dig in tonatverksteknologier.diginto.se/wp-content/uploads/... · 1. data skapas i...
TRANSCRIPT
Gonzalo Rivera ©
DIG IN TONätverksteknologier
Gonzalo Rivera ©
CCNA 1Kommunikationsgrunder
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Framgångsrik kommunikation
Kommunikationskomponenter
Nätverkskomponenter
Klient- och mellanliggande enheter
Nätverksmedia
Nätverkstyper
Sammanfattning
Agenda
1
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Budskapet förstås av mottagaren.
Många faktorer avgör meddelandets ursprunglig skick.
Externa faktorer är relaterade till komplexiteten i nätverket.
Interna faktorer är relaterade till meddelandets typ:
Storlek
Komplexitet
Prioritering
Det är upp till teknik och regler/protokoll
Framgångsrik kommunikation
4
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Kommunikation mellan två parter börjar med ett meddelande.
Alla kommunikationsmetoder har tre gemensamma delar:
Avsändarkälla eller avsändare
Destination eller mottagare
Transmissionskanaler
Regler eller protokoll styr kommunikations-processer.
Kommunikationskomponenter
3
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Meddelande måste kodas först, budskapet formateras och anpassas till kommunikationsmedia och formuleras i rätt språk.
Meddelande kodas till ettor och nollor, dessa anpassas till signaler som är kompatibla med nätverket.
Mottagare kodar av ettor och nollor så att de kan representeras med signaler.
Kodning
3
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Meddelande formateras enligt gällande standarder.
Att lägga brevet i det adresserade kuvertet kallas inkapsling.
Varje datormeddelande är inkapslat i en frame/ram, innan den skickas över nätverket.
En frame/ram fungerar som ett kuvert som tillhandahåller destinationsadress och källadress.
Format och inkapsling
3
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Ett meddelande kan ibland bli för stort.
Meddelandes storlek måste regleras.
Stora meddelande kan delas i mindre delar.
Korta delar kan verifieras en i taget.
Mottagaren sätter delarna ihop.
Meddelandestorlek
8
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Kommunikationen är tidssynkroniserade.
Åtkomstmetoder – Vem ska prata först, hur länge, vad händer om något är oklart, vad händer vid avbrott?
Dataflöde – Sändare och mottagare avtalar hur snabbt meddelande kan skickas och tas emot.
Väntetid – Regler som styr väntetiden för kvittenser och vad som gäller om inte tiden räcker till.
Tidssynkronisering
9
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Meddelande kan levereras till en mottagare, en grupp eller till alla.
Det samma gäller för nätverksenheter
Unicast
Multicast
Broadcast
Kommunikationssätt
10
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Nätverksprotokoll definierar:
Avsändare och mottagare
Gemensamt språk och syntax
Leveranstider
Kvittenser
Nätverksprotokoll definierar:
Meddelandeskodning
Formatering och inkapsling
Storlek på meddelande
Tidssynkronisering
Leveranstyper
Protokoll
5
Kodning
Format
inkapsling
StorlekTiming
Leveranser
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Öppna standarder uppmuntrar driftskompatibilitet, konkurrens och innovation.
Standardiseringsorganisationer är vanligtvis leverantörsneutrala, ideella organisationer som är etablerade för att utveckla och främja begreppet öppna standarder.
Standardiseringsorganisationer
11
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Internet Society (ISOC) – främjar internetanvändning globalt.
Internet Architecture Board (IAB) - Förvaltning och utveckling av Internetstandarder.
Internet Engineering Task Force (IETF) – utvecklar, uppdaterar och underhåller Internet och TCP/IP teknik.
Internet Research Task Force (IRTF) - inriktad på långsiktig forskning relaterad till Internet och TCP/IP protokoll.
Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) – koordinerar IP-adressallokering och hantering av domännamn.
Internet Assigned Numbers Authority (IANA) - hanterar IP-adressallokering, domännamnshantering och protokollidentifierare för ICANN.
Standardiseringsorganisationer
11
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) -främjar teknisk innovation och skapar standarder inom ett brett område av industrier, inklusive nätverk.
Electronic Industries Alliance (EIA) - standarder relaterade till elektriska ledningar, kontakter och nätverksrak.
Telecommunications Industry Association (TIA) - standarder för radioutrustning, mobilmast, VoIP-enheter (Voice over IP) och satellitkommunikation.
International Telecommunications Union-Telecommunication Standardization Sector (ITU-T) – standard för videokomprimering, Internet Protocol Television (IPTV) och bredbandskommunikation.
Standardiseringsorganisationer
11
Gonzalo Rivera ©
CCNA 1Kommunikationsmodeller
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Grundläggande kommunikationsmodeller: protokollmodeller och referensmodeller.
Ett protokollmodell överensstämmer bäst med strukturen av en speciell protokollstack.
En referensmodell ger en gemensam referens för alla typer av nätverksprotokoll och tjänster.
Kommunikationsmodeller
12
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
OSI modellen hade skapats för att bli en internationell modell
Men TCP/IP modellen utvecklades snabbare, default standard.
OSI modellen tillhandahåller omfattande beskrivningar över nätverksteknologier.
Referensmodell - OSI
13
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Inleder, genomför och avslutar kommunikation mellan två datorer.
Alla program som kräver anslutning till internet, eller till ett lokalt nätverk.
Hanterar teckenkodning, dokumentstruktur, format för bilder och video, kryptering och komprimering.
Referensmodell - OSI
14
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Ser till att meddelanden kommer fram utan ändringar från avsändare till mottagare och, vid behov, begär rättelse.
Styr dataflödet i ett nätverk exempelvis får inte sändas två meddelande samtidigt på samma kanal.
Ser till att dataflödet i form av signaler sätts på transmissionsmedia åt rätt håll.
Ser till att avsändare och mottagare identifieras så att ett meddelande kan dirigeras fram till slutdestinationen.
Referensmodell - OSI
15
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Den första skiktade protokollmodell skapades i början av 1970-talet och kallades Internet modell.
TCP/IP-protokollstacken följer strukturen i denna modell och därför kallas modellen istället TCP/IP modellen.
TCP/IP modellen är en öppen standard vilket innebär att standarder diskuteras i ett offentligt forum som resulterar i dokumentation som kallas RFC.
Protokollmodell – TCP/IP
16
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
HTTP, Telnet, FTP, TFTP, SNMP, DNS, SMTP, X Windows mm.
TCP, UDP, RTP
IP, ICMP, ARP, RARP
Ethernet, Token Ring, FDDI, X.25, Frame Relay, RS-232, v.35
Protokoll i TCP/IP modellen
18
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
OSI skikt 1 och 2 definierar nödvändiga procedurer för åtkomst till nätverksmedia.
TCP/IP Network Access skikt anger inte vilka protokoll ska användas vid sändning över ett fysiskt medium, utan bara beskriver överlämning från Internet skikt till de fysiska nätverksprotokollen.
OSI skikt 5, 6 och 7 används som referens för programutveckling.
TCP/IP applikationsskikt inkluderar ett antal protokoll för programhantering.
OSI vs TCP/IP
17
Gonzalo Rivera ©
CCNA 1Protokoll
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Protokoll ska uppfattas som en samling av överenskommelser eller regler som styr någon process.
Avsändare och mottagare identifierar varandra
Kommunikationssätt definieras (personligt, telefon, brev, e-post, osv.)
Kommunikationen grundas på ett gemensamt språk
Hastighet och tidpunkten avtalas för leverans
Kommunikationskrav tillfredsställs
Protokoll
5
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Kommunikation mellan datorer kräver samverkan mellan flera olika hårdvara och dess protokoll.
En grupp av samman tillhörande protokoll, protokollstack.
Ett protokollstack placerar enskilda protokoll på olika skikt där lägre skikt tillhandahåller tjänster till högre skikt.
Dessa protokoll implementeras i mjukvara och hårdvara.
Protokollstack
7
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Nätverksprotokoll
10
Format Process
Felhantering
Terminering
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
TCP/IP är en öppen standard så att alla leverantörer kan implementera olika
Protokollstack betyder en samling av protokoll.
TCP/IP protokollstak
27
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Alla enheter på internet använder kommunikationsmodeller
Varje kommunikationsmodell omfattar specifika protokoll
TCP/IP protokollstak
11
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
HTTP definierar innehåll och format, inte överföringen.
TCP segmenterar HTTP-meddelanden och kontrollerar meddelandets storlek och överföringshastighet.
IP kapslar in TCP-segment i paket, tilldelar adresser, och väljer den bästa vägen till destinationen.
Nätverksåtkomstprotokoll beskriver datalänkhantering och den fysiska dataöverföringen genom medierna.
Protokollsamverkan
11
Gonzalo Rivera ©
CCNA 1Dataöverföringsprocess
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Långa dataström delas upp i mindre delar så att de kan hanteras individuellt och skickas över ett nätverk.
Mindre delar möjliggör att olika transmissioner kan göras genom en och samma transmissionskanal.
Det förutsätter att varje del adresseras.
Om någon del inte kommer fram till mottagare kan den sändas åter.
Multiplexering
31
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Data vidarebefordras genom protokollstacken och den omformas på varje nivå och styrinformation läggs till.
Eftersom formen ändras kallas de generellt PDU.
Under inkapsling har en/ett PDU ett annat namn för att reflektera dess nya utseende.
Generellt används följande namn:
Data - Applikationsskikt PDU
Segment - Transportskikt PDU
Packet - Internetskikt PDU
Frame - Network Access PDU
Bits - fysiskt överföring av data.
PDU inkapsling
20
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
1. Data skapas i applikationsskiktet.
2. Data segmentering och kapslas in som segment.
3. Segment paketeras, formateras till frame, bit, signalering
4. Paket överförs genom nätverket.
5. Paket tas emot vid destinationen.
6. Paket kapslas av, kodas av, sätts ihop.
7. Rätt applikation hanterar data i applikationsskiktet.
Kommunikationsprocessen
19
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
HTTP levererar HTML uppgifter om en viss webbsida till transportskiktet.
Data segmenteras och varje segment förses en header.
Den innehåller information om vilken process ska få meddelandet och hur meddelandet sätts ihop vid destinationen.
Exempel på inkapsling
21
TCP
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Överföring av dataströmmar kräver att avsändare och mottagare kan identifieras med adresser.
Ett sådan information kallas styrinformation och placeras i dataströmmarnas header.
Portnummer (Transport)
IP adresser (Nätverk)
MAC adresser (Datalänk)
Sista routern på vägen till destinationen levererar meddelanden till rätt mottagare.
Mottagna ramar kapslas av och skickas upp till högre skikt i kommunikationsmodellen.
Nätverksadressering
9
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
IP adresser indikerar avsändare och mottagaradress
Datalänk ramar (frames) använder MAC adresser.
Switchar arbetar med MAC adresser och ansluter direkt avsändare och mottagare.
Switchar bygger upp en tabell med MAC adresser.
LAN – switch - MAC
36
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Avlägsna nätverk (remote network) nås via routrar.
Routrar arbetar med IP adresser och MAC adresser
Frames kan inte skickas direkt till avlägsna nätverk, istället skickas de till default gateway.
en router som vidarebefordrar framestill nästa router ansluten i samma nätverk.
LAN – router – MAC – IP - WAN
37
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Kommunikationen mellan nätverksenheter möjliggörs med tillämpning av regler och avtal.
Protokoll ska uppfattas som en samling av överenskommelser eller regler som styr någon process.
Diverse nätverksenheter från olika leverantörer kan samarbeta med hjälp av standarder.
En grupp av samman tillhörande protokoll kallas protokollstack.
HTTP definierar innehåll och format men inte överföringen.
TCP segmenterar HTTP-meddelanden och kontrollerar meddelandets storlek och överföringshastighet.
IP kapslar in TCP-segment i paket, tilldelar adresser, och väljer den bästa vägen till destinationen.
Sammanfattning
22
Gonzalo Rivera ©2018-05-01
Ett protokollmodell överensstämmer bäst med strukturen av en speciell protokollstack.
En Referensmodell ger en gemensam referens för alla typer av nätverksprotokoll och tjänster.
OSI modellen hade skapats för att bli en internationell, men TCP/IP modellen blev default standard.
Den första skiktade protokollmodell skapades i början av 1970-talet och kallades Internet modell.
TCP/IP-protokollstacken följer strukturen i denna modell och därför kallas modellen istället TCP/IP modellen.
TCP/IP modellen är en öppen standard vilket innebär att standarder diskuteras i ett offentligt forum som resulterar i dokumentation som kallas RFC.
Sammanfattning
22