dna test - andro sensor 40 +

Andro Sensor 40+ Maria Smith

DEMO5

BREV

Bästa Dr. Maria Smith,

Ditt prov av analysen 01/04/2014 kommit oss tillhanda och blev därefter utvärderat påvårt laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratorie-kvalitetsstandard. Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker ochmolekulärbiologer och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare.Efter tillkännagivandet sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Denvill jag härmed förmedla i önskat utförande.

Jag tackar för ditt förtroende och hoppas, att du är nöjd med vår service. Om du harnågra synpunkter, tveka inte att meddela oss om dem. Bara på det viset kan vi ständigtförbättra vår service.

Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar.

Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.Ansvarig för laboratoriet

Andro Sensor 40+

Personligt analysresultat av:Dr. Maria Smith | Födelsedatum: 12/03/1980

Beställningsnummer:DEMO5

Denna rapport innehåller personliga genetiska data och ska behandlaskonfidentiellt.

IndexEv. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet.

ALLMÄN INFORMATION Hur gener bestämmer vår hälsa 1

FARMAKOGENETIK Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin) $*$

HIV Sensor (HIV Resistens) $*$

GYNEKOLOGI Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer) $*$

ANDROLIGI Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer) 14

HJÄRTKRETSLOPP Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) 27

Thrombo Sensor (Trombos) 43

Hypertension Sensor (Högt blodtryck) $*$

ÄMNESOMSÄTTNING Toxo Sensor (Avgiftning) 51

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2) $*$

Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer) $*$

Järn Sensor (Hemochromatos) $*$

MOTION Ben Hälso Sensor (Osteoporos) 66

Led Sensor (Reumatoid Arthrit) $*$

MATSMÄLTNING Glutenintolerans $*$

Lactos Sensor (Laktosintolerans) $*$

IBD Sensor (Morbus Crohn) $*$

OPHTALMOLOGI Glaucoma Sensor (Grönstarr) $*$

AMD Sensor (Syndegeneration) $*$

ODONTOLOGI Periodontitis Sensor (Parondontos) $*$

ALLMÄN INFORMATION Tekniska detaljer 77 Litteraturhänvisning 78

GENETIK

Hur gener bestämmer vår hälsaDen mänskliga kroppen består av ca 50 biljoner enstaka celler och i varjesådan cell finns en cellkärna, som innehåller de mänskliga kromosomerna.En kromosom består av en ”smal sammanlindad tråd”, den s.k. DNA-dubbelhelixen.

Kroppen (50 biljonerceller)

CellerKromosom

DNA dubbelhilix

Laktosgen (LCT) Trombosgen (FV)

A = friskG = risk

DNA är den egentligagenetiska koden,följaktligen den mänskligakroppens uppbyggnad.Denna genetiska kod bestårhos varje individ av 3,2miljarder bokstäver ochungefär 1% av denna kodbildar områdena, som vikallar gener. En gen utgörkroppens eget rättesnöreoch har mestadels bara enbestämd funktion. Sålundafinns det gener, som har tilluppgift att säga kroppen,hur den kan tillverka blåttfärgämne, som sedan ledertill blå ögon. Det finns ocksågener, som talar om förkroppen, hur den skall brytaned näringsmedel i tarmen,för att sedan kunna upptadem.

Tyvärr är våra gener inte felfria och varje individ bär på speciella gendefekter ochgenvariationer, som vi antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och senpåverkar vår hälsa. Dessa genvariationer förekommer mycket ofta och är mestadels bara enklabokstavsändringar i den genetiska koden. De olika variationerna försvagar vårt immunsystem,ökar vår risk för hjärtinfarkt eller försvagar vår syn. Naturligtvis bär var och en av oss på andravariationer, som medför, att många människor är mer riskbenägna för hjärtinfarkt och andrat.ex. för laktosintolerans. Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta , är exempel på attden individuella sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.

Sida 1 av 81

Dessa polymorfer kan påverka vår hälsa, men de utgör i många fall inga absoluta fakta för attbli sjuk utan utgör endast en större risk för att insjukna. Om sjukdomen bryter ut, beror påyttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person t.ex. ej tål laktos pga. en genvariation är denpersonen helt frisk, så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först vid vissmiljöpåverkan – i det här fallet är det laktosupptagning via näringen. Detta gäller även förandra sjukdomar. Är t.ex. genen, som reglerar upptagningen av järn, defekt, ökar risken förjärnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanskehelt hindra den att bryta ut.

Experter uppskattar, att varje människa bär på ca. 2000 gendefekter eller genvariationer, vilkatillsammans påverkar hans hälsa och kropp och i många fall kan leda till sjukdomar. En mängdfaktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer), som i sällsynta fallkan få positiva följder, men däremot oftast stör en genfunktion och påverkar vår hälsanegativt.

Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är radioaktiviteten,varvid radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod och av en slumpäven våra gener.

Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är speciella ämnen som exempelvis kol,som förekommer i bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener, vilket kanmedföra tarm- och några andra cancerformer. Solens UV-strålning skadar likaså våra gener ochleder till sjukdomar som hudcancer.

Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för hela livet, men denstörsta delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vidbefruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman, vilkatillsammans skapar en ny människa med några egenskaper från varje förälder. Med dessa generöverförs tyvärr även gendefekter och så händer det, att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt,överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation medförsjukdomen.

Men om gendefekten går i arv, bestämmer slumpen, och så kan det hända, att flera avbarnbarnen bär på gendefekten men andra inte.

Följaktligen är varje människa speciell och genom samlingen och kombinationen av olikagenetiska variationer har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Med den nyasteteknologin är det idag möjligt, att undersöka de egna generna och av dessa utläsa våra heltpersonliga hälsorisker. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och imånga fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg i den preventiva medicinenoch en ny generation i hälsovården.

Sida 2 av 81

FARMAKOGENETIK

Hur mediciner påverkar vår kropp.Varje människa reagerar annorlunda på mediciner och medan somliga drar stor nytta avmedicinsk behandling, kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer hos andra medt.o.m. dödliga konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av klinikpatienter svårartadebiverkningar och ca 0,4% dör till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femtevanligaste dödsorsaken i Västvärlden och en stor del av fallen kan härledas till nedärvdagendefekter.

Medicinernas väg genom vår kropp.

Mediciner visarVerkan/effekt

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinenförbereds förnedbrytninggenom enzym

Medicinen hamnari urinen

Om man intar en medicineller injicerar den går denallra först in iblodomloppet, där de flestamedicinerna gör sin verkan.Därefter registrerasmedicinen av ett kroppsligtenzym och förberes förnedbrytningen iblodomloppet, varvid deflesta medicinerna förlorarsin verkan. Dendeaktiverade medicinenfiltreras därpå ur blodet avnjurarna och stöts slutligenut i urinen.

Sida 3 av 81

Konstant medicinterapi

Eftersom många läkemedel såsom blodförtunnande warfarin används under en längre periodoch skall tas regelbundet för att hålla mängden aktivt läkemedel i rätt intervall.

Medicin i blodet

Intag

Medicinens verkningsområde

Tid (timmar)

0h 8 h 16 h 24 h 32 h

På det här viset stannar medicinen inom den riktiga doseringen för att åstadkomma denavsedda verkan.

Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning


Medicin intas

Enzym-gen

Medicinen filtrerasinte ur kroppen

Tyvärr har många människoren gendefekt i en av sinaenzymgener, som spelar enviktig roll i denna process

Medicinen landar som föruti blodomloppet och visar sinverkan, visserligen utan attförberedas förnedbrytningen och stannarbetydligt längre i kroppen.Det är visserligen videngångsintag knappast ettproblem, men om medicinentas 3 ggr dagligen, stigerkoncentrationen i blodetallt högre, tills toxiskabiverkningar blir följden.

Sida 4 av 81

Problemet vid upprepat intag när det finns en gendefekt

I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början inom den riktiga doseringen.Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar alltstarkare blodförtunnande resp. och anti-coaguleringstendenser, tills okontrollerbarablödningar blir följden.

Medicin i blodet

Intag

Gendefekt förhindrarnedbrytningen av medicinen

Giftig koncentration>>>Biverkningar

Medicinens verkningsområde

Tid (timmar)0h 8 h 16 h 24 h 32 h

Det betyder, att 20 % av populationen, som bär på en gendefekt, behöver en betydligt mindredos av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.

Sida 5 av 81

Pro-droger, försteget till aktiv medicin

Många mediciner, s.k."Prodrugs" intas i en inaktivform och aktiveras först avenzymerna i kroppen. Exempelpå sådana mediciner ärcancerbehandlings-medicinenTamoxifen och smärtmedletCodein. När man tar en sådanmedicin, går den i sin inaktivaform in i blodomloppet, där denomvandlas till aktiv formgenom enzymerna och får sinönskade verkan. SmärtmedletCodein omvandlas på det härviset till morfin, som verkarsmärtlindrande.

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinenaktiveras avenzym

Medicinenhamnar i urinen


Medicin intas

Enzym-gen

Mediciner visaringen effekt

Medicinenaktiveras inte

Medicinenfiltreras inte urkroppen

Är däremot Enzym-genendefekt, kan inte kroppenomvandla medicinen tillaktiv form och medicinenblir därigenom verkningslös.I Codeinets fall börjar efterintaget ingen smärtlindringutan man måste gå över tillen annan medicin. ITamoxifenets fall, enmedicin som förebyggeruppkomsten av blodcancer,är emellertid medicinensfelande verkan inte märkbaroch man är inte medvetenom det, förrän cancernutvecklas.

Sida 6 av 81

Doseringsanvisningar för läkarenDenna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos medicinska läkemedel, somkan vara relevant vid doseringen av medicinen. Då måste man ta i beaktande, att analysen kanhänvisa till nedbrytningsproblem, men inte kan ersätta den professionella åsikten och ansvaretför rätt dosering. Vår rekommendation för en riktig dosering är följande:

Rekommenderad dos: ~100%

Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterandegenvariationer. Dosera medicinen som vanligt.

Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc.

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hosmedicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativtpreparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dosunder sträng övervakning.

Rekommenderad dos: 0%

Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hosmedicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativtpreparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dosunder sträng övervakning.

Sida 7 av 81

FARMAKOGENETIK

Farmakogenetiska generFöljande gener och Polymorphismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olikamediciner. Analysen kom till följande resultat:

Farmakogenetik Medicin-Kategori 1 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2D6 2549 A/del (Allele*3) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1846 G/A (Allele*4) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1707 T/del (Allele*6) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 2935 A/C (Allele*7) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 2D6 1758 G/T (Allele*8/14) Aktiv snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER INTERMEDIATE METABOLIZER POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 2 Polymorphism Genens tillstånd Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C9 Arg144Cys (Allele*2) Inaktiv långsam

Cytochrome P-450 2C9 Ile359Leu (Allele*3) Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 2C19 681 G/A (Allele*2) Aktiv snabb


Ditt resultat


NAT2 G191A Normal Normal

NAT2 C282T Normal Normal

NAT2 T341C Normal Normal

NAT2 C481T Normal Normal


NAT2 A803G Normal Normal



Ditt resultat

Sida 8 av 81


Cytochrome P-450 3A4 rs28371759(Allele*18)

Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 3A5 rs776746 (Allele*1) Inaktiv långsam

ULTRA RAPID METABOLIZER RAPID METABOLIZER EXTENSIVE METABOLIZER POOR METABOLIZER

Ditt resultat


Cytochrome P-450 2E1 rs72559710(Allele*2)

Aktiv snabb


Ditt resultat


Cytochrome P-450 1A2 rs2069514 (*1C) Aktiv snabb

Cytochrome P-450 1A2 rs762551 (*1F) Aktiv mycket snabb


Ditt resultat

Genetiska variationer SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

NOS1AP rs10494366 T>G T/T - - - - VKORC rs9923231 C>T T/T - RESPOND - -

LEGENDE: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta nedsärskilda mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandlaoch bryta ned mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissamediciner.

Sida 9 av 81

VETENSKAP

Pharmaco Sensor CYP450 2D6 - cytochrome P450, family 2, subfamily D, polypeptide 6 Cytochrome P450 2D6 (CYP2D6) är ett enzym, som genom oxidation resp. hydrolys av olika substrater är delaktigt i ämnesom-sättningen av mediciner. Denna process påverkas starkt av de genetiska varianterna av den föreliggande CYP2D6-genen resp.Allelen.

AE Genotyp GF Resultat möjligheter

URM 9% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

X EM 70% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

IM 16% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras avdetta enzym, blir knappast aktiverade

PM 5% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras avdetta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Zhou SF. et al. Polymorphism of human cytochrome P450 2D6 and its clinical significance: Part I. Clin Pharmacokinet. 2009,48(11):689-723.

Stüven et al. Rapid detection of CYP2D6 null alleles by long distance- and multiplex-polymerase chain reaction. Pharmacogenetics. 1996Oct,6(5):417-21.

CYP450 2C9- cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 9 Cytokrom P450 2C9 (CYP2C9) Enzymet exprimeras huvudsakligen i levern och är där delaktigt i oxidationen av xenobiotiska ochendogena substanser. CYP2C9 spelar en viktig roll i omsättningen


EM 77% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade


X PM 2% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras avdetta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Van Booven D. et al. Cytochrome P450 2C9-CYP2C9 Pharmacogenetics and genomics (2010)

Sida 10 av 81

VKORC - Vitamin K epoxide reductase complex (rs9923231) Vitamin K-Epoxidreduktase (VKOR) är ett Membranprotein i ER (Endoplasma-tiskt Retikulum), som medverkar i bildningen avblodkoa-guleringsfaktorer. Blodkoaguleringshämmaren Warafin inhiberar VKOR-aktiviteten. Denna inhibering kan förhindrasgenom defekter i VKORC-genen.


C/C 40% Ingen dos anpassning för blodförtunnaren Wafarin

C/T 40% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

X T/T 20% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

Litteratur Anderson J. L. et al. Randomized trial of genotype-guided versus standard warfarin dosing in patients initiating oral anticoagulation. Circulation.2007 Nov 27,116(22):2563-70

Flockhart D. A. et al. Pharmacogenetic testing of CYP2C9 and VKORC1 alleles for warfarin. Genet Med. 2008 Feb,10(2):139-50.

International Warfarin Pharmacogenetics Consortium Estimation of the warfarin dose with clinical and pharmacogenetic data. N Engl J Med. 2009Feb 19,360(8):753-64.

CYP450 2C19 cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 19 Cytokrom P450 2C19 (CYP2C19) enzymet medverkar i den oxi-dativa metabolismen av diverse mediciner som Antidepressiva,Neuroleptika, Lugnande medel och Protonpumphämmare. CYP2C19 erbjuder en alternativ ämnesomsättningsväg för CPY2D6.Defekter i CYP2C19-genen kan öka den enzymatiska aktiviteten eller reducera den.





Litteratur Sheffield L. J. et al. Clinical use of pharmacogenomic tests in 2009. Clin Biochem Rev. 2009 May,30(2):55-65.

Hodgson K. et al. Genetic differences in cytochrome P450 enzymes and antidepressant treatment response. J Psychopharmacol. 2014Feb,28(2):133-41.

NAT2 - N-acetyltransferase 2 (arylamine N-acetyltransferase) Arylamin-N-Acetyltransferaser 2 (NAT2) medverkar vid Avgiftningen av mediciner och kroppens egna ämnen genom Acetylering.Så omvandlas giftiga och cancer-framkallande ämnen och kan på så vis utsöndras. Polymorfismer kan leda till en förändradenzymatisk aktivitet av NAT2-proteinet.





Litteratur Daly A. K. et al. Pharmacogenomics of adverse drug reactions. Genome Med. 2013 Jan 29,5(1):5.

Barbieri R. B. et al. Genes of detoxification are important modulators of hereditary medullary thyroid carcinoma risk. Clin Endocrinol (Oxf). 2013Aug,79(2):288-93.

Int. braz j urol. vol.30 no.4 Rio de Janeiro Jul., Aug. 2004, Rama D. Mittal, Daya S.L. Srivastava, Anil Mandhani

Sida 11 av 81

CYP3A4 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 4 Cytokrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.





Litteratur Chiang TS et al. Enhancement of CYP3A4 Activity in Hep G2 Cells by Lentiviral Transfection of Hepatocyte Nuclear Factor-1 Alpha. PLoS One. 2014 Apr14,9(4):e94885.

Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.

Okubo M et al. CYP3A4 intron 6 C>T polymorphism (CYP3A4*22) is associated with reduced CYP3A4 protein level and function in human livermicrosomes. J Toxicol Sci. 2013,38(3):349-54.

CYP3A5 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 5 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.


URM 1% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

RM 10% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

X NM 89% Berörda mediciner bryts ned normalt

Litteratur Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84.

Roden Dan M et al. Pharmacogenomics: the genetics of variable drug responses Circulation (2011)

CYP2E1 - cytochrome P450, family 2, subfamily E, polypeptide 1 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner ochkroppens egna substanser.





Litteratur Sheng YJ et al. The association between CYP2E1 polymorphisms and hepatotoxicity due to anti-tuberculosis drugs: A meta-analysis. Infect GenetEvol. 2014 Jun,24:34-40.

De Bock L. et al. Quantification of cytochrome 2E1 in human liver microsomes using a validated indirect ELISA. J Pharm Biomed Anal. 2014 Jan25,88:536-41.

Sida 12 av 81

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett Hemprotein-Enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättnings-processer. Det omsätterdiverse Xenobiotika som Koffein, Aflatoxin B1 och mediciner som Paracetamol.


X URM 14% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

EM 53% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normaltProdroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade



Litteratur Hubacek JA. et al. Drug metabolising enzyme polymorphisms in Middle- and Eastern-European Slavic populations. Drug Metabol Drug Interact.2014,29(1):29-36.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitricoxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.


X T/T 30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektivdödskvoten med denna medicin är högre

G/T 44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektivmedicinen Glimepirid är effektiv

G/G 26% medicinen Glibenclamid är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektivdödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid äreffektiv

Litteratur Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun15,55(24):2745-52.

Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J PhysiolPathophysiol Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014.

Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users ofsulfonylurea. Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.

Sida 13 av 81

PROSTATA HEALTH SENSOREffektiv prevention och behandling av prostatacancer

• Genetisk uppskattning av risk för prostatacancer• Genetisk uppskattning av risk för prostata-hyperplasi• Omfattande test med mer än 9 genetiska variationer• Analys av 13 genvariationer för effekten av 40+ relevanta mediciner• Effektiva förebyggande vårdåtgärder och tidig diagnos i god tid• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Omställning av livsstil för att sänka sjukdomsrisken• Läkares ledning för optimal förebyggande vård

Förebyggande vårdTidig diagnosBehandling

ANDROLOGI

ProstataProstatan är en könskörtel hos mannen och producerar en del av sädesvätskan. Denligger under urinblåsan, omger början av urinröret och liknar hos mannen i storlek ochform en kastanj. Den består av flera körtlar, som producerar ett sekret, som videjakulationen avges in i urinröret, där blandas med spermierna och uppfyller en viktigfunktion av fortplantningen. Tyvärr är prostatan förknippad med en rad delvis dödligasjukdomar, varför den hos män som regel efter 45-års åldern årligen undersöks.

Den godartade Prostatahyperplasin (BPH) ären godartad förstoring av prostatan, utlöstav den anormala ökningen av speciella celler.Sjukdomen förekommer mycket ofta ochutvecklas som regel i medelåldern och vidhögre ålder. Risken att lida avprostataförstoring är beroende av genernaoch livsstilen och gäller ca. 10-20% iåldersgrupperna 50-59 år och ca. 25-35% iåldern från 60-69 år. I motsats tillprostatacancer utvecklas symptomen hosprostataförstoring mycket snabbt. Smärtorvid vattenkastning är då typiska, upprepadurinering, försvårad, utdragen och genomvattenkastning med hjälp av bukpress. Omtömningen av urinblåsan hindras, kan det isvåra fall t.o.m. leda till livshotandeblockering av njurarna. Om man får diagnosenprostataförstoring, blir den beroende påtillståndet antingen behandlad medicinskt,eller förminskad operativt med hjälp av laser.Det bästa valet är och förblir emellertidförebyggande vård. Eftersom den godartadeförstoringen av prostatan är nära förbundenmed ett samspel mellan gener och livsstil, kanen modifierad livsstil hos genetisktpredisponerade människor kraftigt sänkasjukdomsrisken.

Prostatacancer hör till mannens vanligastekräftsjukdomar, som knappt 3 av 100 män iTyskland dör av. I motsats tillprostataförstoringen förlöper sjukdomens

tidiga stadium utan märkbara symptom,varför den vanligtvis först observeras vid ettsenare skede genom besvär somtömningsstörningar av urinblåsan,bensmärtor, viktförlust och blodbrist. Omman får diagnosen först, när symptom börjatuppträda, har ofta redan metastaser, enutbredning av cancern, hunnit bildas,huvudsakligen i de näraliggande lymfkärleneller i skelettet.

I de tidiga stadierna är prostatacancer nästanalltid utan symptom. Huvudsakliga besvärenyttrar sig vid framskridet Karzinom p.g.a.blockaden av urinavgång. Det är möjligt attdet yttrar sig i en fördröjd början, en svagstråle, efterdropp eller avbrott i urinstrålenvid vattenkastning. Ofta stannar också resterav urin i kvar i blåsan. Ofta märks ökad ellerövervägande nattetid uppkommenurinträngning, återkommandevattenkastning av små urinmängder,försvårad vattenkastning eller smärtor vidvattenkastning. Genom tryckskador på nerveri korsryggen kan det i sällsynta fall ocksåförekomma erektionsstörningar. Synligt blodi urin eller ejakuleringen är däremot sällsynt,men desto betydelsefullare.

Besvär kan i framskridet stadiumhuvudsakligen förorsakas av tumörspridning i

Sida 15 av 81

andra vävnader, medan den ursprungligatumören inte utlöser några besvär.Allra oftast handlar det här om smärtor påryggraden och bäckenet. Benmetastaser är ide flesta fall den mest utpräglade sjukdomen.Dessa är också den vanligaste dödsorsaken,som utlöses av prostatacancer. Detframskridna stadiet åtföljs även ofta avblodbrist och ofrivillig viktförlust.

En behandling med hopp om läkning ärendast möjlig, om cancern ännu inte brett utsig, varför en tidig diagnos är avgörande fören effektiv behandling. Därför finns det imånga europeiska länder enrutinundersökning gällande förebyggandevård, där män från 45-års ålder årligenundersöks för prostatacancer. Terapeutiskaalternativ är operation med fullständigtavlägsnande av prostatan, strålbehandling,hormonterapi och i många fall kemoterapi.

Blir cancern behandlad i rätt tid och föreutbredningen till andra vävnader, liggerläkningschansen på ca. 90%. Efterutbredningen ligger det 5-årigaöverlevnadstalet bara vid ca. 35%, varför dentidiga diagnosen är så avgörande.Uppskattningsvis dör ca. 20% av insjuknade iprostatacancer. Trots att prostatacancer ären åldersbetingad företeelse, utlösesuppskattningsvis hälften av fallen genomvariationer i flera gener. Nu är det möjligt, atttesta dessa gener och låta bestämma denpersonliga risken långt innanprostatacancern inträffar. Är risken tydligtförhöjd, kan man förebygga uppkomsten avsjukdomen med ett förebyggandevårdprogram. Dessutom kan man med etttidigare och intensivare observationsprogrami god tid fastställa möjliga sjukligaförändringar och ev. behandla dem i god tid.Härigenom kan man i de flesta fall förhindraallvarliga och oangenäma konsekvenser.

Sida 16 av 81

ANDROLOGI

Relevanta gener vid prostataInom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som höjer och sänker riskenför prostatacancer endast måttligt, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar mandessa genetiska variationer tillsammans, kan de påverka sannolikheten avsevärt. Analysen avde relevanta genetiska variationerna kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

TCF2 rs4430796 G>A G/G 1 - - - LOC124685 rs1859962 T>G T/G 1 - - - 8q24 region 2 rs16901979 C>A C/A 1.53 - - RISK 8q24 region 3 rs6983267 T>G G/G 1.25 - - RISK 8q24 Region 1 rs1447295 C>A C/C 1 - - - VDR rs2107301 C>T C/T 1.11 - - RISK 8q24 rs4242382 G>A A/A 2.1 - - RISK 8q24 rs7837688 T>G T/T 1 - - - 8q24 rs2011077 A>G G/A 2.4 - - RISK RNASEL rs627928 G>T G/G 1 - - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form avgenetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp =personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något,PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = dennavariation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sida 17 av 81

Sammanfattning av effekternaHär ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa ochkropp:

➤ Risken att insjukna i prostatacancer är i jämförelse med befolkningsgenomsnittetungefär 1.8 - ggr förhöjd

Hur hög är din risk att insjukna i prostatacancer? LÅG

GENOMSNITTSRISK

HÖGRE

▲

Från och med när rekommenderasförebyggande undersökningar? FRÅN 45-ÅRSÅLDERN

TIDIGARE

▲

Sida 18 av 81

ANDROLOGI

Prevention och vårdP.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att utveckla sjukdomar i prostata ochdärför är förebyggande vård nu av stor betydelse för dig, för att på bästa sätt förhindrautveckling av sjukdomen. Ditt förebyggande vårdprogram består av två viktigaområden:

Förebyggande vårdDå en godartade förstoringen av prostata är beroende av ett nära samspel mellan gendefekteroch din livsstil, bör du motverka gendefekterna, som du bär på, genom en anpassning av dinlivsstil, för att förbättra sjukdomens förlopp. Akta därför på en balanserad, fiberrik, kalori- ochfettsnål kost och drick tillräckligt med vatten.

Även rött kött och mjölkprodukter bör du endast tillfälligt inta efter 45-års ålder och bara äta imåttliga mängder, eftersom den regelbundna konsumtionen ökar risken för prostatacancermed upp till 60%. Därigenom förhindrar du övervikt och befrämjar den regelbundna blås- ochtarmtömningen, tre viktiga faktorer som förebygger uppkomsten av prostatacancer.

Alkohol är likaså en riskfaktor för utvecklingen av sjukdomen. Därför bör du från 45-års åldernåtnjuta alkoholiska drycker endast tillfälligt och i måttliga mängder. Tänk också på tillräckligtmed sportsliga aktiviteter (måttligt med regelbundet). Du gör bäst i att välja en sport, som dutycker om eller en aktivitet, som du kan utöva regelbundet med vänner. Varje form av träninghjälper, men bäst vore det, om du skulle utöva sport 5 ggr i veckan under en timme per gång.Regelbunden sport starker muskulaturen runt prostata och sörjer för ett tillräckligt blodflöde,som tydligt sänker sjukdomsrisken.

En Ytterligare en riskfaktor för utvecklingen av prostatacancer är enligt vetenskapens status avidag en brist på vitamin D. Vitamin D produceras vanligtvis i huden av UV-B strålarna i solljuset,vilket leder till bristtillstånd i mindre soliga länder eller hos personer, som undviker solljus.Denna brist är associeras med en rad av cancersorter, varför vi föreslår en tillräcklig mängd avvitamin D. Därför bör du röra dig mycket ute i det fria och även inta vitamin D-rik kost. Dit hörlevertran, lax, tonfisk och makrill.

Dessutom är det bra att försäkra sig om ett tillräckligt intag av vitamin D genomnäringstillskott.

Tidig diagnos

Sida 19 av 81

Då du p.g.a. dina gener är utsatt för en förhöjd risk, att insjukna i prostatasjukdomar, är enårlig rutinundersökning av stor vikt för dig. Generellt rekommenderas den män fr.o.m. 45:elevnadsåret, men för personer i riskgruppen rekommenderar vi den redan från 40.Undersökningen bör innehålla följande punkter:

Den rektala avkännings-undersökningen: Då känner man på prostatan och undersöker denefter anomaliteter. Denna undersökning kan visserligen vara oangenäm, men kan fastställa enstor del fall och ev. vara anledning till vidare undersökningar.PSA-besämningen: PSA är en blodparameter, som kan visa tecken på en prostataförstoring ellertumörsjukdom. Denna kan bestämmas med hjälp av en enkel blodtappning ochlaboratorieundersökning och kan hjälpa med att ställa diagnosen.Undersökning av tömningen av urinblåsan:Här kan man med hjälp av en enkel ultraljuds-undersökning bestämma den urinmängd, sombefinner sig i urinblåsan.Större mängder av resturin i blåsan är ett gott tecken på en felfunktion av prostatan.

Dessutom bör du göra dig förtrogen med de typiska symptomen, för att genastfastställa dem och kunna låta undersöka dem av en läkare. Uppsök omedelbart enläkare, när du observerar följande besvär hos dig för första gången:

➤ Ökad urinträngning, särskilt nattetid ➤ Svårigheter att i början urinera ➤ Oförmåga att kasta vatten (Urinförträngning) ➤ svag eller avbrutet urinflöde ➤ Smärtsam ejakulation ➤ Blod i urinen eller i sädesvätskan, ➤ Smärta i prostata ➤ Starka smärtor i nedre ryggslutet (korsryggen), i bäckenet, höfterna eller låren (ischiassmärtor)➤ Mindre kraftig erektion eller impotens➤ Mindre sädesavgång.

När du håller dig till dessa förebyggande vård- resp. observationsåtgärder, kan du förebyggasjukdomen effektivt eller genast konstatera de första symptomen och låta behandla dem rätt.Svåra och ofta oangenäma konsekvenser kan därigenom i de flesta fall undvikas.

Sida 20 av 81

ANDROLOGI

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid prostata ochbesläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpadin läkare att välja den riktiga dosen.

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

alfentanil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

buprenorphine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

codeine (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

enflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

fentanyl Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

halothane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

hydrocodone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

isoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

levacetylmethadol troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

lidocaine Normal ~150% Ofta ~160% Byte önskvärt

methadone Normal ~90% Normal ~100% Ej nödvändig

methoxyflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

oxycodone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

paracetamol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

phenacetin Normal ~80% Ofta ~100% Ej nödvändig

ropivacaine Normal ~180% Ofta ~200% Byte önskvärt

sevoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

tramadol (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

zolmitriptan Normal ~200% Ofta ~200% Byte önskvärt

Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

aprepitant Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

dolasetron Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

domperidone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

metoclopramide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 21 av 81

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för

cancerbehandling ochprevention

Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

anastrozole Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

cyclophosphamide troligt starkare ~67% Ofta ~70% Ej nödvändig

docetaxel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

doxorubicin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

erlotinib Normal ~120% Ofta ~120% Ej nödvändig

etoposide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

gefitinib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

ifosfamide troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

imatinib troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

nilutamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

paclitaxel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

sorafenib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

sunitinib troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

tamoxifen (FDA!) troligt starkare ~95% Normal ~100% Ej nödvändig

temsirolimus Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

teniposide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

vemurafenib Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

vinblastine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

vincristine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

vindesine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Doseringsrekommendationer för läkaren:~100% ( dosera helt enkelt normalt), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0%(använd om möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarensansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av enmedicin.

Sida 22 av 81

VETENSKAP

Prostate Health Sensor TCF2 - Transcription factor 2 (rs4430796) Transkriptionsfaktor 2 (TCF-2 eller HNF1B) bildar en Heterodimer med TCF1 och aktiverar resp. inhiberar uttrycket av olika målgener.Polymorfismen rs4430796 är förknippad med en förhöjd risk för prostatacancer.


A/A 18% Förhöjd risk för Prostatacancer (OR: 1:4)

A/G 56% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

X G/G 26% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9.

Levin et al. Chromosome 17q12 variants contribute to risk of early-onset prostate cancer. Cancer Res. 2008 Aug 15,68(16):6492-5.

Gudmundsson et al. Two variants on chromosome 17 confer prostate cancer risk, and the one in TCF2 protects against type 2 diabetes. Nat Genet. 2007Aug,39(8):977-83.

LOC124685 - Myosin, lätt kedja 6, alkali, av mjuka muskel och icke-muskel pseudogener (rs1859962) I en genom-omfattande associationsstudie visades, att Polymorfismen rs1859962 på Kromosomen 17q24.3 är för-knippad med en förhöjdrisk för prostatacancer.


T/T 24% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

X T/G 57% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

G/G 19% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.28)

Litteratur Sun et al. Cumulative effect of five genetic variants on prostate cancer risk in multiple study populations. Prostate. 2008 Sep 1,68(12):1257-62.


Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9

8q24 region 2 (rs16901979) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.


A/A 1% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.53)

X A/C 5% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.53)

C/C 94% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9

Cheng et al. 8q24 and prostate cancer: association with advanced disease and meta-analysis. Eur J Hum Genet. 2008 Apr,16(4):496-505.


Sida 23 av 81

8q24 region 3 (rs6983267) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.


T/T 24% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

T/G 55% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.25)

X G/G 21% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.25)

Litteratur Haiman et al. A common genetic risk factor for colorectal and prostate cancer. Nat Genet. 2007 Aug,39(8):954-6.

Yeager et al. Genome-wide association study of prostate cancer identifies a second risk locus at 8q24. Nat Genet. 2007 May,39(5):645-9. Epub 2007 Apr 1.

Zheng et al. Cumulative association of five genetic variants with prostate cancer. N Engl J Med. 2008 Feb 28,358(9):910-9.

Cheng et al. 8q24 and prostate cancer: association with advanced disease and meta-analysis. Eur J Hum Genet. 2008 Apr,16(4):496-505.

8q24 Region 1 (rs1447295) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.


A/A 1% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.22)

A/C 12% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.22)

X C/C 87% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Zheng et al. Association between two unlinked loci at 8q24 and prostate cancer risk among European Americans. J Natl Cancer Inst. 2007 Oct17,99(20):1525-33. Epub 2007 Oct 9.

Amundadottir et al. A common variant associated with prostate cancer in European and African populations. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):652-8. Epub 2006 May7.

Freedman et al. Admixture mapping identifies 8q24 as a prostate cancer risk locus in African-American men. Proc Natl Acad Sci U S A. 2006 Sep19,103(38):14068-73. Epub 2006 Aug 31.

VDR - vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs2107301)) VDR-genen är kodad på Vitamin-D-Receptorn, som räknas till familjen steroidreceptorer. Det rör sig om en transkriptions faktor, somreglerar vissa mål-geners aktivitet och på så vis påverkar ämnesomsättningen. Polymorfismen rs2107301 är förknippad med en förhöjdrisk för prostatacancer.


T/T 8% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 2.47)

X T/C 36% Förhöjd risk för prostata cancer (OR: 1.11)

C/C 56% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Schäfer et al. No association of vitamin D metabolism-related polymorphisms and melanoma risk as well as melanoma prognosis: a case-control study. ArchDermatol Res. 2012 Jul,304(5):353-61.

Holt et al. Vitamin D pathway gene variants and prostate cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 Jun,18(6):1929-33.

Holick et al. Comprehensive association analysis of the vitamin D pathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer. Cancer EpidemiolBiomarkers Prev. 2007 Oct,16(10):1990-9.

Sida 24 av 81

8q24 (rs4242382) Flera studier har visat, att olika Polymorfismer på 8q24 ökar risken för prostatacancer.


X A/A 1% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 2.1)

A/G 14% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.91)

G/G 85% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer



Fitzgerald et al. Analysis of recently identified prostate cancer susceptibility loci in a population-based study: associations with family history and clinicalfeatures. Clin Cancer Res. 2009 May 1,15(9):3231-7.



X T/T 1% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

T/G 14% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.91)




Lindstrom et al. Characterizing associations and SNP-environment interactions for GWAS-identified prostate cancer risk markers--results from BPC3. PLoSOne. 2011 Feb 24,6(2):e17142.



A/A 4% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

X A/G 32% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 2.4)


Litteratur Ma et al. Polymorphisms of fibroblast growth factor receptor 4 have association with the development of prostate cancer and benign prostatic hyperplasiaand the progression of prostate cancer in a Japanese population. Int J Cancer. 2008 Dec 1,123(11):2574-9.

Sida 25 av 81

RNASEL - Ribonuclease L (2',5'-oligoisoadenylate syntetas-beroende) (rs627928) RNase L, kodad genom RNASEL-genen, är en Ribonukleas, som bryter ned virala och cellulära RNA. Polymorfismen rs627928 är förknippadmed en förhöjd risk för prostatacancer.


T/T 15% Förhöjd risk för Prostatacancer (OR: 1:4)

T/G 51% Förhöjd risk för prostatacancer (OR: 1.24)

X G/G 34% Ingen förhöjd risk för Prostatacancer

Litteratur Mi et al. An update analysis of two polymorphisms in encoding ribonuclease L gene and prostate cancer risk: involving 13,372 cases and 11,953 controls. GenesNutr. 2011 Nov,6(4):397-402.

Breyer et al. Genetic variants and prostate cancer risk: candidate replication and exploration of viral restriction genes. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev.2009 Jul,18(7):2137-44.

Li et al. RNASEL gene polymorphisms and the risk of prostate cancer: a meta-analysis. Clin Cancer Res. 2006 Oct 1,12(19):5713-9.

Sida 26 av 81


CARDIOVASCULAR SENSORPrevention och behandling av störningen av fettämnesomstättningen

• Analys av mer än 18 genvariationer• Anlag för Cholesterol- (HDL och LDL), definiera Homozystein- ochTriglyceridvärden• Är Omega3 lämpligt eller kontraproduktivt för Cholesterolvärden?• Definiera anlag för plötslig hjärtdöd (Long QT invervall)• Lämpliga mikronäringsämnen för prevention och behandling• Analyser av 19 genetiska variationer, för effekten av 26+ relevanta mediciner• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• Läkares ledning för den optimala förebyggande vården

HJÄRTKRETSLOPP

Kardiovaskulära sjukdomarKolesterol och Triglycerider är livsnödvändiga fetter, som vår kropp använder för att bildacellmembran och lagra energi, för att uppta fettlösliga vitaminer och bilda hormoner. Dådessa fetter är så livsnödvändiga, producerar vår kropp själv kolesterol, som fördelas genomblodbanorna och tillhandahålls i hela kroppen för cellbildningen. På det här sättetproducerar vår kropp själv ca. 70 % av det nödvändiga kolesterolet och hämtar de resterande30 % ur vår näring.

Eftersom mer kolesterol upptas i blodet efter enmåltid, finns det stränga regleringsmekanismer,som långsiktigt håller kolesterolspegeln pånormalnivå. Om det finns för mycket kolesterol iblodet, transporteras det till levern i form avHDL-kolesterin och filtreras ur blodet. På det härviset sänks kolesterinspegeln. Transporten gårvisserligen även i den andra riktningen, dåkolesterinet överförs från levern till blodet.Härigenom höjs kolesterinspegeln i blodet. Dåen hög kolesterinspegel kan utlösa sjukdomenarterioskleros, är naturligtvis en lågkolesterinspegel för ett sunt liv önskvärd.

Därför anses HDL-kolesterol, som är det justutsöndrade kolesterolet, som "bra" kolesterol.LDL-kolesterol, som transporteras från levern tillblodomloppet, betraktas som "dåligt"kolesterol.

Därför är det viktigt för ett sunt liv attbevara en hög HDL- och en låg LDL-kolesterolspegel.

Ett antal gener är antingen ansvariga förregleringen av kolesterol- och triglyzeridvärdeneller höjer risken för kardiovaskulära sjukdomar.Personer, som bär på defekter i en eller flera avdessa gener måste du vara vaksam på mängdenav intaget av fett.Då kosten har största betydelse förämnesomsättningen, är följaktligen en kostanpassad efter dina gener mycket viktig.

Sida 28 av 81

Störningar i hjärtrytmenDet Långa-QT-Syndromet är en livsfarlig sjukdom, som hos annars fullkomligt friskapersoner kan leda till plötslig hjärtdöd.

Hjärtats slag utlöses med hjälp av en konstantåterkommande elektrisk impuls, som berör helahjärtat. Tiden från att hjärtslaget startar tilltidpunkten, då cellerna förbereder sig för nästahjärtslag, kallar man QT-tid. Är denna särskiltlång, finns häri-genom risken, att det i speciellasituationer uppstår anfallslikahjärtrusningstillstånd, hjärtsvikt,svindelattacker eller svimningsanfall. I värstafall slutar sådana händelser med hjärtstilleståndpga. kammar-flimmer. De flesta, som drabbas avdenna sjukdom, märker emellertid ingasymptom, förrän en livshotande situationutvecklats. Symptomen och anfallenförekommer oftast i samband med kroppsligbelastning eller stress. Med hjälp av ett EKG iavslappnat tillstånd och en genanalys kan manbättre identifiera patienter med särskilt högrisk.

Förlängningen av QT-tiden själv är normalt intekännbar. Fler än hälften av patienterna med ettLångt-QT-syndrom har inga som helst besvär.När symptom uppstår, så förorsakas dessa redanav potentiellt livshotande hjärtsvikt, som måstebedömas som ett allvarligt sjukdomstecken. Dåhandlar det om pågående (> 30 sek.) eller ej-pågående (< 30 sek.) hjärtrusning; som beroendepå tidslängd och pulsfrekvens,kroppskonstitution och det allmänna tillståndetibland inte märks eller kan leda till svindel,plötslig avsvimning eller t.o.m. hjärtstilleståndoch därpå följande plötslig hjärtdöd. Dåhjärtrusning mestadels inträffar plötsligt ochvid kroppslig belastning eller i stressituationer,kommer symptomen ofta helt oväntat och närman mår bra i de beskrivna situationerna.

Det i första hand viktigaste för dem, som ärutsatta för en genetisk risk, är att förebyggauppkomsten av symptomen. Detta med hjälp aven noggrann läkarkontroll av hjärtfrekvensenvid risksituationer. Till dessa hör sjukdomar ihjärtverksamhetens kretslopp, sockersjukandiabetes mellitus, kraftig övervikt, en ålder över55 år, extrem kroppslig aktivitet och intaget avsärskilda mediciner.Om man fått diagnosen förlängt QT-intervall inämnda situationer, kan man som förebyggande

åtgärd i förekommande fall behandla patientenmedicinskt . Numera är det möjligt att låta testasin personliga risk genom en genanalys, för attkonstatera, om man hör till riskgruppen och föratt i sådana fall reagera riktigt. Allvarligakonsekvenser som plötslig hjärtdöd kanhärigenom mestadels undvikas.

Sida 29 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för hjärt -blodcirkulationsstörningarI vetenskapen har man redan identifierat flera gener och polymorfer med en risk för diversekardiovaskulära komplikationer. Genom analysen av dessa polymorfer kan man av resultatetfastställa sjukdomsrisken liksom andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper.

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) SYMBOL rs NCBI POLYMORPH. GENTYP OR RESPOND PROTEKTIV RISK

CHD13 rs8055236 G>T G/G - - - RISK CHDS8 rs1333049 G>C G/G - - - - APOA5 rs662799 -1131T>C A/A - - - - PON1 rs662 Q192R G/G - - PROTEKTIV RISK PON1 rs854560 L55M T/T - - - - APOB rs5742904 R3500Q A/A - - - RISK SREBF2 rs2228314 Gly595Ala G/G - - - RISK NOS3 Ins/Del Int. 4 Ins/Del Intron 4 Ins/Ins - - - - NOS3 rs2070744 -786 T/C C/C - - - RISK NOS3 rs1799983 Glu298Asp G/G - - - - APOA1 rs670 -75G > A G/G - RESPOND - - MTRR rs1801394 Ile22Met A/A - - - - MMP3 rs3025058 5A/6A T/T - - - RISK GJA4 rs1764391 Pro319Ser C/C - - - RISK ITGB3 rs5918 Leu33Pro C/C - RESPOND - RISK CETP rs708272 Taq1(B1>B2) C/C - - - RISK MTHFR rs1801133 C>T C/C - - - - APOE rs429358 T>C T/T - - - - APOE rs7412 T>C T/T - - - - APOE TYP kombination E2/E3/E4 E2/E2 - RESPOND - - NOS1AP rs16847548 T>C T/T - - - - NOS1AP rs12567209 G>A G/G - - - - NOS1AP rs10494366 T>G T/T - - - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr såstor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationenreagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökarrisken för sjukdomen hos dig.

Sida 30 av 81

Sammanfattning av effekternaDå flera risk-gener, som ger upphov till diverse kardiovaskulära komplikationer, analyserats inomramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varjeindivid drabbad av en särskild genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på fler risk-variationerän befolkningsgenomsnittet och därför har en större risk att insjukna. Det kan däremot också varamöjligt att bära på färre risk-variationer än den allmänna befolkningen, varigenom du har visst skyddmot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationernahar på din hälsa och din kropp:

➤ Du har en i jämförelse med befolkningsgenomsnittet en 12.6 X ggr så stor risk att insjukna iKoronar Hjärtsjukdom ➤ Starka anlag för höga LDL-kolesterolvärden➤ Svaga anlag för höga Triglyzeridvärden➤ Vitamin B2 har ingen homozysteinsänkande effekt ➤ Omega3 fettsyror försämrar ditt kolesterinvärde➤ Aspirin erbjuder inget skydd mot trombos i risksituationer➤ Anlag för låga HDL-kolesterolvärden

Risk för KHK, artheroskleros och hjärtinfarkt SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Anlag för LDL-kolesterinvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Anlag för HDL-kolesterinvärden NORMAL

LÅG

▲

Effekt av omega3 på HDL-kolesterin FÖRBÄTTRING

FÖRSÄMRING

▲

Anlag för triglyzeridvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Anlag för homozysteinvärden NORMAL

ÖKAD

▲

Effekt av vitamin B2 på homozystein SÄNKNING

INGEN/INGET

▲

Effekten av aspirin för thrombosprevention SKYDD

INGEN/INGET

▲

Risk för plötsligt hjärtstillestånd (QT) NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 31 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdEftersom du har ett indirekt anlag för koronar hjärtsjukdom, är förebyggande vård specielltviktig för dig för att förbli frisk. Därför är det särskilt viktigt för dig att kontrolleranormaliseringen av blodfettvärdena redan före en ev. uppkomst av sjukdomen. Tala då meddin läkare om din ökade risk och börja ett kontrollprogram med honom, genom vilket dittkolesterol (HDL- och LDL) liksom triglyceridvärde mäts ca två gånger per år.De förebyggande åtgärderna och behandlingsmöjligheterna för resp. blodfetter är listade enoch en och bör vid behov och i förekommande fall följas under din läkares ledning.

Förebyggande åtgärder➤ Bedriv sport resp. se till att röra dig regelbundet.➤ Bäst är uthållighetsträning av olika slag (gång, stavgång, cykling, simning, styrketräning etc.) ochkontrollera din vikt. Vi rekommenderar minst 30 min. rörelse 5 dagar i veckan. ➤ Självfallet bör var och en låta bli att röka, i synnerhet som det är en särskilt stark riskfaktor förkranskärlssjukdomar. Därför skulle alla (särskilt genetiskt förbelastade personer) absolut låta bli att röka. ➤ Liten alkoholförbrukning av max. en alkoholisk dryck per dag är tillåtet. ➤ Måltider bör som regel tillagas med lite fett. Då är fisk, fågel och magert kött att rekommendera. Menman bör minska på feta köttvaror som korv, späck, fett kött och inälvor såsom feta ostsorter. ➤ Vid konsumtion av mjölkprodukter bör man akta sig för lättmjölk, mager ost och yoghurt. ➤ Ät som regel litet animaliska livsmedel och använd i huvudsak vegetabiliska oljor. ➤ Inta flera gånger per dag fiber i form av frukt och grönsaker.

Omega 3➤ Omega-3-fettsyror rekommenderas oftast mot högt kolesterol, men hos dig försämras förmodligenytterligare Omega-3-fettsyrorna p.g.a. din APOA1-gen. Försök hellre med phytosteroler somnäringsersättningsmedel.

Om blodfettsvärdena trots en sund levnadsstil inte normaliserats, bör man tillgripa medicinskbehandling. Som valmöjlighet finns statiner, gallsyrebindare, fibrater, niazin (vitamin B3) ochkolesterolsynthes- och resorptionshämmare. Vilken medicin som i så fall är lämplig för dig, avgör dinläkare. Då man mestadels bara kan förhindra en försämring av sjukdomen vid långt framskridenarterioskleros, är förebyggande vård i det här fallet särskilt viktigt.

Sida 32 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid diversekardiovaskulära komplikationer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjligvarning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling

av störningar i hjärtrytmen


amiodarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

dronedarone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

encainide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

flecainide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

mexiletine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

procainamide Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

propafenone (FDA!) troligt starkare ~140% Ofta ~140% Byte önskvärt

quinidine (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

sparteine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling

av blodtryck


alprenolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

carvedilol (FDA!) Normal ~80% Ofta ~100% Ej nödvändig

cilostazol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

debrisoquine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

eplerenone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

hydralazine (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

isosorbide-dinitrate (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

metoprolol (FDA!) Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

nebivolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

perhexiline Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

propranolol (FDA!) Normal ~110% Normal ~120% Ej nödvändig

s-metoprolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

timolol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

Sida 33 av 81

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för

kolesterolsänkning


atorvastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

cerivastatin Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

fluvastatin Normal ~21% Ofta ~20% Byte önskvärt

lescol Normal ~21% Ofta ~20% Byte önskvärt

lovastatin troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig



Sida 34 av 81

VETENSKAP

Cardiovascular Sensor CDH13 - Cadherin 13 (rs8055236) CDH13 genen är kodad för ett protein av Cadherin Superfamiljen. Proteinet är lokaliserat på cellembranet och exprimieras bl.a. i hjärta, iaortaväggen, i neuroner och i ryggmärgen. Polymorfismen rs8055236 förknippas med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar.


T/T 2% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

T/G 34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.91)

X G/G 64% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 2.23)

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls.

Linnea M. Baudhuin. Genetics of coronary artery disease: focus on genome-wide association studies. Am J Transl Res. 2009, 1(3): 221–234.

CHDS8 - Koronar hjärtsjukdom, känslighet för, 8 (rs1333049) Polymorfismen rs1333049 på genen CHDS8 (Coronary hjärtsjukdom, mottaglig till, 8) förknippades upprepade ggr med en förhöjd risk förhjärtsjukdomar.


X G/G 30% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/C 50% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47)

C/C 20% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9)

Litteratur Bilguvar K. et al. Susceptibility loci for intracranial aneurysm in European and Japanese populations. Nat Genet. 2008 Dec,40(12):1472-7.

Helgadottir A. et al. The same sequence variant on 9p21 associates with myocardial infarction, abdominal aortic aneurysm and intracranial aneurysm. NatGenet. 2008 Feb,40(2):217-24.

Helgadottir A. et al. A common variant on chromosome 9p21 affects the risk of myocardial infarction. Science. 2007 Jun 8,316(5830):1491-3.

Karvanen J. et al. The impact of newly identified loci on coronary heart disease, stroke and total mortality in the MORGAM prospective cohorts. GenetEpidemiol. 2009 Apr,33(3):237-46.

Sida 35 av 81

APOA5 - Apolipoprotein A-V (rs662799) Apolipoprotein A-V spelar en viktig roll vid regleringen av Plasma- Triglycerider. Rs662799 Polymorfismen leder till en förhöjning av dessavärden, vilket ökar risken för Koronar hjärtsjukdom, Arterioskleros och hjärtinfarkt. Dessutom visade det sig, att bärare av G-Allel visar enliten viktökning vid fettsnål kost.


X A/A 96% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 3% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarktanlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet)anlag för förhöjda Triglycerid-värden

G/G 1% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarktanlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet)anlag för förhöjda Triglycerid-värden

Litteratur Aberle J. et al. A polymorphism in the apolipoprotein A5 gene is associated with weight loss after short-term diet. Clin Genet. 2005 Aug,68(2):152-4.

Aouizerat B. E. et al. Genetic analysis of a polymorphism in the human apoA-V gene: effect on plasma lipids. J Lipid Res. 2003 Jun,44(6):1167-73.

Dorfmeister B. et al. The effect of APOA5 and APOC3 variants on lipid parameters in European Whites, Indian Asians and Afro-Caribbeans with type 2diabetes. Biochim Biophys Acta. 2007 Mar,1772(3):355-63.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs662) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.


A/A 43% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/A 47% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

X G/G 10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant in secondaryprevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45.

Hassan et al. The Q192R polymorphism of the paraoxonase 1 gene is a risk factor for coronary artery disease in Saudi subjects. Mol Cell Biochem. 2013Aug,380(1-2):121-8.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs854560) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen.Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk.


X T/T 18% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/T 46% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

A/A 36% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant in secondaryprevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45

Sida 36 av 81

APOB R3500Q - Apolipoprotein B (rs5742904) Apolipoprotein B (ApoB) ist Huvudproteinbeståndsdelen av LDL (Low Density Lipoprotein) proteiner, som är ansvariga för Kolesterin-transporten i blodet. APOB reglerar på så sätt LDL-koncentrationen i organismen. Polymorfismen rs5742904 leder till en förhöjd LDL-kolesterin spegel.


G/G 98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 1% Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarktbetydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

X A/A 1% Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarktbetydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

Litteratur Real et al. Influence of LDL receptor gene mutations and the R3500Q mutation of the apoB gene on lipoprotein phenotype of familial hypercholesterolemicpatients from a South European population. Eur J Hum Genet. 2003 Dec,11(12):959-65.

Meriño-Ibarra et al. Screening of APOB gene mutations in subjects with clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Hum Biol. 2005 Oct,77(5):663-73.

Haiqing et al. Familial Defective Apolipoprotein B-100 and Increased Low-Density Lipoprotein Cholesterol and Coronary Artery Calcification in the Old OrderAmish. Arch Intern Med. Nov 8, 2010, 170(20): 1850–1855.

Castillo et al. The apolipoprotein B R3500Q gene mutation in Spanish subjects with a clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Atherosclerosis.2002 Nov,165(1):127-35.

SREBF2 - Sterol regulatory element bindande transkriptions- factor 2 (rs2228314) SREBF2 eller SREBP2 (Sterol regulatory element-bindande protein 2) är en transkriptions faktor, som medverkar vid regleringen avKolesterinämnes-omsättningen. Genom styrningen av skilda målgeners transkriptionella aktivitet hålls Kolesterinkoncentrationen ijämvikt.


X G/G 52% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdomanlag för förhöjda LDL Kolesterin-värden

G/C 45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdominget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

C/C 3% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdominget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

Litteratur Fan et al. Expression of sterol regulatory element-binding transcription factor (SREBF) 2 and SREBF cleavage-activating protein (SCAP) in human atheromaand the association of their allelic variants with sudden cardiac death. Published online Dec 30, 2008.

Durst et al. The discrete and combined effect of SREBP-2 and SCAP isoforms in the control of plasma lipids among familial hypercholesterolaemia patients.Atherosclerosis. 2006 Dec,189(2):443-50.

Sida 37 av 81

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (Ins/Del Int. 4) NO-Syntaser (NOS) är Oxidaser, som katalyserar reaktionen av Arginin till Citrullin och Kväve-monoxid. NOS3 är en endotelialKvävemonoxid-syntas och expremeras huvudsakligen i Endotelceller vid insidan av blodcellerna. Där reglerar NOS3 indirekt blodtrycketoch hjärtats efterbelastning. Olika Polymorfismer i NOS3-genen medverkar med förhöjd risk till kardiovaskulära sjukdomar.


X Ins/Ins 76% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Ins/Del 22% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Del/Del 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Casas et al. Endothelial nitric oxide synthase genotype and ischemic heart disease: meta-analysis of 26 studies involving 23028 subjects. Circulation. 2004Mar 23,109(11):1359-65.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs2070744) AE Genotyp GF Resultat möjligheter

T/T 98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/T 1% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

X C/C 1% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Rossi et al. The T(-786)C endothelial nitric oxide synthase genotype predicts cardiovascular mortality in high-risk patients. J Am Coll Cardiol. 2006 Sep19,48(6):1166-74.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs1799983) AE Genotyp GF Resultat möjligheter

X G/G 40% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/T 52% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

T/T 8% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Zhang et al. The G894T polymorphism on endothelial nitric oxide synthase gene is associated with increased coronary heart disease among Asia population:evidence from a Meta analysis. Thromb Res. 2012 Aug,130(2):192-7.

Abdel-Aziz et al. Association of endothelial nitric oxide synthase gene polymorphisms with classical risk factors in development of premature coronary arterydisease. Mol Biol Rep. 2013 Apr,40(4):3065-71.

Sida 38 av 81

APOA1 - Apolipoprotein A-I (rs670) Apolipoprotein A1 (ApoA1) är huvudproteinbeståndsdelen av HDL (High-density lipoprotein) partiklarna i blodet. Dessa är ansvariga förtransporten av överflödigt Kolesterol i levern, där det omvandlas och utsöndras. Polymorfismen rs670 påverkar såväl effekten av fler-faldigt omättade fettsyror på HDL-kolesterinspegeln, som även risken för hjärtsjukdomar.


X G/G 50% Ingen förhöjd sjukdomsriskett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) FÖRSÄMRAR HDL Kolesterin-värdena

A/G 38% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47) /Arterioskleros/Hjärtinfarktett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

A/A 12% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9) /Arterioskleros/Hjärtinfarktett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

Litteratur Angotti E. et al. A polymorphism (G-->A transition) in the -78 position of the apolipoprotein A-I promoter increases transcription efficiency. J Biol Chem. 1994Jul 1,269(26):17371-4.

Juo S. H. et al. Mild association between the A/G polymorphism in the promoter of the apolipoprotein A-I gene and apolipoprotein A-I levels: a meta-analysis.Am J Med Genet. 1999 Jan 29,82(3):235-41.

Ordovas J. M. et al. Polyunsaturated fatty acids modulate the effects of the APOA1 G-A polymorphism on HDL-cholesterol concentrations in a sex-specificmanner: the Framingham Study. Am J Clin Nutr. 2002 Jan,75(1):38-46.

MTRR - 5-methyltetrahydrofolate-homocysteine methyltransferase reductase (rs1801394) Metionin är en väsentlig, svavel-haltig, proteinogen aminosyra.Syntesen av Metionin katalyseras genom Enzymet Metionin Syntas, som isin tur behöver Homocystein. Det genom genen MTRR kodade proteinet (Metionin-Syntas-Reduktas) regenererar inaktiva MetioninSyntaser genom metylering.


X A/A 38% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G 34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarktanlag för förhöjda Homocystein-värden

G/G 28% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarktanlag för förhöjda Homocystein-värden

Litteratur Cai et al. Genetic variant in MTRR, but not MTR, is associated with risk of congenital heart disease: an integrated meta-analysis. PLoS One. 2014 Mar4,9(3):e89609.

Olteanu et al. Differences in the efficiency of reductive activation of methionine synthase and exogenous electron acceptors between the commonpolymorphic variants of human methionine synthase reductase. Biochemistry. 2002 Nov 12,41(45):13378-85.

MMP3 - Matrix metallopeptidase 3 (stromelysin 1, progelatinase) (rs3025058) Matrix Metalloproteinasen-3 (MMP3) eller Stromelysin1 är en zinkberoende Endopeptidas och medverkar vid nedbrytningen avextracellulära Matrixkomponenter. Den spelar därmed indirekt en viktig roll vid omformningen av cellvävnader, vid sårläkning och vidprocesser i sb.m. inflammationer. Det framkom, att Polymorfismen (rs3025058) påverkar sjukdomsrisken av hjärtsjuk-domar.


X T/T 10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

T/Del 47% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Del/Del 43% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

Litteratur Abilleira et al. The role of genetic variants of matrix metalloproteinases in coronary and carotid atherosclerosis. J Med Genet. 2006 Dec,43(12):897-901. Epub2006 Aug 11.

Zee et al. Genetic risk factors in recurrent venous thromboembolism: A multilocus, population-based, prospective approach. Clin Chim Acta. 2009Apr,402(1-2):189-92.

Sida 39 av 81

GJA4 - Gap junction protein, alpha 4, 37kDa (rs1764391) GJA4 (Gap junction alpha-4 protein) genen tillhör Connexin-genfamiljen. Dessa trans-membranproteiner är delar av cell-cell kanaler (s.k."Gap Junctions"), som länkar samman angränsade celler med varandra och möjliggör utbytet av Joner och små Molekyler. "Gap Junctions"förekommer framför allt i Hjärtmuskelvävnaden, i Epitelceller och i Retinan.


T/T 14% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

C/T 41% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

X C/C 45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

Litteratur Zhao et al . Cx37 C1019T Polymorphism May Contribute to the Pathogenesis of Coronary Heart Disease. Genet Test Mol Biomarkers. 2014 Apr 28.

ITGB3 - Integrin, beta 3 (platelet glycoprotein IIIa, antigen CD61) (rs5918) Integrin beta-3 (ITGB3) eller CD61 är ett transmembran-protein, som är delaktigt i signalöverföringen mellan cellerna och denextracellulära matrixen. Det framgick, att bärare av C-Allel (rs5918) har en förhöjd risk för kardivaskulära sjukdomar. Dessutom påverkarPolymorfismen den blodförtunnande effekten av aspirin.


T/T 74% Ingen förhöjd sjukdomsriskaspirin skyddar mot trombos

T/C 24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarktaspirin ger inget skydd mot trombos

X C/C 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarktaspirin ger inget skydd mot trombos

Litteratur Undas et al. Pl(A2) polymorphism of beta(3) integrins is associated with enhanced thrombin generation and impaired antithrombotic action of aspirin at thesite of microvascular injury. Circulation. 2001 Nov 27,104(22):2666-72.

Weiss et al. A polymorphism of a platelet glycoprotein receptor as an inherited risk factor for coronary thrombosis. N Engl J Med. 1996 Apr 25,334(17):1090-4.

CETP - Cholesteryl ester transfer protein, plasma (rs708272) Kolesterinester-Transferproteinet (CETP) är ett porbildande protein, som spelar roll i Lipoproteinomsättningen. Det exprimerashuvudsakligen i levern och sörjer för överföringen av Kolesterinestern från HDL till LDL eller VLDL i utbyte mot Triglyzerider.Polymorfismen rs708272 påverkar regleringen av HDL-Kolesterinvärdena.


T/T 13% Inget anlag för dåliga HDL Kolesterinvärden (det goda Kolesterinet)

C/T 70% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

X C/C 17% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

Litteratur Radovica et al. The association of common SNPs and haplotypes in CETP gene with HDL cholesterol levels in Latvian population. PLoS One. 2013 May13,8(5):e64191.

Agirbasli et al. Multi-locus candidate gene analyses of lipid levels in a pediatric Turkish cohort: lessons learned on LPL, CETP, LIPC, ABCA1, and SHBG. OMICS.2013 Dec,17(12):636-45.

Wang et al. CETP gene polymorphisms and risk of coronary atherosclerosis in a Chinese population. Lipids Health Dis. 2013 Nov 27,12:176.

Sida 40 av 81

MTHFR - Methylenetetrahydrofolate reductase (NAD(P)H) (rs1801133) Methylentetrahydrofolat-Reduktasen (MTHFR) är delaktig i många ämnesomsättnings-vägar i den mänskliga kroppen.I Homocysteinomsättningen är den ansvarig för nedbrytningen av Homocystein till Metionin. Polymorfismen rs1801133 leder till enmindkad, enzymatisk aktivitet av Metylentetrahydrofolat-Reduktaserna och därmed till en förhöjd Homocysteinspegel.


T/T 9% Anlag för förhöjd HomocysteinspegelVitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

C/T 44% Anlag för förhöjd HomocysteinspegelVitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

X C/C 47% Inget anlag för förhöjd Homocystein-spegelvitamin B2 leder till en sänkning av Homocystein-spegeln

Litteratur Ashfield-Watt P.A. et al. Methylenetetrahydrofolate reductase 677C-->T genotype modulates homocysteine responses to a folate-rich diet or a low-dose folicacid supplement: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2002 Jul,76(1):180-6.

Bønaa K.H. et al. Homocysteine lowering and cardiovascular events after acute myocardial infarction. N Engl J Med. 2006 Apr 13,354(15):1578-88.

Lewis S. J. et al. Meta-analysis of MTHFR 677C->T polymorphism and coronary heart disease: does totality of evidence support causal role for homocysteineand preventive potential of folate? BMJ. 2005 Nov 5,331(7524):1053.

APOE E2/E3/E4 APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter Triglycerid-rika Lipoprotein-beståndsdelar och spelar en central roll i människans fett-ämnesomsättning.ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter, som betecknas Allele E2,E3 ochE4. E4-Allel är behäftad med en förhöjd risk förhjärtsjukdomar och Morbus Alzheimer.


X E2/E2 1% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL KolestrinvärdenAnlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E3 6% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E3/E3 66% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktInget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Inget anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E4 2% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/HjärtinfarktAnlag för förhöjda LDL KolestrinvärdenAnlag för förhöjda Triglyceridvärden



Litteratur Muendlein A et al. Synergistic effects of the apolipoprotein E epsilon3/epsilon2/epsilon4, the cholesteryl ester transfer protein TaqIB, and the apolipoproteinC3 -482 C>T polymorphisms on their association with coronary artery disease. Atherosclerosis. 2008 Jul,199(1):179-86.

Burman D et al. Relationship of the ApoE polymorphism to plasma lipid traits among South Asians, Chinese, and Europeans living in Canada. Atherosclerosis.2009 Mar,203(1):192-200.

Roberto Elosua et al. Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women the Framingham Heart Study. October 2004 The Journalof Lipid Research, 45, 1868-1875.

Dallongeville et al. Modulation of plasma triglyceride levels by apoE phenotype: a meta-analysis. J Lipid Res. 1992 Apr,33(4):447-54.

Breslow et al. Genetic Basis of Lipoprotein Disorders. Circulation. 1995 Jan 15,91(2):505-12.

Davignon et al. Apolipoprotein E polymorphism and atherosclerosis. Arteriosclerosis. 1988 Jan-Feb,8(1):1-21.

Cubrilo-Turek et al. Apolipoprotein E genotypes and metabolic risk factors for coronary heart disease in middle-aged women. Coll Antropol. 1998Jun,22(1):149-55.

Sida 41 av 81

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs16847548) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxidesyntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QT-intervall och enförhöjd risk för hjärtsjukdomar.


X T/T 74% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

T/C 25% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 1.3)

C/C 1% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 2.6)

Litteratur Arking et al. Multiple independent genetic factors at NOS1AP modulate the QT interval in a multi-ethnic population. PLoS One. 2009,4(1):e4333.

Crotti et al.NOS1AP is a genetic modifier of the long-QT syndrome. Circulation. 2009 Oct 27,120(17):1657-63.

Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations.Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.



X G/G 85% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

A/G 14% Skydd mot plötslig hjärtdöd (OR:0.51)

A/A 1% Förhöjd risk för plötslig hjärtdöd (OR: 1.31)

Litteratur Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations.Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.

Liu et al. A common NOS1AP genetic polymorphism, rs12567209 G>A, is associated with sudden cardiac death in patients with chronic heart failure in theChinese Han population. J Card Fail. 2014 Apr,20(4):244-51.

Eijgelsheim et al. Genetic variation in NOS1AP is associated with sudden cardiac death: evidence from the Rotterdam Study. Hum Mol Genet. Nov 1, 2009,18(21): 4213–4218.



G/G 10% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 4 till 7,9 ms)

G/T 48% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 1,7 till 4,6 ms)

X T/T 42% Inga anlag för ökat QT-intervall varaktighet

Litteratur Aarnoudse et al. Common NOS1AP variants are associated with a prolonged QTc interval in the Rotterdam Study. Circulation. 2007 Jul 3

Arking et al. A common genetic variant in the NOS1 regulator NOS1AP modulates cardiac repolarization. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):644-51.

Sida 42 av 81

THROMBO SENSORAtt förebygga trombos effektivt

• Möjlig diagnos av en förhöjd trombosrisk• Analys av 3 relevanta gener, som förorsakar trombos• Analys av 7 genvariationer för effekten av 4+ relevanta mediciner• Ett efter generna anpassat förebyggande vårdprogram för trombos• Ökat skydd mot hjärtinfarkt, slaganfall eller lungemboli• Varning för mediciner, som kan utlösa trombos hos dig• Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi• För kvinnor: Är hormon preparat farliga för deras hälsa?


HJÄRTKRETSLOPP

TrombosTrombos (blodpropp) är en sjukdom, då blodet stockar sig i ådrorna. Det kan då stoppa tillvissa blodkärl och hindra blodtillförseln till hjärta eller också till områden i hjärnan, vilketkan leda till skador eller t.o.m. förtvining av drabbade vävnader. Om delar av hjärnan ärdrabbad, talar man om slaganfall. Om blodtillförseln till hjärtat begränsas, talar mandäremot om en hjärtinfarkt. Den vanligaste formen av trombos är en begränsning avblodcirkulationen i benen, som beror på en blodstockning. Då består faran i, att stockningenlöses och sedan hindrar blodcirkulationen i hjärnan, hjärtat eller lungorna.

Genetiska förebyggande tester för att fastställaen ev. befintlig trombosrisk genomförs tyvärrendast sällan och eftersom inga symptommärks, innan trombosen inträffar, vet de flestamänniskorna inte, att de genetiskt ärpredisponerade.

Därför upptäcks en genetisk dispositionmestadels först efter att en trombos inträffat,som emellertid i många fall redan kan få ettdödligt förlopp. Genetiska förebyggandeundersökningar genomförs tyvärr alltför sällanän, även om man med vetskapen om en ökad riskkan träffa specifika förebyggande åtgärder och ide flesta fall förhindra uppkomsten av entrombos. Hittills identifierades flera gener, somförhindrar blodstockningen i ådrorna. Om en avdessa gener är defekt, kan den inte fullgöra sinuppgift och risken för bildningen av blodproppökar avsevärt. Varje människa har två gener avvarje typ och var tjugonde bär på en defekt iminst en gen och är därmed bärare med en ca. 8ggr förhöjd trombosrisk i förhållande tillnormalbefolkningen. Ca. en av 200 personer bärpå ett fel i båda generna av en gentyp och ärdärmed utsatt för en 80-falt högre trombosrisk.Att bära på defekta gener betyder emellertidinte med säkerhet, att det leder till en propp, förendast en del utvecklar också en trombos. Omdet leder till sjukdom, beror delvis också påandra faktorer, som t.ex. övervikt, sängliggandeoch inaktivitet, längre flygresor eller hos kvinnordessutom intag av p-piller, graviditet etc.

Precis det gör denna gentest så värdefull för den

förebyggande hälsovården, för när du vet om dingenetiska hälsorisk, kan du vidta förebyggandeåtgärder och i de flesta fall t.o.m. förhindrauppkomsten av en trombos.

Sida 44 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener vid trombosInom vetenskapen kunde man identifiera tre genetiska variationer, som avsevärt ökar risken förtrombos. Genom en analys av dessa tre Polymorphismer kan man beräkna risken att utveckla entrombos och reducera den med hjälp av specifika förebyggande vårdåtgärder. Följande generpåverkar din trombosrisk:


Factor-V rs6025 G>A G/G 1 - - - Factor-II rs1799963 G>A G/G 1 - - - PAI1 rs1799889 G>del G/G 1 - - -

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetiskvariation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligtanalysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genomden genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomenhos dig.

Sida 45 av 81

Sammanfattning av effekternaSärskilda gener har till uppgift att förhindra blodstockning i blodkärlen. Genetiska variationer idessa gener kan störa denna process och därför leda till stockning och en efterföljande blodpropp.Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa ochkropp.

➤ Din risk att utveckla en trombos i venerna har inte ökat➤ Din risk att utveckla en trombos i artärerna motsvarar den hos den allmänna befolkningen

Din risk att utveckla en trombos NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i venerna NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i artärerna NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 46 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vårdP.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att utveckla en trombos. Din riskmotsvarar därför den allmänna befolkningens och inga särskilda förebyggande åtgärder ärnödvändiga.

Då emellertid i många fall en trombos kan inträffa utan gendefekt, vill vi nämna ännu ett parallmänna bra förebyggande åtgärder för dig gällande särskilda risksituationer. Ofta lederstillasittande, som t.ex. vid längre bilkörning eller flygresor, vid sängläge eller efter operationer tillblodstockning i venerna och möjliggör på så vis bildningen av stelnat blod. Detta kan förhindras, omman på längre resor lägger in regelbundna pauser, för att sträcka på benen, eller stiger uppregelbundet i flygplanet och rör på sig. Ytterligare riskfaktorer är övervikt och graviditet, eftersomtrycket i venerna då stiger. Sund kost och rökstopp är naturligtvis ett gott råd till alla, bl.a. också, föratt minska faran för trombos.

Sida 47 av 81

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicineringDen genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid trombos ochbesläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpadin läkare att välja den riktiga dosen.

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling

av blodpropp


clopidogrel troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

prasugrel Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

rwarfarin (FDA!) Normal ~150% Ofta ~160% Byte önskvärt

swarfarin (FDA!) Normal ~0% Ofta 0.5-2% Byte önskvärt

ticagrelor Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig



Sida 48 av 81

VETENSKAP

Thrombo Sensor Factor-V - Coagulation factor V (proaccelerin, labile factor) (rs6025) Den s.k. Faktor-V-Lidande Mutationen är en genetiskt betingad levringsdefekt, som är förknippad med en förhöjd trombosrisk. Genomdenna defekt inhiberas nedbrytningen av Faktor-V och proteinet behåller sin levringsbefrämjande verkan.


A/A 1% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 80)

A/G 3% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 7)

X G/G 96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Litteratur Juul et al. Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann Intern Med. 2004 Mar 2,140(5):330-7.

Brenner et al. Venous Thromboembolism Associated With Double Heterozygosity for R506Q Mutation of Factor V and for T298M Mutation of Protein C in aLarge Family of a Previously Described Homozygous Protein C -Deficient Newborn With Massive Thrombosis: Blood. 1996 Aug 1,88(3):877-80.

Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism. Circulation. Feb 2009, 2(1):57–62.

Rosendaal et al. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.

Kamphuisen et al. Thrombophilia screening: a matter of debate. Neth J Med. 2004,62:180-187.

Ridker et al. Ethnic distribution of factor V Leiden in 4047 men and women. Implications for venous thromboembolism screening, Jama 277 (1997) 1305-1307.

Factor-II - Coagulation factor II (thrombin) (rs1799963) Hos Prothrombin-mutationen (Faktor-II mutation) handlar det om en blodlevrings störning. Genom Polymorfismen rs1799963) befinnersig klart mer av levringsfaktor Prothrombin i blode, som tydligt ökar risken för en venös trombos.


A/A 1% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 25)

A/G 3% Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 5)

X G/G 96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Litteratur Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: The Women’s GenomeHealth Study. Circ Cardiovasc Genet. Feb 2009, 2(1): 57–62.

Foka et al. Factor V Leiden and prothrombin G20210A mutations, but not methylenetetrahydrofolate reductase C677T, are associated with recurrentmiscarriages. 2000 Feb,15(2):458-62.

Andreassi et al. Prothrombin G20210A substitution and hormone therapy: indications for molecular screening, Clin Chem Lab Med 44 (2006) 514-521.

Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4.

Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb 25,367(9511):651-8.

Sida 49 av 81

PAI1 - Phosphoribosylanthranilate isomerase (rs1799889) Plasminogen-Aktivator-Inhibitorn-1 (PAI-1) är ett Glykoprotein och hör till gruppen Serin-Proteaseinhibitorer. Det inhiberar denfibrinolytiska aktiviteten genom att inaktivera tPA och Urokinaser. En deletion i PAI1-genen leder till en ökad transkription och en förhöjdPAI1-koncentration. Detta förknippas med en ökad trombosrisk.


Del/Del 24% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.84)

Del/G 48% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.83)

X G/G 28% Ingen förhöjd Trombosrisk (Arteriell)

Litteratur Tsantes et al. Association between the plasminogen activator inhibitor-1 4G/5G polymorphism and venous thrombosis. A meta-analysis. Thromb Haemost.2007 Jun,97(6):907-13.

Fernandes et al. 4G/5G polymorphism modulates PAI-1 circulating levels in obese women. Mol Cell Biochem. 2012 May,364(1-2):299-301.

Gardemann et al. The 4G4G genotype of the plasminogen activator inhibitor 4G/5G gene polymorphism is associated with coronary atherosclerosis inpatients at high risk for this disease. Thromb Haemost. 1999 Sep,82(3):1121-6.

Sida 50 av 81

TOXO SENSOROptimalt stöd för avgiftning av skadeämnen

• Genetisk utvärdering av förmågan till avgiftning av skadeämnen• Avgiftning av tungmetaller, pesticider, ogräsmedel, kemikalier, sot och rök• Analys av den oxidativa stressen på celler• Handlingsprogram för att reducera belastningen av skadliga ämnen• Mikronäringsämnes-rekommendation för att filtrera bort tungmetaller urkroppen• Analys av 10 genetiska variationer, som som verkar för avgiftning• Effekt av alkohol, kaffe och droger på hälsan• Anpassning av livsstilen till optimal hälsa


ÄMNESOMSÄTTNING

AvgiftningI vårt dagliga liv är vi mer och mer utsatta för giftiga ämnen, som upptas i våra kroppar motvår vilja, där de identifieras av vissa enzymer och till stor del oskadliggörs. Speciella gener äransvariga för produktionen av dessa enzymer och om en eller redan flera av dessa gener ärdefekta, kan vår kropp inte neutralisera dessa skadliga ämnen så effektivt och risken ökarbetänkligt att insjukna i följdsjukdomar.

Därför är också uttalanden om andra sjukdomsrisker ofullständiga, så länge utvärderingen av dessaavgiftningsgener inte är med i beräkningen. Sådana gendefekter är mycket utbredda i deneuropeiska befolkningen och härigenom föreligger ofta stora skillnader i kroppensavgiftningsförmåga från person till person. Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också, varförmånga 90-åringar trots mycket rökande förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener, medanandra människor med defekta gener redan insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Då varjemänniska bär på andra gener, är också andra förebyggande åtgärder nödvändiga, för att upprätthållaoptimal hälsa.

Då olika generna ansvarar för avgiftningen av vissa skadliga ämnen, listas deolika skadliga ämneskategorierna var för sig och resultaten av derasgenanalyser värderas per kategori.

Sida 52 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 1 avgiftning av aska och sotPolycykliska aromatiska kolväten (PAK) är ofta förekommande skadliga ämnen i våromvärld, som huvudsakligen uppstår genom förbränning av fossila energikällor som kol, gasoch olja. Dessa skadeämnen upptas av kroppen genom kosten och dricksvattnet, genomlungan vid inandning av avgaser liksom genom huden. Där kan de framkalla ett flertalcancersjukdomar (lung-, struphuvuds-, hud- liksom mag- och tarmcancer resp. prostata- ochcancer i urinblåsan).

Det finns en rad av avgiftningsgener, som är ansvariga för produktionen av viktigaavgiftningsenzymer. Dessa gener binder dessa skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Men ärdessa gener defekta, kan de inte riktigt fullgöra sin uppgift och därigenom ökar den individuellacancerrisken flera gånger om p.g.a. dessa skadliga ämnen. Därför är det mycket viktigt för personermed en gendefekt, att veta om den förhöjda risken för att minska kontakten med dessa skadeämnenoch förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat:


CYP1A1 rs4646903 T>C C/C 2.4 - - RISK CYP1B1 rs1056836 C>G G/G 3.4 - - RISK

Sammanfattning av effekterna➤ Fas 1-avgiftningen är kraftigt reducerad➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är reducerad

Effektivitet under fas 1 EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av aska, sot (mat), rök EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 53 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 2 avgiftning av pesticider & tungmetallerAvgiftningsgenerna 3 (GSTM 1), 4 (GSTP 1) och 5 (GSTT 1) binder och neutraliserar skadeämnen, somofta förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpnings-medel, fungicider ellerinsektssprayer och oskadliggör även giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerardessa gener bra, kan dessa skadeämnen filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessagener är defekta, kan kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna i en radcancersjukdomar och utmattningssyndrom stiger avsevärt.


GSTM1 Noll Allel T=Noll Allel C/C - - - - GSTT1 Noll Allel del=Noll Allel A/A - - - - GSTP1 rs1695 A>G A/A - - - -

Sammanfattning av effekterna➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är ej reducerad➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink är inte ökad

Effektiviteten under fas 2's avgiftningsprocess EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av pesticider, kemikalier, fungicider,ogräsmedel och insektssprayer EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av giftiga tungmetaller EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 54 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Oxidativ stress och fria radikalerVid omvandlingen av energi uppstår s.k. fria radikaler i cellerna. Dessa är små aggressivaämnen, som förstör sin omgivning i form av en kedjereaktion och snabbt måsteneutraliseras av kroppen. Om balansen mellan uppkomsten och neutraliseringen av dessaämnen råkar i olag, talar man om oxidativ stress, en av orsakerna till åldrandet av kropp ochhud.

Speciella gener sköter neutraliseringen av olika fria radikaler, men tyvärr förekommer inte sällandefekter i dessa gener och då fattas skyddet mot dessa ämnen hos många människor. När dessagener m.a.o. är defekta, är större mängder fria radikalbärare som Beta-Carotin, Vitamin C, Vitamin Eoch Acetylcystein nödvändiga.

Även Coenzym Q10 är en stark Antioxidant, som kan neutralisera de fria Radikalerna, men bara om deinnan kan omvandlas av en gen till den aktiva formen Ubiquinol. Är denna gen defekt, kan CoenzymQ10 ej omvandlas och då finns inget skydd mot fria Radikaler. Därför är det viktigt för bärare av engendefekt att veta om sin förhöjda risk, så att man i sådana fall kan öka intaget av radikalbärare.

Det antioxidativa enzymet Glutathionperoxidase (GPX) har likaså väsentlig betydelse förnedbrytningen av kropps-cellernas fria radikaler. Selen är bl.a. viktigt för aktiviteten hos detta enzym. Om genen är defekt,minskar aktiviteten och de fria radikalerna kan bara dåligt neutraliseras. En ökad selentillförsel kanöka GPX-aktiviteten.


GSTM1 Noll Allel T=Noll Allel C/C - - - - GSTT1 Noll Allel del=Noll Allel A/A - - - - GSTP1 rs1695 A>G A/A - - - - SOD2 rs4880 Val16Ala C/C - RESPOND PROTEKTIV - GPX1 rs1050450 C>T T/T - - - RISK NQO1 rs1800566 C>T C/C - RESPOND - -


Sida 55 av 81

Sammanfattning av effekterna➤ Den oxidativa stressen på celler är något förhöjd➤ Behovet av Radikaler/Antioxidanter är något förhöjt➤ Kroppen är i stånd att aktivera inaktivt coenzym Q10➤ Coenzym Q10 kan intas direkt med kosten eller med en kostersättning➤ Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ökat kraftigt

Oxidativ stress på celler NORMAL

ÖKAD

▲

Rekommenderad dos av Antioxidanter NORMAL

ÖKAD

▲

Aktivering av Coenzym Q10 MÖJLIG/T

EJ MÖJLIG/T

▲

Rekommendera substans som Antioxidant COENZYM Q10

VIT. C,E,A etc.

▲

Ditt behov av Selen NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 56 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Substanser och riskerVarje människa är i sitt liv utsatt för olika substanser, som beroende på generna påverkarhenne olika. Följaktligen utgör kontakten med alkohol i måttliga mängder inget problem förde flesta, medan andra p.g.a. sina genvariationer har en betydligt större risk att bliberoende av alkohol.

Även illegala droger har olika effekt på våra kroppar. Hos ungdomar, som t.ex. röker cannabis före16-års åldern, ökar risken för att senare få schizofreni tiofalt i kombination med en bestämdgenvariation.

Din genanalys fick följande resultat:


COMT rs4680 G>A A/A - - - RISK CYP1A2 rs762551 C/A Pos. -163 A/A - - PROTEKTIV -


Sida 57 av 81

Sammanfattning av effekterna➤ Risken att bli alkoholberoende är väsentligt förhöjd➤ Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Risk för alkoholberoende NORMAL

ÖKAD

▲

Risk för Schizofreni vid Cannabiskonsumtion iunga år NORMAL

ÖKAD

▲

Din kropp har en snabb nedbrytningstakt avkoffein? NORMAL

LÅNGSAM

▲

Sida 58 av 81

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård

FAS 1 Avgiftning: P.g.a. dina gener är din kropp inte i stånd att oskadliggöra vissa skadligaämnen (PAK) effektivt och snabbt. Därför är det viktigt för dig, att känna till de potentiellakällorna till dessa skadliga ämnen och efter bästa förmåga undvika kontakt med dem.Följande källor bör du helst undvika:

TOBAKS-RÖKTobaksrök är en av de mest betydande orsakerna till PAK hos människan. Det är naturligtvisfördelaktigt för var och en att låta bli att röka, men det är speciellt viktigt för dig, eftersom din kroppinte kan neutralisera de skadliga ämnena så effektivt, som är fallet hos andra människor. När duröker eller ofta är utsatt för passiv rökning, ökar din lungcancerrisk ytterligare drastiskt genomdenna gendefekt.

GRILLAD MATgrillad och hårt stekt mat är också en källa till skadliga PAK ämnen och konsumtionen av sådananäringsmedel bör du helst undvika.

AVGASERavgaser, som uppstår vid förbränning av fossila energikällor, är en orsak till PAK Undvik därföravgaserna från motorer och förbrännings-anläggningar. PAK lagras i regioner med stark belastning avskadliga ämnen i marken och förekommer i särskilt hög koncentration i närheten avförbränningsanläggningar eller gasverk.

ASKA OCH SOTaska, sot och gamla oljor innehåller höga koncentrationer av PAK och därför bör man helst undvikahudkontakt.

Oxidativ Stress: P.g.a. din genetiska profil är du inte tillräckligt skyddad mot skadliginverkan från fria radikaler. Av denna anledning bör du se till, att du får i dig tillräckligt medantioxidanter i din kost.

FRIA RADIKALERP.g.a. dina gener är ditt skydd mot fria radikaler (giftiga ämnen i din kropp) försvagat. Därför bör duinta större mängd av "radikalfångare" i din kost. Öka därför andelen grönsaker, som broccoli,blomkål, kål, lök och vitlök. Färgstark frukt av olika slag är också bra.

Substanser: Effekten av vissa substanser, som alkohol och koffein är beroende av generna.P.g.a. dina gener bör du vara medveten om följande genetiska egenskaper:

Sida 59 av 81

KOFFEINDin kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Sida 60 av 81

VETENSKAP

Toxo Sensor CYP1A1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj A, polypeptider 1 (rs4646903) Hemprotein Cytokrom P450-1A1 (CYP 1A1) hör till gruppen Fas 1-enzymer och förmedlar metabolismen ur omvärldstoxiner och diversexenobiotiska substanser. Defekter i denna gen är kapabla att förändra den enzymatiska aktiviteten i enzymet.


T/T 62% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK) effektiv nebrytning av aska, sot och rök

T/C 37% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4)begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

X C/C 1% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4)begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

Litteratur Sun et al. Polymorphisms in Phase I and Phase II Metabolism Genes and Risk of Chronic Benzene Poisoning in a Chinese Occupational Population.Carcinogenesis. 2008 Dec,29(12):2325-9.

Marinković et al. Polymorphisms of genes involved in polycyclic aromatic hydrocarbons’ biotransformation and atherosclerosis. Biochem Med (Zagreb). Oct2013, 23(3): 255–265.

Wright et al. Genetic association study of CYP1A1 polymorphisms identifies risk haplotypes in nonsmall cell lung cancer. Eur Respir J 2010, 35: 152–159.

Jarvis et al. CYP1A1 MSPI (T6235C) gene polymorphism is associated with mortality in acute coronary syndrome patients. Clin Exp Pharmacol Physiol. 2010Feb,37(2):193-8.

CYP1B1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj B, polypeptider 1 (rs1056836) CYP1B1 hör till Cytokrom P450 superfamilj. Detta protein katalyserar reaktioner i kroppen för avgiftningen av kroppens egna Metaboliteroch de för kroppen främmande giftiga ämnena. Denna katalytiska aktivitet kan påverkas av Polymorfismen.


C/C 32% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK) effektiv nebrytning av aska, sot och rök

C/G 45% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4)begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

X G/G 23% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4)begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

Litteratur Nock et al. Associations between Smoking, Polymorphisms in Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (PAH) Metabolism and Conjugation Genes and PAH-DNAAdducts in Prostate Tumors Differ by Race. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2007, 16(6): 1236–1245.

Hanna et al. Cytochrome P450 1B1 (CYP1B1) pharmacogenetics: association of polymorphisms with functional differences in estrogen hydroxylation activity.Cancer Res. 2000 Jul 1,60(13):3440-4.

Tang et al. Human CYP1B1 Leu432Val gene polymorphism: ethnic distribution in African-Americans, Caucasians and Chinese, oestradiol hydroxylase activity,and distribution in prostate cancer cases and controls. Pharmacogenetics. 2000 Dec,10(9):761-6.

Sida 61 av 81

GSTM1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmandeämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den celluläraavgiftningen.


X C/C 10% Effektiv Fas 2 Avgiftningeffektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetallergott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

C/T 38% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

T/T 52% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594.

Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.

Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal CancerPatients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695) Glutathion S-Transferaserna förekommer i levern och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmandeämnen. GSTP1 enzymer är delaktiga i ämnes-omsättningen av endogenernas Metaboliter och skyddar cellerna mot oxidativ stress, liksomGSTM! och GSTT1.


X A/A 48% Effektiv Fas 2 Avgiftningeffektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetallergott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

A/G 42% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

G/G 10% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.

Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct1,107(7):1570-7.


Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep, 23(9):1475-81.

Sida 62 av 81

GSTT1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmandeämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den celluläraavgiftningen.


X A/A 36% Effektiv Fas 2 Avgiftningeffektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetallergott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

A/DEL 42% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

DEL/DEL 22% Begränsad Fas 2 Avgiftningbegränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tung-metallerbegränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85.


SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880) SOD2 kodat på Superoxid Dismutas Enzym 2, är delaktigt vid nedbrytningen av de reaktiva Syremolekylerna (ROS) och skyddar på så viskroppen mot oxidativ stress. Defekter kan påverka den enzymatiska aktiviteten av SOD2-enzymet, vilket kan leda till ett begränsat skyddmot dessa fria radikaler.


X C/C 20% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler

C/T 53% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

T/T 27% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. PharmacogenetGenomics. 2005 May,15(5):311-9.


Sida 63 av 81

GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450) GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av Peroxider och Väteperoxid. GPX spelar därmed enroll för kroppens skydd mot oxidativ stress.


C/C 67% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler

C/T 26% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

X T/T 7% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samples ofsubjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25.

Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2009,18(6): 1841–1848.

Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage. 2010Jun,18(6):817-24.

Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide polymorphismrs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14.

Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of European men.Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68.

Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011 Oct,137(10):1553-61.

Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress in men fromAuckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90.

Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12.

Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009Sep,48(6):383-6.

NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566) Enzymet NAD (P)H dehydrogenaser, kodat genom NQO1, är en s.k. Oxidoreduktas och katalyserar Oxidationen avNicotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 inhiberar den enzymatiska aktiviteten och Coenzymet Q10 kan intelängre, eller bara långsamt, omvandlas till Ubiquinol.


X C/C 66% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 effektivt till Antioxidans Ubiquinol

C/T 30% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 endast långsamt till Antioxidans Ubiquinol

T/T 4% Enzymet NQO1 kan inte omvandla Coenzymet Q10 till Antioxidans Ubiquinol

Litteratur Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21, 2011.

Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014 May 15.

Sida 64 av 81

COMT - Catechol-O-methyltransferase (rs4680) Enzymet Catechol-O-Methyltransferase (COMT) kan inaktivera olika ämnen (Adrenalin, Noradrenalin, Dopamin) och hjälpa dem mednedbrytningen. Dessutom kan COMT hämma verkan hos diverse mediciner. COMT-Polymorfismen rs4680 förknippas med psykologiskastörningar som Schizofreni, Ätstörningar och Alkoholism.


X A/A 20% Inga påverkanÖkad risk för alkoholism

A/G 55% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 2.5)normal risk för alkoholism

G/G 25% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 10.9)normal risk för alkoholism

Litteratur Caspi et al. Moderation of the effect of adolescent-onset cannabis use on adult psychosis by a functional polymorphism in the catechol-O-methyltransferasegene: longitudinal evidence of a gene X environment interaction. Biol Psychiatry. 2005 May 15,57(10):1117-27.

Kauhanen J et al. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social drinkers.Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb,24(2):135-9.

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551) Hämproteinet Cytokrom P450-1A2 (CYP1A2) hör till gruppen Cytokrom-P450-Enzymer och ämnesomsätter skilda xenobiotiska substanser(bl.a. koffein), mediciner och östro gener. Polymorfismen rs762551är förknippad såväl med anlaget för hög kaffekonsumtion som med ensenare uppkomst av bröstcancer.


X A/A 51% I genomsnitt 7 år senare uppkomst av bröstcancer (59.8 år istället för 52.6 år) vid mer än 2 koppar kaffe omdagen

A/C 42% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

C/C 7% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

Litteratur Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer EpidemiolBiomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.

Sida 65 av 81

BONE HEALTH SENSOROsteoporos: förhinder av benskörhet och förbättring av behandlingen

• Genetisk utvärdering av medfödd Osteoporosrisk• Analys av de 4 relevanta genetiska variationerna• Bedömning av kalciumupptagningsförmåga ur kosten• Anpassad kost och vårdprogram för Osteoporos• Effektivitetsbedömning av diverse terapier (Bisphosphat, Raloxifen,Alendronat, Hortmoner)• Analys av 12+ genvariationer, som påverkar effekten av 18+ relevantamediciner• Större behandlingsframgång med anpassad terapi• Vårdprogram under läkares ledning


MOTION

OsteoporosOsteoporos, även känd som "benskörhet", är en sjukdom, som gör att fastheten ibenstommen minskar och benmassan och strukturen allmänt bryts ned. Detta leder medtilltagande ålder till risk för benbrott och frakturer. De flesta benbrotten rör höfter,underarmar och ryggraden. Vid normal utveckling byggs benstommen upp från barndomenoch uppnår sin maximala styrka ungefär vid 30-års åldern. Med tilltagande ålder avtar såsmåningom benmassan, som leder till något bräckligare ben. Om däremot generna ärdefekta, som har till uppgift att bygga upp benstommen, kan dessa inte fullgöra sin uppgift.Detta leder med tilltagande ålder till större minskning av benmassan och benskörhet.

De flesta benbrotten rör höftregionen,underarmarna och ryggraden. Vid en normalutveckling byggs benstommen upp frånbarndomen och når sin maximala styrka ungefäri 30-års åldern. Med tilltagande ålder minskarbenmassan så småningom, som medför någotbräckligare benstomme. Är däremot generna,som sköter benstommens uppbyggnad, defekta,klarar de inte helt sin uppgift. Detta medför med

stigande ålder benskörhet och benbrott. 80% avosteoporosfallen rör kvinnor efter menopausen,eftersom östrogenet - benskydds-hormonet - ejproduceras av kroppen längre. Sjukdomen ärockså mycket spridd. Därför får var tredje kvinnaöver 50 diagnosen osteoporos. Det kvinnligakönshormonet östrogen är hos kvinnoravgörande föruppbyggnaden av benstommenoch därför är kvinnor, som under sin levnadproducerat en låg östrogenspegel särskiltutsatta (t.ex. genom en försenad mens eller enför tidig menopaus).

För män är åldersosteoporos från 70-års åldernockså en ofta förekommande sjukdom. Även omkvinnor oftare är drabbade av osteoporos, gällerden här sjukdomen båda könen och påskyndasav riskfaktorer som t.ex. felaktig kost ochosunda levnadsvanor. För friska ben är framförallt kalcium ett viktigt näringsämne, som blanden lång rad andra funktioner bildar ämnet förbenuppbyggnad. Ben utgör också kroppensbenmagasin och bryts ned vid bristsjukdomar,för att förse kroppen med kalcium för andraviktiga processer. Vitamin D, som kroppenendast med hjälp av UV-strålningen frånsolljuset kan producera själv, är också viktigt fören effektiv upptagning av kalcium är kosten. Dåjust äldre går ut i solen allt mindre, uppstår oftaen brist på vitamin D, som får negativakonsekvenser för friskheten hos benstommen.Till en början visar sig inga symptom och hosmånga människor konstateras sjukdomen inteförrän de första benbrotten inträffar. Fram till

Sida 67 av 81

dess har emellertid bentätheten ofta minskatsåpass, att det redan vid ett mindre trauma elleren belastning, som t.ex. i samband med bugningeller lyft av en tung väska, uppstår ett benbrott.

Blir sjukdomen sen diagnostiserad, gårbehandlingsprincipen ut på, att i möjligaste månundvika fall och att möjligen öka bentätheten.Detta kan ske genom en kalcium- och vitamin-D-rik kost, tillräcklig motion och med medicin, sompåverkar benämnesomsättningen. Den bästahjälpen mot osteoporos är och förblir i alla fallförebyggande åtgärder. Ju tidigare sjukdomendiagnostiseras, desto bättre kan man ingripamot nedbrytningen av benstommen. Attförhindra benminskningen är alltid lättare änatt bygga upp förlorat ben igen. Just detta gördenna gentest så värdefull för friskhetensförebyggande åtgärder: Härigenom får man redapå sin personliga sjukdomsrisk och kan i mångafall helt förhindra utvecklingen av sjukdomenmed hjälp av ett skräddarsyttpreventionsprogram.

Sida 68 av 81

MOTION

Relevanta gener för OsteoporosHittills kunde vetenskapen identifiera 4 gener och polymorfer, som ökar den allmänna risken för attinsjukna i osteoporos. Genom analysen av alla 4 polymorfer kan vi fastställa den resulterandesjukdomsrisken, liksom några andra för sjukdomen relevanta genetiska egenskaper. Följande generpåverkar bevarandet av bentätheten.


Col1A1 rs1800012 G/T Pos. 1546 (S/s) G/G 1 RESPOND - - VDR rs1544410 G/A IVS7 Pos.+283 G/G 0.61 RESPOND PROTEKTIV - ESR1 rs2234693 -397T>C C/C 1 RESPOND PROTEKTIV - LCT rs4988235 T>C T/T - - - -


Sida 69 av 81

Sammanfattning av effekternaI fall av osteoporos finns det polymorfer, som skyddar mot uppkomsten av sjukdomen och somliga,som främjar uppkomsten av den. Även polymorfer, som motarbetar upptagningsförmågan avkalcium, påverkar bentätheten. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationernahar på din hälsa och kropp:

➤ Osteoporosrisken är ej förhöjd (OR = 1)➤ BIS-fosfat är särskilt effektivt vid förebyggande av Osteoporos➤ Ditt typiska kalciumintag är normalt

Risk för Osteoporos SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Effektivitet med BIS-Phosphat-terapi HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Ditt typiska Kalciumintag NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Sida 70 av 81

MOTION

Prevention och vårdHos dig är de testade generna friska. Därför har du enligt dessa gener ingen förhöjdOsteoporosrisk och du behöver inte vidta några förebyggande vårdåtgärder, som går utöverde generella reglerna för ett sunt liv. Förutsatt, att sjukdomar eller mediciner, som följermed en förhöjd Osteoporosrisk, utesluts.Då benen emellertid med åldern även utan gendefekter förlorar massa, vill vi nämna deallmänna reglerna för ett hälsosamt liv för dig, som på bästa möjliga sätt förhindrarminskningen av benmassa. Livnär dig med balanserad kost och se till, att du intar tillräckligtmed mjölkprodukter (såvida du inte lider av mjölkintolerans) som kalciumkälla.

➤ Sörj för tillräckligt intag av vitamin D. Kroppens egna produktion av denna vitamin kräver solljus. Alltsåbör du vara mycket ute i det fria. Men vitamin D finns också i livsmedel som fiskprodukter och i ringamängder i mjölk liksom i en mängd näringstillskott (fiskoljor). Vid behov kan det också intas som medicin. ➤ Sportaktivitet råder vi naturligtvis alla. Sport i alla former, som t.ex. jogging eller gång, särskilt den sombelastar benstommen och muskler, kommer att hjälpa dig stärka benstommen.

Sida 71 av 81

MOTION

Effekt av relevant medicineringVissa mediciner kan ofta skrivas ut i samband med osteoporos, men är till sin effekt beroende avnågra gener. Om det föreligger bestämda genetiska variationer bör vissa mediciner ej skrivas ut i denvanliga dosen. P.g.a. dina gener rekommenderar vi följande dos:

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring Verkan/effekt Nedbrytning Biverkning Rekom. dos* Alternativ?

alfentanil Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

buprenorphine Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

codeine (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

enflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

fentanyl Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

halothane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

hydrocodone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

isoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

levacetylmethadol troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

lidocaine Normal ~150% Ofta ~160% Byte önskvärt

methadone Normal ~90% Normal ~100% Ej nödvändig

methoxyflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

oxycodone Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

paracetamol Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

phenacetin Normal ~80% Ofta ~100% Ej nödvändig

ropivacaine Normal ~180% Ofta ~200% Byte önskvärt

sevoflurane Normal ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

tramadol (FDA!) troligt starkare ~100% Normal ~100% Ej nödvändig

zolmitriptan Normal ~200% Ofta ~200% Byte önskvärt



Sida 72 av 81

VETENSKAP

Bone Health Sensor Col1A1 - Collagen, type I, alpha 1 (rs1800012) Det av COL1A1 kodade proteinet (Kollager Typ 1, Alpha 1) föreställer huvud-proteinkomponenterna i ben-matrixen. Defekter i COL1A1strukturen leder till en förändring i benmatrixen.


X G/G 81% Ingen förhöjd risk för OsteoporosBIS- Fosfonat-Terapi är effektiv

G/T 17% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

T/T 2% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jin et al. Polymorphisms in the 5' flank of COL1A1 gene and osteoporosis: meta-analysis of published studies. Osteoporos Int. 2011 Mar,22(3):911-21.

Qureshi et al. COLIA1 Sp1 polymorphism predicts response of femoral neck bone density to cyclical etidronate therapy. Calcif Tissue Int. 2002 Mar,70(3):158-63.Epub 2002 Feb 19.

VDR - Vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs1544410) Vitamin Ds receptorprotein (VDR) är den viktigaste regulatorn av kalcium- och omsättningen av benämne. Vitamiun D kontrollerardessutom ett flertal av viktiga funktioner som kalciumupptagning, bentillväxt och hormonproduktion. En defekt i denna gen leder bl.a.till en förändring i bentätheten.


X G/G 35% Skydd mot osteoporos (OR:0.61)hormonbehandling är effektiv för osteoporos preventionRaloxifen är mindre effektivt för osteoporosbehandling

A/G 43% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

A/A 22% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jia et al. Vitamin D receptor BsmI polymorphism and osteoporosis risk: a meta-analysis from 26 studies. Genet Test Mol Biomarkers. 2013 Jan,17(1):30-4.

Palomba et al. BsmI vitamin D receptor genotypes influence the efficacy of antiresorptive treatments in postmenopausal osteoporotic women. A 1-yearmulticenter, randomized and controlled trial. Osteoporos Int. 2005 Aug,16(8):943-52.

Palomba et al. Raloxifene administration in post-menopausal women with osteoporosis: effect of different BsmI vitamin D receptor genotypes. Hum Reprod.2003 Jan,18(1):192-8.

Sida 73 av 81

ESR1 - Estrogen receptor 1 (rs2234693) Östrogener har genom regleringen av benämnes- omstättningen, styrningen av den optimala benmassan och en begränsning avbenförlusten en positiv effekt på den mänskliga benstommen. Defekter i denna gen kan påverka dessa effekter negativt.


X C/C 15% Ingen förhöjd risk för Osteoporos Hormon tillskottsterapi är effektiv som förebyggande vård motOsteoporos

C/T 51% Förhöjd risk för Osteoporos (OR:2) Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård motOsteoporos

T/T 34% Förhöjd risk för Osteoporos(OR:4)Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos

Litteratur Sonoda et al. Interaction between ESRα polymorphisms and environmental factors in osteoporosis. J Orthop Res. 2012 Oct,30(10):1529-34.

Wang et al. Susceptibility genes for osteoporotic fracture in postmenopausal Chinese women. J Bone Miner Res. 2012 Dec,27(12):2582-91

van Meurs JB et al. Association of 5' estrogen receptor alpha gene polymorphisms with bone mineral density, vertebral bone area and fracture risk. Hum MolGenet. 2003 Jul 15,12(14):1745-54.

LCT - lactase (rs4988235) LCT-genen är kodad på Protein Laktase, ett enzym, som klyver mjölksockret (Laktos) i tunntarmen, så att det kan upptas. Om en defektföreligger i LCT-genen, kan den ur näringen upptagna Laktosen ej eller enbart otillräckligt brytas ned. Man talar om en Laktosintolerans.Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels ett reducerat kalciumintag.


X T/T 55% Normal kalciumupptagning ur kosten

T/C 36% Normal kalciumupptagning ur kosten

C/C 9% Begränsad kalciumupptagning ur kosten

Litteratur Koek et al. The T-13910C polymorphism in the lactase phlorizin hydrolase gene is associated with differences in serum calcium levels and calcium intake.

Sida 74 av 81

KUNDSERVICE

KundserviceDu har frågor eller kommentarer?

Vår kundservice står gärna till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Det finnsskilda vägar, hur du kan ta kontakt med vår kundservicegrupp. Medicinska frågor rörande dinaanalysresultat kan bara besvaras av våra experter och därför ber vi dig att skicka oss en e-post angåendefrågor av detta slag.

➤ Office: 0046 (0) 31-30 99 111 ➤ [email protected]

Vår vänliga grupp gläder sig åt ditt telefonsamtal.Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss vid ev. brister.Vårt team kommer att ta hand om ditt ärende och bemöda sig om en tillfredsställande lösning påproblemet.

Kontakt / ForumDNA MEDIC SCANDINAVIA ABOLOF ASKLUNDS GATA 1S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDASWEDEN

Sida 75 av 81

CERTIFIERINGAR

CertifieringarNovogenias labb hör till de modernaste och mest automatiserade laboratorierna i Europa och hartalrika certifieringar och kvalitetssäkerhets-system, som motsvarar internationell standard elleröverträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika och enligt högstakvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna avlivsstilen

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189laboratorium

Utförande av den medicinska genanalysen

Certifierat genom analysen i ett ISO 17025laboratorium

Medicinsk bedömning av genanalysresultat

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinskgenetikforskning

Godkänd av den federala hälsoministerietÖsterrike

Firmaledning och kontor

Certifierat genom ISO 9001

Sida 76 av 81

TEKNISKA DETALJER

Tekniska uppgifter om din analys

AdressDemodorf 21515 DemostadtAUSTRIA

BeställningsnummerDEMO5

Födelsedatum12/03/1980

Ansvarigt företagDNA MEDIC SCANDINAVIA ABOLOF ASKLUNDS GATA 1S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDASWEDEN

LaboratoriumNovogenia GmbHSaalachstrasse 925020 SalzburgAUSTRIA

Ansvarig för laboratorietDr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

AnalysmetodAutomatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys,Mass-spektrometri och TaqMANrealtids PCR

Detektion~99%

Prov typSalivprov ur munhålan

BeställningsnummerProv mottagen: 01/04/2014Analys började: 07/04/2014Detektion: 14/04/2014Laboratoriet som gör analyserna: 14/04/2014

Versionv222MEDIC

Sida 77 av 81

REFERENS

Alla våra resultat och processer rättar sig efter vetenskapens och teknikens senastelandvinning och har anpassats optimalt enligt lagliga föreskrifter.

Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer)➤ S. Lilly Zheng et al. Cumulative Association of Five GeneticVariants with Prostate Cancer, N Engl J Med 2008;358:910-9➤ Holick CN, Stanford JL, Kwon EM, Ostrander EA, Nejentsev S,Peters U. Comprehensive association analysis of the vitamin Dpathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer.Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2007 Oct;16(10):1990-9.➤ S. Lilly Zheng et al. Association Between Two Unlinked Loci at8q24 and Prostate Cancer Risk Among European Americans. JNCIJournal of the National Cancer Institute 2007 99(20):1525-1533➤ Zhiyong Ma et al, Polymorphisms of fibroblast growth factorreceptor 4 have association with the development of prostatecancer and benign prostatic hyperplasia and the progression ofprostate cancer in a Japanese population. Int. J. Cancer: 123,2574–2579 (2008)➤ H. Nguyen et al.:Normal Human Ejaculatory Duct Anatomy: AStudy of Cadaveric and Surgical Specimens In: The Journal ofUrology, Volume 155, Issue 5, Pages 1639-1642➤ www.krebshilfe.net➤ Barry MJ, Fowler FJ, O'Leary MP, et al. (November 1992). "TheAmerican Urological Association symptom index for benignprostatic hyperplasia. The Measurement Committee of theAmerican Urological Association". ➤ eMedicine - Transurethral Microwave Thermotherapy of theProstate (TUMT) : Article by Jonathan Rubenstein➤ www.urologielehrbuch.de➤ PreventProstateCancer.info: A Brief Overview of BenignProstatic Hyperplasia (BPH)➤ MacDonald R; Wilt TJ; Howe RW (December 2004). "Doxazosin fortreating lower urinary tract symptoms compatible with benignprostatic obstruction: a systematic review of efficacy and adverseeffects". BJU International 94 (9): 1263–70. ➤ MacDonald R; Wilt TJ (October 2005). "Alfuzosin for treatment oflower urinary tract symptoms compatible with benign prostatichyperplasia: a systematic review of efficacy and adverse effects".Urology 66 (4): 780–8. ➤ Roehrborn CG (December 2001). "Efficacy and safety of once-daily alfuzosin in the treatment of lower urinary tract symptomsand clinical benign prostatic hyperplasia: a randomized, placebo-controlled trial". Urology 58 (6): 953–9.➤ Holmium Laser Enucleation of the Prostate; Results at 6 Years,Gilling PJ, Aho, TF, Frampton CM, et al. Eur Urol 2008 Apr:53(4):744-9➤ Bundesministerium für Gesundheit➤ http://www.bccancer.bc.ca➤ Jemal A, Murray T, Ward E, Samuels A, Tiwari RC, Ghafoor A,Feuer EJ, Thun MJ (2005). "Cancer statistics, 2005". CA Cancer J Clin55 (1): 10–30.➤ Miller DC, Hafez KS, Stewart A, Montie JE, Wei JT (September2003). "Prostate carcinoma presentation, diagnosis, and staging: anupdate form the National Cancer Data Base". Cancer 98 (6): 1169–78➤ Mongiat-Artus P, Peyromaure M, Richaud P, Droz JP, Rainfray M,Jeandel C, Rebillard X, Moreau JL, Davin JL, Salomon L, Soulié M(December 2009). "[Recommendations for the treatment ofprostate cancer in the elderly man: A study by the oncologycommittee of the French association of urology]" (in French). Prog.Urol. 19 (11): 810–7➤ Picard JC, Golshayan AR, Marshall DT, Opfermann KJ, Keane TE(November 2009). "The multi-disciplinary management of high-riskprostate cancer". Urol. Oncol➤ Prostatakrebs-Kodierhilfe. Tumorzentrum Freiburg 2007➤ UICC: What are the changes between the 6th and 7th editions?➤ Christian Wittekind, Hans-Joachim Meyer (Hrsg.): TNM:Klassifikation maligner Tumoren. Wiley-VCH Verlag, 7. Auflage 2010➤ Ronald J. Zagoria, Glenn A. Tung: Genitourinary Radiology.

Mosby, St. Louis 1997➤ Poon KS, McVary KT. Curr Urol Rep. 2009 Jul;10(4):279-86. Dietarypatterns, supplement use, and the risk of benign prostatichyperplasia.➤ C.M. Yablon, M.P. Banner, P. Ramchandani, E.S. Rovner:Complications of prostate cancer treatment: spectrum of imagingfindings. Radiographics (2004) 24(Suppl 1):S181-S194➤ G. L. Lu-Yao u. a.: Survival following primary androgendeprivation therapy among men with localized prostate cancer. In:JAMA 300, 2008, S. 173–181➤ I. F. Tannock u. a.: Docetaxel plus prednisone or mitoxantroneplus prednisone for advanced prostate cancer. In: NEJM 351, 2004, S.1502–1512.➤ C.R. Porter et al.: 25-year prostate cancer control and survivaloutcomes: a 40-year radical prostatectomy single institution series.J Urol. (2006) 176(2):569-74➤ American Cancer Society➤ Deutsche Gesellschaft für Urologie➤ Berkow SE et al.: Diet and survival after prostate cancerdiagnosis. Nutr Rev. (2007) 65(9):391-403➤ Kolonel LN: Fat, meat, and prostate cancer. Epidemiol Rev (2001)23(1):72-81➤ Michaud et al.: A prospective study on intake of animal productsand risk of prostate cancer. Cancer Causes Control. (2001)12(6):557-67.➤ Skinner HG, Schwartz GG: Serum calcium and incident and fatalprostate cancer in the National Health and Nutrition ExaminationSurvey. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. (2008) 17: 2302-5➤ Sonnenmangel fördert Krebs!, Medical Tribune, 42. Jg., Nr. 23, 8.Juni 2007, S. 21➤ Wigle DT, Turner MC, Gomes J, Parent ME (March 2008). "Role ofhormonal and other factors in human prostate cancer". Journal ofToxicology and Environmental Health. Part B, Critical Reviews 11(3-4): 242–59➤ Kirsh VA, Peters U, Mayne ST, Subar AF, Chatterjee N, JohnsonCC, Hayes RB (August 2007). "Prospective study of fruit andvegetable intake and risk of prostate cancer". J. Natl. Cancer Inst. 99(15): 1200–9➤ Shannon J, Phoutrides E, Palma A, Farris P, Peters L, Forester A,Tillotson CJ, Garzotto M (2009). "Folate intake and prostate cancerrisk: a case-control study". Nutr Cancer 61 (5): 617–28➤ Herschman JD, Smith DS, Catalona WJ (August 1997). "Effect ofejaculation on serum total and free prostate-specific antigenconcentrations". Urology 50 (2): 239–43

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom)➤ Herold, Innere Medizin 2008➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, Goldmann, 2.Auflage➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung vonFettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krankmacht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The CholesterolSkeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: AcademicPress.➤ Philips et al. Gene-nutrient interaction and gender maymodulate the association between ApoA1 And ApoB genepolymorphisms and metabolic syndrom risk. Atherosclerosis2011.214(2):408-14 American Heart Association➤ Olson RE (February 1998). ""Discovery of the lipoproteins, theirrole in fat transport and their significance as risk factors"". J. Nutr.128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,

Sida 78 av 81

Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). ""Bloodcholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: ameta-analysis of individual data from 61 prospective studies with55,000 vascular deaths"". Lancet 370 (9602): 1829–39.➤ National Cholesterol Education Program (NCEP)➤ Atherosclerosis. 2011 Feb:214(2):397-403. Epub 2010 Nov 16.Strong association of the APOA5-1131T>C gene variant and early-onset acute myocardial infarction. De Caterina R, Talmud PJ, MerliniPA, Foco L, Pastorino R, Altshuler D, Mauri F, Peyvandi F, Lina D,Kathiresan S, Bernardinelli L, Ardissino D: Gruppo ItalianoAterosclerosi➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology offamilial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998➤ Redeker et al. 1998 EAS 98➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431➤ Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis inmen and women, the framingham Heart Study: Roberto Elosua etal. The journal of lipid research 45, 1868-1875, 2004"➤ Bilguvar K. et al., 2008; PMID 18997786➤ Helgadottir A. et al., 2008; PMID 18176561➤ Helgadottir A. et al., 2007; PMID 17478679➤ Karvanen J. et al., 2009; PMID 18979498➤ Samani N.J. et al., 2007; PMID 17634449➤ Schunkert H. et al., 2008; PMID 18362232➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300➤ Aarnoudse A.J. et al., 2007; PMID 17576865➤ Arking D.E. et al., 2006; PMID 16648850➤ Eijgelsheim M. et al., 2009; PMID 18927126➤ Kao W.H. et al., 2009; PMID 19204306➤ Lehtinen A.B. et al, 2008; PMID 18235038➤ Newton-Cheh C. et al., 2007; PMID 17903306➤ Raitakari O.T. et al., 2009; PMID 18785031➤ Ashfield-Watt P.A. et al., 2002; PMID 12081832➤ Bonaa K.H. et al.; 2006; PMID 16531614➤ Khandanpour N. et al., 2009; PMID 19157768➤ Lewis S.J. et al., 2005; PMID 16216822➤ Lichtenstein A.H., 2009; PMID 18997166➤ Lonn E. et al., 2006; PMID 16531613➤ McNulty H. et al., 2008; PMID 18412997➤ Ruiz J.R. et al., 2007; PMID 17298693➤ Wald D.S. et al., 2006; PMID 17124224➤ Wang X. et al., 2007; PMID 17544768➤ Angotti E. et al., 1994; PMID 8021234➤ Juo S.H. et al., 1999; PMID 10215547➤ Ordovas J.M. et al., 2002; PMID 11756058➤ Ordovas J.M., 2004; PMID 15070444➤ Subbiah M.T., 2007; PMID 17240315➤ Tuteja R. et al., 1992; PMID 1618307➤ Angelopoulos T.J. et al., 2008; PMID 18806463➤ Bennet A.M. et al., 2007; PMID 17878422➤ Caslake M.J. et al., 2008; PMID 18779276➤ Jofre-Monseny L. et al., 2008; PMID 18203129➤ Lovegrove J.A. et al., 2008; PMID 18412994 and PMID 18721398➤ Masson L.F. et al., 2003; 12716659➤ Minihane A.M. et al., 2007; PMID 17466101➤ Minihane A.M. et al., 2000; PMID 10938022➤ Aberle J. et al., 2005; PMID 15996212➤ Aouizerat B.E. et al., 2003; PMID 12671030➤ Dorfmeister B. et al., 2007; PMID 17197160➤ Evans D. et al., 2003; PMID 12937897➤ Grallert H. et al., 2007; PMID 17768309➤ Klos K.L. et al., 2005; PMID 15604515➤ Lai C.Q. et al., 2007; PMID 17431185➤ Lai C.Q. et al., 2006; PMID 16636175➤ Maász A. et al., 2007; PMID 17922054➤ Szalai C. et al., 2004; PMID 15177130➤ Vaessen S.F. et al., 2006; PMID 16769999➤ Wang J. et al., 2008; PMID 18779834➤ Yamada Y. et al., 2007; PMID 16806226

Thrombo Sensor (Trombos)➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.;Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. :Mutation in blood coagulation factor V associated with resistanceto activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.;Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks ofrecurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92:2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244

➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe undTherapie, 2000, S.45-49, S.150-158➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High riskof thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden(activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen undVenenerkrankungen, 2003, S.37-82➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose,3.Auflage, 2001, S.69-132➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199,362-404➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor VLeiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated withoral contraceptives containing a third-generation progestagen.Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR,Vandenbroucke JP.➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994.PubMed ID : 8164730➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. :Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in theadult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004.PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of theG1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V genethat is associated with resistance to activated protein C. Hum.Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967➤ Corsetti J.P. et al., 2008; PMID 18096824➤ Gardemann A. et al., 1999; PMID 10494775➤ Martinelli N. et al., 2008; PMID 18253477➤ Roest M. et al., 2000; PMID 10618306➤ Saely C.H. et al., 2008; PMID 18619429➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17581326➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17549286➤ Ye Z. et al., 2006; PMID 16503463➤ Burzotta F. et al., 2004; PMID 14676252➤ Casas J. P. et al., 2004; PMID 15534175➤ Cushman M. et al., 2004; PMID 15467059➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440➤ Psaty B.M. et al., 2001; PMID 11180734➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131➤ Juul K. et al., 2004; PMID 14996674➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440➤ Mohllajee A.P. et al., 2006; PMID 16413847➤ Rosendaal F.R. et al., 2002; PMID 11886391➤ Rossouw J.E. et al., 2002; PMID 12117397➤ Scarabin P.Y. et al. 2003; PMID 12927428➤ Seed M.; 2004; PMID 15243220➤ Smith N.L. et al. 2004; PMID 15467060➤ Weischer M. et al., 2009; PMID 19524925

Toxo Sensor (Avgiftning)➤ García-Closas M et al. NAT2 slow acetylation, GSTM1 nullgenotype, and risk of bladder cancer: results from the SpanishBladder Cancer Study and meta-analyses. Lancet. 2005 Aug20-26;366(9486):649-59.➤ Dufour C et al. Genetic polymorphisms of CYP3A4, GSTT1, GSTM1,GSTP1 and NQO1 and the risk of acquired idiopathic aplastic anemiain Caucasian patients. Haematologica. 2005 Aug;90(8):1027-31.➤ Kyoung-Mu Lee et al. CYP1A1, GSTM1, and GSTT1 Polymorphisms,Smoking, and Lung Cancer Risk in a Pooled Analysis among AsianPopulations. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention May2008 17; 1120 ➤ Luch, A. (2005). The Carcinogenic Effects of Polycyclic AromaticHydrocarbons. London: Imperial College Press. ISBN 1-86094-417-5.➤ Bundesinstitut für Risikobewertung: Polyzyklische aromatischeKohlenwasserstoffe (PAK) in Spielzeug. AktualisierteStellungnahme Nr. 051/2009 des BfR vom 14. Oktober 2009,Abschnitt 3.1.3 „Exposition“.➤ Carcinogenesis. 2005 Dec;26(12):2207-12. Epub 2005 Jul 28.CYP1A1 and CYP1B1 polymorphisms and risk of lung cancer amongnever smokers: a population-based study. Wenzlaff AS,➤ Gao Y, Cao Y, Tan A, Liao C, Mo Z, Gao F.Glutathione S-transferaseM1 polymorphism and sporadic colorectal cancer risk: An updatingmeta-analysis and HuGE review of 36 case-control studies. AnnEpidemiol. 2010 Feb;20(2):108-21.➤ S.W. Baxter, E.J. Thomas and I.G. Campbell. GSTM1 nullpolymorphism and susceptibility to endometriosis and ovariancancer. Carcinogenesis, Vol. 22, No. 1, 63-66, January 2001➤ Tamer L, Calikoğlu M, Ates NA, Yildirim H, Ercan B, Saritas E, UnlüA, Atik U. Glutathione-S-transferase gene polymorphisms (GSTT1,GSTM1, GSTP1) as increased risk factors for asthma. Respirology.

Sida 79 av 81

2004 Nov;9(4):493-8.➤ Lee SA, Fowke JH, Lu W, Ye C, Zheng Y, Cai Q, Gu K, Gao YT, ShuXO, Zheng W. Cruciferous vegetables, the GSTP1 Ile105Val geneticpolymorphism, and breast cancer risk. Am J Clin Nutr. 2008Mar;87(3):753-60.➤ Nebert, D.W., Dalton, T.P. 2006. The role of cytochrome P450enzymes in endogenous signalling pathways and environmentalcarcinogenesis. Nat. Rev. Cancer. 6:947-960. ➤ Lee BE, Hong YC, Park H, Ha M, Koo BS, Chang N, Roh YM, Kim BN,Kim YJ, Kim BM, Jo SJ, Ha EH.Interaction between GSTM1/GSTT1polymorphism and blood mercury on birth weight.Environ HealthPerspect. 2010 Mar;118(3):437-43.➤ Gundacker C, Komarnicki G, Jagiello P, Gencikova A, Dahmen N,Wittmann KJ, Gencik M. Glutathione-S-transferase polymorphism,metallothionein expression, and mercury levels among students inAustria. Sci Total Environ. 2007 Oct 15;385(1-3):37-47. Epub 2007 Aug22.➤ Kiyohara C, Miyake Y, Koyanagi M, Fujimoto T, Shirasawa S,Tanaka K, Fukushima W, Sasaki S, Tsuboi Y, Yamada T, Oeda T, MikiT, Kawamura N, Sakae N, Fukuyama H, Hirota Y, Nagai M.GSTpolymorphisms, interaction with smoking and pesticide use, andrisk for Parkinson's disease in a Japanese population.ParkinsonismRelat Disord. 2010 May 14. ➤ Furst A. Can nutrition affect chemical toxicity? Int J Toxicol. 2002Sep-Oct;21(5):419-24.➤ Am J Hypertens. 2009 Jan;22(1):87-91. Epub 2008 Nov 20. COMTgenotype influences the effect of alcohol on blood pressure: resultsfrom the COMBINE study. Stewart SH, Oroszi G, Randall PK, AntonRF.➤ Neuro Endocrinol Lett. 2006 Feb-Apr;27(1-2):231-5. Theassociation between high-activity COMT allele and alcoholism. SerýO, Didden W, Mikes V, Pitelová R, Znojil V, Zvolský P.➤ Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb;24(2):135-9. Association betweenthe functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase geneand alcohol consumption among social drinkers. Kauhanen J,Hallikainen T, Tuomainen TP, Koulu M, Karvonen MK, Salonen JT,Tiihonen J. Source Department of Public Health and GeneralPractice, University of Kuopio, Finland. ➤ Bradlow H.L. et al., 1996; PMID 8943806➤ Firozi P.F. et al., 2002; PMID 11872636➤ Lee A.J. et al., 2003; PMID 12865317➤ Vineis P. et al., 2003; PMID 12594823➤ Hanna I.H. et al., 2000; PMID 10910054➤ Tang Y.M., 2000; PMID 11221602➤ Miller D.P. et al., 2006; PMID 16933328➤ Sreeja L. et al., 2008; PMID 18472644➤ Sreeja L. et al., 2005; PMID 16228113➤ Stücker I. et al., 2002; PMID 12189190➤ Chen J. et al., 2004; PMID 15457404➤ Mier D. et al., 2009; PMID 19417742➤ Williams-Gray C.H. et al., 2008; PMID 18178571

Ben Hälso Sensor (Osteoporos)➤ Herold, Innere Medizin 2008➤ MSD Manual, 2.Auflage➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.;McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of womenwith osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.;Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateralpseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connectivetissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum.Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts,conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause undMänner über 60 Jahren", 2006➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fracturesof the spine; current options and considerations for treatment".The spine journal : official journal of the North American SpineSociety 6 (5): 479–87➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will mypatient fall?". JAMA 297 (1): 77–86➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007)Protein and amino acid requirements in human nutrition,pp224-226➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002),Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular eventsin healthy older women receiving calcium supplementation:randomised controlled trial". BMJ 336: 262

➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plusvitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J.Med. 354 (7): 669–83➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour,J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. :Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-relatedprotein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebralbone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum.Genet. 74: 866-875, 2004➤ MacDonald H.M. et al., 2001; PMID 11547832➤ Mann V. et al., 2003; PMID 12810179➤ Qureshi A.M. et al., 2002; PMID 11907712➤ Palomba S. et al., 2005; PMID 15739035➤ Palomba S. et al., 2003; PMID 12525466➤ Thakkinstian A. et al., 2004; PMID 15040830

Sida 80 av 81

dna test - andro sensor 40 +

Documents