Download - Reaktion nr1 2015

EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 1 2015

”Här vill jag bygga mitt liv”Eleni tog språnget från Aten till Varberg

Ny organisation med gemensamma staber

Kompetenssäkring av instruktörer

Fyra felförebyggande verktyg från USA

Favoritmateni restaurangen

Utbildningar i vardagssäkerhet

TEMA:

SÄKERHET

2 REAKTION NR 1 2015

Forsmark

Ringhals

I kärnkraftsbranschen

finns det många för-

kortningar och uttryck

som kan vara svåra för

exempelvis nyanställda

att förstå. Om språket

som en barriär skriver

Eva Nevelius Buskhe

på sidan 19

–

Omslagsbild: Eleni Brokalaki valde att flytta från Grekland till Sverige. Nu jobbar hon som ingenjör på avdelningen för anläggnings- och reaktorsäkerhet på Ringhals. Foto: Annika Örnborg

Insändare kan publiceras under signatur, men författarens namn ska vara känt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter överenskommelse. För osignerat material ansvarar redaktionen.

Reaktion är forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med möjlighet för fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack på kärnkraftverken. Utöver det sprids tidningen i fikarum och tidningsställ på KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har även ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, företag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

Tyngdpunkten i tidningens innehåll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med kärnkraft och avfall. I redaktörsrådet finns representanter från Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Kärnbränslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med sex nummer per år.

Vilket mottagande!Det är roligt att arbeta när ens ansträngningar betyder något för människor, eller hur?

I redaktörsrådet är vi glada för beröm, idéer och synpunkter av olika slag på det första numret av Reaktion som kom ut i decem-ber i fjol. Det stora engagemanget för tidningen visar att den är viktig för många.

Reaktion är Forsmarks och Ringhals personaltidning med möjlighet för fler att medverka. Den må vara ett litet samarbets-projekt men den är samtidigt ett väldigt konkret projekt. I redak-törsrådet känner vi oss som pionjärer när nya samarbetsformer skapas kring den kärnkraftsgemensamma tidningen.

Tekniken har sina brister men gör ändå arbetet möjligt. Tele-fon- och videokonferenser ersätter dock inte personliga möten. De 60 milen mellan Forsmarks och Ringhals redaktioner är en utmaning när vi så här i början behöver komma överens om stort och smått. Därför ser jag mycket fram emot vårens möte i april, när redaktörsrådet träffas på Ringhals för en utvärdering av Reak-tion och planering för kommande nummer.

Kom gärna med synpunkter och tips på vad och vem du vill läsa om i tidningen framöver!

SARA SÖDERSTRÖM

INNEHÅLL

HUSMANSKOST GÅR BÄST

Hög klass på råvarorna garanterar god och näringsriktig mat i personalrestau-rangen på Ringhals. Här lagas cirka 1 000 portioner mat varje dag och favoriträtten är fläsk med löksås.

UTBILDAS I VARDAGSSÄKERHET

På Forsmark har en ny utbildning om viktiga säkerhetsfrågor i ar-betsvardagen tagits fram. Teori blandas med praktik. Hittills har 200 personer ut- bildats och fler är kallade.

ENERGIMINISTERN PÅ BESÖK

En dag i slutet av januari besökte Ibrahim Baylan, Sveriges energiminister, slutför-varet och kärnkraftverket i Forsmark.

TEMA: SÄKERHET

Vill du bli prenumerant?Vi i redaktörsrådet är glada att

tidningens artiklar och reportage är intressant läsning för många. Den som vill kan teckna sig för en gratis prenu-meration. Hör av dig till redaktionen så ordnar vi att du får ett eget exemplar av tidningen. Här bredvid finns namn

och e-postadresser till oss i redaktörsrådet.

Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 Östhammar

E-post [email protected]

Ansvarig utgivare Anna Stålnacke, [email protected]

Redaktörer Sara Söderström, Forsmark, Malin Söderlind, Ringhals, Eva Nevelius, Buskhe, SKB och Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation

Form och layout Byrå4, Uppsala 2015

Tryck BCB, Varberg

–

REAKTION NR 1 2015 3

Forsmark

Ringhals1. Vattenfall och inte minst kärnkraften är högaktuell i den svenska energidebatten efter riksdagsvalet. Vad händer just nu i dessa diskussioner?– Det stämmer att vi är på agen-dan i de diskussioner som den nya regeringen för kring energi-politiken, vilket även får mycket uppmärksamhet i medierna. Målet med energikommissionen är att se över hur den framtida svenska energiförsörjning ska se ut och kärnkraften är ju en av hörnpelarna i dag. En stor del av energi systemet kommer att påverkas starkt de kommande tio åren, inte minst då äldre kärnkraft tas ur drift.

– För ett tag sedan gick vi ut externt med att vi sätter vårt utredningsarbete kring ny kärnkraft på sparlåga. Det som händer nu är att vi har en tät dialog med vår ägare för att få deras syn på hur vi ska hantera frågan, för att sedan kunna göra en rimlig bedömning av förut-sättningarna för att investera i ersättningsreaktorer.

Redaktörsrådet för Reaktion

Sara Söderström, Forsmark [email protected]

Malin Söderlind, Ringhals [email protected]

Eva Nevelius Buskhe, SKB [email protected]

Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation [email protected]

2. Vattenfall står inför en rejäl utmaning med ett tufft marknadsläge i Norden och pressade priser. Hur påverkar det kärnkraften?– Det tuffa marknadsläget påverkar lönsamheten negativt i hela vår nordiska verksamhet. Samtidigt vet vi att vi står inför stora investeringar i bland an-nat oberoende härdkylning för kärnkraftverken.

– Eftersom elpriset nu nått en nivå som är lägre än våra produktionskostnader inom kärnkraften måste vi fortsätta att sänka våra kostnader. Dessutom blir det ännu tuffare press på våra marginaler om ekonomiska styrmedel som högre kärnkrafts-skatt genomförs och nu med beslutet om höjd avgift till Kärnavfallsfonden. Det är därför helt avgörande att vi fortsätter arbeta effektivt och hittar ytter-ligare förbättringsåtgärder.

3. Vattenfall får en ny strategi och organisation från den 1 april. Vad blir viktigast att fokusera på framöver?– Från 1 april kommer hela Vat-tenfalls kärnkraftsverksamhet, både den nordiska och tyska, att ingå i den nya affärsenheten Generation.

– Vad gäller vår strategiska riktning ser jag att vi redan är på rätt spår. Vi ska fortsätta driva vår verksamhet på ett säkert och effektivt sätt, med hög till-gänglighet och starkt förtroende bland allmänheten. Vi ska också öka samarbetet mellan våra en-heter. Ringhals och Forsmarks organisationsförändringar syftar just till att öka effektiviteten och stärka möjligheterna att sam-verka mellan verken. Dessutom samordnar vi vår projektledning till den centrala stabsenheten Projects & Services. Det ska bli naturligt att kollegor i hela vår kärnkraftsverksamhet har ge-mensamma projekt och samar-betsområden.

– Sist men inte minst ska vi se till att vi har engagerade medarbetare. Jag vill att alla ska känna stolthet över vårt viktiga uppdrag i samhället och det fina arbete som utförs.

Tre frågor till Torbjörn Wahlborg

TEXT: CECILIA GERGER FOTO: ELISABETH REDLIG

Torbjörn Wahlborg

Chef Vattenfall Region Norden, CNO, Chief Nuclear

Officer, samt styrelseordförande i Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB och SKB AB.

Från och med den 1 april är Torbjörn chef för Vattenfalls

nya affärsområde Generation.


2026Vattenfall

planerar attstänga

Ringhals 2

29,00öre/kWh

Tota

l pro

duktionskostnad exklusive "kärnkraftskatt"

(effekt

skat

t) 2

2,9

0 ö

re/k

Wh

0

10

20

30

40

50

60

Elpriset på Nord Pool

DA

TA S

AK

NA

S.

Tim

pris

et p

å N

ord

Pool S

pot

om

fatt

ar in

te k

ost

nad

för

elce

rtifi

kat, p

åsla

g,

ener

gis

katt

, mom

s och

eln

ätsk

ost

nade

r. K

älla

: Nord

Pool

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Genomsnittligtelspotpris

öre/kWh påNord Pool

Nor

ra S

veri

ge

27

,67

Nor

ra M

ella

nsve

rig

e 2

7,7

2

Söd

ra M

ella

nsve

rig

e 2

8,1

9

Söd

ra S

veri

ge

29

,88

Nor

ra S

veri

ge

33

,85

Nor

ra M

ella

nsve

rig

e 3

3,8

5

Söd

ra M

ella

nsve

rig

e 3

4,0

8

Söd

ra S

veri

ge

34

,5

Nor

ra S

veri

ge

28

,6

Nor

ra M

ella

nsve

rig

e 2

8,6

Söd

ra M

ella

nsve

rig

e 2

8,8

Söd

ra S

veri

ge

29

,04

25

,63

27

,64

44

,58

28

,01

49

,15

39

,28

54

,25

2012 – den svenska

elmarknaden delasi fyra geografiska

elprisområden.

1 100MILJARDER KRONOR

Sedan millennieskiftet har tyska konsumenter betalat 1 100 miljarder

kronor i stöd till elproducenter med

förnybar produktion. De närmaste tio åren

förväntas kostnaderna för subventionerna

uppgå till 400 miljarder kronor per år.

Källa: SKGS, den svenska basindustrins organ för

energifrågor.

2025Vattenfall

planerar attstänga

Ringhals 1

öre/kWh

27,96

Day-aheadNord Pool Spot

16 januari

2020Elpriset tros stiga även i Sverige när Tyskland stänger sin kärnkraft, samtidigt som flera äldre kolkraftverk

planerar att fasas ut.

Total produktionskostnad

Forsmark och Ringhals 2014:

RINGHALS FORSMARK SKB ÖVRIGA KÄRNKRAFTSENHETER

År 2010, samma år Andreas Regnell tillträdde som strategi chef för Vattenfall, trodde de flesta att den ekonomiska krisen var över för den här gången. Svensk industri hade fart på hjulen igen, vi var Europas nya tigerekonomi och de låga elpriserna från 2009 hade bytts till ovanligt höga nivåer. I dag, fem år senare, är elpriset trots skaplig ekonomisk utveckling betydligt lägre. Det finns inget som tyder på att priser-na ska stiga inom överskådligt tid, och det talas om stora besparingar bland elproducenter.

Hur ser läget ut för Vattenfall? – Vänta så ska jag visa, säger Andreas Regnell och plockar fram

”Det är riktigt illa just nu”Rekordlåga elpriser tvingar elproducenter i hela Europa till drastiska besparingar. Vattenfall är inget undantag. – Med de kostnader och skatter Vattenfall har i dag är det inte lönsamt att driva kärnkraft, säger Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall.

sin mobiltelefon. Han sveper igång skärmen och vänder den mot mig. Det står: 27,96 öre/kWh.

– Det är spot-priset på Nord Pool. Vi får just nu mindre betalt för elen vi levererar än det kostar att driva Forsmark och Ringhals. Då är det ändå vinter och tre reaktorer står stilla just nu. Pri-serna borde vara höga. Så svaret på din fråga är att det är illa, det är riktigt illa just nu.

Du har talat om Vattenfalls ekonomiska läge på bland annat Forsmark och Ringhals. Vad säger du när du är ute?– Eftersom den situation vi befinner oss i beror på att mark -naden har totalförändrats brukar

jag börja med att tala om orsaken till att elpriset är så lågt som det är i dag. På 1990-talet bestämde Europas politiker att vi skulle minska utsläppen och ställa om vår energiproduktion. Det resulterade i EU:s 202020-mål. För att skynda på processen knöt politikerna målen till ett system som subventionerar ny förnybar kraftproduktion, trots att de kraftverk som man ville få bort inte var uttjänta. I Tyskland har man exempelvis subventionerat en stor utbyggnad av sol- och vindenergi. Men eftersom få gamla kraftverk lagts ner har det gett överkapacitet på marknaden. Samtidigt har efterfrågan på el minskat både på grund av den låga tillväxten och genom energi -effektiviseringar. Utvecklingen av shale gas (skiffergas) har fått priset på kol att sjunka kraftigt.

– Det handlar alltså om att överkapacitet, låg efterfrågan och lågt kolpris har gett oss ett

Från 1 april ingår Andreas Regnell i Vattenfalls nya koncernledning.

extremt lågt elpris, under ovan-ligt lång tid. Och nu måste vi göra något om Vattenfalls stor-skaliga produktion ska finnas kvar i framtiden.

Har subventionerna rubbat balansen på marknaden?– Ja, och det till ett högt pris i exempelvis Tyskland. Den tyska


VD KOMMENTERAR

”Så länge vi hade höga elpriser fanns det inte samma incitament att se över verk-samhetens alla kostnader. Forsmark och Ringhals har under många år varit så lönsamma att vi inte behövt tänka ett varv till för att spara pengar i varje projekt. Men precis som så många andra företag som i tuffa tider har klarat av att ställa om, och gått stärkta ur krisen, är jag övertygad om att vi kommer att klara att minska våra kostnader och bli lönsamma igen.”

Eva Halldén, vd Forsmark och Ringhals

2026Vattenfall

planerar attstänga

Ringhals 2

29,00öre/kWh

Tota

l pro

duktionskostnad exklusive "kärnkraftskatt"

(effekt

skat

t) 2

2,9

0 ö

re/k

Wh

0

10

20

30

40

50

60

Elpriset på Nord Pool

DA

TA S

AK

NA

S.

Tim

pris

et p

å N

ord

Pool S

pot

om

fatt

ar in

te k

ost

nad

för

elce

rtifi

kat, p

åsla

g,

ener

gis

katt

, mom

s och

eln

ätsk

ost

nade

r. K

älla

: Nord

Pool

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Genomsnittligtelspotpris

öre/kWh påNord Pool

Nor

ra S

veri

ge

27

,67

Nor

ra M

ella

nsve

rig

e 2

7,7

2

Söd

ra M

ella

nsve

rig

e 2

8,1

9

Söd

ra S

veri

ge

29

,88

Nor

ra S

veri

ge

33

,85

Nor

ra M

ella

nsve

rig

e 3

3,8

5

Söd

ra M

ella

nsve

rig

e 3

4,0

8

Söd

ra S

veri

ge

34

,5

Nor

ra S

veri

ge

28

,6

Nor

ra M

ella

nsve

rig

e 2

8,6

Söd

ra M

ella

nsve

rig

e 2

8,8

Söd

ra S

veri

ge

29

,04

25

,63

27

,64

44

,58

28

,01

49

,15

39

,28

54

,25

2012 – den svenska

elmarknaden delasi fyra geografiska

elprisområden.

1 100MILJARDER KRONOR

Sedan millennieskiftet har tyska konsumenter betalat 1 100 miljarder

kronor i stöd till elproducenter med

förnybar produktion. De närmaste tio åren

förväntas kostnaderna för subventionerna

uppgå till 400 miljarder kronor per år.

Källa: SKGS, den svenska basindustrins organ för

energifrågor.

2025Vattenfall

planerar attstänga

Ringhals 1

öre/kWh

27,96

Day-aheadNord Pool Spot

16 januari

2020Elpriset tros stiga även i Sverige när Tyskland stänger sin kärnkraft, samtidigt som flera äldre kolkraftverk

planerar att fasas ut.

Total produktionskostnad

Forsmark och Ringhals 2014:


elkonsumenten betalar tre gånger så mycket som den svenska. Men samtidigt måste vi vara självkritis-ka. Det som har hänt är inte ”fel”. Väljarna har valt politikerna som fattat de här besluten. Och det i flera val efter varandra. Samhället vill ha mer förnybar el. Och man vill inte ha kolkraft.

Påverkar opinionen kärnkraftens framtid?– Kärnkraften är i ett helt an-nat läge än kolkraften. Många svenskar funderar över om det är en god idé att bygga ny kärn-kraft, men få vill lägga ner de reaktorer vi har.

– Att vi måste göra besparin gar inom kärnkraften beror inte på att Vattenfall inte tror på kärn-kraft, utan på att elpriset är så lågt. Min åsikt är att vi bör driva de befintliga verken enligt plan för att ge Sverige möjlighet att i god tid ställa om till ett energi-system som svenska folket vill ha – och som vi förhoppningsvis börjar definiera i den kommande energikommissionen.

Kan det ändå bli aktuellt att stänga olönsamma reaktorer?– Om vi trodde att priset skulle vara kvar på 28 öre/kWh i tio år till, skulle vi vara tvungna att stänga reaktorer. Men det tror vi inte.

– En komplicerande faktor är att det är dyrt att stänga kärn-kraftverk. Så länge vi har till-stånd att vara i drift måste vi ha personal och utföra underhåll. Men det finns en gräns. Vi kan inte fortsätta att investera i an-läggningar om det inte går att få dem lönsamma ens på sikt.

Hur länge kan priset vara så här lågt?– Det är svårt att säga. 2020 stänger tyskarna sin sista kärn-kraft och ungefär samtidigt pla-neras en hel del gammal kolkraft att fasas ut. Då tror vi att priset kommer att gå upp i Tyskland – vilket också påverkar vårt pris. Enligt plan ska R1, R2, O1 och eventuellt O2 stängas i Sverige runt 2025, alltså om tio år. Det kommer också att påverka priset.

Men subventionerna och utbygg-naden av förnybar produktion kommer att fortsätta. – Ja, men när andelen väder-beroende kraft ökar, ökar även behovet av reglerbar kraft, vilket gör kärn- och vattenkraft mer värdefull.

Så vad gör vi nu?– Vi måste sänka kostnaderna. Den tid när kärnkraften var så lönsam att det inte spelade någon roll hur många miljarder ett projekt kostade, den är borta. Vi måste ta tillvara varje idé som spar pengar utan att tumma på säkerheten. Sedan måste vi fundera över hur vi kan få bättre betalt för vår produkt.

Bättre betalt låter trevligt. – Tidigare var idén att kärnkraf-ten skulle vara baskraft. Men ju mer väderberoende elproduk-tion vi har, desto större efterfrå-gan på reglerkraft. Kanske kan det löna sig att sänka effekten för att kunna höja produktio-nen när det blåser lite eller när solen inte skiner?

Är det något område där du ser att kostnaderna kan minska?– Nej, och det är verkligen inte vi här i Solna som är experter på hur Forsmark och Ringhals ska spara. Men jag tror att det ligger mycket

i det Forsmarks och Ringhals vd Eva Halldén säger när hon menar att vi gör saker onödigt krångligt. Vi tar i som om det gällde reak-torsäkerheten även när det inte gör det. Och vi går miste om stor-driftsfördelar när vi exempelvis inte samordnar projekt mellan Forsmark och Ringhals.

Att till exempel arbetet med stresstesterna efter Fukushima drivits i två olika projekt, Buster på Ringhals och FOSH på Forsmark, är en lösning som inte kommer att tillämpas i framtiden?– Alla utmaningar ska lösas så lika som möjligt. Då går det inte att ha två separata organisatio-ner som arbetar med en uppgift.

Vilka reaktioner får du?– Jag får intryck av att många tänker ”F-n vad trist, men nu fat-tar jag.” Man ska komma ihåg att behovet att skära i kostnaderna inte beror på att verksamheten är misskött, utan på att marknaden förändrats på ett vis som ingen förutsett. Och vi måste anpassa oss efter det, eller försvinna.

– Varje medarbetare blir otroligt viktig i en så här allvar-lig ekonomisk situation. Vi på huvudkontoret kommer att göra allt vi kan för att skapa så bra för-utsättningar som möjligt, men det är alla som arbetar på Ring-hals och Forsmark som sitter på lösningarna. Både Forsmark och Ringhals har stora investerings-projekt som ska genomföras de närmaste åren och behovet av underhåll ökar. Om man gillar problemlösning tror jag att man kommer att tycka att de när-maste åren blir ganska kul. Fulla av utmaningar, men kul.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

FOTO: ANDREAS LINDH

ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND


Fredrik Hegrelius. Foto: Elin Bergqvist

Kenneth Stensson. Foto: Elina Meuller

De omfattande förnyelseprojekten har under flera år färgat revisionerna på Forsmark. Mycket har bockats av, men några större arbeten återstår. Ett av dem är byte av generator på Forsmark 3. Det är årets största projekt och beräknas vara tidsstyrande för revisionen.

I samband med revisionen 2011 åtgärdades ångläckage på generatorn vid Forsmark 3. På bilden demonteras vätgashusets överhalva. Foto: Pehr Andersson

Än är den nya generatorn inte på plats, men i slutet av maj förväntas den 780 ton tunga pjäsen anlända med båt från Frankrike.

– Den är färdigtillverkad men det är många prover och kon-troller som måste genomföras innan generatorn är klar för leverans, berättar Fredrik Hegre-lius, projektledare.

Den nya generatorn från Alstom kommer att ersätta den gamla som suttit på plats sedan starten 1985. Dessutom ska till-hörande hjälp- och kylsystem bytas ut. I samband med ge-neratorbytet kommer även sex transformatorer att bytas ut.

– De är också gamla och vi har haft problem med oljeläckage. De nya transformatorerna är anpas-sade till den nya generatorn som levererar en högre spänning än den gamla, 25 kV istället för 20,5 kV, säger Kenneth Stensson, revi-sionsprojektledare vid Forsmark 3.

Ingen effekthöjningGeneratorbytet var ursprung-ligen planerat att göras år 2014 men flyttades fram ett år på grund av tekniska tillverknings-problem från leverantören.

– Det är tråkigt med sådana förseningar eftersom det har medfört stora kostnader för Fors-mark, både för projektet och för driften, säger Fredrik.

Den nya generatorn har en högre effekt än den gamla, 1500 MW mot tidigare 1156 MW. Generatorbytet innebär dock ingen effekthöjning för anläggningen. Det tidigare


Generatorbyte på Forsmark 3 störst i år

Planerade revisioner 2015

Ringhals

R1 12 april–8 juni

R2 25 juli–25 november

R3 20 maj–25 juni

R4 12 augusti–17 september

Forsmark

F1 3 maj–7 juni

F2 5–19 juli

F3 2 augusti–17 september

beslutet om att effekthöja Forsmark 3 togs bort av styrelsen i november 2014 på grund av en försämrad lönsamhetskalkyl.

Årets revision var ursprung-ligen planerad att vara en kortare bränslebytesrevision.

– Det är en av anledningarna till att vi inte kommer att göra så många större arbeten under revi-sionen utöver generatorbytet.

Det vi passar på att göra är betongreparationsarbeten i tre kylvattenkanaler och att byta kabelgenomföringar till reak-torinneslutningen. Båda jobben är omfattande och kräver runt 20 dagar, berättar Kenneth.

TEXT: ELIN BERGQVIST



– Senast den 31 december 2015 ska alla åtgärder i övergångsplanerna, ÖGP, vara klara. Det har varit en lång resa men nu närmar vi oss målet, säger Magnus Albrekt-son, projektledare för RISE (Ringhals Safety Enhancement).

Under årets revisioner ska de sista ÖGP-åtgärderna införas i anläggningarna. Av totalt 45 införandeprojekt är hittills cirka 30 slutförda. Ringhals 1, 3 och 4 har ett fåtal åt-gärder kvar medan Ringhals 2 har flera stora anläggningsändringar på programmet.

RISE svarar för kravtolkningen av SSM:s fö-reskrift. Baserat på kraven har koncept tagits fram för vilka anläggningsändringar som be-höver göras och detta har brutits ner i matri-ser för varje block. Projekten förbereds inom RISE fram till etableringsfasen och går sedan vidare som fristående genomförandeprojekt.

– Vår uppgift är även att följa upp slut-resultatet så att de införda åtgärderna verkligen lever upp till de krav som ställs, säger Magnus.

Från analys till åtgärdRinghals arbete med övergångsplanerna inleddes på bred front i mitten av 2000-talet. Ambitionerna var stora och man la ner myck-et tid på att analysera säkerhetsfunktionerna. Efter hand har arbetet fokuserats mer och mer mot konkreta anläggningsändringar.

… Ola Bergström, underhållsingenjör inom kraftelektronik på Ringhals 1 och 2, som fått en belöning på 300 000 kronor från Idébanken. Du har tagit fram en lyftvagn som sparat mer än en miljon kronor åt Ringhals. Berätta!– Med start 2011 skulle vi byta batterier i delar av det avbrottsfria elsystemet på R2, totalt mer än 800 battericeller à 88 kilo styck. Eftersom det inte fanns någon bra lyft- metod klurade jag på en snabb och flexibel lösning som skulle fungera i det trånga utrymmet. Jag tog fram ett konstruktionsunderlag och en extern mekanisk verkstad tillverkade lyftvagnen. Hur fungerar den?– Lyftvagnen rullas fram till batteriställningen och hakas fast i den. Ställningen blir därmed ett mothåll för lyftet. Genom en vridbar lyftbalk med en telfer kan batteri-cellerna enkelt lyftas i och ur sina ställningar. Det funkade över förväntan. Batteribytet kunde göras på halva tiden och dessutom säkrare och med bättre arbetsförhåll-anden för personalen. Du har blivit utsedd till potentiell specialist. Vad innebär det?– Jag har en utvecklingsplan för att bli färdig specialist inom kraftelektronik 2016. Det handlar om anläggning-ens elsystem och att se till att de avbrottsfria näten, som täcks upp genom kraft-elektronik och batterisystem, alltid fungerar. Det är ett spännande och utmanande område, som jag tror blir allt viktigare för kärnkraften.

Hallå där…

– Under 2013 såg vi över omfattningen då det stod klart att 2015 var det slutår som gäll-de från SSM, berättar Magnus. Det vi levererar ska vara tillräckligt bra och möta myndighe-tens krav, men behöver inte ha guldkant.

För närvarande omfattar RISE cirka 75 hel-tidstjänster men i personer räknat är antalet det dubbla. Även utanför projektet är ett stort antal ringhalsare berörda i olika roller. Engagemanget är stort och framdriften god, framhåller Magnus.

Två utmaningar– Vi har två utmaningar som vi nu fokuserar på inom RISE. Dels att de pågående genom-förandeprojekten får det stöd och de resurser som behövs för att kunna gå i mål med sina åtgärder. Dels att Ringhals kan leverera do-kumentationen till SSM som visar att de fyra blocken uppfyller de nya säkerhetskraven.

Slutprodukterna består av uppdaterade säkerhetsredovisningar och säkerhetstek-niska driftförutsättningar (SAR och STF) samt verifieringsrapporter som på anlägg-ningsnivå visar hur myndighetens krav är tillgodosedda.

– Vi vet vad som ska göras och det kom-mer att bli tufft, men slutresultatet blir bra, sammanfattar och förutspår Magnus.

TEXT: YVONNE JONSSON

FOTO: BÖRJE FÖRSÄTER OCH YVONNE JONSSON

Ringhals viktigaste fokusområdeEfter många års arbete med analyser och åtgärder för att förstärka reaktorsäkerheten och anpassa Ringhals till Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) ökade säkerhetskrav, är det 2015 dags för målgång.

Ringhals 2 har flera stora anläggningsändringar som ska genomföras innan arbetet med övergångs- planerna avslutas. Det ger förutsättningar för fortsatt drift efter 2015.

Magnus Albrektson, projektledare för RISE.

Foto

: Yvo

nne

Jons

son



Under januari och februari har kartläggningar av de olika stabernas arbetsuppgifter och funktioner genomförts.

– För att synliggöra effektivi-seringspotentialen gör vi jämfö-rande analyser mellan Forsmark och Ringhals. Vilka arbetssätt är gemensamma? Hur ska stabs-funktionerna se ut när de är gemensamma? Det är frågor vi arbetar med, säger Peter Selting, biträdande chef på Forsmarks av-delning för säkerhet och miljö.

I de olika grupperna, som till exempel Kommunikation och Affärsstöd, finns medlemmar från både Forsmark och från Ringhals.

– Det finns även en föränd-ringsgrupp i Ringhals, vars upp-gift är se till att förändringarna kan implementeras där, berättar Peter.

Effektiv organisationAnalyserna görs bland annat genom att lista de olika avdel-ningarnas arbetsuppgifter.

– De analyser som genomförs omfattar bland annat en över-syn av vilka arbetsuppgifter som kan vara gemensamma för de olika bolagen, och vilken effek-tiviseringspotential som är för-knippat med dessa. För områden där skillnader finns försöker vi dessutom identifiera vilket an-greppssätt som är mest effektivt, säger Peter.

Effektiviseringar innebär även besparingar. Peter och hans kollegor arbetar med tre olika scenarier.

– Tio, tjugo, eller trettio pro-cents besparingar, utifrån de nivåerna ska vi sedan se var vi kan göra besparingarna och vil-ken påverkan dessa besparingar har på verksamheten. I slutet av februari hålls ett styrgrupps-

Som ett led i förnyelsen av Forsmarks organisa-tion utreds möjligheten att samordna staberna Kom-munikation, Personal och Affärstöd med Ringhals. – Det är en sporrande uppgift. Det handlar om två olika företag och ett geografiskt avstånd, säger Peter Selting som leder delprojektet.

Ökade synergier med gemensamma staber

Ny organisation till höstenDen första fasen av organisationsutredningen på Forsmark är avslutad. Enligt nuvarande planering

kommer en anmälan om organisationsförändringen att skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten i maj.

Rekrytering och tillsättning av chefer och medarbetare beräknas vara klart innan sommaren.

möte där genomförda analyser presenteras för beslut om fort-satt arbete. Planen är att vi efter det mötet kommer att kunna fokusera på ett tydligt scenario, säger Peter.

Det är fortfarande för tidigt att tala om vilka besparingar det kan röra sig om.

– Syftet med organisations-översynen är att vi ska hitta synergier mellan Ringhals och Forsmark och jobba enklare och effektivare. Exakt vilka bespa-ringar detta medför och vad det kommer att innebära är ännu för tidigt att säga, avslutar Peter.

Forsmarks nya organisation, med gemensamma staber, ska införas i oktober 2015.

TEXT: ALEXANDER ÅBERG

ILLUSTRATION: VLADGRIN


E.ON tar över BarsebäckVattenfall har sålt sin andel av driftbolaget Barsebäck Kraft AB till E.ON.

Överlåtelsen skedde vid årsskiftet och E.ON tillträder som ägare senast

1 april 2015.

E.ON äger sedan tidigare mark och fastigheter vid verket. I och med

köpet får man nu ett tydligare ansvar för rivning och det radioaktiva av-

fallet. Nästa steg i avvecklingen av Barsebäck blir byggnation av ett mel-

lanlager för radioaktiva delar.

Driftbolaget har i dag ett 50-tal anställda med uppdraget att sköta

dagens servicedrift och förbereda för kommande rivning.

NOTERAT

Arbetet med att reparera bottenplåten

på Ringhals 2 kommer att ta betyd-

ligt längre tid än vad som antogs ur-

sprungligen. Att svetsa på ny plåt och

återställa golvet tar flera månader och

tillsammans med årets förlängda revi-

sion kommer det att dröja till novem-

ber innan blocket är tillbaka i drift.

Det var ett läckage i samband med

en täthetsprovning av reaktorinneslut-

ningen under fjolårets revision som var

upptakten till det arbete som pågår

nu. När man tog bort en bit av betong-

golvet för att laga läckan upptäcktes

förändringar i plåten som visade sig

vara korrosion.

Undersökningar och analyser har

visat att korrosionen härrör från bygg-

tiden. Två tredjedelar av det cirka 900

kvadratmeter stora golvet färdigställ-

des ganska snabbt efter att plåten

monterats, men resten – i princip hela

ytan längs innerväggen – stod öppen

för påverkan under en längre tid. Det

är denna yta som nu måste friläggas

och delvis förses med ny plåt. Plåten

täcks av dryga halvmetern betong och

lecablock som måste tas bort, innan

reparationen kan genomföras. Golvet

ska därefter gjutas på nytt och avslut-

ningsvis täthetsprovas inneslutningen.

Detta arbete beräknas pågå fram till

25 juli varefter den ordinarie revisio-

nen inleds.

Årets revision är omfattande på

grund av den stora mängd säkerhets-

höjande anläggningsändringar som

ska genomföras. Återstarten efter re-

visionen är beräknad till 25 november.

Reparationen av Ringhals 2 tar tid

För att skydda resten av anläggningen mot damm, plastas varje delområde in. Betongen tas om hand som kärntekniskt avfall. På fotot syns byggkonstruktör Adnan Jukic.

Kulinarisk och svettig gemenskapDrygt 30 skidåkare deltog i Vattenfall IF:s årliga träningsläger

i Orsa Grönklitt, 15-18 januari. Många åkte mer än fem mil per

dag för att förbereda sig inför Vasaloppet. Deltog gjorde bland

annat Farhad Rouhani-Kalleh, Nuclear Fuel, och Håkan Wenner-

ström, Projects & Services, som delade stuga med likasinnade

skid- och matfantaster. Dagarna ägnades åt skidåkning och

kvällarna åt matlagning, då middagarna bestod av tre rätter.

Foto

: Kat

ariin

a G

üven

Foto

: Börj

e Fö

rsät

er

Foto

: Fel

ix G

erla

ch

SKB ansöker om utbyggnadFöre jul skickade SKB in an-

sökningarna om att få bygga

ut Slutförvaret för kortlivat

radioaktivt avfall, SFR, i Fors-

mark. Utbyggnaden görs i

första hand för att få plats

med låg- och medelaktivt riv-

ningsavfall från de svenska

kärnkraftverken. Barsebäcks

två reaktorer väntar redan

på att rivas. Men i framtiden

kommer även reaktorer som

fortfarande är i drift i dag bli

gamla, stängas av och mon-

teras ner.

Strålsäkerhetsmyndig-

heten och Mark- och miljö-

domstolen påbörjar nu till-

ståndsprövningen. Först när

tillstånd beviljats kan bygget

sättas i gång. Efter utbygg-

naden blir SFR nästan tre

gånger så stort som i dag.

Mer bränsle kan få plats I framtiden behöver SKB kunna lagra mer använt kärnbränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn. Nuvaran-de tillstånd ger möjlighet att lagra 8 000 ton. Enligt da-gens prognoser uppnås det cirka 2023. Men det befint-liga utrymmet kan utnyttjas mer effektivt genom att lasta om bränsle från normalkas-setter till kompaktkassetter. Samtidigt skulle härdkompo-nenter, exempelvis styrstavar, kunna lagras på annan plats. Utan att för den skull bygga ut mellanlagret innebär detta att 11 000 ton kan rymmas i anläggningen. SKB planerar under våren att skicka in ett tilläggsyrkande om utökad mellanlagring till myndighe-terna. Det sker inom ramen för den pågående tillstånds-prövningen av hela systemet för slutförvaring av använt kärnbränsle.

”Vi ska se till att vi har stolta och engagerade medarbetare”Torbjörn Wahlborg, chef Vattenfall Region Norden


Christian Zackrisson,

processoperatör, Ringhals

– Utbildningen var väldigt bra och

påkostad. Vi fick bland annat göra

en studieresa till forskningsreak-

torn ISIS i Saclay, utanför Paris.

Under terminen hade vi studerat

reaktorfysik, och att få utföra labo-

rationer i ett riktigt kontrollrum fick

alla bitar att falla på plats. Lärarna

var bra och jag kan

rekommendera ut-

bildningen till alla

som är intresserade

av en framtid inom

kärnkraften.

Oskar Lidholm,

systemingenjör, Forsmark

– Det bästa med utbildningen var

att alla kurser hängde ihop väl-

digt bra. Lärarna var väldigt en-

gagerade och vi fick göra många

intressanta studiebesök och la-

borationer. Vi var en liten men väl

sammansvetsad

grupp som plugga-

de tillsammans. Ut-

bildningen har varit

till stor nytta i mitt

dagliga arbete.

Mikael Haglund,

processoperatör, Ringhals

– Jag upplevde utbildningen som

extremt genomtänkt med en

detaljerad plan där syftet med

varje enskild kurs var tydligt, då

är det kul att lära. Kurserna hål-

ler ett högt tempo och kräver

engagemang, men satsar man

får man väldigt mycket tillbaka

av lärarna. Tack

vare utbildning-

en kände jag

mig väl förbe-

redd när jag bör-

jade jobba.

Olof Lantz,

processoperatör, Forsmark

– Utbildningen gav mig mycket

kunskap från bland annat labo-

rationer och föreläsningar. Det

gjorde att jag kände mig väl för-

beredd när det var dags att börja

jobba. Vi var en relativt liten grupp

och vi gjorde en

hel del studiebe-

sök. Det skapade

närhet till både

universitet och

industri.


Michael Österlund är program-ansvarig för högskoleingenjörs-programmet i kärnkraftsteknik som ges av Uppsala univer-sitet med stöd av de svenska

Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftsteknik är unikt. Fyra årskullar har hittills utexaminerats och flera av eleverna arbetar i dag på Ringhals och Forsmark. – Studenterna känner att de är behövda inom in-dustrin och det finns ett stort intresse av att anställa dem, säger Michael Österlund vid Uppsala universitet.

Eftertraktade studenter

kärnkraftverken. Utbildningen som är den enda i sitt slag är ettårig, ger 60 högskolepoäng och leder till högskoleingen-jörsexamen.

För att bli antagen krävs två års tidigare studier på ett högskole-ingenjörsprogram inom maskin- eller elektroteknik eller motsva-rande vid en svensk högskola.

– Med få undantag har stu-denterna som gått ut från pro-grammet anställts vid kärnkraft-verken, företrädelsevis inom driften, säger Michael Österlund som hoppas på fler sökande till kursens platser.

Inom programmet läser stu-denterna bland annat reaktor-

och kärnbränsleteknik, kärn-kraftssäkerhet och elkraftteknik. Under utbildningen finns många möjligheter att knyta kontakter inom industrin.

– Utbildningen har gett en mycket god grund för fortsatt utveckling, konstaterar tidigare studenten Christian Zackrisson som i dag jobbar som process-operatör på Ringhals 4.

TEXT: ANNA COLLIN

FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

FOTO CHRISTIAN OCH MIKAEL: ANNA COLLIN FOTO: OSKAR OCH OLOF: SARA SÖDERSTRÖM

Kursen leder till en yrkesexamen, den omfattar 60 högskolepoäng:

• Introduktion till kärnkraft 5 hp• Reaktorfysik 5 hp• Nukleär termohydraulik och

ångturbinteknik 5 hp• Lättvattenreaktorteknik 5 hp• Kemi, material och bränsle

för reaktortillämpningar 5 hp• Elkraftteknik 5 hp• Kärnkraftssäkerhet 5 hp• Kärnkraftsdrift 5 hp• Framtida nukleära energisys-

tem 5 hp• Examensarbete 15 hp

Michael Österlund.

Högskoleutbildning i kärnkraftsteknik.



Sara Eriksson, kvalitets- och arbetsmiljö-samordnare, SKB Forsmark – Jag tycker det är bra att man kan använda det till flera olika saker. Coreträning på kontoret i Östhammar är

lättill gängligt och kul, jag har vanligt gymkort och jag har gått på ”itrim”, ett koncept som ser till helheten.

Göran Larsson, driftchef Ringhals 2 – Nu tränar jag med rullski-

dor inför Vasa-loppet, så jag ska skämma bort mig själv med massage eller något lik-nande.

Rozhgar Othman, ingenjör, Vattenfall Nuclear Fuel AB – Jag ska använda mitt frisk-

vårdsbidrag till att simma. Det är viktigt för de som har stilla-sittande arbe-ten att röra på sig på fritiden.

Lars Jansson, systemutvecklare, Forsmark – Jag måste erkänna att jag hittills varit dålig på att an-vända friskvårdsbidraget. Jag brukar promenera och

springa och det kan man ju göra ändå. Men i år ska jag använda frisk-vårdsbidraget till massage.

Hur tänker du använda ditt friskvårdsbidrag?

?Fråga 4

Oavsett på vilken sajt du jobbar ringer du som behöver hjälp av företagshälsovården till Manpower Hälsopartners Kundcenter, där du kan boka tid för ett första besök.

– Kundcenter är öppet alla vardagar mel-lan kl 8–17. Ökad tillgänglighet är en av fördelarna med det nya avtalet, säger Brita Evansson, Human Resource Business Partner på Forsmark.

Ny leverantör av företagshälsovårdAlla medarbetare inom Vattenfall har tillgång till företagshälsovård när det gäller besvär och symptom som uppstår i samband med arbetet. Från och med årsskiftet är Manpower Hälsopartner Vattenfalls nya leverantör av företagshälsovård.

Gunilla Filipsson, sjuksköterska på Manpower Häl-sopartner, tar emot besökare på Forsmarks mot-tagning för företagshälsovård.

Sveriges friskaste medarbetare

Vattenfall vill erbjuda sina anställda en bra arbetsmiljö där människor kan trivas och må

bra. Det är viktigt för företaget, vars vision är att ha Sveriges friskaste medarbetare.

En av de viktigaste faktorerna för att medarbetarna ska kunna ha bra energi och god

hälsa är fysisk aktivitet. Därför sponsras alla medarbetare med ett årligt friskvårdsbidrag,

som kan användas till träning, kursavgifter och olika slags behandlingar. Det kan även

användas till andra friskvårdsaktiviteter såsom kost- och motionsrådgivning, sluta röka-

kurser och stresshantering. På Ringhals och Forsmark är friskvårdsbidraget 1 500 kronor

per anställd och år. Se till att använda ditt friskvårdsbidrag - boka dina träningspass eller

behandlingar nu. På Vattenfalls intranät kan du läsa mer om hur du gör för att få ersätt-

ning för dina utlägg: Att arbeta på Vattenfall/Arbetsmiljö och hälsa/Friskvårdsbidrag

Manpower Hälsopartners Kundcenters telefonnummer:

0771-38 80 00

Läs mer på Vattenfalls intranät: Att arbeta på Vattenfall/ Arbetsmiljö och hälsa/

Företagshälsovård

På mottagningen märks för övrigt inte så stor skillnad efter att Previa vid årsskiftet lämnade över till den nya leverantören. Manpower Hälsopartner fortsätter att leverera företagshälsovård som tidigare, bland annat rutinmässiga hälsounder-sökningar.

TEXT: SARA SÖDERSTRÖM FOTO: ANNA EK



Kameran är monterad på Roger Karlssons hjälm. Den har hög upplös-ning och kommunicerar trådlöst med basstationen så att strålskyddarna vid Rolls-Roycevagnen hela tiden kan följa arbetet.

De större kamerorna monteras snabbt och enkelt med magneter och kan exempelvis ställas in på att röra sig i loopar för att täcka ett större område.


En ny utrustning som integrerar ljud-, bild- och teledosimetriövervakning ska sänka stråldoserna för Forsmarks strålskyddspersonal och öka säker-heten för alla som arbetar i miljöer med hög strålning.

ARBETSPLATSREPORTAGE

Rolls-Roycevagnen integrerar ljud, bild och teledosimetri i en användarvänlig it-miljö. – Vagnen är vår basstation. Vi är direktuppkopplade mot de olika ka-merorna, kan övervaka teledosimet-rarna och kommunicera med dem som är ute och gör jobben, säger Kent Karlsson, arbetsledare.

På bildskärmarna på Rolls-Roycevag-nen kan Kent Karlsson följa Roger Karlssons rörelser genom hjälmkame-ran och de trådlösa kameror som till-fälligt monterats i rummet. Samtidigt har de kontakt via ett headset.

– Vi hoppas också kunna hitta fler användningsområden för utrustning-en. Att exempelvis filma arbeten som utförs och göra instruktionsfilmer, säger Kent Karlsson.

Teledosimetrisystemet har samma leverantör som arbetsdosimetrisyste-met och ser ut som en liten tillsats på den vanliga arbetsdosimetern. – Man kan läsa av teledosimetrarna i de vanliga dosimeterläsarna, säger Kent Karlsson.


Det är en äkta Rolls-Royce som skyddssektio-nen på Forsmark, FMS, köpt in, bedyrar Kent Karlsson, en av sektionens arbetsledare. Eller två Rollsar, faktiskt. En för Forsmark 1 och 2 och en för Forsmark 3.

– Jag har hört att de gör bra bilar också, men just nu är jag mer intresserad av den här, säger han lite skämtsamt och lägger handen på en stor svart låda.

Den ser ut ungefär som en sådan där gigantisk plywoodbox på hjul som rockband släpar runt utrustning i under turnéer, fast mindre kantstött. Men när Kent Karlsson och Roger Karlsson, instrumentingenjör inom skyddssektionen, öppnar locket och börjar plocka upp alla finurliga manicker som gömmer sig i lådor och fack, känns det mer som högteknologisk James Bond än rock’n’roll. Här ryms en hypermodern utrustning för integrerad teledosimetri, ljud- och bildövervakning. Den är tillverkad av Rolls-Royce i samarbete med det franska strålsäkerhetsföretaget Mirion, som även leve-rerat Forsmarks nya arbetsdosimetrisystem.

SnabbriggatPå bara några minuter riggar Kent och Roger upp ljud- och bildövervakning i rummet. Roger får en teledosimeter, en smidig kamera på hjälmen och ett headset med mikrofon och hörlurar, så att han hela tiden kan kom-municera med Kent vid basstationen.

Vid basstationen kan Kent på två stora bildskärmar i realtid följa allt Roger ser och vad som händer i rummet. Han knappar på tangentbordet och ställer in larmnivåer för Rogers dosimeter. Skulle Roger komma så långt från basstationen att signalerna inte når fram, finns smidiga lösningar även för det.

Kamerornas upplösning är suverän. Kent Karlsson kan utan problem zooma in och läsa vad som står på informationsskyltar fem våningar ner i ett schakt. Det är lite så man undrar när Bondingenjören Q ska dyka upp. Istället kommer Jan Martinsson, chef för FMS.

Han är nöjd med inköpet.– Det är en del i vårt systematiska arbete

för att öka säkerheten och minska strål-doserna för bland annat strålskydds- och

underhållsmedarbetare. Och det utan att behöva tumma en millimeter på säkerheten vid jobb i miljöer med höga stråldoser, säger Jan Martinsson.

Lägre stråldoserVad är skillnaden jämfört med tidigare? Jo, vid jobb där det finns risk för höga dosrater har strålskyddspersonal tidigare varit tvungna att följa med in i miljöerna för att övervaka och ge råd som minskar stråldoserna. Med den nya utrustningen kan skyddspersonalen istället övervaka och ge instruktioner på distans, utan att själv riskera att utsättas för strålning.

– Jag tror att vi strålskyddare kommer att kunna göra ett bättre jobb med det här sys-temet. Det är inte alltid lätt att ha överblick över allt som händer när man är med på ett jobb ute i anläggningen. Folk rör sig mellan rum, det är ofta trångt. Här vid basstationen ser jag allt, jag kan följa allas stråldoser på skärmen och kan smidigt och lätt kommuni-cera med alla jag övervakar. Och det även om de är på vitt skilda platser i anläggningen, säger Kent.

Spela in instruktionsfilmerUtrustningen är inköpt för att öka säkerhe-ten och kontrollera och minska stråldoser i besvärliga miljöer, men Jan berättar att den även kan användas för att spela in exem-pelvis utbildnings- och instruktionsfilmer. Roger håller med.

– Vi har inte haft den så länge än, så årets revisioner blir lite av en testperiod. Men det vi sett än så länge är imponerande. Den är väldigt smidig att använda. Jag tror att den kommer att förändra och förbättra det sätt vi arbetar med strålskydd på, säger han.

TEXT OCH FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

Ny utrustning ger säkrare strålskydd

”Vid basstationen ser jag allt och kan smidigt

och lätt kommunicera med alla jag övervakar.”


Granskningar förbereds och följs uppI skrivande stund pågår förberedelser inför WANO:s granskning av Forsmark i slutet av

året. Den 10–12 februari kommer representanter från WANO hit för ett förberedande

möte, en så kallad pre-visit. På agendan står att bilda sig en uppfattning om anläggningen

samt gå igenom praktiska förberedelser inför granskningen. Under besöket kommer de att

göra en rundtur på Forsmark 1, träffa Forsmarks ledning samt intervjua utvalda personer –

tekniker, operatörer, systemingenjörer och Forsmarks funktionärer, så kallade counterparts.

– Syftet med intervjuerna är att få en lägesbeskrivning av vilka frågor vi jobbar med

just nu och vilka områden som är prioriterade, säger Thomas Heimbrand, Forsmarks

värd för besöket.

På Ringhals genomförs WANO Follow up den 2–6 mars. Då görs en utvärdering av det

arbete Ringhals har gjort med förbättringsområdena som identifierades under WANO

Peer Reeview 2013.

WANO följer upp SKB18–30 januari genomfördes en så kallad WANO Follow Up

på SKB:s anläggningar. Besöket var en uppföljning av den

WANO-granskning som SKB genomförde 2013. Första veckan

befann sig WANO-teamet på mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Följande vecka var de på Slutförvaret för kortlivat radioaktivt

avfall, SFR, i Forsmark. WANO:s team var utsända från Paris och

ledare för granskningen var Gilles Blyweert. SKB:s värd för

besöket var Bo Sundman.

NOTERAT WANO

WANO:s kontor i Paris utökarSedan 2011 har antalet anställda på WANO:s kontor i

Paris ökat med det dubbla. På grund av personalökningen

behövdes ytterligare ett kontor.

Det nya kontoret, som ligger på åttonde våningen i en

kontorsbyggnad vid La Défense, kompletterar det befintli-

ga kontoret på Rue Blaise Pascal. Avståndet mellan de två

kontoren är ganska kort, ungefär åtta minuter till fots.

Utvecklas genom WANOWANO, World Association for

Nuclear Operators, genomför regel-

bundet seminarier och workshops

för personal inom kärnkraften där

du får möjlighet till kompetensut-

veckling och att diskutera med kol-

legor från andra kärnkraftsföretag.

Seminarierna baseras på WANO:s

riktlinjer eller motsvarande.

För våren 2015 planeras följande

program:

> Independent Oversight

Workshop; 16–19 mars

> Nuclear Leadership Seminar;

12–17 april. Ledarskapsfrågor

specifika för kärntekniska verk-

samheter.

> Performance Indicators Seminar;

4–6 maj

> Management of SOER Recom-

mendations; 19–22 maj

> Digital Control Systems (DCS)

Workshop; 26–29 maj

Genom Vattenfalls medlemskap är

deltagandet kostnadsfritt. Mer

information och anmälan via WANO:s

hemsida, www.wano.org (inloggning

krävs) eller via Göran Larsson

[email protected]

Thomas Heimbrand, värd för WANO pre-vist på Forsmark. Foto: Eva Fischer

Per Therén är tillbaka på Ringhals efter fyra år på WANO i Paris och ser nu fram emot att få använda sina erfarenheter i rollen som ställföreträdande produktionschef.

– Det har varit mycket läro-rika år i Paris, säger Per som nu hoppas kunna dra nytta av sina erfarenheter. – Jag ska så klart försöka förmedla WANO:s tankesätt när det gäller säkerhet. Jag hoppas också hitta nya ut-vecklingsvägar för driften, till exempel mer likartade ar-betssätt mellan blocken. De första två åren på WANO arbetade han med Peer Reviews runt om i värl-den. Han konstaterar att det skiljer en hel del i hur man arbetar och i kulturen på de olika ställena. Men trots att medarbetarna i WANO-tea-men också kom från många olika länder fungerade sam-arbetet bra. – Vi går efter WANO:s rikt-linjer vilket gör att vi har sam-ma synsätt när vi genomför granskningarna, säger han. De senaste åren har han varit programchef för WANO:s tekniska support och planerat uppdrag efter medlemmarnas önskemål. Trots att han haft ett spän-nande jobb i internationell miljö tycker Per att det är skönt att vara hemma igen. Han har skaffat sig en hel del erfarenheter som han gärna underhåller om tillfälle ges. – Allt har sin tid, men dyker det upp några kortare inter-nationella uppdrag framöver så är jag beredd att delta till exempel i en Peer Review om jag får den möjligheten, sä-ger han.

Hallå där…

Gilles Blyweert deltog vid en workshop i Gimo. Foto: Eva Nevelius Buskhe

Foto

: Göst

a La

rsen


Kursinnehåll• Aktiv arbetsledning• Egenkontroll• Återkoppling av erfarenheter• Föreskriven skyddsutrustning• Vi håller vad vi lovar• Intakta brandceller• Kontroll på anläggningens status• Noggrann beredning• Riskbedömning• Rent system


I november påbörjades underhållsavdel-ningens nya utbildning i vardagssäkerhet för arbetsledare/ansvariga och driftperso-nal, både Forsmarksanställda och inhyrda. Hittills har drygt hälften av de runt 400 personerna som kallats gått kursen.

Att det går att förbättra säkerhetskulturen är Anna Högström, gruppchef på montagesektionen, och Rolf Fernroth, i underhållsavdelningens ledningsgrupp, övertygade om. – Ledningens förväntningar har länge kommunicerats, men det är först genom den här utbildningen som budskapen omsatts till praktik, säger de.

”Det är inte alltid säkert att den person som arbetat före mig har gjort rätt och därför är det viktigt att alltid kontrollera arbetsplatsen innan man börjar arbeta.”Markus Persson, underhållstekniker

Under ett rollspel i en underhållssimulator går Markus Persson, underhållstekniker, igenom arbetet som ska genomföras med kursdeltagarna.

– De som kallats har yrkesroller med stor betydelse för säkerheten och kvaliteten av de arbeten som utförs. Det är viktigt att också inhyrda arbetsledare och arbetsansva-riga får samma förutsättningar som de fast anställda att göra ett bra jobb, menar Rolf Fernroth.

Anna Högström och Rolf Fernroth har till-sammans med en arbetsgrupp inom under-hållsavdelningen tagit fram en utbildning om viktiga säkerhetsfrågor i arbetsvardagen på Forsmark. Kursen syftar till att göra delta-garna mer säkra på sitt arbete för att förbättra säkerheten i olika arbetsmoment.

Gemensam synTeori blandas med grupparbeten och prak-tiska rollspel där främst förberedelser inför olika arbetsuppgifter tränas i underhålls-simulatorer byggda i containrar.

– Utvärderingarna visar att särskilt den praktiska delen uppskattas. Det är då man får användning av de teoretiska kunskaperna, säger Anna Högström.

Markus Persson, underhållstekniker, är en av dem som har gått utbildningen.

– Att vi som går kursen har olika yrkesroller är jättebra för erfarenhetsutbytet. Vi arbetar ofta på lite olika sätt och kursen skapar en gemensam syn på hur olika moment ska genomföras och vad som är viktigt att tänka på, säger Markus.

Dan Andersson och Bengt Jansson är kur-sens lärare. De håller med Marcus:

– Vi får verkligen inblick i varandras arbete och ökad förståelse. Jag får också möjlighet att förmedla mina elkunskaper, till exempel om vilka risker som finns när man arbetar med el.

Rolf och Anna berättar att kursen också är planerad att genomföras av arbetsledare/ansvariga som ska arbeta under revisionerna.

– Det blir i så fall en kortare utbildning där tyngdpunkten ligger på de vanligaste problemområdena. Det gäller till exempel tillståndsutlämning och kontroll av avställ-ningar, förklarar de.

TEXT OCH FOTO: ELIN BERGQVIST

NY UTBILDNING I VARDAGSSÄKERHET

”Vi tränar vardagsproblematik över gränserna”

TEMA: SÄKERHET

TEMA: SÄKERHETSäkerhet är ett välkänt

begrepp för oss i kärnkrafts- branschen. Temasidorna i det

här numret av Reaktion är fyllda med exempel på hur vi gör när vi sätter säkerheten

främst i vårt arbete.


Peter Lindvall, vd KSU, utanför huvudkontoret i Studsvik. Foto: Anna Karlsson


Sedan 2013 har KSU valt att fokusera på tre viktiga utbildningsområden: återträning av kontrollrummens skiftlag, utbildning till olika befattningar, som till exempel turbin-operatör, och utbildning i verkslik miljö, främst riktad till stationstekniker och under-hållspersonal från verket.

Samtidigt har KSU utvecklat ett nytt ut-bildningsprogram som kallas Program för in-struktörsutbildning (PIU), med tillhörande behörighetstilldelning för instruktörer. Programmet består av de två delarna grund-läggande instruktörsutbildning (GI) och simulatorinstruktörsutbildning (SI). Syftet är att höja kompetensnivån hos alla KSU:s instruktörer.

KSU kompetenssäkrar sina instruktörerKSU satsar fullt ut på att kompetenssäkra sina instruktörer. Genom att kunna garantera bra utbildning bidrar företaget till säker kärnkraft. – De bästa instruktörerna kommer ofta från viktiga positioner på kärnkraftverken, säger Peter Lindvall, vd på KSU.

Lagarbete i O2-simulatorn på KSU. Thomas Ragnarsson, Gustav Kvarnemo, Patrik Olsson, Magnus Trogstam och Sandra Tvingsell planerar nästa kurs. Foto: Fideli Jonson

TEMA: SÄKERHET

Nya nätverk för kvinnor och unga

Charlotte Loid, chef för Pro-

jects & Services, har startat

två nya nätverk. Ett kvinnligt

och ett ungt, för medarbetare

som vill träffas och diskutera

olika arbetsrelaterade frågor.

– Syftet med de nya nät-

verken är att uppmuntra

kvinnor och unga medarbe-

tare att ta på sig mer an-

svarsfulla roller och få dem

att intressera sig för ledande

positioner inom företaget,

säger hon.

Maria Jalvemo och Karin

Snis är två av deltagarna. De

ser bland annat fram emot

att delta i diskussioner och

studiebesök som arrangeras

i nätverkets regi.

Foto

: Olle

Lin

der

Foto

: Chr

isto

ffer

Åg

stra

nd

Produktions- rekord igen

Vattenfalls kärnkraftverk, Forsmark

och Ringhals, producerar på en

mycket hög nivå även under 2014,

det fjärde bästa året sedan starten

för nästan 40 år sedan. Forsmark

slår nytt rekord med 25,3 TWh. Pro-

duktionen i samtliga sju reaktorer

för 2014 är 50 TWh vilket motsvarar

cirka en tredjedel av den totala el-

produktionen i landet.

– Kärnkraftverken levererar myck-

et bra under 2014. Vi börjar se posi-

tiva resultat av de investeringar som

har gjorts för att modernisera våra

reaktorer, säger Torbjörn Wahlborg,

chef Vattenfall Norden.



– Högre kvalitet på utbildningen ger säk-rare kärnkraftsdrift, och högre kvalitet når vi genom systematik, mål och krav, slår företa-gets vd Peter Lindvall fast.

Systematiserad instruktörsutbildning handlar om individuellt anpassade utbild-ningsprogram för instruktörer som varit på KSU en tid och en enhetlig utbildning för alla nyanställda instruktörer.

Instruktörernas utbildning tar mycket ar-betstid och företaget försöker hitta lösningar så att leveransen av utbildningar till kärn-kraftverken inte ska drabbas.

– Vi har som mål att låta varje instruktör praktisera på ett kärnkraftverk två veckor per år. Det är en stor satsning som KSU gör. Re-sultatet kommer att bli behörighetstilldelade instruktörer och en ännu högre utbildnings-kvalitet, lovar Peter.

GI genomfördes första gången under hösten 2014. Den består bland annat av pedagogik, Human Performance, ledarskap, SAT (Systematic Approach to Training) och arbete enligt KSU:s ledningssystem, medan SI precis har påbörjats för första gången.

Kommer från verkenDen nya instruktörsutbildningen ges till alla nyanställda instruktörer. KSU vill att alla instruktörer ska ha rätt behörighet inom det område de ska undervisa. För att klara detta erbjuds medarbetarna att delta i Instruktörs-

FAKTA KSUKärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, utbildar de svenska kärn-kraftverkens drift- och underhålls-personal. Företaget informerar om kärnkraft och samlar in, analyserar och återför drifterfarenheter från kärnkraftverk världen över. Verksamheten bedrivs vid utbild-ningsenheter i Barsebäck, Fors-mark, Oskarshamn och Ringhals. Den leds från huvudkontoret i Studsvik där också centralt utveck-lingsarbete sker. KSU, med cirka 260 anställda, ingår i Vattenfallkon-cernen sedan 2000.

John Thorsmyr, instruktör på KSU, Utbildning Ringhals.

Malin Engvall, instruktör på KSU, Utbildning Forsmark.

Mikael Lundh, avdelningschef för Stöd och utveckling vid huvudkontoret i Studsvik.

lyftet, vilket innehåller flera kompletterande utbildningar utspridda över en treårsperiod.

– För att få grundläggande behörighet behövs samtidigt teknisk kompetens mot-svarande våra branschgemensamma utbild-ningar för arbete med el, reaktor och turbin. Denna behörighet måste alla instruktörer ha för att självständigt få genomföra utbild-ning, förklarar Mikael Lundh, avdelnings-chef för Stöd och utveckling vid huvudkon-toret i Studsvik.

PIU innehåller i dag ingen övrig teknisk utbildning, utan förutsätter att instruktö-rerna har fått den tekniska kompetens som krävs via befattningsutbildningarna.

– Nästa utvecklingsområde är att fördjupa instruktörernas tekniska kompetens. Det arbetet är påbörjat och beräknas vara infört i PIU till 2016, säger Mikael.

Malin Engvall vid Utbildning Forsmark är en av de nyanställda instruktörer som fått sin grund genom PIU. Hon tycker att utbild-ningen inneburit utveckling inte bara för yrkesrollen utan också för henne själv som person.

– Det bästa med jobbet är att få dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter så att de nyutbildade känner sig trygga i sina yrkesroller på kärnkraftverken. Men alla yr-keskategorier som arbetar inom kärnkrafts-branschen måste ta sitt ansvar och förstå sin roll och betydelse i helheten för en säker kärnkraft, säger hon.

Peter Lindvall påpekar också att den vik-tigaste resursen för kärnkraft är just perso-nalen.

– För KSU är det viktigt att kärnkraftver-ken kan lita på att utbildningen som deras personal får är av hög kvalitet. De bästa instruktörerna kommer ofta från viktiga po-sitioner på kärnkraftverken, och sedan 2014 rekryterar vi endast instruktörer med erfa-renhet från kärnkraftverken, säger han.

Från operatör till instruktörInstruktören John Thorsmyr har tidigare jobbat som processoperatör på Ringhals 4. Att få ingå i en arbetsgrupp som har målet att stärka kärnkraftspersonalen och jobba för säkrare kärnkraft var ett starkt skäl för honom att börja jobba på KSU. Han tycker att PIU stärker KSU:s organisation samtidigt som instruktörskompetensen höjs.

– Och ju bättre vi blir desto bättre kommer vår driftpersonal att bli, säger han, och till-lägger:

– KSU har en devis som säger ”enabling world class operators”, och det förutsätter att vi ska vara snäppet bättre än världsklass. För att dra en sportparallell: om driftpersonalen på våra verk ska vara Sveriges skidlandslag måste vi vara Norges.

TEXT: MARIA LINDÉN HJELTE

Foto

: Ann

a K

arls

son

Foto

: Ann

a K

arls

son

Foto

: Rola

nd J

oha

nsso

n



Det är ingen tillfällighet att ämnet blir övningar och framför allt förberedelser när Jan Stang-ebye ska intervjuas. Just hem-kommen som instruktör från en workshop i transportskydd av

nationella utvecklingen, säger Jan.

Det var inte första gången han lämnade småstadsidyllen Öst-hammar för att agera på det in-ternationella planet. Med jämna mellanrum arbetar han veckovis på internationella atomenergi-organet IAEA:s huvudkontor i Wien tillsammans med experter från hela världen.

Två spännande projekt– Jag är involverad i två spän-nande projekt, jag sitter som ordförande i en arbetsgrupp som tar fram modeller för hur man

Från småstadsidyllen i Östhammar till viktig internationell samverkan. Spännvidden är stor för SKB:s biträdande säkerhetsskyddschef Jan Stangebye.

JAN STANGEBYE, BITRÄDANDE SÄKERHETSSKYDDSCHEF

Med fokus på säkerhetsskydd i stort och småttRisker, faror och oväntade händelser tar aldrig semes-ter. I kärnkraftsbranschen sitter därför skyddet av våra anläggningar i högsätet. – Det gäller att vara så väl förberedd det någonsin går, säger SKB:s biträdande säkerhetsskyddschef Jan Stangebye.

kärnämnen i Slovakiens huvud-stad Bratislava konstaterar han att säkerhet är lika viktigt oavsett vilket land det handlar om.

– Det är så spännande med kontakter över gränserna, och jag känner att jag fått en unik chans att vara med i den inter-

analyserar det fysiska skyddet vid kärntekniska anläggningar. Dessutom i en grupp där vi tar fram handledningar för öv-ningsmodeller för kärntekniska transporter, berättar han.

När det gäller transporter av kärnavfall har Sverige ett flagg-skepp i form av det nya fartyget Sigrid, som ersatt trotjänaren Sigyn. Sigrid kommer att vara involverad i en stor övning i Sverige senare i vår som kommer att röna mycket stort internatio-nellt intresse.

– 35 nationer kommer att bli inbjudna. Egentligen är det två

TEMA: SÄKERHET


övningar på svensk mark, då vi innan samverkansövningen i skärgården med många medver-kande myndigheter, kommer att köra en seminarieövning med simulerade händelser, säger Jan.

Livet på hemmaplanAtt få jobba med dessa pro-jekt för IAEA, är förstås sti-mulerande. Men ljudet av de charmiga spårvagnarna vid Donaus strand eller klappret vid Spanska ridskolan slås dock av livet på hemmaplan för privat-personen Jan.

– Det finns inget härligare än naturen, skogens sus och ett bra jakthundsarbete. Då trivs jag verkligen, säger han.

Han ser faktiskt lite dröm-mande ut för en stund bland kontorsrummets internationella guider och dokument.

– Det är frihet att få vara ute i naturen, jag har alltid varit det, säger han som en gång utbildade sig till jägmästare innan säker-hetssidan tog överhanden i form av jobb inom försvaret, som mi-litärpolis och skyddsvakt.

När han är ledig funderar han inte alls på jobbet. Men under arbetstid är det fysiska skyddet på Forsmarkshalvön eller ute i världen ständigt i fokus.

– För oss på SKB är ju säker drift av våra anläggningar det viktigaste. Och här är förstås en förutsättning det fysiska skyd-det, i alla former.

I det internationella projektet att ta fram handledningar för övningsmodeller när det gäller kärntekniska transporter har SKB ett högt anseende:

– Det är förstås stor skillnad på de olika nationernas förut-sättningar och här kan vi kon-statera att vi i Sverige ligger långt framme och tänker smart. Givet-vis gäller det att vara långsiktig. Men egentligen spelar det ingen

roll vilken nation deltagarna i våra arbetsgrupper kommer ifrån. Alla har en sak gemensamt och det är att jobba för säker hantering, menar Jan.

Daglig verksamhetMen det viktigaste är ändå säker-hetsarbetet på hemmaplan där samarbetet inom Vattenfallkon-cernen är centralt.

– Det är nyttigt att ha fot fästet i den dagliga verksamheten med säkerhetsskyddet i stort och smått. Vi får aldrig slappna av när det gäller detaljer, avslutar Jan.

TEXT: LARS-RUNE ÖLUND

FOTO: LASSE MODIN

JAN STANGEBYE

ÅLDER: 38

FAMILJ: Fru och en dotter på två och ett halvt år

YRKE: Biträdande säkerhets-skyddschef, SKB

AVDELNING: Säkerhet, kvalitet och miljö

DET GÖR MIG GLAD: Att få vara med familjen

DET GÖR MIG UPPRÖRD: Arrogans och nonchalans

FAVORITSYSSELSÄTTNING: Jakt och hundar

DET VISSTE NI INTE OM MIG: Utbildad jägmästare

DRÖMRESMÅL: Australien

OM JAG INTE JOBBAT PÅ SKB: För-svarsmakten, eller säkerhetskon-sult på privat säkerhetsföretag

FAVORITFILM: Ronin med bland annat Robert de Niro och Stellan Skarsgård

FAVORITMUSIK: Hammerfall

”Det är så spännande med kontakter över gränserna, och jag känner att jag fått en unik chans att vara med i den internationella utvecklingen.”


Vet du vad ett pegelrör är? Nej,

tänkte väl det. Och visste du att

en viktig del av SKB:s arbete i Forsmark är monitering, en

verksamhet som inte har ett dyft med montering att göra?

Att komma som skribent till SKB är som att ramla huvud-

stupa ner i ett hav av obegripliga termer, ord, begrepp

och uttryck, för att inte tala om förkortningar. Här vimlar

det av tekniker, forskare och experter som tycker att det

hör till allmänbildningen att känna till just deras vokabulär.

Man lär sig med tiden, och missuppfatta mig inte, det

är roligt att lära sig. Här finns mycket spännande att ta

del av och så mycket kunnigt folk som kan berätta. Men

ibland tror jag att vi på SKB, men även industrin i stort,

skulle vinna på att tänka oss för lite. Alla branscher har

specialuttryck som bara de redan insatta känner till.

Men vi riskerar att stänga folk ute om vi inte pratar så

att de förstår. Och vi gör det oerhört mycket svårare för

vikarier, praktikanter och nyanställda som dyker upp på

våra arbetsplatser.

Framdrift eller framsteg

Men istället verkar det ibland finnas en lust att göra det

krångliga ännu lite krångligare. Dessutom vänjer man

sig skrämmande fort och tycker snart att det är helt

normalt att prata om ”framdrift” inom våra projekt.

Fast vad betyder det egentligen? Att vi håller tidsplan,

att vi går framåt i största allmänhet eller att vi gör stora

framsteg (på norska betyder fremdrift just framsteg)?

Om du slår upp ordet i Nationalencyklopedin får du veta

att det är en bergteknisk term för hur fort en tunnel

drivs/sprängs ut. Ingenting annat.

Nåväl, just framdrift är ett ord vi kan gissa oss till vad

det betyder. Många av termerna inom våra branscher

är betydligt mer komplicerade än så. Vem sjutton vet

vad betongkokiller och dosrat är för något utanför våra

grindar till exempel?

Att försöka hitta de enkla förklaringarna på vad vi

egentligen sysslar med kan även få oss att reflektera

över vilka ord det är vi slänger oss med i yrkeslivet. Vem

vet, kanske kan det till och med vara ett framsteg att

undvika ordet framdrift emellanåt.

Eva Nevelius Buskhe, Redaktör, SKB

Liten ordlista

Pegelrör används för att mäta vattennivån i sjöar och våtmarker. Monitering är undersökningar och mätningar som upprepas kontinuerligt under en längre tid för att få ökad förståelse för ett område. Betongkokill är en behållare i betong oftast för medelaktivt radioaktivt avfall och dosrat är stråldos per tidsenhet.

Med språket som barriär

SPRÅKSPALTEN

Foto

: Las

se M

odi

n


Projekt Buster på Ringhals fokuserar för närvarande på tre specifika åtgärder som en del i att öka robustheten.

– I korta drag handlar det om byte av tätningar till reaktorkylpumparna, påfyllnadsanordning för spädmat-ning av bränslebassängerna och mobil utrustning, förenklar Hans Sjöstrand, projektledare för Buster.

– För att reaktorkylpumparna på Ringhals 2, 3 och 4 ska klara ett längre elbortfall, uppgraderas de med en ny del i axeltätningen.

– Bränslebassängerna ska få nya rörsystem och kopplingspunkter på utsidan av byggnaden för påfyllning av vatten. Det blir nya nivåmätare i bas-sängerna och förbättrade vägar ut för den ånga som kan bildas.

Vad ska vara mobilt?– Den mobila utrustningen gäller spän-ningsmatning, alltså elkraft, och vat-teninpumpning samt trycksättning av tryckluftsystemet för instrumentluft.

För Ringhals 1 gör Ringhals bedöm-ningen att redan vidtagna och nu pågående åtgärder uppfyller Strålsäker-hetsmyndighetens, SSM:s, krav på obero-ende härdkylning. För Ringhals 2 är det tillräckligt med mobila lösningar som ska vara klara 2017 och för Ringhals 3 och 4 ska det göras övergångslösningar inför att fasta system ska vara på plats senast 2020.

– Under en övergångsperiod föreslår projektet mobila lösningar för hela

TEMA: SÄKERHET


I spåren efter Fukushima och stresstesterna identifierades ett antal områden där kraftverken planerar att genomföra säker-hetshöjande åtgärder. I Forsmark bedrivs det arbetet i projektet FOSH. På Ringhals ingår motsvarande aktiviteter både i projektet Buster och i linjearbetet.

Säkerhetshöjande arbete på kärnkraftverken

… Eric Ramenblad, Projektledare för FOSH.

Det har gått fyra år sedan stresstesterna och SSM:s handlingsplan SNAP, Swedish National Action Plan. Hur går det?– En hel del av de åtgärder vi har identifierat är nu inplanerade, en del av den nya mobila utrustningen är på plats och i år inleder vi de sista delprojekten inom FOSH. Vad är klart?– Vi har bland annat köpt in mobil utrustning, exem-pelvis dieselaggregat som kan komplettera den be-fintliga reservkraften på blocken. – Vi ser över påverkan på övergripande stör-ningsinstruktioner och försöker hitta var och när ny utrustning ska användas. – Vi har startat en lokal beredskapsstyrka. När 2015 är slut så ska FKA ha en haveriorganisation som kan använda den mobila utrustningen och han-tera större störningar på alla block. Ni har övat också.– En viktig del i FOSH är att se till att vi kan an-vända all ny utrustning. Bland annat har driften övat med den lokala beredskapsstyrkan. Och det kom-mer fler övningar. Vad händer närmast framöver?– Tre nya delprojekt drar igång på allvar. Vid ett ha-veri ska vi kunna öppna ett logistikcentrum på la-gom avstånd från anläggningen, en sluss för männ-iskor och material som ska in och ut. Ringhals har en intressant lösning på gång som vi ska försöka lära oss av. Vi ska även installera aktivitetsmätare inne i anläggningen. – Sedan ska vi påbörja arbetet med en tempo-rär lösning för att förstärka härdkylningsfunktio-nen med mobil kraftmatning, det ska vara på plats 2017. Vi ska även fatta beslut om den permanenta härdkylning som ska vara installerad i alla block se-nast 2020.

TEXT OCH FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

BAKGRUNDEfter haveriet i Fukushima i Japan 2011 stresstestades alla europeiska kärnkraftverk. Det innebar att man testade anläggningarnas tålighet vid bland annat extrema väder-förhållanden. Resultaten visar att Forsmark och Ringhals är väl rustade att möta yttre extrema väderfenomen och att säkerhetssystemen är robusta. En svag punkt visade sig vara att anläggningarna inte klarar en längre Station Blackout, det vill säga ett läge där ingen reservkraft fungerar.

Ringhals. Det innebär driftklara diesel-drivna generatorer och pumpar i con-tainrar placerade vid respektive block.

– Vattenförsörjningen löser vi med de dieseldrivna pumparna och slangar som kan anslutas till olika vattenkällor, beskriver Hans.

Nästa steg– I ett längre perspektiv kräver SSM fast installerad oberoende härdkylning för Ringhals 3 och 4, som har en planerad drifttid långt efter 2020. Den lösning-en kommer i nästa skede.

TEXT OCH FOTO: MALIN SÖDERLIND

Hans Sjöstrand, projektledare för Buster.

Hallå där…


TEMA: SÄKERHET

Resultat från fjolårets säkerhetskulturenkät

Under året kommer kontoret för reaktor-säkerhet på Forsmark att arbeta för att öka medarbetarnas medvetenhet om hur viktigt varje persons agerande är för en väl fung-erande och säker organisation.

– Det handlar om hur viktigt det är att vi gör vårt arbete bra. Det är inte alla personer som direkt arbetar med säkerhetsfrågor, många av oss är som olja i maskineriet. Det kan till exempel gälla hur fakturahanteringen fungerar eller städningen. Blir det problem tar det energi från andra saker vilket kan på-verka säkerheten, förklarar Joachim Bende.

Att lyfta fram det arbete vi i dag gör inom säkerhetskulturfrågor är också något som reak-torsäkerhetskontoret kommer att arbeta med.

– Vi gör så många bra saker för att förbättra säkerheten, men ofta är det få människor som

Joachim Bende och Fredrik Jakobsson arbetar med säkerhetskulturfrågor på Forsmarks kontor för reaktorsäkerhet.

Arbetet med säkerhets- kulturfrågor går framåtOm man vill att någon ska förändra sitt beteende och sin attityd ska man ha i åtanke att människor lär sig av hur andra gör och inte av det de säger åt oss att göra. Det menar Joachim Bende och Fredrik Jakobsson som ar-betar med säkerhetskulturfrågor på Forsmark.

känner till de olika aktiviteterna. Det gäller bland annat kurser, seminarier och viktiga be-slut som fattas, berättar Fredrik Jakobsson.

I februari ska en kampanj marknadsföra ämnet ”Jag är en del av säkerheten” för att öka medarbetarnas känsla och insikt om att var och en är en viktig del i säkerhetsarbetet. Forsmarks medarbetare kommer också att få mer kunskap om vad som händer i orga-nisationen gällande säkerhetsfrågor. Med hjälp av intranätet ska information från produktionsmöten och Forsmarks säkerhets-kommitté publiceras samt artiklar om olika aktiviteter som berör säkerhetskultur.

– Det väl använda uttrycket ”säkerheten främst” är ingen klyscha. Vi vill visa att vi ak-tivt arbetar med säkerhetsfrågor hela tiden, avslutar Joachim Bende.

TEXT: ELIN BERGQVIST

FOTO: ELIN BERGQVIST OCH EVA FISCHER

Säkerhetskulturenkäten mäter attityder till säkerhet vid Forsmarks kärn-kraftverk. Syftet är dels att få in värdefulla kommentarer avseende attityder och åsikter gällande säkerhet, dels att alla medarbetare ska tänka igenom hur de själva kan påverka säkerheten i anläggningen. Undersökningen omfattar bland annat ett antal frågor relaterade till WANO:s säkerhetskulturprinciper för en god säkerhetskultur. Ungefär lika många som i 2013 års undersökning svarade på enkäten, 704 stycken. Forsmark får godkänt resultat för åtta av tio undersökta områden.

– Resultatet av enkäten visar att vårt arbete med säkerhetskulturfrå-gor går framåt, säger Fredrik Jakobsson som tillsammans med Aili Hunt vid avdelningen för reaktor säkerhet, FQS och Marie Johansson, Vattenfall BR Nordic, jobbat med undersökningen. I fjolårets undersökning har mindre avvikelser noterats för två områden och fått en gul signal, vilket indikerar en förbättringspotential. Det är områdena ”Ledarskapets ansvarstagande/skyldighet” och ”Kontinuerligt lärande”.


”Att leverera i rätt tid och med hög kvalitet är viktigt för oss”Filip Turesson, Hans Bergman, Saeed Ghafouri, mekaniska verkstaden

”Jag försöker upptäcka små avvikelser. De kan vara grunden till större problem”Robin Tulesjö, processoperatör

”Jag ser mig som en länk i en kedja. Alla länkar är lika viktiga för kedjans styrka”Annika Mellberg, systemkonstruktör

Alla är vi en del av säkerheten



Vid WANO:s Peer Review 2013 fann WANO att Ringhals inte nyttjar de felförebyggande metoderna i den omfattning som krävs. Därför for Björn Nyström, gruppchef för mek- och byggmontage, och Anders Tilstam, Human Performance Coordinator, till USA för att se och lära. Resan gick till Duke Powers anläggning McGuire i Huntersville, North Carolina för en så kallad TSM-bench-mark visit (Technical Support Mission).

– Kärnkraftverket har givits Institute of Nuclear Power Operations högsta ranking i USA hela tio år i rad. Vi fick se hur det före-byggande säkerhetsarbetet fungerar när det är som allra bäst, konstaterar Björn som var mycket imponerad av det han fick uppleva.

– De är enormt stolta över sin topplace-ring och är mycket angelägna om att behålla den. Samtidigt delar de ödmjukt med sig av sina insikter och kunskaper, berättar Anders.

– Den främsta framgångsfaktorn är att man prioriterat fyra felförebyggande verk-tyg som man kallar ”The Core 4” som alla fokuserar på ett säkert beteende. Dessa kör man med stenhårt, utan undantag. Varje nyanställd eller entreprenör som ska arbeta i anläggningen måste gå en två veckor lång utbildning, där de fyra punkterna och deras innebörd nöts in, säger Björn.

– ”The Core 4” valdes ut av personalen själva för tre år sedan och har fullt stöd från ledningen. Jag vågar påstå att flertalet av de händelser som rapporterats på Ringhals på grund av mänskligt felhandlande hade kunnat avvärjas om man arbetat fokuserat på liknande ”Core 4” som McGuire gjort, hävdar Anders.

Rapporterar händelserEn annan framgångsfaktor är att McGuire arbetar mycket och konsekvent med coach-ning genom öppna frågor och förstärkning genom feedback, något man har utbildat chefer på alla nivåer i:

– Man säger inte till någon som kanske gör fel eller glömmer, man frågar istället var-

för till exempel inte skyddsglasögonen sitter på. Det skapar medvetenhet, ansvarstagande och ägarskap, berättar Björn som känner att vistelsen gett honom nya tankar om sitt chefskap.

– Man är naturligt bekväm i att ge och ta emot coachning och ser det som ett sätt att ta hand om varann, berättar Björn. Det sägs att medarbetare är 200 procent ansvariga för säkerheten – 100 procent för sin egen och 100 procent för sin arbetskamrats säkerhet.

– Medarbetarna är mycket flitiga att rap-portera händelser, vilka allt oftare handlar om felaktigt beteende. Vi pratar om 350-400 avvikelser per vecka, säger Anders. När vi kom in i entrén på kraftverket möttes vi av en stor tv-skärm där man varje vecka följde upp tillämpning av ”The Core 4” i form av ”trafikljus”. Vid behov lyftes bud-skapet kring de områden som var gula och röda.

– Man förstärker, uppmuntrar och ger förutsättningar för rätt beteende och resul-tatet är väldigt inspirerande , säger Anders och Björn som hoppas fler kollegor ska ges chansen att besöka McGuire och uppleva kulturen ”The Core 4” skapat.

TEXT OCH FOTO: ANNA COLLIN

Björn Nyström och Anders Tilstam reste till USA för att lära sig mer om felförebyggande arbete.

Fyra små verktyg gör enorm skillnadFyra felförebyggande verktyg har blivit en hel kultur på kärnkraftver-ket i North Carolina. ”The Core 4” sitter i väggarna och engagerar alla i verksamheten att upprätthålla världsklass.

”THE CORE 4”TAKE A MINUTE – Ta en minut innan arbetet påbör-jas – vad är den största risken här?

CORRECT COMPONENT VERIFICATION & VALIDATION ASSUMPTION – Verifiera rätt komponent för arbetet och ifrågasätt antaganden

PRE-JOB BRIEF/TASK PREVIEW – PJB/Arbetsgenomgång

PROCEDURE USE & ADHERENCE – Instruktionsanvändning och efterlevnad

TEMA: SÄKERHET


Ny gemensam modell för projektstyrning Från och med den 1 februari gäller den Vattenfallgemensamma pro-jektstyrningsmodellen VPMM på Forsmark och Ringhals. Förkort-ningen står för Vattenfall Project Management Model och innebär bland annat enhetliga definitioner, processer och roller inom projekt-styrning. SKB har också fattat beslut om att införa VPMM, vilket kommer att ske under våren. Syftet med en gemensam pro-jektstyrningsmodell är att åstad-komma effektivare arbetssätt med hjälp av en ökad samverkan. Vidare att förbättra förutsättning-arna för erfarenhetsåterföring och stärka förmågan att tillsammans driva framgångsrika projekt. För ändamålet finns projektkon-tor på respektive arbetsplats, där verksamheten sker enligt respek-tive bolags ledningssystem. Per-sonal som berörts av förändringen tillhör numera den koncerngemen-samma organisationen Project &

Services.

NOTERAT

Heldagsprogram för Sveriges kärntekniska sällskap Den 20 mars hålls Sveriges kärntekniska sällskaps årsmöte i Forsmark. På agen-dan står bland annat en presentation av SKB, en guidad visning av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall samt en inspirationsföreläsning av kärnkrafts-veteranen Lars G Larsson, SiP Nuclear Consulting. SKS är en ideell intresse-förening för alla som är intressarade av kärnteknik. Medlemmarna gör studie-besök vid kärntekniska anläggningar, arrangerar föredragskvällar och lunch-seminarier. Syftet med verksamheten är att främja utvecklingen av den fredliga kärntekniken samt stimulera utbyte av erfarenheter och kunskaper inom det kärntekniska området. Föreningen delar varje år ut hederspris för att uppmärk-samma förtjänstfulla insatser inom det kärntekniska området.

Läs mer om Sveriges kärntekniska sällskap och programmet för årsmötet på www.karnteknik.se

800 miljarder kilowattimmar

Ringhals har producerat 800 TWh (800 miljarder kilowattimmar) sedan starten för

40 år sedan. Det är en ofattbar stor volym el som till exempel skulle räcka till Sve-

riges samtliga hushåll i 40 år. Ringhals produktion har besparat atmosfären flera

hundra miljoner ton växthusgaser jämfört med om samma mängd el skulle ha produ-

cerats med kolkraft. Om allt går enligt de planer som finns i dag kan Ringhals fyra

reaktorer producera lika mycket el till under sin kvarvarande livstid.

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

SKSSVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAPS W E D I S H N U C L E A R S O C I E T Y

Energiministern såg slutförvar och kärnkraftverk Ibrahim Baylan, Sveriges energiminister, kom på besök till

Forsmark i slutet av januari. Det var hans första besök på

ett kärnkraftverk. Efter besöket inne på Forsmark var

energiministern nöjd.

– Jag känner mig mycket trygg med kärnkraften och

de system som finns för att garantera säkerheten,

sade han.

En tung fråga vid besöket på Forsmark var kärn-

kraftens förutsättningar och utmaningar på den hårt

prispressade elmarknaden. Budskapet från Vatten-

falls koncernchef Magnus Hall, Nordenchefen Torbjörn

Wahlborg och Forsmarks vd Eva Halldén var mycket

tydligt. Priserna på elmarknaden är nu så låga att mar-

ginalerna för svensk kärnkraft är minimala och ibland

negativa. En stor börda är kärnkraftsskatten som är

bortåt 20 procent av Forsmarks totala produktions-

kostnad. Energiministern lyssnade och förstod proble-

matiken men utlovade inget.

Ibrahim Baylan berättade om den breda energikom-

missionen som nu håller på att formeras.

– Oavsett om man är för eller emot enskilda

kraftslag så måste vi nu få igång arbetet med den

framtida energiförsörjningen, sade han. Vi kan inte vän-

ta tills vi har kniven på strupen och starta arbetet då,

det är ansvarslöst.

Han påpekade att kärnkraften är en betydande del

av svensk elproduktion och att vi måste ha en god

framförhållning inför den tidpunkt då de äldsta reakto-

rerna börjar stängas.

– Jag anser att vi måste ha ett brett perspektiv i en-

ergikommissionen och inte enbart titta på elproduktio-

nen utan också ha hela kraftöverförings- och eldistri-

butionssystemet med i det arbetet.

Efter besöke vid kärnkraftverket åkte ministern även

ned till SKB:s anläggning Slutförvaret för kortlivat ra-

dioaktivt avfall (SFR).TEXT: CLAES-INGE ANDERSSON

Energiministern Ibrahim Baylan besökte Forsmark. Här ses han tillsammans med vd Eva Halldén. Foto: Lasse Modin


Under en semester i Sverige sommaren 2013 blev grekiska Eleni och hennes sambo Sotiris så förtjusta i landet att de fattade beslutet att flytta hit.

De visste inte så mycket om Skandinavien när de kom till Sverige för att besöka en vän som studerade i Stockholm. De blev genast förälskade i det vack-ra landet och de lugna, vänliga svenskarna.

– Här finns respekt för män-niska och natur, och man satsar hårt på hållbar utveckling vilket är viktigt för oss, berättar Eleni.

ELENI BROKALAKI

NAMN: Eleni Brokalaki (Eleni är grekiska för Helena)

UTBILDNING: Civilingenjör Väg och Vatten med inriktning på byggteknik, internationell masterexamen i analys och design av jord-bävningsresistenta strukturer

ÅLDER: 28 år

BOR: Lägenhet i Varberg

FAMILJ: Förlovad med Sotiris som bor i Stockholm, mamma och pappa på Kreta

INTRESSEN: Modern dans, har tidigare simmat konstsim

PROFILEN

Från Kreta till Ringhals på ren magkänslaEleni Brokalaki är 28 år och kommer från den grekiska ön Kreta, som för många svenskar är känt som ett soligt semesterparadis. Sedan i höstas arbetar hon på Ringhals och hon får ofta frågan varför hon valde att lämna sitt hemland för den mörka, kalla Norden?

”Jag trivs jättebra här. Svenskar är diplomatiska och lite tillbakadragna vilket passar mig ganska bra för jag anses som en lugn person med grekiska mått mätt”, säger Eleni Brokalaki.



renhet från stora projekt och att arbeta med betong och stål.

– Största skillnaden på att arbeta här är att Grekland är mycket mer hierarkiskt, där läget på arbetsmarknaden är tufft med lägre löner och längre arbetstider. I Sverige är alla kollegor och man är ”du” med chefen. Man har många förmåner och får diskute-ra sin egen utveckling, i Grekland är möjligheterna i nuläget dess-värre begränsade, berättar hon.

– I Sverige har man förutsätt-ningar att få en bra balans mel-lan arbetsliv och privatliv vilket jag värdesätter högt. Jag möter ofta reaktionen ”hur kan du flytta till kalla mörka Sverige?”, men vad hjälper det att det är vackert väder ute om man inte har tid att njuta av det?

Anställningen på Ringhals innebär att hon numera är särbo med Sotiris som bor kvar i Stock-holm, där han arbetar på Fortum.

– Att bo på var sin kust inne-bär lite pusslande och pend-lande. Greker är inte mycket för planering, skrattar Eleni, och konstaterar att hon är ett undan-tag med stor förkärlek för struk-tur, ordning och reda.

– Jag vill och hoppas få ut-vecklas ännu mer i min yrkesroll framöver med nya utmaningar och mer ansvar. Jag tycker att jag har kommit in i det svenska samhället utan större problem och jag vill bidra så mycket jag kan. På Ringhals har mitt arbets-liv tagit en ny, spännande väg.

TEXT: ANNA COLLIN

FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

– Vi bodde i Aten och levde ett bra liv där. Sotiris är elkrafts-ingenjör och jag arbetade som byggkonsult med projektering och byggkonstruktion, dessutom forskade jag vid Atens universitet i labbet för jordbävningsteknik. Vi hade ändå talat om att flytta utomlands för att ge oss själva större möjligheter till utveckling, och när vi kom till Sverige fick jag en stark magkänsla att ”här vill jag bygga mitt liv”. Jag har rest mycket, men Sverige är det land som gjort det största intrycket på mig, det passar min livsstil och mina prioriteringar bra, berättar Eleni.

– När vi kom hem från semes-tern kontaktade vi genast svenska ambassaden i Aten som hjälpte oss, bland annat att hitta en bra svensklärare och sedan var bollen i rullning. Paret studerade språket intensivt under fyra månader och översatte sina cv:n. En svensk rekryteringsfirma hjälpte till med praktiska detaljer.

I april 2014 gick flyttlasset till Stockholm, med blandade käns-lor i bagaget.

– Det var verkligen inte lätt att ta farväl av vänner och familj i Grekland, men om det inte känts rätt hade vi aldrig flyttat, säger Eleni.

– I början var det omtum-lande och tufft att förstå vad olika befattningar på svenska arbetsmarknaden innebar för att kunna söka lämpliga tjänster, berättar hon.

Ganska snart kom inbjudan från Vattenfall och Ringhals som gärna ville träffa Eleni.

– Jag blev imponerad över hur seriöst intresset var för min bakgrund och förstod att här fanns möjlighet att utvecklas som ingenjör, vilket gjorde mig intresserad, minns hon.

Balans i livetEleni arbetar som ingenjör på avdelningen för anläggnings- och reaktorsäkerhet vilket innebär arbete med konstruk-tionsförutsättningar, tolkning och tillämpning av regelverk och analyser inom anläggnings-utveckling.

– Kärnkraft är nytt för mig, men jag kan bidra med min erfa-

Michaela Mänd är ny driftingenjör på Ringhals 4. Hon jobbar med drift-sammanträden, säker-hetsärenden och produk-tionsuppföljning. Hon var tidigare administratör.

John Lorentzon är teknisk doktor inom beräkningsteknik. Tidi-gare har han utvecklat flygmotorer på Volvo och nya produkter på SKF. Nu beräknar han mekanisk hållfasthet av rör, stöd och tankar på Ringhals.

TACK

Tack för all uppvaktning när jag nu slu-tar efter 43 år på Vattenfall, varav 40 år i Ringhals. Det har varit en mycket spännande, lärorik och minnesvärd tid med en mängd fina arbetsamrater som jag kommer att sakna. Jag hop-pas att det fortsätter att gå bra för er och Ringhals. Jan Gustavsson

Jag vill tacka alla som var med för att avtacka mig när jag gick i pension. Tack för fantastiskt fina tal och presenter. Bertil Eneroth, Ringhals

Tack alla arbetskamrater på Ringhals för den fina uppvaktningen och pre-senterna i samband med min 60-års-dag. Det var ett väldigt trevligt ”möte” som jag var kallad till. Bengt Claesson

FOLK

SUDOKU

VINNARE

PÅ NYA UPPDRAG

Ny anläggningschef på SFR

Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark fick i slutet av förra året en ny anläggningschef. Det är Peter Arkeholt, som varit tillförord-nad på tjänsten sedan slutet av 2013. Peter Arkeholt började jobba på SKB 2008. Hans första uppdrag var att bygga upp en driftstab under dåva-rande driftchefen Bo Sundman. Dess-förinnan arbetade han som inspektör och senare enhetschef på Statens Kärnkraftsinspektion, och efter sam-manslagningen av myndigheterna, en kortare tid som enhetschef på Strålsä-kerhetsmyndigheten. Peter Arkeholt har tidigare haft SKB:s huvudkon-tor i Stockholm som sin arbets-plats. Han letar nu efter ett bo-ende anpassat för veckopendling i Östhammars kommun.

Som ABH-ingenjör på Ringhals 1 är Bengt-Arne Möller kontrollrummets förlängda arm i hanteringen av ar-betsbesked och nycklar. Dessutom är han delvis utlånad till projekt RO-GER som ska byta ge-neratorer på Ringhals 1. Tidigare var han turbin-operatör.

Har du börjat ett nytt jobb, fått ett nytt uppdrag eller en utmärkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den här vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat presentera människor på nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant för oss i kärnkraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en porträttbild till Folk. Glöm inte att tala om vem du är och var vi kan få tag i dig, ifall vi har frågor. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i materialet.

E-post: [email protected]

”På Vattenfall är vi övertyga-de om att vår strävan efter att uppnå mångfald bidrar till att bygga upp ett mer lön-samt, effektivt och tilltalande företag. Vår genomgående ambition är att göra mång-fald till en naturlig del av vår dagliga verksamhet ge-nom att öka kunskapen och acceptansen samt villigheten att arbeta med olika aspek-ter av vår verksamhet.”

UR VATTENFALLS MÅNGFALDSPOLICY

4 5

8 7

1 8 2

6 1 7

9 2 5

6 2 9

7 8

1 9

2 6 7 4 8

Grattis till Tomas Nyberg i Solna, Olle Åberg i Varberg och Ewa Lundberg på Gräsö som vann varsin termosmugg för rätt löst korsord i Reaktion nr 1 2014.

Den här gången är det dags för Sudoku!

Vi belönar tre pristagare. Skicka in din lösning senast den 1 april 2015 så har du chans att vinna. Adressen

finns på sidan 2.

NAMN

ADRESS


– Menyerna planeras minst tre veckor i förväg för att man ska hinna få hem råvaror, säger kökschef Martin Sunesson. Vi gör all-ting från grunden här på restaurangen och använder i stort sett inga halvfabrikat. Sedan måste man planera sin matlagning.

– Dessutom har vi mycket bra utrustning, tillägger Ann. Annars skulle det aldrig gå. Vi hyr allt av Ringhals som har varit bra på att hålla kök och maskiner i bra skick.

Lagom stora portionerEn förutsättning för god mat är att det är hög klass på råvarorna. Leveranser kommer flera gånger per vecka. Färsk fisk, som serveras en gång i veckan, köps upp i Göteborg dagen innan.

Matlagningen pågår under hela tiden lun-chen serveras.

– En gryta kanske vinner på att ha stått på en längre tid, men till exempel fisken måste

De två personalrestaurangerna Kantarellen och V2 serverar en vanlig dag lunch till näs-tan 1 000 personer, varav de flesta i Kanta-rellen. Totalt är det 14 personer som arbetar med att laga och servera mat till hungriga medarbetare. Under revisionerna blir det både mer folk och större portioner.

– Det finns ett index som vi använder. Om en 1:a står för en normalportion så äter ringhalsarna 1,4. Vid revisionerna stiger den siffran till 1,6 berättar Ann.

En anledning är säkert att maten är om-tyckt, men en del av förklaringen är också att nästan fyra av fem kunder är män – en andel som också ökar under revisionstiden. Varje dag serveras tre eller fyra rätter. Nyckelorden, för att det ska vara möjligt att servera så många människor aptitlig mat, är planering och logistik.

– Restaurangen! säger chefen för Kantarellen Ann Dahlgren bestämt. Hon har varit chef för personalrestaurangerna på Ringhals sedan Fazer tog över 2009. Hon är mycket stolt över sin verksamhet och vänder sig bestämt mot uttrycket ”matsalen” som används lite till mans på Ringhals.

Mat med kvalitet till många

INBLICK

Salladsbaren har blivit ett populärt alternativ. Varje dag är det ett 70-tal personer som väljer det alternativet. Iwona Olsson fyller på med nya byttor.


… Claes Dahle, restaurangchef

på Kraftkällan i Forsmark.

Vi har fått en restaurang-chef som bland annat har ett förflutet på Scandic och på Operakällaren! Vad har du för ambitioner med maten som serveras på Kraftkällan?– Vi serverar nyttig mat i Kraftkällan. Det mesta är lagat från grunden med svenska råvaror. Det ska fin-nas något för alla – husmans-kost, vegetariskt och GI-kost. Konceptet vi valt kallas Nordic light.

Vad säljer bäst? – Raggmunk och fläsk är favoriträtten. I genomsnitt lagar vi mat för omkring 700 personer varje dag.

Ombyggnation pågår. Vad är det som planeras? – Restaurangen har redan byggts om och nu byggs ut-rymmena för servicebutiken och ISS reception också om. Butikens utbud av varor ska bli bredare och få en mer hälsosam profil. Här ska människor kunna mötas och sitta ned för att prata över en god kopp kaffe.

Vad har du för långsiktiga planer för Kraftkällan? – Det är viktigt att ha nöjda kunder. Jag ser gärna att ett aktivt matråd bildas som hjälper oss att skapa attrak-tiva menyer. För övrigt ska vi fortsätta att servera god och nyttig mat.

Hallå där…


hela tiden vara precis nylagad för att den ska vara aptitlig för våra gäster, säger Martin.

Trots den noggranna planeringen och lång erfarenhet går det fel ibland. Det kan slå på ett par hundra personer mellan olika veckodagar och det är inte alltid så lätt att förutse. Lite av konsten med att driva restaurang, är att inte tillaga vare sig för mycket eller för lite mat.

– Vi är ganska bra på det, säger Ann. Att minska svinnet är en stor del i köksekono-min. Vi har kampanjer varje år för att få gästerna att ta lagom stora portioner. Jag tror att en viktig faktor är att kunderna vet att man kan få påbackning om man är mer hungrig. Vi väger soporna med jämna mel-lanrum och kan se att mängden mat som kastas minskar.

Husmanskost går bästDagen Reaktion är på besök vankas det bland annat pannbiff med potatismos som är en populär rätt. Till det har man använt drygt 80 kilo potatis och 90 kilo köttfärs. Sedan tillkommer mjölk och smör och lite annat.

Den allra populäraste maträtten är stekt fläsk – med löksås eller bruna bönor. Många väljer båda delarna. För att mätta ringhal-sarna går det åt cirka 200 kilo fläsk! Köttfärs-

rätter är också populära. Och naturligtvis ärtsoppan som traditionellt serveras varje torsdag.

– Man kan säga att husmanskost är det som går bäst, slår Ann fast. Martin har börjat göra raggmunkar som vi är väldigt stolta över. Ti-digare var det halvfabrikat men nu gör vi dem själva av riven potatis, ägg och salt.

Varje dag serveras också något vegetariskt. Ungefär 100 gäster väljer det alternativet.

– Det är viktigt när man komponerar me-nyn, att man har flera attraktiva rätter varje dag så att gästerna sprider ut sitt val. Opti-malt är att man får lika många på varje rätt. Då fungerar köket som bäst, men så blir det sällan, säger Ann.

Mat är en känslig historia och smaken är ju olika. Blir det då många klagomål?

– Nej det är ganska få som klagar, säger Ann. Tidigare gick sådant via Ringhals men jag har bett att alla synpunkter på maten ska gå direkt till mig.

– Både Ann och jag finns hela tiden ute bland gästerna och kan ta emot synpunkter och det är viktigt, tillägger Martin.

Förutom lunch har man också ett par hundra frukostgäster varje dag och en sal-ladsbar som lockar till sig många som gillar smalmat.

– Vår målsättning är att vara nummer ett för ringhalsarna, säger de båda och hastar iväg tillbaka till grytorna.

TEXT OCH FOTO: GÖSTA LARSEN

Husmanskosten går bäst och en av basingredienserna är förstås potatis. En vanlig dag kan det gå åt 80–90 kilo kokt potatis, berättar kökschef Martin Sunesson.

– Det är viktigt att se till att maten är fräsch och ser ap-titlig ut under hela serveringstiden, slår restaurang-chefen Ann Dahlgren fast.

”Nyckelorden för att servera så många människor aptitlig mat är

planering och logistik.”


Ola Andersson, projektledare, Ringhals – Fläsk och raggmunk. Jag äter här varje dag. Färsk fisk i alla former är alltid gott.

Roger Lindbom, konstruktör, Ringhals – Potatisplättar. Thaigryta. Jag äter här alla dagar och för det mesta är det gott. För två år sedan var det dåligt, men de har ryckt upp sig. Nio av tio rätter är bra.

Thomas Holmstedt, elektriker, Forsmark – Bruna bönor med fläsk el-

ler fläsk med löksås. Det är viktigt med en rejäl måltid. För mig är lunchen dagens vikti-gaste mål.

Tim Malmström, kemist, Forsmark – Det är första gången jag äter i matsalen. Jag brukar alltid ha med mig matlåda. I dag blev det blomkålssoppa och pannkaka och det var gott.

Vilken är din favoriträtt i restaurangen?

?Fråga 4

Mat med kvalitet till många


Per Gustavsson, montageledare, Ringhals – Jag tycker att elsäkerhet är viktigt och har haft nytta av husets jordfelsbrytare, nå-got som alla borde ha instal-

lerat i hemmen. Vidare tänker jag lite extra på bilkörningen nu med tanke på halka, mörker och vilda djur.

Johan Sydqvist, brandskydds-ansvarig, SKB Forsmark– Jag har mycket stor respekt för levande ljus, ett tomt rum är ett mörkt rum. Jag drar all-tid ur sladdarna till brödros-ten, kaffebryggaren och låter

aldrig tvättma-skinen stå på i onödan. Och så slår jag av tv:n på riktigt, inte bara med fjärr-kontrollen.

Karin Andgren, strålskydds-ingenjör, Projects & Services – Jag försöker att tänka på sä-kerheten även utanför arbets-

tid. Till exempel har vi brand-släckare hemma och jag släcker alltid levande ljus när jag läm-nar ett rum.

Sofie Edin, gruppchef på dokumentationsavdelningen, Forsmark – Min säkerhetsmedvetenhet är störst när det gäller situa-

tioner där mina barn är involve-rade. Bland an-nat är det vik-tigt att lära dem regler och lik-nande i trafiken.

Säkerheten kommer först för oss som jobbar med kärnkraft. Hur säkerhetsmedveten är du på din fritid?

?Fråga 4

Posttidning

Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar

B

Kärnkraften viktig för SverigeDet är något visst med att gå in i ett nytt år, med nya utmaningar och möjligheter. I år också med förmånen att få titta tillbaka på ett jättebra produktions- och rekordår för Forsmark och ett bra år för Ringhals – även om undersökningar och reparationer av bottenplåten på R2 har gjort att vi stått stilla och kommer att fortsätta göra det under en längre period. Förra årets utfall visar att vi har förmågan till bra produktion och god kostnadskon-troll, där både Ringhals och Forsmark klarar uppsatta mål. Men 2014 visar också att vi haft sämre tillgång till våra säkerhetssystem, fler arbetsplatsolyckor och flera snabb-stopp än vi hade planerat. Viktiga delar av verksamheten där vi alltså inte klarat målen. Trots att vi har en bra och stabil drift, behöver vi ha bättre fokus på säkerhetspara-metrar. Vi behöver använda våra felförebyggande metoder, lära av våra erfarenheter och identifiera risker. Det är inte minst viktigt under revisionerna där riskerna för exempelvis arbetsplatsolyckor ökar, men där vi också har en stor möjlighet att dra nytta av våra kunskaper och påverka vårt arbete positivt. Den 1 februari sätter vi också fokus på starten för projektverksamheten med stöd från Project and Services. Berörda medarbetare inom projektledning och projektadministra-tion på Forsmark och Ringhals byter arbetsgivare inom koncernen. Det innebär ingen geografisk förändring av arbetsplats, men den nya projektorganisationen möjliggör en fortsatt utveckling av verksamheten. Vi är bra på att genomföra projekt och vill bli ännu bättre. Nu skapar vi tillsammans de verktyg och förutsättningar som vi behöver för att ge och få hjälp och ta stöd av varandra i den nya organisationen. Kärnkraften är viktig för Sverige. Omkring 35 procent av hela Sveriges elproduktion genereras på Forsmark och Ringhals. De åtgärder vi nu gör i verksamheten syftar till att med bibehållen eller förbättrad säkerhet också öka vår konkurrenskraft. Utma-ningen är produktionskostnaden i relation till systempriset. Grundläggande är att vi alltid sätter säkerheten främst, att en stabil drift medför en hög säkerhet och att hög säkerhet är en förutsättning för stabil drift. Samtidigt behöver vi arbeta kostnadsef-fektivt och vi behöver bli smartare i en värld som inte alltid ser på vår samhällsviktiga verksamhet som den tillgång vi är. Därför är det väldigt glädjande att kunna konstatera att förtroendet för både Ring-hals och Forsmark har ökat tydligt i våra opinionsmätningar för förra året. Det visar att våra närboende och invånarna i närliggande kommuner litar på oss. Och det gäller att vi förvaltar det förtroendet.

Till sist

Foto

: Ann

ika

Örn

borg

Eva Halldén är verkställande direktör för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB.

Download - Reaktion nr1 2015

Top Related