Download - Reaktion nr 5 2015

Samarbete – vägen till framgång

Bättre system för spårbarhet

Åldringsvård säkrar långtidsdrift

Trivsel som höjer stämningen på jobbet

Skogränsen – steg för steg

Nytt fokus för 2016

TEMA:

SAMARBETE

EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 5 2015

2 REAKTION NR 5 2015

Nu är fokus-

områdena för

2016 klara.

Det här är

våra viktigaste

uppdrag de

närmaste

åren.

Just nu talas det mycket om samarbeten, samverkan, synergief-fekter och nya nätverk. I allt vi gör ska dessa möjligheter till bättre och mer kostnadseffektiva arbetssätt beaktas. Jag tänker att det är som att ha ett nytt filter på linsen. Att det mesta av det jag ser ska passera det här filtret tillsammans med kontrollfrågor som: Hur gör de på vår systersajt? Kan vi jobba smartare? Kan vi göra det här gemensamt? Förmodligen känner du igen dig i det här resonemanget.

Att slå samman Forsmarks och Ringhals personaltidningar, vilket gjordes för drygt ett år sedan, må ha varit ett litet företag. Men det var ett av de första konkreta samarbetena som genom-fördes och som nu kommit att följas av fler.

Det är inte helt enkelt att tänka nytt. Forsmarks och Ringhals respektive personaltidningar var båda starkt lokalt förankrade. Att vara nära sin arbetsplats och sina medarbetare var och är en viktig ledstjärna i tidningsarbetet. Plötsligt gällde nya perspektiv. Inte bara samarbeta när det passar, utan hela tiden och i allt som görs. Det är inte alltid lätt att frångå trygga rutiner och arbets-sätt. Att tänka större, inkludera och kompromissa. Mer om det berättar vi längre fram i tidningen.

Många av våra erfarenheter görs nu på andra avdelningar på Forsmark och Ringhals. De flesta av oss vet att vi på grund av det ekonomiska läget måste förändra och effektivisera verksamhe-ten. Det skapar förståelse och acceptans, men att gilla det tar kanske lite längre tid.

”Man vänjer sig”, säger en av Forsmarks medarbetare som intervjuas i detta num-mer. Han har varit med om flera omorga-nisationer. Det stärker det vi redan vet, att ett företags kultur inte sitter i väggarna utan i människorna som jobbar där.

SARA SÖDERSTRÖM

–

Omslagbild: Anders Taremark och Leonie Bartholdsson jobbar på Ringhals förråd tar hjälp av kollegorna på Forsmark för att utveckla sin verksamhet.Foto: Annika Örnborg.

Insändare kan publiceras under signatur, men författarens namn ska vara känt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter överenskommelse. För osignerat material ansvarar redaktionen.

Reaktion är forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med möjlighet för fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack på kärnkraftverken. Utöver det sprids tidningen i fikarum och tidningsställ på KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har även ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, företag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

Tyngdpunkten i tidningens innehåll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med kärnkraft och avfall. I redaktörsrådet finns representanter från Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Kärnbränslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med fem nummer 2015.

Apropå nya perspektiv

INNEHÅLL

Ett av de stora säkerhetshöjande projekten för kärnkraften är införandet av oberoende härdkylning. Nu påbörjas arbetet med att uppföra de nya byggnaderna på både Forsmark och Ringhals.

GOTT SAMARBETE

Mellan förråden på Ringhals och Forsmark finns ett gott samar-bete. Kim Rosman visar Leonie Bartholdsson hur Forsmarks gods- och transportflöden fungerar.

Efter 45 år är det dags att gå i pension. Det tar emot för Lennart Helander som undrar: – Kan man inte få vara kvar ett år till?

TEMA: SAMARBETE

Vill du bli prenumerant?

Vi på redaktionen är glada att tidningens artiklar och reportage är intressant läsning för många. Den som vill kan teckna sig för en gratis prenumeration. Hör av

dig till oss så ordnar vi att du får ett eget

exemplar av tidningen.

Redaktionens adressTidningen ReaktionNKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 Östhammar

E-post [email protected]

Ansvarig utgivare Ulf Bernström, [email protected]

Redaktörer Sara Söderström, Forsmark, Eva Fischer, Forsmark, Anna Collin, Ring-hals, Kajsa Prim, SKB, Katariina Güven, Vattenfall internkommunikation

Form och layout Byrå4, Uppsala 2015

Tryck BCB, Varberg

–

–

–

God jul & gott nytt år

önskar redaktionen

REAKTION NR 5 2015 3

Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Business Area Generation, CNO, Chief Nuclear Officer, samt styrelseord- förande i Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB och SKB AB.

Vad händer med kärnkraften inför kommande stängning av Ringhals 1 och 2? – Förtidsstängning av Ringhals 1 och 2 visar hur snabbt förutsätt-ningarna förändras. Kärnkraften beskattas hårt samtidigt som elpri-serna fortsätter att vara låga. Vi måste inse att en bestående hög effektskatt har stor påverkan på förutsättningarna för långtidsdrift av 80-talsreaktorerna. Investeringar i ny kärnkraft är inte längre ak-tuellt, samtidigt som vi måste vara enormt säkra på de investeringar vi gör på de kvarvarande reaktorerna.

Vad behöver vi göra mer av? Vad ska vi göra mindre av? – För att uppfylla vår plan för 60 års driftstid på våra reaktorer mås-te vi arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Jag ser stora syner-gier inom vår verksamhet. Ett bra exempel är att samverkansområ-dena blir väldigt viktiga, exempelvis inom underhåll.

Hur viktig är samverkan för att lyckas med långtidsdriften? – Genom att skynda på samarbetet tror jag att vi kan bli effektivare på drift, underhåll och investeringar. Vi har inte råd att utesluta nå-gonting. Samverkan är en förutsättning för vårt nya arbetssätt. Ett bra exempel är avvecklingen. Vi kommer att planera för en avveckling av Ringhals 1 och 2 och där är samarbetet en förutsättning för att klara en kostnadseffektiv avveckling med en tuff tidsplan.

Hallå där…

RINGHALS FORSMARK SKB ÖVRIGA KÄRNKRAFTSENHETER

Vattenfall har kommit ut med en ny vision och strategi som bland annat innehåller kundfokus, partnerskap och hållbar produk-tion. Kärnkraften har en plats i den med säker och stabil produktion med låga koldi-oxidutsläpp.

Inför omställning till förnybara kraftslag behövs kärnkraf-ten som en pålitlig och effektiv producent. Säker och stabil elproduktionen är också kärnkraftens svar på kund- och samhällsfokus.

Efter beslut om tidigarelagd stängning av Ringhals 1 och 2 måste de ekonomiska förutsättningarna ändras så att återstående reaktorer kan köras under hela sin potenti-ella livstid. Vattenfall ska bli ledande i effektiv avveckling och hantering av radioaktivt avfall. Samarbete är vägen när kostnadseffektivitet blir allt viktigare efter ökade ut-maningar i form av till exempel låga elpriser samt föränd-rade säkerhets- och samhällskrav.

Finns det en framtid för kärnkraften, Torbjörn Wahlborg? – Vi ska göra allt vad vi kan för att visa att kärnkraften är en bra energikälla. Men när det gäller ny kärnkraft då är det samhället, medborgare och politiker, som måste ta ställning. Dessutom måste den nya kärnkraften kunna konkurrera med andra kraftslag, säger Torbjörn Wahlborg.

TEXT: KATARIINA GÜVEN FOTO: SARA EDIN

Kärnkraften i Vattenfalls vision


It takes two to tangoEller som man också kan uttrycka det – ett gott samarbete kräver en insats från alla parter.

Nu ska det dansas, Forsmark och Ringhals tillsammans, framförallt inom staberna. Vi ska också hålla takten till musiken (Vattenfall) och hålla koll på fötterna (medarbetarna) så de går åt rätt håll och inte trampar på varandra. Det är inte helt enkelt, för kläderna (ekonomin) är obekväma och det finns en viss stress för att några i bandet måste gå hem snart (avveckling). Hur samverkar man då på bästa sätt? Hemma är samarbetet under ständig utveckling. Ett konkret ex-empel är Komma-iväg-hela-familjen-projektet som tidigare gick till så här: Mannen gjorde en plan. Den var oftast hemlig. Sen agerade han utifrån sin plan och började i god tid bära ut packning i bilen. Eftersom väskorna inte var färdigpackade bar jag in dem igen, alternativt kastade in saker lite planlöst i bilen så att prylar svävade omkring som efter en vettlös ”Ullaredsshopping”. Därefter inleddes stress- och snäsfasen, då barnen tröttnade och drog iväg till kompisar eller kom med fler grejer innan vi äntligen kom iväg, hungriga, sura och sena. Kommunikation var nyckeln till bättre samarbete här. Numera gör vi en gemensam plan. Sen fördelar vi ar-betsuppgifterna. Konsten att hålla sig till planen tränar vi fortfarande på. Hur bra samverkan blir, brukar ofta ha att göra med motivationen. Eller vem man samarbetar med – vissa skapar flow direkt, andra får kämpa. Men alla som någon gång fått det att flyta, vet hur produktivt det kan vara att jobba tillsammans, och vilken skön känsla ett gott samarbete ger.

Det svänger ju.EMMA STEINWALL

KÅSERI

Foto

: Mim

mi G

elle

rste

dt

WANO pekar ut 16 förbättringsförslag på Forsmark

– De förbättringsområden som framkommit är tydliga och konkreta vilket ger oss bra förut-

sättningar i vårt kommande förbättringsarbete, säger Eva Halldén, VD.

Bland förbättringsområdena nämns att verktyg såsom Pre-Job Briefing och Peer-checking,

oberoende kontroll som görs före och efter arbete, inte görs konsekvent. Kemikalier förvaras inte

alltid på rätt sätt och märkningen uppfyller inte alltid gällande regler. Man uppmärksammade

även att gällande regler för tunga lyft inte följdes konsekvent, vilket kan leda till person- och

utrustningsskador.

NOTERAT

Folder om samverkans-områden ute snartVattenfall har tagit fram en folder som kortfattat beskri-ver vad införandet av samver-kansområden innebär. Områ-dena kommer att startas upp under 2015–2016 och imple-menteras tvärs genom Vat-tenfalls kärnkraftsverksam-heter. Samverkansområdenas uppgift är att genom samar-bete nå ökad säkerhet och kostnadseffektivitet utifrån samtliga deltagande enhe-ter. Foldern kommer att delas ut till alla som arbetar inom kärnkraften med start i början av december.

Fredagen den 6 november avslutade den internationella kärnkraftsorganisationen WANO sin tre

veckor långa granskning av Forsmarks kärnkraftverk. Den preliminära rapporten visade 16 för-

bättringsområden samt ett gott betyg för en god och robust anläggning.

Forsmark och Ringhals bidrar till flyktinghjälpenPå Vattenfall pågår arbetet på högsta nivå för att bidra

till att flyktingarna kan tas omhand.

Forsmark har skänkt 50 sängar och 200 uppsättningar

sänglinne till flyktingboendet som just nu upprättas i

Östhammars kommun.

Ringhals samlar in cyklar

som normalt skulle skrotas.

Cyklarna kommer

istället att repareras

och sedan skänkas

till Röda korset i

Varberg.

VILL DU HJÄLPA TILL?

Som medarbetare kan du på olika sätt bidra: du kan skänka

pengar, kläder eller av din tid genom att engagera dig i olika aktiviteter.

Läs mer på våra intranät, Insidan och Canalen.


Underhåll visar vägen


TEMA: SAMARBETE

Vi behöver varandra för att nå våra mål. När vi samarbetar blir

vi framgångsrika. Vårt samarbete bygger på en öppen kommunikation och att vi visar varandra för-

troende. På de kommande sidorna får vi ta del av

goda exempel.

TEMA: SAMARBETE

Det övergripande målet med underhållsverk-samheten inom BA Generations kärnkrafts-verksamhet är att ”leverera kostnadseffektiv driftsäkerhet och hög teknisk tillgänglighet”. Samordningsansvarig inom underhåll är Anders Norrman, underhållschef på Ring-hals, som tillsammans med kollegorna från Forsmark och SKB, Svensk kärnbränslehan-tering AB, driver arbetet framåt i samverkan med Fleet Integration Development.

– Första steget var att etablera arbetsfo-rum mellan våra enheter för att koordinera planerade, pågående och nya aktiviteter. Nu är målet att under hösten ta fram en gemensam, långsiktig plan för utveckling av metoder, verktyg och teknik. Vi är fort-farande i uppstartsstadiet, men har funnit arbetsformen och har ett bra arbetsklimat, säger Anders Norrman.

Kommunikation med linjen är viktigSamordning och samarbete är nyckelord i sammanhanget. Med samordning avses till exempel att man inför gemensamma lösningar och sätt att följa upp, samt att

I dagens pressande ekonomiska situation med ökade krav från omgivningen, behov av Long Term Operation och om- och tillbygg-nader är nyttan med samordning tydligare än någonsin. Underhålls-verksamheten har kommit längst i arbetet med att kartlägga syner-gier, förbättringsområden och möj-ligheter för att tillsammans nå ett effektivare underhåll.

derhållscheferna på respektive anläggning med ett år i taget.

Fler samverkansområden implementeras stegvis: Skydd och Outage Management har nyligen startat. Kravharmonisering, Teknik och Projekt är igång sedan tidigare i år. Ett samverkansområde ska arbeta med ständiga förbättringar för hela verksamheten, men man ska först fokusera på de delar av verk-samheten där störst nytta finns. Initiativ för att säkerställa koordination av samverkans-områdena har tagits, Underhåll har redan kunnat dela med sig av erfarenheter till de som startat upp senare.

– Utöver att vi kommer att spara pengar bidrar samverkan till ett starkare kontaktnät mellan enheterna, och inte minst med Fleet Integration Development, säger Anders Norrman.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

Långsiktig vision för Vattenfalls samverkansmodell:

Samordning och samarbete sker naturligt mellan anläggningarna och gemensamma koncernfunk-tioner i syfte att tillsammans finna bästa arbetssätt och lösningar på framtida utmaningar.

”Den långsiktiga målsättningen är att vi tillsammans skapar en arbetskultur där det är självklart att samarbeta och att det är lika naturligt att lyfta luren och fråga en kollega på en annan enhet som att vända sig till kontorsgrannen.”

myndighetskrav tolkas och implementeras på ett enhetligt sätt. Samarbetet innebär bland annat att anläggningarna hjälper var-andra, drar nytta av varandras erfarenheter, ställer upp med resurser eller komponenter vid akuta behov och fördelar vissa uppgifter sinsemellan.

– Vi möts åtta gånger per år, varje samord-ningsmöte avslutas med en punkt om kom-munikation till linjeorganisationen. Om vi inte delar information kommer vi inte heller få någon input tillbaka, konstaterar Anders.

Partnern SKB har en mindre verksamhet och andra förutsättningar än kärnkraftver-ken, men kommer ändå dra nytta av samver-kansarbetet.

– Forsmark och Ringhals har med sina större organisationer haft möjlighet att satsa mer på strategi och utveckling vilket är till stor hjälp för oss, säger Mattias Ny-ström, SKB. Vi har exempelvis fått hjälp från Ringhals med internrevision av vårt så kallade åldringsprogram.

Samverkansområdet Underhåll har valt att låta ordförandeskapet rotera mellan un-

Anders Norrman, underhållschef på Ringhals.


”Det finns en nyfi-

kenhet på varandra och vilka lärdomar

vi kan dra”Anders Taremark


TEMA: SAMARBETE

Det var för ungefär ett år sedan som Ringhals logistikchef Anders Taremark vände sig till Forsmark och fick bra kontakt med kollegan Urban Pernestål som var mycket intresserad av samarbete.

– Det finns en nyfikenhet på varandra och vilka lärdomar vi kan dra. Vi vill så mycket och samma saker och har en gemensam mål-bild, säger Anders Taremark.

Den utveckling som skedde på Forsmark följdes med stort intresse från Ringhals håll.

– På Forsmark fick vi för några år sedan möjlighet att utveckla en idé som vi haft länge, att införa handdatorer med streck-kodsavläsning. Vi lyckades gå i mål med detta projekt i februari i år, säger Urban Pernestål.

Ringhals vill också införa det nya syste-met, som underlättar vid plock, inventering och godsmottagning. Det finns dessutom ett stort behov av att ta fram ett stödsystem som kan ge spårbarhet på hela anläggnings-området, för att skapa större trygghet med leveranser.

Den fortsatta vidareutvecklingen kom-mer i så fall att göras i ett samarbete mellan anläggningarna och systemleverantören. Något som då kommer att kräva utbyggnad av ett trådlöst nätverk.

Likheterna större än skillnadernaProblematiken är ungefär densamma på Ringhals och Forsmark, trots att verksamhe-terna är organiserade på olika sätt. Det som skiljer är att Forsmark inte har egen beman-ning utan köper in sina leveranstjänster från ISS.

– Även om ISS har ett transportplane-ringssystem som fungerar relativt bra på Forsmarks anläggningsområde, så ser jag

fram emot att kunna gå ett steg längre, i en vidarutvecklad version. Ringhals har tänkt mycket över detta. En gemensam lösning skulle leda till att Forsmark också får det bättre, säger Urban Pernestål.

Lära av varandraI slutet av oktober reste Anders Taremark till Forsmark i sällskap med logistikern Henriet-ta Sutter och utvecklingsingenjören Leonie Bartholdsson. Henrietta Sutter praktiserade en dag på Forsmarks förråd och mötte bland andra Pierre Sjöberg, som också är logistiker. Leonie Bartholdsson träffade Kim Rosman som är transportsamordnare för ISS och fick lära mer om hur rutinen för beställning av godstransport ser ut på Forsmark.

– Ringhals behöver förenkla beställningen av godstransport, säger Anders Taremark. Forsmark är samordnade på ett strukturerat vis som vi är nyfikna på om vi kan kopiera.

Mellan förråden på Ringhals och Forsmark finns redan ett gott samarbete. Det hela började med att Ringhals förråd behövde ett bättre system för spårbarhet av gods. En koll på kostnaderna visade att den bästa idén var att kontakta Forsmark som redan hade ett sådant system på gång.

Handdatorer med streckkodsavläsare används numera på Forsmarks gods-mottagning. I Ringhals vill man gärna införa och även vidarutveckla detta system för att få spårbarhet på hela anläggningsområdet.

HÄR HYLLAS SAMARBETET

Gemensamma lösningar för lagerhållning

”Det är nyttigt att samar-beta och att kunna jämföra sig med varandra”

Ringhalsare besöker Forsmark för att diskutera framtida samarbete och hitta nya sätt att jobba på. – Jag kan tänka mig jobbrotation inom förråden, det hade varit spännande, nyttigt och utvecklande för våra processer på en bredare front, säger Anders Taremark.

Urban Pernestål

Forsmarks Urban Pernestål och Pierre Sjöberg flankerar ringhalsarna Leonie Bartholdsson, Henrietta Sutter och Anders Taremark.



En bättre planering ger minskat behov av extraresurser.

Ett exempel på god samordning är hur de dagliga besluten om portöppningar tas vid morgonmöten mellan driftledning och underhåll, och sedan meddelas godsleveran-tören på Forsmark.

Mot modernare metoderDet prestigelösa samarbetet ger energi och inspiration till nya idéer.

– Det är nyttigt att samarbeta och att kun-na jämföra sig med varandra, säger Urban Pernestål.

Det finns stora likheter mellan anlägg-ningarna när det gäller logistiska utma-ningar. Ytterligare en vidareutveckling man vill samarbeta om är att förenkla ankomst-kontrollen. Detta genom att bättre använda leverantörens elektroniska information vid mottagningen av gods och knyta ihop den

med beställningsunderlaget. Något som inte varit möjligt tidigare, men som förhopp-ningsvis är det idag när brandväggar mellan olika system förbättrats.

Vinster för VattenfallMed på båten i utvecklingsarbetet finns även centrala Vattenfall som uppskattar samar-betet, eftersom de eftersträvar att minska mängden lokalt utvecklade system och bidra till att samma tekniska lösningar används på flera Vattenfallsbolag.

– De ser en vinning för fler bolag med den samordning som sker, säger Anders Taremark.

TEXT: MARIE STRANNABJER MELIN

FOTO: EVA FISCHER

Lär av hur Forsmark jobbar Leonie Bartholdsson är projekt-

ledare för VU-satsning Trans-

port och logistik och jobbar med

effektivisering av gods- och

transportflöden på Ringhals.

Kim Rosman ISS visade henne

hur rutinerna ser ut på

Forsmark.

– Det var bra att se hur de

jobbar och samordnar transpor-

ter. Att sitta ner med Kim och

se hur hans situation är med

exempelvis beställning av port-

öppningar och vakter gav idéer

jag tar med mig till Ringhals.

Att titta på deras transport-

planeringssystem i datorn hade

man ju inte heller kunnat göra

hemifrån. När man möter män-

niskan bakom rösten är det ju

också lättare att få kontakt i

fortsättningen, säger Leonie.

Så skiljer sig godsleveranserna åt• Ringhals har cirka 300 leve-

ransställen, medan Forsmark har ett tiotal stora – varifrån man sedan fördelar vidare ut till mottagaren. Ringhals be-höver enas om ett färre antal stora leveransställen.

• Forsmark har slussar där gods kan lämnas av för hämtning vid senare tidpunkt. Det underlättar eftersom alla inblandade personalgrupper – som exempelvis strålskydd, väktare, mottagare – inte måste vara på plats samtidigt som godset anländer.

• Forsmarks portöppningar beslutas vid morgonmöten mellan drift och underhåll och meddelas vidare till godsleverantören, som ensam har mandat att kalla in väktare.

Ringhalsare besöker Forsmark för att diskutera framtida samarbete och hitta nya sätt att jobba på. – Jag kan tänka mig jobbrotation inom förråden, det hade varit spännande, nyttigt och utvecklande för våra processer på en bredare front, säger Anders Taremark.



TEMA SAMARBETE: ARBETSPLATSREPORTAGE

Bytet av svetsfläns i lågtryckskretsen inom kylsystem för avställd reaktor är klart. Några av de inblandade diskuterar slutresultatet.

Rent system kontrollerar att det inte finns några främmande föremål i svetsflänsen och det anslu-tande röret. Den gamla svetsflänsen har svarvats bort och en ny svetsfläns med lägre kolhalt svetsas fast i T-röret.

Att jobba som ett

team


genomföra det här bytet på ett effektivt och säkert sätt, säger Thomas.

Vid arbetsplatsen i reaktorhallen har medarbetare från byggunderhåll hela tiden en dialog med kollegorna på avdelningen för mekaniskt underhåll som plockar bort isolering kring rören där de gamla flänsarna är monterade. Ibland behöver ställningen justeras i höjd för att underlätta arbetet för dem.

– Vi som är inblandade i det här bytet springer emellan och stämmer av, dra nytta av, och stöttar varandra i arbetet, berättar Thomas.

Samarbete är grundenNär arbetsplatsen är iordningställd är det brandmännens uppgift att besiktiga platsen. Finns det brandsläckare? Har man täckt in ytorna runt om arbetsplatsen med svetsdu-kar? När besiktningen är godkänd kan nästa arbetsmoment påbörjas då den gamla svets-flänsen svarvas bort och en ny svetsas dit.

Hela arbetet, från konstruktion till mon-tering, är planerat till sju dagar. Innan drift-sättning röntgas svetsflänsen för att se att det inte finns några sprickor i den. I nästa steg söker Rent system av arbetsplatsen för att för-hindra att främmande föremål och kemisk orenhet orsakar problem och störningar i anläggningen.

– Samarbete mellan kollegor är inte bara en förutsättning utan även grunden för att man ska trivas på jobbet. Och trivs man har man ofta ett större engagemang för att göra ett bra jobb, säger Thomas.

TEXT OCH FOTO: JULIA RYDBERG

Andreas Sandö, projektkoordinator, Ringhals– Jag skulle vilja samarbeta med Alfred Nobel. Han var enormt intelligent och uppfinningsrik men framförallt så hade han en bergfast tro på mänsklighetens utveckling genom fredliga metoder, vilket verkligen behövs i dag.

Tomas Hägg, informationsstrateg, Forsmark

– Jag uppskat-tar att sam-arbeta med personer som efterfrågar min erfarenhet, kompetens och omdöme och som själva de-

lar med sig av sina motsvarande egenskaper.

Richard Grönlund, kompetensutvecklare, SKB– Phil Lynott. Han var basist i Thin Lizzy. Skul-le velat vara med när han skapade sina låtar och melo-dier för att se hur han tänkte och kände. Han är en stor inspi-rationskälla för mig.

Mikael Johansson, IT RInghals– Det hade varit kul att samar-beta med Phil Lynott från Thin Lizzy, och fått stå som med-kompositör på ex. ”Boys are back in town”.

Vem skulle du helst vilja samarbeta med?

?Fråga 4


TEMA SAMARBETE: ARBETSPLATSREPORTAGE

På ett kärnkraftverk är arbetet sällan en ”one man show” där man genomför ett arbete på egen hand, från start till mål. Vanligare är att fler personer från olika avdelningar arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Samarbete är i fokus då fyra svetsflänsar byts ut vid revisionen på Forsmark 3.

Det är fortfarande tidig morgon och en och annan kollega kommer cyklande längst med cykelbanan utanför entrén till Forsmark 3. Thomas Liljeblad som under revisionen är montagesamordnare för utbytet av svetsflän-sarna i lågtryckskretsen inom kylsystemet för avställd reaktor känner sig förväntansfull inför dagens arbete.

– Det känns skönt att äntligen få påbörja arbetet. Det har varit mycket planering och nu ska vi äntligen sätta planerna i verket, sä-ger Thomas och ler.

Materialet i de nya svetsflänsarna som ska monteras har lägre kolhalt än de gamla. Tidigare år har man varit tvungen att gå in och kontrollera att det inte bildats sprickor i svetsflänsen. I och med bytet till svetsflänsar med lägre kolhalt som förhindrar sprickbild-ning behövs inte längre dessa inspektioner.

– Ur strålskyddssynpunkt är det en jätte-viktig förändring då dessa kontroller var ett arbete som gav hög stråldos, säger Thomas.

Ombytta och klara, med kamera och skrivblock i högsta hugg, beger vi oss till reaktorbyggnaden där de nya svetsflänsarna ska monteras. Vi passerar den ena dörren ef-ter den andra och jag förundras över hur bra Thomas hittar.

– Jag har arbetat här från och till sedan jag var 16 år, till slut lär man sig att hitta, säger Thomas.

En kontinuerlig dialogArbetet med att byta svetsflänsarna sker i en sammakopplad kedja av arbetsinsatser. I den första delen av kedjan tar Forsmarks avdelning för mekanisk konstruktion fram ett tillverkningsunderlag till Forsmarks mon-tageavdelning som sedan får uppdraget att tillverka de nya svetsflänsarna.

– Vi är beroende av att det finns en god och öppen kommunikation. Alla inblanda-

de, med sina erfaren-heter och färdigheter, spelar en viktig roll för att vi ska kunna

Svetsflänsen svetsas i T-röret och blindflänsen skruvas fast på svetsflänsen. Tillsammans kallas de ett blindflänsförband.

Thomas Liljeblad, montagesamordnare



TEMA: SAMARBETE

Det fanns flera skäl till förändringen, berät-tar Magnus Westerlind, avdelningschef för SKB:s teknikavdelning och medlem av företagsledningen:

– Först ville vi skapa förutsättningar för driftavdelningen att fokusera på sin kärn-verksamhet. Det andra syftet var att göra det tydligt att konstruktion är något som är ge-mensamt för många delar av företaget, inte bara en angelägenhet för just driften.

Han menar att det finns mycket att vinna på att dela erfarenheter mellan SKB:s befint-liga anläggningar och framtidsprojekten, i

Ett samarbete som gett mersmakVåren 2014 fick SKB en ny konstruktionsenhet. Tidigare hade det funnits ett konstruktionskontor inom avdelning Drift. Det jobbade främst mot mellanlagret Clab och till viss del Slutförvaret för kortlivat radio aktivt avfall, SFR. Men nu skulle all konstruktionskompetens på företaget samlas under en och samma hatt – ett uppdrag som ställde krav på både samarbete och nytänkande.

Josefin Svensson är ställföreträdande gruppchef på konstruktionsenheten. Hon menar att dialog är viktig för att samarbete ska fungera.



första hand Kärnbränsleförvaret och utbygg-naden av SFR:

– Det är viktigt att vi är ödmjuka inför vad andra kan och vet, och att vi är villiga att både lära av andra och dela med oss av egna erfarenheter och kompetens. Det finns en stor potential i mötet som blir mellan erfarenhet av befintliga kärntekniska anlägg-ningar och de stora anläggningsprojekt som vi jobbar med inom SKB.

En enhet som växerHenrik Mattsén är chef för konstruktions-enheten, eller TK som den också kallas. Han berättar att det har varit en utmaning att få ihop alla delar, och att göra sig kända

är i ett läge där ju mer vi gör, desto större blir efterfrågan. Och det ingår ju i uppdraget att säga ja i stället för nej, säger Henrik Mattsén.

Dialog viktigtJosefin Svensson är maskiningenjör och anställdes 2011 som mek-konstruktör på gamla konstruktionskontoret. I dag är hon ställföreträdande gruppchef inom den grupp som jobbar med mekanik inom enheten Teknik- och Konstruktion, TK. Hon tycker att en av utmaningarna varit att hon och hennes kollegor sitter så utspridda. Medarbe-tare från TK sitter totalt på fem olika kontor på tre orter.

– En av nycklarna är kommunikation, både internt i gruppen och gentemot de projekt vi jobbar med. När vi själva vet vad vi kan erbjuda för kompetens, och när det finns en bra dialog med till exempel projektleda-ren, så blir det mycket lättare att jobba. Och dit tycker jag att vi har kommit, säger hon.

När efterfrågan blir större och enheten växer är det ibland, enligt Josefin, svårt att hinna med grundarbetet.

– Det får aldrig gå så fort så att vi inte hin-ner med att dokumentera, skriva instruktio-ner och sådant som bidrar till att vi alla kan göra ett bra jobb.

På rätt vägHon får medhåll av Magnus Westerlind som säger att det handlar om att växa i en takt som inte leder till ”växtvärk” – och att kunna göra prioriteringar.

– Vilka är de mest angelägna frågorna att hantera? Här är det viktigt med en bra dialog med beställarna så att det blir rätt ur företagets perspektiv. Det är inget problem nu, men är en viktig kontrollfråga att åter-komma till på både kort och lång sikt.

Han menar att det nya samarbetet som manifesteras med bildandet av den nya enheten TK redan gett resultat – och att det har gett mersmak:

– En bra indikator på det är att flera pro-jekt nu gör konsultväxlingar via TK, det tyck-er jag visar att vi är på rätt väg, avslutar han.

TEXT: JIMMY LARSSON-HAGBERG

FOTO: CURT-ROBERT LINDQVIST

”Det är viktigt att vi är ödmjuka inför vad andra kan och vet, och att vi är villiga att både lära av andra och dela med oss av våra egna erfarenheter och kompetens.” Magnus Westerlind, avdelningschef

för SKB:s teknikavdelning

”Ju mer vi gör, desto större blir efterfrågan. Och det ingår ju i uppdraget att säga ja i stället för nej.” Henrik Mattsén, chef för SKB:s

konstruktionsenhet.

internt, men att bitarna nu börjar falla på plats. Det märks bland annat i antalet upp-drag han och hans medarbetare får. Och i att enheten växt från ett 20-tal medarbetare till att nu vara 35 – och under de närmaste två till tre åren kommer ytterligare 15 tjänster att behöva fyllas.

Men allt har inte gått på räls hela tiden. Det har varit en del gnissel i leden.

– Förut drev ju projekten alla teknikfrå-gor själva – med konsultstöd. TK är en helt ny funktion. Och visst, det kan absolut bli frågor eller uppstå friktion. Men jag tycker att vi tillsammans har hanterat det på ett bra sätt, och nu finns en ömsesidig förståelse för varandras kompetenser och erfarenheter. Vi



TEMA: SAMARBETE

På senare år har medvetenheten ökat om hur viktigt det är för hälsan att vi trivs på jobbet. Den som söker nytt arbete tycker inte alltid att lönen är viktigast, utan tittar minst lika mycket på arbetsmiljön och trivseln. Bra arbetsmiljö beror på många olika saker, och något som ofta är viktigt är kollegorna. Har man trevligt tillsammans med sina arbetskamrater känns det roligt att gå till jobbet. Här får vi ta del av några aktiviteter som ökar trivseln på arbetsplatsen.

Så ökar vi trivseln på jobbet!

Cecilia boostar sina arbetskompisar På SKB:s kontor i Forsmark jobbar hydrokemisten Cecilia Berg. Hon överraskar ofta sina kollegor med fantastiska bakverk till morgonfikat och annat som sprider glädje och god stämning. Förra julen till ex-

empel fick de var sin liten tygpåse fylld med hemgjorda kolor. Med påsen följde också en lapp med en personlig egobooster till var och en.

– Jag tänkte att de ska kunna ta fram lappen och läsa när de behöver en positiv injektion till sitt ego, berät-tar hon. Det behöver väl inte sägas, men julklappen var uppskattad av arbetskompisarna. Vad hon ska hitta på i år? Det blir så klart en överraskning… TEXT: KAJSA PRIM FOTO: EVA NEVELIUS BUSKHE OCH CECILIA BERG

Nuclear Riders – ett trivsamt motorcykelgängNuclear Riders är det respektingivande namnet på

Ringhals egen motorcykelklubb. Sedan grundandet

år 2000 samlar man 60-talet motorburna kollegor

och drar iväg på kortare utflykter och längre resor

i Sverige och utomlands under sommarhalvåret.

Som längst har man kört till Barcelona i sällskap

med Barsebäcks Atomic Riders.

Nuclear Riders tummar såklart inte på säkerhe-

ten: första träffen varje vår är en ”avrostning” där

Frivilliga motorcykelkåren (FMCK) i Varberg håller

i utbildningen. Man börjar med en teoretisk del för

att damma av trafikkunskaperna, och därefter en

praktisk del där man övar manöver- och bromsprov

med mera.

En tradition varje år är ”Kärnkraftsträffen” med

motorcykelklubbarna i OKG, FKA, SKB och Studs-

vik. Värdskapet för träffen cirkulerar mellan verken,

men på senare år har det främst varit Ringhals och

OKG som varit aktiva.

Ordförande i Nuclear Riders är Rita Olofsson, till

vardags avdelningsadministratör:

– Medlemmarna i föreningen kommer från alla

yrkesgrupper och enheter på Ringhals vilket bidrar

till stärkt samarbete även på jobbet. Det skapar

kontaktvägar både internt och externt via kärn-

kraftsträffarna. När vi är ute på våra utflykter får

Ringhals fin PR – oftast så blir folk nyfikna på vilka

vi är och vad vi är för förening.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: GÖSTA LARSEN

HÅLLBART JAZZSVÄNGGÄNGI Arenastaden i Stockholm får de anställda rätt som det är höra svängig jazz på lun-chen. Några gånger om året brukar nämligen The Sustainables underhålla i huvudkon-torets stora ljusgård. – Det brukar vara väldigt uppskattat, men framför allt är det så kul att spela, och det gör vi gärna på allt från julfester till kick-offer, säger Claes Hedenström som arbetar med policyfrågor, främst för vattenkraft. De övriga medlemmarna jobbar på kommuni-kation, IT, marknadsanalys och R&D. Gänget som har spelat ihop sedan förra året för-söker att repa en eller två gånger i månaden. – Musik är ett fantastiskt sätt att koppla av från jobbet en stund och få ny energi, säger Jonas Persson som till vardags är sektionschef på R&D.Från vänster: Marie Wikner (sång), Claes Hedenström (sax), Jonas Persson (piano) Björn Wetterborg (trummor) Lars-Magnus Kihlström (gitarr)

TEXT: LARS-MAGNUS KIHLSTRÖM FOTO: ELISABETH REDLIG



TEMA: SAMARBETE

Vad är en vision och varför har vi en? Vi frågade Lars Berglund, vice vd på Forsmark.

– Ur mitt perspektiv är det viktigt att ha något högst upp i de styrande dokumen-ten som pekar ut riktningen, säger han.

– En vision ska vara något att sträva efter, kanske kan man nå dit men det ska vara riktigt svårt.

Att företag har en vision – en målbild är inget nytt. Men ordet vision har inte använts så länge. Tidigare kallade man det affärsidé och ibland också ambition.

Oåterkalleligt beslutEtt tydligt exempel på hur visionen styrs av den rådande situationen hittar man på Ring-hals i slutet av 80-talet. ”Ringhals som pro-duktionsplats oavsett teknikval”. Miljö- och energiminister Birgitta Dahl hade då fattat det ”oåterkalleliga” beslutet att två reaktorer skulle läggas ner i mitten av 90-talet – en på Ringhals och en på Barsebäck. Vattenfall drog igång planeringen för en gaskombian-läggning intill Ringhals kärnkraftverk.

Som vi vet fick minister Dahl äta upp sitt oåterkalleliga beslut många gånger och Vattenfall skrinlade planerna på gaskraft-verket, möjligen på grund av det massiva motståndet från Varbergs kommun.

SäkerhetenForsmark antog 2008 visionen ”Att vara det säkraste och mest värdeskapande kärn-kraftverket i Norden och bli känd för detta i Sverige”. Med den så kallade Forsmarks-händelsen i färskt minne var det kanske inte konstigt att ordet säkerhet hamnade långt fram.

– Diskussionen om ordet säkerhet ska vara med i visionen eller inte, har förts många gånger, säger Lars Berglund. För oss har

det varit så självklart att säkerheten är ett grundfundament och utan den kör vi inte, så oftast har den inte varit en del av visionen.

VärldsbästAtt ambitionerna har styrts av vilken framtidstro företagsledningarna har haft är tydligt. Att Ringhals skulle vara Sveriges effektivaste kärnkraftverk på 80-talet växte till att ”Ringhals AB skall vara det ledande kärnkraftverket i Europa” i mitten av 00-ta-let. Och det stannade inte där. När vi kom in på 10-talet löd visionen ”Ringhals AB skall vara ett kärnkraftverk i världsklass”.

Forsmarks affärsidéer/visioner har varit mer blygsamma. FKA har nöjt sig med att vara så in i Norden bra…! ”Att vara Nordens bästa kärnkraftverk och blir mer känd för det i Sverige” med varianter an-vändes under en följd av år. Men att hålla världsklass nådde även till Norduppland så småningom.

JordnäraDen nya visionen som gäller för båda kärn-kraftverken är mer jordnära - ”Efterfrågad el, varje dag, året runt”. Men även den har sin förankring i omvärldsfaktorer. I det rådande läget på elmarknaden är det inte längre optimalt att producera maximalt. Det viktiga är nu att se till att vi kan leverera när produkten behövs och kanske också minska produktionen när efterfrågan är lägre.

– Jag tycker att vi hade en mycket bra diskussion i ledningen, som ledde fram till den visionen, säger Lars Berglund. Det kändes som om vi verkligen funderade på vad vi skulle ha den till istället för att tän-ka på orden och i vilken ordning de kom.

TEXT: GÖSTA LARSEN FOTO: WIKIMEDIA

Sedan en tid tillbaka delar Forsmark och Ringhals samma vision – ”Efterfrågad el, varje dag, året runt”. Under årens lopp har visionerna varierat en del, tydligt påverkade av omvärlden och den rådande situationen för kärnkraften.

Våra visioner speglar sin tid

Martin Luther King... I have a dream.

Så ökar vi trivseln på jobbet!

FredagsfikaDet märks att det är fredag. I fikarum-met har det släckts ner och på fikabordet brinner ljusen i några ljuslyktor intill ett uppdukat frukostbord. Under många år har Forsmarks personalavdelning gemen-sam frukost på fredagar. – Från början var frukosten tänkt som ett tillfälle att diskutera jobbrelaterade frågor då vi ofta är ute och springer mel-lan olika avdelningar och sällan sitter samlade. På senare år har det mer över-gått till en frukost där vi samlar ihop alla och har en trevlig stund ihop, säger Rose-Marie Karlsdotter. Bakom fredagsfrukosten ligger en del planering. Det görs ett rullande schema så alla vet vem som bjuder på frukost den kommande fredagen. – Vi har också en gemensam kassa där vi lägger ett par hundringar någon gång per år. När det är min tur att stå för fru-kosten så kan jag sedan byta ut mitt mat-kvitto mot pengar från matkassan, berät-tar Lennart Wahlberg. Just den här fredagen är det Lennart som bjuder kollegorna på frukost. – Det blir mest kallskuret idag. Lite oli-ka sorters skinka och några ostar. Till det blir det marmelader, frukt, grönsaker och några varianter på bröd. Vi har haft freda-gar när det bjudits på bacon och äggröra och vid ett annat tillfälle fick vi testa su-

shi, berättar Lennart.

TEXT OCH FOTO: JULIA RYDBERG



TEMA: SAMARBETE

I fokus 2016Ringhals och Forsmarks fokus- områden för 2016 är klara. Nu förväntas företagens avdelningar ta initiativ för att på bästa sätt kunna bidra till en positiv utveckling inom respektive område. Resultatet ska bli en samsyn på vilka som är våra viktigaste uppdrag de närmaste åren.

Illus

trat

ion:

Lin

da C

olm

Lars Berglund, Forsmarks vice vd:Uttalade fokusområden fungerar vägledande för avdelningarna på Forsmark, som nu har uppdraget att göra jobbet effektivare och till lägre kostnad. Forsmarks nya organisation är på plats, återstår gör att hitta nya och bättre arbetsprocesser tillsammans med kollegorna på Ringhals, men även med Svensk Kärnbränslehantering AB och inom övriga Vattenfall.

– Effektiviseringar och samverkan är ett av de gemensamma fokusområdena. Vi behöver vara öppna för nya intryck för att kunna jobba på ett smartare sätt. Att kunna hjälpa varandra och använda varandras kompetenser innebär effektiviserings-potential och besparingsmöjligheter, säger Lars Berglund.

Fokusområdet FOSH, Forsmarks säkerhetshöjande åtgärder, inkluderar arbetet med oberoende härdkylning som även ska genomföras på Ringhals.

– Långsiktiga åtgärder enligt myndigheternas krav är en förutsättning för långsiktig drift, säger Lars Berglund. Ett annat fokusområde är säker och stabil drift, som innebär att alla medarbetare alltid sätter säkerheten främst. Viktigt är även att minska antalet olyckor och tillbud på arbetsplatsen.

– Vi ska värna om en säker arbetsmiljö, respektera anvis-ningar och regler. Men vi måste ta det ett steg till och våga säga till om vi ser någon som gör fel. Målsättningen är att inga arbetsolyckor som leder till sjukskrivning ska förekomma på Forsmark.

TEXT: SARA SÖDERSTRÖM FOTO: ELINA MEULLER

Björn Linde, Ringhals vice vd:– Från och med 2016 lyfts fokus-

områdena in i det slutgiltiga mål brevet vilket är nytt, tidigare

har de inte funnits med i de styrande dokumenten. Min förväntan är att

respektive avdelning för resonemang kring dessa våra fyra viktigaste områden och gör dem till en del i sitt verksamhets planearbete, säger Björn Linde.

”Säker och stabil drift” kommer som alltid främst, men har på Ringhals fått tillägget att fokusområdet även inklu-derar avvecklingsplaneringen för Ringhals 1 och 2.

– Det handlar inte bara om de rent tekniska bitarna el-ler separationsåtgärderna från R3 och R4, utan att vi säkrar kompetens och tar hand om vår personal. Oberoende härdkylning är avgörande för att R3 och R4 ska få köra efter 2020, säger Björn Linde

Nytt är också att omfattningen av området kring olyckor och tillbud breddats:

– Målet att ingen ska behöva bli sjukskriven kvarstår, men medvetenheten kring vår radiologiska arbetsmiljö måste höjas.

– Vi är i stort behov av att tillsammans göra allt vi kan och förmår när det kommer till effektivisering och sam-verkan med tanke på det ekonomiska läget. Vi ska lära av varandras exempel, och utmana oss själva att finna det enk-laste och bästa sättet inom våra samverkansområden, säger Björn Linde.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

• Säker & stabil drift • FOSH - Oberoende härdkylning• Minska antalet olyckor och tillbud• Effektivisering & samverkan

• Säker & stabil drift inklusive

avvecklingsplanering

• Oberoende härdkylning

• Minska antalet olyckor och tillbud

• Effektivisering & samverkan



Ringhals projekt, som kommit längst bland de svenska kärn-kraftverken, befinner sig fortfa-rande i ”scoping-fasen”, det vill säga att man går igenom system för system för att bestämma vilka delar som ska ingå i LTO, och grupperar komponenterna efter funktion och vilken påver-kan de utsätts för.

– Vi har kommit ganska långt med arbetet på tryckvattenre-aktorerna, berättar Ringhals projektledare Rasmus Waginder. Hittills är vi uppe i cirka 300 commodity-grupper, som vi kallar dem.

En commodity-grupp består av komponenter som har sam-ma eller liknande sätt att åldras eller degraderas.

– Det kan låta mycket med 300 men det finns rätt mycket prylar på ett kärnkraftverk, tillägger han. Att Ringhals 1 och 2 ska tas ur drift tidigare påverkar inte pro-jektet som kommer att slutföras även för de båda blocken.

Gemensam workshopI början av oktober hölls en workshop tillsammans med det ny-startade projektet på Forsmark.

– Vi hoppas kunna dra nytta av Ringhals erfarenheter och därigenom få en snabbare start, säger Forsmarks projektledare Peter Wikstöm. Mötet på Ring-hals var en av de första aktivite-terna som vi genomförde efter att projektet hade fått investe-ringsbeslut av styrelsen.

Eftersom LTO handlar om drift efter den ursprungliga designtiden 40 år har Forsmark mer tid på sig än Ringhals där R1 och R2 redan har passerat ålders-strecket. Ändå planerar projektet att ha merparten av arbetet gällande F1 och F2 färdigt 2018 flera år innan blocken passerar 40-årsgränsen.

– Just nu håller vi på att formera projektet, säger Peter Wikström. Men med hjälp av att Ringhals har tagit fram metoder ska vi kunna gå fortare fram. Vi har beställt en workshop med Internationella Atomenergior-ganet IAEA:s SALTO (Safety As-pects of Long Time Operations) redan i april 2016 och en Pre-SALTO i november.

Ringhals som redan har ge-nomfört sin Pre-SALTO har upp-följning på den i början av 2016 och en fullständig SALTO är

beställd till 2018 då projektet be-räknas vara färdigt med arbetet.

SUP viktigtNyckeln till långtidsdrift för Ringhals del ligger i ”SUP-arna” – de strategiska underhållplaner-na. I dem ska relevanta åtgärder och program för att motverka åldringsfenomen finnas doku-menterade.

En ny anvisning för hur SUP-ar ska skrivas för att bättre stödja LTO har tagits fram.

– Det är viktigt att under-hållsavdelningarna fortsätter att utveckla SUP-arna. Vårt arbete kommer att säkerställa att vi har kunskap om åldring och degra-dering och i vissa fall ge förslag till bättre dokumentation och rutiner, konstaterar Rasmus Waginder.

TEXT OCH FOTO: GÖSTA LARSEN

Long Term Operation Samarbete startat mellan RAB och FKA

Sedan något år pågår Long Term Operation (LTO) på Ringhals och nu har motsvarande projekt även startats på Forsmark. Syftet med projekten är att verifiera att kärnkraftsverken har kunskap om åldring och degradering av säkerhetsrelaterade system och se till att det finns relevanta åtgärder som tar hand om och motverkar en negativ utveckling.

Rasmus Waginder och Peter Wikstöm samarbetar kring projektet Long Term Operation (LTO) som ska se till att det finns relevanta åtgärder som tar hand om och motverkar åldring och degradering i anläggningarna på Forsmark och Ringhals.

”Det är viktigt att underhållsavdelningarna fortsätter att utveckla SUP-arna.”

• Säker & stabil drift • FOSH - Oberoende härdkylning• Minska antalet olyckor och tillbud• Effektivisering & samverkan

• Säker & stabil drift inklusive

avvecklingsplanering

• Oberoende härdkylning

• Minska antalet olyckor och tillbud

• Effektivisering & samverkan



Oberoende härdkylning – viktig för kärnkraftens framtid

Hans Sjöstrand och Agneta Johansson, Ringhals, är i planeringstagen inför den nya byggnaden som ska husera den nya, oberoende härdkylningen.


”Det är en stor byggnad som rent visuellt kommer att förändra vyn på

nuvarande anläggning.”


Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har bestämt att samtliga svenska kärnkraftverk ska vara försedda med det nya systemet för oberoende härdkylning se-nast år 2020. I mitten av oktober startades markarbeten för en ny härdkylningsbyggnad vid Fors-mark 1. Uppförandet av den nya byggnaden startar under våren och följs därefter av motsva-rande byggnation i anslutning till Forsmark 2 och 3.

Ny utsiktAtt införa ytterligare en möjlig-het att kyla reaktorhärden obe-roende av de redan installerade har varit på gång under många år. SSM (dåvarande SKI) hade med det redan i kringarbetena när nya föreskrifter togs fram 2004. För cirka ett år sedan gav SSM de svenska kärnkraftverken ett föreläggande att införa åtgär-der ”som signifikant förstärker härdkylfunktionens oberoende” senast 2017 och en installation av en funktion (permanent) för oberoende härdkylning 2020.

Framför Forsmark 1:s re-aktorbyggnad förbereds för den planerade härd kylnings-byggnaden som blir cirka 30 meter lång, 20 meter bred och 25 meter hög.

– Det är en stor byggnad som rent visuellt kommer att förändra vyn på nuvarande an-läggning, säger Hans Davidsson, projektledare på FKA.

Byggnaden kommer att inne-hålla en bassäng med vatten, pumpar och reglerutrustning.

Den nya härdkylningsbygg-naden utanför Forsmark 1 byggstartas nästa vår och ska vara klar 2017. Parallellt startar förberedelserna för byggnation av ytterligare två härdkylnings-byggnader, vid Forsmark 3 och Forsmark 2. Dessa byggnader ska stå klara 2018 respektive 2019.

På Ringhals har projekt OBH just startat och befinner sig i en analysfas.

– Det betyder att vi just nu tittar på vad projektet ska om-fatta och vad som inte ska ingå, berättar projektledaren Hans Sjöstrand. Givetvis utbyter vi erfarenheter med Forsmark och försöker hitta synergier.

Tillsammans med biträdande projektledaren Agneta Johans-son och ett 30-tal medarbetare i Ringhals organisation, arbetar de nu fram ramarna för den nya oberoende härdkylningen som ska komplettera säkerhets-systemen på Ringhals 3 och 4. Ringhals 1 och 2 bedöms redan ha infört funktioner som möter SSM:s krav för den återstående drifttiden.

Helt oberoendeKraven på den oberoende härd-kylningen är just att den ska vara helt oberoende av samtliga redan installerade system. Det vill säga helt egen tillgång till

Ett av de stora säkerhetshöjande projekten för kärn-kraften är införandet av oberoende härdkylning, som är ett krav från SSM på de reaktorer som ska drivas vidare till 60 år. Projekt pågår både på Forsmark och Ringhals – och Forsmark ligger först i spåret.

Den nya härdkylningsbyggnaden framför Forsmark 1:s reaktor- byggnad kommer att bli cirka 30 meter lång, 20 meter bred och 25 meter hög.

Hans Davidsson, projektledare i Forsmark, tar det första spadtaget inför bygget av den nya härdkylnings-byggnaden vid Forsmark 1.

vatten och elektricitet för att utföra primärsyftet att genom spädmatning kyla härden och undvika härdsmälta.

Funktionen ska kunna garan-teras under 72 timmar innan an-nan extern utrustning kan till-godoräknas i samtliga scenarier.

Dessutom ska den ha ett starkt fysiskt skydd som förhin-drar yttre påverkan av naturkraf-ter eller mänskliga aktiviteter.

– Det är ett utmanande projekt på den tid vi har till förfogande, konstaterar Agneta Johansson, biträdande projekt-ledare på Ringhals.

Det finns ännu inte några ritningar för byggnaderna på Ringhals men de kommer att bli snarlika de i Forsmark och av samma dimension. Placeringen av de nya byggnaderna blir ut-efter långsidan på bränslebygg-naden vid R3 respektive R4 och gränsande till PMR-byggnader-na. Förutom pumpar, ventiler och generatorer kommer de att innehålla allt det vatten och die-sel som krävs för uppgiften. Led-ningsdragning kommer att ske via en ny kulvert som förbinder de nya byggnaderna med con-tainment. De första spadtagen på Ringhals beräknas kunna tas senare delen under 2017.

Samtidigt pågår åtgärder för att möta SSM:s krav på tillfälliga åtgärder före utgången av 2017.

På Ringhals innebär det bland annat att man förstärker bat-

terikapaciteten och ytterligare mobil utrustning. Även på Fors-mark är mobila enheter en del av lösningen på myndighetens krav för 2017. FKA har nyligen har köpt sju stora mobila dieslar.

TEXT: GÖSTA LARSEN

OCH SARA SÖDERSTRÖM

FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

OCH JULIA RYDBERG

ILLUSTRATION: THINA NILSSON



I början av 2013 fick Forsmark dispens från Arbetsmiljöverket att låta medarbetare under begränsade stunder arbeta utan andnings-utrustning i utrymmen med sänkt syrenivå. Det handlar om utrymmen med känslig elektronik där syrenivån sänkts från normala

Syrenivå i Forsmarks syrereducerade miljöer.

Flamhöjd i procent

i förhållande till

syrehalt i

luften.

21 % SYRENormal syrehalt.

14–17 % SYREKraftigt minskad brandrisk. Liten eller ingen inverkan påmänniskors hälsa.

15 % SYREOmöjligt att tändaöppen eld, exempelviständstickor.

Luft innehåller normalt21 procent syre. 78 procent kväve och 1 procent andra gaser.

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11

• Personer får inte arbeta mer än 2+2+2 timmar per dygn och 24 timmar per vecka i den syrereducerade miljön.

• Alla som vistas i miljön måste genomgå noggranna läkarundersökningar.

• Dispensen gäller inte rökare, personer med nedsatt hjärt- eller lungfunktion, gravida och minderåriga.

Syresättn

ing av blodet

i procent i förhållande till

syrehalten i lu

ften.

syre i

%

Procent

lu ft e n

Effekter av olika syrehalter vid havsnivå

Illustration: David Marklund

Ingen risk för syrebristInget tyder på att det påverkar kognitiva förmågor eller känslotillstånd att arbeta i de rum med lägre syrenivå som sedan ett par år finns på Forsmark, visar en studie från enheten för Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.

21 procent till 15 procent för att minska brandrisken.

Samtidigt fick enheten för Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet i uppdrag att genomföra en studie på plats på Forsmark, för att säkerställa att den lägre

syrehalten inte kognitivt påverkar de medar-betare som arbetar där.

Som att jobba på hög höjdDet finns sedan tidigare en hel del studier om hur personer påverkas av att arbeta på hög höjd, där syrehalten sjunker på grund av det ändrade atmosfärstrycket, men relativt lite forskning om hur kroppen reagerar vid havsnivå.

– Från andra studier finns indikationer på att en hel del börjar hända runt 3 000–3 500 meters höjd, vilket motsvarar en syrenivå på ungefär 14 procent. Alltså något lägre än man har på Forsmark. Men atmosfärstrycket på hög höjd skapar helt andra förhållanden för kroppen än trycket vid havsnivå, säger Åsa Stöllman, psykolog vid Arbets- och miljömedicin, Institutio-nen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet.

Utifrån den forskning som tidigare gjorts satte Åsa Stöllman tillsammans med sin kol-



lega Thomas Höljö, ihop ett batteri av tester specifikt anpassade för Forsmark.

– Vi vet att hjärnan är det organ i kroppen som påverkas först när syrenivån sjunker. Därför gjorde vi psykologiska tester för att undersöka om den kognitiva förmågan på-verkas. Det vill säga inlärning, uppmärksam-het, minne, språket och till exempel kreativi-tet och problemlösning, säger Åsa Stöllman.

Inga fysiska symptomTotalt gjorde man provet med 60 slumpvis utvalda personer som regelbundet arbetar i de aktuella utrymmena. Hälften av proven

– Efter varje person vi gjorde testet med skrev jag och min kollega Thomas Höljö var för sig ner om vi trodde att syrenivån hade varit sänkt eller inte. När vi analyserade resultatet efteråt visade det att vi inte heller märkte någon skillnad, trots att vi gjorde testet med 60 personer, säger Åsa Stöllman.

… Erika Kjettselberg, jobbar med instrumentkalibrering och är regelbundet inne i rummen med reducerad syrenivå.

Vad gör du och hur ofta arbetar du i en syrereducerad miljö?– Jag jobbar i instrumentgrup-pen. Vi kalibrerar instrument, gör regelbundna kontroller och felsöker i elektroniken som finns där. Det blir några timmar varje vecka. Ibland mer, ibland mindre. Jag har aldrig varit i närheten av de gränser som Arbetsmiljöver-ket satt upp.

Ni får maximalt vara inne två timmar i taget, fungerar det bra?– Det fungerar bra. Vid kalibre-ringar går vi till exempel ut från de syrereducerade rummen med jämna mellanrum för att kon-trollera värden på en fast dator och för att kontrollera visarin-strument. Så då får vi naturliga ”andningspauser”. Vi har syre-mätare på oss när vi går in som larmar om syrenivån sjunker, och det finns tydliga syremätare i rummet. Så det känns säkert. Vi är två när vi går in, utfall att något skulle hända en av oss.

Hallå där…

Kort fakta: Så många berörsTotalt är det 212 personer på Forsmark som har varit inne i de syrereducerade utrymmena det senaste året. Av dem är 45 personer inne i utrym-mena sammanlagt mer än 30 minuter i veckan. Tiden i rummen är ofta uppdela-de på flera korta ärenden under veckan. Övriga är inne mindre än 30 minuter per vecka. Dispensen från Arbetsmiljöverket gäller till den 30 juni 2016.

gjordes i syrereducerad miljö, hälften med ”normalluft”. Varken Åsa Stöllman och Thomas Höljö, som utförde testerna, eller de personer som testades visste om syrenivån var sänkt eller inte.

– Vi hittade inga indikationer på att det fanns någon påverkan. Det var inga skill-nader mellan grupperna, varken på testen i stort eller om man bröt ner det i sina olika beståndsdelar. Vi undersökte även om det fanns symptom på höjdsjuka. Exempelvis huvudvärk, trötthet och nedstämdhet. Men vi hittade inget där heller, säger Åsa Stöllman.

TEXT OCH FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

”Vi vet att hjärnan är det organ i kroppen som påverkas först när syrenivån sjunker. Därför gjorde vi psykologiska tester för att undersöka om den kognitiva förmågan påverkas.”

Foto

: Sofi

a N

ystr

ömForskande kollegor prisades av SKC

Pristagarna vid SKC:s symposium: Cheuk Wah Lau, Giulio Imbalzano, prisutdelare Hans Henriksson, Klara Insulander Björk och Johan Larsson.

Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) arrangerade i början av oktober ett symposium i Sigtuna. Ett 60-tal delta-gare ägnade två dagar åt ämnet kärnteknik. Bland annat presenterade Westinghouse Electric Sweden AB forsk-ning, projekt och aktiviteter i världen. Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, presenterade det senaste angå-ende platsvalet för det planerade kärnbränsleförvaret samt om prövningen av deras ansökan till miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten. På plats fanns även forskare och doktorander från Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Uppsala universitet som presenterade sin utbildning och forskning. I samband med symposiet delades Sigvard Eklunds pris ut. Det är ett pris som SKC instiftat för att stödja kärnteknisk forskning och utbildning vid landets högskolor, uppkallat efter den tidigare generaldirektören för det internationella kärnenergiorganet IAEA. Årets priser delades ut till forsmarkaren Johan Larsson, Uppsala universitet, för bästa kandidatarbete – Dokumentation av underhållssimulatorer för utbildning i vardagssäkerhet. Pris för bästa examensarbete i masterskategorin tilldelades Giulio Imbalzano, KTH, för hans arbete First principle calculations of the residual resistivity of defects in metals. Priset för bästa doktorsavhandling delades mellan Klara Insulander Björk och ringhalsaren Cheuk Wah Lau, Chalmers, för deras arbeten med toriumanvändning i dagens reaktorer. Titlarna på deras avhandlingar är Thorium fuels for Light Water Reactors och Improved PWR Core Characteristics with Thorium-containing Fuel.



– Som chef bör man vara vak-sam på tidiga tecken på att en medarbetare inte mår bra på jobbet, säger Mirella Nyberg, ny rehabiliteringsspecialist på Vattenfall som bland an-nat stöttar Ringhals, KSU och Barsebäck. Självklart gäller det även kollegor emellan att man är uppmärksam och omtänk-sam mot varandra, men det är cheferna som har arbetsgivar-ansvaret att ta tag i arbetsmil-jöproblem.

Till hjälp för cheferna att ta detta ansvar finns Vattenfalls rehabiliteringsspecialister.

– Vi är i första hand ett stöd till cheferna och till perso-nalavdelningens HR Business Partners, säger Mirella. I vår roll ligger att vara specialister i rehabiliteringsfrågor och att

och verkan kan vara svårt att beskriva och bedöma.

– Även psykiska problem kan ju yttra sig i fysiska besvär. Vi rehabspecialister har erfarenhet och utbildning i att ställa de rätta frågorna till chef och medarbe-tare för att man gemensamt ska förstå var problematiken finns.

Rehabspecialisterna följer regelbundet upp statistik för sjukfrånvaron. Vattenfall har re-lativt låg sjukfrånvaro, cirka 2,3 procent. Kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens och mer än hälften av sjukskrivningarna har sin grund i psykosociala faktorer.

Förutspår ökningMedia rapporterar att sjukfrån-varon i landet nu vänder uppåt, men än så länge har den trenden inte nått hit.

– Vi ser ingen ökning, åtmins-tone inte än. Men vi står inför ut-maningar som troligen kommer att sätta spår hos de anställda, säger Mirella. De ekonomiska neddragningarna inom Vat-tenfall och beslutet om förtida stängning av reaktorer kommer att påverka människors vardag.

Arbetsliv och privatliv hänger ihop. En tuff period på jobbet

Tidiga insatser motverkar ohälsaGenom förebyggande och tidiga insatser kan man ofta undvika ohälsa och långvariga sjukskrivnings-perioder. Det är en vinst både för den enskilde individen och för företaget.

– Min drivkraft i rehabarbetet är att hitta bra lösningar både för individen och organisationen, säger Mirella Nyberg. Hon har tio års erfarenhet av arbets-platsinriktad rehabilitering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I somras tog hon över som rehabsamordnare efter Raili Johansson, som gick i pension efter över 40 år på Ringhals.

0

1

2

3

4

5

Sjukfrånvaro 2014 %

Sverige Vattenfall Ringhals Forsmark

Män

Kvinnor

Totalt

4,6

3,4

2,2

3,3

2,3

2,0

3,3

2,3

2,0

3,3

2,4

2,1

Diagram som visar statistik för sjukfrånvaro för Sverige, Vattenfall, Ringhals och Forsmark

kan man ofta klara om man har ett stabilt privatliv och vise versa. Börjar tillvaron gunga både på arbetet och fritiden kan man behöva vara öppen för att ta emot professionell hjälp.

– Samverkan är bäst är min erfarenhet, säger Mirella. Med gemensamma ansträngningar hittar man ofta en bra lösning för alla parter.

TEXT: YVONNE JONSSONFOTO OCH GRAFIK: ANNIKA ÖRNBORG

ge stöttning och vägledning till cheferna genom hela rehabilite-ringsprocessen. Jag deltar vid re-habmöten med medarbetare och chef, kan hjälpa till att ta fram rehabplaner och att hitta rätt åtgärder för den enskilde indivi-den. Det kan exempelvis handla om samtalsstöd, hjälp från er-gonom eller företagssköterska. Jag håller också i kontakter med olika berörda myndigheter. Vi kan också vara ett stöd i det före-byggande arbetet.

Fysiska och psykiska faktorerOfta upplevs det som lättare att hantera fysiska arbetsmil-jöproblem och säkerhetsrisker, som exempelvis fallolyckor eller buller. Psykosociala faktorer är svårare att mäta och motverka, där sambandet mellan orsak

Vad kan jag göra om jag blir sjuk eller mår dåligt?Tala med din chef så kan ni tillsammans avgöra om stöd från rehabiliteringsspecialist behövs. Arbetsgivaren ansva-rar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och det finns regler för när rehabplaner ska tas fram. Du kan få hjälp via företagshälsovården med olika rehabiliterande insatser eller möjlighet till anpassning av ar-betet i samband med ohälsa eller risk för ohälsa.


Att gå över gränsen

Kärnkraftverken har fyra kontaminationszoner: vit, blå, gul och röd. Att klä av och på sig mellan zonerna är en strikt ritual, för den oinvigde kan den framstå som omständlig. Men den som jobbar på kontrollerat område vet hur viktig den är för att inte sprida kontamination. Då vi inte kan uppfatta den radioaktiva smutsen med våra sinnen kan lätt en felaktig av- eller påklädning när en skogräns passeras resultera i att man kontaminerar sig själv eller sprider kontamination vidare.

1

2

3

4

Innan gränsen till kontrollerad sida passeras tas först de privata kläderna av, men strumpor, BH, t-shirt och småbyxor behålls på. Se till att ta med din dosimeter.

En bänk markerar skogränsen och utgör passagen mellan okontrollerad och kontrollerad sida. Ställ arbetsskorna på

kontrollerad sida, sätt dig på bänken och svinga över benen. Sätt genast fötterna i skorna – strumplästen får inte nudda golvet! Det kan vara kontaminerat av använda arbetsskor. Skogränsbänken betraktas som ”ren” och får aldrig vidröras av arbetsoverall eller arbetsskor som kan vara kontaminerade.

Dags att klä på sig! Dra på den gula (eller blå) arbetsoverallen,

utan att strumplästen nuddar golvet. Det gäller att hålla balansen… Dosimetern sätts på plats, likaså skyddsglasögon och hjälm.

Osäker på vad som gäller just där du befinner dig? Läs på den blå skylten

”Föreskriven skyddsutrustning”, på skyddstillståndet eller rådfråga en strålskyddare. Är du i en zon som kräver extra skoskydd? Kom ihåg att overallen ska täcka skaften på skoskydden (rödmarkerad).

TEXT: ANNA COLLIN ILLUSTRATION: STIBBE JOHANSSON LAYOUT: ANNIKA ÖRNBORG FAKTA: JOHAN PETTERSSON

– en guide över hur man inte nuddar golv och andra praktiska tips mellan okontrollerad och kontrollerad sida

Här har en tillfällig extra skogräns in till röd zon upp-rättats eftersom ytterligare skyddsutrustning krävs för arbetet. Den tas på i följande ordning:

1. Extra overall 2. Huva3. Andningsskydd (får inte

glipa! När det tas av får inte handskarna vidröra hud eller hår)

4. Handskar (ibland krävs dubbla par. När de tas av får inte handskens utsida nudda handen)

5. Röda skoskydd (de gula behålls på under och får inte röra golvet på den rödklassade sidan)




Största arbetsinsatsen under revisionen på Forsmark 1

Lika lång och tung som en buss var lågtrycksförvärmarna som byttes ut under årets första revision på Forsmark 1.

Revisionen var en så kallad förnyelserevision på 39 dygn, mellan den 3 maj och 11 juni men blev förlängd till den 13 juni. Den störs-ta arbetsinsatsen under årets revision var bytet av fyra stycken lågtrycksförvärmare. Dessa är en del av det primära kretsloppet, en typ av värmeväxlare som har till funktion att värma upp vattnet från kondensorn till matarvattenpumparna.

2012 gjordes en förstudie där man bland annat diskuterade frågor som: Behöver låg-trycksförvärmarna bytas ut? Vilken livslängd har de kvar? Ska man enbart byta ut manteln på lågtrycksförvärmarna eller ska man byta ut hela enheten? Efter förstudien togs beslu-tet att byta ut fyra lågtrycksförvärmare av tolv, då dessa nått sin tekniska livslängd på cirka 30 år.

– Lågtrycksförvärmaren består av en man-tel, ett slags plåtskal, och en hel del rör. I förstudien kunde vi konstatera att manteln hade blivit så tunn att den behövde bytas ut. Då lågtrycksförvärmarna är stora, lika långa som bussar, bestämdes att det var säkrast att byta ut hela enheten, berättar Mikael Sand-berg, projektledare för bytet.

De fyra lågtrycksförvärmarna som byttes ut under sommarens revision vägde cirka 15

ton vardera och var 12,5 meter långa. De har varit igång sedan starten av Forsmark 1, år 1980.

Lyckat byteVid demontaget av de gamla lågtrycks-förvärmarna kapades en hel del rör för att underlätta utforslingen. Vid intransport och installation av de nya krävdes relativt avancerade lyft med en specialtillverkad lyftutrustning.

– Lågtrycksförvärmarna är både tunga, stora och otympliga, men bytet gick bra, sä-ger Mikael Sandberg.

Bytet av lågtrycksförvärmare på Forsmark 1 var en del av ett större projekt där den an-dra delen består av att göra samma byte på Forsmark 2 under nästa års revision.

– Bytet pågick under 28 dygn, från att vi fick arbetstillståndet till att sista dokumen-tationspappret var skrivet. Det var det tids-spannet som vi även hade i kontraktet med leverantören. Att vi lyckades hålla oss till tidplanen känns mycket bra, säger Mikael Sandberg.

TEXT: JULIA RYDBERG FOTO: ALEXANDER ÅBERG

+ och –

för årets revisioner – Forsmark

FORSMARK 1

Datum: 3 maj till 7 juni som förlängdes till den 13 juni

Största jobb: Utbyte av fyra stycken lågtrycksförvärmare

+ Bra samordning kring turbin

respektive reaktoraktiviteterna

– Upptäckten av ett defekt

sprängbleck i slutet av revisionen, vilket orsakade revisions-förlängning

FORSMARK 2

Datum: 5 till 19 juli som förlängdes till den 1 augusti

Största jobb: Underhållsåtgärderna på dieslarna på respektive SUB-avställ-ning samt arbetet med reningssystem för reaktorvatten (331) V17 och tillhö-rande T-stycke

+ Förberedelserna och införandet

av T-stycket i reningssystem för reaktorvatten (331) ventil V17

– Flertalet SAFEM (Säkerhets-

anvisningar för Elektriska och Maskintekniska arbeten) – tillbud och mänskligt felhandlande

FORSMARK 3

Datum: 8 augusti till 16 september som förlängdes till den 6 december (enligt nuvarande plan)

Största arbetet: Utbyte av generator och de större transformatorerna

+ Mycket arbete har genomförts

av en organisation i en fortsatt god anda med tanke på revisions-längden

– Utbytet av generatorn har tagit

avsevärt längre tid än den ursprungliga planeringen

+

Under revisonen på Forsmark 1 bytte man ut fyra av de totalt 12 lågtrycksförvärmarna i turbininneslut-ningen. Varje lågtrycksförvärmare väger cirka 15 ton och är 12,5 meter långa, vilket i storlek kan liknas vid en buss.



– Årets revision har varit gigantisk med 100 000 arbetade timmar, säger revisionsle-dare Lars-Göran Sjöström. Därtill kommer de 40 000 arbetstimmar i förberedande åtgärder som kunde göras när blocket stod stilla för reparation av bottenplåten efter revisionen 2014.

Anhopning av projektTre stora säkerhetshöjande projekt inom övergångsplanerna har dominerat: förstärk-ning av hjälpmatarvattensystemet, om-byggnad av reaktorns komponentkylning samt ihopbyggnad av RH/SP-systemen för att skapa ytterligare säkerhetsmarginaler för kylningen när reaktorn är avställd. Totalt har 56 projekt införts, där byte av båda lågtrycks-turbinernas rotorer även ingick. Dessutom har en hel del provning och underhållsarbe-ten gjorts.

Som helhet har revisionsjobben gått bra och planenligt. Tre arbetsolyckor som lett till sjukskrivning har inträffat, vilket är tre för

Laddat för drift på Ringhals 2Revision, bottenplåtsreparation och sedan revision igen. Gissa om man på Ringhals 2 är taggade att visa att blocket kan leverera el!

många, men kan ha en förklaring i den stora arbetsmängden.

Väntar på grönt ljusNär detta skrivs inväntar R2 godkännande från Strålsäkerhetsmyndigheten för komplet-terad dokumentation som skickats in om bottenplåtsreparationen. Först därefter kan man gå vidare med uppstarten och avslutan-de provdrift av nyinstallerade system. Mel-lantiden utnyttjas till att åtgärda återstående frågor och förberedelser inför återstarten.

– När det är motigt andas man tre gånger och sedan tar man nya tag, säger Lars-Göran Sjöström. Vi stöttar varandra, tar fram vår professionalism och ser till att få jobbet gjort. Nu har vi siktet inställt på att få igång stationen igen och sedan köra ända till 2017 utan revisionsuppehåll. Vi har en mycket bra anläggning, och nu vill vi visa att vi kan göra el.

TEXT: YVONNE JONSSON FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

Arbetet med att inspektera, reparera och återställa bottenplåten och det överliggande betonggolvet i reaktorinneslutningen på Ringhals 2 har varit tidskrävande.

+ och –

för årets revisioner – Ringhals

RINGHALS 1

Datum: 12 april till 7 juni

Största jobb: Byte av generator samt ställverksarbeten

+ Färre avvikelser och fasning

före marknadstidplanen, trots att årets revision innehöll fler tunga lyft och komplicerade beroenden mel-lan aktiviteter, jämfört med 2014 års i övrigt likvärdiga revision

– Uppgången till maximal effekt

fördröjdes, främst beroende på generatorbytet

RINGHALS 2

Datum: 25 juli till 18 december (+3 riskdygn enligt marknadsmeddelande)

Största jobb: Införande av ett helt nytt förstärkt hjälpmatarvattensystem

+ Viljan att alltid stötta och hjälpa

varandra när det går tungt

– Revisionen fick göra halt i

väntan på att ansökan om ”drift med skadad anordning” (bottenplåts-reparationen) skulle kompletteras och granskas av SSM

RINGHALS 3

Datum: 20 maj till 24 juni

Största jobb: Omgummering av rörled-ningar i saltvattensystem och byte av en värmeväxlare till komponentkylvat-tensystemet

+ Bra samarbete och kommunika-

tion i organisationen, ett resul-tat av väl genomfört planeringsarbete

– En turbin fick demonteras för

att sedan skruvas ihop igen då mätmetoden felaktigt hade visat indikationer på sprickor

RINGHALS 4

Datum: 12 augusti till 18 september

Största jobb: Installation av läckage-system på reaktorkylpumparna samt dvärgbrytaråtgärder

+ Minskad kontaminations-

spridning tack vare nytt sätt att fylla reaktorbassängen och att dosutfallet blev hälften av ursprunglig prognos

– Fasning till nät ett dygn efter

marknadsplanen, att parallella revisioner pågick innebar brist på vissa resurser


Lennart Helander var en av de allra första med-arbetarna på Forsmark. Han började jobba med anläggningsarbete i juni 1970, jämte skogshug-gare och andra som förberedde platsen för Forsmarks kärnkraftverk. Efter 45 år är det dags att gå i pension. Det tar emot för Lennart som undrar: – Kan man inte få vara kvar ett år till?

NAMN: Lennart Helander

ÅLDER: Fyllde 67 den 15 november

YRKE: Skyddsvakt, administratör

BAKGRUND: Realexamen och kameral kurs i Östhammar, FN-tjänstgöring och arbete på Polismyndigheten

FAMILJ: Fru, tre barn och fyra barnbarn

BOR: I en villa i Öregrund

STARKASTE KORT: Inget sitter fast. Jag hjälper till så mycket det går

FRITID: Hus och hem, inte minst sommarstugan på Åland

AKTUELL: Som motvillig pensionär

GILLAR: Raka puckar

OGILLAR: Oärlighet

MOTTO: Varje dag man lär sig något nytt är en bra dag

PROFILEN

Den motvillige pensionärenDet fanns en tid då arbets-

veckan började med att Lennart Helander, tillsammans med en handfull andra unga lokala förmågor, väntade i Forsmarks bruk på att arbetsledningen från Statens vattenfallsverk skulle dyka upp.

– På dagordningen stod skogsavverkning och andra anläggningsarbeten inför det planerade bygget av Forsmarks kärnkraftverk, eller atomkraft-verk som det benämndes då, säger Lennart Helander.

Som så många andra, med många år på Forsmark, har han provat olika tjänster och gjort sig väl känd i många läger. Inte minst som den som alltid har svar på frågor, servar, skapar

trivsel och räcker ut en hjälpan-de hand till den som behöver.

Lennart Helander är född i Vaxholm men flyttade i unga år till Öregrund. Egentligen ville Lennart bli polis, som sin far och farfar. Men livet tog en annan riktning. Några års FN-tjänstgöring på Cypern och i Egypten mättade hans behov av spänning i tillvaron.

– Väl hemma igen tog jag jobb som skyddsvakt på Fors-mark. Här har jag varit med om

mycket: polis- och haveribered-skapsövningar, moderniseringar, teknisk utveckling, omorganisa-tioner och besök av både kungar och aktivister, säger Lennart.

Som i sin egen fickaLennart Helander är inte en av de skyddsvakter som övervakar skyddsobjekt och bemannar driftportar. Hans tjänst är mer administrativ och övergripande. På hans kontor är väggarna affischerade med minnen från

Lennart Helander avtackas, bland annat av polisinstruktörer i kärnkraftssäkerhet, för ett mångårigt och utmärkt samar-bete.


åren på Forsmark. Fotografier, pins, diplom och brev minner om möten och händelser. Len-nart har bland annat jobbat med tillträdesfrågor, som driftvärns-ledare, beredskapshandläggare samt med bevakning och fysiskt skydd. När polisen eller G4S Se-curity services AB övar med sina sprängämnessökhundar i an-läggningen är Lennart Helander engagerad, liksom när bränsle ska levereras till eller transporte-ras från Forsmark.


FOLK

PÅ NYA UPPDRAG

Peter Dahlin har börjat som geolog på SKB:s Platsförvaltning i Forsmark. Efter en utflykt till Luleå har han flyttat tillbaka till Uppsala där han tidigare har doktorerat i geologi kring Dannemora och dess gruvor.

Sarah Lundqvist har börjat som biträdande projekt-ledare på SKB:s projekt för utbyggnaden av slutförvaret

för medel- och kortlivat avfall i Forsmark. Hon kommer att vara ansvarig för bland annat kvalitetsfrågor, krav- och riskhantering. Sarah har tidigare bland annat arbetat inom läke-medelsindustrin.

TACK

Ett hjärtligt och varmt tack till mina arbetskamrater för den fina uppvaktningen med kaffekalas, tal, blommor och presenter, i samband med min 60-årsdag. Ett trevligt minne för livet!

Björn Stahlin, Ringhals

Hjärtligt tack till er alla som uppvaktade mig i samband med min pensionering. Vill också tacka alla som jag haft förmånen att arbeta med och lärt känna under mina 36 år på Forsmark. Den fina gemenskap och laganda som funnits, både i medgång och motgång, hoppas jag fortlever i er nya organisation. Lycka till och på återseende. Jag återkommer bland Forsmarksveteranerna.

Torbjörn Wikman, Forsmark

PENSIONERINGAR

Gert Bolg, säkerhetssamordnare, anläggningsskydd och bevakning på Ringhals gick i pension den 1 oktober 2015.

Eddy Majkvist, tekniker reaktor & bränsleservice på Ringhals gick i pension den 1 november 2015.

Bengt Hellström, systemingenjör teknik på Forsmark gick i pension den 1 oktober 2015.

Har du börjat ett nytt jobb, fått ett nytt uppdrag eller en utmärkelse? Kanske har du rekryterat en ny medar-betare? Under den här vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat presentera människor på nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant för oss i kärnkraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en porträttbild till Folk. Glöm inte att tala om vem du är och var vi kan få tag i dig, ifall vi har frågor. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i materialet.

E-post: [email protected]

– Då är jag transportledare, förklarar mannen som har många strängar på sin lyra.

Han kan sin historia och kän-ner den här arbetsplatsen som sin egen ficka. Och han tycker mycket om den. Tankarna på pensionering har han skjutit framför sig så länge det varit möjligt, men nu har han fyllt 67 år och vare sig han vill eller inte är det dags att sluta. Flertalet arbetsuppgifter har han lämnat över till kollegor men många kommer att sakna livlinan Len-nart, som tycker det är viktigt att skapa trivsel och vara hjälpsam.

– Jag tycker det är roligt att träffa människor och jag har byggt upp ett stort nätverk på Forsmark. Jag behöver bara lyfta luren så fixar sig det mesta. Det vet folk, säger Lennart.

Van vid förändringMycket har hänt på Forsmark under de 45 år Lennart jobbat här. När arbetsplatsen var ny var staketen få och linjebussarna körde in på området och vände.

Många händelser och möten har kantat Lennart Helanders väg under åren på Forsmark. Bland annat höll Uppsala Folkkamp demonstrationer på platsen 1980. Kontrollrumspersonalen hade ett Palmeläge och ett Fälldinläge på driftväljarknappen i samband med folkomröstningen sam-ma år. Många besök har han också deltagit i, bland annat när Carl XVI Gustaf besökte Forsmark.

– Då var det mer öppna land-skap, säger Lennart.

Med tiden och efter miljöakti-visternas aktioner har arbetsmil-jön förändrats.

– Myndighetskraven på ett utökat fysiskt skydd, utbildning av skyddsvakter och förändrade rutiner är både dyra och tids-krävande, men man får vänja sig och lära sig gilla läget, säger Lennart.

Och så har det sett ut under hans år på Forsmark, en arbets-plats som växt i storlek, moder-niserats och med jämna mellan-rum omorganiserats.

– Man vänjer sig vid alla slags förändringar, säger Lennart som tycker det har varit utvecklande och lärorikt att jobba här.

Nu blir det tid för fritidsin-tressen som trädgårdsarbete, husrenovering, svampplockning och fiske för den motvillige pen-sionären. Frågan är bara om han kan vänja sig vid det också.

TEXT OCH FOTO:

SARA SÖDERSTRÖM



– För mig var det en möjlighet att vara med om ett nybyggnadsprojekt. Via kontak-ter på E.ON i Tyskland kom jag hit, berättar Kjell som dessutom värvat flera svenska kol-legor till ENEC.

Förenade Arabemiraten bygger sin första kärntekniska anläggning som omfattar fyra block, det första förväntas laddas nästa år. Bygget är mellanösterns första och räknas som världens största kärnkraftsbygge som sysselsätter 20 000 personer. När alla blocken är i drift kommer Kjells avdelning att omfatta 30 anställda, men hittills är man 10 personer. Rekryteringspusslet läggs noggrant.

– Vi satsar på en god blandning av natio-naliteter, kön och kompetenser, redan till årsskiftet har vi dubblat personalstyrkan.

– Som svensk har man i sammanhanget fördel av att myndighetens kravbild påmin-ner om den i Sverige: vi är vana vid att kra-ven är skrivna på en hög nivå och att på egen

Kjell & kompani bygger nytt i emiratetKjell Ringdahl finns på plats i Förenade Arabemiraten sedan februari 2014 där han arbetar på ENEC (Emirates Nuclear Energy Corporation). Kjell, som har en lång och gedigen bakgrund från arbete med licensfrågor på både Vattenfall och E.ON, ansvarar för att bygga upp den organisation som ska säkerställa att verksamheten lever upp till myndigheternas krav.

hand tänka ut vad myndigheterna vill ha. Detta till skillnad från till exempel i USA där kraven är skrivna på en mycket detaljerad nivå och omfattar tusentals sidor.

– Det är utvecklande att träffa andra med lång erfarenhet från kärnkraftsbyggen i USA, Sydamerika, Indien och Kina. Det har varit ett lyft för mig personligen att tillsammans med motiverade kollegor arbeta med ett ge-mensamt fokus: att få anläggningen startklar i tid. Man lär sig mycket om andra kulturer, berättar Kjell.

Flera av Kjells svenska kollegor har flyttat med sina familjer till det nya landet, men Kjells familj har valt att bo kvar i Sverige och istället besöka Emiratet.

– En utlandsflytt medför en del prakti-kaliteter och beslut om bostadsförsäljning med mera, allt sådant bör man tänka ige-nom noggrant och ha ordnat innan man ger sig iväg, säger Kjell.

”Frågan dyker upp någon gång emellanåt om det inte är något jag saknar här nere, nu i avseende mat inte familj, då kan jag bara säga att det inte är ett u-land som vi har kommit till utan det går att få tag i allt från fläsk till Kalles kaviar. Det enda jag ännu så länge inte har träffat på är surströmming, häpp!”Martin Forsberg

Faktaruta om Förenade Arabemiraten

Yta i km2 83 600 (2013) 1

Tid svensk + 3 timmar

Högsta berg Jebel Hafit (1166 m ö h)

Angränsande länder Oman, Saudiarabien

Huvudstad Abu Dhabi

(1,1 miljon invånare i

storstadsområdet 2014)

Övriga större städer Dubai (2,2 miljoner invånare,

uppskattning 2014),

Sharja (919 000 invånare,

uppskattning 2010)

Källa: Landguiden.se

– Man ska vara beredd på att det tar tid innan man är på plats i det nya landet, upp till två år kan det ta, så det gäller att ha tå-lamod. På plats gäller det att vara flexibel och medveten om de stora kulturella skill-nader som finns. Ett kontrakt betyder något helt annat än hemma i Sverige, här kan förutsättningarna ändras utan att man blir informerad.

Kjell trivs bra, hans kontrakt med ENEC är inte tidsbestämt så han har möjlighet att stanna så länge han vill. Han är nyss kom-men från semester hemma i Sverige som bjudit på något svalare temperaturer än emi-ratets +45 grader.

– På helgerna dyker vi ofta; landet ligger bra till för utflykter till Thailand, Maldiverna och Egypten. Det ger en fantastisk möjlighet att utforska andra länder.

TEXT: ANNA COLLIN

FOTO: CHRISTINE JUNG (MILJÖBILDER),

MARTIN FORSBERG (MILJÖBILDER) PRIVAT


Claes Andersson Jobbade i Sverige med reaktorsäkerhet på Vattenfall Engine-ering (tidigare VPC/SwedPower). Arbetar i Förenade Arabe-miraten med licensieringsfrågor med fokus på framtagning av processer och procedurer, samt granskar säkerhetsredovis-ningen till myndigheterna. – Vissa erbjudanden måste man bara hoppa på. Jag insåg att om jag tackade nej och stannade hemma skulle jag bara fundera på hur det varit om jag tackat ja. Claes familj har flyttat med till Abu Dhabi och bloggar om sitt nya liv på www.familjeniabudhabi.se

Björn Ivarsson Tidigare teknikchef på Ringhals 2, senare chef för avdelningen Säkerhet & Licensiering under Vattenfall Teknik. I dag an-ställd i den driftorganisation vars huvudsakliga uppdrag är att underhålla driftlicensen när den erhållits. Ansvarar för dialog

med myndigheter kring krav och säkerhets-redovisning. – Jag lockades av utmaningen och även-tyret – både yrkesmässigt och privat att samverka och lära av människor från olika länder och kulturer. Min fru och mina döttrar flyttade med. Den äldsta är 20 år och har flyttat hem igen, men 17-åringen går på high school här nere och trivs utmärkt.

Göran Arbin Arbetade tidigare som oversight engineer vid kärnkraftsstaben i Solna samt som projekt-ledare för WANO corporate peer review av Vattenfall. – Jag tog chansen att få vara med i upp-byggnaden av något nytt och att få arbeta i en internationell miljö.

Per ClaessonTidigare enhetschef för Säkerhetsanalys på Vattenfall Teknik, nu Senior Licensing Spe-cialist. – Kombinationen av att jobba med ny kärnkraft, ekonomin, samt möjligheten att göra en ”utflykt” tillsammans med familjen. Delar av familjen flyttar ner under hösten, hoppas få hit fler framöver.

Martin Forsberg Har arbetat på Ringhals & KSU sedan 1978. Hösten 2014 valde han att börja jobba för ENEC i Abu Dhabi: – Jag har alltid haft en dragning åt att vilja göra något ut-omlandsjobb, när jag då fick chansen så nappade jag. Det är ju inte heller värre än att trivs man inte så kan man ju alltid gå tillbaka. Dessutom så hade jag stöttning från min familj. Nu arbetar jag som Senior Licensing Specialist. Jag har inget tids-bestämt kontrakt utan är anställd precis som på vilken arbets-plats som helst. Min familj är kvar hemma. Barnen är stora och har sina liv, min fru har ett bra jobb hem-ma som hon i dagsläget inte vill avsluta, så jag är här alldeles själv förutom mina svenska kamrater inom företaget som man kanske kan kalla ”familj”. Jag har inte så många år kvar till min pension men att få kröna mitt CV med denna utlandstjänst känns som ett bra avslut på min jobbkarriär.

Svenskar i Förenade Arabemiraten JULPYSSELLöser du vårt kluriga sudoku?

Var med och tävla om ett trevligt pris genom

att skicka din lösning, märkt med namn och adress, före

den 31 december till Tidningen Reaktion, FGKR Forsmarks Kraftgrupp AB,

742 03 Östhammar, eller [email protected]. Lycka till!

GRATTIS!Korsordet i förra numret av Reaktion lockade många deltagare.

Nu har vi dragit vinnarna: Ewa och Kent Lundberg, Gräsö samt

Jan Troedsson, Varberg. Stort grattis till Er! Varsin kaffemugg

till adventsfikat kommer med posten.

3 8 9

2 1 4

1 7

1 9

4 7 8 5 3

5

9 6 8 7

7 4 3


Vi producerar varje dag, året runtNu är vi igång. Tack vare lika organisationer och gemensamma staber kan vi skapa och ta vara på samordningsmöjligheter mellan Forsmark och Ringhals för att jobba effektivare tillsammans. Detta stöds också genom våra samverkansområden inom BA Generation, som du kan läsa mer om här i tidningen. Läget på elmarknaden är fortsatt dystert och vi behöver göra kostnadssänkningar. Men även i ekonomiskt tuffa tider som nu sätter vi alltid säkerheten först och främst, inget är viktigare än det. Ytterligare ett steg på vägen i närmandet mellan Ringhals och Forsmark är att vi numera har en gemensam vision för verksamheten: Efterfrågad el – varje dag, året runt. Vår produktion ska vara efterfrågad, önskad och tillgänglig närhelst den behövs. Visionen bygger på att vi har omgivningens förtroende, att vi kort sagt uppfyller förväntningarna och håller oss inom de givna ramarna oavsett om det handlar om myndighetskrav eller ekonomi. Visionen lyfter även fram vikten av vår produktions-förmåga, att vi är redo att producera såväl här och nu som långsiktigt. Årtalen för stängningen av R1 och R2 fastställdes i oktober till 2020 respektive 2019. Fram tills den sista kilowattimmen är producerad ska de vara lika säkra och viktiga

produktionsanläggningar som våra övriga fem reaktorer vars horisont är 60 års drifttid.

Den framtida produktionsförmågan har säkrats bland annat genom åtgärderna inom övergångsplanerna. Vid

årsskiftet passerar Ringhals mållinjen för det arbetet. Jag vill passa på att tacka för alla goda och mångåriga

insatser som tagit blocken till en högre reaktorsäker-hetsnivå. Det är grundläggande för vår fortsatta säkra och stabila drift. Under hösten har Forsmark haft besök av ett granskningsteam från WANO som gett viktig åter-

koppling på vad vi kan och bör utveckla ytterligare för att vara bland de bästa i branschen. Dessa

återkommande granskningar ger ny energi till vårt förbättringsarbete.

Ett viktigt fokus vi inte kan släppa är att ingen ska riskera att komma till skada på

våra arbetsplatser. Trots våra ansträng-ningar sker tillbud och arbetsolyckor i alltför hög grad. Vi har alla ett ansvar att följa regler och att vara observanta på risker i arbetsmiljön så att de kan åtgärdas. Tänk efter före hur ditt age-rande kan påverka dig själv och andra. Vintermånaderna är här. Hoppas

att midvinternattens köld blir hård så vi får visa att vår kraft långt ifrån är

uträknad. Jag önskar er en god jul och gott nytt år!

Eva Halldén är verkställande direktör för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB. Foto: Annika Örnborg

Till sist

Posttidning

Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar

B

Björn Paulsson, instruktör på KSU, Ringhals– I Sverige be-höver vi en sta-bil baskraft, och jag hoppas kärnkraften har den rollen även i framtiden.

Louise Johansson, administratör på Ringhals– Jag hoppas att kärnkraften har en framtid i Sverige, men just nu ser det inte så ljust ut.

Ingela Ström, kompetensutveck-lare på Forsmark – Även om det är tuffa tider just nu tror jag på kärnkraften, som har en minimal klimatpåverkan i jämförelse med många an-dra energislag. Önskvärt vore att kunna till-varata mer av bränslet, vilket skulle bidra till att minska av-fallsvolymen.

Kenneth Johansson, anlägg-ningskonstruktör på Forsmark – Sverige är självförsörjande på energi och vi är stolta över vår energimix av kärnkraft, vatten och vind. Jag är rädd för att det ekonomiska läget tvingar fram

kortsiktiga be-slut om kärn-kraften som kommer att få långtgående konsekvenser för den svenska modellen.

Vad tror du om den svenska kärnkraftens framtid?

?Fråga 4

Download - Reaktion nr 5 2015

Top Related