Download - Brains tema CSR

SvD HITTADE GULDKORNEN I MÅLGRUPPENSWEDFUNDS ANNA RYOTT OM HÅLLBARHETNYA TRENDER INOM HRSOCIALA ENTREPRENÖRER PÅ FRAMMARSCHI HUVUDET PÅ LISA LINDSTRÖMVÄSSA DITT MINNE

BISNODELÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTARE BESLUT NR 1 2015

godhetEn investering som aldrig slar fel

ÄTA MYROR? Insekter är framtidens källa till protein

S03 S18 S20S21 S22S23

TRENDERUTBLICK: CSRLISTAN: PRYLARI HUVUDET PÅ BISNODE NYHETERBISNODE BRAINS

BISNODE BR A I NS N R 1★2015innehåll

MOT ETT MER MEDVETET FÖRETAGANDE

”Vi reder ut begreppet CSR och träffar spännande företag som

jobbar hårt med hållbarhet.”

Per Adolfsson, Sverigechef på Bisnode.

■ RES MINDRE: Se över ditt resande, kanske behöver du inte åka på så många möten som du tror.

Använd videokonferenser när det går.

1

■ KOLLA BELYSNINGEN: Använd automatisk belys-ning på kontoret – så att lampan släcks när man ex-empelvis lämnar toaletten.

■ SÄNKA TEMPEN? Kan-ske det går att sänka några grader på kontoret? Se till att hålla en bra nivå på värmen.

2 3

LEDARE

S6 Lösningen:

SvD ringade in nya prenumeranter

S9 Tema:

Godhet lönar sig

S14 Intervju:

Swedfunds vd Anna Ryott vill för-

bättra världen

S17Full fart på

fakturabörsen

aSpara resurser på jobbet:

ALLT FLER FÖRETAG satsar på hållbarhet. Men CSR är ett begrepp som kan tolkas på många olika sätt. I det här num-ret av Brains reder vi ut begrep-pen och så träffar vi spännande företag som jobbar hårt med hållbarhet. De berättar om hur deras CSR-arbete gjort verksam-heten mer lönsam och ger sina bästa tips till andra för att lyckas.

Vi intervjuar även Anna Ryott, vd för Swedfund om hur svenska investeringspengar leder till arbete och om hur Anna bröt upp och bytte riktning i sin karriär.

På sidan 6 kan du läsa om hur Svenska Dagbladet gjorde för att tackla sin stora utmaning – att hitta nya potentiella prenume-ranter till tidningen.

Med hjälp av en ny tjänst från Bisnode kunde de få reda på viktig information om sin mål-grupp. Resultatet? 136 procent fler nya prenumeranter jämfört med samma kampanj ett halvår innan. Låt dig inspireras.

Trevlig läsning!

Per Adolfsson Sverigechef Bisnode

BISNODE BRAINS | 1 | 2015 3

E BMA

TRENDTRENDERNA OCH

NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

700Så många miljarder dollar

värderas Apple till. Företaget blev det första någonsin att

spränga den gränsen i slutet av 2014.

Minnet använder vi hela tiden i saker vi gör och minnet är ett

resultat av hela hjärnans arbete. I praktiken innebär det att vi behöver träna upp vår förmåga till koncentra-tion, visualisering och kreativitet för att hålla hjärnan i topptrim och få ett riktigt bra minne.

Minnet utmärks av tre faser som är viktiga för hur väl man minns: inkod-ning, lagring och framplockning. Om man har blivit exponerad för en händelse under kort tid så har man sämre möjligheter för inkodning. När det gäller lagringen bleknar min-net ju längre det dröjer innan vi får återberätta en händelse. Även fram-plockningen av minnet är viktig. När vi berättar för någon som avbryter

och pratar om annat minns vi sämre än om vi sitter med någon som ställer följdfrågor.

En metod som används för att minnas bättre i förhörssammanhang är att återetablera det man varit med om, att föreställa sig hur rummet såg ut där händelsen skedde. Visualise-ring kan man också använda för att lättare komma ihåg namn. Du ser helt enkelt en bild framför dig när du tänker på ett namn – den första som kommer upp i ditt huvud. En annan metod för att trimma minnet är att hålla fyra bokstäver i minnet. Med jämna mellanrum får man en ny bok-stav att minnas och därmed måste man släppa den första. KÄLLA: SVD.SE OCH TALARFORUM.SE

BIL

D:

GE

TTY

IMA

GE

S

Förbättra minnet med träningBehöver du hålla många saker i huvudet samtidigt på jobbet? Då kan du faktiskt träna ditt minne till att bli mer effektivt.

KÄ

LLA

: S

VT.

SE

NATTARBETE GÖR DIG TJOCK ■ Det har länge rapporterats om farorna med att jobba natt, bland annat sägs risken öka för kvinnor att drabbas av bröst-cancer. Nu är det dessutom bevisat att skiftarbete minskar den totala energiförbrukningen hela dygnet, inte bara tiden man arbetar. Med andra ord är det lättare att gå upp i vikt för den som arbetar på nätterna än för den som arbetar dagtid.

JAPAN RÄDDADE DEN POPULÄRA EMOJIN■ Smileys, tummen upp och söta hjärtan. De små grafikfigurerna invaderar våra smartphones. Men det var mycket nära att bajs-emojin fick stryka på foten.

Symbolerna uppfanns 1999 i Japan av teleoperatörer. Men när Google ville införa symbolerna i sitt mejlsystem Gmail 2007 ansågs bajs-emojin vara för stötande.

Googles team ville ta bort den, vilket gav upphov till protester från skaparna. Avgö-rande för dess överlevnad sägs popularite-ten i Japan ha varit – där används den mest av alla emojis. KÄLLOR: FASTCOMPANY.COM OCH NYTEKNIK.SE

4 BISNODE BRAINS | 1 | 2015

TRENDTRENDERNA OCH

NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

BIL

D:

GE

TTY

IMA

GE

S

BOSSIGA FÖRDOMAR ■ Konsult- och rekryteringsföretaget Expe-ris har gjort en fördomsenkät för olika yrkesgrupper. Det här tror folk om chefer: 1 De jobbar övertid (92 procent).2 De pratar mer än de lyssnar (86 procent).3 De har valt sitt jobb enbart på grund

av hög lön (70 procent).4 De klär sig i de trendigaste kläderna

(70 procent).5 De är rädda för att åldras (68 procent).

STORSATSNING PÅ EU:S HJÄRNPROJEKT ■ 2013 satsade EU den största summan någonsin, över en miljard euro, på ett tioår-igt forskningsprojekt vid namn The Human Brain Project. I projektet samarbetar svenska och internationella forskare, läkare och datortekniker med att sammanställa befintlig kunskap om hjärnan och bygga en simulation av hjärnan i en superdator.

Syftet är att utnyttja kunskap om hjärnans biologi för att bygga datormodeller. Men också att få en ökad förståelse för hur vår hjärna fungerar.KÄLLA: MEDTECHMAGAZINE.SE OCH NEUROFUTURE.EU

■ Morgonstund har guld i mund, men inte för alla. Nu finns det dock hopp för dem som har svårt att komma i gång på mor-gonen. Forskning har visat att de som är morgontrötta kan vara minst lika produkti-va – om de får följa sin naturliga dygnsrytm.

Forskarna på området delar in oss i två typer av personligheter utifrån när på dygnet vi är som piggast. A-personligheter kommer snabbt i gång på morgonen medan B-personligheter är morgontrötta och istället som mest produktiva på kvällstid.

Denna teori innebär därmed att den fulla kapaciteten inte nyttjas hos B-personlig-heter om de arbetar vanliga kontorstider. I stället skulle företaget tjäna på att de bör-jar och slutar arbetsdagen senare, vilket kan vara ett argument för att införa flextid på fler arbetsplatser.

BIL

D:

GE

TTY

IMA

GE

S

STÖRST RISK ATT DÖ PÅ LÖNEDAGEN■ Du bör se upp lite extra när det är löning, du löper nämligen störst risk att dö just den dagen du får lön. En stor studie, utförd vid Institutet för arbetsmarknads- och utbild-ningspolitisk utvärdering, har visat att antalet dödsfall ökar markant på lönedagen. Sam-bandet var extra tydligt bland låginkomst- tagare och de i åldern 18–35 år. KÄLLA: FOF.SE

september

fredagSvårt att komma igång på morgonen?Är du en A eller B-personlighet? Det styr vilken tid på dygnet du arbetar mest effektivt.

Ingen möjlighet att flexa? Så här blir du morgonpiggare:

Gör dig redo för sömn. Ge krop-pen en chans att varva ner före läggdags genom att koppla ner all elektronik, ljuset från skärmar gör dig nämligen extra pigg.

Gå upp tidigt även på helgen. En sovmorgon på fem timmar motsva-rar samma tidsomställning som en resa till Thailand. Med andra ord vaknar du jet-laggad varje måndag.

Drick vatten före läggdags. En full blåsa kommer att pocka på din uppmärksamhet framåt morgon-kvisten och väcka dig långsamt.

Tips!


■ Ni ligger bakom Sveriges mest pris-belönta ekologiska matkassar. Varför har ni lyckats så bra med ert miljöarbete?

– Vi insåg snabbt att hållbara matval handlar om en helhetssyn och kompro-misser mellan olika miljöparametrar som ibland kan vara motstridiga. Vi konsulte-rade därför en erkänd miljöexpert, Ingela Dahlin, när vi startade Ecoviva och satte upp kriterier för hållbarhet och hälsa i arbe-tet med våra matkassar.

Det låter som mycket att tänka på?– Ja, och vi håller oss även uppdaterade

kring samhällsdebatten om ekologisk mat. Det handlar om genuint engagemang och trovärdighet.

Vilka är era bästa CSR-tips till andra företag?

– Man får vara innovativ för att hitta sätt att nå ut till kunder utan att använda pekpinnar. Vi har exempelvis tagit fram en egen REKO-skala där vi rangordnar varje råvara i matkassen utifrån om den är miljömärkt och/eller närproducerad. Detta är lite lättare för kunderna att ta till sig än långa policytexter om miljöarbete och vilka standarder man uppfyller.

Hallå där …Amina Ek Bergendahl och Annika Riis Kristoffersson, Ecovivas grundare.

MÅNGA SAKNAR POLICY MOT BARNARBETE ■ Att ta socialt ansvar som företag har numera blivit en självklarhet hos många affärsutövare. Men en ny undersökning utförd av organisationen Global Child Forum visar att riktlinjer och policy mot barnarbete fortfarande saknas i många stora företag.

Undersökningen genomfördes bland 1 032 företag i 63 länder, inklusive Sverige, och visade att 38 procent av företagen sak-nar policy mot barnarbete och 86 procent saknade riktlinjer om produktansvar och säkerhet rörande försäljning till barn. KÄLLA: MILJOAKTUELLT.IDG.SE

” Your most unhappy

customers are your greatest source

of learning.”Microsoft-grundaren Bill Gates i en intervju .

BIL

D:

GE

TTY

IMA

GE

S

GAFFELN SOM FÅR DIG ATT ÄTA LÅNGSAMT■ Det kommer ständigt nya knep för att hantera stress. Det senaste är en talande gaffel med syftet att få oss att äta lång-sammare och därmed stressa mindre. Hapi-gaffeln är utvecklad i Hongkong och blinkar ilsket om det går mindre än tio sek-under mellan tuggorna. Den finns ännu inte i Sverige men reser du till USA kan den bli din för ca $ 110. Läs mer på hapi.com.

TRE UDDA ARBETS- FÖRMÅNER1 Silicon Valley-jättarna Apple och Face-book erbjuder nu kvinnliga anställda att frysa in sina ägg för att de lättare ska kun-na planera karriär och föräldraskap. Kost-naden får vara maximalt 20 000 dollar.

2 Bland mindre företag i Storbritannien har det blivit allt vanligare att stödfinansie-ra sina anställdas skilsmässor, enligt Man-chesterbaserade advokatbyrån Pannone.

3 Chesapeake Energy Corp i Oklahoma erbjuder sina anställda tillgång till en pool i OS-storlek, en klättervägg – och kraftigt rabatterade Botoxinjektioner.

Kittlar dödsskönt i kistan

ållbarhet är en allt tydligare trend i matvärlden, inte minst vad gäller råvaror – och nu bör-jar allt fler kika på de resurssnå-la insekterna. I höst lanserade

den holländska livsmedelskedjan Jumbo en insektsbaserad produktlinje med bland annat ”buggy burgers” och ”buggy crisps”, och i somras presenterade Belat-chew Arkitekters studio förslaget Insect City som visar hur Stockholm skulle kun-na bli självförsörjande på protein genom att äta just insekter.

I förslaget finns bland annat en insekts-farm vid Vanadisplan i Stockholm, Buzz-Building, där syrsor skulle födas upp på 10 000 kvadratmeters odlingsyta.

Två miljarder människor äter insekter världen över, och det finns ungefär 1 900 arter av ätbara insekter. Vanligast på tallri-ken är skalbaggar och fjärilslarver. För tio kilo foder får man drygt ett kilo nötkött, men nio kilo insekter.

Frågan är vilken svensk krögare som blir först med att sätta insekterna på menyn?

H


text c a m i l l a c a r l s s o n foto v i k t o r f r e m l i n g

resultat 136 procent fler nyprenumera-tioner och betydligt fler förnyelser jäm-fört med samma kampanj halvåret innan.

LÖSNINGEN

utmaning I likhet med branschen i stort pekade Svenska Dagbladets CPO, kostnad per ny prenumerant, på en negativ trend. De ville hitta en ny metod för att ringa in sina potentiella prenumeranter i nästa kampanj.

Jakten på nya prenumeranter

lösning Med Bisnodes tjänst Kollektion beskriver de sin målgrupp utifrån olika personlighetstyper och deras konsumtionsbeteenden.


Ann-Catrin Thunberg, analyschef på SvD, här tillsammans med Per Selin, analytiker på

Bisnode, som har hittat nya sätt att pricka in Svenska Dagbladets målgrupp. Livsstil

och boendesituation var några av parametrarna man tittade på.

ENLIGT ANN-CATRIN THUNBERG, ana-lyschef på Svenska Dagbladet, var det hög tid att tänka i nya banor. På sitt bord hade hon uppdraget att ringa in målgruppen för SvD:s kommande kampanj – och i likhet med branschen i övrigt låg utmaningen i att hålla CPO på en rimlig nivå.

– Även om siffrorna bara försämras med en tiondels procent för varje kampanj ska man se över sitt arbetssätt. För mig var det uppenbart att det traditionella demogra-fiska urvalet inte sa något om vår komplexa samtid. Vi behövde hitta ett nytt sätt att definiera vår målgrupp.

NÄR PER SELIN, analytiker på Bisnode, berättade om Kollektion väcktes Ann-Catrins nyfikenhet. Tjänsten definierar målgrupper utifrån konsumtionsvanor, fritidsintressen, typ av hushåll och värde-ringar. Det är en kombination av data som berättar om beteenden. Målgruppen be-skrivs utifrån tio olika personlighetstyper, så kallade personas.

– Något förenklat kan man säga att vi definierade SvD-prenumeranternas DNA genom ett tiotal markörer, säger Per Selin. Sedan letade vi efter potentiella prenume-ranter som uppfyllde så många markörer som möjligt. Till det adderade vi bricrutor för att få en geografisk översikt.

En av de markörer SvD använde sig av var det våningsplan personen bodde på. Ju längre ner i huset desto mindre

e


”Att förbättra kampanjresultatet ligger inte längre bort än ditt eget

kundregister”, säger Ann-Catrin Thunberg, analyschef på SvD.

LÖSNINGEN

lägenheter och därmed färre potentiella prenumeranter. Var det däremot två perso-ner i ett hushåll som båda hade ”rätt” per-sona ökade sannolikheten för att de skulle teckna en prenumeration med nästan 100 procent.

– Svaret på hur du förbättrar DM-kam-panjens resultat är inte längre bort än ditt eget kundregister, säger Ann-Catrin. Men du måste leta efter andra variabler än de traditionella.

ATT SAMARBETA och lägga ner tid på förarbetet är två av Per och Ann-Catrins viktigaste tips. Hennes kunskap om prenu-meranterna och hans kunskap om tjänsten ökade enligt dem själva SvD:s chanser att pricka rätt. När SvD sedan gick skarpt lät fa-cit inte vänta på sig. Jämfört med en likadan kampanj ett halvår tidigare ökade antalet nyprenumerationer med 136 procent.

– Det är häftigt att effekterna av di-rektmarknadsföring syns så snabbt. Med Kollektions urvalsmetod går det att göra en helomvändning från en kampanj till en annan, säger Ann-Catrin.

– Kampanjen pågår fortfarande men vi ser redan att det är betydligt fler än tidigare som förnyar sin prenumeration, vilket i sin tur har positiv effekt på CPO.

NU SKA ANN-CATRIN se över hur SvD kan använda Kollektion i andra delar av försäljningsverksamheten.

Nästa utmaning är att hitta gemen-samma nämnare hos den del av målgruppen som fortsätter prenumerera. Det är insikter som skulle ta SvD i rätt riktning. ■

Så hjälpte Bisnode Svenska Dagbladet 3. Kampanjen SvD använde urvalet i sensommarens adresse-rade direktmarknadsföringskam-panj. Det gav direkt effekt när de mer än fördubblade antalet nyprenumerationer och fler förlängde sin prenumeration.

4. Fortsättningen Ett nära samarbete mellan Bisnode och SvD:s analytiker har skapat positiva synergieffekter. Gemen-samt ska de nu förfina målgrup-pen ytterligare och hitta nya användningsområden inom SvD:s försäljningsverksamhet.

1. Starten Som en av Sveriges största morgontidningar letade SvD efter en ny metod för att hitta sina potentiella prenumeranter. De hade varit Bisnodes kund i många år när de fick höra om den nya tjänsten Kollektion.

2. Analysen Genom att kom-binera stora mängder informa-tion fick SvD nya insikter om sin målgrupp. I stället för hårda fakta beskriver Kollektion målgruppen utifrån sådant som livsstil, boendesituation och vilka personlighets-typer den består av.

”Svaret på hur du förbättrar DM-

kampanjens resultat är inte längre bort än

ditt eget kundregister. Men du måste leta efter

andra variabler än de traditionella.”


TEMA: CSRtext marie-louise olsen illustration elin jonsson

hållbart

I början av 1970-talet valde ett av världens mest framgångsrika företag, Facit att ignorera trenden

med elektroniska miniräknare. Det gick inte. Nu menar många att företag som struntar i CSR

kommer att gå samma öde till mötes.

Så vässar du ditt CSR-tänk

TEMA: CSR

GHANA I VÄSTAFRIKA, ett av världens fat-tigaste länder. Solen silar ner genom kakao-trädens ljusgröna löv på en grupp familjejord-brukare som uppmärksamt följer en lektion i hållbart jordbruk. Studiecirkeln sponsras av amerikanska chokladjätten Hershey’s och målet med projektet är att öka inkomsterna för Ghanas många kakaobönder, genom att hjälpa dem att miljöcertifiera sin skörd.

Snällt av Hershey’s, eller hur?Nu är det inte bara av godhet som

Hershey’s satsar mångmiljonbelopp på hållbarhetsutbildningar i Afrika. År 2020, det vill säga om fem år, har godistillverkaren lovat att bara använda miljöcertifierad kakao i sina produkter. Problemet är att det är brist på certifierad kakao i världen – om inte fler bönder certifierar sina skördar riskerar pri-serna att skjuta i höjden och det blir dyrt för Hershey’s att hålla sitt löfte till kunderna.

Denna form av win-win-projekt är kvin-tessensen i de trender som just nu råder inom Corporate Social Responsibility, CSR. Eller hållbart företagande, som det ofta sammanfattas på svenska.

– Företag har förstått att man tjänar pengar på att arbeta med hållbarhet. Rent krasst är det billigare att arbeta socialt och miljömässigt hållbart eftersom man hushål-lar bättre med resurserna. Men det handlar också om att konsumenter i dag straffar fö-retag som inte gör det, säger Per Grankvist.

Han är journalisten som har skrivit boken ”CSR i praktiken – Hur företag jobbar med hållbarhet och tjänar pengar”. Snart kom-mer en tredje reviderad upplaga av boken som bland annat fokuserar på de trender som präglar CSR i dag.

Per Grankvist analys kan sammanfat-tas med att om företag inte direkt eller

gindirekt tjänar pengar på sina CSR-projekt – ja, då är det inte CSR. Då är det bistånd, eller allmosor.

– För tio år sedan var det mycket green-washing* inom CSR. I dag handlar det om att skapa långsiktigt hållbara företag genom att in i minsta detalj använda resurser på smartast möjliga vis, säger han.

I sin bok lyfter Per Grankvist fram mäng-der av företag som genom satsningar på miljö sparar pengar, attraherar nya kunder och har lättare än konkurrenterna att hitta kompetenta medarbetare.

MODEFÖRETAGET Filippa K är ett exem-pel som för några år sedan övertalade en av de fabriker i Kina som syr deras kläder att ge medarbetarna ledigt en dag i veckan. Fabriks-ledningen var skeptisk till förslaget, men gick till slut med på att försöka. När det visade sig att sömmerskorna producerade lika mycket på sex dagar som de tidigare gjort på sju, ja, då fick sexdagarsveckan vara kvar.

– Vi var ingen stor kund i den fabriken, så vi hade inte ekonomiska muskler att tvinga fram en förändring. Det gör det nästan ännu roligare. Att vi hade rätt i tanken att det lönar sig att ta hand om sin personal,

säger Elin Larsson, Corporate Responsibi-lity Manager på Filippa K.

Enligt Elin Larsson är modebranschen en av de industrier som måste ändras från grunden. Textilindustrin använder varje år enorma mängder kemikalier för bland annat infärgning av tyger. Återvinningen av tex-tilier är i princip obefintlig. Och branschen är ökänd för sina dåliga arbetsförhållanden, även om de på många platser blivit bättre.

– Vi kan inte fortsätta vare sig att tillverka eller konsumera kläder på det sätt vi gör i dag. Vi måste hitta nya lösningar, säger hon.

Att förändra produktionen – med bättre

”Företag har förstått att man

tjänar pengar på att arbeta med

hållbarhet. Rent krasst är det

billigare att arbeta socialt och miljö-

mässigt hållbart eftersom man

hushållar bättre med resurserna.”

Per Grankvist är författare till boken ”CSR i praktiken – Hur företag jobbar med hållbarhet och tjänar pengar”.

Amerikanska chokladjätten Hershey’s föreläser för västafrikanska kakaobönder i Ghana om vikten av ett ekologiskt hållbart jordbruk.


B ISNODE BRAINS | 1 | 2015 11

arbetsvillkor och smarta miljöval – är en del, men det handlar också om att ändra hur vi konsumerar kläder. 2008 öppnade Filippa K en second hand-butik på Hornsga-tan i Stockholm.

– Jag tror att vi i framtiden kommer att ha färre, men mer noggrant utvalda plagg i våra garderober. Det kommer att bli vanligare att lämna in kläder för lagning och försäljning, säger Elin Larsson.

Lite som det var förr?– Ja, precis som det var förr. Att vädra och

vårda sina kläder är ett sätt att respektera de resurser som gått åt för att tillverka plag-get. Vi som klädmärke måste bidra till att kläder lever längre. Filippa K:s kläder ska

till exempel vara ritade och sydda så att de går att ändra och laga, säger Elin Larsson.

Inom kort inför Filippa K ett system för återvinning av begagnade Filippa K-kläder i alla sina butiker, där kunder får rabatt på nya köp när de lämnar in gamla plagg

– Den stora utmaningen för oss som företag är att hitta sätt att fortsätta tjäna pengar även när kunderna köper färre nya plagg. Annars försvinner vi och allt det håll-barhetsarbete vi drivit i produktionskedjan vore förgäves, säger Elin Larsson.

ETT EXEMPEL på hur det redan i dag kan straffa sig att inte tillräckligt snabbt hante-ra CSR-frågor är att Sjunde AP-fonden, som förvaltar flera hundra miljarder kronor av svenskarnas pensionspengar, nyligen sålde alla sina aktier i Stora Enso. Försäljningen kom efter avslöjanden om att papperskon-cernen i flera år känt till att det förekom barnarbete hos en underleverantör, utan att komma till rätta med missförhållandena.

Den typen av aktioner tror Per Grankvist kommer att bli vanligare i framtiden.

– Företag som inte hushållar med resur-ser och inte heller förstår allvaret i kunder-nas ökade intresse för hållbart företagande, kommer att försvinna till förmån för före-tag som tar CSR på allvar, säger han. ■

Elin Larsson, Corporate Responsibility Manager på Filippa K, har insett att klädtillverkare måste dra sitt strå till stacken genom att bidra till att kläder håller betydligt längre.

– Den stora utmaningen för oss som företag är att hitta sätt att fortsätta tjäna pengar även när kunderna köper färre nya plagg. Annars försvinner vi och allt det hållbarhetsarbete vi drivit i produktionskedjan vore förgäves.

”Jag tror att vi i framtiden kommer att

ha färre, men mer noggrant utvalda plagg

i våra garderober.” CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY, CSR ■ Företags ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Ibland utesluts S:et för att markera att det inte enbart handlar om socialt ansvar.

ECO EFFICIENCY ■ Minskad miljöpåverkan i kombination med ekonomiska effektiviseringar.

*GREENWASHING ■ Att försöka måla en hållbar profil på ett icke hållbart företag – och misslyckas.

PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT, PRI ■ Frivilliga riktlinjer vid investe-ringar som inkluderar miljömäs-siga, sociala och företagsstyrnings aspekter, framtagna av bland andra UN Global Compact och UNEP Finance Initiative.

TRIPLE BOTTOM LINE ■ Redovisningsmetod där företag redovisar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter i ett och samma bokslut.

Liten uppslagsbok i hållbarhetssvengelska

Fem tips för dig som vill bli vass på CSR

Det är ditt eget företag du ska ändra på, inte omvärlden. Hitta dina

fel och brister, och hur de påverkar samhället negativt.

Prioritera: du kan inte göra allt samtidigt.

Sätt upp modiga, men realistiska mål för framtiden.

Samarbeta med andra, exempelvis branschorganisationer, inte

minst om du vill förbättra förhållanden hos underleverantörer.

Redovisa vad du gör. Det kan vara jobbigt att blotta brister, men det är

viktigt för att kunna visa dina framsteg.

1

2

5

3

4

KÄLLA: FN:S PRINCIPER FÖR HÅLLBART FÖRETAGANDE

”Det företag som hittar en lösning som bryter sambandet

mellan transporter ochutsläpp kommer att få ett otroligt

försprång på marknaden.”


BIL

D:

SC

AN

IA

Scanias stora utmaning blir att skapa miljövänlig logistik och transport. Den ekonomiska tillväxten är beroende av hur vi tacklar klimatfrågan och resursbristen i dag.

Att företag ska tjäna pengar är själv-klart; diskussionen om CSR handlar om hur man tjänar sina pengar.

CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömäs-siga aspekter.

Att arbeta med CSR innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljö- mässiga aspekter i verksamheten och i samverkan med intressenterna, utöver vad lagen föreskriver.

SAGT OM CSR

KÄLLA: CSRGUIDEN.SE


TEMA: CSR

text m a r i e - l o u i s e o l s e n foto a l e x a n d e r p i h l

Åsa Pettersson är chef för Public and Environmental Affairs på Scania. Hon började arbeta med hållbarhet på energikoncernen Vattenfall för lite mer än tio år sedan och ser en förändring i CSR-tänket.

– I MITTEN AV 00-TALET handlade CSR mycket om miljö, om att redovisa miljöpåverkan på ett vettigt sätt. I dag arbetar vi mer med alla tre delarna i CSR – det sociala, det miljömässiga och det ekonomiska. CSR har blivit mycket, mycket viktigare. Jag skulle säga att ett framgångs-rikt CSR-arbete är ett måste för företag som vill finnas kvar i framtiden. I alla fall i vår bransch, förklarar Åsa Pettersson.

Varför är det så viktigt med CSR?– Det är ett race. Transporterna i världen

ökar, och med dem koldioxidutsläppen. Det företag som hittar en lösning som bryter sambandet mellan transporter och utsläpp kommer att få ett otroligt försprång på marknaden. Varje steg för att minska en lastbils miljöpåverkan ger en konkurrens-fördel, säger Åsa Pettersson.

Hur kommer den sociala delen in?– Du kan inte bedriva ett trovärdigt miljö-

arbete om du, eller dina underleverantörer, behandlar medarbetarna dåligt. Ett gediget socialt och etiskt arbete är nödvändigt för den ekonomiska stabiliteten i ett företag. Det hjälper dig att behålla medarbetare och att attrahera ny kompetens. Vem satsar på att göra karriär i ett företag man inte tror kommer att finnas kvar i framtiden?, säger Åsa Pettersson.

Vad karakteriserar ett framgångsrikt socialt projekt i dina ögon?

– Det måste ringa in en påverkan före-taget har på samhället, och försöka vända en eventuell negativ påverkan till något positivt. I Sverige har Scania till exempel antagit utmaningen att få in fler kvinnliga chefer i en mansdominerad bransch, säger Åsa Pettersson. ■

■ Vissa frågor är svårare än andra. CSR Sweden är Sveriges ledande före-tagsnätverk inom CSR. De arrangerar regelbundet kurser, bland annat om CSR och mänskliga rättigheter. Läs mer på www.csrsweden.se

■ Om du vill lära dig av andras fram-gångar, och misstag, är Per Grankvists bok ”CSR i praktiken” späckad med exempel. Den kommer dessutom snart ut i en ny och reviderad upplaga på Liber förlag.

MER OM CSR

Scanias utmaning


INTERVJU

text m a r k u s w i l h e l m s o n foto f e l i x s e u f f e r t

Anna Ryott glömmer aldrig människorna som hon har träffat i

några av världens fattigaste länder. Som vd i Swedfund ser hon hur

svenska investeringspengar leder till arbete och framtidshopp.

”JAG INSÅG

ATT DET ÄR UPP TILL

MIG”

eEN STOR DEL av Sveriges maktelit var samlad när USA:s förra utrikesminister Madeleine Albright inledde sitt anförande på Berns i Stockholm med orden:

”Jag är oroad över hur världen ser ut i dag.” Efter den där halvtimmen som Albright

pratade ville Anna Ryott resa sig upp och skrika till alla:

Nu går vi inte härifrån förrän vi har enats om en plan för att lösa detta! Vi i västvärl-den har pengarna, vi har resurserna, vi har kunskapen och vi har makten.

– Men alla gick därifrån och fortsatte med sina vanliga sysslor. Jag insåg att det är upp till mig. Jag kunde inte fortsätta att bara prata om de här frågorna, jag måste agera och ta ansvar, minns Anna Ryott.

HON HAR SLAGIT SIG NER i soffan i ett hörnrum på Swedfunds kontor. Om hon reser sig upp ser hon ut över Stockholms blåvioletta konserthus. Några våningar ner, där Sveavä-gen och Kungsgatan möts, tutar irriterade bilister på varandra. Mot en vägg i rummet står ett stort, inramat fotografi lutat.

– I Moçambique träffade jag Gloria som berättade sitt livs historia. Hon hade drab-bats av hiv och var döende. Hon kunde inte ta hand om sina fem barn som bodde på gatan. Vi hjälpte henne med mediciner och när hon var tillräckligt stark fick hon ett mikrolån och kunde öppna en liten affär. Hon tog hand om sina barn igen och hjälpte sina väninnor. Nu säger Gloria att medicinerna och maten fick henne att överleva och att jobbet får henne att leva, berättar Anna Ryott.

Den där bilden är en påminnelse om vad som kan förändra tillvaron i grunden för världens fattigaste: ett arbete.

Anna Ryott besöker Athi Steel i Kenya, en av de största stålproducenterna

i östra Afrika.


INTERVJU

När bistånd ofta fokuserar på att lösa akuta problem innebär Anna Ryotts nuva-rande uppgift att angripa problemet i ett tidigare skede, att förebygga problemen.

– Swedfund bidrar till att skapa arbets-tillfällen i de fattigaste länderna. Att få ett jobb kan vara skillnaden mellan liv och död. Man kan planera sin vardag och försörja sin familj. Men framförallt betyder det obero-ende, säger hon.

SWEDFUND ÄR STATENS utvecklings-finansiär som ska bidra till fattigdoms-minskning genom hållbara investeringar. Utvecklingen går alltmer mot partnerskap. Som när H&M etablerar sig i Etiopien och tar hjälp av Swedfunds erfarenhet av investeringar i Afrika. Samtidigt drar Swedfund nytta av klädjättens kunskaper om textilindustrin.

– Att göra rätt investeringar är alltid en utmaning, inte minst i en region där saker förändras snabbt. Vårt mål är dessutom att investeringarna ska bidra till samhällsut-vecklingen, att det ska vara hållbart med tanke på klimatet och arbetsmiljön, och lönsamt. Det är inga små utmaningar. Men när vi lyckas är det ett mycket effektivt sätt att bekämpa fattigdom, konstaterar Anna Ryott.

Anna har en bakgrund som finansana-lytiker på Hagströmer & Qviberg, manage-mentkonsult på McKinsey, byråchef och vice vd för reklambyrån Storåkers McCann. Men

”Vi kan aldrig fråga externa aktörer om de

kan leverera underlag ef-tersom det skulle

kunna ge indikationer på att vi lutar åt en viss riktning.”

att ha lyssnat till Madeleine Albrights tal och fått sitt andra barn kände hon att hon ville gå en annan väg. Hon lämnade reklamvärlden och näringslivet och blev marknads- och insamlingschef på Unicef innan hon kom till Swedfund via SOS Barnbyar.

MEN SPRETIGHETEN i hennes cv har inte varit en nackdel. Hon har lärt sig att förstå finansmarknaden, att värdera företag och risker, att se vad som skapar goda affärer, analysera varumärken och kundbeteenden och har kunnat ta med sig dessa erfarenhe-ter in i biståndsvärlden.

– Jag har en enorm nytta av att ha gjort många olika saker. Men att vara chef i dag och tro att man kan hålla koll på allt från resultat och balansräkning till hållbarhet, etik, varumärkesbyggande och extern och intern kommunikation, är en omöjlighet. Det är upplagt för att du ska känna dig misslyckad hela tiden. Jag tror att man måste titta på vad man är bra på och sedan utveckla och bygga ett team som tar hand om de andra sakerna.

EN ANNAN LÄRDOM efter många år som chef är att formulera ett manifest innan man tillträder ett jobb.

– Jag har skrivit ner varför jag har tagit den här rollen och vad jag vill göra de första åren. Det har varit otroligt värdefullt att med jämna mellanrum gå tillbaka och stämma av mot det där manifestet. ■

NAMN: Anna Ryott.

ÅLDER: 42 år.

BOR: I Bromma, Stockholm, uppvuxen i Täby.

FAMILJ: Gift med Micke, sönerna Julian, 11, och Leo, 8 år.

GÖR: Vd på Swedfund.

UTBILDNING: Civilekonom, Stockholms universitet.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Affärsaktivisten – manifest för lönsam och hållbar business” (Ekerlids Förlag).

FRITID: Springer gärna och snabbt. Har sprungit Stockholm Marathon på 3 timmar och 26 minuter.

Anna Ryott på skolbesök i Kenya.

”Jag har skrivit ner varför jag har tagit

den här rollen och vad jag vill göra

de första åren.”

FOTO

: O

LOF

HO

LDA

R

Fakta om Fakturabörsen

UPPDRAGET

text x x x x x x x bild g e t t y i m a g e s

Sälja fakturor till högst bjudande? Det jobbar marknadsplatsen Fakturabörsen med. Bisnode ser till att auktionerna sker snabbt och säkert.

■ Fakturabörsen (Euro-pean Factoring Exchange AB) är Sveriges mark-nadsplats för fakturaköp. Från 2011 när Faktu-rabörsen lanserades har bolaget förmedlat

finansiering till små- och medelstora företag på över 500 miljoner kronor.

Bolaget grundades 2009 av Roni Bicér och är sedan 2013 en del av Schibsted Media Group

som även äger andra populära bolag som Af-tonbladet, Blocket, Com-pricer, Hitta.se, Lendo, Mobilio, SvD med fler.

Läs mer på www.faktu-raborsen.se.

ATT SÄLJA SINA kundfordringar för att möta utbetalningstoppar, minska kreditriskerna eller spara administrativa kostnader blir allt vanligare.

Fakturabörsen erbjuder företag att sälja sina fakturor i realtid till högstbjudande köpare. Köparna är professionella finansiella aktörer som investmentbolag och andra in-stitutionella investerare. De betalar upp till 99 procent av fakturabelop-pet för en faktura med 30 dagars kredittid.

Bisnode hjälper Fakturabörsen att säkerställa att transaktionerna sker snabbt, säkert och enkelt för alla inblandade.

– Bisnode är det enda företag som har kunnat erbjuda oss en bedrägeri- lösning som filter i beslutsstödet. Med hjälp av det kan vi identifiera och stoppa personer och företag som inte ska göra affärer på vår marknadsplats, säger Roni Bicér, grundare och vd på Fakturabörsen.

ALLA FÖRETAG som vill sälja fak-turor, fakturamottagare och köpare granskas innan de får tillträde till marknadsplatsen. Parternas kredit-värdighet kontrolleras och med hjälp av Bisnode Fraud Solutions sållas bedragare och bluffakturor bort.

Dessutom hämtas realtidsinfor-mation om rating och betalnings-index för det säljande företaget och fakturamottagaren automatiskt hem från Bisnodes databaser och visas i samband med försäljningen.

– Tack vare att köparna får se såväl fakturans kreditrisk som risken för sen betalning kan de bedöma risknivå och därmed vilket pris de är beredda att betala, berättar Roni Bicér. ■

Första, andra, tredje ...

... såld!


FÖRETAG som erbjuder lösningar för att överbrygga sociala klyftor, lösa mil-

jöproblem eller erbjuda mikrokrediter i ut-vecklingsländer blir allt fler. Men egentligen är socialt entreprenörskap inget nytt, utan har funnits som företeelse i Sverige i många år. Mödravårdscentraler, folkbibliotek, för-skoleverksamhet är exempel på sådant som en gång startades av medborgare – och som sedan växt till något mycket större.

– Socialt entreprenörskap är en verk-samhet som tar sig an sociala utmaningar med affärsmässiga metoder och, förutom

UTBLICK


TJÄNA PENGAR PÅ ATT GÖRA

GOTT

Allt fler företag går med vinst på affärsidéer som fördjupar sig i

samhällets problem och utmaningar. Socialt entreprenörskap är

en framtidsnisch.text j o h a n n a s t e n i u s bild g e t t y i m a g e s


avkastning och vinst, ger upphov till positiv social påverkan, säger David Lundborg som är ordförande för Center för socialt entre-prenörskap Sverige (CSES). En verksamhet som stödjer och stimulerar utvecklingen av sociala innovationer.

Det duger alltså inte att vinsten går till välgörande ändamål för sociala entrepre-nörer – själva affärsmodellen ska vara det påverkande elementet.

Sedan starten för tre år sedan har CSES träffat drygt 500 entreprenörer för att ge dem råd och stöd. Det vanligaste området för socialt entreprenörskap inom CSES verksamheter är riktade mot att motverka utanförskap och inkludera grupper som finns i social utsatthet.

– Jag tycker också att man börjar se mer ”sharing economy”, ett delande av resurser, som företaget Flexidrive, vilket erbjuder en tjänst för privatpersoner som vill hyra ut sina bilar till andra, säger David Lundborg som hoppas att det snart är dags att ställa

större krav på ekonomisk hållbarhet hos de sociala företagen.

– Många startar på ren och skär vilja att påverka något men glömmer bort den ekono-miska uthålligheten. Det är enbart sunt och av godo om man slutar gulla och ställer samma krav på dem som på andra entreprenörer.

Begreppet socialt entreprenörskap är hett just nu och hos CSES ser man att över-levnaden hos sociala entreprenörer är hög jämfört med andra inkubatorsatsningar och innovationsstöd.

I framtiden tror David Lundborg att det kommer att ses som helt okontroversiellt att starta ett företag för att komma tillrätta med ett socialt missförhållande.

– I dag får man ofta förklara sig som social entreprenör men det är något som kommer att suddas ut. Vi ser så många unga som kommer direkt från Handels eller juridik-studier och väljer bort konsultsvängen för att starta ett sådant här företag. Bara att de gör det valet är rätt hoppingivande. ■

Jens Helmersson som driver företaget QuizRR, tillsammans med Sofie Nordström.

Vad är er affärsidé?– Vi utvecklar ett digitalt verktyg

som kan utbilda anställda på till ex-empel fabriker om deras rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. De får svara på ett antal frågor kring det de tagit del av och resultatet bokförs i en databas, vilket gör resultatet mätbart. Detta så att man kan garantera att de anställda tagit del av rätt information, vilket är vik-tigt för många beställare.

Hur uppstod idén?– Jag har jobbat på ett globalt

företag, H&M, i många år och då bland annat bott i Bangladesh och Hongkong. Jag såg då ofta att det saknades dokumentation om hur bra information till anställda på exempelvis fabriker når fram. Jag mötte Sofie Nordström som gör filmer inom detta område och hon kom på den här idén.

Hur drivs verksamheten framåt?– Vi har haft turen att hitta samar-

betspartners som gjort det möjligt för oss att bygga en prototyp. Idén kan verka enkel men det finns ett jättebehov av den här produkten och det hör av sig nya företag hela tiden.

Hur ser framtiden ut?– Om två år hoppas vi ha sex till

sju anställda med lön, kunna plocka ut vår första vinst och ha fyra stora marknader. Den första vi satsar på är Kina, där händer det väldigt mycket just nu och fö-retagen ser behovet av att visa en yngre generation arbetare att de tar detta ansvar.

Läs mer på www.quizrr.se.

TRE SOCIALA ENTRE-PRENÖRER

SAMBA FOOTBALL ACADEMY

SVENSKA MED BABY

TREE IN A BOOTTLE

■ Bedriver fotboll som socialt arbete för barn och ungdomar i förorter där det behövs åtgärder som skapar jobb, trygghet och framtidstro. www.sambafa.se

■ Möten mellan små barn och deras föräldrar från olika bostadsområden och med olika ursprung i världen. Ger möjlighet till nya vänner, samtal och erfarenhetsutbyte över kulturgränser. www.svenskamedbaby.n.nu

■ Idén är enkel och effektiv: för varje köpt flaska vatten planteras ett träd någonstans.www.treeinabottle.se

”I dag får man ofta för- klara sig som social

entreprenör men det är något som kommer

att suddas ut.”Hallå där ...

”Många startar på ren och skär vilja att påverka

något men glömmer bort den ekonomiska

uthålligheten.”


listan

text p e t e r h a m m a r b ä c k

Drick svett!Under Gothia Cup uppmärksam-made Unicef världens vattenbrist på ett unikt sätt: de utvecklade en maskin som tog fram rent vatten ur svettiga matchtröjor. Spelare under fotbollsturneringen lämnade in sina svettiga plagg – maskinen kramade ur dem och renade vattnet som blir renare än svenskt kranvatten.

05 VattenreningenMiljoner människor dör varje år för att de saknar tillgång till rent vatten. Samtidigt uppfinns många smarta, småskaliga vattenreningsprodukter. Svenska Solvatten är en, LifeStraw är en annan – ett tjockt sugrör som gör smutsigt vatten drickbart.

BajspåsenCirka 40 procent av världens befolk-ning saknar tillgång till toaletter. I vissa slumområden är det farligt: avföring och dålig hygien sprider sjukdomar. Svenska uppfinningen Peepoo Toilet löser problemet: den är en biologiskt nedbrytbar påse att göra sina behov i. Påsen knyts ihop och inom fyra veckor är bakterier oskadliggjorda och det som är kvar efter påsen och innehållet kan användas som gödningsmedel.

Mobilt ultraljud Svensk teknik ligger bakom Mobile baby: ultraljudsbilder i mobilen. Idén föddes när en mamma i Stock-holm hellre ville ha ultraljudsbilder i mobilen än på papper.

I dag används tekniken i Marocko där sköterskor i avlägsna byar kan skicka ultraljudsbilder till läkare som befinner sig långt borta – och då få veta hur barnet i magen mår inom ett dygn i stället för som tidigare två veckor.

02

03

GrafenbatterietKoldioxidutsläppen måste ner för att bromsa den globala uppvärm-ningen. Fordon som körs på fossila bränslen är som bekant en stor källa till koldioxidutsläpp. Tack vare det nya supermaterialet grafen (uppfinnarna fick Nobelpriset i fysik 2010) kan batterier, till exempel-vis till elbilar, laddas upp avsevärt mycket snabbare – omkring fem minuter i stället för 45 för en Tesla.

0410AQUA

06

Kan tekniken rädda världen? Här är sex innovationer som kan hjälpa till att hålla jorden beboelig lite längre.

Sex världsförbättrare

01 Ikea-solcellenTeknikutvecklingen rasar på, med nya material och utformningar blir solceller hela tiden billigare och bättre. Ikea har aviserat att de ska börja sälja sina egna solceller – då om inte förr kommer boomen.

BISNODE BRAINS | 2 | 2013 21 B ISNODE BRAINS | 1 | 2015 21

Hur skapar man en dröm-arbetsplats för sina med-

arbetare? Att peka med hela handen som chef fungerar inte, att ha stora öron är däremot användbart. Du ska skapa för-utsättningar, inte visa vägen. Så kan man sammanfatta Lisa Lind-ströms chefsfilosofi. Som vd för designbyrån Doberman har hon

genom åren förvärvat en stor er-farenhet av hur man bäst skapar förutsättningar för kreativitet och hur man bäst tar hand om män-niskors olika förmågor.

– Du kan designa olika pro-cesser för att göra människor mer kreativa, men för att lyckas måste du först förstå vilka du jobbar med och hur deras lä-

roprocess fungerar. Introverta personer behöver ofta kreativa processer med många pauser, så att de hinner tänka och re-flektera själva, medan extrover-ta personer stimuleras av mer möten och teamsamarbeten, säger Lisa Lindström.

Hon menar att den som leder ett möte måste vara utrustad

med tre saker: förberedelse, musikalitet och tilltro.

– Ha alltid en plan för mötet. Var musikalisk när du kliver in i rummet, checka av den stäm-ning som råder och anpassa dig efter den samtidigt som du för med dig en stark tro på det du vill uppnå, avslutar Lisa Lindström. ■

LISA LINDSTRÖM VD DOBERMAN

PEDAGOGIK Att fundera på pedagogik i alla dess former upptar en stor del av min tid – i allt från ledarskap, vilken skola vi ska välja för barnen till min roll som ordförande för Utbild-ningsradions styrelse.

KATTUNGARJust nu tänker jag på de två kattungar, Disney och Sotis, vi precis fått hem.

NAMN: Lisa Lindström.

ÅLDER: 40 år. BOR: Hägersten.

FAMILJ: Man och två barn, 5 och 9 år.

FRITID: ”Egent-ligen tycker jag inte om den frågan. Jag tror att det skapar prestationsång-est att läsa om hur andra med krävande jobb samtidigt hinner med allt möjligt på fritiden, som att baka sitt eget bröd. Sanningen är att jag inte har någon jätte- intressant fritid att skriva om.”

text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g foto a l e x a n d e r p i h l

5 %

48 %

12 % 9 %

INNOVATIONS- METODIKJust nu funderar jag mycket på vilken innova-tionsmetodik som passar bäst för olika bolag, som är en del av det vi lär våra kunder.

DIGITAL TRANS-FORMATIONDen digitala utvecklingen föder helt nya beteenden och digital transforma-tion handlar om hur alla bolag måste utveckla sig för att hänga med.

ATT RESA UTAN RESEARCHVart ska nästa resa med familjen gå? Än så länge vet jag bara att jag vill att det ska vara varmt och kunna genomföras utan att det krävs för mycket research från min sida.

26 %

I HUVUDET PÅ LISA LINDSTRÖM, VD DOBERMAN

”Du kan designa olika processer

för att göra människor mer

kreativa, men för att lyckas måste du

först förstå vilka du jobbar med och

hur deras läro- process fungerar.”


Hur utövar ni ett hållbart ägarskap?

–Vi förenar hållbar-het med värdeskapande bolagsutveckling, och ser arbetet med miljö, sociala frågor och af-färsetik som ytterligare en komponent i hur vi skapar värde i våra innehav. Vi har satsat på att ställa konkreta

krav på våra innehav men också kartlägga risker och möjligheter inom hållbarhet när vi köper nya bolag.

Generellt är de bolag vi äger medelstora bolag med begränsade resurser. De får därför jobba smartare med dessa frågor och till exempel dela best prac-

tise inom vårt nätverk, samtidigt som vi bidrar med information, utbildningsunderlag och goda exempel.

Hur gör man för att hålla hållbarhetsfrå-gorna på rätt nivå?

– Det är viktigt att frågorna finns på bolags- styrelsens agenda, am-

bitionen måste rikta sig uppifrån och ner. Det går inte heller att bygga upp en stab vid sidan om, arbetet måste integreras i den dag-liga verksamheten och organisationen rustas; för att få hållbarhet i exempelvis inköpsledet så måste inköparna få utbildning.

1 FOKUSERA: Identifiera de 3–5 viktigaste frågorna för ert bolag – fokusera på det som har störst påverkan i er värdekedja samt det som är värdeskapande för era kunder och er egen verksamhet.

2 SÄTT KONKRETA MÅL OCH FÖLJ UPP: Som med andra frågor i företaget är det viktigt att veta vad målsättningen är och ha ett mått på progress. Utan dessa blir det svårt att se en tydlig effekt.

3 INTEGRERA: Fokusera på att skapa ansvarskännande och ge mandat ner i organisa-tionen. Se till att det blir en del av bolagets kärna och inte ett arbete vid sidan om affärs-verksamheten.

3 tips till bolag som vill jobba mer hållbart:

jenny askfelt ruud, CR-ansvarig hos Ratos AB, ett ägarbolag med fokus på nordiska små och medelstora bolag som bland annat äger Bisnode.

Ett ögonblick ...

VAD TYCKER DU? ■ Vad vill du läsa om i Brains? Vad tycker du kan bli bättre? Vi vill veta vad du tycker om tidningen. Mejla redaktionen på: [email protected].

FÖLJ BISNODE I SOCIALA MEDIER ■ Smarta tips, trend-spaningar och inspi-ration. Du vet väl att du kan följa Bisnode på www.facebook.com/bisnodesverige och Twitter.com/bisnodesverige?

Gå en kurs i vår! ■ INTRESSET FÖR Bisnodes utbildningar växer lavinartat. Syftet är att du som kund ska få inspiration, nytta och ökad effektivitet. I vår finns det 15 olika kurser att ta del av. Dessutom skräddarsys utbildningar utifrån kundernas specifika behov. En sådan utbild-ning på plats i kundens egna lokaler är ofta ett effektivt sätt att låta alla på företaget få del av samma kunskap. För fem år sedan hade Bisnodes utbildningar 700 deltagare totalt. Under 2014 hade siffran stigit till 3 400 deltagare

och hela 224 utbildnings-tillfällen runt om i landet.

– Intresset är jät-testort för Bisnode-akademin. Via utvärde-ringar kan vi se att 85 procent av deltagarna ger högsta betyg till att de blivit inspirerade och att 87 procent har fått med sig ny information som de har nytta av i sitt dagliga arbete, säger Christian Zittenbaum, utbildningsansvarig på Bisnodeakademin.

Under våren anord-nas 15 olika kurser vid 57 tillfällen i 5 städer. I utbildningskatalogen finns allt från utbild-ningar i kreditbedöm-ning och juridik till kurserna som skräddar-sys efter kundens egna önskemål.

Finns det några spe-cifika kurser som ni vill slå ett extra slag för i vår?

– Lönsam kredit-

hantering, vilket är en kurs för dig som vill öka lönsamheten genom att arbeta systematiskt med kredithantering. Du får en grundstomme till en kreditpolicy att färdig-ställa på hemmaplan.

– En annan intres-sant kurs som arran-geras under våren är en researchkurs om ekobrott. Bedrägerier ökar lavinartat och ris-ken är stor att även du och ditt företag råkar ut

för någon som inte har goda avsikter. Genom att gå Ekobrottsutbild-ningen så ger vi dig tips på hur du kan undvika att bli lurad. Till vår hjälp har vi en skat-tebrottsutredare med 10 års erfarenhet som visar på oseriösa bete-enden, varningssignaler och hur man ser vad som döljer sig bakom den fina fasaden med hjälp av helt offentliga uppgifter.

BISNODE NYHETER


Vad har förändrats under dina 15 år i HR-branschen?

– Något som har förändrats mar-kant är synen på talang. Tidigare var akademisk examen som amen i kyrkan för att hitta rätt matchning av kandidat och roll. I dag viktas rätt personlighet och attityd oftast högre än den formella bakgrunden. Förväntningarna och kraven på vad som anses vara en attraktiv arbetsgivare har också förändrats väsentligt.

Hur blir man en attraktiv arbetsgivare?

– Företagens kultur blir avgöran-de för talanger – vilka värderingar har vi, synen på hållbart arbetsliv, transparens i kommunikation och karriärvägar samt tilliten till den enskilda medarbetarens ansvarsta-gande. Flexibla arbetstider för att främja balansen mellan privat- och arbetsliv är ett konkret exempel på något som i dag anses vara själv-klart i employer branding-erbju-dandet. Sociala mediernas framfart medför också att arbetsgivarna måste leva som de lär för i den digi-tala världen syns och hörs allt.

Vilka trender ser du inom HR? – En tydlig trend är att varje

medarbetares personliga varu-märke är minst lika viktigt som bolagets varumärke. Vi vill arbeta för erkänt duktiga chefer och kol-legor. Rekryteringen blir kritisk för varumärkesstrategin – på varje ledig position ska rockstjärnor rekryteras som blir magneter för fler supertalanger.

Sedan blir tekniken allt viktigare. De yngre talangerna förväntar sig att attraktiva arbetsgivare ligger i framkant när det gäller teknik – i så-väl arbetsverktyg som användande.

Hur får man medarbetarna att trivas på jobbet?

– Tillit till medarbetarnas kompetens och vilja till ansvarsta-gande, delaktighet och möjlighet att påverka sin egen arbetssitua-tion är betydande för engagemang. Tydlighet i mål och förväntningar i vilket arbete som ska utföras är avgörande för hur väl du kommer att prestera och må på arbetet. Regelbunden och transparent tvåvägskommunikation internt bi-drar även till delaktighet. Att ha en god relation till sin närmaste chef kommer också vara viktigt för den enskilde medarbetarens välbefin-nande. Mitt bästa kärriärtips är att välj din chef nogsamt om du kan! ■

Bisnode brainsanne-marie andric är Bisnodes nya HR- direktör. Här fördjupar hon sig i trender inom branschen och så ger hon sina bästa tips för hur man blir en attraktiv arbetsgivare. foto t h r o n u l l b e r g

”Företagens kultur blir avgörande för talanger

– vilka värderingar har vi, synen på håll-

bart arbetsliv, transpa-rens i kommunikation

och karriärvägar samt tilliten till den en-skilda medarbetarens

ansvarstagande.”

1 �Lita på dina medarbetares vilja att göra sitt bästa.

2 �Satsa på den enskilda medarbetarens styrkor.

3 �Matcha rätt styrkor/medarbetare för rätt roll.

4 ��Sätt tydliga mål, förväntningar och följ upp regelbundet.

5 �Ha roligt – glädje smittar och främjar produktivitet.

Anne-Maries fem bästa tips för att skapa ett engagerat team:

Adress: Rosenborgsgatan 4 –6, 169 93 Solna Telefon: 08 558 059 50

E-post: [email protected] Webbplats: www.bisnode.com ANSVARIG UTGIVARE Per Adolfsson, Bisnode

KONTAKTPERSON Mari Lagberg, [email protected]

PRODUKTION Spoon, www.spoon.se REDAKTÖR Sanna Casson, [email protected] ART DIRECTOR Tone Knibestöl,

[email protected] TRYCK Trydells

Returadress: Bisnode Sverige, 169 93 Solna

SVER IGE

PORTOT BETALT

Till dig som är beslutsfattare:

OM DU HAR FRÅGOR SÅ HAR VI SVAR.På Bisnode förenklar vi livet för dig som söker svar på affärslivets små och stora frågor. Vår specialitet är att ta fram affärs-, kredit- och marknadsinformation av högsta kvalitet. Du får pålitliga svar som gör det lättare för dig att fatta smarta beslut. Läs mer om hur vi ser på beslutsfattande på Bisnode.com

Download - Brains tema CSR

Top Related