÅGEL

TWh biogas pro ducerades 2012 vid 242 anlägg-

ningar i Sverige. År 2030 skulle vi kunna producera upp till 22 TWh, enligt beräkningar från Energigas Sverige. Det motsvarar en fjärdedel av dagens bensin- och dieselför-brukning. Hälften av den biogasen skulle då komma från rötning, an-dra hälften från termisk förgasning av träråvara.


Småskaligt och lokalt. Det har alltid varit ledorden för Fredrik Malmberg, innovatör och pelletsproducent från Vingåker. Tillsammans med JTI testar han att pressa pellets av salix och halm, hästgödsel och energigräset rörflen. Målet är att hitta den lönsammaste råvaran.

Biobränslen från jordbruket har haft svårt att slå sig in på bränslemarkna-den, men pellettering kan ge större kund underlag.

– Salixpellets är bra som bränsle, men rörflen- och halmpellets ska snarare användas som strö, konstaterar Fredrik Malmberg på Läppe Energitek-

PELLETS TILL BÅDE PANNA OCH STALL

nik. Hans vision är en superlokal produktion med mobila pelletsanlägg-ningar där hästägares gödsel pressas till trädgårdnäring. I retur får de lätthan-terligt rörflenspellets till stallgolvet.

OPTIMERAD TILLVERKNINGFredrik Malmberg producerar själv 300 ton pellets per år. Hans egenut-vecklade pelletskedja med specialkon-struerad tork och två kvarnar optimeras nu för fler råvaror än traditionellt träspån. I tillverkningshallen står en modifierad ensilagerivare som sönderde-lar halm och rörflen, och kvarnen har kompletterats med en ”skorsten” som

01. Hur fungerar pellettering av jordbruksråvaror, lönar det sig och till vad ska pelletsen användas? Det vill Fredrik Malmberg på Läppe Energiteknik och Ida Norberg, projektledare på JTI, ta reda på. 02. Salix, röflen, halm och hästgödsel ger pellets med skilda egenskaper som behöver analyseras.

01

02

kan ventilera bort fukt och damm från skogflis.

– Jordbruksbaserade pellets kan skapa nya affärsmöjligheter för pellets-pressare men också för de rörflen- och salixodlare som idag kan ha svårt att få avsättning för sina råvaror, säger Ida Norberg på JTI.

Hon leder det Jordbruksverksfinan-sierade projektet där man under hösten ska göra ekonomiska kalkyler för de olika råvarorna, samtidigt som SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut testeldar de olika pelletssorterna.


REDOVISNING PÅ BIOENERGIPORTALENProjektet ”Småskalig pelletsproduktion – ny torkteknik och lokala råvaror” ingår i Hushållningssällskapets nätverk för nationella demonstrationsprojekt. Projektet redovisas på Bioenergiportalen, en sajt om bioenergi och energieffektivisering som produceras av JTI.

www.bioenergiportalen.se

21JTI / DRIV HÖSTEN 2014 NYHETER

LÄNGRE STRÅN SPARAR ENERGIEn halmhack kan dra upp till en tredjedel av tröskans motoreffekt. Men genom att hacka halmen i lite längre bitar vid skördetröskning kan man spara bränsle.

– Under senare år har hackarna utveck-lats så att man nu kan sönderdela halmen i bitar på 2-3 centimeter. Det kräver ett högt effektuttag, som ökar bränsleför-brukningen, säger JTI:s skördeforskare Gunnar Lundin.

Bland flera orsaker till hög bränsle-förbrukning, är hackelselängden det som lantbrukaren själv har störst möjlighet att påverka, säger han:

– Att inte svenska lantbrukare redan i dag ställer in hackningsintensiteten efter behov, beror på att det saknas informa-tion om hur effektuttag och sönderdel-ningsgrad hänger ihop. Och det i sin tur beror på att vi inte har haft tillräckligt

stabil mätutrustning för att kunna visa på sambanden.

Nu ska han använda en nyutvecklad mätutrustning för att undersöka detta samband tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och företaget Rekordverken i ett projekt som delvis finansieras av Stiftelsen Lantbruksforsk-ning.

Arbetssättet med intensiv halmhackning kommer från Mellaneuropa, där lantbru-kare som odlar plöjningsfritt i torr miljö vill vara säkra på att inte halmstrån ska bli hängande i stubben utan i stället hamnar på marken där de lättare hålls fuktiga. Detta behövs mer sällan i vårt fuktigare klimat, där vinden också gör att halmen lättare blåser ner mellan stubben även om stråna är lite längre än 2–3 centimeter.


ENERGIKRÄVANDE. Bränsleförbrukningen vid skördetröskning blir allt högre. En anledning är den intensiva bearbetningen av halmen.

SVÅRT ORD GER BRA RESULTAT”Extrudering” är inget ord man använder till vardags. Bakom ordet finns teknik som med högt tryck och hålskiva omvandlar råvara till valfri form med ny struktur. I dag används extrudering vid tillverkning av så vitt skilda saker som hundfoder och plastprofiler.

Fredrik Fogelberg på JTI som deltar i det fyraåriga EU-projektet Eurolegume har med framgång testat extrudering för att på sikt kunna använda tekniken för att omvandla åker bönor till foder och livsmedel.

BANBRYTANDE OM PILLER I MUGGENLäkemedel som passerar kroppen eller som felaktigt spolas ner i toaletten, hamnar i naturen där de kan göra skada. Kommunala reningsverk är inte byggda för att rena läkemedelsrester ur avlopps-vattnet. Forskaren David Eveborn på JTI vill därför undersöka om ett system med källsorterande avloppshantering kan klara detta bättre och minska riskerna med spridning av läkemedel och andra kemikalier i miljön. I ett källsorte-rande avloppssystem blandas inte urin och fekalier med vatten från bad, disk och tvätt. Eveborn menar att källsorterande avloppssystem skulle kunna vara en framtidslös-ning och bli ett attraktivt alternativ till nuvarande traditionella vattenburna avloppssystem. JTI utför arbetet tillsammans med SP Process Development, Sveriges Lantbruksuniversitet och Telge Nät.


RÖRFLEN PÅ NYA SÄTTDet fleråriga energigräset rörflen har många fördelar: det ger bra skördar även på sämre marker, binder kol och ger lite kväveläckage. Som bränsle har dock gräset svårt att konkurrera med billigare skogsbränslen. Tillsammans med Hushållningssällskapet och BioFuel Region söker JTI andra och lönsammare användningsområden för rörflen i Norrland. I projektet undersöks hur grönskördad rörflen fungerar som biogassubstrat. Man tittar även på ett innovativt kombisystem där rörflenet skördas torrt på våren och används som strö i stallar. Gödsel och strö rötas sedan till biogas. I projektet deltar föreningarna KlaraGas och Jämtlands-gas, som behöver substrat till sina planerade biogasanläggningar i Vännäs och Hammerdal.

VALLEN KLARAR SIG MED MINDRE KVÄVEEn större giva kväve ger inte större vallskörd, det

visar ett treårigt försök vid JTI. Forskarna testade olika kombinationer av handelsgödsel och flytgödsel på en

gräsvall som skördades tre gånger per år. Första skörden var ungefär lika stor oavsett om man tillförde 80 eller

110 kilo handelsgödselkväve per hektar på våren. Och andra skörden var lika stor oavsett om man tillfört 30 eller 60 kg

ammonium kväve med nötflytgödsel efter första skörd. Att tillföra mer kväve än grödan behöver innebär att kostnaderna för gödsel och spridning blir högre än

nödvändigt. Dessutom ökar risken för att överflödigt kväve läcker ut till luft och vatten.

SVERIGE VISAR BIOGAS-VÄGENEfterfrågan på biogas är större än till-gången. I Mälardalen har marknaden för biogasdrivna bilar växt med 400 procent sedan 2005, och produktionen av biogas hinner inte med. Sverige ligger mycket långt fram när det gäller användning av biogas i fordon, och Västerås har därför valts som exempel när EU-projektet Life Plus vill demonstrera för andra regioner i Europa hur man kan maximera bio-gasproduktion på ett hållbart sätt. I ett femårigt försök ska det kommunägda av-fallsbolaget Vafab Miljö i Västerås sortera fram ännu mer organiskt material ur det brännbara restavfallet, och röta det i en ny anläggning för satsvis torrötning som uppförs av Vafab. Fem svenska företag och ett antal partners är involverade i försöket under ledning av Biogas Öst, och JTI:s forskare ska agera rådgivare och utvärderare av den biologiska rötnings-processen.

23JTI UTVECKLAR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK FÖR NÄRINGSLIVETS KONKURRENSKRAFT

JTI SOM 3:DJE PARTJTI:s forskare fungerar allt oftare som tredjepartsgranskare vid affärer med någon form av funktionsgaranti, inom områdena miljö, energi och jord-bruk.

Ibland handlar det om att ta några prover i till exempel en kompost, där uppdragsgivaren ganska snabbt kan få ett utlåtande från undersökning och utvärdering. Men oftare är det fråga om fleråriga mätningar och tester av teknik, som i fallet med företaget Cambis garantiåtagande i en affär med Växjö kommun för installation av biogas-utrustning.

– Både säljare och köpare ser här ett värde i JTI:s tredjepartsgranskning, säger Gustav Rogstrand, chef för JTI:s miljösektion.

Andra exempel där JTI:s expertis har utnyttjats för tredjepartsgransk-ningar är utvärderingar av avlopp och tester av maskiners prestanda.

Granskningen kan göras endast på köparens uppdrag, men blir effektivare om båda parter deltar. Uppdraget görs med båda parters förtroende, och kräver integritet eftersom det kan resultera i både positiva och negativa resultat för de inblandade.


PÅ TILLVÄXT I VÄSTSVERIGE JTI har öppnat ett regionkontor i Skara, och finns nu på totalt tre platser i Sverige. – Vår etablering ligger helt rätt i tiden när Västra Götalandsregionen nu satsar för att göra Skara till ett nationellt centrum för de gröna näringarna, säger Anna Rydberg chef för JTI:s jordbrukssektion.

JTI:s kontor finns i Green Tech Park i hjärtat av SLU Campus i Skara. Tomas Johansson är nyanställd projektledare och först på plats. JTI planerar att under kommande år anställa ytterligare 2-3 personer till kontoret.

– Det här är en av Sveriges största lantbruksbygder och här finns många innovativa företag. Redan idag har vi bra relationer och konstruktiva samarbeten med flera företag i regionen. Nu får vi ännu fler möjligheter till att skapa bra kontakter och bedriva forsknings- och

utvecklingsprojekt som verkligen kommer till nytta, säger han.

JTIs: s etablering stöds av Västra Götalandsregionen, som samtidigt bidrar med 40 miljoner kronor för att tillsam-mans med SLU finansiera branschnära forskning i Skara. Satsningen sker inom fyra områden: precisionsodling, bio-energi, nöt- och lammköttsproduktion samt på ett kompetenscentrum för rådgivning som ska se till att forsknings-resultaten når lantbrukarna. Det gröna centrat innefattar också Agroväst som fått i uppdrag att agera klustermotor.

– Vi ska självklart samverka med alla aktörer i området. Dessutom hamnar vi geografiskt närmare vårt moderbolag SP i Borås och kan verkligen dra nytta av hela koncernens samlade kompetens, säger Anna Rydberg.


VISSTE DU ATT .. .… JTI HAR EN liten biogasanläggning som kan poppa popcorn.

VI SES PÅ FACEBOOKJTI finns numera även i sociala medier. Via den här QR-koden, som du kan läsa av med en app i din mobiltelefon, kan du följa oss på Facebook.

EXPANSIV LANTBRUKSBYGD. JTI etablerar sig nu med ett kontor i Västra Götalandsregionen.

LETICIA PIZZUL, NYANSTÄLLD PÅ JTI, AGRONOM FRÅN ARGENTINA SOM HAR ”BLIVIT KVAR” I SVERIGE:

VAD KAN JTI LÄRA LATINAMERIKANER OM MILJÖ?– En hel del! JTI:s forskare Maria del Pilar Castillo har varit med om att utveckla en teknik för bio-sanering som vi sprider till jordbrukare i Guatemala och Chile, men även i Kina. Jag lär ut tekniken i Latinamerika – det är lätt för mig som kan språket.

Vad är det för teknik?– En enkel och billig konstruktion som anläggs i en djup grop i marken och som kallas biobädd. Mikroorganismer i biobädden bryter ner kemiska bekämpningsmedel som hamnar i jorden vid till exempel påfyllning av lantbrukssprutor.

Hur lär JTI ut tekniken?– Vi reser dit och utbildar bland annat rådgivare på bondeorganisationer och genom Agrequima, en branschorganisation för tillverkare och säljare av kemiska bekämpningsmedel, och de sprider kunskaperna vidare. Användningen av bekämp-ningsmedel är mycket större i Latinamerika än i Sverige, på grund av klimatet.

Hur är intresset?– Biobäddarna börjar bli kända. Vi är efterfrågade och blir ombedda att komma. Nu har vi också fått kontakt med FAO, FN:s organisation för livsmedel och jordbruk, som vill att alla jordbruk i Latinamerika och Karibien börjar använda biobäddar. Det är roligt, men vi måste hitta ett sätt att finansiera vår del av ett sånt jätteprojekt!

Varför har du ”blivit kvar” i Sverige?– Jag kom hit för att forska, men träffade min man och tänkte att jag kunde stanna ett litet tag till. Nu har jag varit här i nästan 14 år och jag trivs bra.


Avsändare: JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik Box 7033 750 07 Uppsala

driv hösten 2014

Documents