…det börjar med att nåt skaver…

Fredrik Lindencrona, leg.psykolog och dr.med.vet Uppdrag Psykisk Hälsa

Sveriges Kommuner och Landsting

Uppdrag Psykisk Hälsa

• Ett samarbete mellan SKL och Regeringen via Socialdepartementet

• Två samordnare för psykisk hälsa:

• Kerstin Evelius, Socialdepartementet • Ing-Marie Wieselgren, SKL

• Bygger vidare på arbete i olika former sedan 2007 (Modellområden, PSYNK etc.)

• Fokus på hur vi kan bygga effektivare insatser och få bättre resultat kring psykisk hälsa

och psykisk sjukdom

• Två huvudfokus 2012-2015: tidiga insatser och de svårast sjuka

Vad behövs för att utveckling ska kunna ske?

𝐵 = 𝑀𝐾2 Beredskap för förändring är ett resultat av motivation och två typer av kapacitet (generell och innovationsspecifik)

Wandersman et.al. 2014

Psykisk sjukdom - den vanligaste diagnosen bland de sjukskrivna

Försäkringskassans tidigare prognos för sjukpenningen håller inte och den kan komma att tvingas begära mer pengar från regeringen – 1 miljard kronor i år och 1,5 miljarder nästa år. – Inflödet, antalet nya sjukskrivna, var betydligt högre i slutet av året än vad vi hade trott. Därför justerar vi upp siffran, säger Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan. Totalt väntas kostnaderna för sjukpenning i år landa på 31,5 miljarder kronor. Det är 10 miljarder mer än för bara tre år sedan, och man får gå tillbaka till 2005 för att hitta lika höga tal.

Unga tjejer mår sämst Fler under 25 år lever med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa ökar i skolorna Nio av tio skolkuratorer uppger i en ny undersökning att resurserna för deras arbete stadigt minskar. Samtidigt upplever en klar majoritet att den psykiska ohälsan bland eleverna ökar. En orsak är konflikter i sociala medier.

Allt som skrivs i media är inte sant, men ibland är det faktiskt det! • Andelen flickor med nedstämdhet, oro och liknande har i vissa fall

dubblerats eller tredubblats sedan 80-talet (KVA 2010) • Pojkarna följer flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre anger att

de känner nedstämdhet och oro (KVA 2010) • 47% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning kommer från kategorin

psykiska sjukdomar (Försäkringskassan) • Andelen långtidssjukskrivna på grund av psykiska sjukdomar har ökat sedan

2011 och var år 2014 uppe i 35% (Försäkringskassan) • Bland kvinnor är 75% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning i åldern

20-29 år på grund av psykisk ohälsa • Bland män är 80% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning i åldern

20-29 år på grund av psykisk ohälsa

”…ju högre ett samhälles kvalité, desto bättre är det på att utveckla unga medborgare som är hyggligt tillfreds med dig själva och med samhället som de verkar i”

Professor Bo Rothstein, Ekonomisk Debatt 2009

Det bästa måttet på välfärdens kvalité i ett land

Vi måste byta tankemodell – från problem för en liten grupp individer, till en stor gemensam samhällsutmaning

Gustavsson et.al. 2011 Cost of disorders of the brain in Europe 2010

16 Psykiatriska diagnosgrupper

Directmedical costsDirect non-medical costsIndirect costs

• Vi har stora resurser

till förfogande!

• Motivation borde finnas i många sektorer

• Det går att förebygga problemen

140 Miljarder/år (4% of BNP, OECD 2014) Utbildningssektorn och arbetsmarknadssektorerna är viktiga här!

Vänta inte! – Gör det som behövs från början

• Forskningen om debutåldrar och utbredning visar idag att 75% av all psykisk

ohälsa debuterar innan 25 års ålder

• Insatser som sker så tidigt som möjligt med syfte att förebygga eller i alla fall mildra effekterna av ett begynnande, övergående eller permanent problem för barn och unga och i förlängningen in i vuxenliv

• 2 aspekter: • tidigt i relation till barnets ålder • i ett tidigt skede av problemets utvecklingsförlopp

• Inbegriper frågor om upptäckt, bedömning och, om nödvändigt, åtgärd

Alla barn och unga har rätt att utvecklas till sin fulla potential

Det är rätt!

Vi har inte råd att

inte satsa!

De lever längre

och bättre!

Nobelprisvinnare Malala Yousufzai

Professor Sir Michael Marmot Commission for the Social Determinants of Health

Nobelprisvinnare Professor James Heckman

Ett globalt problem

”stora gap mellan vad man vet att folk bör få och vad de egentligen faktiskt får”

(IOM, “Crossing the quality chasm”, 2001) • VI ÄR DÅLIGA PÅ ATT SLUTA!

• Överanvändning av felaktiga saker • VI VILL GÖRA PÅ VÅRT SÄTT!

• Felanvändning av saker som behöver göras på ett visst sätt för att få effekt • VI VET INTE HUR MAN VÄXLAR UPP:

• Underanvändning av det som skulle ge effekt

Men vi måste göra det tillsammans!

• Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att

uppge psykisk ohälsa

• Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa

Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska

hälsa (ÅK 6 och 9)

En stor andel av barn med symtom på psykisk ohälsa upplever samtidigt problem i andra livsområden

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Skolan Familjen Kamrater Fritid

Barn med psykisk ohälsa

Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

Ett psynkroniserat system

Gemensam vision: Alla barn och unga har rätt att utvecklas till sin fulla potential

Gemensamma mål

Centrala utvecklingsmål för relevanta åldrar

Gemensam styrning och ledning

”Systemet före enskilda sektorer”

Skolor

Primärvård Specialistvård

Socialtjänst Förskolor

Vad behövs för att samverkan ska ge resultat?

Framgångsfaktorer från forskning i Sverige och internationellt visar: • Måluppfyllelse för brukarna i fokus

• Samsyn kring mål, vision, prioriteringar och värden inom samverkanssystemet

• Aktivt engagemang för samverkan och samverkans mål på alla nivåer • Systematisk styrning • Koordinering av effektiva aktiviteter och processer

Fokus på mål, processer och styrning kräver ett effektivt datadrivet förbättringsarbete Framgångsfaktorer från forskning i Sverige och internationellt visar: • Måluppfyllelse för brukarna i fokus

• Samsyn kring mål, vision, prioriteringar och värden inom samverkanssystemet

• Aktivt engagemang för samverkan och samverkans mål på alla nivåer • Systematisk styrning • Koordinering av effektiva aktiviteter och processer

Vilka är utmaningarna? - för verksamheterna

Tillsynsrapporten (SoS) 2012 Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten behöver förbättra och utveckla: • det systematiska kvalitetsarbetet • skyldigheten att utreda och anmäla

händelser • rättssäkerheten för den enskilde

Skolinspektionens årsrapport Kommuner brister • i det systematiska kvalitetsarbetet, till

exempel verksamhetsuppföljning, analys och åtgärder för att förbättra verksamheten.

• i deras arbete med att ge alla elever en

likvärdig utbildning. Det handlar om att kommunerna inte uppväger barnens och elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vi ser även att alla barn och elever inte får den utbildning och omsorg de har rätt till.

Vi måste bli bättre på att bli bättre!

Ett vinnande recept

Bra metoder x

Bra förbättringsmetoder i verksamheten x

Bra verksamheter

”Utan dessa ingredienser får vi ingen effekt!”

Varje person i en verksamhet har två uppdrag

Göra sitt arbete

Förbättra arbetet

Resultat för de vi

ska stödja

Tre kompletterande modeller

Effektiv spridning av bra metoder SPARK

x Bra arbetssätt för att säkerställa att dessa metoder blir till

välfungerande praktik IMPLEMENTERING

x En systematisk process för att utveckla verksamheter utifrån deras

specifika behov VERKSAMHETSDESIGN

FÖRÄNDRINGSLEDNING – EN GEMENSAM BOTTENPLATTA

• Vilka behov? • Med vilka

data? • Vem

medverkar? Förstå behov

• Vilka resultat ska uppnås?

• Hur vet vi att de uppnåtts?

Fastställ effekt • Vad fungerar?

• Designa för ”skala”

• Kostnad/nytta

Välj strategi

• Etablera projekt-strategi

• Hur styrs processen så att målet uppnås?

Säkerställ implemen-

tering • Identifiera

om resultat uppnåtts

• Skala upp • Säkerställ

hållbarhet Utvärdera

och planera

En systematisk process för att utveckla verksamhet

Uppgifter och verktyg

Centrala uppgifter Verktyg för genomförande

Förstå behov Skapa rätt underlag utifrån etablerade modeller

Fastställ effekt och etablera strategi Logikmodeller

Val av framgångsrik strategier Välja framgångrika metoder och/eller utveckla/anpassa till nya arbetssätt

Styrning av projekt mot resultat Analysschema för relevanta data • för olika beslutsnivåer • vid olika tidpunkter

Tydliga mätmetoder för att identifiera önskade resultat

• Vilka behov? • Med vilka

data? • Vem

medverkar? Förstå behov

• Vilka resultat ska uppnås?

• Hur vet vi att de uppnåtts?

Fastställ effekt • Vad fungerar?

• Designa för ”skala”

• Kostnad/nytta

Välj strategi

• Etablera projekt-strategi

• Hur styrs processen så att målet uppnås?

Säkerställ implemen-

tering • Identifiera

om resultat uppnåtts

• Skala upp • Säkerställ

hållbarhet Utvärdera

och planera

En systematisk process för att utveckla verksamhet

Uppgifter och verktyg Centrala uppgifter Verktyg för genomförande

Förstå behov Skapa rätt underlag utifrån etablerade modeller

Fastställ effekt och etablera strategi Logikmodeller

Val av framgångsrik strategier Välja framgångrika metoder och/eller utveckla/anpassa till nya arbetssätt

Styrning av projekt mot resultat Analysschema för relevanta data • för olika beslutsnivåer • vid olika tidpunkter

Tydliga mätmetoder för att identifiera önskade resultat

DATASMARTA Rätt data, i rätt tid, till rätt målgrupp, på rätt sätt

BESLUTSNIVÅ Vilken data? Vilket syfte? Hur presentera?

Hur ofta?

POLITIK EFFEKTER ÖVERVÄGA NYA VÄGVAL

ANALYSERAT HALVÅR-ÅR

FÖRVALTNING INDIKATORER ÖVERGRIPANDE SE VARIATION

TYDLIG JÄMFÖRELSE

KVARTAL

PROJEKTCHEF PROCESSER SE VARIATION ÄNDRA SNABBT

TYDLIG JÄMFÖRELSE

MÅNAD

PROJEKTGRUPP AKTIVITETER CHECKA ATT DET BLIR GJORT

SNABBT, OFTA, ENKELT

VECKA

Var skaver det mest hos er?.........några vägar till svar

www.webbutik.skl.se/sv/artiklar/barn-och-unga-har-nu-och-framat.html http://www.barnhalsoindex.se/#filmer

Checklistan syftar till att ge dig som förtroendevald och beslutsfattare vägledning både om situationen för barn och unga och om verksamheternas resultat. Utgångspunkten är att effektiv styrning kräver: • en tydlig bild av nuläget • en idé om ett önskat läge på kort och längre sikt • fastslagna strategier för att uppnå det önskade läget

www.politikerchecklistan.se

Bra metoder och modeller för att bedöma är helt centralt

http://www.psynk.se/download/18.3e6904914b309136e3f1fd4/1425914309279/poster-barns-utveckling-2015.pdf Var kan man hitta tips på instrument? (exempel) http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete (alla åldrar) Instrumentinventering - SKL (www.psykdok.se) Glöm inte! - Inventera vad kan ni hitta i era egna regionala och lokal data?

• Vilka behov? • Med vilka

data? • Vem

medverkar? Förstå behov

• Vilka resultat ska uppnås?

• Hur vet vi att de uppnåtts?

Fastställ effekt • Vad fungerar?

• Designa för ”skala”

• Kostnad/nytta

Välj strategi

• Etablera projekt-strategi

• Hur styrs processen så att målet uppnås?

Säkerställ implemen-

tering • Identifiera

om resultat uppnåtts

• Skala upp • Säkerställ

hållbarhet Utvärdera

och planera

En systematisk process för att utveckla verksamhet

Uppgifter och verktyg

Centrala uppgifter Verktyg för genomförande

Förstå behov Skapa rätt underlag utifrån etablerade modeller

Fastställ effekt och etablera strategi Logikmodeller

Val av framgångsrik strategier Välja framgångrika metoder och/eller utveckla/anpassa till nya arbetssätt

Styrning av projekt mot resultat Analysschema för relevanta data • för olika beslutsnivåer • vid olika tidpunkter

Tydliga mätmetoder för att identifiera önskade resultat

Förändringsteori UTFALL

•Vilket utfall ska uppnås?

AKTIVITETER

•Vad ska vi göra för att uppnå utfallet?

INPUT

•Vilka resurser behövs för att genomföra aktiviteten?

OUTPUT

•Vad använder vi för mått för att se att aktiviteterna genomförts?

Alla ungdomar ska klara 9 an

Identifiera de som det går dåligt för i NP 6 Göra en detaljerade analys av gruppen Intervjua och kartlägg varje barn systematiskt Ge allt stöd som vi vet fungerar Uppföljning varje termin

Tid för samlad analys av NP 6 Modell för kartläggning och intervju Inventering av befintlig kunskap om framgångsrika metoder Tillgång till allt nödvändigt stöd Uppföljningsmetodik för varje termin

Hur stor andel genomför NP 6 Hur många barn med svaga resultat har fått kartläggning En färdigställd insatslista med rekommenderade metoder Hur mycket insatser som givits dessa från listan

Systematisk granskning

• • Är insatsen designad för att

kunna spridas brett?

• Påverkar insatsen viktiga utfall?

• Ger utvärderingar stöd för att denna insats ger önskad effekt?

• Är insatsen logisk, fokuserad, praktisk och bygger på forskning?

Specifik? Utvärderings

kvalite?

Spridbart? Viktiga utfall?

Dimensioner i ”Standards of Evidence” från Dartington SRU. En svensk anpassad checklista har tagits fram av Fredrik Lindencrona, PSYNK

• Vilka behov? • Med vilka

data? • Vem

medverkar? Förstå behov

• Vilka resultat ska uppnås?

• Hur vet vi att de uppnåtts?

Fastställ effekt • Vad fungerar?

• Designa för ”skala”

• Kostnad/nytta

Välj strategi

• Etablera projekt-strategi

• Hur styrs processen så att målet uppnås?

Säkerställ implemen-

tering • Identifiera

om resultat uppnåtts

• Skala upp • Säkerställ

hållbarhet Utvärdera

och planera

En systematisk process för att utveckla verksamhet

Uppgifter och verktyg

Centrala uppgifter Verktyg för genomförande

Förstå behov Skapa rätt underlag utifrån etablerade modeller

Fastställ effekt och etablera strategi Logikmodeller

Val av framgångsrik strategier Välja framgångrika metoder och/eller utveckla/anpassa till nya arbetssätt

Styrning av projekt mot resultat Analysschema för relevanta data • för olika beslutsnivåer • vid olika tidpunkter

Tydliga mätmetoder för att identifiera önskade resultat

Vad behövs? ”Drivers” för implementering

Integrerade & kompensatoriska

Ledarskap

Coaching

Träning/ut-bildning

Urval

Stöd från högsta ledning

Stödjande adminstration

Systematisk uppföljning

Behandlingstrohet Bättre stöd och hjälp för personer

© Fixsen & Blase, 2008 Tekniskt Adaptivt

DATASMARTA Rätt data, i rätt tid, till rätt målgrupp, på rätt sätt

BESLUTSNIVÅ Vilken data? Vilket syfte? Hur presentera?

Hur ofta?

POLITIK EFFEKTER ÖVERVÄGA NYA VÄGVAL

ANALYSERAT HALVÅR-ÅR

FÖRVALTNING INDIKATORER ÖVERGRIPANDE SE VARIATION

TYDLIG JÄMFÖRELSE

KVARTAL

PROJEKTCHEF PROCESSER SE VARIATION ÄNDRA SNABBT

TYDLIG JÄMFÖRELSE

MÅNAD

PROJEKTGRUPP AKTIVITETER CHECKA ATT DET BLIR GJORT

SNABBT, OFTA, ENKELT

VECKA

Vi har alla ett ansvar att stötta våra barn och unga – vad kan du göra för att förbättra?

http://streamio.com/api/v1/videos/536b24d05b9035379e00003b/public_show

Fredrik Lindencrona – fredrik.lindencrona@skl.se ; 08-4527906

“Getting started is where the war is really won. This makes sense intuitively. Often it feels like something is impossible… but then once we get going we find it’s actually not that bad”