denna handbok är ett unikt dokument. den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga...

12
Till våra folkvalda 0 EN HANDBOK I HÄSTPOLITIK Till våra folkvalda DEN 12 OKTOBER 2016 LEG VET ANDERS DARENIUS [email protected] Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 års erfarenhet från alla de skilda världar som bildar hästsektorn. Informationen finns inte samlad någon annan stans. Sverige har potential att bli den Europeiska hästhållningens vagga och ge arbete åt ytterligare 40 000 personer utöver de 30 000 som sysselsätts idag. En reservation är dock befogad eftersom Tage Danielsson sa: ”Den som vill framåt men vägrar se bakåt, måste se upp!” Ineffektiva strukturer behöver inte mer pengar för att göra nytta, de behöver organiseras om. Hästsektorn behöver reformeras och spelpolitiken utgör hävstången för detta. Rätt beslut i spelfrågan kräver en välinformerad riksdag. Den som tillgodogör sig informationen i handboken finner att rätt beslut är: skilj mellan spelet på levande hästar och annat spel!

Upload: others

Post on 09-Jan-2020

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

Till våra folkvalda

0

EN HANDBOK I HÄSTPOLITIK

Till våra folkvalda

DEN 12 OKTOBER 2016 LEG VET ANDERS DARENIUS

[email protected]

Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 års

erfarenhet från alla de skilda världar som bildar hästsektorn.

Informationen finns inte samlad någon annan stans.

Sverige har potential att bli den Europeiska

hästhållningens vagga och ge arbete åt ytterligare 40 000

personer utöver de 30 000 som sysselsätts idag. En reservation

är dock befogad eftersom

Tage Danielsson sa: ”Den som vill framåt men vägrar se

bakåt, måste se upp!”

Ineffektiva strukturer behöver inte mer pengar för att göra

nytta, de behöver organiseras om. Hästsektorn behöver

reformeras och spelpolitiken utgör hävstången för detta.

Rätt beslut i spelfrågan kräver en välinformerad riksdag. Den

som tillgodogör sig informationen i handboken finner att rätt

beslut är:

skilj mellan spelet på levande hästar

och annat spel!

Page 2: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

1

Sammanfattning Hästsektorn behöver reformeras. Dagens modell har sått split mellan olika

grupperingar och gynnat byråkratin. Trots tillförsel av 2 miljarder politiskt

beslutade kronor har hästuppfödningen halverats och beroendet av

importerade insatsvaror ökat. Vi har fått uppfödarbrist, hästägarbrist och som

en konsekvens härav - hästbrist.

Tage Danielsson varnade: ”Den som vill framåt men vägrar se bakåt, den måste

se upp!”

Ineffektiva strukturer behöver inte mer pengar för att göra nytta, de behöver

omorganiseras. SIDA var en ineffektiv struktur för att åstadkomma nytta för

biståndspengarna. Det var även den organisation som skulle åstadkomma

landsbygdsutveckling i det svenska landsbygdsprogrammet. Detta gäller också

för den hästnäring som nu vill ha friskvårdsbidrag och politiskt stöd till sin

version av en ny spellagstiftning!

Istället för subventioner till organisationer bör samhällsinsatserna inriktas på

att reducera kostnader och krångel för hästägandet genom s.k. goda

Institutioner1 och nya infrastrukturer2. Hästsektorn har då potential att bli den

europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden.

Politiken måste ingripa och använda spelpolitiken som hävstång för att

åstadkomma en förändring inom hästsektorn. Rätt beslut kräver en

välinformerad riksdag.

Rätt beslut är att skilja spelet på levande hästar från annat spel!

1 T.ex Utredningsinstitut, tankesmedja, hästregister av Bilregistertyp, medlingsinstitut för köprättsliga tvister, auktorisation av hästmäklare, investeringsfond, slaktförordning for foderändamål. 2. Kvalitetssäkrade infrastrukturer för de olika kommersiella värdekedjorna avel, reproduktion, uppfödning och förädling. t.ex. seminverksamhet, hästutbildning,

Inledning Vad är det för likhet mellan Bert Karlssons Jokarjo och travsportens ATG? –

båda tjänar pengar på en statlig reglering. Vad är skillnaden? – Bert Karlsson

skulle klara sig bra även utan dessa statliga regler. Det skulle inte dagens

travsport.

Samhällsnyttan hänger ihop med antalet hästar. Hästägandet är inte

organiserat. Sveriges 180 000 hästägare lägger ner massor av kärlek, tid och

pengar på sina hästar. Rätt hanterat blir hästägandet en resurs som skapar allt

mer samhällsnytta. Fel hanterat blir det enbart något för gamblers eller en

penningstark elit - så som ridsporten är internationellt34 .

Underifrånperspektiv De riksdagsmän som vet något om dagens hästhållning har med all säkerhet fått

sin erfarenhet från endera av de två grupperingarna travsport eller ridsport.

Deras bild av omvärlden färgas av det perspektivet. I det följande beskrivs

verkligheten i ett underifrån- och hästägarperspektiv och ett antal särdrag tas upp

som har betydelse för politisk bedömning och beslut. Därmed bör riksdagen

kunna göra en självständig analys av läget och fatta det spelpolitiska beslut som

ger den önskade politiska effekten. Det är regering och riksdag som skall ange vad

man vill med sektorn – inte tvärtom.

hästförmedling och veterinärservice samt för samhällsintressen som avels-och tävlingsdjurskydd 3 Kim C Lundin, tidningen Ridsport: ”I Sverige är ridsport breddsport - globalt sett fortfarande exklusivt och lyxigt, stor skillnad.” 4 http://www.hippson.se/artikelarkivet/hoppning/unga-felicia-blir-varldens-forsta-borsnoterade.htm

Page 3: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

2

Bakgrund. Hästnäringen disponerar idag 2 miljarder av politiskt beslutade medel men det

räcker tydligen inte. Ridanläggningar förfaller och travsporten har hästbrist.

Hästnäringen har bildat en lobbygrupp (HNS, LRF Häst och Sv. Ridsportförbundet)

som under 2016 anordnar ett tiotal politikerträffar på olika platser i Sverige.

Gruppen vill påverka politiken att ta fram mer bidrag och siktar bl.a. in sig på det

spelpolitiska beslut som riksdagen sannolikt skall ta under 2018. Man lobbar för

ATG:s förslag ”Lika Villkor” och för ridsportens strävan efter friskvårdsbidrag.

Trav-och galoppsporten har misslyckats förr och fått begära hjälp av staten. Se

avsnittet om ATG nedan. De aktiviteter som LRF stått bakom och drivit har också

varit misslyckade – landsbygdsprogrammet t.ex. dömdes ut av EU:s revisionsrätt

och riksrevisor Claes Norgren. SPIRA-affären kostade LRF- medlemmarna många

miljarder och tvingade bort LRF:s Leif Zetterberg från vd-stolen. Samme Leif

Zetterberg avlöste Bo Dockered som ordf. i ATG, har starka kopplingar till

Centerpartiets Per Åsling, var i blåsväder i Inlandsinnovation , sitter i TR-medias

och SLU Holdings styrelser och har haft stort inflytande över hästnäringens

omdaning de senaste åren. (se t.ex. artikel av Anna Nyberg tidningen ridsport nr 1

jan 2015 ) Nu söker samma krafter ånyo stöd av politiken, denna gång med Sv.

Ridsportförbundet som alibi och murbräcka.

Tage Danielsson varnade: ”Den som vill framåt men vägrar se bakåt, måste se

upp!” Ineffektiva strukturer behöver inte mer pengar för att göra nytta, de

behöver omorganiseras.

Om inte tanken vore så befängd skulle man kunna tro att ledarskapet (läs

ATG/HNS) bedriver utpressningsverksamhet. Att de genom medveten misskötsel

av sina olika projekt/uppdrag har gjort breddverksamheten så nödlidande att de

med hänvisning till ridskoletjejernas behov kan pressa riksdagen att skaka fram

mer pengar.

Hästsektorns möjligheter att sörja för de sina och bidra till bättre samhällsnytta

beror inte på pengabrist utan på att den:

1. Är organiserad efter det som skiljer, inte det som förenar och därför inte

utnyttjar sina resurser effektivt

2. Brister i sin omvärldsanalys. Inte har hängt med i den politiska och

tekniska utvecklingen.

3. Styrs av statliga regler som skapar ineffektivitet och bromsar utveckling

och anpassning till nya tider

4. Domineras en politiskt beslutad ekonomisk maktstruktur utom

demokratisk kontroll och insyn

Detta är problemen Sektorn har blivit ett plockepinnspel av särintressen och dolda agendor. Rör man

vid en pinne rubbas flera andra. Med rådgivare som fostrats under gamla

paradigm är det inte förvånande att så gott som samtliga statliga utredningar på

området har misslyckats med att skapa framtidsinriktade lösningar. Branschen

själv tycks inte heller ha kraft eller vilja att åstadkomma denna förändring En

organisationskonsult har uttryckt behovet så här drastiskt – ”Sätt en bomb under

skiten och börja på ny kula”.

Söndringen. Den svenska hästsektorns grundproblem är att det som är

gemensamt saknar företrädare. Sektorn är delad i två välorganiserade världar

(trav/galopp och rid) med vattentäta skott emellan och var sin Drömfabrik. Dessa

världar har med tiden glidit allt mer isär och isärglidningen - man kan t.o.m. tala

om direkt fiendskap – har förstärkts genom inrättandet av ATG.

Missunnsamheten. Totalisatorfolket (Trav-och galoppsportens intressenter) har

så småningom kommit att betrakta överskottet från det statliga spelmonopolet

som sin egendom. Varje krona av spelpengarna som staten beslutar fördela till

det som är gemensamt (utbildning, forskning, infrastruktur och service)

uppfattas av dem som ett rån och förstärker fiendskapen till den andra världen.

Travvärlden är heller knappast präglad av solidaritet med de sina

Statistiskt och demokratiskt underskott. I Sverige är vi vana vid att ha tillgång till

detaljerad offentlig statistik som beskriver verkligheten. Sådan statistik saknas

för hästhållningen. Vi är också vana vid att ha demokratiskt uppbyggda

Page 4: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

3

intresseorganisationer som bevakar omvärlden och ges inflytande. Det saknas här

eftersom hästägandet – basen för hästhållningen – är oorganiserat. Officiellt

finns det således inga hästägare utan bara hästraser och hästsporter. Dagens

maktstruktur inom hästsektorn är politiskt beslutad och accepterad. Den har ett

demokratiskt underskott och öppnar för ineffektivitet, korruption och missbruk

Informationskanaler bara för särintressen. Dagens mediasituation i allmänhet

och fackjournalistiken5 inom hästsektorn i synnerhet förstärker problematiken.

Informationen snuttifieras och det gemensamma och den stora bilden försvinner.

Debatt uteblir och opinionsbildning försvåras t.ex. så här6. Starka särintressen

kan ”ta patent på” problembeskrivning och lösning och oemotsagda påstå nästan

vad som helst. Så här kan den förmedlade bilden se ut. Eller så här

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kritiserad-avel-av-hastar-tillats-i-

sverige_2435831.svd

Missade möjligheter. Ett oförvillat öga – ett barn - kan se att något är fel på den

svenska hästpolitiken. Gör tankeexperimentet att Sverige vore som Holland –

tätbefolkat, platt och där varje kvadratmeter obebyggd mark är lämplig för

rationell livsmedelsproduktion. Skulle någon svensk myndighet eller politiker i det

läget vilja slåss för att upprätthålla en inhemsk hästuppfödning? Knappast. Ändå

är Holland en dominerande exportnation vad det gäller hästar medan Sverige -

som har mycket bättre tillgång till mark som är olönsam för livsmedelsproduktion

men särskilt lämpad för produktion av hållbara hästar - är allt mer beroende av

import för att tillfredsställa sin inhemska efterfrågan.

Bristande affärsmässighet Folk i hästsektorn och kanske framförallt dess

ledarskap och myndigheter, lever rätt mycket kvar i ett regleringsekonomiskt

tänkande. Man söker stöd hos varandra och skapar regler till sitt eget bästa.

Industriell management med kundfokus, marknadsanalys och investeringskalkyler

5 http://www.journalisten.se/nyheter/travrondens-vd-satte-munkavle-pa-bloggare Travronden ägs av TR Media där Leif Zetterberg sitter i styrelsen tillsammans men bl.a. HNS vd Stefan Johansson 6 ” ST har gjort precis allt för att döda en riktig debatt. Vad olika personer inom ST-toppen gjort mot mig, genom min omgivning, tänker jag inte ens gå in på. Men de bidrar, på värre

är obekant för hästfolk och behovet möter föga förståelse hos organisationer och

myndigheter.

Detta skapar bidragstänkande och hämmar nytänkande initiativ och

affärsmässighet. En svensk investerare som saknar egna branschkunskaper

lyssnar förstås på myndigheter och branschföreträdare och då blir en investering

i nytänkande idéer mindre trolig. Internationella entreprenörer på hästområdet

med eget kapital, organisation och kunskap om EU:s regelverk behöver däremot

inte lyssna utan kan ta för sig och utnyttja situationen på den svenska marknaden.

Systemfelet - Näringspyramiden är en Drömfabrik.

Hästsektorn är en pyramid med en bred, oglamorös och osynlig bas av hästägare

och en medialt synlig och tävlingsfixerad topp. Det är bredden i basen som ger

samhällsnytta. Grundkostnaden för att hålla en häst är förvisso hög men om det

är enkelt och trevligt att bli hästägare så ökar efterfrågan på hästar i alla fall och

näringspyramiden utvecklas underifrån. Åtgärder som minskar krångel och

kostnader ger den effekten.

Fokus på tävlingsverksamhet ger andra effekter. Attraktiva härstamningar ökar

grundpriset. När hästen skall utbildas, tränas och matchas för tävlingsdeltagande

stiger kostnaden raskt. Jakten på topphästar driver upp priset, sätter fantasin i

rörelse och lockar alltför många uppfödare och hästköpare in i en osund och

orealistisk marknadsapparat. Uppfödare lockas att producera hästar - inte för

den verkliga marknaden utan för den önskade. De producerar lottsedlar för

tävlingsframgångar. Problemet är bara att den lottsedeln är väldigt dyr och

lotteriet är ”manipulerat”. Chansen till goda tävlingsresultat är inte slumpmässigt

fördelad utan beroende av faktorer som det går att påverka med skicklighet och

pengar. Den som har eller utvecklar detta klättrar i pyramiden. Pengar som utan

sätt än jag någonsin kunde tro, till att lyckas döda all debatt. Men snälla ge er inte. Är vi tillräckligt många, och det vet jag att vi är för det har jag märkt i min inkorg, så kan de till slut inte stå emot oss. Skriv, skriv, skriv så pennan blöder.” skrivet på FB av en kommunalpolitiker med juristexamen.

Page 5: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

4

krav hälls över pyramiden uppifrån - sponsorpengar eller spelpengar – äts upp

och försvinner innan de når basen.

Tävling utan förlorare finns inte. Ledarskapet borde därför göra det trevligt att

delta även om man förlorar. Det har man inte gjort. Man har satsat på elit och

ökade prispengar istället. För toppskiktet finns då ära och stora vinster att hämta

och dessa ökar om prispengarna ökar. För att locka ägarna till förlorande hästar

att ställa upp i tävling och konkurrensbedömningar förmedlas gärna bilden av att

chansen till vinst är större än den faktiskt är. Man har skapat Drömfabriken.

Osolidaritet satt i system. Utan tillförsel av nya pengar är tävlingsverksamhet ett

nollsummespel. Vinner du förlorar jag. Detta är förödande för solidariteten.

Viljan att bekosta aktiviteter som gynnar alla, t.ex. att sänka kostnaderna för

hästägandet – blir därför låg hos de högre ”kasten”. De har mer att vinna på

åtgärder som ökar tillförseln av nya pengar och som förstärker Drömfabriken än

på kostnadsreduktioner för alla. De har dessutom problemformuleringsprivilegiet.

”Dödsspiralen” Drömfabriken har inslag av pyramidspel. Den som skaffat sig en

position i fabriken tillhör de högre ”kasten” och är angelägen om att det

rekryteras förlorare. En effekt av skattepolitiken är att de i pyramidens topp får

göra avdrag för sina kostnader eftersom det hos dem uppkommer vinst medan

pyramidens botten förvägras detta eftersom den bara har förluster. Näringen

själv omfördelar således pengar från bredden till eliten och så gör staten också –

på två sätt. Först genom att både ge spelpengar till sporten och rätten att fördela

dem till eliten och sen med sina skatteregler ta pengar från bredden. Bredden

betalar dubbelt – först till eliten och sen till staten. När bredden inser detta

kommer antingen moralen eller näringen att rasa ihop.

Kan inte Drömfabriken underhållas med hjälp av ständigt mera pengar utifrån via

sponsorer eller spelintäkter måste pyramidens bas betala. Den smalnar då av och

blir mindre attraktiv för sponsorer; overheadkostnaderna (=byråkratins

kostnader) måste flyttas till allt högre skikt i pyramiden ända till dess att den

självdör eller bara befolkas av personer som inte behöver bry sig om

kostnaderna. Hästarna, bredden och/eller staten har då bekostat elitens

lekstuga genom att offra sig. Näringen och samhällsnyttan är borta.

Detta är hästhållningen Paradigmskiften som förändrar och hotar etablerade strukturer Hästsektorn genomgår sedan länge fyra paradigmskiften. Samtliga

intresseorganisationer har bildats under de gamla paradigmen. Deras

företrädare är valda för att främja ett särintresse (en ras eller en sport) och ser

omvärldsförändringarna i det perspektivet. Det gemensamma inte är deras bord.

Man kan med fog påstå att myndigheter och ett konservativt etablissemang i

oskön förening under 40 år obstruerat det omgivande samhällets politiska vilja.

(EG-domstolen C-206/05 + en serie av ärenden hos JK, kommerskollegium och JO.

Se t.ex. om avel ). Omvärldsförändringar i form av EU-inträdet, ny seminteknik

och Internet har hotat men hittills inte rubbat den existerande strukturen.

1. Användningsområde: Hästen har gått från att vara en produktionsfaktor i

jord-och skogsbruk till att bli en underhållningsfaktor i samhället. Skiftet är

genomfört. Hästkött som livsmedel är numera så krångel-och

kostnadsbelastat att man kan tala om ett faktiskt förbud. Nationalstatistiken

är ensamt kvar i det gamla paradigmet. Till skillnad från övriga

djurpopulationer vet vi således vare sig sammansättning av eller storlek på

hästpopulationen.

2. Marknad: från en nationell och reglerad marknad till en internationell och

frihandelsbetonad. Travsporten är helt kvar i det gamla, avel-och uppfödning

befinner sig i övergången med myndigheterna som bromskloss. Ridsporten

befinner sig helt i det nya.

3. Befruktningsmetod. Från naturlig betäckning till artificiell insemination.

Kunskapen finns sedan 1778 men tekniken tycks hota makten över

faderskapen (jf. hederskulturer) och är därför förbjuden i galopphästaveln.

Tekniken introducerades i svensk hästavel omkring 1975. Dess två första steg

blev snabbt en framgång inom sporthästaveln tack vare att där redan fanns

en struktur av mellanhänder som gynnades. Tredje steget – det som

Page 6: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

5

eliminerar behovet av dessa mellanhänder och gynnar slutkonsumenten/

uppfödaren - det steget har hejdats.

4. Informationshantering. Från analog till digital och Internet. Helt

organisationsorienterat med varierande mognad inom resp. organisation.

Rationella rasövergripande lösningar lyser med sin frånvaro och hanteringen

av hästpassen utgör ett typexempel. Internetfasen kunde dock inte hejdas

inom spelsektorn och aktörerna söker därför lagstiftarens hjälp där.

Hästhållning - en konsumtionsbransch. Utan hästägare – inga hästar och ingen

hästnäring. Dagens hästägare bidrar till samhällsnyttan väsentligen genom sin

ungdomsverksamhet och sin sysselsättningsskapande konsumtion av tjänster -

inte främst genom spelskatt. Nyttan är proportionell mot antalet hästar men den

nyttan köps idag till priset av försämrad bytesbalans eftersom huvuddelen av dess

insatsvaror är importerade.

Ett litet fåtal hästägare använder sina hästar i företag för att producera tjänster

riktade till allmänheten inom turism, utbildning och fritidsverksamhet. Ett

minskande antal väljer att betäcka sitt sto för att producera föl för marknaden

och en ökande andel av denna minskande skara gör det istället för sin egen

konsumtion och en lottsedel i Drömfabriken. Uppfödning har blivit en livsstils-och

konsumtionsmarknad. Hingsthållningen har dock förblivit i sin professionella

producentroll där det dock nästan uteslutande är importerade hingstar som

används.

Utan konsumentskydd Alla hästägare är konsumenter av produkter och tjänster

men den skattemässiga uppdelningen av hästägandet gör att den ena delen

hamnar i proffsfacket och den andra i amatörfacket. Det är hästrasen som avgör

och detta blir förödande för solidariteten hästägare emellan. Den ena delen vill

inte att den andra börjar rota i konsumentfrågor eftersom det kan innebära att

avdragsrätten för trav-och galopphästägare försvinner.

7 effekten blir förstås att det blir väsentligt mycket mindre hästkött på

marknaden. Samma effekt blir det givetvis med ett hästslaktförbud Det har USA

nyligen infört vilket underlättar TTIP-förhandlingarna med EU.

Nästan alla hästägare köper foder och många köper inackorderingstjänster av

LRF-medlemmar. Många av ridhästägarna är medlemmar i Sv. Ridsportförbundet

som under tveksamma former nyligen anslöts till producentorganisationen LRF

Häst. Följden blir att ingen av de etablerade stora riksorganisationerna driver

konsumentskyddsfrågan. Stoägarföreningen Sverige har förgäves försökt förmå

Konsumentverket att engagera sig.

Märkliga regler. Hästavel har av tradition och lag baserats på avelsförbud. Bara

vissa hingstar släpps in på avelsmarknaden. Detta gynnar insiders och missgynnar

outsiders.

Inträdet i EU med dess diskrimineringsförbud har stökat till det för våra

nationella myndigheter som i det längsta har velat bibehålla kontrollen över

hingstmaterialet. Myndigheterna har trots flera uppmärksammade

skadeståndsmål, JO-klander och ändrad lagstiftning också lyckats vidmakthålla en

viss kontroll. En outsider som har pengar och kontakter kan dock kringgå

kontrollen och få tillträde till marknaden.

Hundar, kor, får och svin registreras i Sverige av en myndighet till en låg

enhetstaxa (80 kr för en hund). Tillökning och förflyttningar av kor och får

rapporteras av djurägaren direkt till Jordbruksverkets register via internet.

Härigenom har vi en god demografisk kontroll på dessa djurslag.

För hästar är registrering också obligatoriskt och dessutom finns krav på hästpass.

Ett föl vars ägare ansöker om registrering i rätt tid kan slaktas och bli

människoföda. Inkommer ansökan en dag för sent blir däremot dess kött officiellt

otjänligt för resten av dess levnad7. Administrationen av hästpass är mot

regeringens uttalade vilja (regeringens skrivelse 2003/04:54 sid 21) delegerad till

privata organisationer och till en för hästägarna hög och varierande kostnad.

Staten saknar trots detta tillförlitliga uppgifter om hästarnas antal och ålder.

Genom EU-krav tvingas vi nu upprätta ett nationellt register baserade på

Page 7: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

6

uppgifter från dessa privata föreningar och till nya och oförutsägbara kostnader.

Andra länder, t.ex. Finland, har samma EU-krav men har löst uppgiften på ett för

hästägarna billigare och effektivare sätt.

Hästhandel – fortfarande Vilda Västern? Utgångspunkten för

handelslagstiftningen i Sverige är att djur är ting. En häst jämställs med ett

kylskåp. Hästens rastillhörighet är avgörande för om köplag eller

konsumentköplag skall tillämpas vid försäljning. Tvister är legio på grund av

tolkningssvårigheter av veterinära intyg. Äganderegistrering tillämpas inte.

Äganderätten till bruksvärdet misstolkas oftast som äganderätten till avelsvärdet.

Sperma säljs över disk utan annan innehållsdeklaration än hingstens namn och ett

datum. Modern teknik utnyttjas dåligt och osystematiskt. Om man betraktade en

häst som en bil och tillämpade samma registerteknik som för svenska fordon

skulle många av dagens problem för hästhandeln vara ur världen.

Detta är ”hästnäringen” Den svenska demokratiska modellen bygger på att de organiserade

partsintressena ges inflytande. Hundägarna har en sådan i Kennelklubben men

någon motsvarighet finns inte på hästområdet. Behovet har i Sverige istället

utmynnat i bildandet av två samverkande autonoma strukturer (HNS och LRF

Häst) finansierade uppifrån och utan demokratisk inflytande från dem som berörs

Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) bildades 1992 på ett politiskt

initiativ när Karl-Erik Olsson var jordbruksminister och Bo Dockered satt i

styrelsen för ATG. Stiftare var ATG och LRF. Efter att staten dragit sig tillbaka

från hästscenen i samband med arméns avhästning 1968 förlorade staten

kontrollen och överblicken över sektorn. Politikerna upptäckte så småningom att

landet översållats med hästar och ansåg sig behöva en enda part att samråda

med i hästfrågor istället för den vildvuxna flora av organiserade särintressen som

fanns. Situationen hade dessutom blivit akut för de kulturhistoriskt värdefulla

miljöer som övertagits av stiftelser och ideella föreningar och det ansågs att

dessa behövde en garant för sin fortlevnad. Det har man knappast lyckats med

vad avser Flyinge ( se nedan)

HNS hette från början Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS)

men ändrade namn 2008 i samband med att en borgerlig regering bildades med

Eskil Erlandsson som Jordbruksminister.

Finansieringen ordnades genom avtalet mellan staten och ATG, vilket fick

effekten att travhästägarna tvingades avstå från prispengar. Ett tryck uppstod på

NS att ändra på detta och plötsligt fann sig politiken ha finansierat en

lobbyorganisation riktad mot sig själv istället för en kommunikationskanal till

hästsektorn. Det uppstod kritik mot detta. Se även nedan

LRF Häst bildades 2014 i det uttalade syftet att tillvarata hästföretagandets

intressen. LRF är en effektiv och legitim lobbyorganisation för bönderna och

därmed kunde HNS dra sig tillbaka från den rollen. HNS är adjungerad medlem

medan samtliga tävlingsanordnande organisationer är ordinarie medlemmar.

Några organisationer står utanför, bl.a. Hästföretagarna, SWB (den största

avelsföreningen) och Stoägarföreningen. Travvärlden har en kommandolinje som

talar genom Svensk Travsport http://www.lrf.se/om-

lrf/organisation/branschavdelningar/lrfhast/

Hästsport. Begreppet hästsport kopplas oftast till vadhållning på hästar och

tävlingar där hästar tävlar mot hästar. Det betraktas som en professionell sport

och har särskilda skatteregler. För dess tillskyndare finns inte någon annan

hästsport än den som administreras från Hästsportens Hus på Solvalla.

Hästsportjournalisternas klubb http://shk.nu/ består t.ex. bara av journalister

med intresse för trav, galopp och vadhållning. Tävlingsridsporten är historiskt en

amatörsport där ryttare tävlar mot ryttare. Skillnaden mot travsporten blir dock

allt mindre och Wikipedia anger att hästsport numera omfattar även ridsport,

islandshästridning och Westernridning. Starka krafter använder däremot

begreppet som det passar vilket gör det svårare för den oinsatte att förstå

sammanhangen.

När Rolf-Göran Bengtsson vann Jerringpriset 2014 insåg sportjournalisterna

yrvaket att man hade missat framväxten av en ny folkrörelse – ridsporten.

Ridsport är dock inget enhetligt definierat begrepp utan ett samlingsnamn för

många olika aktiviteter med hästar. Sv. Ridsportförbundet är störst och bildades

Page 8: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

7

1993 genom en sammanslagning av fyra olika organisationer (SRC, SLRC,

Ridfrämjandet och SPF) Ridsportens Hus ligger i Kolbäcks kommun.

Islandsfolket och westernryttarna har egna riksorganisationer men det är bara Sv.

Ridsportförbundet som har upptagits som medlem i Riksidrottsförbundet.

Islandshästförbundet har sökt men nekats medlemskap. RF menar att alla

förbund där ridning finns med skall bilda en gemensam paraplyorganisation för

att söka medlemskap. Det har man inte lyckats med och Islandsfolket lierar sig nu

istället med travfolket bl.a. på utbildningsanstalten Wången. Alla

tävlingsanordnande organisationer är numera medlemmar i LRF Häst.

Hästavel Begreppet avel uppfattas ofta felaktigt som synonymt med

uppfödning. Avel och uppfödning rymmer två distinkt skilda aktiviteter (på

hästområdet egentligen tre olika s.k. värdekedjor) vilket blir allt tydligare om och

när semintekniken används. På nötkreatursområdet insågs detta från början och

bönderna organiserade sig därefter. Deras avelsföreningar skötte avelsvärdering

och avelsurval medan seminföreningarna skötte det praktiska med

spermahantering och seminering.

Hästfolket är konservativt. Här finns således 31 olika avelsföreningar men inga

seminföreningar eller uppfödarföreningar. Den vertikala kopplingen mellan sport

och avel är mycket starkare än den horisontella mellan hästägare, vilket försvårar

för att inte säga omöjliggör upptäckt av och samarbete om gemensamma behov.

De svenska hästuppfödarna som enligt riksdagens beslut för Flyinge och

stiftelseurkundens formulering skulle ha nytta av dess tillgångar, har under HNS´

ledarskap istället blivit dess gisslan. Beslutet att lägga ner avelsdelen innebar

dessutom att man avsade sig försöksstationen och därmed möjligheten att

utveckla tredje stegets seminverksamhet.

Hästägare Motiven att äga en häst fördelar sig utefter en skala med det rena

djurintresset i ena ändan, ett sportintresse i mitten och ett rent gamblerintresse i

den andra. Motiven för dem som befinner sig ytterst i den första ändan ligger på

en känslomässig nivå medan gamblerintresset dominerar i den andra ändan. De

flesta som ser hästar som investeringsobjekt har dock ett intresse av sporten

och/eller har barn som är hästintresserade.

Det rena gamblerintresset fokuserar på trav-och galopphästar och finns bland de

människor inom storföretags-och finanssektorn som även spelar på börsen. De

investerar i hästar och aktier, är beredda att ta risker men vill ha rejäl avkastning

om de lyckas. För dem är prispengarna och deras fördelningsprofil helt

avgörande för intresset att köpa häst. Gamblers har ett starkt stöd inom den

professionella travtränarkåren.

Samtliga organisationer som har ordet hästägare i namnet finns inom trav och

galopp. De är stenhårt inriktade på resp. sport och det är här vi hittar

gamblerintresset.

Den okända majoriteten Hästsektorn rymmer också den oorganiserade del

som vi kan kalla fritidsridning/körning och som inte är riktad mot vare sig sport,

avel, spel eller publik. Denna del är sannolikt större än hela den tävlingsinriktade

delen. Här är det hästintresset som dominerar - oberoende av ras eller tävling.

Samhällsrelationer AB Trav och Galopp (ATG) bildades 1974 för att rädda travsporten.

Travsällskapen är de sällskap som äger travbanor och är de enda som får

arrangera travtävlingar med vadhållning. De har en centralorganisation (ST) som

utfärdar reglemente och fördelar tävlingsdagar. Trots att dessa sällskap

disponerade överskottet från totalisatorn hade de svårt att klara sin ekonomi.

Mot slutet av 1960-talet befann sig flera på ruinens brant. Då ingrep staten med

ATG-reformen och det privata AB Trav och Galopp bildades.

Spel på hästar är reglerat genom svensk lag. Ett privat aktiebolag bolag har genom

den lagen getts ensamrätt till allt spel på levande och virtuella hästar. Det bolaget

är momsbefriat i utbyte mot en spelskatt som är lägre än normal moms och ett

avtal – ett styrdokument som

1. Ger staten majoritet i styrelsen

2. stipulerar att överdrivet spelande skall motarbetas

Page 9: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

8

3. ser till att överskottet används så att geografisk spridning av breddsport

och bredd-avel gynnas.

Bolaget omsätter ca 12 miljarder i den svenska affären och ytterligare ett antal

miljarder i den internationella. Staten utser styrelsemajoritet och ordförande.

Sedan 1993 har ordförandeposten i dess styrelse rekryterats från bonderörelsens

fackliga eller politiska gren. Ovannämnde Leif Zetterberg avlöste Bo Dockered och

efterträddes av Mats Denninger som är ordf. idag.

När ATG:s kunder – spelarna - har fått sitt och efter avdrag av spelskatt och

bolagets egna kostnader uppstår en vinst. Den är skattebefriad och förfogas av

aktieägarna enligt en fördelningsmall som beslutas av tävlingsarrangörernas

centralorganisationer (ST och SG). Efter avdrag för deras arrangörskostnader

återstår en post: Prismedel till hästägarna. Så länge hästägarna ställer upp så

fungerar affärsmodellen.

Stöld eller legal värdeöverföring? Det är fullt möjligt att helt legalt ”stjäla”

tillgångar. Insynen i ett privat aktiebolag är begränsad. Ett rejält kassaflöde ger

stor handlingsfrihet för dess ledning. Om konkurrens saknas ökar friheten i än

högre grad. Om styrelsemajoriteten är politisk rekryterad behöver man heller

inte agera strikt affärsmässigt eller lyssna till aktieägarna. Med ett politiskt

mandat som accepteras av allmänheten undgår man kritik utifrån. Samtliga dessa

förutsättningar föreligger för ATG .

Med ett kassaflöde på 12 miljarder kan bolagsledningen skaffa sig inflytande över

hela hästsektorn med hjälp av några få invigda. Med det politiska mandatet att

via HNS finansiera forskning, utbildning och riksanläggningarna kan man flytta

tillgångar från ATG och Riksanläggningarna till stiftelsen HNS. Det ser ut som om

detta skett i fallet med ATG Hästklinikerna AB. Hästägarna tycks därför ha betalat

för sin veterinärvård i tre olika och fördyrande omgångar

1. genom uppbyggnaden av klinikerna i ett dotterbolag till ATG som

överlåter detta bolag till stiftelsen HNS. Pengarna tas från prismedlen.

2. genom att HNS vidaresäljer verksamheten styckevis med vinst, vilket blir

kostnader för de nya ägarna. Dessa bollar kostnaderna i sin tur vidare till

sina kunder hästägarna som efter avdrag av självrisken

3. bollar kostnaden vidare till försäkringsbolagen som tvingas höja sina

premier till försäkringstagarna, dvs hästägarna.

Vi har fått en försäkringssnurra. Se även

http://www.dn.se/ledare/signerat/hanne-kjoller-ringa-konkurrens-i-varden-av-

fyrfota/

Samma procedur kan upprepas på andra av ATG:s investeringsområden, t.ex.

dataspel eftersom ATG har ensamrätten till spel på virtuella hästar. Om den

satsningen blir lyckosam uppstår en situation där intäkterna blir oberoende av

fysiska hästar. Travhästägarna har bekostat sin egen sports undergång.

Även tillgångarna i Riksanläggningarna, t.ex. Flyinge AB:s fastighetsinnehav kan

med rätt hantering överföras till HNS.

Nyttjanderätten till Flyinge, den gamla statliga hingstdepån med tjänstebostäder,

hingstar, inventarier och 150 hektar mark överläts av riksdagen 1983 till en

stiftelse till gagn för Sveriges hästuppfödare. Den har sen 1992 styrts av HNS på

regeringens uppdrag och med hjälp av ATG. HNS har begärt ändring av

stiftelseurkunden men det har staten inte gått med på. HNS agerar ändå. Man

redovisar en förlust i driftsbolaget som motiverar ägarstiftelsen att göra sig av

med avelsdelen. Man kan till nöds uppfylla urkundens krav genom att den delen

hyrs ut till ett privat konsortium. Konsortiet betalar både hyra och redovisar

vinst. Betalare är Sveriges hästuppfödare, vilket knappast var riksdagens avsikt.

I och med att alla accepterat att Flyingestiftelsen kan fullgöra stiftelseurkundens

avelsuppdrag genom outsourcing öppnas möjligheten att göra detsamma med

utbildningsuppdraget. Nästa steg i processen skulle då kunna vara att slå ihop

förvaltningarna för Strömsholm och Flyinge, se till att byggnadsminnet Flyinge

Kungsgård blir vårt 16: världskulturarv, låta Stiftelsen Beridna Högvakten vara

med och dela verksamheten där, överföra resten av fastigheten till HNS och

outsourca utbildningsuppdraget till de andra riksanläggningarna. Med en

gemensam styrelse för Strömsholm och Flyinge är den vägen öppen. Medel från

kulturdepartementet via spelet på hästar skulle lösa underhållsproblemen vid

Kungsgården. Det går nog att ordna eftersom även spelfrågorna ligger på

riksdagens Kulturutskotts bord.

Page 10: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

9

Effekten blir

1. att det bildas en inkomstmaskin i en stiftelse som kontrolleras av en liten

krets människor och som kan användas för att finansiera det som denna

krets önskar. Hästägandet har redan betalat.

2. Flyinge Kungsgård och Stiftelsen Beridna Högvakten tillförs medel från

Kulturdepartementet via spelet på hästar. Hästägandet betalar.

3. Travhästägarna får driva sin hästsport vidare med levande hästar bäst

man orkar

4. Hästuppfödarna får betala för att få utnyttja Flyinge, riksdagens gåva till

dem.

Sysselsättning Vi har ca 180 000 hästägare i landet. De bildar en

konsumentgrupp med stor köpkraft och många företagare lever på att ge dem

service. För det svenska jordbruket är hästägarna redan i dag den fjärde största

inkomstkällan. En hästnäring har uppstått som lär ge 30 000 heltidsjobb (källa

HNS). Hästägandet skapar således samhällsnytta redan idag och den nyttan är

proportionell mot antalet hästar.

Negativ bytesbalans. Så gott som samtliga insatsvaror i hästnäringen är

numera importerade och det gäller allt från hästar till hästskor, från sadlar till

selar. Självförsörjningsgraden för hästar har på 30 år sjunkit från 100% till ca 30%.

Endast grovfodret och tjänsteproduktionen är svensk. Av varje stödkrona till

hästnäringen rinner uppskattningsvis 50 öre ner i utländska fickor.

Elitism. Hästnäringens ledarskap satsar på strategier som tillfredsställer

spelindustri och publik. Detta är en inriktning som gynnar en liten men vass elit

och man försvarar detta med påståenden om att satsningar på eliten8 kommer att

gynna bredden. Detta kanske gäller för fotboll och tennis men en sådan

jämförelse haltar ordentligt eftersom marginalkostnaden för att bli en

fotbollstjärna är obetydlig: den kräver bara talang och en himla massa träning.

Marginalkostnaden för att ta fram en hästsportelit är enorm därför att

”redskaps”kostnaden är enorm. Den är lika hög när hästen används som när den

8 Bo Gillborg, Svensk Galopp

står i ”förråd”. Hästens sjukvård betalas av hästägaren medan fotbollsspelarens

belastar skattebetalarna. Hästhållning kräver en infrastruktur av avel och

uppfödning som måste betalas av någon. Den kostnaden står föräldrarna för och

drabbar inte fotbollsförbunden. Istället för att hylla devisen ”bredden ger toppen”

och gynna det breda hästägandet genom strukturförändringar och

kostnadseffektiva lösningar för infrastrukturen arbetar ledarskapet på

elitsatsningar och på att få mer intäkter från politiken.

Satsningarna har hittills lyckats rätt bra eftersom eliten inom tävlingsdelen blivit

bättre och hänger bättre med internationellt. Priset har dock betalats av bredden

och samhällsnyttan har snarare minskat eftersom näringens insatsvaror allt mer

importeras, ridskolorna har svårt att rekrytera hästar inom landet, svensk

hästuppfödning minskat både i absoluta tal och dessutom och allt mer

koncentrerats till slättbygder och storstadsnära landsbygd. Stockholm är idag det

län som hyser flest travhästuppfödare. Subventioner med 2 miljarder politiskt

beslutade kronor per år har förstärkt trenden. Inget talar för att detta kommer

att ändras genom ett ökat samhällsstöd till den nuvarande strukturen

Gammal teknik. Myndigheterna är dåliga på nytänkande och att utnyttja

modern teknik. Nästan all dokumentation är fortfarande pappersbaserad. Det

blir kostsamt och ineffektivt, vilket påpekats i t.ex. Regeringens skrivelse

2003/04:4 Det gäller hela den veterinära sidan av den offentliga kontrollen av

seminverksamhet och djurskydd vilket framgår av utredningen Nytt

djurhälsoregister (SOU2005:74). Näringen har genom sin splittring också svårt

att se och utnyttja de rationaliseringar och synergier som kan uppstå genom

samverkan kring användning av ny teknik. Det gäller t.ex. seminverksamhet och

administration, t.ex. av hästpass och hästregistrering. Den agrara sidan – t.ex.

avelsvärdering - har varit väsentligt bättre.

Spel på hästar. När det gäller spel på levande hästar är det tävlingsarrangören

som äger spelunderlaget, dvs startlistor och resultatlistor. Genom ATG-

arrangemanget tvingas arrangörerna idag att lämna ut detta till ATG som

använder sig av TV och tryckta medier för att nå sina kunder. Den omvägen är

Page 11: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

10

helt onödig. Modern IT kan svara för distributionen av spelunderlaget från

tävlingsarrangör direkt till konsument utan denna omväg.

Om samhället vill skaffa sig kontroll över spelet på levande hästar räcker det med

att man kontrollerar arrangemangen och det görs redan via djurskyddslagen.

Detta enkla förfarande går emellertid inte att tillämpa för annat spel eller spel på

datorgenererade hästar. Därför skall spel på levande hästar skiljas från spel på

virtuella hästar och annat spel.

Semintekniken anses dyr och ineffektiv och intresserar bara ett par av

avelsföreningarna. Dagens seminverksamhet är illa organiserad,

kostnadskrävande, når bara ett fåtal och baseras i huvudsak på seminteknikens

andra steg9.

Möjligheter Sammantaget går det idag att åstadkomma besparingar för svenska hästägare i

storleksordningen en miljard. Med ny teknik och ny struktur kan hästnäringen

minska kostnaden ytterligare och dessutom tillföra landsbygden 40 000 nya jobb

Effektivisering med ny teknik Modern IT revolutionerar samhällsområde

efter samhällsområde. Ytterst lite av den revolutionen har ännu nått hästsektorn.

Revolutionen väntar hästregister, hästpass, journalföring vid seminering,

tävlingsövervakning och annan offentlig kontroll. Den handlar om djurskydd vid

avel och tävling. Den handlar om att dra nytta av varandras kunskaper på

djurhälsoområdet. Nyttan för samhälle och hästägare för den revolutionen kan

värderas i miljarder.

Med rationellt utnyttjande av dagens seminteknik (andra stegets teknik) för

hästar går det att spara 20 000 per föl vilket betyder bortemot 200 miljoner för

dagens svenska hästuppfödning. Seminteknikens tredje steg revolutionerade

nötkreaturshållningen och gjorde det möjligt att till låg kostnad bedriva

kvalificerad avel till låg kostnad oavsett var bonden befann sig (kostnaden för att

ta fram en kalv är ca 3000 kr) Det steget går att utveckla även för

9 Första steget: Sto och hingst befinner sig på samma plats. Andra steget: Sto och hingst befinner sig på olika platser men sperman lagras inte mer än något dygn. Tredje steget:.

hästuppfödningen och då öppnar sig möjligheten att ta hand om hela den

kvalificerade delen av Europas hästuppfödning (se nedan).

Slakt till djurfoder Katter är strikta köttätare medan hunden även kan äta

vegetabilier. Den svenska Hund-och kattfodermarknaden beräknades för några år

sedan omsätta drygt 4 miljarder kr, det mesta importeras. Före EU-inträdet hade

vi två olika slaktordningar – sanitetsslakt (ä.k. nödslakt) och normalslakt.

Nödslakten förbjöds vid EU-inträdet och detta medförde att prima köttråvara

numera blir gödningsmedel eller grävs ner. Om de legala hindren avlägsnas för

återinförande av den alternativa slaktordningen och denna reserveras för hund-

och kattfoderändamål så öppnas möjligheter att

1. Ta till vara högvärdigt protein från hästar som annars måste grävas ner

2. vända import till export.

3. Minska krångel och kostnader för hästägandet

4. Förbättra djurskyddet

Att i hund-och kattfoder byta ut köttråvara godkänt för human konsumtion mot

prima kött från hästar som tagits ur livsmedelskedjan skulle sannolikt halvera

priset i butik och ge hästägandet en förbättrad ekonomi motsvarande 350

miljoner kr.

40 000 nya jobb på landsbygden. Den glesare svenska landsbygden har inga

konkurrensfördelar när det gäller animalieproduktion. Förändringstrycket gör att

den produktionsgrenen allt mer drar sig tillbaka från de sämre

jordbruksmarkerna, betestrycket sjunker, artrikedomen minskar och de

förbuskas eller beskogas. Så t.ex. har 96% av Sörmlands gräsmarker försvunnit

på 100 år. I detta läge föreslår Lantbruksuniversitetets experter inplantering av

visenter och vildhästar för att hävda gräsmarkerna. Ingen av dem nämner

hästuppfödning.

Mycket talar för att hästars sportsliga talang är en avelsfråga medan deras

hållbarhet (med undantag för hovarna, se nedan) är en uppfödningsfråga. Vid lika

Sto och hingst befinner sig på olika platser och i olika tidrymder. Sperma kan lagras i 100-tals år.

Page 12: Denna handbok är ett unikt dokument. Den är baserad på 60 ...europeiska hästhållningens vagga som skapar 40 000 nya jobb på landsbygden. Politiken måste ingripa och använda

11

begåvning blir hållbarheten – förmågan att utan skador tränas hårt eller

tjänstgöra på ridskolor - den avgörande konkurrensfördelen på marknaden.

Tillgången till stora ytor glesbevuxen gräsmark till lågt pris är en fördel när det

gäller uppfödning av hållbara hästar. Detta är en möjlighet som med ny teknik och

ny organisation kan vända gleshetens nackdel till dess fördel.

EU behöver 2 miljoner avelsston ston för sin hästförsörjning. Den svenska

landsbygden har plats för alla och skulle kunna försörja hela EU med hästar. En

sådan målsättning är vare sig realistisk eller önskvärd. En häst behöver

utbildning för att passa de flesta av dagens hästköpare. Det behöver inte en ko.

Kunde vi kapa åt oss den kvalificerade delen (10% ) av EU:s hästuppfödning skulle

detta hävda gräsmarkerna och ge 40 000 nya jobb på landsbygden. Den

målsättningen är realistisk.

Hållbarhetsavel. Dagens hästavel är inriktad på konsolidering eller att förbättra

prestationsegenskaperna. Om mer hänsyn togs till hållbarhetsrelaterade

egenskaper (främst hovar) och den potentialen utnyttjades maximalt skulle detta

minska hästägandets kostnader med upp till 300 miljoner.

En reformagenda för HästSverige kan initieras genom att

Riksdagen beslutar att av djurskyddsskäl att skilja mellan

spel på levande hästar och annat spel.

Förslag Hästpolitiken samlas under en enda politisk hatt – lämpligen

landsbygdsministern;

Omorganisation av hästsektorn. Finlands modell skall granskas

Reglering av spel på levande hästar skall motiveras även av djurskyddsskäl

Spelet på levande hästar skiljs från annat spel och förs till hästpolitiken.

Den franska modellen skall granskas

Hästuppfödning erkänns som en del av jordbrukspolitiken.

Paradigmskiftena genomdrivs.

Det ras-och sportoberoende hästägandet organiseras och ges inflytande.

En huvudman för rasövergripande service av olika slag upprättas.

Nya infrastrukturer för seminering, hästdjurskydd och hästhälsa sjösätts.

En investeringsfond skapas

Gemensamt hästregister av Bilregistertyp införs

Praktiknära utvecklingsarbete organiseras. En försöksstation för

utveckling av tredje stegets seminteknik upprättas.

Dessa förslag kan inte genomföras rakt av. De måste utredas

närmare. Om riksdagen beslutar att av djurskyddsskäl skilja

mellan spel på levande hästar och annat spel bryts hästpolitiken

ut från den generella spelpolitiken och kan behandlas separat.

Riksdagen kan ge regeringen i uppdrag att återkomma med

förslag till hur detta spel på levande hästar skall regleras så att

tre olika samhällsnyttor främjas. Inte bara folkhälsa utan även

djurskydd och djurhälsa liksom sysselsättning och

landsbygdsutveckling.

Gränna 2016-10-12

Leg vet Anders Darenius

[email protected]