Fredag 30 september 2016 - nr 61Lösnummer 30 kr

För dig som vill förändra världen #99tidningensyre.se

GLÖD Mattias Svensson på Under ytan: Offer i drogkriget • Maria Wetterstrand om folkets makt RADAR Folket röstar i Colombia • Symbolisk klimatgräns passerad • Klimatmangling i Bryssel

ENERGI Birger Schlaug gör en omöjlig intervju med Jussi Björling • Villfarelser • Korsord

Det heliga flygetVåra flygresor fortsätter öka trots klimathotet • Zoom

”Lägg gärna ner Arbetsförmedling-en, men lägg då också ner arbetslin-jen, så kan vi börja tala om ljus i det politiska mörkret.”Malin BergendalGlöd – Ledare

2

Liberalernas förslag ska hålla fattiga i schack

Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm  • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033

Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson  •   Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: fornamn.efternamn@tidningensyre.se

Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570

Norrskensnätter då man går ut och tit-tar på stjärnhimlen – vare sig man ser nå-got norrsken eller ej.

Försäkringskassans kampanj Laget Sve-rige, som försöker tuta i oss att det vär-sta med att vara sjuk är att inte få jobba.

Omslagsgrafik: DEMIS Mapserver/Public domain/Sofia Härén

N är Liberalerna i måndags fö-reslog att Arbetsförmedlingen ska läggas ner var det lite som ett ljus i ett politiskt mörker. För vem skulle egentligen sak-

na Arbetsförnedringen? Inte arbetslösa som bollas runt till coacher och hindras från att vi-dareutbilda sig eftersom de måste gå på kurs i att skriva cv i myndighetens regi. Inte de som söker vilka jobb som helst, oavsett om de vill ha dem eller har rätt kompetens, bara för att fylla veckans jobbsökarkvot. Och inte arbets-köparna som drunknar i deras ansökningar heller.

Javisst, lägg ner, slå igen, låt människor söka jobb som de vill eller låta bli. Arbetsförmed-lingen som sysselsättningspolis behövs inte. Sluta upp att villkora folks försörjning med att de flyttar varthelst de hittar ett jobb och ägnar all vaken tid åt att stå till arbetsmarkna-dens förfogande. Det blir bättre för alla.

Det är bara det att Liberalerna inte riktigt menade så. Jo, de som i dag klarar sig bra utan Arbetsförmedlingen ska få fortsätta med det. Men för dem som ”står långt från arbetsmark-naden” vill Liberalerna ha en ny myndighet, som ska administrera bidrag, subventione-rade jobb och diverse insatser och program. Ingen frihet att själv välja sitt liv utan en kon-trollmyndighet som specifikt har som uppgift att se till att alla hålls sysselsatta.

I tisdags kom del två i följetongen: en debatt-artikel i DN, skriven av Jan Björklund och Mats Persson, om försörjningsstödet. I dag är arbetslöshet det vanligaste skälet till att få för-sörjningsstöd. En del kommuner kräver att man gör en ”motprestation” för att få bidra-get, men kommunerna måste inte kräva det.

I själva verket är det ”alltför få” kommuner som kräver att socialbidragstagare ska jobba gratis, praktisera eller söka jobb i hela landet, menar Björklund och Persson, och därför vill de göra motprestationskrav obligatoriska för kommunerna.

Tillsammans går de två förslagen i samma rikt-ning. De delar upp oss i två delar – å ena si-dan de friska, välutbildade, lättanställda som talar flytande svenska (eller engelska), bor i storstäder, har kontakter och kan slippa Ar-betsförmedlingen. Å andra sidan människor som har funktionsnedsättningar, är sjuka, gamla, inte talar så bra svenska, som har ”fel” utbildning, som bor i glesbygd eller småstä-der med liten arbetsmarknad.

I Liberalernas Sverige blir de sistnämn-

da billig arbetskraft på en allt mindre arbets-marknad. Eller hålls i varje fall sysselsatta och i schack, som i gamla tiders fattigvård. ”Människor ska förhindras till passivitet och sysslolöshet” skriver de, och avslöjar där-med inte bara sina egna svaga språkkunska-per utan också sitt partis förhållande till fri-het. För i Liberalernas Sverige föds man inte fri – friheten är något man köper. Ingenting för vanligt folk och ingenting att använda som man vill.

Lägg gärna ner Arbetsförmedlingen, men lägg då också ner arbetslin-jen, så kan vi börja tala om ljus i det politiska mörkret.

Miljömärkt trycksak 3041 0673

Malin Bergendal malin.bergendal@tidningensyre.se

Liberalernas nya ”arbetsförmedling” ska bara jaga dem som ”står längst från arbetsmarknaden”. De andra får söka jobb på annat sätt.

Foto: Fritz Schibli/T

TRedaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se

Glöd Ledare

3

Annika Nordgren

Annika Nordgren, i dag Annika Nordgren Christensen, m fl i riksdagsmotion 1997-10-06. I onsdags föreslog hon, som re-geringens utredare, att den vilande värnplikten återupptas, vilket gör att Sverige riskerar att återigen få samvetsfångar.

Värnpliktsarméerna skrotas i snabb takt runt om i världen. Frankrike och Ryssland är bara två exempel på länder där värnplik-ten har förpassats till historien. I Sverige hävdar dock politiker från både höger och vänster att vi skall hålla fast vid den allmän-na värnplikten som grundidé. (…)

Män som vill göra värnplikt nekas ofta och placeras istället i utbildningsreserven. (…) Samtidigt kallar man tvångsmässigt in an-dra ungdomar som inte vill göra värnplikt. De som vägrar döms fortfarande till fängel-sestraff, vilket i realiteten innebär att Sveri-ge har samvetsfångar. Detta är oacceptabelt! (…)

Miljöpartiet förordar därför en frivillig värn-tjänst istället för den totalförsvarsplikt som vi har idag. (…)

Värntjänsten ska vara frivillig, då vi är emot tvång. Men att ha genomfört värn-tjänstutbildning ska vara en merit.

Foto: Dan Hansson/TT

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlödSidan tre

4

Filippinernas president Rodri-go Duterte försöker bekämpa internationella narkotikaligor

med samma medel som i Mexi-ko gav drogkartellerna ett ännu

starkare grepp om samhället. Det besinningslösa våldet har dödat tusentals. Men i väster-

ländska medier uppmärksam-mas det mer att han använder fula ord, skriver Mattias Svens-

son på dagens Under ytan.

Tusentals dör i Dutertes drogkrig

M orden nämndes i förbigåen-de i samband med den stora skandalen. Hade Filippiner-nas president Rodrigo Duter-te verkligen kallat USAs dito

Barack Obama för ”horunge”!? Kontrover-sen och det inställda statsbesöket blev en li-ten snackis också i Sverige första veckan i sep-tember.

Men vad var det för mord som Barack Oba-ma hade kunnat tänkas rikta kritik mot, och som föranlett det fula ordet? Mord som det här: Den 23 augusti, satt Danica May och åt lunch med sin familj när en man kom till hu-set på jakt efter hennes farfar, Maximo Gar-cia. När mannen fick syn på Garcia öppnade mannen eld och dödade honom. En förlupen kula dödade även Danica Mae. Hon blev fem år.

Polisen får dödslistorMaximo Garcia hade, mot sitt nekande, satts upp på en av den filippinska statens listor över personer som misstänks vara inblanda-de i droghandel. Dessa personer har sedan systematiskt mördats av både poliser och av yrkesmördare och andra som tagit lagen i egna händer. I detta uppmuntrade av landets president.

Den 31 augusti, inför Obamas statsbe-sök, hade 929 misstänkta för inblandning i narkotikahandel dödats vid polistillslag, och

1 507 av okända hitmän och vigilanter vilket inklusive 10 döda poliser tog dödssiffran till 2 446 personer sedan Dutertes kampanj in-leddes den 1 juli.

Duterte har initierat och uppmuntrat dö-dandet och lovat immunitet åt alla inblanda-de poliser. Han har själv gått ut med listor på misstänkta personer, inklusive högt uppsat-ta generaler och politiker. Enligt vittnesupp-gifter från en tidigare yrkesmördare ska Dut-erte som borgmästare i Davao City under två decennier ha styrt över gängmord på över tusen personer, både misstänkta kriminel-la och politisk opposition. Ett besinningslöst agerande av en statsman, som kritiserats av människorättsorganisationer.

Samtidigt är Dutertes linje oerhört popu-lär i befolkningen. Hans popularitetssiffror ligger över 90 procent.

Erfarenheter från MexikoDet är på ett sätt förståeligt. Filippinerna har blivit ett transitland för narkotikasmuggling. På senare år har alltfler internationella ligor profilerat sig i landet. Kinesiska sedan länge, och på senare år ett flertal afrikanska, lik-som de brutala mexikanska drogkartellerna. I landet finns dessutom ett utbrett narkotika-missbruk. Hela 2,1 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år använder den utbredda drogen metamfetamin, enligt UN World Drug Report 2011.

Rädslan är att Filippinerna blir en ”narko- stat” som exempelvis Mexiko och tidigare Co-lombia, härjade av ligor som styr politik och medier, korrumperar statsmakten och käm-par inbördes om drogmarknaden i blodiga uppgörelser.

Erfarenheterna från att möta drogkartel-lerna med brutalitet är dock allt annat än goda. Mexikos dåvarande president Felipe Calderón satte 2006 in 6 500 militärer mot landets ledande drogkarteller. Tio år senare är drogkartellernas grepp om landet större än någonsin. När en gängledare försvagats av

Mattias Svensson är en svensk författa-re och debattör. Han är kulturskribent på

Aftonbladet och krönikör i Örnskölds-viks Allehanda. Tidigare har han varit

redaktör på magasinet Neo, verksam vid tankesmedjan Timbro, pressansvarig på

Medborgare mot EMU och ordförande för Frihetsfronten. Han är författare

till böckerna Mer demokrati – mindre politik, Peta inte i maten!, Glädjedödar-

na – en bok om förmynderi samt senast Miljöpolitik för moderater.

Foto: Lina Högberg

Rodrigo DuterteÄr född 1945, utbildad jurist som även arbetat som rådgivare vid Regional National Police Academy. Borgmäs-tare i Davao City sedan 2013, liksom 1988–1998 och 2001–2011. Tillträdde som Filippinernas president den 31 juni 2016.

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlöd Under ytan

5

militären, uppstår ett vakuum där andra slåss om den lönsamma smugglingen.

Omkring 164 000 personer har mördats i drogrelaterade uppgörelser mellan 2007 och 2014, och efter några års nedgång ökar mord-frekvensen igen under 2016. Journalister och politiker hotas och mördas, och både lokal-politik och medier sköts i gränsdelstaterna mot USA väsentligen på gängens villkor. Tidi-gare populära turistorter som västkuststaden Acapulco kallas i dag ”Guerreros Irak”. Maka-bra gänguppgörelser på vattenskidor ger rub-riker som skrämt bort Hollywoodkändisarna.

”Men det är i USA och Europa som de största marknaderna finns, och det är vår lagstift-ning som gör att den som vill köpa andra droger än tobak och alkohol bara kan göra det av kriminella nätverk ...”

Militärens ökade befogenheter har också åsidosatt rättssäkerhet och mänskliga rättig-heter. Den mexikanska militären dödar åtta personer för varje person de skadar i vad som mest framstår som summariska avrättning-ar, och mer än 4 000 anmälningar om tortyr har bara lett till 15 domar. Det drabbar förstås också oskyldiga. Militären dödade 2010 den kidnappade Jorge Parral vid ett tillslag, och försökte dölja det genom att begrava honom som en anonym yrkesmördare.

På USAs begäranEtt rätt typiskt mönster för hur kriget mot drogerna har misslyckats, enligt rapporten Ending the drug wars av en expertgrupp vid ansedda London School of Economics från 2014. Där bjuder Daniel Mejia och Pascual Restrepo på ett tankeexperiment för att illus-

trera situationen för länder som Mexiko och Filippinerna.

Anta att all kokainkonsumtion skulle för-svinna från USA och till Kanada. Skulle USAs myndigheter då vara beredda att slå till mot smuggelnätverk och se mordfrekvensen i städer som Seattle öka från nuvarande om-kring 5 mord per 100 000 invånare till om-kring 150, för att hindra att kokainsändning-ar inte når Vancouver? De flesta tror nog inte det, men det är likafullt vad USA begärt av Mexiko, Colombia och övriga Latinamerika de senaste 20 åren. Sverige också för den de-len. Vårt land har varit USAs främsta allierade bakom den globala förbudslinjen, åtminstone bland västliga demokratier.

I Ryssland och Asien förekommer också hårdföra metoder, inklusive dödsstraff och arbetsläger. Men det är i USA och Europa som de största marknaderna finns, och det är vår lagstiftning som gör att den som vill köpa an-dra droger än tobak och alkohol bara kan göra det av kriminella nätverk, som i jakt på dessa marknader är redo till terror och besti-aliskt våld.

Tyst om våldetDet gör vårt mediala och politiska ointresse för detta våld desto mer anmärkningsvärt. När Islamiska staten (IS) hugger huvudet av folk och delar filmen i sociala medier, eller mördar gravida kvinnor, barn och granskan-de journalister, då rapporteras det stort och uppslaget i medierna. Ändå är det av någon anledning inte lika intressant när mexikanska drogkarteller gör precis samma sak. Inte ens när en president leder och beordrar en när-mast exempellös mordvåg är det mer intres-sant än att han också använt fula ord.

Två veckor in i september hade för övrigt dödstalet från Rodrigo Dutertes krig mot dro-gerna stigit till 3 426 personer.

Mattias Svensson

Kriget mot drogernaLondon School of Economics bedri-ver sedan 2014 ett forskningsprojekt kring drogpolicy och ekonomi. Ut-över en expertgrupp ledd av pro-fessor Danny Quah har man även involverat politiker som Colombias president Juan Manuel Santos och världskända ekonomer. De är myck-et kritiska till dagens dominerande förbudspolitik och särskilt kriget mot drogerna, som utanför västvärlden varit betydligt mer än en metafor.

Hur kvinnor drabbasDen senaste rapporten After the drug wars kom i februari i år och upp-märksammar bland annat hur kvin-nor drabbas av förbudspolitiken. Att allt fler kvinnor döms till fängelse beror ofta på drogrelaterade förseel-ser (80 procent av Mexikos kvinnliga fängelsepopulation) och väl i fäng-elset utsätts de ofta för övergrepp och smittas av hiv. För många tilltar drogbruket under fängelsetiden.

JordbruksmarkHär konstateras också att opium är Afghanistans största exportpro-dukt som skapat uppskattningsvis 400 000 heltidsjobb och konver-terat 265 000 hektar tidigare öken till jordbruksmark. Det finns få bi-ståndsprojekt som varit i närheten av lika framgångsrika, vilket är en av förklaringarna till att opiumproduk-tionen fortsätter.Källa: www.lse.ac.uk/IDEAS/Projects/IDPP/The-Expert-Group-on-the-Economics-of-Drug-Policy.aspx

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlödUnder ytan

Demonstranter protesterar mot det massiva dödandet av människor som använder eller säljer droger i Manila i augusti i år.

Foto: Bullitt M

arquez/AP/T

T

6

Låt folk lämna kyrkan på nätetDEBATT Svenska Kyrkan märker att många använder tjänsten www.offentligt.se och går ur kyrkan online med skriven signatur på skärm. Över 7 000 medlemmar anmäler ut-träde på bara fyra dagar. Panik uppstår.

Fler har helt enkelt insett att de på en mi-nut online kan undvika medlemsavgiften på cirka 3 000 kronor per år. Svenska Kyrkan har fortfarande över 63 procent av befolk-ningen som medlemmar och är den överläg-set största organisationen i Sverige, men de flesta är med av slentrian och har aldrig ak-tivt valt att gå med.

Vilken blir Svenska kyrkans åtgärd? Sänka av-giften? Bli bättre på att kommunicera vad de gör för pengarna? Erbjuda olika typer av medlemskap? Nej då.

Istället går de centralt ut med att under-skrift på skärm inte är säker nog. De sätter sig därmed över församlingarnas och kyrko- herdarnas rätt att besluta i utträdesfrågor. Med ”säkerhet” som motiv och en kreativ tolkning av kyrkomötets beslut att ”egen-händig underskrift” enbart avser under-skrift med penna.

”Vi går nu ut med information till försam-lingar och medlemmar om vad som gäller, för att upprätthålla säkerheten. (…) den som inte längre vill vara medlem söker upp kyr-koherden i sin församling och anmäler ut-träde. Det andra, och betydligt vanligare sättet, är att skicka in en egenhändigt un-

derskriven anmälan om utträde till försam-lingen.” skriver Patrik Lidin, Svenska kyr-kans biträdande rättschef (DN 2016-09-26).

Svenska Kyrkan förlorar i legitimitet när de beter sig så här. Elektroniska signaturer är i dag vanliga. För de flesta andra organisa-tioner räcker det med ett mejl för att gå ur.

Vi använder i dag e-leg för bankaffärer, för att deklarera. Men Svenska Kyrkan har ingen tjänst för att gå ur digitalt. Och tyck-er uppenbarligen att en signatur enbart kan ske med en fysisk penna.

Svenska Kyrkan har 6,2 miljoner med-lemmar. De flesta kollektivanslöts vid föd-seln (födda innan 1996). De flesta vet inte att de betalar cirka en procent högre skatt för detta. Och har ännu sämre koll på vad kyr-kan gör för pengarna.

Svenska Kyrkan gör väldigt mycket gott. So-cialt arbete, sorgearbete, öppna förskolor, biståndsarbete etcetera. Jag är väldigt glad att de finns, och det är nog en av världens mest humana större religiösa organisatio-ner.

Men det handlar inte om vad jag, eller du, tycker om Svenska Kyrkan. Det är en prin-cipfråga. Svenska Kyrkan får gärna ha en medlemsavgift som kostar lika mycket som att vara med i 10–20 stycken andra organisa-tioner som Greenpeace, Amnesty, RFSU et-cetera, men de ska inte få driva in den via

Foto

: And

ers

Wik

lund

/TT

skattesedeln av medlemmar som aldrig ak-tivt har valt att bli medlemmar.

Framför allt kan Svenska Kyrkan inte age-ra i ekonomiskt egenintresse för att stoppa medlemstapp och skylla på säkerhet, inte utan att få ett skadat förtroende.

Svenska Kyrkan bör varje år få in medlems-avgifter på cirka 15 miljarder (egen upp-skattning). För jämförelse kostar allt försörj-ningsstöd (tidigare socialbidrag) i Sverige cirka 11 miljarder kronor.

Svenska Kyrkan bör modernisera sin in-ställning till medlemsskap. En bra början är att respektera kyrkomötets beslut om att ”egenhändig underskrift” gäller för utträ-de och acceptera digitala underskrifter. Och sätta upp en egen tjänst för digitalt utträde, med e-legitimation till exempel, så att andra inte behöver göra det.

Tills det sker uppmanar jag landets för-samlingar och kyrkoherdar att stå upp för sin rätt att själva besluta om utträden, och fortsätta acceptera de elektroniskt under-skrivna utträdesansökningar som fortsätter komma in. Eller åtminstone skriva ut utträ-desansökningen och skicka ut till medlem-men för kompletterande underskrift med penna.

Om era församlingsmedlemmar vill gå ur, låt dem!Martin Jordöej medlem i Svenska Kyrkan

Technomässa i Allhelgona-kyrkan i Stockholm. Kyrkan gör mycket för att behålla sina medlemmar, men att hindra dem från att lämna den är att gå för långt, anser Martin Jordö.

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seGlöd Debatt

7

Gärna tillväxt – men inte på planetens bekostnadDEBATT Omställningen mot en cirkulär ekonomi började för länge sedan: vi sorte-rar våra hushållssopor och soptippar har blivit återvinningscentraler som producerar biogas till våra fordon. Men omställningen behöver snabbas på och vi i kommuner och regioner spelar en central roll. 

Under de senaste 150 åren har mänsklighet-en begått rovdrift på jorden. En omställ-ning mot förnybar energi går nu snabbare och snabbare. Från att vi fått höra att det är olönsamt börjar investerare nu förstå att förnybart är lönsamt. 

Nu behöver vi också skynda på omställ-ningen mot en cirkulär och hållbar ekono-mi. Vi har levt på att utvinna råvaror för att producera och konsumera för att till sist kas-sera och förstöra. Denna linjära och ohåll-bara ekonomi har en inneboende logik där det inte spelar någon roll vad vi gör när vi arbetar och ”håller hjulen igång”. Som om det var likgiltigt om vi river ner bra byggna-der och eldar upp brunkol eller bygger vind-kraft och undervisar barn.

Cirkulär ekonomi är visionen om ett hållbart samhälle där den ekonomiska tillväxten bygger på att återanvända och använda på nya sätt det som redan använts. Det är en vision om ett samhälle där resurser hela ti-den återbrukas och återskapas om och om igen och affärsnytta går hand i hand med re-surseffektivitet. De material vi använder är genomgående rena och förnybara, saker de-signas för att minimera spill och för att vara lätta att reparera. Det finns redan formba-ra och nedbrytbara material som går att an-vända i stället för plast och det finns flera ex-empel på företag som erbjuder att man hyr sin utrustning i stället för att köpa den. På det sättet kan den användas av fler och inte lika mycket behöver tillverkas. 

I dag finns få incitament för företag att tillverka saker som håller länge. Men om vi

Delta i debatten!Skriv vad du tycker och skicka till glod@tidningensyre.se. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusive mel-lanslag) men håller du dig under 2500 tecken har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en presentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter under pseudonym.

i stället för en tvättmaskin köpte funktionen ”rena kläder”? Vi betalar kanske fortfaran-de för att ha en maskin hemma men vi äger den inte. Då skulle plötsligt fabrikanten vin-na på att tillverka en maskin som både höll länge och gick att reparera och konsumtio-nen av tjänster skulle öka på bekostnad av konsumtionen av varor. Genom att vi byg-ger ett system där det lönar sig att vara akt-sam om resurser skulle vi alltså automa-tiskt minska slöseriet. Utan att vi behöver ge avkall på några nyttigheter vi vant oss vid. Kommuner är stora och viktiga konsu-menter och genom att kommuner verkar för rena och förnybara material i våra upp-handlingar och ibland hyr istället för köper kan vi spela en viktig roll i att påskynda den utveckling som mänskligheten behöver.

Låt oss ta makten över det kortsiktiga eko-nomiska tänkandet och i stället ägna oss åt klok hushållning med planetens begrän-sade resurser. Den gröna skatteväxlingen – med lägre skatt på arbete och återbrukade varor samt högre skatt på miljöskadliga va-ror – är god. Vi välkomnar att regeringen re-aliserar delar av denna skatteväxling, men skulle gärna se fler steg i den riktningen. Lo-kalt bör vi som kommuner också finna väg-ar för en cirkulär ekonomi.

Barbro Stigsdotter (MP), Höganäs

Lena Östholm-Munkberg (MP), Helsingborg

Viktor Östlund (MP), Lund

Thomas Hansson (MP), Simrishamn

Cecilia Örnemark (MP), Klippan

Madeléne Ekelund (MP), Örkelljunga

Margaret Engdahl (MP), Osby

Lars Lundström (MP), Kävlinge

Gunvor Jönsson (MP), Bromölla

Angela Everbäck (MP), Vellinge

Emil Samnegård (MP), Trelleborg

Charlotta Eldh (MP), Svalöv

Allan Sunnergren (MP), Båstad/Bjäre

Alla skulle behöva sän-ka sina koldioxidut-släpp till 1,7 ton per person och år. En ge-nomsnittlig flygresa för en svensk är 5 800 ki-lometer, vilket ger ett koldioxidutsläpp på 1,1 ton. Med tanke på det – när tycker du att det är okej att flyga?

Om du också vill vara med i vår pa-nel, skicka ett mejl till glod@tid-ningensyre.se. Bifoga lite informa-tion om vem du är och en tydlig porträttbild.

Foto: Privat

Annette Chapligin, 40 år, aktiv i RSMH, Asperger-rörelsen och Miljöpartiet, norra Småland

Foto

: Has

se H

olm

berg

/TT

Istället för tvättmaskin skulle vi kunna köpa funktionen ”rena kläder” skriver debattörerna.

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seGlödDebatt

Foto: Privat

Kenneth Andersson, 49 år, skogsarbetare, Äppelbo

Jag tycker inte man kan göra någon ge-nerell regel för att flyga, alla har olika behov. Men jag tycker vi borde tågluffa eller semes-tra mer i Sverige vilket ger lägre ut-släpp. Det är ingen rättighet att fly-ga till semestern ett par gånger varje år. Sen ska man inte stirra sig blind på enbart flygresors utsläpp. Att äta veganskt kan vara en klimat-kompensation för den där flygre-san.

Panelen:

Tycker till att bör-ja med att det rus-kigt tråkigt att flyga, men att det är okej om man ska långt. Subventioner-na på flyg borde upphöra. www.dn.se/resor/skattebefriat-flygbrans-le-slar-hart-mot-miljon/

Jag tycker det är okej att flyga när man själv har övervägt om det är nödvändigt. Om någon behöver värme för att komma ur sin vinterdepression, om det krävs internationella möten för politis-ka beslut, eller om invandrare vill besöka familjen blir det ingen nyt-ta för samhället om man förtrycker dessa behov av miljöskäl.

Foto: Privat

William Persson, 22 år, studerande på Lunds tekniska högskola, Helsingborg

8Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

Radar Nyheter

Pendeltågstrafik mellan Luleå och Haparanda, med stopp i Boden och Kalix, kan vara igång om två år, hoppas de berörda kommunerna.

Kalix har ännu inte byggt sin station men tan-ken är att pendeltågen ska kunna börja gå mel-lan Luleå och Boden redan i augusti nästa år, en-ligt Norrländska Socialdemokraten. Den regionala kollektivtrafikmyndighetens chef Kenneth Johans-son tror att tåglinjen skulle ge helt nya arbets-pendlingsmöjligheter.

– I Norrbotten har vi inte haft någon tradition

med pendeltåg så det här skulle tillföra en ny di-mension.

Kommunerna ansökte om bidrag från staten på tio miljoner kronor men i höstbudgeten som nu lades fram fanns det inte med. Samtidigt har dock den regionala kollektivtrafikmyndigheten och kommunerna ansökt om ett treårigt EU-pro-jekt respektive medfinansiering från EUs struktur-fond via Tillväxtverket för att starta upp pendel-tågstrafiken.

Sofia Härén

Pendeltåg i Norrbotten kan bli verklighet redan nästa år

På söndag röstar folket i Colombia ja eller nej till det fredsfördrag som nu skrivits under av regeringen och Farc-gerillan.

Krav på stopp för vapenexport till Sydsudan För snart en månad sedan be-sökte medlemmar av FNs sä-kerhetsråd Sydsudan men fort-farande råder oenighet vilka åtgärder som ska vidtas för att få oroligheterna under kontroll.

Människorättsorganisationer har tillsammans med FNs ge-neralsekreterare Ban Ki-Moon krävt att säkerhetsrådet inför ett vapenembargo för att stop-pa båda sidors fortsatta milita-risering.

Varken ett vapenembargo el-ler ytterligare 4 000 FN-soldater – två åtgärder som diskuteras – kommer att lösa alla problem i det oroliga Sydsudan, men det finns ett svagt hopp om att det-ta kan pressa landets ledning att agera i folkets intresse.

Tusentals människor har dö-dats i Sydsudan sedan inbördes-kriget drog igång 2013 och över 1,6 miljoner människor uppges befinna sig på flykt inom landet, enligt FN. Jonathan Rozen/IPS

Foto: A

riana Cubillos/T

T

92 procent av världens befolk-ning bor i områden med dålig luft och över sex miljoner döds-fall per år kan kopplas till luft-föroreningar, enligt en ny studie från WHO.

Luften är allra sämst i städer-na men även på landsbygden är luften sämre än vad många tror. Sjukdomar som följer av detta är till exempel hjärt-kärl-sjuk-dom och lungcancer.

Enligt WHOs experter in-träffar nästan 90 procent av dödsfallen som relateras till luftföroreningar i låg- och med-elinkomstländer, med nära två av tre fall i Sydostasien och väs-tra Stillahavsområdet som till exempel inkluderar Kina. Vissa delar av befolkningarna är ock-så känsligare än andra.

– Luftföroreningar fortsätter att drabba de allra mest sårbara grupperna – kvinnor, barn och äldre, säger Flavia Bustreo från WHO i ett pressmeddelande.

WHO pekar ut transporter, matlagning och avfallshantering som några av de problem som måste hanteras.Benita Eklund

Dåligt luft bakom många dödsfall

Undertecknandet av fredsfördraget i Colombia i måndags förvandlade torget Bolívar i huvudsta-den Bogotá till en festplats. Men det första testet för freden kommer redan på söndag, då befolk-ningen i en folkomröstning ska säga sitt om upp-görelsen mellan regeringen och Farc-gerillan.

I Cartagena de Indias, 65 mil norr om huvudsta-den Bogotá undertecknade i måndags de forna kombattanterna ett fredsfördrag som syftar till att sätta punkt för en konflikt som rasat i 52 år. Mäng-der av presidenter och utrikesministrar fanns på plats tillsammans med FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon.

Sedan undertecknade president Juan Manuel Santos och Farcs ledare Rodrigo Londoño, mer känd under namnet Timochenko, det avtal som parterna kom överens om i Havanna i slutet av au-gusti efter flera år av förhandlingar.

Farc ska nu avväpnas och ombildas till ett politiskt parti. EU meddelade att organisationen kommer att strykas från listan över terroristorganisationer och USAs utrikesminister John Kerry sa att man från amerikanskt håll överväger att göra detsamma.

Det första steget mot förverkligandet av freden kommer att tas redan på söndag, då landets be-folkning ska godkänna eller säga nej till fredsavta-let genom en folkomröstning.

Ja-sidans anhängare består av en lång rad olika och skiftande aktörer. Nej-sidan leds i första hand av den tidigare presidenten Álvaro Uribe (2002-2010), och den tidigare justitiekanslern Alejand-ro Ordóñez, som kan komma att kandidera i pre-sidentvalet 2018. Deras kampanj riktas i första hand mot befolkningen i städerna.

– På landsorten är befolkningen i högre grad beredd att rösta ja, säger den politiske analyti-kern Jesús Aníbal Suárez till IPS, och tillägger att det råder mer delade meningar bland stadsbe-folkningen.

Företrädare för landets evangeliska kristna, som utgör flera miljoner i Colombia, har uppmanat sina anhängare att rösta nej på söndag – och det är en väljargrupp som anses vara mycket lojala med sina ledare. Den lokala katolska kyrkan har ställt sig neutral till valet – trots att påven Francis-kus stödjer för fredsförhandlingarna. Constanza Vieira/IPS

Ett första test för freden i Colombia

9Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

RadarNyheter

Koldioxidnivån i atmosfären passerade nyligen 400 koldiox-idekvivalenter (ppm) trots att september vanligtvis är en må-nad då halterna är lägre. Det stärker misstanken om att 2016 blir året då vi passerar denna symboliskt viktiga gräns även på lång sikt.

Koldioxidnivåerna har stigit alltsedan industriella revolutio-nen drog igång och trots att vi känt till riskerna i decennier, och på senare tid givit frågan en hel del uppmärksamhet, har vi inte lyckats vända utvecklingen.

Och även om vi slutar släppa ut koldioxid i morgon kommer det som redan finns i atmosfären att fortsätta ställa till problem en lång tid framöver.

– Enligt min mening kommer vi aldrig att se en månad under 400 ppm igen, kommenterar Ga-vin Schmidt, NASAs chefklimat- forskare den nya uppgiften i American Science.Benita Eklund

Foto:Roni R

ekomaa/Lehtikuva /A

P/TT

I lördags demonstrerade tiotusentals finländare mot rasism under parollen ”Peli Poikki” – ”Nu räcker det!”. Dödsmisshandeln av Jimi Karttunen har dragit igång en debatt om hur nazistiska organisationer som Finska motståndsrörelsen bör bekämpas.

En miljon flyktingar i Turkiet ska nu få en basinkomst utbe-tald via ett kontinuerligt påfyllt betalkort från EU. Beslutet är en del i den uppgörelse mellan Turkiet och EU som också inne-bär att Turkiet ska stoppa flyk-tingar som försöker ta sig till Grekland och EU.

I veckan besökte Christos Stylianides, EUs kommissionär för humanitär hjälp och kris-hantering, Ankara i Turkiet för att lansera programmet ESSN (Emergency Social Safety Net). Cirka 3 miljarder euro ska ad-ministreras av turkiska myn-digheter, World Food Program-me (WFP) och turkiska Röda korset och gå till basbehov som mat, bostad och skola. Christos Stylianides menar att pengarna kommer att få stor betydelse.

– Lanseringen av vårt nya program här i Turkiet i dag är ett tydligt exempel på ett starkt partnerskapet mellan EU och Turkiet där vi hittar innovativa sätt att hantera en av de största humanitära utmaningarna i vår tid, sa han på presskonferensen.Benita Eklund

Amnesty: Orbán styr Ungern utifrån rädslaPå söndag ska Ungern folkomrösta om flykting-mottagandet och medan den ungerska regering-en spenderat miljontals euro på en främlingsfient-lig reklamkampanj utsätts flyktingarna i landet för usel behandling, skriver Amnesty i en ny rapport.

I Stranded hope: Hungary’s sustained attack on the rights of refugees and migrants visar Amnes-ty hur ungerska myndigheter systematiskt krän-ker mänskliga rättigheter för människor på flykt, även barn. Det handlar om uppenbara brott mot flyktinglagstiftningen och EU-direktiven, menar organisationen.

– Premiärminister Victor Orbán har ersatt ett styre utifrån lagar med ett styre utifrån rädsla. Hans försök att medvetet hindra flyktingar och migranter från att nå Ungern har åtföljts av ett allt mer oroande mönster av attacker på flyktingarna och den internationella hjälp som finns där för att skydda dem, säger John Dalhuisen i ett pressmed-delande.

Rapporten baseras på forskning genomförd i Serbien, Ungern och Österrike samt intervjuer med 143 personer varav den största delen är tidi-gare flyktingar och migranter.Benita Eklund

I Finland ska regeringen se över om det går att förbjuda nazistiska organisationer. Detta efter en dödsmisshandel som väckt starka antirasistiska stämningar i landet.

För två veckor sedan misshandlades Jimi Kart-tunen efter att ha uttryckt missnöje mot en de-monstration med Finska motståndsrörelsen, en del av den nazistiska Nordiska motståndsrörel-sen. Han fördes till sjukhus med allvarliga hjärn-skador och dog en vecka senare. En 28-årig man har gripits, misstänkt för misshandel och grovt vållande till annans död.

Finska Motståndsrörelsen beskriver händelsen som en ”disciplinåtgärd”, enligt den finska tid-ningen Hufvudstadsbladet.

Förra lördagen samlades tiotusentals människor i hela Finland för att demonstrera mot rasism un-der parollen ”Nu räcker det!”.

Arrangörerna skriver i ett upprop på Facebook att en ”tystnadens kultur” har fått råda i Finland

de senaste åren. Varje individ bör våga stå upp mot rasism skriver de vidare, och kräver att poli-tiker och myndigheter tar tag i rasismen och det våld den föder.

Helsingforspolisen uppgav att omkring 15 000 demonstrerade i huvudstaden. Statsministern Juha Sipilä var också på plats och lovade att se över praxis och lagar vad gäller extremrörelser.

På måndagen meddelade inrikesminister Paula Ri-sikko vid en presskonferens att Finland redan nu har lagar som kan tas i bruk för att få bukt med extrema organisationer, skriver Svenska Yle. Me-toderna ska utvecklas så att lagarna kan tillämpas bättre men nya lagparagrafer kan också behövas enligt inrikesministern.

Det ska också satsas på förebyggande åtgärder, till exempel ska man se över hur hatbrott hante-ras i landet och nätpolisens och myndigheternas resurser ska förstärkas då det gäller denna typ av våldsbekämpning.Benita Eklund

Finland skärper arbetet mot rasism och hatbrott

Ba sinkomst från EU till flyktingar

En symboliskt viktig klimat-gräns passerad

10

Klimatmangling i BrysselParallellt har svenska EU-representationen fullt upp med att enas med resterande med-lemsländer.

I de två andra förslagen står lagstiftarna ännu i startgroparna. För det som behandlar ut-släppsminskningen för alla sektorer utanför handelssystemet har en ansvarig parlamen-tariker utsetts. Men för det andra förslaget, som för första gången ska föra in utsläpp från skog- och markbruk i EUs klimatpolitik, sak-nas detta fortfarande.

På ministerrådsnivå har den svenska reger-ingen dock fått mycket respons från remiss-instanserna och de första samtalen plane-ras den 17 oktober. Kommentarerna spänner över flera områden, men bland annat Natur-vårdsverket, Skogsstyrelsen och Energimyn-digheten ställer sig kritiska till de öppningar som föreslagits för att kunna handla med ut-släppsrätter mellan de olika sektorerna som de tre lagförslagen täcker.

Anledningarna skiljer sig något åt, men återkommande är risken att det öppnar för ökade utsläpp i en sektor som inte kompense-ras på andra sidan. Svenska Lantbruksuniver-sitetet förespråkar dock en annan linje, och vill se mer så kallad ”flexibilitet”.

Uppgiften att ro hem samtalen ser utifrån re-missvaren inte enkel ut.

– Det är ju också så att detta flyttar fokus från det viktiga vi har att göra, nämligen att få bort fossila bränslen. Och det får också som-liga att tro att bara vi gör tillräckligt i andra sektorer så kan det väga upp att vi inte gör så mycket på fossilbränslesidan, vilket inte är sant, säger Hillevi Eriksson, som ansvarat för Skogsstyrelsens remissvar.

Det gällande budet från EU räcker inte hel-ler för att nå till det skärpta globala klimatmål FNs parter enades om i Paris.

– EUs totala utsläpp bör till 2030 minska med i storleksordningen 60–70 procent, skri-ver Naturskyddsföreningen i sitt remissvar.

Att redan nu höja ambitionen i EUs ut-släppsminskningsmål ser tufft ut. I Skog-bruksförslaget och förslaget för sektorerna utanför utsläppshandeln finns det en skriv-ning om att se över målet framöver och där-igenom också skärpa utsläppskraven. Men skrivningen kritiseras av bland annat Sverige för att vara för svag.

I förslaget om utsläppshandeln saknas en så kallad översynsklausul för tillfället. Svens-ka regeringen är en av flera länder som tryck-er på för att föra in en sådan i ministerrådet, och även Fredrick Federley försöker få in skrivelsen i parlamentets position.

– Men allt kan ändra sig innan det här är klubbat, säger Federley.

Som Syre tidigare berättat finns det förhopp-ningar om att unionens miljöministrar kan godkänna sitt åtagande i dag fredag när de samlas för ett blixtinkallat möte i Bryssel. Normalt sett har unionen varit överens om den interna fördelningen av ansvar innan de skriver under, men utifrån juridisk tolkning har det öppnats för att detta kan göras se-nare. Om de lyckas enas så får de också vara med i FN-förhandlingarna, som kan dra igång redan i Marocko i december.

– Det finns också bra skäl till varför att det går långsammare i EU än i många andra län-der. Vi är en av få parter som faktiskt skriver in det här i lag, och det tar en tid att reda ut, säger Fredrik Hannerz, politisk sakkunnig på Utrikesdepartmentet.Jacob Hederos

Mer om hur det går till när EU för första gången ska föra in utsläpp från skogs- och markbruk i klimatpolitiken kan du läsa här: https://tidningensyre.se/2016/nummer-69/den-svenska-skogen-en-spelare-eus-klimatpolitik

Förväntningarna är stora på EU att leva upp till målen från klimatmötet i Paris. Nu ligger utkasten till det nya klimatpaketet på bordet men förslagen räcker inte hela vägen fram.

Just nu pågår flera tunga förhandlingar pa-rallellt i Bryssel. För att EU ska nå upp till sitt åtagande i Parisavtalet har tre lagförslag pre-senterats som ska dela upp ansvaret mellan alla inblandade sektorer och medlemsländer.

Ramen är satt, EU ska ha minskat utsläppen med minst 40 procent år 2030 jämfört med 1990. Men nu ska ansvaret, eller bördan om man ser det så, att faktiskt nå utsläppsminsk-ningarna mellan år 2021 och 2030 fördelas.

I det första av de tre lagförslagen i klimat-paketet, som presenterades förra året och be-rör utsläppshandeln ETS, har lagstiftarna i ministerrådet och parlamentet kommit en bit på vägen. I EU-parlamentet är det två utskott som har ansvar för frågan och i ett av dem är centerpartisten Fredrick Federley central-figur, som rapportör och ansvarig parlamen-tariker för industriutskottet.

När Syre når Federley i veckan springer han mellan två partigruppers kontor i EU-par-lamentet för att försöka nå fram till en kom-promiss som en majoritet kan gå med på.

– Just nu är det lite galet kan man säga, sä-ger Fredrick Federley.

Mycket handlar i detta lagförslag om hur ka-kan av utsläppsrätter, som hela tiden minskar, ska fördelas. Enligt Federley är det nu många par tigrupper som vill underminiera mark-nadssystemet genom att öka andelen utsläpps-rätter som tilldelas gratis för industrierna.

– Den stora fördelen med ETS har varit att det är ett marknadsbaserat system där du tjä-nar på att göra rätt, för då får du mindre kost-nader. Men nu går förslaget i en riktning av ett statssubventionssystem, det är minst sagt problematiskt, säger Fredrik Federley.

Om industriutskottet kan enas om en po-sition ska den sedan följas av miljöutskottets hållning innan hela parlamentet säger sitt.

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seRadar Nyheter

Foto: Francois Mori/T

T

11Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

RadarNyheter

Lördag 24 september. Över tusen löpare deltog i Bagdad Maraton, anordnat för att främja fred och icke-våld i centrala Bagdad, Irak. Ba-nan gick utmed floden Tigris och var kraftigt bevakad av militärpoliser av säkerhetsskäl. Löparna tilldelades en medalj som symboliserar fred när de skar mållinjen.

Foto: Hadi Mizban/TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom12

Flyget står för en stor och växande andel av svenskarnas ut-släpp. En ny rapport visar att antalet utrikesflygningar som svenskarna gör har ökat med 130 procent de senaste 25 åren. Flyget släpper nu ut lika mycket som alla personbilstranspor-ter. En totalt ohållbar utveckling, menar forskarna. Teknik-utvecklingen är långsam och dyr, samtidigt som svenskar-na verkar söka alltmer exotiska resmål. Hur går detta ihop? Kommer vi att kunna flyga överhuvudtaget i framtiden?

T otalt står flyget för omkring 2,6 procent av de glo-bala koldioxidutsläppen. Det kan tyckas lite, men i den rika delen av världen är bilden en helt annan. Där står det för en betydligt större och kraftigt ök-ande del.

I Sverige har antalet internationella flygresor ökat med 130 procent mellan 1990 och 2014, enligt den nya rapporten Klimat-påverkan från svenska befolkningens internationella flygresor, som gjorts av Chalmers på uppdrag av Naturvårdsverket. I dag gör

varje svensk i genomsnitt en flygresa per år (1,3 om man räknar in inrikesflyget) som motsvarar sträckan Stockholm–Portugal.

Visserligen har utsläppen per personkilometer minskat med 37 procent – från 300 gram per person och kilometer till 190 gram – men det kan ändå inte kompensera för det ökande re-sandet. Från 6,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 1990 lig-ger nu svenskarnas totala utsläpp från flygresor på 11 miljoner ton – lika mycket som utsläppen från alla personbilstransporter i Sverige. Det kan jämföras med Sveriges totala utsläpp som rap-

Text: Madeleine Johansson

– en ohotad klimatbovFlyget

Foto

: Joh

an N

ilsso

n/T

T

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 13

porteras in till FNs klimatkonvention, som var 55 miljoner ton och där utri-kesflyget inte ingår. Och det är just ök-ningen som oroar forskarna.

– Utsläppen har ökat två procent per år under de senaste 20 åren och det är en utveckling som går på tvärs med de globala klimatmålen, säger Jörgen Larsson, forskare på Chalmers och medförfattare till rapporten.

Antalet resor ökarUtslaget över perioden 1990–2014 har även antalet utrikesresor per person ökat 3,1 procent per år. Samtidigt har utsläppen per kilometer bara mins-kat med två procent per år, om man räknar med alla faktorer, såsom bätt-re teknik, gröna inflygningar och det faktum att planen är fullare. I själva verket står denna så kallade ”kabin-faktor” för ungefär hälften av effek-tiviseringen. År 2014 låg den på 80 procent, vilket innebär att denna del inte kan fortsätta att förbättras myck-et mer. En trolig framtida effektivise-ring lär snarare ligga kring en procent per år.

Jörgen Larsson, forskare på Chalmers.

Foto: Chalmers

I rapportens beräkningar har man försökt ge en mer realistisk bild än ti-digare officiell statistik. Man har räk-nat på de verkliga avstånden till slut-destinationen, och inte bara räknat med sträckan till första mellanland-ningen. Även de höghöjdseffekter som flyget ger är medräknade.

– Den kväveoxid som släpps ut på hög höjd har en uppvärmande effekt och det är säkerställt att den finns. Vattenångan, de vita strecken, har också en klimateffekt, men det är mindre säkert hur stor den är, säger Jörgen Larsson.

När denna höghöjdseffekt räknas med blir även flygets globala utsläpp högre. Istället för 2,6 procent ligger de runt fyra eller fem procent, bero-ende på hur man värderar den upp-värmande effekten.

Teknikens lösningarMen kan inte tekniken lösa proble-men? Förmodigen inte. Åtminstone inte inom överskådlig framtid.

– IATA har ju som mål att halvera utsläppen från flyget till 2050. Men

jag kan inte föreställa mig hur det skulle gå till, om man inte gick över till biobränsle i hela världen. Men det skulle ju leda till ett hårt tryck och konkurrens om marken, säger Jörgen Larsson.

Att börja tänka på flygplan som går på el eller vätgas är fortfarande inte realistiskt.

– Det ligger väldigt långt bort. Boe-ing och Siemens har ju ett projekt att utveckla batteridrivna flygplan, men det är väldigt energikrävande att få så tunga vikter att färdas så fort i luften och det är enorma investeringskost-nader. Det ligger troligtvis många de-cennier framåt i tiden, säger Jörgen Larsson.

Därför har han och hans medför-fattare till rapporten gått ut med en debattartikel om att det behövs styr-medel för att minska det ökande anta-let flygningar.

– Det bästa vore ju ett globalt styr-medel, men i väntan på att ett sådant blir till kan man behöva införa natio-nella styrmedel som flygskatt till ex-empel, säger Jörgen Larsson.

En sådan utredning ligger just nu

”Om utsläppen minskar kraftigt

inom energi, trans-port och matkon-

sumtion så blir det mer utsläppsut-

rymme kvar för att flyga.”

Foto: Håkon M

osvold Larsen/TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom14

3,1 %per år. Så mycket har antalet utrikes- resor ökat per person under peri-oden 1990-2014.

Den kväveoxid och vattenånga som släpps upp på hög höjd har en uppvärmande effekt. Denna höghöjdseffekt är medräknad i den nya rapporten.

Om svenskarnas flygresorOfficiellt släpper varje svensk ut sex ton koldiox-idekvivalenter per år. Men då är inte konsumtion av produkter som producerats i ett annat land inräknat. Siffran skulle då hamna på elva ton per person och år.

Internationella flygresor Internationella flygresor in-går inte i den oficiella statis-tiken. Den genomsnittliga resan som en svensk gör i dag är 5  800 kilometer, vil-ket motsvarar en resa till Portugal. Det innebär ett utsläpp på 1,1 ton. En läng-re resa till exempelvis New York skulle innebära ett ut-släpp på 2,5 ton.

KlimatmåletFör att nå tvågradersmå-let skulle alla behöva sänka sina utsläppsnivåer till om-kring 1,7 ton per person och år till år 2050.

Källa: Naturvårdsverket

på finansdepartementets bord och kommer att presenteras senast den sista november i år. Liknande skatter på biljettpriset finns redan i Storbri-tannien, Frankrike och Tyskland och där har man åtminstone kunnat se en minskning i den snabba ökningen av antalet resor.

Krävs åtgärderSamtidigt är det uppenbart att flyget i dag inte bär sina egna kostnader. Det finns ingen koldioxidskatt på flyg-bränslet och utrikesresorna är helt momsbefriade, medan inrikesflyget har den lägsta momsnivån på sex pro-cent. Så det finns många metoder att ta till om man vill minska flygresan-det.

Kvotplikt (obligatorisk andel bio-bränsle i flygbränslet), differentierade startavgifter baserat på bränsleeffek-tivitet och användning av biobräns-le, obligatorisk klimatinformation på reklam för flygresor, järnvägsinveste-ringar och satsningar på närturism är några av de alternativ som forskarna tar upp i rapporten.

Hur drastisk behöver man bli när det gäller att minska flygets klimatpå-verkan? Kan vi fortsätta att flyga över-huvudtaget?

– Det beror på hur väl man lyck-as i andra sektorer. Om utsläppen minskar kraftigt inom energi, trans-port och matkonsumtion så blir det mer utsläppsutrymme kvar för att fly-ga. Teoretiskt skulle vi då kunna lig-ga kvar på den nivå som flyget ligger på i dag och ändå nå tvågradersmå-let som sattes upp i Paris, säger Jör-gen Larsson.

Men ökningen av vårt flygan-de kommer inte att avstanna av sig självt. Inget pekar på det. Jörgen Larsson har även varit inblandad i en annan studie där 1 000 unga vuxna i Västra Götaland tillfrågades om sina vardagsvanor och hur de ser på håll-bar utveckling i samhället. Inte ovän-tat är flyget i dag en självklarhet för unga vuxna, och mer än hälften av dem som flyger uppgav att de skul-le ha svårt att avstå från fortsatt fly-gande.

– Vi kunde bland annat se att just de som värderar miljöfrågor högt ock-

Ökningen av vårt flygande kommer inte att avstanna av sig självt, menar forskaren Jörgen Larsson.

så har ett starkt intresse för globala kulturer, säger Jörgen Larsson.

Drömmar och fritidAtt flyget många gånger är vår guld-kant i tillvaron är inget nytt. Ett besök på Landvetter flygplats bekräftar den bilden. Med 6,2 miljoner passagera-re förra året och möjligheten att åka till omkring 90 destinationer runtom i världen är det ett nav för resenärer med drömmar och förväntningar.

– Vi ska till Malaga på husmors-semester och hälsoresa, säger Petra Hjalmarsson som är här med tjejkom-pisarna.

Hon och kompisen Åsa Jacobsson brukar flyga ungefär en gång per år, medan det var fem år sedan sist för de andra två i gänget, Lena Jacobson och Viktoria Cederblad.

– Det är lite för lätt att ta ett flyg i dag. Om det gick färre flyg skulle man anpassa sig, men man erbjuds ju tjänsten, säger Petra Hjalmarsson.

De kan alla tänka sig att betala ex-tra för att klimatkompensera eller ta alternativa färdmedel för sina resor.

Foto

: Jon

as E

kstr

ömer

/TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 15

– Ja, jag kan absolut tänka mig att ta buss till exempel, men det är lite svårt om du ska till ett resmål som Kanarie-öarna, säger Åsa Jacobsson.

En annan resenär som flyger lite oftare är Lena Sundén. Med sin man brukar hon resa iväg tre gånger per år och nu är de på väg till Rom.

– Jag har lite dåligt samvete, men just de här resorna unnar vi oss, sä-ger hon.

Passionen är att dyka, och dessa resor är svåra att byta ut mot ett an-nat färdmedel, menar hon.

– Om vi åker till typ Afrika så är det lite svårt att åka båt dit. Tidsfaktorn gör att flyget blir attraktivare. Man jobbar och har en viss tid ledig till att resa iväg.

Men att klimatkompensera skulle hon kunna tänka sig.

– Ja, men då vill jag gärna veta var den hamnar egentligen. Det är samma med en flygskatt. Man vill veta att den verkligen går dit den ska, säger hon.

Guldkanten i livetEn del personer väljer ändå bort fly-get och letar efter guldkanten nå-gon annanstans. Lillemor och Tomas Lindskog är två av dem.

”Jag har lite dåligt samvete, men just

de här resorna unnar vi oss.”Lena Sundén och hennes

man brukar resa iväg tre gånger per år.

Lena Jacobsson, Åsa Jacobsson, Petra Hjalmarsson och Viktoria Cederblad är på väg till Malaga.

Foto

: Mad

elei

ne J

ohan

sson

Foto: Madeleine Johansson

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom16

11 miljoner ton är svenskarnas to-tala utsläpp från flygresor varje år – lika mycket som utsläppen från alla person-bilstransporter i Sverige.

– För mig började det för nio, tio år sedan när jag läste någonstans att om alla människor i världen ska ha möj-lighet att flyga så har vi bara en resa var, i livet! Detta är kanske ingen san-ning längre, men det var det som på-verkade mig. Vi är en överklass glo-balt sett, och vi behöver inse det, säger Lillemor.

För femton år sedan flyttade hon och hennes man från Göteborgsföror-ten Partille till ett hus på landet 6 mil utanför Göteborg för att ha råd med att jobba mindre. Det har också lett till att de har både mer tid och mer pengar över till att lägga på resor med alternativa färdmedel.

– Fast hade vi bott kvar hade vi sä-kert avstått från att flyga ändå, säger Lillemor.

Men deras livsstil har underlättat, för det tar tid att hitta resor ut i Eu-ropa som inte görs med flyg. Och det kostar desto mer. För två år sedan tåg-luffade de till England, där de mötte upp med sin son som då studerade i Brighton, för att sedan åka vidare till Paris, Barcelona och klostret Taizé i Frankrike.

– För den kostnaden hade vi nog kunnat flyga jorden runt, säger Tomas.

Men istället fick de upplevelsen av

att långsamt resa genom flera länder. – Det är det innehållet vi vill ha i

våra liv. Man får se mer. Att köpa en macka i varje land, promenera ett par timmar i Paris och att få mer tid att vara med varandra, det är inte så dumt, säger Lillemor.

Om två veckor är det dags för To-mas att resa till England igen, på re-treat i Manchester. Och denna gång tar han bussen.

– Vi upptäckte det när vi tågluffa-de att det var väldigt dyrt med tåg un-der engelska kanalen. Med buss är det mycket billigare, säger han.

”En slags moraltant”Det har inte varit ett helt enkelt beslut att sluta flyga.

– Ett av mina drömresemål har va-rit Machu Picchu, att få vandra Inka-leden och se denna fantastiska plats. Det har varit en sorgeprocess att få släppa det, säger Tomas.

Samtidigt har det nu gått så många år att han har börjat tänka på andra alternativ.

– Transsibiriska järnvägen är ju ett sånt resmål som går att genomföra, säger han.

Också att prata om sitt val är inte

helt lätt, då människor i deras omgivning gärna pratar om de resor de har gjort eller ska göra på semestern.

– Som präst ses man redan som en slags moral-tant, och om en präst då sä-ger att man ska ha dåligt sam-vete för att man flyger så smittar det av sig på tron, säger Tomas.

– Vår son upplever samma mot-stånd, trots att han umgås i ”radikala-re” kretsar. Men flyget, det är liksom heligt, säger Lillemor.

Men själva har de ändå hittat ett lugn och ett sätt att upptäcka i när-området.

– Jag kan ta en kvällspromenad ge-nom flyktingförläggningen här bred-vid, prata och testa om vi kan förstå varandra och skratta åt samma saker. Eller en promenad i naturen och sit-ta på en sten och bara vara, säger Lil-lemor.

– Ja, man kan resa mycket utan att någonsin ställa sig frågan vem är jag själv? Jag tycker det är så sant det som Dag Hammarskjöld uttryckte: den längsta resan är resan inåt.

Madeleine Johansson

Lillemor och Tomas Lindskog har skaffat sig ett hus med stor trädgård ute på landet för att kunna ha andra värden i livet än jobbet.

Att vara i naturen ersät-ter till viss del Tomas och Lillemors längtan efter att resa.

”För mig började det för nio, tio år sedan när jag läste någonstans att om alla människor i världen ska ha möj-lighet att flyga så har vi bara en resa var, i livet!”

Foto: Madeleine Johansson

Foto: Madeleine Johansson

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 17

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi18 Omöjliga intervjuer

J ag är på väg till Den Gyldene Freden i Gam-la Stan i Stockholm. Det är väl där han lär sitta nu när han åter-

kommit för en kort stund. Gyl-dene Freden, krogen som sett konstnärer, trubadurer och för-fattare supa till.

Mannen jag ska träffa är sång-are, men ingen trubadur. Ope-rasångare. Som fuskade med att sjunga schlager för att få det att gå ihop de där åren då pengar be-hövdes. Operasångare med en röst på tjugofyra karat. Än i dag skattad som den störste tenoren i historien. Som riktade sina blick-ar upp mot tredje rad där de som inte hade råd med bättre platser satt. Jussi Björling.

En gång flydde han till Gylde-ne Freden för att smita undan en skivinspelning i Rom. Alla var samlade där nere, färdiga att spe-la in, när den store tenoren skul-le anlända. Han följdes till Stock-holms Central, äntrade vagnen, vinkade till dem som följde ho-nom för att hålla koll på att han verkligen steg på, smet ut genom en annan vagn och flydde till Gyl-dene Freden.

Konsten att ge halsJag stiger in i lokalen och hör hans stämma nere i källarloka-len. Han berättar om hur Ingmar Johansson knockade Floyd Pat-terson i den boxningsmatch som 1959 gjorde svensken till världs-mästare. Jussi satt i publiken och kände sig storsvensk.

– Min far försörjde sig någ-

Opera- och konsertsångaren Jussi Björling var världsberömd, utsågs till hovsångare och blev in-vald i Kungliga musikaliska akademien. Men att uppträda var hans stora skräck. Birger Schlaug har träffat honom på hans gamla tillflykt Den Gyldene Freden och fått en omöjlig intervju.

ra år som boxare i Amerika, hör jag honom säga. Själv var jag inte boxare, men en jäkel på att bry-ta arm.

Han sitter med ryggen mot lo-kalen, ansiktet vänt mot väggen. En gammal vana. Han vill helst inte synas. Glasen står upprada-de framför honom.

– God afton, herr Björling, sä-ger jag och känner mig lite fånig. Han vänder sig om och suckar:

– Javisst ja, min unge vän skul-le visst intervjua mig. Varsågod. Och ta ett glas.

– Var er far boxare? frågar jag. För någonstans ska man ju börja.

– Jajamän, min far, David Björ-ling, tämligen framgångsrik box-are, tillika mindre framgångsrik konsertsångare. När jag var ett ytterst litet barn masserade han min strupe och lärde mig allt om konsten att ge hals. Hans brust-na hjärta, stora trut och hetsiga humör kostade på. Jag piskades fram, utan att veta något annat. Men han lärde mig allt om att få tonerna att ligga och dallra som metallkulor ovanpå vattenstrålen i en fontän.

En sjuhelsikes tenorHan tittar in i väggen, talar lik-som till den snarare än till mig.

– Jag minns hur min far i av-brotten under sångövningarna berättade om mästerlöparen Nur-mis ständigt nya världsrekord, som om han ville slå i mig att allt är möjligt, bara man ger sig fan-ders på det.

– Allt var ju möjligt. Ni blev ju en mästersångare. Världsbe-

römd. Drog publik var ni än drog fram. Älskad. Också av folket.

– Jo, en sjuhelsikes tenor var jag. Men det kostade på. Ut på den där manegen, sjung bättre än du någonsin gjort, var bättre än du någonsin varit. Annars får du höra att du är på nedgång. Och sen viskas det i de fina salonger-na … där man föraktade mig för varande en uppkomling från fol-ket. Ingift fattiglapp från Dalar-na. Ingift i finare familj. Jag duger så länge tonerna bär. Rädslan att tappa dem tärde.

– Hmmm … var det därför ni smet hit den där gången ni skulle till Rom och spela in?

– Sluta att nia mig för böveln. Jussi kallas jag.

– Vad det därför du flydde till Gyldene Freden och söp skallen av dig?

– Jag flydde till mina, i de fina salongerna mindre välrenomme-

rade, vänner. Nils Ferlin, Evert Taube och andra glada laxar.

Sång över havetJussi Björling. Född 1911 i Bor-länge. Död 1960 på Siarö i Stock-holms skärgård. Hade inte tänkt sig att dö då, snarare att dra någ-ra gäddor. I skärgården, kring Si-arö, berättades det hur man kun-de höra Jussi sjunga så det spred sig över havet. Man åkte ut med båtar för att lyssna. Jussi på gott humör, kunde man säga. Sen dog han. Av brustet hjärta. Rent fy-siskt menat.

– Jag kunde inte supa skallen av mig, icke alltför ofta i alla fall. Jag hade ett dåligt hjärta.

– Hur var det i London den där gången då drottningen fanns i pu-bliken?

– Hjärtat hade brustit innan jag gick upp på scenen och skulle ge det de krävde av mig.

London 1960. Jussi ska sjunga Rudolfos roll i Boheme. Hjärtat vill inte längre. Han faller ihop. Därute sitter publiken och väntar på att spektaklet skall börja. Någ-ra av hans kritiker i London, där fanns den vassaste, väntar på att sätta kniven i honom. Hans hän-der är klumpiga har de skrivit, hans rörelser stela, hans kropp av en konstruktion som gör älskar- rollen patetisk.

– Själva då? Hur ser ni ut, ni kritiker som vet hur allt skall gö-ras utan att kunna göra det?

Han är sångare. Inte skådespe-lare. Blyg snarare än de stora ut-spelens man. Osäker, trots den stora publikens kärlek.

Tenoren som sjöng tills hjärtat brast

Omöjliga intervjuer – Birger Schlaug möter Jussi Björling:

Redan när Jussi Björling (till vänster) var fem år uppträdde han tillsammans med sina bröder.

Foto: TT

19Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

EnergiOmöjliga intervjuer

– Ska jag dö nu? Nu när publi-ken väntar? Väntar på att granska, bedöma och kritisera. Och sen fanstyget till elaka kritiker. Fasen, jag hade aldrig överlevt det ni kall-ar sociala medier. Det krävs hård-hudade kvinnor och män för det. Hårdhudade. Ni får en värld med sådana. Stackars satar!

– ”Mr Björling, är ni död?” Det var scenmästaren som väckte upp mig med detta lustiga utrop. Jag fann mig utsträckt på en sof-fa som luktade puder och katten vet om inte scenmästaren lukta-de whiskey. Nån satans doktor syntes inte till.

Sista gäddanSå småningom kom läkaren. Meddelade att han aldrig mer kan stå på en scen, aldrig mer ta de där tonerna. Att sjunga på det sätt som Jussi Björling gjorde var som att springa ett maratonlopp. Trots att det lät så lätt, så fjäder-

lätt när han drog ut på tonerna längre än någon annan, med en kraft som ingen annan.

– Två tusen människor sitter därute och väntar på att jag ska sjunga. Alltid sjunga, alltid sjunga dessa satans stycken. Dessa un-derbara, satans roller. Jag tänk-te att jag dragit min sista gädda. Att det var förargligt att behöva dö just när sommaren närmar sig och gäddorna står i vassen utan-för Siarö.

En halvtimme senare stod han på scenen. Sjöng. Publiken stod upp, ville aldrig sätta sig, ald-rig sluta applådera. Hjärtat slog ännu ett tag. Smärtan fanns där dock.

– Inget öga var torrt, berätta-des det mig.

Det är tyst på Gyldene Freden, man har stängt för kvällen. Jussi sitter där, kort och ganska rund. Han frågar mig:

– Ska vi bryta arm? Birger Schlaug

Foto: TT

Jussi Björling och kung Gustaf V på Röda korsets festkonsert i Konsert-huset i Stockholm 1942.

En av Jussi Björlings sista konser-ter, i Stockholm augusti 1960.

Foto: Olle O

hlsson/TT

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi20 Allvarligt talat

Villfarelser

21Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi22

Foto

: Isai

ah E

sipi

su/I

PS

Foto

: Maj

a S

uslin

/TT

Du missade väl inte tisdagstidningen?

Mattias GöncziGlöd – Ledare

Växande kritik mot handelsavtalet CetaMiljö-, fack- och sociala rörelser i Europa har länge protesterat mot Ceta och TTIP, handelsavtalen som förhandlas fram med USA och Kanada. Mest synligt i debatten har TTIP varit men nu närmar sig dock en viktig Ceta-omröstning: ”Ceta innebär att vi får TTIP bakvägen” menar till exempel fack-förbundet Kommunal.

Satsningar ska minska skräpet i Västerhavet och ÖstersjönHavs- och vattenmyndigheten, HaV, ger tre miljoner kronor för att rensa haven på för-lorade fiskeredskap och spökgarn i Öster-sjön.

Fler unga asylsökande kan komma att avvisasMinderåriga som fått avslag på sin asylan-sökan i Sverige får inte skickas tillbaka till länder där det inte finns ett ordnat mottag-ande. Trots det får flera hundra ensamkom-mande barn från sådana länder nu avvis-ningsbeslut, rapporterar Ekot.

S och MP till val på egen handDet blir ingen gemensam valplattform för S och MP inför valet 2018. Båda partierna vill se mer samarbete över blockgränserna och vill skjuta regeringsfrågan till efter valet.

Handlingsplan mot antibiotikaresistens antagen av världens länderFNs generalförsamling har antagit en handlingsplan mot den ökande antibio-tikaresistensen i världen. Men för många fattiga länder handlar frågan även om flera grundläggande utvecklingsproblem – som den bristande tillgången till ordentliga toa-letter och vacciner.

F ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär

att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer.

Skärpt lag mot vapenexport dröjerDen nya skärpta lagen för vapenexport till diktaturer dröjer. Nu finns farhågor att reg-lerna ska vattnas ur och att nya vapenaffä-rer ska hinna undertecknas innan lagen är på plats.

”Vårt samhälle är inne på en farlig väg, där empatin för dem som mest behöver den är satt i pant.”

Så sluta jaga barn på flykt

Radar – Veckan i bildSyre ger dig veckans nyhetshändelser i bilder.

tidningensyre.se/nummer

Radar – Nyheter

Brist på mediciner utgör en del av problemen.

Stefan Löfven vill bjuda in till konstruktiva samtal.

Stor minskning av antalet elefanterAntalet elefanter i Afrika har minskat med 111 000 till dagens 415 000 det senaste tio åren, uppger Internationella naturvårds- unionen (IUCN) i en larmrapport vid ett stort naturskyddsmöte i Sydafrika.

Niclas Malmberg, Tina Wallenius, Lars-Olof Karlsson (MP): Mer pengar till kultursamverkan”I regeringens budgetproposition finns ett välkommet tillskott om 30 miljoner kronor till kulturen. Det är resurser som behövs för att regionerna ska kunna utveckla kultur-verksamhet utan att samtidigt behöva ge-nomföra nedskärningar.”

Glöd – Debatt

Wallström: Många hinder kvarNu är fredsavtalet i Colombia underteck-nat. Förhoppningen är att få slut på mer än ett halvt sekel av strider, och Sverige har en speciell roll i händelserna framöver. Men vägen är både lång och knölig innan målen är uppnådda, medger utrikesminister Mar-got Wallström.

Aleppobo: Det finns ingenstans att flyDen syriska regimen fortsätter att bomba de rebellkontrollerade delarna av Aleppo från luften. Det finns ingen plats som är säker längre, konstaterar Monther Etaky. Men han och hans familj vill inte lämna staden – trots att den är helvetet på jorden.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) är en av många utländska gäster på plats.

Foto: Erik W

irkensjö/TT

23Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Bokmässan är ingen skolgård

Glöd – Masoud Vatankhah

”Bokmässan ville vara bred och inkluderande. De glömde bara att nazis-terna eftersträvar enfald, att de har i sin dagord-ning att rensa samhället från De Andra.”

Masoud Vatankhah sociolog och fritidspedagog

fristående krönikör för Syre

Om krigshets genom tiderna”Den 13 februari 1945 skrev Adolf Hitler i sitt politiska testamente att det inte finns någon judisk ras. ’Vi använder termen ju-disk ras av bekvämlighet, för i verklighe-ten och från en genetisk synpunkt finns det inget sådant som en judisk ras.’ Tanken svindlar – Adolf Hitler låtsades alltså vara rasist för att kunna mobilisera tyskarna till krig och förintelse?”

En praktisk flaskhalsPet-flaskor är inte de mest miljövänliga för-packningar man kan tänka sig. Inte ens om de lämnas till återvinning och blir fleece- tröjor som ger ifrån sig små plastiga nopp-ror som sprids i världshaven. Men om du ändå har köpt läsk i pet-flaska kan du an-vända flaskorna till praktisk förvaring av gryn och liknande.

Energi – Recension

Energi – Syre tipsar

ZoomAllt fler vill diskutera basinkomstIntresset för basinkomst – en ovillkorad grundersättning till alla medborgare – väx-er över hela världen. Flera försök ska ge-nomföras i Europa nästa år och i helgen träffades företrädare för Europas basin-komströrelse för att diskutera de komman-de pilotprojekten.

Deltagarna från basinkomströrelsen i Norden, Europa och USA var på plats.

Foto

: Mic

hael

Hus

en

Förlagan till Kolbjörn Guwal-lius omslag är en affisch från amerikanska flottan – tvätt-äkta krigspro-paganda från andra världs-kriget.

Så här läser du tisdagstidningenDu läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/nummer.

Som prenumerant ska du ha fått ett mejl av oss i tis-dags kväll. Om du inte fick ett mejl med länk för att skapa logg-in trots att du är prenumerant kan det bero på någon av följande saker:

• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det lig-ger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam. 

• Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till: prenumeration@tidningensyre.se så fixar vi det.

Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på http://tidningensyre.se/lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt regis-ter, ett mejl där du bekräftar det nya kontot. Fungerar inte det – se punkten ovan.

”Trygghet och säkerhet uppmuntrar till delaktighet i samhället och känslan av att man vill bidra själv. I dag skapar osäkerheten i anställ-ningar och den ekonomis-ka ojämlikheten istället en misstänksamhet till det de-mokratiska systemet och till samhället.”

J ag sitter och läser om Finlands styrel-seskick. Ja, vadå, det kan väl hända vem som helst ibland. Så jag började filoso-fera över den här texten: ”Finland är en konstitutionell republik, där makten

tillhör folket. Medborgarna väljer riksdagsleda-möterna. Riksdagen, som utövar den lagstiftande makten, styr regeringen, som har den högsta verk-ställande makten.”

Och jämförde den med svenska regeringens hemsida, där det står ungefär detsamma, men med en lite annorlunda formulering om regering-ens makt: ”Regeringen styr Sverige genom att den verkställer det som riksdagen har beslutat.”.

Så i Finland styr riksdagen regeringen. Här styr regeringen Sverige. Det finns ett uns av sanning bakom. I praktiken styr regeringen avsevärt mer i Sverige, medan riksdagen är starkare i Finland.

Detta är intressant i sig, men i båda länder är folket de som har den yttersta makten. Och hur fungerar det egentligen?

Parlamentarism, där folket väljer sina företrädare, är inget orimligt sätt att lösa inflytandet rent prak-tiskt. Samtidigt, om makten verkligen ska utgå från folket bör det finnas instrument för folket att, när behov uppstår, ta tillbaka makten och initiati-vet. Och detta oftare än var fjärde år i valet. I Fin-land uttrycks det synsättet bland annat i rätten till medborgarinitiativ på nationell nivå. Det är något som Sverige borde ta efter.

Vem som helst i Finland kan ta initiativ till att ändra lagen. Det krävs dock 50 000 namnunder-skrifter (reglerat hur dessa ska göras) för att för-slaget ska gå till riksdagen för behandling. Av de drygt 500 initiativ som tagits har 13 hittills fått till-räckligt antal namnunderskrifter, bland annat in-itiativet om ”jämställd äktenskapslagstiftning” (detsamma som könsneutral, men initiativtagarna ansåg att ordet könsneutral kunde skrämma bort potentiella sympatisörer).

I just fallet med äktenskapslagen ledde det till ett jakande beslut i riksdagen, och medborgarinitiati-vet bidrog säkerligen till att trycka på ledamöterna

i frågan. Det fungerade således både opinionsbil-dande och initiativtagande.

Jag anser personligen att rätten till medborgar- initiativ även borde kunna gälla folkomröstningar. Det är mest en principfråga. Om folket har den yt-tersta makten, men valt att lämna bort den via par-lamentarism, så borde det fortfarande finnas möj-lighet att ta den tillbaka under vissa förutsättningar.

Så klart kommer i Finland också förslag som i mina ögon är dåliga (som att upphäva beslutet om att in-föra jämställd äktenskapslagstiftning eller begrän-sa invandringen). Men även då är medborgarini-tiativ en kanal för medborgarna att uttrycka sina åsikter och låta dessa möta allmänheten. Bätt-re det än att folk bara sitter hemma och gnäller. Att leva med en ständig känsla av frustration och maktlöshet är något av det mest nedbrytande som finns. Det gör knappast människor till trivsamma, ansvarstagande eller aktiva samhällsmedborgare.

Och för övrigt, i en demokrati får man ju leva med att majoriteten tycker annorlunda än en själv ibland.

Låt folket ta makten tillbaka

www.tidningensyre.se

Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg

Maria Wetterstrandgrön samhällsdebattör

före detta språkrör för MPfristående krönikör för Syre

Indonesien ska storsatsa på jord- energi, eller ”vulkankraft” vilket låter mycket coolare.

Regeringens flykting- och asylpolitik. Lika dålig fortfaran-de.

Glöd - Maria Wetterstrand