Arbetslöshet En studie av unga vuxna invandrarakademiker

Nahed Abdul Hamid

Högskolan i Halmstad

Sektionen för hälsa och samhälle

Magisterprogrammet i sociologi

D- uppsats 2010

Handledare: Åke Nilsén

Examinatorer: Marta Cuesta & Bo Isenberg

D-UPPSATS H

Förord

Många personer har bidragit till denna uppsats. Först och främst mina respondenter som har

varit generösa och delat med sig av sina erfarenheter. De har tålmodigt låtit sig intervjuas om

sina upplevelser av arbetslöshet. Utan er hade jag inte kunnat förverkliga denna uppsats!

Ove Svensson har bidragit med tips och idéer kring uppsatsskrivandet . Min handledare Åke

Nilsén har varit till hjälp genom att dela med sig tankar och idéer och väglett mig genom

uppsatsens olika delar. Han har också gett mig tips kring hanteringen av ämnet.

Ett stort tack till er alla!

Nahed A. Hamid

Abstract

Nahed A. Hamid (2010) Arbetslöshet, unga vuxna invandrarakademiker. Halmstad:

Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Magisterprogrammet i sociologi.

The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering,

economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management.

The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the

labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this

discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter,

Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience

of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting

involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic

background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at

Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of

prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the

Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances

to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship

with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the

labor market.

Keywords: young immigrant’s academic, unemployed, exclusion, included, labor

market, discrimination, ethnic background, employer, prejudice and experience.

Abstrakt

Nahed A. Hamid (2010) Arbetslöshet, unga vuxna invandrarakademiker. Halmstad:

Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Magisterprogrammet i sociologi.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen

inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och

business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på

arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka

strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta

ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I

teoriavsnittet lyfts etnicitet, signal och filterteorin, exkludering/inkludering och habitus.

Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på

svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att

de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står

det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är

deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är

uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller

att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar inte

heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till

arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga

vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma

situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem.

Nyckelord: Unga vuxna, invandrarakademiker, arbetslösa, inkluderas, exkluderas,

arbetsmarknad, diskriminering, etnisk bakgrund, arbetsgivare, fördomar, osynliga

mur, arbetsförmedlingen, utestängda.

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................... 1

2. Syfte och problemställning .................................................................................................. 3

2.1 Avgränsning ................................................................................................................................... 3

2.2 Disposition..................................................................................................................................... 3

Definition av teori................................................................................................................................ 4

Etnicitet: .............................................................................................................................................. 4

Signal- och filterteorin......................................................................................................................... 4

Vi och de.............................................................................................................................................. 4

Exkludering och inkludering ................................................................................................................ 4

Habitus ................................................................................................................................................ 4

3. Bakgrund............................................................................................................................... 5

4. Tidigare forskning................................................................................................................ 7

4.1 Upplevelser av diskriminering ....................................................................................................... 7

4.2 Invandrarakademikernas problem att inkluderas på arbetsmarknaden ...................................... 8

4.3 Problematiken av diskriminering pga. etnicitet ............................................................................ 9

4.4 Ungdomars svårighet att inkluderas på arbetsmarknaden......................................................... 10

4.5 Hälsan påverkas av arbetslöshet hos unga vuxna akademiker................................................... 10

4.6 Upplevelsen av unga vuxna invandrarakademiker ..................................................................... 11

4.7 Exkluderingen från arbetsmarknaden pga. Utländska bakgrunder ............................................ 12

4.8 Upplevelser bland högutbildade arbetslösa akademiker skapar olika strategier ....................... 13

5. Metod ............................................................................................................................... 14

5.1 Hermeneutik................................................................................................................................ 14

5.2 Förståelse .................................................................................................................................... 14

5.3 Val av metod................................................................................................................................ 15

5.4 Kvalitativ metods för- respektive nackdelar ........................................................................ 16

5.5 Urval av informanterna ............................................................................................................... 17

5.6 Genomförande ............................................................................................................................ 18

5.7 Verifiering av data ....................................................................................................................... 19

5.8 Metod av reflektion..................................................................................................................... 20

5.9 Fältanteckningar.......................................................................................................................... 20

5.10 Etik............................................................................................................................................. 21

6. Teori ................................................................................................................................. 22

6.1 Etnicitet ....................................................................................................................................... 22

6.2 Signalteorin och filterteorin ........................................................................................................ 24

6.3 Vi och dem................................................................................................................................... 25

6.4 Exkludering/inkludering .............................................................................................................. 26

6.5 Habitus......................................................................................................................................... 27

7. Resultat................................................................................................................................ 29

7.1 Informanternas presentation...................................................................................................... 29

7.2 Upplevelse av arbetsmarknadens exkludering........................................................................... 30

7.3 Höga krav från arbetsmarknaden................................................................................................ 31

7.4 Ett steg för arbete....................................................................................................................... 32

7.5 Upplevelse av diskriminering ..................................................................................................... 32

7.5 Upplevelse av fördomar ............................................................................................................. 33

7.6 Olika strategier av arbetslöshetsupplevelse ............................................................................... 34

7.7 Upplevelse pga. etniska bakgrunder .......................................................................................... 36

7.9 Upplevelse av gemensamma känslor .......................................................................................... 37

8. Analys .................................................................................................................................. 39

8.1 Upplevelse av arbetsmarknadens exkludering ........................................................................... 39

8.2 Höga krav från arbetsmarknaden................................................................................................ 41

8.4 Upplevelse av diskriminering ...................................................................................................... 42

8.5 Upplevelser av fördomar............................................................................................................. 44

8.5 Olika strategier av arbetslöshetsupplevelse ............................................................................... 45

8.7 Ett steg för arbete ....................................................................................................................... 48

8.8 Upplevelsen av gemensamma känslor........................................................................................ 49

9. Avslutad reflektion............................................................................................................. 51

Vidare studier .................................................................................................................................... 53

10. Källförteckning................................................................................................................. 55

10.1 Elektroniska källor ..................................................................................................................... 55

11. Bilaga 1 Intervjuguide ..................................................................................................... 57

1

1. Inledning Denna studie uppmärksammar arbetslösheten bland akademiker med invandrarbakgrund.

Deras exkludering från svensk arbetsmarknad kan bero på en rad förhållanden. Tidigare

forskning har pekat på språksvårigheter som en förklaring1. Rapporten Integration 2002

menar dock att bristande språkkunskaper inte kan förklara invandrarnas situation på

arbetsmarknaden: Även om kunskaper i svenska är en viktig faktor, så kvarstår att goda

kunskaper i svenska inte är tillräckligt för att utrikes födda ska ha samma chanser på

arbetsmarknaden som infödda.2

Farbod Rezania, expert i integrations- och mångfaldsfrågor, svenskt näringsliv skriver i

artikeln arbetslöshet är inget invandrarproblem3 att det är helt fel att kategorisera individer

utifrån etnicitet. Han menar då att arbetsmarknaden är ett exempel på sådan uppdelning.

Rezania menar med uppdelningen att en individ ofta får höra ord som ”invandrararbetslöshet”

eller ”svenskarbetslöshet”, vilket han tycker är ett problem i samhället. Han anser att det inte

går att separera två grupper från samma fenomen, alltså arbetslöshet. Enligt Rezania hänvisar

media och myndighet till att det finns hög arbetslöshet bland invandrare som är födda utanför

Europa, det vill säga att problemet knyts ihop med vissa begrepp, till exempel diskriminering,

fördomar eller invandrares kompetens. Vidare säger Rezania att det är viktigt att visa andelen

arbetslösa bland invandrare. Han anser också att arbetslöshet inte är invandrarens problem.

Han säger att naturligtvis finns fördomar och diskriminering som utgör ett hinder för

invandrare att inkluderas på arbetsmarknaden.4

Mina informanter är unga vuxna akademiker med invandrarbakgrund som är mellan 21 och

30 års ålder. De har kandidatexamen och kunskaper som borde vara efterfrågade på

arbetsmarknaden. Informanterna är tre män och två kvinnor och är från länder utanför Europa.

De är aktiva och ambitiösa arbetssökande som söker jobb på alla möjliga sätt. Det är deras

upplevelser och erfarenheter som ligger till grund för denna uppsats.

1 SOU (2005:56) s.279 2 Ibid. 3 Rezania F. http://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/arbetslosheten-ar-inget-

invandrarproblem_7013.html datum 2010-03-07.

4 Ibid.

2

Uppmärksamheten riktas i denna uppsats mot hur unga vuxna invandrarakademiker upplever

situationen som exkluderade från arbetsmarknaden och hur de försöker hantera denna. Det

övergripande syftet är att utifrån deras berättelser belysa exkluderingen och diskrimineringen

på arbetsmarknaden och hur invandrarakademiker drabbas av arbetslöshet. Ökad kunskap om

dessa förhållanden skulle för det svenska samhället kunna innebära att högutbildade

invandrares kompetens kan tas tillvara i ökad omfattning, och för invandrare att de i ökad

grad integreras i arbetslivet.

Teorin är relevant för studier av arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker. I teorin

lyfts fram etnicitet där en minoritetsgrupp blir isolerad från samhället vilket också blir en

gränsdragning mellan gruppen och andra. Signal- och filterteorin belyser utbildning som en

kriterium för arbetsgivare där individen antingen blir inkluderad eller exkluderad på

arbetsmarknaden. Vi och de är en slags särbehandling mot en grupp på grund av dess etniska

bakgrund. Exkludering/inkludering kan illustreras genom att det finns två diskurser som kan

leda till exkludering/inkludering: En svag grupp som har svårt att anpassa sig till samhället

och en stark grupp som är stark genom att den kan dominera över samhället. Habitus är en

slags handling som individen utför för att komma in på ett fält. Fältet blir individens vana.

Uppsatsens kvalitativa ansats gav mig möjlighet att vara ute på fältet och träffa mina

informanter i deras miljö. Jag har strävat efter närhet till deras livssituation och inspirerats av

hermeneutiken vid genomförande och analys av mina kvalitativa intervjuer.

Arbetslöshet är ett stort samhällsproblem, den innebär på samhällsnivå att arbetskraften inte

tas tillvara och på individnivå att enskilda personer ställs utanför arbetslivets gemenskap. Det

medför, enligt Bengt Furåker (2010), för den enskilde inte bara ett avbräck i ekonomin, utan

även psykiska och sociala påfrestningar. Att stå utanför arbetslivet, menar Furåker, kan även

innebära en stigmatisering eftersom ”arbetslinjen” eller normen att ha ett arbete betonas så

starkt i det svenska samhället.5 På samhällsnivån framstår arbetslöshet bland högutbildade

personer som särskilt problematiskt. Den kompetens som de fått genom åratals studier går

därmed förlorad för arbetslivet.

5 Furåker B.(2010) s. 130 i Ted Goldberg (red.)

3

2. Syfte och problemställning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av

arbetssökande unga invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för

att hantera denna diskriminering.

Problemet berör följande frågor:

• Hur upplever invandrarakademikern exkluderingen på arbetsmarknaden?

• Vad kan en exkludering från arbetsmarknaden leda till?

• Vilka strategier utvecklar invandrarakademikerna för att hantera diskrimineringen?

2.1 Avgränsning Mitt problemområde lägger tonvikten på unga vuxna invandrarakademiker som har gått

genom hela det svenska skolsystemet, alltså har utbildat sig i svenska högskolor/universitet.

De har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonom, ekonomipolitik

mediekommunikation och business and IT management. Den berörda gruppen träffar

svårigheter att inkluderas på svensk arbetsmarknad. Individer med invandrarbakgrund med

högre utbildning än så kommer inte att behandlas på grund av begränsningen. Arbetsgivare

och arbetsförmedling kommer inte heller att behandlas.

2.2 Disposition Uppsatsen inleds med kapitel 1 Inledning som för läsaren blir en port till rapporten om

arbetslöshet hos invandrarakademiker. Därefter kommer i kapitel 2 syftet som talar om var

fokus ligger i uppsatsen. Bakgrunden som följer i kapitel 3 är en historisk översikt över

problematiken, alltså arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker. Därefter kommer i

ett följande kapitel en redovisning av tidigare forskning om arbetslöshet hos

invandrarakademiker. I kapitel 5 lyfts fram vilken typ av metod som använts för att skaffa

material samt hur urvalet har baserats i studien, metoden berör också etiken. Det är viktigt att

respondenterna skyddas och får veta om sina rättigheter. Validitet och reliabilitet berörs

tydlighet om hur materialet behandlas. I kapitel 6 spelar teorin en viktig roll i studien för att

kunna kopplas till analysen tillsammans med empirin och teorin som berör etnicitet, signal

och filterteorin, exkludering och inkludering och habitus. Empirin som följer i kapitel 7 är den

4

delen som ger möjlighet till mina informanter att dela med sig av sina åsikter. Därefter

kommer analysen i kapitel 8 som ger ett utrymme för att sammanfläta den relevanta teorin

genom tolkning av materialet. Sist, i kapitel 9, kommer reflektionen. Där skriver jag om vad

jag tycker och tänker kring problematiken. Uppsatsen avslutas med vidare tänkbara studier

kring arbetslösheten.

Definition av teori

De centrala teorierna som jag använder mig av i Uppsatsen är etnicitet, signal- och filterteorin, ”vi” och ”de”, Exkludering och inkludering och Habitus.

Etnicitet:

Etnicitet innebär en sammanhållning av en grupp som tillhör samma kultur och de har samma symboler.6

Signal- och filterteorin

Signalteorin innebär att arbetsgivare är ute efter att lära känna individens förmåga i arbetet, alltså arbetsgivare sammanför produktionskapacitet och utbildning hos en individ.

Filterteorin lägger tonvikten på hur en individ kommer att klara av sin utbildning. Utbildning är av stor betydelse i filterteorin.7

Vi och de

En fördom byggs mellan ”vi” och ”de andra”, det vill säga att arbetsgivare har för avsikt att inse att invandrare inte kan bära en arbetsbelastning på grund av sin svaghet.8

Exkludering och inkludering

Enligt John Veit-Wilson i Byrnes bok anser att definitionen av exkludering/inkludering medför att det finns två attityder som kan relateras till vad som menas med exkludering/inkludering. Det vill säga att det finns en svag sida där individen blir exkluderad och en stark sida där individen blir inkluderad i samhället.9

Habitus

Habitus kan definieras som att en individ befinner sig i ett fält där han/hon sammanbinder sin förmåga och praktik.10

6 Olosson E. (2000), s. 12 7 Broomé P m. fl. (1996), s. 90f. 8 Ibid. s. 94 9 Byrne D. (2005) s. 4f. 10 Bourdieu P. (1999) s. 18

5

3. Bakgrund I detta kapitel kommer jag att redovisa bakgrunden. Bakgrundsavsnittet uppmärksammar hur

arbetslöshet hos unga vuxna invandrare hittills har varit. Det handlade om en ond cirkel.

Antingen kunde invandrarungdomar hitta jobb och därmed bli inkluderade på

arbetsmarknaden och i samhället. Den unge kunde känna självständighet, eller det kunde vara

en svår period där den unge blev exkluderad från arbetsmarknaden och det innebar att

individen blev på dåligt humör och därmed får en svag initiativförmåga att ta sig in i

samhället. Exkluderingen förstörde individens liv när individen blev helt utanför

arbetsmarknaden.

Cirka en och enhalv miljon arbetsföra personer utvandrade till USA. Efter andra världskriget

återvände många svenskar till Sverige. Under 1950 och 1960-talet behövde den svenska

arbetsmarknaden arbetskraft och på grund av det invandrade personer från de nordiska

länderna till Sverige. Under 1970- talet omfattar invandringen av andra grupper, till exempel

flyktningar och deras anhöriga.11

Invandrargruppen blev mest drabbad av arbetslöshet i slutet av 1970-talet. På 1980-talet blev

läget lite bättre då invandrarungdomar i större grad erhöll arbete. I slutet av 1980-talet

behövde arbetsmarknaden arbetskraften och det innebar att invandrarungdomar måste få

chansen att inkluderas på arbetsmarknaden, men de blev exkluderade istället, trots

arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. På 1990-talet drabbades invandrarungdomar mer

av hög arbetslöshet än svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar drabbades av arbetslöshet

och den förklarades som en katastrofal kris på 1990-talet. Arbetsförmedlingen började

fundera över olika möjliga sätt för att flertalet invandrarungdomar skulle kunna söka hos dem.

Arbetsförmedlingen försökte att hitta praktikjobb eller utbildning, en lösning för en kort

period. Invandrarungdomar blev exkluderade från arbetsmarknaden i större utsträckning än

svenskfödda. Ungdomars arbetslöshet kunde påverka invandrarungdomarnas hälsotillstånd.12

11 Ågren C. & Ekström A. (2010) s.5 http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00020/Arbetsmarknad_och_in_20876a.pdf datum 2010 04 15 12 Ekeberg m. fl. (1995) s. 35

6

På 1990- talet drabbades invandrare mest av alla grupper i samhället av att bli exkluderade på

svensk arbetsmarknad. Anledningen var den etniska bakgrunden. Arbetslösheten varierade

hos olika invandrargrupper och det berodde på invandrares ursprungsländer som också

spelade stor roll i det svenska arbetslivet och samhället. Å andra sidan fanns det ett problem

att invandrarungdomar hade svårt att konkurrera med svenskfödda på arbetsmarknaden.

Människor som kom utanför Europa var den grupp som var mest drabbad av hög arbetslöshet

och då speciellt invandrarungdomar.13

Att ungdomar drabbades av lång tids arbetslöshet berodde enligt Gullberg ofta på föräldrars

bakgrund. Den ansågs vara en del av problemet. Alltså drabbades ungdomar av arbetslöshet.

Med andra ord hade ungdomar med högutbildade föräldrar mindre risk att stå i den långa

arbetslöshetskön, medan ungdomar som hade föräldrar som också var arbetslösa eller fick

socialbidrag löpte stor risk att vara arbetslösa under längre tid. De som hade bättre

levnadsstandard på grund av sina föräldrar kunde ha bättre möjlighet att välja en utbildning

för att sedan kunna inkluderas på arbetsmarknaden. Det betydde att ungdomarna kom att

befinna sig i långtidsarbetslöshet, trots de två nämnda typerna av ungdomsbakgrund.14

Under 1990-talet blev det en krisperiod hos invandrarungdomar. Arbetslöshet började öka och

strömma in i invandrarungdomars liv. När arbetslösheten växte hos dem började de ta kontakt

med arbetsförmedlingen för att få någon slags hjälp, till exempel ersättning medan de är

arbetslösa. Arbetslöshet vållar en kris bland invandrarungdomar, vilka känner sig som

samhällets underklass.

Arbetslöshet ledde också till att det blev ett avstånd mellan arbetsmarknaden och

invandrarungdomar. Det fanns vissa invandrarungdomar som var inkluderade och andra som

var exkluderade på arbetsmarknaden. Gruppen som hade svårt att inkluderas på

arbetsmarknaden hade en brist på ersättningsstöd. Praktiken kunde vara en metod som gav

möjlighet för invandrarungdomar som hamnade mellan barndomen och vuxenlivet att få

erfarenhet under arbetslösheten. Det fanns vissa invandrarungdomar som behövde mer

specifikt stöd för att kunna inkluderas på arbetsmarknaden. Stödet kunde vara att få längre

utbildning.15

13 Rantakesiu, U. (2002) s. 30 14 Gullberg A. (1999) s. 14 15 Ibid. s. 17 f.

7

4. Tidigare forskning Av tidigare forskning framgår att personer med utländsk bakgrund ofta upplever svårigheter

att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Flera undersökningar pekar på den förlust

det svenska samhället gör när de går miste om högutbildad arbetskraft. Svårigheten att

etablera sig på arbetsmarknaden kvarstår även om utbildningen skett i Sverige. Fingerade

ansökningar med utländska (arabiska) namn visar en diskriminering av arbetssökande redan

på grund av deras namn. Invandrare använder sig därför ofta av kontakter för att komma in på

arbetsmarknaden. Kapitlet är uppdelad i olika avsnitt som visar hur tidigare studier bearbetat

problemet med arbetslösheten hos invandrarakademiker: upplevelse av diskriminering,

invandrarakademikernas problem att inkluderas på arbetsmarknaden, problematiken av

diskriminering pga. Etnicitet, ungdomars svårigheter att inkluderas på arbetsmarknaden,

hälsan påverkas av arbetslöshet hos ung vuxna akademiker, upplevelsen av unga vuxna

invandrarakademiker, exkludering från arbetsmarknaden pga. Utländska bakgrunder och

upplevelser bland högutbildade arbetslösa akademiker skapar olika strategier.

4.1 Upplevelser av diskriminering PRV:s rapport visar att högutbildade invandrare känner sig deprimerande när de kontaktar

arbetsförmedlingen för att söka jobb efter sin utbildning. Många invandrare som gick in i

studien anser att arbetsförmedlingen inte tar hänsyn till deras utbildning eller den kompetens

de redan har. 16

Åke Daun är professor i folklivsforskning, och kan läsa i artikeln ”Arbetsgivaren diffus oro

inför främling” (1998). Det finns fyra punkter som gör att invandrade akademiker har det

svårt att få jobb på den svenska arbetsmarknaden:

1. De intellektuella yrkenas högre grad av självständighet, att de alltså inte styrs av

detaljerade arbetsbeskrivning, vilket även innebär ett relativt självständigt utformat

samarbete med andra anställda.

2. Anställningstryggheten, vilken förutsätter en långtgående möjlighet för arbetsgivaren att

i förväg bedöma vederbörande insatser och även förutse den sociala rollen på

arbetsplatsen.

16 Brune Y. (1993) s. 35

8

3. Den svenska homogena kulturen, vilken har vissa konsekvenser för svenskars relationer

till främlingar: en stark upplevelse av invandrarens främlingskap.

4. Svenskars allmänna attityder till invandrare, i synnerhet från länder utanför Nordeuropa

och Nordamerika, vilka attityder härrör från inställningar till dessa andra länder.17

Daun visar att högutbildade invandrare som kommer från tredje världen ofta träffar på ett

hinder på arbetsmarknaden, till exempel civilingenjörer.18

4.2 Invandrarakademikernas problem att inkluderas p å arbetsmarknaden Andreas Bokus (1989) gjorde en studie genom att följa invandrarakademiker i deras sökande.

Bokus anser att anställningen ändras efterhand det vill säga att arbetsgivare ändrar på

villkoren och det stämmer inte med vad de skriver i tjänstannonsen. Det är till den sökandes

nackdel att vara invandrarakademiker. Vidare säger Bokus att arbetsgivare fokuserar på

svenska namn som står på referenslistan och det innebär att invandrarakademiker som söker

får tillbaka sina meriter med oöppnade anställningshandlingar. När en invandrarakademiker

ringer för att söka jobb så får han/hon svar att någon redan har fått tjänsten, fastän tjänsten

fortfarande är ledig. Bokus poängterar att invandrare drabbas av andra villkor i sitt sökande än

svenskfödda på grund av att invandrare söker på ett formellt sätt. Samhället fungerar då

formellt rättvist på grund av att invandrarakademiker söker på det formella sättet. När deras

sätt att söka inte fungerar upplever invandrarakademiker sig som nerklassade och

diskriminerade. De flesta invandrarakademiker ger upp att söka jobb på sina meriter på grund

av diskriminering. Bokus visar ett exempel där han följde en nyexaminerad civilekonom,

”Filip”. Filip försökte att ändra på sitt sätt att söka genom att inte göra det via annonser.

Istället sökte han jobb via kontakter med personer han känner och på det sättet fick han jobb.

Bokus kommer fram till att invandrarakademiker måste lägga fokus på kontakter eftersom

individen kan lyckas hitta jobb. Bokus anser att invandrarstudenter måste knyta kontakter med

sina klasskamrater för att inte känna sig isolerade och när jobb kommer så hjälper de varandra

antingen om det är obligatorisk praktik som ingår i programmet eller när individen bli färdig

med sin examen.19

17 Ibid. s.38 f. 18 Ibid. s. 40 19 Ibid. s. 27 f.

9

4.3 Problematiken av diskriminering pga. etnicitet En studie som gjorts av Mahmoud Arai, Lena Nekby och Moa Busell använder två

experiment som utförts mellan mars och oktober 2007. Det första experimentet är då att

forskarna skickar ansökningar med personliga brev till den så kallade platsbanken. Den är en

speciell hemsida där det finns en lista på alla lediga jobb.

CV-ansökningarna postas med både svenska och arabiska namn för att se vilka namn som

kommer att accepteras. Undersökningens yrken är bland annat lektorer, ekonomer,

dataspecialister och chaufförer. Forskarna har tagit hänsyn till arbetslivserfarenhet, ålder och

utbildning. Forskarna tänker på annonsens krav. Det andra experimentet gör detsamma som

första experimentet men skillnaden är att de sökande med arabiska namn har högre

arbetslivserfarenhet än sökande med svenska namn.

Slutresultatet blir att i 283 CV med båda könen till de olika yrkesval som (dataspecialister,

lektor, ekonomer och bilister) märker forskarna att det finns ett gap mellan svenska namn och

arabiska namn bland båda könen. Arbetsgivare väljer alltså det svenska namnet. De anser att

det har inte har någon betydelse med manligt respektive kvinnligt namn med

invandrarbakgrund. Forskarna lägger märke till att det finns en stor diskriminering där

arbetsgivare går igenom namn även om sökande med arabiska namn har längre

arbetslivserfarenhet. Den stora etniska responsen är hos manliga bilister sökande. Forskarna

noterar att responsen räknas negativ.20

En annan svensk studie visar att namn har stor betydelse när en utlandsfödd individ söker jobb

på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet som forskaren noterar gäller 1990-talet.

Undersökningen gör ett slumpmässigt urval genom att fråga arbetslösa med

invandrarbakgrund hur stor roll de anser att hudfärg hårfärg och namn har när de söker ett

jobb på svenska arbetsmarknaden. Svaren blir då att en del av intervjupersonerna anser att

namn har stor betydelse, och en annan del av intervjupersonerna anser att det är svårt att

inkluderas på den svenska arbetsmarknaden för att de behandlas utifrån sin utländska

bakgrund.21

20 Arai M. m. fl. (2008:2) s. 10 ff. http://www.su.se/content/1/c6/01/18/05/SULCIS_2008_2.pdf datum 2010 03 17

21 Arai M. m.fl. (2006) s. 11 http://people.su.se/~ma/namepaperswedish.pdf datum 2010 02 03

10

4.4 Ungdomars svårighet att inkluderas på arbetsmar knaden Lena Schröder och Roger Vilhelmsson skrev i artikeln ”Sverigespecifikt”, att humankapitel

och ungdomars etablering på arbetsmarknaden (1998) att ungdomar med utländsk bakgrund

har svårt att inkluderas på arbetsmarknaden. Ungdomarna löper stor risk att bli arbetslösa.

Författarna önskar att invandrare bör inkluderas på lika villkor såsom en svenskfödd på

arbetsmarknaden. Schröder och Vilhelmsson anser att det fortfarande är oacceptabelt att

ungdomar med invandrarbakgrund födda i Sverige blir exkluderade på arbetsmarknaden trots

att de har studerat i det svenska systemet. Det finns skillnad på utbildningsnivå, bostadsort

och familjbakgrund. Vidare anser författarna att kunskaper i svenska språket har stor

betydelse för att kunna inkluderas på arbetsmarknaden. På arbetsmarknaden finns den

uppdelningen på grund av etnicitet och diskriminering som drabbar unga invandrare från att

inkluderas på arbetsmarknaden, säger författarna.22 Katarina Mattsson anser att det är viktigt

att satsa på svenskhet för att ge en chans för ungdomar med invandrarbakgrund att etablera sig

på arbetsmarknaden. På det viset skulle arbetslöshet minska för ungdomarna. Vidare

poängterar Mattsson att De andra har en plats i det moderna arbetslivet, under förutsättning

att det blir svenskar.23 Hon menar då att det är viktigt att ingå i så kallad svenskhet för att ge

möjlighet för ungdomar med invandrarbakgrund att integreras på svenska arbetsmarknaden

och i samhället.24

4.5 Hälsan påverkas av arbetslöshet hos unga vuxna akademiker En avhandling som syftar mot arbetslösas hälsa berör bland annat Att studera ungdomars

erfarenheter av negativa attityder på grund av att de är arbetslösa samt att undersöka

relationen mellan graden av skamgörande erfarenheter och psykiska ohälsa.25 Boken visar att

psykisk ohälsa och ångestkänsla hos den arbetslösa individen spelar stor roll. En studie

gjordes i sex kommuner för att ta reda på detta. Resultatet visar att psykisk ohälsa hos

arbetslösa individer kan ge en sämre effekt vad gäller den fysiska hälsa, med andra ord orkar

individen inte fortsätta ett vanligt liv.26

22 SOU (2005:56) s.274 f. 23 Ibid.s.275 24 Ibid. s. 275 25 Rantakeisu U. (2002) s. 11 26 Ibid. s 33

11

4.6 Upplevelsen av unga vuxna invandrarakademiker Unga vuxna akademiker har en tanke bakom att utbildningen kommer att förbättra deras

livssituation så att de blir inkluderade på svenska arbetsmarknaden och inte kommer att

hamna i arbetslöshet. Det uppstår dock ett hinder för dem som kan bero på låg- respektive

högkonjunkturen vilket mest drabbar unga vuxna invandrarakademiker som är

nyexaminerande. Konkurrensen spelar också stor roll vilket innebär en anledning att

nyexaminerade blir utanför arbetsmarknaden. Ungdomar som har det svårt att konkurrera med

andra är de som saknar arbetslivserfarenhet. Därför är det svårt för dem att få ett jobb.

Arbetslöshetsökningen blir större jämfört med det antal unga vuxna som nyligen inkluderats

på arbetsmarknaden. I juli 2003 var andelen arbetssökande och deltagande av undersökningen

blir mycket högt, det vill säga cirka 7-8 % och juli 2004 var det cirka 7-7 %.

Antalet arbetslösa blir väldigt högt under sommaren hos nyexaminerande. På grund av att

arbetslöshet stiger under sommaren medan under april och maj minskar antal arbetssökande.

Arbetsgivare tar det tillfälligt att anställa akademiker under sina kompetenser eller utanför för

att arbetsgivaren är medveten om att denna akademiker kan sköta det traditionella arbetet

vilket är under akademikers nivå. Studien visar att akademiker som har extra utbildning kan

klara arbetet på ett bra sätt och arbetsgivare kan dra nytta av de akademikerna med de extra

kompetenser de bär med sig. Nyexaminerade har ett problem om hur hon/han ska kunna

försörja sig och nyexaminerande hittar lika vägar för att de misslyckas att inkluderas på

arbetsmarknaden därför för den hjälp och stöd från sina föräldrar, släktingar eller vänner. Det

finns ytterligare ett alternativ är att individen kan handla på kredit, ta lån eller söker ett

försörjningsstöd. Diagram 1 visar det antal arbetssökande och medverkande i programmet

(vid arbetsförmedlingen). Dessa är minst än 30 år och har en högskolutbildningen. Det visa

dessutom andelen och antalet som motsvarar utbildning och ålder i befolkning. 27

27Wennström O. (2009) s.3 ff.

http://www.saco.se/upload/Dokumentarkiv/Skrifter/2009_Unga_akademikers%20_arbetsloshet.pdf datum 2010

04 15

12

4.7 Exkluderingen från arbetsmarknaden pga. Utländs ka bakgrunder Rapporten studerar individer som är arbetslösa och studien visar att arbetslösa som är mellan

16 och 64 år är den arbetskraft som förväntas att inkluderas på arbetsmarknaden. Den stora

gruppen som är arbetslösa är studenter eller nyexaminerande enligt RAMS.28 Statistiken visar

att 18 % hos infödda är arbetslösa medan de utrikes födda representerar hög arbetslöshet

beroende på vilket land de kommer ifrån. Utrikes födda blir mest exkluderade från den

svenska arbetsmarknaden. Rapporten hänvisar att akademiker som kommer från

Nordamerika, Oceanen och inom Europa är de mest högutbildade medan akademiker som

kommer från Asien ligger på en lägre nivå. Utbildningen är en viktig faktor för invandrare.

Invandrare tänker studera vidare för att de ska kunna inkluderas på arbetsmarknaden. Därför

visar studien i den föreliggande rapporten att utbildningsnivån stiger kraftig under de senaste

åren när det gäller att kunna nå arbetsmarknadens behov. Studien visar att inrikes födda har

28Ågren C. & Ekström A. (2010) s. 32, RAMS står för Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik

http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00020/Arbetsmarknad_och_in_20876a.pdf datum 2010 04

15

13

högre utbildningsnivå än de utrikes födda. Det finns vissa grupper från Asien som är

högutbildade. Grupperna som är högutbildade kommer från Kina, Indien och Iran.29

4.8 Upplevelser bland högutbildade arbetslösa akade miker skapar olika strategier Jonas Malmborg är journalist. Han skriver i sin artikel Brain-drain (2006), att forskarna anser

högutbildade invandrare i Sverige kommer att flytta utomlands på grund av att jobb chanser

minskar . Han hänvisar till ett par exempel på högutbildade som är arbetslösa. En sådan är

Simert Beraki som kom från Eriteria när hon var 2 år gammal. Hon har gått i svensk skola och

bestämde sig att fortsätta studien. Nu har hon ett år kvar till sin doktorsavhandling i

neurovetenskap vid Karolinska institutet(KI). Beraki kommer att flytta till USA där hon

kommer att arbeta med sin forskarstjänst, hon säger Ja är en del av det svenska samhället. Jag

vill leva och försörja mig här. Men det är omöjligt om jag samtidigt vill ha ett jobb som

motsvarar min kompetens.30

Forskarna i Malmborgs nämnda artikel hänvisar till en annan invandrarakademiker från Iran,

Ghazal Zaboli, också uppväxt i Sverige och har gått i den svenska skolan. Hon har utbildat sig

till kemist vid KI. Zaboli sökte jobb på arbetsmedlingen och där blev hon arg på grund av att

hon behandlades illa av personalen. Zaboli säger: Förra veckan var jag och skrev in mig på

arbetsförmedlingen. Jag var chockad över hur de behandlade mig där. Jag var tvungen att

påminna mig själv om att jag faktiskt är disputerad doktor.31

29 Ågren C. & Ekström A. (2010) s.5

http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00020/Arbetsmarknad_och_in_20876a.pdf s.19 ff. datum

2010 04 15

30 Malmborg J. (2006), Brain drain http://www.va.se/magasinet/2006/45/brain_drain/ datum 2010 02 23 31 Ibid.

14

5. Metod I detta kapitel kommer jag att presentera hur jag går tillväga i min undersökning. Det är

viktigt att utgå från ett visst mönster som underlättar arbetets gång. Jag försöker att hålla mig

till en hermeneutik modell för att denna förklarar studien genom att jag som forskare redan

har en uppfattning om problematiken. Med andra ord utgår jag från en strategi för att utföra

min undersökning. Att avgränsa problemområdet är viktigt för att kunna fokusera och

fördjupa mig mer i själva problemet hos just de unga vuxna invandrade akademiker. I

undersökningen går jag igenom etiken med mina informanter för att det är mycket viktigt för

dem att kunna bli informerade om etiken. Naturligtvis använder jag mig av en kvalitativ

metod för att denna metod hjälper mig att studera informanternas närmiljö. Det är också

intressant om någon annan kan ha nytta av min undersökning.

5.1 Hermeneutik Hermeneutikens utgångspunkt är att en del relaterar till en helhet. Alltså förståelsen handlar

om helheten av bilden, det vill i detta fall arbetslöshet. Den hermeneutiska cirkeln är en kedja

där alla delarna hör ihop och bildar en helhet. Hermeneutiken grundas på informantens

förståelse av sin upplevelse. Det betyder att jag kommer att uppleva informanternas känslor

kring vad arbetslösheten innebär för dem. Känslorna hos informanterna påverkade dem. Att

intervjua en informant är en del av den helheten som jag vill få fram för att bilda en förståelse

kring arbetslösheten bland unga vuxna invandrarakademiker.32

5.2 Förståelse Husserl utgår från tre tankar. Den första är att kunskapen måste vara naturlig, det vill säga att

kunskapen finns. Det är utmärkande att Heidegger ser verklighetsbegreppet som kommer att

avslöja denna kunskap till en princip om överensstämmelse mellan verklighet och det som

sägs. Det innebär att i min studie kommer att avslöja ett fenomen som berör informanternas

upplevelse av arbetslösheten. Husserl menar att när en individ säger något betyder det att

individen säger något som redan finns. Husserl avser att det är viktigt att se ett fenomen i sitt

sammanhang och att hermeneutiken kan ses som en historisk process. Den andra tanken

innebär för Husserl att upplevelsen är en förutsättning för kunskap. Internationalitet, som är

en tredje tanken hos Husserl, betyder här känslostämningar och ”tyst kunskap”. Det handlar

32 Alvesson M.& Skölderberg K.(2008) s. 193

15

om en handlingskunskap och det betyder att subjektet och objektet skapas. Vidare anser

Alvesson att det primära gäller kunskapen och det sekundära handlar om subjektet och

objektet. Vad författaren vill förmedla till oss är att med hjälp av förståelsen, alltså genom

tankar, idéer och kunskap får individen en bättre självförståelse.

Min förståelse av arbetslöshet underlättar för mig att genomföra min undersökning på ett

smidigt sätt. När en intervjuperson talar om för mig om själva problematiken försöker jag att

förstå honom/henne. Förståelsen är en utgångspunkt i vårt liv för att kunna uppfatta vad som

sker runt om oss. Med denna utgångspunkt kan jag börja leta efter vad intervjupersonen är

intresserad av. Individen befinner sig i tid och rum, där människan är knuten till en kedja av

olika uppfattningar. Med andra ord är kedjan individens värld. Förståelsen hjälper individen

som befinner sig i mitten av sin värld. Upplevelsen av arbetslöshet hos unga vuxna

invandrarakademiker ger en förståelse om deras exkludering på arbetsmarknaden. Det betyder

att jag fokuserar på subjektet. Subjektet menar jag här mina informanter. Mitt syfte blir då att

få mer fördjupad förståelse, tankar och idéer av informanternas upplevelse av arbetslöshet.

Genom deras upplevelse försöker jag att förstå de arbetslösas tankar och tillstånd så som de

upplever.33

5.3 Val av metod Det är viktigt att bestämma sig för vilken metod som passar bäst för att kunna utföra ett bra

och meningsfullt arbete. Att välja rätt metod kan innebära en rikedom grundat på arbetets

resultat. Metoden kan hjälpa mig att gå tillväga på rätt sätt beroende på vad jag är ute efter. En

sådan kan ge mig en chans att kunna närma mina informanter för att studera dem vilket ökar

möjligheten att utvidga tankarna och idéerna hos en informant. Med hjälp av en kvalitativ

metod kan jag också uppnå mitt syfte vad gäller upplevelsen hos invandrarakademiker som är

arbetslösa. I den valda metoden finns både negativa och positiva sidor som jag förklarar

nedan. Hur upplever invandrarakademikern exkluderingen på arbetsmarknaden? Vad kan en

exkludering från arbetsmarknaden leda till? Vilka strategier utvecklar invandrarakademikerna

för att hantera diskrimineringen? Dessa frågeställningar kan jag bygga mitt syfte på med hjälp

av en kvalitativ metod.

33 Ibid. s. 242 ff.

16

5.4 Kvalitativ metods för- respektive nackdelar Min undersökning vilar på intervjuer alltså en kvalitativ metod. Jag tror att undersökningen

blir meningsfull genom att använda mig av en kvalitativ metod. Jag känner mig nära mina

informanter och jag kan lägga märke till deras miljö under undersökningen. Med andra ord

kan jag få relevanta data med hjälp av den ovan nämnda metod. Kvalitativ forskning är ett

samlingsnamn för en rad olika typer av samhällsforskning som bygger på en mängd olika

discipliner som sociologi, socialantropologi och socialpsykologi.34

Fördelen är att intervjuer ger mer detaljerande data genom att följa frågor på ett tydligt sätt.

Ämnet blir lätt att utforska för att få mer förståelse kring det. Forskaren får viktiga kunskaper

och information från informanten. Intervjuer producerar data genom att få informanternas

idéer, åsikter och prioriteringar. Informanterna kan utveckla sina tankar under intervjun,

informanten kan visa som vad menas med just vissa synpunkter och informanter kan hänvisa

till de centrala faktorerna. Intervjun kan göra det möjligt att ändra och utveckla inriktningar

under arbetets gång. När informanten kommer på en bestämd tid och plats ökar

svarsfrekvensen. Med hjälp av direkt kontakt kan forskaren samla in data på ett mer relevant

sätt än att göra intervjun via Internet där stora risker finns på grund av att rösten inte kommer

att höras. Intervjun kan ge erfarenhet till informanten, det vill säga att individen behöver tala

om sina idéer och tankar gentemot en annan lyssnande person. Detta är en sorts behandling av

informanten.35

Nackdelen är att forskaren har en begränsad tid för utskriften och kodning av data ska vara

klar. Arbete måste göras så fort forskaren får in materialet. Under intervjun har jag en känsla

av att informanten kommer att påverkas av forskaren genom att informanten kommer att säga

något som inte stämmer i verkligheten. Nackdelen som ensam person är att det inte är lätt att

ställa frågor och antecknar samtidigt. Bandspelaren kan vara ett hinder att utföra intervjun på

grund av informanten inte accepterar att spela in sin intervju via bandspelaren. Intervjuer kan

vara sköna och trevliga men det finns en tendens att kränka informantens personlighet.36

34 Denscombe M. (2000), s.243 35 Denscombe M. (2009), s. 267ff. 36 Ibid. s. 268 f.

17

5.5 Urval av informanterna Urvalet av intervjupersoner är unga vuxna invandrarakademiker. Min utvalda grupp är

nyexaminerande invandrare. Urvalet av gruppen sker via personliga kontakter, det vill säga

min kusin som är den ledande personen att hitta arbetslösa invandrarakademiker. Gruppen blir

utvald på grund av jag söker en viss akademisk nivå, alltså unga vuxna invandrarakademiker

som uppnår sin kandidatexamen och är mellan 21 och 30 års ålder. Informanterna är två

kvinnor och tre män som bildar gruppen av unga vuxna invandrarakademiker. Av de utvalda

informanterna är tre från Libanon och två är från Iran. Urvalet av mina informanter betyder att

jag vill avgränsa en viss akademisk nivå annars blir arbetet för stort . Gruppen som blir utvald

går i det svenska skolsystemet och är från Asien. Fokus ligger på hur invandrarakademikern

upplever exkluderingen på arbetsmarknaden? Vad kan en exkludering från arbetsmarknaden

leda till? Vilka strategier utvecklar invandrarakademikerna för att hantera diskrimineringen?

Enligt Becker kan forskningsarbete vara svårt när en forskare inte kan begränsa

arbetsområdet. Urvalet av mina informanter är betydelsefullt på så sätt att det genom att

undersöka en utvald grupp kan belysa arbetslösheten genom denna grupp. Forskaren inom ett

visst vetenskapligt område studerar några exempel som kommer att underlätta hans/hennes

forskning och på det viset får forskaren in bra resultat som kan vara bra att ha med i studien.

Becker lyfter fram exemplet om Vita huset och säger att Vita huset är inte bara en byggnad

utan forskaren menar begreppet Vita huset, presidenten och hela administrationen. När jag

hänvisar till unga vuxna invandrarakademiker menar jag att invandrargrupper i olika nivåer

också drabbas av arbetslösheten. Urvalet innebär att fokusera på en speciell punkt och den kan

vara en del av en organisation eller en population. Det är vad som händer i min studie när jag

intervjuar en informant som man ser bilden tydlig vad ordet arbetslöshet innebär.

Arbetsförmedlingen tar jag inte upp som en utvald grupp eftersom studien handlar om

upplevelse av arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker. I den bemärkelsen får jag fram

arbetsförmedlingen som en aktör i informanternas upplevelse av diskrimineringen. Det blir en

helhetsförståelse hos andra arbetslösa. En forskare kommer att tolka och analysera helheten av

denna studerande organisation eller population.37

37 Becker H. S. (2008) s.78

18

5.6 Genomförande Redan innan jag kontaktar och träffar mina informanter börjar jag formulera frågorna som ett

redskap till undersökningen. Intervjun inleder med bakgrundfrågor för att informanten ska

kunna slappna av, till exempel namn, utbildning och ursprungsland och så vidare. Därefter

följde frågorna om det studerade problemet, till exempel arbetsmarknaden som talar om vilka

strategier informanter kunde använda sig av, arbetsförmedlingens stöd och om det finns höga

krav på arbetsmarknadens idag. Avslutningsvis fortsätter intervjun med sociala nätverk som

kan vara antingen med samma etniska grupper eller att bli isolerade från andra sociala nätverk

i samhället vilket underlättar den spänning informanterna upplever. Med hjälp av

intervjuguiden visas en koppling till syftet och problemformuleringen som handlar om att

undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av arbetssökande unga

invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna

diskriminering.

Det är svårt att hitta arbetslösa informanter på grund av att arbetslösa individer inte vill

avslöja sin situation men med hjälp av min kusin som bor i Jönköping som är arbetslös ung

vuxen akademiker med invandrarbakgrund kan jag kontakta andra arbetslösa

invandrarakademiker. Jag förklarar problemområdet för kusinen och han tycker att det är

intressant. Jag informerar också andra informanter om vad undersökningen handlade om. Fyra

informanter är från Jönköping och en informant är från Halmstad. Jag får veta att en av mina

informanter ska iväg någonstans. Då bestämmer jag mig för att åka dit för att intervjua

informanterna. Det är snöoväder och det är svårt att åka men min vilja och mitt intresse att

intervjua och undersöka problematiken hindrar mig inte att åka i snöovädret. Jag bestämmer

mig för att dela tiderna mellan informanterna för att kunna ha möjlighet att lära känna varje

informant för sig. Informanterna är tre män och två kvinnor från Asien, alltså utanför den

europiska länderna. Tre informanter är från Libanon, och två informanter är från Iran.

Intervjuerna går smidigt för att jag och informanten är väl förberedda för intervjun. Det som

också går bra med uppdelningen av informanterna är att man har ju tid att låta sin informant

berätta om sin upplevelse av arbetslöshet. Att komma i god tid är också ett extra plus med den

lyckade intervjun. Jag frågar samma frågor till alla informanterna. Intervjun tar mellan 40 och

55 minuter beroende på det svar informanten ger. Under intervjun känner jag att jag styr över

situationen och på det viset har jag möjligheten att ställa mina frågor på ett för mig bekvämt

sätt. Däremot är uppenbarligen informanternas förväntan att tala om sin upplevelse, alltså

arbetslösheten. När jag transkriberar intervjuerna får jag en helbild av informanternas

19

problematik. Resultatet blir då en mer fördjupad förståelse för de arbetslösa informanterna. I

slutet av varje intervju frågar jag om informanten önskar att tillägga eller kommentera något.

Jag börjar anteckna under tiden som bandspelaren är igång för att kunna säkra mitt material i

fall det ska hända något med bandspelaren under intervjun. Miljön hjälper mig att utföra

intervjun på ett smidigt och bra sätt. Alltså har vi gott om tid till informanten att kunna

uttrycka sig om sin arbetslöshetsupplevelse. När jag blir färdig med mina intervjuer börjar jag

lyssna på banden flera gånger för att inte missa något viktigt för studien. Att söka efter

tidigare forskning är inte svårt, för att jag hittar massor med tidigare forskning som berör

problemområdet. Det handlar om att fokusera på ett material som jag vill begränsa mig till.

Det vill säga just unga vuxna invandrarakademiker. Litteraturen är tillänglig vad gäller

etnicitet, signalfilterteorin, exkludering/inkludering och habitus. Jag menar att det inte var

svårt att hitta litteraturen när jag väl bestämt mig för vilken typ av litteratur som är tillämplig

för mitt problemområde.

5.7 Verifiering av data Forskaren ska försöka i sin forskning att resultat som han/hon kommer fram till är pålitliga

och korrekta. Därför är det viktigt att data är pålitliga och det gäller både kvantitativa och

kvalitativa metoder säger Silverman.38

1. Reliabilitet: Jag förväntar mig att studien ger mig mer data för att intervjupersoner säger

nästan lika kring samma fråga. Den handlar om en ren reliabilitetskontroll och det innebär att

forskaren bör lyssna på två personer som säger samma sak oberoende av varandra.

Reliabilitetskontroll uppkommer när forskaren försöker att skriva ner den inspelade intervjun

noggrant. Forskaren kommer då att hitta större eller mindre skillnader mellan två intervjuade

personer.39

2. Validitet: Mina frågor är utgångspunkten för mitt arbete. Det är viktigt att följa en mall för

att kunna lyckas med studien. I validitet är det viktigt att ta hänsyn till att data ska vara mer

noggranna och exakta. Det betyder att koppling till forskningsfrågor är huvudpunkten i

validitet. Forskaren kan tänka på två relevanta aspekter nämligen att data ska fördelas på rätt

sätt.

38 Denscombe M.(2009) s. 378 39 Kvale S. & Brinkmann S. (2009) s. 200

20

3. Generaliserbarhet: Med tanke på att denna uppsats kommer att få en rik information och

tolkning så tycker jag att studien kan vara till hjälp för andra som ett underlag till deras arbete.

Det betyder att ge chans att praktisera forskningsfynd på andra händelser. Det vill säga att

forskningsfynden kan förklara en liknande studie på allmän och universell nivå än att hålla sig

till ett unikt fall som forskaren studerat. En kvalitativ forskning har svårt att bedöma utifrån

dessa kriterier att de är påtagliga. Anledningen är att det inte går att upprepa samma forskning

som naturvetenskapen repeterar sitt experiment. Det finns olika orsaker som vållar detta

hinder. Till exempel går det inte att avbilda social struktur, för att samhället förändras hela

tiden.40

5.8 Metod av reflektion Jag kommer att beskriva i detta avsitt hur jag använder mig av metoden. Hermeneutiken ses

som en metod som belyser förståelse, i detta fall informanternas upplevelse vad gäller

arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker. I avsnittet försöker jag att lyfta fram

relevanta punkter i studien, till exempel fördomar, diskriminering, etnicitet och sociala

nätverk. Hermeneutiken stärker analysen genom att ge möjlighet att förstå informanternas

problematik kring arbetslöshet. Förståelsen stärker uppfattningen om unga vuxna arbetslösa

invandrarakademiker. Förståelsen är också en slags identifiering vad gäller upplevelsen av

arbetslöshet.

5.9 Fältanteckningar I undersökningen blir det lättare för mig att skriva ner informationen från mina informanter så

att jag inte glömmer vad jag observerat eller fått en tanke/idé om. Detta kan stärka min

undersökning. Forskaren ska vara medveten om att anteckna så fort som möjligt för att inte

mista ett tillfälle under arbetets gång. Man måste ta hänsyn till att fältforskaren utarbetar ett

tillvägagångssätt som ger honom/henne möjlighet att nedteckna så fort som möjligt. Det finns

två orsaker som gör att individen kan mista något om forskaren tar tid att anteckna för att

forskaren kommer att glömma det vill säga människor har svårt ibland att komma ihåg exakt

vad som sker. Forskaren måste följa en regelbunden struktur för att kunna anteckna det som

40 Denscombe M. (2009), s. 378 f.

21

han/hon kommer att undersöka. Och det finns ett allmänt behov att utföra anteckningar

utanför forskningshandlingen.41

5.10 Etik Det är viktigt i min undersökning att informera mina informanter om deras rättigheter vad

gäller intervjun. Materialet kommer att behandlas anonymt, intervjupersoner har rätt att känna

till etiska punkter. Mina informanter gav mig sitt samtycke eftersom jag kommer att behandla

deras material på ett försiktigt sätt, det vill säga att kunna skydda deras personliga känslor.

Deras namn kommer att skyddas.

Samtycke: Kvale & Brinkmann (2009) anser att informanten måste ge sitt samtycke till

forskaren genom att informera honom/henne om hur undersökningen kommer att vara samt

vilka faror som kommer att följa av denna undersökning. Vidare avser författarna att

informera informanten om fördelar med hans/hennes delaktighet i undersökningen. Samtycket

gäller också att informanten kan frivilligt delta och till och med att avbryta projektet när som

helst. Intervjupersonerna har rätt att veta vem som ska ta hand om materialet samt att

behandla informationen konfidentiellt.

Konfidentialitet: Kvale & Brinkmann anser att konfidentialitet innebär att personliga

informationer inte kommer att avslöjas. Det kan hända att forskaren kan utge information där

det som kan vara möjligt att avslöja en viss person. Då bör forskaren få godkänt från sina

informanter om detta. Det här innebär att intervjupersonen kan acceptera att det går lika bra

om forskaren lämnar ut informationen. I offentliga rapporter måste forskaren ta hänsyn till

informanten och respektera informantens privata sfär.42

41 Ibid. s. 286 42 Kvale S. & Brinkmann S. (2009) s. 87 ff.

22

6. Teori Teorin är en viktig del för en akademisk studie och det innebär att välja en relevant rätt teori

som kan relateras till och kombineras med en empiri. I detta avsnitt tas teorier upp kring olika

begreppen.

De centrala teorierna är: Etnicitet handlar om vi och dem. Vi och de är ett begrepp som spelar

stor roll vad gäller invandrare i svenska samhället. Lagen om diskriminering står får att

invandrare bör når samma rättigheter och skyldigheter som en svenskfödd. Vidare kan

individen inkluderas i eller exkluderas från arbetsmarknaden och samhället. Exkludering

betyder att stå utanför arbetsmarknaden och samhället medan inkludering kan vara positiv där

en individ står i mitten av arbetsmarknaden eller samhället. I signal- och filterteorin tar

arbetsgivare mer hänsyn till en persons bakgrund än vad CV: t säger om personen. Habitus är

ett sätt att individen befinner sig i ett fält där kan han/hon utöva en viss vana.

6.1 Etnicitet Begreppet etnicitet kan definieras som folkgrupp som Barth anser i Olssons bok folk går

sammen om å skape en tilsynelatende diskontinuitet ved å understreke noen få, klart

konstrasterende symboler og tegn, heller en å identifisere seg med hele det skiftende registret

av kulturvariasjoner i befolkningen.43

Arbetsmarknaden kategoriserar människor utifrån sin etnicitet på grund av att det sker

diskriminering. I arbetet görs en uppdelning eller sortering. I Sverige får en examinerad

invandrare lägre betalt än en svenskfödd som har samma examination. Med andra ord får

svenskfödda en bättre chans att inkluderas på arbetsmarknaden än invandrare.

Enligt Schierup & Åland i Olssons bok (2000) arbetade invandrare under sin utbildningsnivå i

början av 1980-talet, det betyder att andra generationens invandrare kommer att hamna i

samma miljö som sina föräldrar, där de har svårt att få tag i ett arbete. Arbetslöshet ökar mer

bland unga vuxna invandrare än bland svenskfödda ungdomar, och invandrarakademiker

drabbas mest av arbetslöshet. Det vill säga att det kulturella perspektivet kan leda till en

avskiljning mellan svenskfödda och invandrare. Den etniska sociala utsträckningen innebär

43 Olsson E. (2000), s.12

23

att problemet uppstår mellan invandrare och svenskfödda, med andra ord den kulturella

krocken, som leder till en stigmatisering, som gör att dessa grupper är skilda från varandra .44

Abner Cohen menar i sin introduktion till ”Urban Ethnincity”, i Olssons bok (2000) att

etnicitet kan kopplas till minoritetsgrupper, lägre klass eller invandrare. Det här innebär att

etnicitet och sociala strukturer blir dolda, som exempelvis att bilda en grupp, gräns och social

distans. Gränsdragningar som sker i samhället exkluderar en grupp från arbetsmarknaden och

samhället. På grund av dessa gränsdragningar bygger samhället en hierarki av olika

klasspositioner.

Diskrimineringen på arbetsmarknaden ger en signal att det finns ojämlikhet bland olika

grupper och det här betyder att folk sållar bort andra på arbetsmarknaden. Kulturkrocken

mellan invandrare och svenskar leder till konflikter mellan dem. Konflikter kan uppstå mellan

civiliserat/ modernt och primitivt/ traditionellt. Vidare menar författaren att de kulturella

olikheterna gör att politiska handlingarna påverkar vad som är lämpligt respektive

olämpligt.45 Unga svenska med invandrarbakgrund upplever en kaotisk situation där de

känner sig hotade och exkluderade från samhället på olika sätt, det vill säga invandraren är en

främling i den mångkulturella staden. Trots att en ung invandrare kan vara född i Sverige har

den unge en känsla av att stå utanför sin omgivning. Det ökar oroligheter hos

invandrargrupper som försöker att hitta sin identitet . Författaren tar upp ett exempel om de

svarta i USA. Svarta behandlas väldig illa bland vita i samhället. Det handlar om ”den

främmande” och ”de andra” vilket innebär att de svarta blir en hotad grupp och de blir

exkluderade från skolan och arbetsmarknaden Ian Chambers argumenterar: Nu har det blivit

klart för Europas såväl svarta som vita negrer att rasism och ras/etnisk diskriminering är

varken en tillfällighet eller en personlig erfarenhet; detta är ett strukturellt problem.46

Etniska identiteter handlar alltid om ”vi” och ”dem”, vilket betyder att etniska identiteter kan

bygga på kulturella upplevelser, och man kan förstå det gemensamma ursprunget.

Gränsdragningen bland olika grupper kan bero på samhällssystemet. Det sätter en gräns

mellan grupperna och det innebär att varje grupp i samhället blir mer eller mindre påverkad av

det systemet. På det viset börjar varje grupp synas mer i omgivningen utifrån deras symboler

44 Ibid. s. 45 45 Ibid. s. 46 ff. 46 Ibid. s. 67

24

och etnicitet och klasstillhörigheter. Mobilisering ökar inom grupper genom att försvara sig

inför kommande konflikter. Gruppen försöker att skydda sig och försvara sig inför kommande

konflikter. Denna förstärkning inom gruppen ger samhället en bra utveckling.47

Enligt Olsson (2000) har tjänstemän lätt att identifiera arbetssökande invandrare utifrån sin

bakgrund. En negativ bild som uppstår hos tjänstemannen genom att han/hon kategoriserar

individen på grund av att han/hon är en arab eller en afrikan. Medan en annan grupp av

tjänstemän tycker att det är mycket intressant att lära känna andra människor som kommer

från olika håll av världens. Denna motsättning innebär att en grupp kan definiera ordet

främling som en person i den utsatta gruppen i samhället på grund av namn eller bakgrund. En

annan grupp ser på en främling som något positivt. Det är då trevligt att träffa några från

andra länder och lära känna deras historia som kan vara intressant att veta. Det innebär att de

båda tjänstemännen kan identifiera den arbetssökande olika. Författaren menar då att man ser

hur andra tycker och tänker.48

6.2 Signalteorin och filterteorin Signal- filterteorin har ett annat sätt att se på utbildningens funktion och den ekonomiska

rollen i samhället än vad humankapitalssyn har.49 Humankapital innebär att värdet av all

kompetens hos alla medarbetare i ett företag 50 anser Hansson och Andersson i föreliggande

rapport av Johansson och Nyström (2002) vidare anser Hansson och Andersson att

kompetensen ger en förklaring till vad ordet humankapital betyder. Den individuella

kompetensen kan vara en ståndpunkt hos individen. Med ståndpunkten menas här att kunskap

och vetskap ska kunna förverkligas i praktiken, ett viktigt kompetensbegrepp. Författarna

anser då att det är mycket viktigt att individen själv är benägen att använda sin kunskap.51

Signalteorin hänvisar till att utbildningen är ett verktyg eller filter som legitimerar individens

personlighet hos arbetsgivaren. Med andra ord innebär att det att arbetsgivare får en

information om individens kompetenser. Arbetsgivare är ute efter individens identitet för att

denna individ ska kunna få ett arbete. Meningen med signalteorin är att individen utbildar sig

47 Ibid. s. 110 48 Ibid. s. 197 f. 49 Broomé P m.fl.(1996) s. 90 50 Johansson A. & Nyström J. (2002) s. 10 http://epubl.ltu.se/1404-5508/2002/236/LTU-SHU-EX-02236-SE.pdf datum 2010 03 11 51 Ibid.

25

för att kunna visa arbetsgivare sin ”rätta” produktivitet. Utbildningen i sig avslöjar inte

personligheten hos en individ. Därför sammanflätar arbetsgivaren utbildningen med

produktionsförmåga och därtill kommer att lära känna individens innersta. Arbetsgivaren ser

på en utbildning som en gåta hos individen, det vill säga att utbildningen kan avslöja

individens kapacitet. Individer med låg produktionskapacitet får svårt att tillskriva sig en hög

utbildning utan höga kostnader. På grund av att det kommer att ta en längre tid. Arbetsgivaren

tar hänsyn till produktionskapacitet genom att lägga märke till individens val och

utbildningens typ och längd. Med andra ord bedömer arbetsgivare utifrån

produktionskapacitet och inte utifrån utbildningsinnehåll, eller skolpresentation .

Filterteorin identifierar sig ofta med signalteorin. Vad filterteorin hävdar är att utbildningen är

mycket viktig, vilket här innebär att skolan är en självständig funktion enligt filterteorin. Till

exempel försöker en individ att visa arbetsgivaren att han/hon är duktig och kan utföra det

arbete som krävs genom att han/hon visar genom sin presentation för arbetsgivaren på olika

sätt som kan vara antingen via sitt sätt att klä sig, sitt tal, ålder och socioekonomiska status

som har en roll att uppfylla. Filterteorin menar att det finns ett starkt samband mellan skolan

och arbetsgivaren därför är det viktig med skolpresentation inom filterteorin.

Skolan har en uppgift att informera arbetsgivare om individens presentation för att det är

viktigt för arbetsgivare. Alltså filterteorin bygger på individens presentation och utbildningen

kommer hos arbetsgivaren som en kapacitetsförmåga. Betyget kan vidare kontrolleras och

observeras.52

6.3 Vi och dem Enligt författaren träffar svårigheter både invandrare och arbetsgivare. Arbetsgivare uppfattar

invandrare som en svag signalering vilket innebär att en individ har svårt att utföra ett arbete.

Arbetsgivaren gör en slags diskriminering. Invandrare har svårt att förmedla vad som måste

förmedlas till arbetsgivare angående arbetssökning. Med andra ord att de har svårt att visa

sina förmågor i arbetet. Handläggaren behandlar invandrare utifrån dennas grupptillhörighet

alltså att invandrare relaterar till en viss grupp i samhället som kan få en negativ respons hos

52 Broomé P. m.fl. (1996), s. 90 ff.

26

handläggaren. Arbetsgivare tänker på de kostnader som kommer att kosta honom/henne

antingen genom information eller att välja invandrare som är dyrt att anställa.53

Lagen om diskriminering klargör följande: 1 § Denna lag har till ändamål att i fråga om

arbete, anställningsvillkor och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet

främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning. 2 st. Med etnisk tillhörighet avses att någon tillhör en grupp av personer

som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg .54

6.4 Exkludering/inkludering Byrne anser att den sociala exkludering är en komplicerad definition, till exempel kan

deltagare fatta beslut inom den politiska processen som är tillgänglig för en anställning, det

innebär här att integrationen i mångkulturella processer sker när de blir kombinerade med

varandra. Mångkulturella processer skapar olika former av exkludering. John Veit – Wilson i

Byrnes bok anser att det finns två diskurser som kan innebära den sociala exkluderingen, en

svag diskurs och en stark diskurs. Den svaga diskursen ligger hos en grupps handikapp som

kan bli dominerade av samhälle och den andra diskursen är stark som blir en dominerad grupp 55som styr över den svaga gruppen i samhället.56 Sen i Brynes bok (2005) noterar att det finns

ett nyckel ord som kan lyfta fram ett koncept social exkludering. Social exkluderad kan det

bero på miljö i tid och rum. Byrne anser att social exkludering relaterar till de politiska och

sociala diskurserna. De två nämnda koncepten följer varandra. Den sociala diskursen har en

uppgift att se till brister som leder till social exkludering.57 Vidare säger Sen: An individual is

socially excluded if (a) he or she is geographically resident in a society but (b) for reasons

beyond his or her control, he or she cannot participate in the normal activities of citizens in

the society, and (c) he or she would like to participate.58

MacDonald i Byrnes bok poängterar ungdomarnas behov av arbete för att inte hamna i

underklass. Om det postmoderna industrisamhället erbjuder de exkluderade ungdomarna

arbete blir situationen bättre för dem. There was one, inescapable conclusion which cut across

all these studies. Both young and adults wanted work. They would fail with flying colours the

53 Ibid. s. 94 f. 54

Lag (2003:308). https://lagen.nu/1999:130 datum 2010 02 26

56 Byrne D. (2005) s. 4 f. 57 Ibid. s.52 f. 58 Ibid. s. 62

27

test Murray sets to prove the underclass´s existence; offer them jobs at a generous wage for

unskilled labour and see what happens … They were extraordinarily dogged and enterprising

in their search for work amidst the economic wreckage of their local labour market. They

remained attached to remarkably durable, mainstream attitudes which valued work as a key

source of self-respect, as the principal definer of personal identity, as a social (and in many

cases moral) duty, as the foundation upon which to build sustainable family lives and

respectable future.59

Byrnes erfarenhet är att unga människor inte strävar efter höga löner för att få ett arbete.

Ungdomar vill jobba för att överleva. Vidare säger Byrne att MacDonald´s studien är

trovärdig vad gäller ungdomarnas marginaliseringssituation. Marginaliseringen begränsar den

sociala miljön hos ungdomarna. Vidare säger han att det finns en annan sort av inkludering på

arbetsmarknaden. Unga vuxna individer försöker att inkludera arbetsmarknaden genom deras

höga kvalifikation som gör att det blir lättare för dem att inkluderas i en annan typ på

marknaden. Han menar då att ungdomar med höga kvalifikationer har det lättare än

arbetarklassungdomarna att inkluderas på marknaden. Byrne anser då att det finns olika

orsakar som kan skilja situationen hos ungdomar som befinner sig i samma samhälle där den

ena har det bättre än det andra.60

6.5 Habitus Bourdieu anser att habitus kan innebära en vana. Individen eller gruppen gör sin habitus av

olika tillgångar och praktikperioder. Habitus gör att en individ eller en grupp kan uppleva en

viss livsstil i samhället, alltså habitus utmärker hur denna individ eller grupp kommer att

behandla sina tillgångar och praktiker.61

Bourdieu anser att det sociala rummet kan handla om ett fält. Fältet kan göra individen

intresserad av något vilket gör att en individ befinner sig i det rummet. Det vill säga ett mål

och medel som uppfylls för individen. En disposition kan antigen besvaras eller omvandlas

om hur individen kommer att uppleva det fältet. Dispositionerna kan bero på vad den

individen kommer att välja för att individens val ska avgöra vilken disposition individen

kommer att utföra i fältet, till exempel inom musik, sport och politik. I det sociala rummet

finns uppdelningen mellan det kulturella och ekonomiska kapitalet. Med ekonomiska kapitalet

59 Ibid. s. 105 f. 60 Ibid. s. 106 61 Bourdieu P. (1999) s. 18 f.

28

avses individer som har okvalificerat arbete och det kulturella kapitalet innebär det individen

är mest intresserad av, till exempel idrott, eller musik. Det beror på hur pass nära varandra de

kapitalen är för att individerna ska kunna skapa en viss position av depositioner utifrån de

nämnda kapitalen. Vidare säger Bourdieu att det sociala rummet fördelas utifrån de

ekonomiska och kulturella kapitalen. De är tre olika typer. Det första är att individen redan

befinner sig i ett av kapitalen, till exempel det ekonomisk, den andra är att individen är

tvungen att följa det ekonomiska och kulturella kapitalet och den tredje är att det beror på hur

utvecklingen går i det kapitalet under tid. Det ger möjligheter för individens utveckling. Det

handlar om en struktur som individen kan följa i det sociala rummet. Utifrån de nämnda

typerna måste individen ses som en homogen grupp för att hans/hennes utveckling ska kunna

gå vidare, med andra ord ska individen inte ses utifrån enbart sin levnadsstil utan en individ

måste ses utifrån de kulturella aktiviteter, konsumtion och politiska åsikter.62

62 Ibid. s. 15 ff.

29

7. Resultat

I det här kapitlet kommer jag att presentera mina informanters upplevelser av arbetslöshet.

De är unga vuxna ungdomar med invandrarbakgrund som har kandidatexamen.

Informanterna har utbildat sig till olika inriktningar, ekonomi, ekonomipolitik,

mediekommunikation, ingenjörsteknik och business and IT management. Deras åldrar är

varierande mellan 21 och 30 år. De kommer från länder utanför Europa, det vill säga från

Asien. Presentationen bygger under olika rubriker som ger en förståelse om informanternas

upplevelse av arbetslöshet. Dessa teman grundas på följande föreställningar: Hur upplever

invandrarakademikern exkluderingen på arbetsmarknaden? Vad kan en exkludering från

arbetsmarknaden leda till? Vilka strategier utvecklar invandrarakademikerna för att hantera

diskrimineringen?

7.1 Informanternas presentation

Maha63 är en kvinna, hon är 25 år och kom från Iran när hon var 6 år gammal. Hon har gått

hela skolgången i Sverige. Hon har tagit sin kandidatexamen inom mediekommunikation vid

Högskolan i Jönköping.

Nadia är en kvinna från Libanon. Hon kom till Sverige när hon var 3 år gammal. Hon är 22

och ett halvt år gammal. Hon tog kandidatexamen inom internationell ekonomi och politik vid

Högskolan i Jönköping.

Ali är en man från Iran. Han är 30 år gammal. Han har kandidatexamen i ingenjörsutbildning.

Han inriktar sig på ingenjörteknik.

Maher är en man. Han är 29 år gammal och kom från Libanon. Han har kandidatexamen i

Business and IT management vid Högskolan i Jönköping.

Mohamed är en man och han är 21 år gammal. Han kom till Sverige när han var tre år

gammal. Han har kandidatexamen inom nationalekonomi med företagsinriktning.

63 Alla namn är fingerade

30

7.2 Upplevelse av arbetsmarknadens exkludering Informanternas upplevelse vad gäller exkludering från arbetsmarknaden gör att de tar hänsyn

till vilka strategier som måste göras för att kunna söka ett arbete. Informanterna söker jobb via

jobbsajter, arbetsförmedlingens hemsida och har koll på annonser som erbjuder jobb.

Informanterna skiljer lite grann på hur han/hon söker ett arbete, exempelvis en informant

säger att hon vill förbättra sitt CV innan hon söker jobb. En annan informant försöker att

uppmärksamma företaget att han kan olika språk och kan ta hand om Business affärer

utomlands för företaget. Detta är ett sätt som en informant gör för att få ett arbete. Medan en

tredje informant säger att förutom att han söker jobb som alla andra informanterna gör tycker

han att det är ett vettigt sätt att söka via företaget som var i kontakt med skolan. Medan en

fjärde informant skiljer på sitt sätt att söka jobb.

Ali säger: Som vanliga man skickar CV: n, man ringer dem eller åker dit till företaget och

frågar om de har jobb. Det vanligaste sättet är att mejla personliga brev och CV: n till

arbetsgivare. Jag har inte kontakter som kan hjälpa mig att hitta ett jobb.

Informanten anser det bättre att åka personligen till företaget för att fråga efter jobb. Han

betonar också att han inte har några kontakter som kan vara till hjälp att kunna söka ett arbete.

Dessutom skickar han sitt CV och personliga brev till arbetsgivare som han som ett vanligt

sätt att söka ett arbete på.

Informanternas resonemang skiljer mellan sättet att söka jobb när de var färdiga med

kandidatexamen. Till exempel säger en informant att hon inte tänkte söka jobb direkt efter

hon blev färdig med sin examen med tanke på lågkonjunkturen och att det krävs

arbetslivserfarenhet vilket inte har hon det. Hon tänkte studera en fristående kurs och därefter

söka på sina meriter. En annan informant sökte direkt efter att hon blev färdig med sin

kandidatexamen men hon har samma tanke som informant ett, att det beror på

lågkonjunkturen, vilket gjorde att hon inte fick någon respons när hon skickade sina meriter

till förtaget. Informanterna var glada när de började söka jobb efter kandidatexamen. Till

exempel en av informanterna säger att han/hon sökte både efter och innan han blev färdig med

sin kandidatexamen.

Mohamed säger: Ja, både under min utbildning och efter utbildning så alltid jag söker jobb,

jag sökte inom ekonomi som bankjobb, revisor firma och jag sökte till och med arbete utan

31

för min utbildning och göra. Jag var tvungen att söka jobb bara för att ha ett jobb. Jag sökte

på Willis som inte är med civilekonom och göra. Jag ville försörja mig. Jag hade inget val.

Varför kallas drömmar men jag är tvungen för att jobba. Det känns inte bättre om jag

fortsättar plugga. Det blir mer lån. Jag vill finanserna något helt enkelt. Om jag inte hittar

på min utbildning jobb så jag måste söka ett annat. Det är också krävande att jobba på ett

annat jobb, till exempel vaktmästeriet krävde en utbildning på sex veckor och det kostar

15000 kronor. och jag har tagit lån 200000 från CSN och jag vill inte tillägga 15000 kronor

till. Det lönar inte mig till exempel ett lagerarbete måste man ha en vis certifikat.

Han söker jobb efter sin utbildning som ekonom. Han sökte på Willis vilket inte motsvarar

den utbildning han slutfört. Tanken var att han ville försörja sig. Han säger att även om man

söker ett jobb som inte har med det han har utbildat sig till kommer ytterligare

utbildningskrav för att få ett vanligt arbete som vaktmästare. Han tänker inte ta mer studielån,

därför han vill jobba med vad som helst bara för att kunna överleva.

7.3 Höga krav från arbetsmarknaden Informanterna anser att det ställs höga krav på arbetsmarknaden idag. Men de har olika

tankegång när det gäller kravet som ställs på arbetsmarknaden idag, exempelvis säger en

informant att hon brukar ofta få höra från arbetsförmedlaren att hon kan plugga vidare för att