Download - Solf 2015-2025 webb

Europeiska jordbruksfonden förlandsbygdsutveckling:Europa investerar i landsbygdsområden

SOLF 2015-2025 SOlf LandsbygdsFramtid

SULVA 2015-2025Sulvan Maaseudun Tulevaisuus

För att aktivt kunna påverka och delta i utvecklingen av Solf har Solf byaråd rf utarbetat en byautvecklingsplan. Arbetet har gjorts inom ramen för projektet SOLF 2015-2025 – SOlf LandsbygdsFramtid och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Leader.

Voidakseen aktiivisesti vaikuttaa ja osallistua Sulvan kehitykseen Sulvan kylätoimikunta on laatinut kyläkehityssuunnitelman. Työ on toteutettu osana SULVA 2015-2025 – Sulvan Maaseudun Tulevaisuus -projektia ja se rahoitetaan Euroopan maaseuturahastosta sekä Leaderin kautta saatavasta rahoituksesta.

3

Innehålls-

förteckning

s. 5 Inlednings. 7 Historias. 10 Vad har Solf att erbjuda?s. 12 Befolkningsutvecklings. 13 Näringsstrukturs. 13 Sysselsättnings. 14 Föreningslivet i Solfs. 15 Sammanfattning av enkätens. 18 Mål- och utvecklingsområden 2015-2025

s. 21 Resultat av invånarenkät

s. 34 Karta över Solf



Sisällys-

luettelo

s. 5 Johdantos. 7 Historias. 10 Mitä Sulva voi tarjota?s. 12 Väestönkehityss. 13 Elinkeinorakennes. 13 Työllisyyss. 14 Järjestötoiminta Sulvallas. 15 Kyselyn yhteenvetos. 18 Tavoitteet ja kehitysalueet 2015-2025

s. 21 Asukaskyselyn tulokset

s. 34 Sulvan kartta

4

SOLF 2015 -2025 − SOlf LandsbygdsFramtid

SULVA 2015 -2025 − Sulvan Maaseudun Tulevaisuus

UTGIVARE / JULK AISIJA : Solf byaråd rf / Sulvan kylätoimikunta ryTEXTBE ARBE TNING / TEKSTIN K ÄSIT TELY : Karin Dahlström, Elipta mediaÖVERSÄT TNING / K Ä ÄNNÖS : PikakääntäjäL AYOUT & OMBRYTNING / L AYOUT & TAIT TO: Petra Långfors, Peppy Design PÄRMBILDER / K ANSIKUVAT: Stundars julmarknad 2012 / Stundarsin joulumarkkinat 2012 (Peter Båsk), Vinterbild från Söderfjärden / Talvikuva Söderfjärdenistä (Kenth Nedergård), Tröskning av kummin / Kuminan puinti (Christer Finne), Flygbild från Björnholmen / Ilmakuva Björnholmenista (Kenth Nedergård).

K ÄLLOR / L ÄHTEE T :

Korsholm 2040 – utveckling och välfärdstrender / Mustasaari 2040 – kehitys ja hyvinvointitrenditStyrdokument för Korsholms kommun 2015-2016 / Mustasaaren kunnan ohjausasiakirja 2015-2016Solf delgeneralplan / Sulvan osayleiskaavaDelgeneralplan för Södernäsberget i Solf / Sulvan Södernäsbergetin osayleiskaava

ISBN 978-952-93-4954-8 (hft./nid.)ISBN 978-952-93-4955-5 (PDF)

Flygbild från Solf / Ilmakuva Sulvalta Foto/Kuva: Daniel Boström

5

Den första byaplanen för Solf gjordes år 1999. Solfborna fick då genom en enkät uttrycka sina

behov och önskemål. Planen reviderades år 2000 och uppdaterades också 2006. Flera av dessa mål-sättningar har förverkligats medan andra blivit in-aktuella.

Den nya byautvecklingsplanen baserar sig på den invånarenkät, som distribuerades till samtliga hushåll i Solf i början av april 2014. Den goda svars-procenten (ca 50 %), visade att Solfborna är intres-serade av byns utveckling och framtid.

Byautvecklingsplanen belyser olika utvecklings-områden och i enkäten framkom bland annat att invånarna i Solf uppskattar boendemiljön och ser närheten till Vasa som något positivt. De vill be-hålla landsbygdskänslan genom god planering och dessutom gärna planera nya bostadsområden utan-för centrum. I enkäten lyftes även behovet av för-bättrad kommunal service fram.

Kjell Herberts, forskare på Institutet för sam-hällsforskning vid Åbo Akademi, presenterade en analys och rapport den 3 juni vid ett officiellt infor-mationstillfälle i Solf uf-lokal. Rapporten finns som bilaga i denna byautvecklingsplan och är även till-gänglig på webbsidan www.solf.fi. Tillfället lockade såväl Solfbor som kommunala representanter och det bandades för att sändas av Solf lokal-tv. Enkät-resultaten uppmärksammades även av medierna och intervjuer gjordes bland annat av Vasabladet och Yle.

Sulvan ensimmäinen kyläsuunnitelma laadittiin vuonna 1999. Sulvalaiset saivat tuolloin kyselyn

välityksellä tilaisuuden ilmaista tarpeensa ja toi-veensa. Kyläsuunnitelma tarkistettiin vuonna 2000 ja se päivitettiin 2006. Monet tuolloin asetetuista tavoitteista ovat toteutuneet, toiset ovat taas me-nettäneet ajankohtaisuutensa.

Uusi kehityssuunnitelma pohjautuu asukasky-selyyn, joka jaettiin kaikkiin Sulvan kotitalouksiin huhtikuun 2014 alussa. Hyvä vastausprosentti (n. 50 %) osoitti, että sulvalaiset ovat kiinnostuneita ky-länsä kehityksestä ja tulevaisuudesta.

Kylän kehityssuunnitelma valottaa eri kehitys-alueita. Tämän lisäksi kyselyssä ilmeni, että sul-valaiset arvostavat asuinympäristöään ja kokevat Vaasan läheisyyden positiivisena asiana. Asukkaat haluavat säilyttää maaseututunnelman hyvän suunnittelun avulla ja tämän lisäksi he näkisivät uusia asuinalueita suunniteltavan mieluiten kes-kustan ulkopuolelle. Niin ikään kunnallispalvelui-den parantamistarve nousi kyselyssä esille.

Åbo Akademin yhteydessä toimivan yhteis-kuntatutkimusinstituutin tutkija Kjell Herberts, esitteli analyysin ja raportin 3. kesäkuuta Sulvan nuorisoseurantalossa pidetyssä virallisessa tiedo-tustilaisuudessa. Raportti löytyy kylän kehitys-suunnitelman liitteenä sekä verkkosivuilta www.solf.fi. Tilaisuus houkutteli paikalle sekä sulvalai-sia, että kunnan edustajia. Se myös nauhoitettiin Sulvan paikallistelevisiossa lähetettäväksi. Myös

Inledning

För att aktivt kunna påverka och delta i utvecklingen av Solf, har Solf byaråd rf

utarbetat en byautvecklingsplan. Arbetet har gjorts inom ramen för projektet

SOLF 2015-2025 – SOlf LandsbygdsFramtid och finansieras av Europeiska

jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Leader.

Johdanto

Voidakseen aktiivisesti vaikuttaa ja osallistua Sulvan kehitykseen, Sulvan kylä-

toimikunta on laatinut kyläkehityssuunnitelman. Työ on toteutettu osana SULVA

2015-2025 – Sulvan Maaseudun Tulevaisuus -projektia ja se rahoitetaan Euroopan

maaseuturahastosta sekä Leaderin kautta saatavasta rahoituksesta.

6

Inför projektstarten tillsatte Solf byaråd en ar-betsgrupp, som geografiskt representerar hela Solf och som består av, Karl-Erik Borg, Peter Båsk, Sara Bergström, Christer Finne, Kenth Nedergård (vice ordförande), Pehr-Göran Näsman, Jan-Mikael Thö-lix, Susanna Vestling (projektledare), Sven Wester och Hans Östman (ordförande). Christine Bonn och Tom Kecklund har medverkat som sakkunniga.

Den utsedda arbetsgruppen inledde sitt arbete i februari 2014 med att fastslå riktlinjerna för pro-jektverksamheten. Kjell Herberts kontaktades för att genomföra enkäten och deltog i flera arbetsmö-ten tillsammans med den utsedda arbetsgruppen.

De främsta målgrupperna inom detta projekt är byns innevånare samt lokala och regionala po-litiker och myndigheter. Genom att innevånarnas uttryckta önskemål är förankrade i byautveck-lingsplanen ökar bybornas och föreningarnas möjligheter att påverka kommunens politiker och tjänstemän i angelägenheter som angår Solf. Planen kommer att utgöra en viktig riktlinje för utveck-lingsverksamheten i Solf. En byautvecklingsplan är dessutom ett verktyg för information och mark-nadsföring av Solf.

Solf byaråd rf

media huomasi kyselytulokset ja niiden johdosta annettiin haastatteluja mm. Vasabladetille ja Ylelle.

Ennen projektin käynnistämistä, Sulvan kylä-toimikunta asetti työryhmän, joka edustaa maan-tieteellisesti koko Sulvaa. Työryhmä koostuu seu-raavista henkilöistä: Karl-Erik Borg, Peter Båsk, Sara Bergström, Christer Finne, Kenth Nedergård (varapuheenjohtaja), Pehr-Göran Näsman, Jan-Mi-kael Thölix, Susanna Vestling (projektipäällikkö), Sven Wester och Hans Östman (puheenjohtaja). Christine Bonn ja Tom Kecklund osallistuvat työ-hön asiantuntijoina.

Nimitetty työryhmä käynnisti työnsä helmi-kuussa 2014 päättämällä projektityöskentelyn suuntaviivoista. Kjell Herbertsiin otettiin yhteyttä kyselyn toteuttamiseen liittyen, ja hän osallistui useampaan työryhmän kanssa pidettyyn kokouk-seen.

Projektin keskeisimmät kohderyhmät ovat ky-län asukkaat sekä paikalliset ja alueelliset poliitikot ja viranomaiset. Kyläläisten ja yhdistysten mah-dollisuus vaikuttaa kunnallispoliitikkoihin ja vir-kamiehiin Sulvaa koskevissa asioissa kasvaa ank-kuroimalla kylän asukkaiden toivomukset osaksi kylän kehityssuunnitelmaa. Suunnitelma tulee ole-maan tärkeä suunnannäyttäjä Sulvan kehitystoi-minnassa. Tämän lisäksi kylän kehityssuunnitelma toimii apuvälineenä Sulvan tiedotus- ja markki-nointitoiminnassa.

Sulvan kylätoimikunta ry

Susanna Vestling Ordförande för Solf byaråd Sulvan kylätoimikuntan puheenjohtajaFoto/Kuva: Peter Båsk

7

Tidigare hörde också Sundombyarna till Solf, men i samband med kommunreformen 1973

överfördes dessa till Vasa medan Solfbyarna blev en del av Korsholm.

Rimal är den by i Solf som har den äldsta bosätt-ningen. Anledningen är förmodligen, att byn ligger på den högsta platsen, numera 20-40 meter över ha-vet. Arkeologiska fynd av pollen visar att kornod-ling bedrevs i Rimal redan för 2300 år sedan.

De många forngravarna är ytterligare ett bevis på en urgammal bebyggelse. Gravröset vid öst-ra Finnmossbacken söder om Rimal by hör till ett större gravfält som ligger på båda sidor om den sto-

Aiemmin myös Sundomin kylät kuuluivat Sul-vaan, mutta 1973 kuntauudistuksen yhteydes-

sä nämä siirrettiin osaksi Vaasaa, samalla kun Sul-van kylistä tuli osaksi Mustasaarta.

Sulvan kylistä vanhin asutus on Riimalassa. To-dennäköisenä syynä tähän on, että kylä sijaitsee korkeimmalla paikalla; nykyään 20–40 metriä me-renpinnan yläpuolella. Arkeologiset siitepölynlöy-dökset osoittavat että Riimalan alueella on viljelty ohraa jo 2300 vuotta sitten.

Lukuisat alueelta löytyneet muinaishaudat ovat lisätodisteita alueen muinaisista rakennuksista. Riimalan kylän eteläpuolella sijaitsevat itäisen

Tranorna samlas på Söderfjärden / Kurjet kokoontuvat Söderfjärdenilla. Foto/Kuva: Petra Långfors

Historia

Solfbyarna, som utgörs av Västersolf, Östersolf, Munsmo och Rimal, är en gammal

jordbruksbygd där familjejordbruk med husdjurshållning var vanliga.

Historia

Västersolfista, Östersolfista, Munsmosta ja Riimalasta koostuva Sulvan kylä on

vanha maanviljelyskylä, jossa perheviljelmät ja karjanhoito olivat yleisiä.

8

ra vägen. Graven, försedd med bautasten och röd sandstenstäckning, hör till förromersk järnålder (500 f.Kr.-0 f.Kr).

Det område som kallas Söderfjärden, bildades av en meteorit som träffade platsen för cirka 520 miljo-ner år sedan. En stor krater uppstod och under flera istider har kratern fyllts igen och ett odlingsområ-de bildats. Genom torrläggning på 1920-talet samt dränering av Grynnan och senare invallningarna vid Solf åmynning fick Solfbönderna odlingsbar tilläggsmark.

Tidigare var gårdarna till en stor del självför-sörjande och överskottet på till exempel mjölk, kött och ägg såldes på Vasa torg. I mitten av 1920-talet grundades ett privatägt ostmejeri och ett andels-mejeri i Solf och därmed upphörde mjölkförsälj-ningen på torget.

På 1950- och 60-talet var timotejfröodlingen en viktig inkomstkälla och senare även odlingen av sockerbetor. Numera domineras jordbruket i Solf av växtodling.

Det första kommunfullmäktigevalet hölls i Solf 1918 och dess första ordförande var Edvard Helene-lund, sedermera riksdagsledamot.

Finnmossbackenin hiidenkiukaat ovat osa suurem-paa hautakenttää, joka sijaitsee suuren tien molem-min puolin. Bautakivellä ja punaisella hiekkakivellä päällystetyt haudat ovat peräisin esiroomalaiselta rautakaudelta (500 eKr.– 0 eKr).

Söderfjärdeniksi kutsutun alueen on muovan-nut paikalle n. 520 miljoonaa vuotta sitten törmän-nyt meteoriitti. Törmäyspaikalle muodostui suuri kraatteri, joka täyttyi lukuisten jääkausien aikana muodostaen paikalle viljelysalueen. Söderfjärdenin kuivatushankkeen avulla 1920-luvulla sekä Gryn-nanin ojituksen ja Sulvan joensuun vallitusten an-siosta sulvalaiset maanviljelijät saivat lisää viljely-kelpoista maata.

Maatilat olivat aiemmin melko pitkälle omava-raisia ja esim. ylimääräinen maito, liha ja munat myytiin Vaasan torilla. 1920-luvun puolivälissä Sulvaan perustettiin yksityinen juustomeijeri sekä osuusmeijeri ja näin ollen maidon myynti torilla päättyi.

Timotein viljely oli 1950- ja 60-luvulla merkittä-vä tulonlähde. Myöhemmin timotein lisäksi alet-tiin viljellä myös sokerijuurikasta. Nykyisin Sulvan maanviljely on pääasiassa kasvinviljelyä.

Forngrav på Finnmossbacken i Rimal / Muinaishauta Finnmossbackenilla RiimalassaFoto/Kuva: Mikael Herrgård

Soldattorpet på Stundars. / Sotilastorppa Stundarsissa.Foto/Kuva: Peter Båsk

9

Under vinter- och fortsättningskriget gick tiden och krafterna åt att överleva under den svåra tid som rådde men efter fredsslutet blomstrade talko-andan och Solf stod inför en nystart. Hus som för-fallit rustades upp och målades med rödmyllefärg, som kokades på många gårdar i byn. När ekonomin förbättrades kunde man renovera husen invändigt och förse dem med moderna tekniska lösningar så som centralvärme och vattentoaletter.

På grund av den stora arbetslösheten som råd-de efter kriget var emigrationen till Sverige rätt stor, särskilt bland ungdomarna. Många småföre-tag bildades, bland annat grävmaskinsbolag, varav ett finns kvar ännu i dag. Brunnsborrning var en annan verksamhet som blomstrade och som mest fanns det 11 brunnsborrningsmaskiner i Solf. An-dra företag som bildades under efterkrigstiden var små verkstäder, cirkelsågar, snickerier, en syfabrik och till och med ett företag som tillverkade knap-par. Dessutom fanns det handelsträdgårdar, växt-hus och pälsfarmer, av vilka några fortfarande finns kvar. Under 1950- och 60-talet hade Solf ett tiotal lanthandlar. Vägnätet utvecklades och flera bussbolag har skött persontrafiken in till Vasa. Ti-digare, fram till 1940-talet, gick landsvägen in till Vasa över Toby stenbro.

Föreningslivet fick ett uppsving efter kriget och i Jockes brev, som har getts ut i bokform, kan man läsa om stora bröllop, fester och stämmor. Det hölls föredrag, gavs teaterföreställningar och det sjöngs och spelades mycket. Det fanns ”barnskolor” för klasserna 1-2 på Mobacken, i Västersolf och i Muns-mo. ”Storskolor”, för de högre klasserna, fanns i kyrkbyn, Rimal, Söderfjärden och Bladbacken.

Fram till 1960- och 70-talet ökade folkmängden i långsam takt. Sparlanda var det först kommunalt planerade bostadsområdet och tomterna där börja-de bebyggas i början av 1970-talet. Sedan dess har flera bostadsområden planerats och bebyggts. In-flyttningen, som varit stor, ser ut att fortsätta. ■

Sulvan ensimmäiset kunnanvaltuustovaalit toi-mitettiin 1918. Valtuuston ensimmäisenä puheen-johtajana toimi Edvard Helenelund, josta tuli sit-temmin myös kansanedustaja.

Talvi- ja jatkosodan aikana aika ja voimavarat menivät pitkälti selviämiseen vaikeiden aikojen yli. Rauhan jälkeen Sulvalla vallitsi talkoohenki, joka mahdollisti uuden alun. Rappeutuneet talot kun-nostettiin ja maalattiin useissa kylän maatiloissa keitetyllä punamullalla. Taloustilanteen kohen-tuessa myös talojen sisätilat saatettiin kunnostaa ja varustaa keskuslämmityksen ja WC:n kaltaisilla nykyaikaisilla teknisillä ratkaisuilla.

Maastamuutto Ruotsiin oli sodanjälkeisen suuren työttömyyden takia merkittävää, erityisesti nuori-son keskuudessa. Tänä aikana perustettiin useita pienyrityksiä, mm. kaivinkoneyrityksiä, joista yksi on olemassa vielä tänäkin päivänä. Kaivojen poraus oli toinen menestyvä teollisuudenala ja Sulvalla si-jaitsi peräti 11 kaivonporauskonetta. Muut sodan-jälkeisenä aikoina perustetut yritykset olivat pieniä työpajoja, sahoja, puusepän verstaita, yksi ompelimo ja jopa nappitehdas. Tämän lisäksi alueelta löytyi kauppapuutarhoja, kasvihuoneita ja turkistarhoja, joista muutamia on yhä jäljellä. Sulvalla toimi 1950- ja 60-luvulla kymmeniä kyläkauppoja. Tieverkko kehittyi ja useampi bussiyhtiö huolehti matkusta-jaliikenteestä Vaasaan. Aiemmin, aina 1940-luvulle saakka, maantie Vaasaan kulki Tuovilan kivisillan yli.

Yhdistystoiminta aktivoitui sodan jälkeen ja kirjamuodossa julkaistussa Jockes brev saatettiin lukea merkittävistä häistä, juhlista ja kokouksista. Alueella pidettiin esitelmiä, järjestettiin teatteri-esityksiä sekä soitto- ja laulutilaisuuksia. 1-2 luok-kalaisten ”lastenkoulut” sijaitsivat Mobackenissa, Västersolfissa ja Munsmossa. ”Isot koulut”, ylem-mille luokille, sijaitsivat kirkonkylässä, Riimalassa, Söderfjärdenissa ja Bladbackenissa.

Aina 1960- ja 70-luvuille saakka väestönmää-rä kasvoi verkkaisesti. Sparlanda oli ensimmäinen kunnan suunnittelema asuinalue, tontit raken-nettiin sinne 1970-luvun alussa. Tämän jälkeen alueelle on kaavoitettu ja rakennettu useampia asuinalueita. Alueelle on muuttanut paljon väkeä ja kasvun odotetaan jatkuvan. ■

10

Vad har Solf att erbjuda?

Solf med sin landsbygdsmiljö erbjuder en trygg plats att bo och växa upp på.

Mitä Sulva voi tarjota?

Sulvan maaseutuympäristö tarjoaa asumiseen ja varttumiseen turvallisen paikan.

De som bor här har nära till naturen med riklig tillgång på bär, svamp och goda jaktmarker. Sö-

derfjärden, med sitt speciella fågelliv på vårarna och höstarna, är det stora odlingsområdet. I pumpsta-tionen kan man ta del av Söderfjärdens torrlägg-ningshistoria och titta på vackra målningar.

Kyrkan, prästgården, församlingshemmet och grav-gården utgör en vacker helhet. Kyrkan invigdes 1786. Altaruppsatsen, som är inköpt i Hudiksvall 1796, är en stor sevärdhet i den vackra kyrkan. Stundars fri-luftsmuseum är uppbyggt på församlingens mark och är därmed en del av området. Församlingen erbjuder aktiviteter för barn i olika åldrar samt för ungdomar, vuxna och pensionärer.

Sången och musiken har alltid varit en viktig del av Solfs kulturliv. Stråkorkester, blåsorkester, körsång och musikskola för barn är en del av utbudet.

Grundservicen är bra i Solf. Här finns daghem, en svenskspråkig lågstadieskola, bibliotek och hälso-

Asukkailla on läheinen suhde luontoon ja välitön pääsy marjametsään, soille ja hyville metsäs-

tysmaille. Söderfjärden on merkittävä viljelysalue ja merkittävä linnustonsa takia keväisin ja syksyisin. Pumppuasemalla puolestaan voit osallistua Söder-fjärdenin kuivatustarinaan ja ihailla kauniita mai-semia.

Kirkko, pappila, seurakuntakoti ja hautausmaa muo-dostavat kauniin kokonaisuuden. Kirkko vihittiin käyttöön 1786. Alttariosa on ostettu Hudiksvallis-ta 1796 ja se on kauniin kirkon merkittävimmistä nähtävyyksistä. Stundarsin ulkoilmamuseo on ra-kennettu seurakunnan maille ja kuuluu näin ollen alueeseen. Seurakunta tarjoaa toimintaa eri-ikäi-sille lapsille sekä nuorille, aikuisille ja eläkeläisille.

Laulu ja musiikki ovat aina olleet merkittäviä te-kijöitä Sulvan kulttuurielämässä. Jousiorkesteri, puhallinorkesteri, kuoro ja lasten musiikkikoulu kuuluvat kylän kulttuuritarjontaan.

Föräldra-barn-träff vid Solf församlingshem. Vanhemmat ja lapset–ryhmä Sulvan seurakuntatalolla.

Foto/Kuva: Peter BåskLäsåret 2014-2015 går 161 elever i Solf skola. Lukukautena 2014-2015 Sulvan koulussa on 161 oppilasta. Foto/Kuva: Peter Båsk

11

station. Det finns även flera familjedagvårdare och eftisverksamhet för lågstadiebarn. Närbutiken, banken, blomsterbutiken, presentbutiker och res-tauranger betjänar både bybor och besökare.

Ett flertal föreningar ordnar ledda fritidsaktivite-ter. Fotboll och orientering hör till de populäraste sporterna. Folkhälsan håller simskola vid bassäng-en i byn. Vintertid är det främst skidspåret i Väster-solf som lockar tävlande och motionärer. För dem som är hästintresserade finns det många stall och även tillgång till maneger.

Tack vare närheten till Vasa har Solf länge varit en populär inflyttningsort. Alla tillgängliga hyreslägen-heter är uthyrda och de kommunala bostadstom-terna säljs vartefter de kommer till salu. Det finns ett utbud på privata bostadstomter men dessa lig-ger en bit från centrum.

Stundars är ett stort museum och ett levande kulturcentrum, som starkt präglar bygden. På mu-seiområdet finns ett sjuttiotal byggnader, bland an-nat lanthandel, skola, bondgård och hantverkarstu-gor. I Hemmersgården ordnas konstutställningar och kulturevenemang.

Sulvalla on hyvät peruspalvelut. Alueella sijaitsee päiväkoti, ruotsinkielinen ala-aste, kirjasto ja ter-veysasema. Saatavilla on useita lastenhoitajia sekä kerhotoimintaa ala-astelaisille. Lähikauppa, pankki, kukkakauppa, lahjatavarakauppa sekä ravintolat palvelevat niin kylän asukkaita kuin vierailijoitakin.

Useat yhdistykset järjestävät ohjattua vapaa-ajan toimintaa. Jalkapallo ja suunnistus kuuluvat suo-situimpien urheilulajien joukkoon. Folkhälsan jär-jestää uimakouluja kylän maauimalan yhteydessä. Västersolfin ladut houkuttelevat talvisaikaan kil-pailijoita ja kuntoilijoita hiihtämään. Alueelta löy-tyy lukuisia hevostalleja ja jopa ratsastushalleja hevosihmisille.

Vaasan läheisyyden ansiosta Sulvasta on tullut suosittu muuttokunta. Kaikki vapaana olevat vuok-ra-asunnot on vuokrattu ja kunnan rakentamat asuintalot käyvät välittömästi kaupan sen jälkeen kun ne ovat tulleet myyntiin. Alueella on tarjol-la myös yksityisiä asuintontteja, mutta nämä ovat hieman etäämpänä keskustasta.

Stundars on suuri museo ja elävä kulttuurikeskus, jossa heijastuu alueen elämää. Museon alueelta löytyy noin 70 rakennusta, mm. kyläkauppa, koulu, maalais- talo ja käsityöläisten tupia. Hemmerin talossa järjes-tetään taidenäyttelyitä sekä kulttuuritapahtumia.

Flygbild över Solf centrum. / Ilmakuva Sulvan keskustasta. Foto/Kuva: Daniel Boström

12

Befolkningsutveckling

Enligt de senaste statistikuppgifterna från 2013 har Solf 2016 innevånare. Befolkningstillväxten har va-rit stabil och ökat med 770 personer 1976-2013 vil-ket utgör cirka 62 %. Befolkningstillväxten under perioden 1980-2010 var 40 %.

Enligt prognosen 2010-2040 i Korsholms kom-muns strategiska generalplan, som godkändes 2013, kommer tillväxten att fortsätta i snabbare takt och växa med 51 % fram till år 2040. Det innebär att Solfområdet har uppskattningsvis 2850 innevånare år 2040.

Könsbalansen är rätt jämn. Det fanns 1004 män och 1012 kvinnor i Solf 31.12.2013.

De svenskspråkiga utgör cirka 84 % av befolk-ningen och cirka 14 % har finska som modersmål. Övriga språk talas av 2 %.

Könsstruktur, åldersstruktur och språkförhål-landena framgår av nedanstående tabell.

Väestönkehitys

Viimeisimpien, v. 2013, tilastotietojen mukaan Sul-valla on 2016 asukasta. Väestönkasvu on ollut va-kaata ja kasvanut 770 asukkaalla vuosien 1976-2013 välisenä aikana, mikä on noin 62 %. Väestönkasvu vuosien 1980-2010 aikana oli 40 %.

2013 hyväksytyn Mustasaaren kunnan strate-gisen yleissuunnitelman 2010-2040 ennusteen mu-kaan väestönkasvu jatkuu nopeampana ja kasvua tulisi 51 % vuoteen 2040 mennessä. Tämä merkitsi-si, että Sulvan alueen asukasluku kasvaisi arviolta 2850 asukkaaseen vuoteen 2040 mennessä.

Sukupuolijakauma on tasainen. 31.12.2013 Sul-valla oli 1004 miestä ja 1012 naista.

Väestöstä ruotsinkielisiä on n. 84 %, n. 14 % puhuu äidinkielenään suomea. Muiden kielten osuus on 2 %.

Sukupuolijakauma, ikärakenne ja kielitilanne ilmenevät alla olevasta taulukosta.

2013 Båda könen / Molemmat sukupuolet Män / Miehet Kvinnor / Naiset

TotaltYhteensä

SvenskaRuotsi

FinskaSuomi

ÖvrigaMuut

TotaltYhteensä

SvenskaRuotsi

FinskaSuomi

ÖvrigaMuut

TotaltYhteensä

SvenskaRuotsi

FinskaSuomi

Övrigamuut

Ålder / Ikä 2016 1695 288 33 1004 844 146 14 1012 851 142 190 − 4 150 126 24 0 74 62 12 0 76 64 12 05 − 9 169 147 21 1 84 68 15 1 85 79 6 0

10 − 14 138 122 11 5 64 57 5 2 74 65 6 315 − 19 106 87 17 2 56 46 10 0 50 41 7 2

20 − 24 81 73 7 1 43 38 5 0 38 35 2 125 − 29 92 76 14 2 39 35 4 0 53 41 10 230 − 34 132 101 28 3 62 49 12 1 70 52 16 235 − 39 158 122 34 2 85 66 19 0 73 56 15 240 − 44 143 115 23 5 75 58 15 2 68 57 8 345 − 49 155 131 22 2 83 73 9 1 72 58 13 150 − 54 103 75 20 8 46 34 7 5 57 41 13 355 − 59 105 87 17 1 53 43 9 1 5 2 44 8 060 − 64 123 107 16 0 59 53 6 0 64 54 10 065 − 69 134 118 15 1 73 64 8 1 61 54 7 070 − 74 63 59 4 0 38 34 4 0 25 25 0 075 − 79 65 57 8 0 34 31 3 0 31 26 5 0

80 − 84 40 37 3 0 17 15 2 0 23 22 1 085 − 89 48 44 4 0 18 17 1 0 30 27 3 090 − 94 9 9 0 0 1 1 0 0 8 8 0 0

95 − 2 2 0 0 0 0 0 0 2 2 0 0

Källa/Lähde: Statistikcentralen/Tilastokeskus

13

Näringsstruktur

Arbetsplatserna i Solf är av varierande slag och de finns inom olika näringsgrenar, från jordbruk och industri till servicenäringar och den kommunala sektorn. Enligt den senaste tillgängliga statistiken från Statistikcentralen (2011) finns det 319 arbets-platser i Solf.

De flesta arbetsplatserna finns inom byggnads-sektorn (65 st). Primärnäringarna sysselsätter 56 personer. Övriga branscher med många arbetsplat-ser är hälsovårds/socialtjänster (44 st), handel (30 st) samt hotell- och restaurangtjänster (30 st). Inom till-verkningsindustrin finns endast 18 arbetsplatser.

Sysselsättning

År 2011 bestod den arbetsföra befolkningen i Solf av 968 personer. Eftersom arbetsplatserna i byn uppgick till 319 stycken, innebär det att många av Solfs invånare pendlar till jobb, främst i Vasa. Den bransch, som sysselsatte flest Solfbor, är hälso- vårds- och socialsektorn (171 st). Inom tillverknings- industrin arbetade 140 personer. Därefter följde ut-bildningssektorn (96 pers), handelsbranschen (92 pers), byggnadsbranschen (73 pers), primärnäring-arna (68 pers) och transportbranschen (59 pers).

Elinkeinorakenne

Sulvasta löytyy työpaikkoja vaihtelevasti, ja ne kat-tavat eri elinkeinoalat maanviljelystä teollisuuteen, aina palveluihin ja kunnallissektoriin. Viimeisim-pien (2011) Tilastokeskukselta saatujen tilastotieto-jen mukaan Sulvasta löytyi 319 työpaikkaa.

Suurin osa työpaikoista on rakennussektorilla (65 kpl.). Peruselinkeino työllistää 56 henkeä. Muut toimialat, joilta löytyy työpaikkoja ovat terveyden-huolto/sosiaalipalvelut (44 kpl.), kauppa (30 kpl.) sekä hotelli- ja ravintola-alan palvelut (30 kpl.). Tuo-tantoteollisuuden alalta löytyy vain 18 työpaikkaa.

Työllisyys

Työtä tekevän väestön lukumäärä Sulvalla oli vuon-na 2011 968 henkeä. Koska työpaikkojen määrä ky-lässä kasvoi 319, tarkoittaa tämä että monet asuk-kaat käyvät töissä muualla, etupäässä Vaasassa. Eniten työllistävä toimiala Sulvalla oli terveyden-huolto- ja sosiaalisektori (171 kpl.) Tuotantotalou-den piirissä työskenteli 140 henkeä. Näitä seurasi koulutussektori (96 henkeä), kaupan ala (92 hen-keä), rakennusteollisuus (73 henkeä), peruselinkei-not (68 henkeä) ja kuljetusala (59 henkeä).

Vårsådd vid ”Skärigobbis” i Långmossen. Kevätkylvöä Långmossenin ”Skärigobbis”:illa.

Foto/Kuva: Christer Finne

Byggnadssektorn sysselsätter många i Solf. Rakennussektori tarjoaa töitä monille sulvalaisille.Foto/Kuva: Christer Finne

14

Kultur-, förenings-, och

församlingslivet i Solf

Församlings- och föreningsliv spelar en viktig roll i byasamhället. Föreningarna i Solf utgör en vik-tig verksamhet som engagerar och aktiverar såväl gamla som unga. Föreningarna stärker samhörig-heten i byn och den karakteriseras ofta av ideell verksamhet och talkoanda. Goda exempel på detta är friluftsbadet som finns invid skolan i centrum och det populära skidspåret vid sportstugan.

Föreningarna i Solf är många och aktiviteterna desto fler. En del föreningar utgör också en viktig kanal för samhälleligt inflytande.

Kulttuuri-, yhdistys-, ja

seurakuntaelämä Sulvalla

Seurakunta- ja yhdistystoiminnalla on tärkeä rooli kyläyhteisössä. Sulvan yhdistykset ovat merkittä-viä, koska niiden toiminta sitouttaa ja aktivoi niin nuoria kuin vanhojakin. Yhdistykset vahvistavat kylän yhteenkuuluvuuden tunnetta, jota voitaisiin luonnehtia voittoa tavoittelemattomaksi ja talkoo-henkiseksi. Hyviä esimerkkejä tästä ovat koulun viereen keskustaan rakennettu maauimala sekä urheilutuvan hiihtolatu.

Sulvalla toimii useita yhdistyksiä ja vapaa-ajan toimintaa on runsaasti. Osa yhdistyksistä toimii sa-malla myös tärkeinä yhteiskunnallisen vaikuttami-sen väylinä.

Bjarnes musikskola

Folkhälsan i Solf-Sundom

Kyrkans Ungdom i Solf-Sundom

Munsmo hembygdsförening

FRK-avdelningen i Solf

Sfp i Solf

Solf Blåsorkester

Solf byaråd

Solf fria församling

Solf frivilliga brandkår

Solfs församling

Solf Hem och skola

Solf Idrottsklubb

Solf jaktförening

Solf Lantmannagille

Solf lokalavdelning av ÖSP

Solf Lokal-tv

Solf marthaförening

Solf pensionärshemsförening

Solf Stråkorkester

Solf ungdomsförening

Stundars

Söderfjärdens hembygdsförening

Korsholms sportryttare

Övriga aktörer, som har verksamhet i Solf:

Muut Sulvalla sijaitsevat toimijat:

Helsingbykören

Korsholms 4H

Korsholms vuxeninstitut

Korsholms musikinstitut

MeteoritMaraton 2014 / MeteoriittiMaraton 2014 Foto/Kuva: Karina Skoglund

Saftkontroll i skidspåret. / Hiihtoladun mehupiste.Foto/Kuva: Christer Finne

Korsholms sportryttare / Mustasaaren urheiluratsastajat Foto/Kuva: Janne Rintala

15

Enkäten utformades och analyserades av fors-kare Kjell Herberts vid institutet för samhälls-

forskning vid Åbo akademi. Det kom in 390 svar, vilket utgör 50 % av hushållen i Solf och de repre-senterar 1024 personer. Av dessa svar kom 354 från svenskspråkiga och 36 från finskspråkiga. De flesta svaren kom från personer i åldrarna 31-60 år.

Centrala svar

Solfborna tycker i stort sett att inflyttningstakten är lämplig. Endast 9 % tycker att den kunde växa ännu mera och 14 % tycker att inflyttningen bör begränsas. Några av de kommentarer som getts är att inflyttningen bör spridas ut till byarna i Solf och att det är viktigt att servicen fungerar. De som är mera tveksamma till inflyttningen oroar sig för att byns karaktär förändras eller för skadegörelse och bråk. Man månar om naturen och jaktmarkerna och motsätter sig skövling.

De flesta vill att tillväxten ska ske både i centrum och i periferin. 17 % vill att den ska ske bara i peri-ferin och 9 % bara i centrum. En del tycker att det redan är för trångt i centrum, medan andra vill se en koncentration till centrum och de gamla gårds-grupperna. De som förespråkar tillväxt i periferin vill hålla ”kringbygden” levande.

Vad gäller boendeformer är det radhus och eg-nahemshus som byborna vill se i Solf, 74 respekti-ve 73 av dem som svarade föredrar dessa. 26 vill ha våningshus. Några tycker att det skulle passa bra med våningshus i centrum, medan andra inte vill se några våningshus alls i Solf. Fler gruppbo-

Kyselyn laatimisesta ja vastausten analysoimi-sesta vastasi Åbo Akademin yhteiskuntatut-

kimuksen laitoksen tutkija Kjell Herberts. Saimme kyselyyn 390 vastausta, mikä edustaa noin 50 % Sulvan kotitalouksista ja 1024 henkeä. Vastauksista 354 annettiin ruotsin ja 36 suomen kielellä. Valta-osa vastauksista tuli 31-60 vuotiailta.

Keskeiset vastaukset

Sulvalaiset pitävät muuttotahtia kylään sopivana. Vain 9 % oli sitä mieltä että muuttomäärä voisi kasvaa ny-kyisestä ja 14 % oli sitä mieltä että muuttoa kylään tulisi rajoittaa. Joissakin vastauksissa toivottiin, että Sulvalle tulevien muuttovirtojen tulisi levittäytyä kyliin. Palveluiden toimivuutta pidettiin tärkeänä. He, jotka suhtautuvat kriittisimmin muuttovirtaan, ovat huolissaan kylän luonteen muutoksista tai va-hingosta ja ilkivallasta. Toiset esittivät huolensa ympä-ristön ja metsästysmaiden tilasta ja vastustavat näiden tuhoamista.

Suurin osa vastanneista toivoi kasvun tapahtuvan keskustassa ja reuna-alueilla. 17 % haluaisi että kasvu tapahtuisi yksinomaan reuna-alueella ja 9 % vain keskustassa. Osa piti keskustaa nyt jo liian ahtaana, kun taas toiset toivoivat asukaskeskittymää nimen-omaan keskustaan ja vanhojen taloryhmien alueelle. Reuna-alueiden kasvun puolestapuhujat haluavat pi-tää ympäröivän alueen elävänä.

Rivitalot ja omakotitalot olivat suosituimpia asumis-muotoja; 74 ja 73 vastanneista kannatti näitä. 26 il-moitti kannattavansa kerrostaloja. Jotkut olivat sitä mieltä että kerrostalo sopisi keskustaan, kun toiset

Sammanfattning av enkäten

På våren 2014 gjorde Solf byaråd en undersökning bland solfborna, för att

få reda på hur de vill att Solf ska utvecklas under de kommande tio åren.

Kyselyn yhteenveto

Keväällä 2014 Sulvan kylätoimikunta suoritti kyselyn sulvalaisten keskuudessa selvitääk-

seen millä tavoin he haluaisivat Sulvan kehittyvän tulevien vuosikymmenten aikana.

16

taas eivät haluaisi yhtään kerrostaloa Sulvalle. Van-huksille toivottiin useampia yhteisasuntoja tai palvelu-taloja.

Kyselyyn vastanneet kertoivat arvostavansa Sulvalla kaikkein eniten asuinympäristöä, seutua, ym-päristöä ja maalaismaisemaa. Sulvalaiset pitivät niin ikään sopivien asuntojen saatavuutta, maaseututunnel-maa ja sosiaaliturvaa tärkeinä asioina.

Useimmat toivoisivat Sulvan kehittyessä erityi-sesti terveysasemaa keskustaan sekä palvelutaloa van-huksille. Useimmat toivoivat myös, että vanhuksille rakennettaisiin useampia vuokra-asuntoja.

Näkemykset vanhan koulun tulevaisuuden suhteen olivat jakautuneet tasan. 1/3 halusi että koulu pu-rettaisiin, 1/3 halusi säilyttää ja saneerata sen ja 1/3 halusi osittain purkaa ja osittain saneerata sen; kunhan vain asialle tehtäisiin jotakin. Osa koulun purkamisen puolestapuhujista perusteli asian si-ten, että koulu oli ”sairas rakennus”, joka tulisi pur-kaa koska näin tehtäisiin tilaa uudelle ja tämä olisi myös halvin tapa toimia. Ne vastaajat jotka halusi-vat säilyttää rakennuksen, ehdottivat, että raken-

ende för äldre eller seniorhus med service efter-lyses också.

På frågan om vad de uppskattar mest i Solf fick boendemiljön, omgivningen, naturen och landsbygdmil-jön flest poäng. Tillgången på lämpliga hus, hembygd-skänslan och den sociala tryggheten är också viktig för Solfborna.

När Solf ska utvecklas vill de flesta att en häl-sostation i centrum samt serviceboende för äldre ska prioriteras. De flesta vill att det ska byggas fler hy-resbostäder för de äldre.

Om den gamla skolans framtid var åsikterna jämnt fördelade. 1/3 vill att skolan ska rivas, 1/3 vill be-vara och sanera den och 1/3 vill att den delvis ska rivas och delvis saneras, bara något görs. Några av åsikterna bland dem som vill att skolan rivs är att en sjuk byggnad ska rivas för att ge plats åt annat och att det blir billigast så. Någon som vill bevara den föreslår att den kan hyras ut eller användas till exempel som bibliotek, hälsostation eller dagis/ef-tis. Andra förslag är lokalhistoriskt arkiv, företags-hotell eller allaktivitetshus.

Brännmaren är ett av de nyaste bostadsområdena i Solf / Brännmaren on yksi uusimmista asuinalueista Sulvalla.Foto/Kuva: Peter Båsk

17

nus voitaisiin vuokrata tai sitä voitaisiin käyttää esim. kirjastona, terveyskeskuksena tai päiväkoti-na/päiväkerhona. Muita ehdotuksia olivat vanhan koulun muuttaminen paikallishistorialliseksi ar-kistoksi, yrityshotelliksi tai monitoimitaloksi.

Kauppa, pankkiautomaatti sekä kierrätyspiste olivat sulvalaisten eniten hyödyntämät palvelumuodot. Näitä seurasivat asiamiesposti, huoltoasema ja ravin-tolat. Sulvalaisten lisäpalvelutoivomukset käsittivät mm. kahvilan, päivisin ja iltaisin avoinna olevan piz-zerian ja grillin, vuorokauden ympäri toimiva taksipal-velu sekä paremman päivittäistavarakaupan, jossa olisi suurempi lähiruokavalikoima. Myös suomenkieli-siä tieviittoja ja jumalanpalveluksia toivottiin.

Ehdotukset viihtyvyyden ja yhteisöllisyyden li-säämiseksi olivat myös keskeisesti esillä sulvalais-ten toivomuksissa. Muutamat ehdotukset koskivat esim. kokoperheen tapahtumia, kyläjuhlia, markkinoita sekä retkipäiviä. ■

Butiken, bankomaten och ekopunkten är de tre ser-viceformer som Solfborna använder sig mest av, följt av postombudet, servicestation och restaurang-erna. Bland önskemålen om ytterligare service i Solf fanns café, pizzeria och grill med både dag- och kvällsöppet, taxiservice dygnet runt, utökad daglig-varuhandel och större utbud av närproducerat. Finsk-språkiga vägskyltar och gudstjänster efterlystes också.

För att öka trivseln och sammanhållningen kom det flera förslag från Solfborna. Flera familjejippon, byafester, marknader och utflyktsdagar var några av förslagen. ■

Skogen erbjuder rekreation för många, t.ex. i form av jakt, bär- och svampplockning. Metsä tarjoaa monia eri harrastuksia, esim. metsästystä, mar-jastusta sekä sienestystä.Foto/Kuva: Susanna Vestling

Helsingbykörens konsert i Solf skola i november 2014. Helsingbykörenin konsertti Sulvan koulussa

marraskuussa 2014.Foto/Kuva: Johan Hagström

18

Boende

• Det finns ett behov av mer mark som kan planeras och bebyggas, såväl nära centrum som på lämpliga platser utanför centrum.

• Det finns även ett behov av serviceboende för äldre på rullatoravstånd till centrum. I servicen kunde den lokala hälsostationen, utrymmen för hem- service och hemsjukvård ingå samt matservice och utrymmen för fritidsaktiviteter. Här skulle de äldre, som vill bli kvar i sin egen hemby, bo. Här kunde de upprätthålla kontakten med sina anhöriga och bekanta, med församlingen och andra traditionella aktiviteter. Även de unga kunde ges möjlighet att bo i lediga lokaler.

• Tack vare markköp i Solf samt påbörjad kommunal planering kunde detta önske-mål realiseras inom rimlig tid. Samtidigt är det viktigt att vid all planering beakta markägarnas intressen och primärnä-ringarnas verksamhetsförutsättningar.

Asuminen

• Tarvitsemme sopivaa lisämaata kes-kustan ja sen ulkopuolella kiinteistöjen kaavoitukseen ja rakentamiseen.

• Tarvitsemme myös vanhusten palveluta-lon, rollaattorimatkan päässä keskustas-ta. Palvelutalon tarjontaan voisi kuulua terveysasema, kotihoidon ja kotisairaan- hoidon tiloja sekä ruokapalvelut ja vapaa-ajan toimintatiloja. Vanhukset, jotka haluavat jäädä asumaan omaan kotikyläänsä asuisivat täällä. He voisivat olla yhteydessä omaisiinsa, tuttuihinsa ja seurakuntaansa, osallistuen perinteisiin toimintoihin. Myös nuorille tarjoutuisi mahdollisuus asua vapaissa asunnoissa.

• Maaostojen sekä kunnallisen suunnit-telun ansiosta tämä tavoite voidaan toteuttaa kohtuullisen ajan sisällä. Samanaikaisesti on tärkeää, että suun-nitteluvaiheessa huomioidaan maan-omistajien intressit ja peruselinkeinon toimintaedellytykset.

Mål- och utvecklingsområden

2015-2025

Syftet med byautvecklingsplanen är att aktivt kunna medverka och bidra till

utvecklingen av Solf, som en levande framtidslandsbygd. Byautvecklingsplanen

är dessutom ett verktyg för information och marknadsföring av Solf .

Tavoitteet ja kehitysalueet

2015-2025

Kylän kehityssuunnitelman tarkoitus on aktiivisesti vaikuttaa ja edistää Sulvan

kehitystä eläväksi tulevaisuuden maaseuduksi. Kylän kehityssuunnitelma on

tämän lisäksi toimia Sulvan tiedotus- ja markkinointityökaluna.

19

Den gamla skolans framtid

• Det är viktigt att fatta ett beslut om den gamla skolfastighetens användning. Det bör undersökas om det finns behov av utrymmen för morris/eftis samt undervisning i de lägsta skolklasserna.

• Beslut om bibliotekets placering bör fattas.

Service

• Solfborna uppskattar den service som finns i byn. För dem är det viktigt med egen butik, kvällsöppen restaurang/café, taxiservice dygnet runt, bank och post.

• Som nya serviceformer efterfrågas bageri/ konditori och direktförsäljning av lokala produkter.

• Fler parkeringsutrymmen när det ordnas större evenemang önskas också.

• Det är även önskvärt att skapa och upp-rätthålla förutsättningar för småföreta-gande.

Kultur- och fritidsverksamhet

• Solfborna uppskattar byns aktiva föreningar och det rikliga musiklivet.

• Solf IK har planer på att utveckla området vid sportstugan.

• Söderfjärden kunde utnyttjas bättre. • Man betonar även Stundars roll som

kulturbärare i byn.

Infrastruktur

• Solfborna önskar sig lättrafikleder på sträckorna Västersolf - sportstugan, Munsmo - Sundom och längs Strand- vägen till Tölby.

• Förbättringen av vattenförsörjningen till Långmossen är fortfarande aktuell.

Vanhan koulun tulevaisuus

• On tärkeää tehdä päätös vanhan koulun käytön suhteen. On tutkittava, olisiko tiloille käyttöä kerhotiloina sekä ala- asteopetuksen luokkina tarpeen vaatiessa.

• Päätös kirjaston sijoittamisesta on tehtävä.

Palvelut

• Sulvalaiset arvostavat kylän palveluita. Heille on tärkeää, että omasta kylästä löytyy ruokakauppa, ravintola/kahvila, joka on iltaisin auki, että sieltä saa ym-pärivuorokautista taksipalvelua ja että siellä on pankki ja posti.

• Uusina palveluina kylään toivottiin leipomoa/konditoriaa sekä lähiruoan suoramyyntiä.

• Useampia pysäköintipaikkoja suurempi-en tapahtumien yhteydessä.

• Tämän lisäksi toivottin, että pienyrit-täjille luotaisiin toimintaedellytykset ja heidän toimintaansa tuettaisiin.

Kulttuuri ja vapaa-ajan toiminta

• Sulvalaiset arvostavat kylänsä aktiivista yhdistystoimintaa ja rikasta musiikki- elämää.

• Solf IK suunnittelee urheilutuvan alueen kehittämistä.

• Söderfjärdenin aluetta voitaisin hyödyn-tää nykyistä paremmin.

• Niin ikään Stundarsin merkitystä kyläkulttuurin kannattajana haluttiin korostaa.

Infrastuktuuri

• Sulvalaiset toivovat kevytliikenneväyliä osuuksille Västersolf - urheilutupa, Munsmosta Sundomiin, sekä Tölbyhyn Rantatietä pitkin.

• Långmossenin vedenjakelun paranta- minen on yhä ajankohtaista.

20

• Utbyggnaden av kommunala avlopps- nätet fortgår.

• De senaste åren har fibernätet byggts ut i Solfområdet och täcker numera en stor del av byn.

• Det finns ett behov av utökad kollektiv-trafik för boende i Solf och av den utgör byabussen en viktig del.

• Vasa stad utreder olika alternativ för att styra den tunga trafiken till och från Vasklot bort från stadskärnan. De föreslagna alternativen som utreds är att dra vägen längs Södra Stadsfjärden, vilket inte accepteras av Solfborna som deltagit i planeringen. Ett nytt alternativ med väg/bro/tunnel över stadsfjärden på stadens sida är att föredra.

• Kunnallisen jäteverkoston rakentaminen on meneillään.

• Kuluneiden vuosien aikana Sulvan alueelle on rakennettu kuituverkkoja, jotka nykyisin kattavat suurimman osan kylästä.

• Joukkoliikenteelle näyttäisi olevan sulvalaisten keskuudessa tarvetta ja kyläbussin toiminta on tärkeä osa tätä liikennettä.

• Vaasan kaupunki tutkii parhaillaan muu-tamia eri vaihtoehtoja raskaan liikenteen ohjaamisekesi Vaskiluodosta poispäin ydinkaupungista. Ehdotetut vaihtoehdot, joita on tutkittu, pitävät sisällään tien johtamisen Eteläistä Kaupunginselkää pitkin, mitä suunnit-teluun osallistuneet sulvalaiset eivät voi hyväksyä. Uusi, suositetumpi vaihtoehto olisi tie/silta/tunneli, joka kulkisi Kau-punginselän yli ja sivuaisi kaupungin.

Det behövs mera parkeringsplatser i centrum. Keskustaan tarvitaan lisää pysäköintitilaa.Foto/Kuva: Peter Båsk

Många vägsträckor saknar gång- och cykelväg. Monet tiepätkät ovat vailla kävely- ja pöyräilyteitä.

Foto/Kuva: Peter Båsk

21

RESULTAT AV INVÅNARENKÄT våren 2014ASUKASKYSELYN TULOKSET kevät 2014

Kjell Herberts i samarbete med Solf byaråd r.f.

22

Vad kännetecknar Solf i dag?Mikä on tunnusomaista Sulvalle?

Antal svarVastausten määrä

Arbetspendlar / Töissä Sulvan ulkopuolella : 64 % av hushållen / talouksista

390 svar = ca 50 % av hushållen354 svenskspråkiga hushåll 36 finskspråkiga hushållTotalt 1024 personer

0

50

100

150

200

250

300

350

0- 6 år 7 - 17 år 18 - 30 år 31 - 50 år 51 - 64 år 65 år -

113

156

100

302

164

189

BYANDA: gemenskap, harmoni, mysigt, trevliga människor, alla hälsar, självkänsla..LANDSBYGD: jordbruk, natur, lummigt, ”antiikkinen” maalaismaisemaSTUNDARSSÖDERFJÄRDENNärhet till VASASERVICENIVÅN

MEN OCKSÅ / MUT TA MYÖS...

Den obekväma rondellen / Tröghet i beslut = besvär / Förändringen: okänt folk / Dialekt / Ruotsinkielisyys / Sovande landsbygd, många förfallna öde hus. / Lugnet saknas, störande hundverksamhet, stökigare, smutsigare... /Svensk landsbygd stadd i förändring / Centrum och perifera byar känner ej mera varandra / Hästskit längs vägen /

390 vastausta = n. 50 % talouksista354 ruotsinkielistä taloutta 36 ruotsinkielistä talouttaYhteensä 1024 ihmistä

23

Vi är infödda eller återflyttade /

Syntyneet Sulvalla tai palanneet

17 %

En part infödd /

en part inflyttad / Syntynyt ja muuttanut

41 %

Vi är inflyttade /

Muuttaneet 42 %

Korsholm

Mustasaari

23 %

Vasa

Vaasa

42 %

Malax/Korsnäs 12 %

Övriga Österbotten Muu

Pohjanmaa

13 %

Svenskfinland 4 %

Övriga Finland Muu Suomi

3 %

Sverige Ruotsi

3 % Övriga utlandet 0 %

Infödda och/eller inflyttade? Varifrån flyttat?Syntyneet ja/tai muuttaneet? Mistä muuttanut?

24

Känner ni er som ”Solfbor”?Tunnetteko itsenne tällä hetkellä ”Sulvalaiseksi”?

Ja, absolut /

Ehdottomasti 64 %

Ja, delvis/Osittain

30 %

Tveksam /En oikein

tiedä4 %

Nej/En

2 %

JA,ABSOLUT / EHDOTTOMASTI:

• Bästa plätten på jorden• Men Solfborna har tappat ”byagemenskapen”• Vi har lärt oss känna många som bor i Solf• Alltid känt oss välkomna• Väl emottagna, god respons.• Lätt komma in i gemenskapen, tack vare barnen• Man hälsar på varann, också obekanta• Lätt att smälta in i miljön• Rötterna i Pedersöre, gravplatsen där• Det borde inte få finnas infödda/inflyttade utan alla

borde vara jämställda Solfbor• Kylä on ottanut hyvin vastaan minut• Meidät otettiin hyvin vastaan, vaikkakin olemme

suomenkielisiä

JA, DELVIS /OSITTAIN

• Tar tid, lite åt gången• Bristande deltagande i föreningsaktiviteter• Långmossen finns ej på Solfkartan• Skillnad på ”äkta Solfbor” och inflyttade• Jämfört med infödingarna känner vi oss lite i underläge• Lättare att ”komma in” i Solf då ena parten infödd• Solf håller på att bli för stort • Tvättäkta blir man väl aldrig som inflyttad• Jag som infödd absolut, min sambo delvis• Mer och mer ju aktivare man själv är• Nej, vi är Rimalbor• Kommer nog alltid att vara ”norrbaggar”• En del infödda verkar ha svårt att acceptera inflyttar-

na(s barn• Suomenkielinen on vaikea tuntea itseänsä TÄYSIN

sulvalaiseksi• Usein tulee sanottua että olemme vaasalaisia• Suomenkielsenä tulee välillä ulkopuolisuuden tunne

TVEKSAM/EN OIKEIN TIEDÄ

• Inte bott så länge, släkten långt borta.• Mycket nytt folk, ingen vi-andra• Inte så byinvolverad• Den mysiga bykänslan håller på att försvinna• Eget val att inte delta i aktiviteter• Kieli jakaa, suomenkielisillä ”näkymättömämpi”

asema.

NEJ/EN

• Vissa respekterar inte gränser• Solfborna har en inre cirkel för sig själva• Känner mig ännu som Malaxbo• Har bott så kort tid, tidigare hemort fortfarande

starkt förknippad till vår identitet• Olemme täysin suomenkielisiä, Sulva taas vahvasti

ruotsinkielinen

25

Vad anser ni om inflyttningstakten? (år 2040 : + 1000)Mitä mieltä sisäänmuuton nopeudesta? (v. 2040 : + 1000)

Lämplig / Sopiva 77 %

Kunde växa ännu mera / Voisi kasvaa

enemmänkin

9 %

Borde begränsas / Rajoittaa

14 %

• Bra att byn växer!

• Mera ut till byarna

• Redan växt för mycket.

• Så länge kommunen kan hantera det, se på Sverige hur det fungerar där

• Svårt bevara byns karaktär med alltför snabb inflyttning

• Bevara landsbygden omkring centrum

• Fortsätter det som nu blir Solf problemby med bråk och skadegörelse

• Blir utan jaktmarker

• Fixa service i tid, annars tickande bomb!

• Bygg inte överallt!

• Blir ett slumområde om inflyttningen är för stor.

• Begränsa finskspråkig inflyttning

• Blir förort till Vasa i stället för landsbygd.

• Man får inte skövla naturen. Planeområden skall ha grönt också!

• Rotlöshet leder till ofog

• Ei liian tiheäksi ettai maaseutu kärsii

• Alkuperäiset sulvalaiset EI kyllä tykkää kun tänne muuttaa muualta ja jos vielä ollaan suomenkielisiä

KOMMENTARER / KOMMENTIT

26

Var skall tillväxten ske?Minne väestönkasvu kohdistetaan?

Till centrum / Keskustaan

9 %

Både till centrum och periferin / Keskustaan ja reuna - alueille

72 %

Framför allt till perifera delar / Reuna - alueille

17 %

Annat/ Muu 2 %

• Centrum redan tätbebyggt

• För barnfamiljer

• Börjar bli fullt i centrum

• För stor koncentrering till centrum vore negativt

• Social kontroll i en BY!

• Blir för trångt i centrum.

• Centrum är redan för trång.

• Sprida inflyttningen

• Vid flyttning hänsyn till jordbrukare och pälsfarmare

• Börjar bli trångt i centrum

• Koncentration till centrum och gamla gårdsgrupper

• Ettei liian ahdasta!

• Håll ”kringbygden” levande.

• Mindre slit på miljön med centrerat boende.

• Ala har inte rum i centrum

• Flera byggrätter för egnahemshus

• Stundarsområdet

• Proportionell inflyttning

• Centrum fullt och det skall inte byggas höghus

• Centrum kunde växa mot Strandvägen

• Centrumområdet bör gärna förtätas

• Odlingsmarker bör bibehållas

• Solf poppis, mera flervåningshus

• Palveluiden vahvistaminen reuna-alueilla

• Keskusta alkaa olla aika tiheä.


27

Vilka boendeformer? (flera alternativ)Millaisia asuntomuotoja? (useampia vaihtoehtoja)

Annat / Muu

Flervåningshus / Kerrostaloja

Egnahemshus / Omakotitaloja

Radhus / Rivitaloja

9

26

73

74

• Bygg på höjden i centrum, men så de passar in i miljön.

• Flervåningshus med hiss

• De som flyttar hit vill inte bo i en förort

• Pensionärshem o läkarstation i samma hus

• inga flervåningshus helst

• Utspridda

• Fler tomter för alla boeneformer

• Kollektivt boende!

• Absolut INGA höghus!!!

• Våningshus skulle förstöra landsbygds- känslan

• Våningshus i centrum!

• Hyresbostäder i Stundars/Fiskars-stil

• Sexvåningshus på ”Willgrens” tomten

• Max trevåningshus som passar in i kultur-miljön - inga storstadshus

• Tvåvåningshus

• Parhus

• Gruppboende för äldre

• Seniorhus med service

• ISOT TONTIT!

• Ei missään tapauksessa kerrostaloja!


28

Vilka frågor viktiga för att utveckla lokalsamhället?Mitkä kysymykset tärkeitä paikallisyhteisömme kehittämisessä?

Annat / Muu

Vandringsleder, skidspår / Vaellusreitit, hiihtoladut

Fler dagvårdsplatser / Päivähoitopaikkojen lisääminen

Nya bostadsområden / Uudet asuinalueet

Cykelvägar / Pyörätiet

Serviceboende för äldre / Vanhusten palveluasunnot

Hälsostation i centrum / Keskustan terveysasema

11

12

13

25

26

30

34

46

66

67

Bättre utrymmen för eftisverksamhet / Paremmat tilat iltapäivätoiminnalle

Bättre möjligheter för idrott och friluftsliv / Paremmat urheilu- ja ulkoilumahdollisuudet

Bättre möjligheter för fritidsaktiviteter / Paremmat harrastusmahdollisuudet

Vad uppskattar ni mest i Solf?Mitä te arvostatte eniten Sulvalla?

Bra företagsklimat / Hyvä yritysilmasto Annat / Muu

Kulturmiljön / Kulttuuriympäristö Närhet till arbetsplats / Lähellä työpaikkaa

Fritidsaktiviteter / Vapaa - ajan harrastuksetServicenivån / Palvelutaso

Gemenskapen / Yhteisöllisyys Social trygghet / Sosiaalinen turvallisuus

Bekanta i Solf / Tutut Sulvalla Skola och dagvård / Koulu ja päivähoito

Hembygd, hemby / Kotiseutu, kotikylä Lämpligt hus / Lämplig tomt / Sopiva talo / tontti

Landsbygden / Maaseutu Naturen / Luonto

Boendemiljön, omgivningen / Asuinmiljöö, ympäristö

6

8

26

31

31

33

36

37

40

44

45

48

63

71

73

L

29

I vilken form borde ett eventuellt serviceboende för äldre förverkligas?Millaisia palveluasuntoja vanhuksille tulisi järjestää?

Ägoboende /

Omistusasuntoja 6 %

Hyresboende / Vuokra - asuntoja

55 %

Ägo - och hyresboende /

Omistus - ja vuokra - asuntoja

13 %

Ingen åsikt / Ei mielipidettä

26 %

Ja / Kyllä16 %

Vet inte / En tiedä 46 %

Nej / En38 %

Upplever ni att ni kan påverka planeringen och utvecklingen av Solf?Pystyttekö mielestänne vaikuttamaan Sulvan suunnitteluun ja kehittämiseen?

30

ANVÄND TILL Bibliotek / Hälsostation / Dagis / morris / eftis / Skolan / Lokalhistoriskt arkiv / Annat: Företagshotell, Allaktivitetshus, Hyresbostäder, Park, Hotell, Café, Suomenkielinen ala-aste, Idrottshall, Servicecenter

Vad (skall kommunen) göra med gamla skolan?Mitä (kunnan) tulisi tehdä vanhalle koululle?

1/3 RIV! Om skadat, riv! / Riv och bygg något vettigt / Riv eller bränn / Billigast så! / Om skadad skall den rivas / Ingen vacker syn / Riv skiten! / Riv pga mögel / Behövs inget dyrt mausoleum / Dålig energi mitt i centrum! / Sjuk byggnad / Omedelbart! Tomten värdefull / Purkaa pois, ehdottomasti / Ehdottomasti, RUMA!

1/3 SANERA/BEVARA! Bevara om bara möjligt / Renovera med det snaraste! / Kan användas på nytt / Rusta upp / Bevara / Återanvänd / Hyr ut / Renovera / Ej riva / Gör något nu!!!! / Så här kan vi inte ha det!

1/3 RIV VISSA DELAR, SANERA ANDRA... ...men gör något!

Föreningsaktivitet / hushållYhdistystoiminta / talous

Solf blåsorkesterSolf stråkorkester

Korsholms sportryttare

Solf fria församling

Solf frivilliga brandkårSöderfjärdens hembygdsförening

Korsholms 4H

Kyrkans Ungdom i Solf - Sundom

FRK-

avdelningen i Solf

Munsmo hembygdsföreningSolf byaråd

Ung Martha

Solf lokal- TV

Solf Hem och Skola

Solf lokalavdelning av ÖSP

Solf lantmannagille

Annat (främst Marthaföreningen!)

Folkhälsan i Solf - Sundom

SFP:s lokalavdelning i SolfSolf pensionärshemsförening

Bjarnes musikskolaSolf UF

Stundars

Solf jaktförening

Solfs församling

Solf IK

15

5

6

10

12

16

6

13

27

29

31

31

31

33

50

62

66

76

106

aktiv / aktiivinen

intresserad / kiinnostunut

27

6

127

2024

523

1619

1719

217

716

154

102

1010

92

75

61

62

31

Använd serviceKäytetty palvelu

Pens. matservice / Eläk.ruokapalvelu

Byabussen / Kyläbussi

Hästsport / Hevosurheilu

Annat / Muu

Eftermiddagsverksamhet / Iltapäivätoiminta

Ridning / Ratsastus Korsholms musikinstitut / Musiikkiopisto

Dagvård / Päivähoito

Idrotts- fotbollsplan / Urheilu - jalkapallokenttä Lokal - Tv / Paikallis - tv ja tekstiruutu

Friluftsbad / Maauimala Kommunala lekparker / Kunnan leikkikentät Behandlingar,massage,gym/Hoidot,hieronta,kuntosali

Grillkåtor / Grillikodat Bilverkstad / Autokorjaamo

Solfs webbsida / Sulvan verkkosivut Taxi / Taksi

Korsholms vuxeninstitut / Aikuisopisto Sportstuga, skidspår / Urhelitupa, hiihtoladut

Frisörer / Kampaajat

Bibliotek / Kirjasto Medicinskåp / Lääkekaappi

Bank / Pankki

Stundars Restauranger / Ravintolat

Servicestation / Huoltoasema Postombud / Postiasiamies

Hälsostation / Terveysasema

Ekopunkt,återvinning / Ekopiste, kierrätys

Bankautomat / Pankkiautomaatti Butiker / Myymälät

1 1 3

5 5 5

4 14

10 4 5

10 17

3 6

2 5

16 14

31 17

8 16

12 4

33 24

22 40 41

55

22

3 3 3

2 2

2 14

13 16

18 14

21 24

19 16

29 34

26 30

46 38

50 45

38 52

50 43

43 35

1 3

2 1 2

3 5

1 17

25 22

16 16

24 21

33 34

15 19

11 26

20 21

22 36

15 13 21

10 9

6

Ofta / Usein

Ibland / Joskus Sällan / Harvoin

• Restaurang, café, grill, pizzeria, öppet varje dag & kväll!

• Bättre butik, med bättre betjäning, urval, prisnivå

• Taxiservice dygnet runt

• Bageri

• Bättre bankservice

• Närproducerade produkter

• Idrottsanläggningar

• Apotek

• Bastu vid friluftsbadet och varmare vatten i utebadet

• Alko

• Tandvård

• Vävstuga

• Båthamn

• Bowlinghall

• Ikea

VAD SAKNAS? / MITÄ PUUTTUU?

32

• Mera familjejippon. / Satsa på familjesamlingar. • Byafester / Solfdag• Marknader / Basarer • Utflyktsdagar • Grillafton • Bra med Julöppning, Älgsoppdagen,

Påskbrasan.• Frikyrkans middagar på skolan jättebra!• Pensionärsaktiviteter.• Suomenkielistä toimintaa.• Programkvällar med gammeldans.• Ordna mera för ungdomarna.• Klubbkväll på lokalin.• Aktivera inflyttade, inte bara sovplats.• Årlig information.• Presentation av nyinflyttade.• Återinför Bya-Fotis-turneringen.• Presentationer av företag & föreningar. • Bygg Solfbocken, typ Gävlebocken, fast

större, Korsholms största midsommarstång.• GåBingo med Solffrågor.• PR-artist borde få folk att delta i talkon. • Samlingsplats ute i centrum - med bänkar.• Byarådet har gjort ett bra arbete, viktigt att

utveckla detta.

• Roskisar saknas! • Finns många hundägare, en hundpark bra träff-

plats. / Hundbajsskräpkorgar. / Hund- ägarna skall städa efter sina hundar utefter vägen! / Koirille roskikset ehdottomasti!

• Blöjor åt hästarna som går i byn. • Kissat sisälle!• Sluta gnälla om att grisar, kor luktar. Det är

lande, här luktar så.

Hur öka trivsel och sammanhållningen?Mitä voitaisiin tehdä yhteisöllisyyden ja viihtyvyyden lisäämiseksi?

• Fixa till centrum. / Riv gamla uthus. / Ruckel! / Byggnader i Solf borde snyggas upp. / Snygga upp centrum.

• Utvidga tvåspråkiga sfärer. / Sulvalla asuu myös suomenkielisiä, esim. tiedotus usein vain Vasa-bladetissa. / Hyväksyä suomenkieliset paremmin, ei niinkuin naapuri: Va Satan ni bor här om ni inte talar svenska!

• Suomenkielisiä jumalanpalveluksia.

• Busshållplatskurer• Bron över Solf-ån i skick• Genväg mellan Långmoss- och Barkamo-

vägarna. Gångväg till Munsmo. • Bort med farthindret på Himisbackvägen, cykel-

väg i stället• Katujen nimet myös suomeksi / Myös

suomenkieliset tiennimet! • Trafikarrangemangen i centrum, trafikljus.

• Hästsportcenter• Sulva olisi ratkaisu: ”Hästnära-boende”

-kehittämiseen

• Kriminaliteten måste bekämpas, lokalpolis.

33

1. Enkäten bra underlag för planering

2. Överlag upplever man en god Solfanda, trots stor inflyttning, utmaningarna dock uppenbara

3. Inflyttning välkomnas till alla områden men balanserad så att servicen byggs ut parallellt

4. Kollektiva satsningar (fester, evenemang) välkomnas.

5. Olika åsikter – dött lopp - om vad göra med gamla skolan, riva eller sanera? Men gör något!

6. Prioriteras: hälsostation i centrum, serviceboende för äldre (hyreslägenheter), cykelleder, möjligheter för idrott...

7. Behov av bättre utrymmen för bibliotek, hälsostation, eftis, morris, skola...

8. Rikt föreningsliv - med pontential för nya medlemmar

9. Integration, aktiviteter för finskspråkiga

10. Önskas: förbättrat utbud av café/restaurang/grill, daglig- varuhandel, taxi, lokalt producerat...

Sammandrag av resultatenTulosten yhteenveto

0 5.5 km

230000

225000

235000

6985000

6995000

6990000

7000000

KARTTATULOSTE

Kartan sijaintitiedoissa voi olla epätarkkuuksia. Kiinteistön tarkkaalueellinen ulottuvuus selviää toimitusasiakirjoista ja maastosta.

2014-11-04 Mittakaava 1:55 000

Koordinaattijärjestelmä: ETRS-TM35FIN

© Lantmäteriverket tillstånd 5107 /MML/14

Europeiska jordbruksfonden förlandsbygdsutveckling:Europa investerar i landsbygdsområden



För att aktivt kunna påverka och delta i utvecklingen av Solf har Solf byaråd rf utarbetat en byautvecklingsplan. Arbetet har gjorts inom ramen för projektet SOLF 2015-2025 – SOlf LandsbygdsFramtid och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Leader.

Voidakseen aktiivisesti vaikuttaa ja osallistua Sulvan kehitykseen Sulvan kylätoimikunta on laatinut kyläkehityssuunnitelman. Työ on toteutettu osana SULVA 2015-2025 – Sulvan Maaseudun Tulevaisuus -projektia ja se rahoitetaan Euroopan maaseuturahastosta sekä Leaderin kautta saatavasta rahoituksesta.

Download - Solf 2015-2025 webb

Top Related