DEN GODA

FÖRVALTNINGEN

Föreningen kommunalt bostadsstöds

utbildningskonferenser

Stockholm den 19 oktober 2016

Natalie Stade, stadsjurist Malmö stad

Den offentliga makten

utövas

under lagarna.

Regeringsformen 1kap. 1 § tredje

stycket

Vad är gällande rätt?

Rättskällorna

Rättskällehierarki

1. Grundlag

2. Europakonventionen

3. Lag/EU-rättslig förordning

4. Förordning

5. Föreskrifter

6. (Råd)

3

Juridisk metod

Författning

Förarbeten

Rättspraxis

Att inte besluta i enlighet med gällande rätt kan

medföra straffansvar för tjänstefel

Tjänstefel:

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid

myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller

för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter

eller fängelse i högst två år.

- Särskilda krav på omsorg och noggrannhet

Tjänstefel – gäller tjänstemän och även

förtroendevalda

Förutsättning: myndighetsutövning

Följs tjänstemannaförslaget som visar sig

vara felaktigt med hänsyn till

legalitetsprincipen tjänstemannen riskerar

åtal

Följs inte det korrekta tjänstemannaförslaget

utan nämnden fattar ett eget beslut som

strider mot lag de politiska beslutsfattarna

riskerar åtal

Svea hovrätt B 3204-02

Nämndsledamöter döms för tjänstefel

Gärningarna: underlåtenhet att besluta om miljösanktionsavgifter, polisanmäla enligt anmälningsskyldighet av brottsmisstankar enligt MB) – miljönämnd = tillsynsmyndighet, gärningarna skedde vid myndighetsutövning

Glasklart rättsläge: beslut om avgifter borde ha fattats

Var och en som deltagit i beslutet utan att reservera sig bär ett juridiskt ansvar för beslutet

Okunskap om de regler som nämnden var satt att tillämpa fritar inte från ansvar (definitivt inte när tjänstemannaförslaget innebar det rätta beslutet)

Ledamöternas agerande visade enligt hovrätten att de inte accepterat de krav som rimligen måst ställas på dem.

7

Objektivitet och likabehandling

1 kap. 9 § regeringsformen

Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Den gode ämbetsmannen får aldrig i sitt arbete agera på ett sådant sätt att förtroendet för den enskilde anställdes eller myndigheternas saklighet och opartiskhet kan rubbas.

Den gode ämbetsmannen får aldrig låta sig vägledas av andra intressen än dem den är satt att tillgodose och inte heller grunda sina avgöranden på hänsyn till andra omständigheter än sådana som enligt gällande författningar får beaktas vid prövningen av ett ärende.

Legalitet

Att arbeta med författningsstöd

Att tolka författningar rätt

Objektivitet

Förbud att ta ovidkommande hänsyn, skyldighet att agera

sakligt och opartiskt

Proportionalitet

En åtgärd ska vara ägnad att tillgodose det åsyftade

ändamålet, vara nödvändig för att uppnå detta ändamål

och medföra fördelar som står i rimlig proportion till den

skada den förorsakar

Grunderna för god förvaltning

Legalitet, objektivitet och proportionalitet

Förslag till ny förvaltningslag

En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i lag eller

annan föreskrift.

I sin verksamhet ska myndigheten iaktta saklighet och

opartiskhet.

Myndigheten får ingripa i ett väsentligt enskilt intresse endast

om ingreppet kan antas leda till det avsedda resultatet. Ingreppet får

aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får göras

endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de

olägenheter som uppstår för den som ingreppet riktas mot.

Begreppet Ärende

Handläggning av ärenden

= myndighetens beslutande

verksamhet

faktiskt handlande

Begreppet

Myndighetsutövning Utövning av befogenhet att för

enskild bestämma om förmån,

rättighet, skyldighet,

disciplinpåföljd eller annat

jämförbart förhållande

Samhällets makt = den enskildes beroende

av myndighetens beslut

Begreppet Part

Saklegitimation =

den enskilde har ett

skyddsvärt intresse

Förvaltningslagen

(SFS 1986:223)

1 § Tillämpningsområde

(1) Förvaltningsmyndigheternas

(2) handläggning av

(3) ärenden

4 – 6 §§ även annan

förvaltningsverksamhet

Subsidiaritet (t.ex. i förhållande till SoL)

Serviceskyldighet 4 § FL

Det ska lämnas

upplysningar

vägledning

råd

annan sådan hjälp

i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till

frågans art

den enskildes behov av hjälp

myndighetens verksamhet

Skadeståndsansvar vid felaktig

myndighetsinformation

En kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som

vållas av att kommunen genom fel eller försummelse

lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med

hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid

skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art,

deras samband med den kommunala förvaltningens

verksamhetsområde och omständigheterna när de

lämnades (jfr 3 kap. 3 § skadeståndslagen

1972:207).

Mer om serviceskyldighet

Vidarebefordran av felaktigt

inkomna handlingar till rätt

myndighet

Komplettering av handlingar

Utredningsskyldighet

Utredningsansvaret

19 § förslag till ny förvaltningslag

En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den

omfattning som dess beskaffenhet kräver.

En enskild part, som väckt ett ärende hos en myndighet,

ska ge in den utredning som är tillgänglig för parten och

som parten vill åberopa till stöd för det framställda

anspråket. Om myndigheten anser att utredningen är

ofullständig, ska den ge parten anvisning om hur denna

bör kompletteras.

Tillgänglighet 5 § FL

Besök

Telefonsamtal

Fax

E-post

Klämdagar

Tillgänglighet enligt förslaget till ny

förvaltningslag

6 § En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda.

Om särskilda tider för att ta emot besök och telefonsamtal är

bestämda, ska allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt.

Myndigheten ska på lämpligt sätt anvisa den e-postadress eller

annat elektroniskt mottagningsställe dit meddelanden kan sändas.

Har ett meddelande anlänt till det anvisade mottagningsstället, ska

myndigheten, om inte särskilt hinder möter, underrätta avsändaren

om detta och samtidigt ange tidpunkten för mottagandet. Om

meddelandet eller bifogat material helt eller delvis inte har kunnat

uppfattas, ska avsändaren underrättas även om det.

Datainspektionen särskilt om e-post

Datainspektionen (personuppgiftslagen)

”När man hanterar e-post finns det alltid en risk för att

andra än den avsedda mottagaren kan ta del av

meddelandet. Om man ska skicka ett e-postmeddelande

med personuppgifter som inte är känsliga och som "tål

andras ögon" behöver man inte vidta några extra

säkerhetsåtgärder. Om e-posten däremot innehåller

integritetskänsliga personuppgifter måste man i de allra

flesta fall vidta särskilda säkerhetsåtgärder, som till

exempel kryptering. ”

Datainspektionen: förvaltningslagen

”Enligt förvaltningslagen ska myndigheter se till att det är

möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av e-post

och att svar kan lämnas på samma sätt. Det är myndigheten som

i det enskilda fallet avgör på vilket sätt ett svar på ett e-

postmeddelande ska lämnas. Myndigheten har ingen skyldighet

att lämna svaret via e-post och det finns situationer då det är

lämpligare att svaret lämnas på ett annat sätt. Exempel på

sådana situationer är om svaret kommer innehålla uppgifter

som omfattas av sekretess eller på annat sätt är

integritetskänsliga och myndigheten inte kan skydda dessa på

ett sådant sätt att endast den avsedda mottagaren kan ta del av

dem.”

Datainspektionen: policy och rutiner för e-post

”En dokumenterad policy, utöver tydliga instruktioner till

användarna, minskar riskerna för kränkningar och underlättar

vid den vardagliga hanteringen av e-post. Instruktionerna ska vara

så tydliga att det klart framgår vilka typer av personuppgifter som

under vilka omständigheter får respektive inte får skickas med e-

post.

Eventuella referenser till sekretessmarkerade, skyddsvärda eller

känsliga uppgifter bör förtydligas så att man undviker tvivel kring

vad som avses. Eftersom inkommande e-post kan innehålla

integritetskänsliga personuppgifter behövs rutiner för att ta hand

om den eftersom e-postsystem normalt inte är konstruerade för att

hantera den typen av personuppgifter.

För att en policy ska förbli verkningsfull över tid är det också

lämpligt att ha rutiner för att säkerställa att den efterlevs.”

Samverkan mellan

myndigheter

6 § FL

Varje myndighet skall lämna

andra myndigheter hjälp inom

ramen för den egna

verksamheten.

Enkelt, snabbt, billigt!

7 § FL

Korta handläggningstider

Riktiga avgöranden

Lättbegripligt språk

myndigheternas språkregler

svarta listan

Riktlinjer för handläggningen,

förslag till ny förvaltningslag

8 § Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och

ekonomiskt som möjligt utan att den enskildes

rättssäkerhet eftersätts.

Handläggningen ska vara skriftlig. Om det inte är

olämpligt, får myndigheten dock bestämma att

handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig.

Tolk – ombud –

offentligt biträde Tolk 8 §

Ärendets art och betydelse för den enskilde

Ombudets språkkunskaper

Språkkunskaper hos myndighetens personal

Översättning

Inkommande handlingar bör översättas

Ej utgående handlingar om inte

delgivningsbevis inom EU krävs

Tolkning och översättning enligt

förslaget

12 §

När en myndighet har kontakt med någon som inte

behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller

talskadad, ska myndigheten anlita tolk och låta översätta

handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna

ta till vara sin rätt.

Med översättning jämställs beträffande den som är

allvarligt synskadad överföring från punktskrift till vanlig

skrift eller omvänt.

Ombud 9 §

Fullmakt

Behörig att i huvudmannens frånvaro vidta

åtgärder som är bindande för huvudmannen

Den enskildes skyldighet att medverka

personligen

Ombudets kvalifikationer

Biträde 9 §

Hjälper sin huvudman utan rätt att uppträda i

dennes ställe

Ombud och biträde enligt NFL

13 §

Den som är part i ett ärende får anlita ombud eller biträde.

Den som företräds av ombud ska dock medverka personligen, om

myndigheten begär det.

Myndigheten får begära att ett ombud styrker sin behörighet

genom en skriftlig eller muntlig fullmakt, som ska innehålla uppgift

om ombudets namn och uppdragets omfattning. Får ombudet sätta

någon annan i sitt ställe, ska detta framgå av fullmakten.

Styrker ett ombud inte sin behörighet, får myndigheten förelägga

ombudet eller parten att avhjälpa bristen. Om en ansöknings- eller

överklagandehandling är undertecknad av ett ombud, ska det i

föreläggandet anges att framställningen annars kan komma att

avvisas.

Ett ombud eller biträde som visat sig olämplig för sitt uppdrag

får av myndigheten fråntas rätten att vidare befatta sig med ärendet.

Om jäv

Jäv – 6 kap. 24 § kommunallagen

En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.

Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan (se JO 2001/02 s. 296 en socialnämnd, JO 2012/13 s. 393 en stadsbyggnadsnämnd). Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet.

Om jäv

Jäv – 6 kap. 25 § kommunallagen (se 5 kap. 20 § avseende kf)

En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om

Sakägarjäv – släktskapsjäv - intressejäv

1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,

Ställföreträdarjäv

2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

Tillsynsjäv

3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet

som han själv är knuten till,

Ombudsjäv

4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning

biträtt någon i saken, eller

Delikatessjäv

5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är

ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

Några fall

KRST 6983-13: Chef till en socialsekreterare var inte jävig i fråga om

beslut att inte lämna ut allmän handling

JO 1994/95 s. 104: En polisman som rättade parkeringsanmärkningar för

egna fordon dömdes för tjänstefel.

JO 2001/02 s. 388: En kommunalt anställd rektor hade deltagit i

löneförhandlingar och till kommunens utbildningskontor lagt fram förslag

till lönesättning för lärare vid skolan, däribland hans hustru. JO ansåg att

han var jävig.

KRG 808-14: Att som delegat skriva under beslut om utlämnande av

allmän handling avseende bl.a. egna e-postmeddelanden ansågs inte

vara jäv

KRG 4812-14: samma partitillhörighet

AD 2014 nr 49: Jävig Försäkringskassetjänsteman, fråga om uppsägning

var lagligen grundad

Muntlig handläggning 14 § FL

Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.

I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen skall vara muntlig. Myndigheten skall särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra.

15 § FL - Dokumentation

Uppgifter som en myndighet får på

annat sätt än genom en handling och

som kan ha betydelse för utgången i

ärendet skall antecknas av

myndigheten, om ärendet avser

myndighetsutövning mot någon

enskild

Varför?

rätten att lämna uppgifter

rätten att få del av uppgifter

rättssäkerhet: skydd mot felaktig

myndighetsutövning, den enskilde skall kunna

klaga på felaktigheter eller begära rättelse

kontroll av överordnad instans

JO/DO/domstol/Skolinspektionen/Lst/Socst

viktigt till personalens skydd, rättsliga

ställning, att den faktiskt agerat som den skall

ATT BEAKTA Ärende

Uppgifter som myndigheten får på annat sätt än genom handling

Betydelse för utgången

Tillräckliga, väsentliga och korrekta

uppgifter

Inga värderingar

Utan dröjsmål

Datum och underskrift

Partsinsyn och kommunikation

16 §

En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har

tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av

10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.

17 §

Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller

annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom

någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över

den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Fråga:

En fråga rör svarsfrister. När man t.ex. skickar kännedomskopior till parter för eventuellt yttrande. Vilken är den ”kortaste” tidsfrist man kan ange utan att riskera JO-kritik. En ”korridorspraxis” är 6 arbetsdagar (med undantag av semestertider samt längre helger som jul/nyår). Finns det något fog för denna praxis?

Hur lång svarsfrist som krävs för att kommunikationsskyldigheten ska anses uppfylld framgår inte av förvaltningslagen. JO har vid flerfaldiga tillfällen uttalat sig om vad som kan anses utgöra skäligt rådrum. Fristen får naturligtvis anpassas efter ärendets art, materialets omfattning o.s.v.

40

Exempel

JO 1988/89 s. 333: JO underkände en tvådagarsfrist i ett ärende om återkallelse av tillstånd att bedriva fondkommissionsrörelse, men godtog med hänsyn till behovet av ett snabbt avgörande att tiden bestämdes till nio dagar.

JO 2001/02 s. 167 : Även om det rört sig om uppgifter, som påmint om sådana som tidigare kommunicerats, har JO ansett att fem dagar utgjort en alltför kort frist i ett ärende om återkallelse av serveringstillstånd; fristen borde i det aktuella fallet ha uppgått till åtminstone två veckor.

JO (beslut 2009-09-09, dnr 5031-2008): Då det endast varit fråga om en mindre komplettering i ett sjukpenningärende, har en veckas frist ansetts tillräcklig.

JO 2001/02 s. 347 : JO har framhållit vikten av att en myndighet iakttar stor försiktighet med att fatta beslut samma dag som angiven tidsfrist löper ut, eftersom man då riskerar att avgöra ärendet innan ett eventuellt yttrande hunnit komma handläggande tjänsteman tillhanda.

JO 2008/09 s. 357 : Det är med hänsyn till en myndighets speciella rutiner inte tillräckligt att avvakta utgången av svarsfristens sista dag. Försäkringskassan hade fattat beslut i ett ärende om sjukpenning utan att ta hänsyn till den tid som åtgår för att ett yttrande från den försäkrade ska bli tillgängligt i kassans ärendehanteringssystem.

BESLUTSFORMER

Bifall - sakprövad

Avslag – sakprövad

(överklagandehänvisning)

Avskrivning

Avvisning (överklagandehänvisning)

Beslut ska motiveras – 20 § FL

Beslut ska dokumenteras - KL

Beslutsdokumentation enligt förslaget

26 § För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling

som visar

1. dagen för beslutet,

2. beslutets innehåll,

3. vem som har fattat beslutet,

4. vem som har varit föredragande, och

5. vem som har varit med vid den slutliga

handläggningen utan att delta i avgörandet.

Motivering av beslut

20 §

Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de

skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning

mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis

1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan

anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen,

2. om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning,

betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart,

3. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för

enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något

jämförbart förhållande,

4. om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen,

eller

5. om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap.

regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter

överklagande.

Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part

om möjligt upplysa honom om dem i efterhand.

• Ju mer ingripande ett beslut desto högre krav på

motivering, d.v.s. ju viktare beslutet framstår för den enskilde,

desto mera utförlig motivering

• Föreskrifterna som tillämpats i fulltext

• Ett eget resonemang mot bakgrund av tillämpliga föreskrifter

• Ej hänvisning till ”omständigheter i övrigt”, utan de konkreta

omständigheterna som ligger till grund för avgörandet ska

framgå

• Parts argumentation får inte lämnas obesvarad

• Anledning till ”särskilda skäl” eller ”synnerliga skäl” eller

liknande

• Ej standardiserade skäl

En klargörande motivering med uppgifter om vilka föreskrifter

som tillämpats och vilka omständigheter som varit avgörande

för utgången

Ett fullgott

förvaltningsrättsligt beslut

Myndighetens/beslutsfattarens kontaktuppgifter

Redogörelse för ansökan eller ärendets initiering

NN har den … (datum) inkommit med ansökan om … Som

grund för ansökan har NN anfört bl.a. följande.

Sedan följer en sammanfattning av de grunder som NN

nämner som stöd för rätten till …

Tillämpliga lagrum

Här redogör Ni i fulltext för de lagrum som styr hur ärendet

ska avgöras.

Tänk på rättskälleordningen.

Grundlag, lag, förordning, föreskrifter. ev. kommunens tillämpningsbestämmelser

(endast sådana som är tagna i kommunalrättslig ordning), allmänna råd

Utredning

Här redogör ni för på vilket sätt Ni har utrett den enskildes

rätt, t.ex. vilka samtal som har förts, vilka uppgifter som

har inhämtats etc.

Bedömning

Här gör Ni en bedömning av huruvida den enskilde har rätt

till det han eller hon har ansökt om. Ni analyserar vad som

har kommit fram i Er utredning, de faktiska omständigheter

som föreligger i förhållande till gällande rätt.

Om Ni känner till prejudicerande rättsfall (även

kammarrättsfall är vägledande) som innefattar en

bedömning av snarlika förhållanden redogör Ni för dessa

här. Ni bemöter sökandes grunder. När Ni fattar ett

avslagsbeslut måste motiveringen vara fullgod, d.v.s. den

enskilde måste exakt förstå, varför han eller hon inte fått

det man velat ha.

Beslutsmening

Det ska finnas en rubrik ”Beslut” under vilken det

exakt står vad som har beslutats.

Delegaten beviljar NN rätt till … i form av … eller

Delegaten avslår NN:s ansökan om…

Delegaten avvisar ansökan.

Delegaten avskriver ärendet.

Beslutsfattarens underskrift, ort och datum

Överklagandehänvisning

Beslutet kan överklagas till allmän

förvaltningsdomstol, se bilaga HUR MAN

ÖVERKLAGAR

I sak ….

4 § lagen om bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidrag lämnas till enskild person som

äger en bostad för permanent bruk eller som innehar en

sådan bostad med hyres- eller bostadsrätt. Om bostaden

hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast om

anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur

långvarig upplåtelsen är.

Berättigad person – rätt att ansöka?

6 §

Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för

anpassning av bostadens fasta funktioner i och i

anslutning till den bostad som skall anpassas. Bidrag

lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att

bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den

funktionshindrade.

Bidrag lämnas dock inte om de sökta åtgärderna behöver

vidtas redan av väsentligen andra orsaker än behovet

av anpassningen.

Fasta funktioner? I eller i anslutning till bostad?

Nödvändighet?

Väsentligen andra orsaker?

8 § Vid nybyggnad lämnas bostadsanpassningsbidrag endast

om det finns särskilda skäl för att välja en utformning av

bostaden som kräver anpassning.

9 § Vid köp eller byte av bostad lämnas

bostadsanpassningsbidrag till kostnadskrävande åtgärder

endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som

kräver anpassning.

Särskilda skäl? Rättspraxis.

14 §

Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag

lämnas med belopp som motsvarar skälig kostnad för

åtgärderna. Återställningsbidrag lämnas dock endast om

den godkända kostnaden vid ett och samma tillfälle överstiger

5 000 kronor. Skälig kostnad?

Underrättelse om beslut

enligt 21 § FL

En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om

innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet,

om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten

behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt.

Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han

underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också

underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 §

eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt,

genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten

begär det.

Underrättelse om beslut

21 §

Individuell underrättelse

Besvärshänvisning

Delgivning

Myndighetens bevisbörda att

underrättelsen kommit

adressaten tillhanda!

Besvärstid

Rättelse av beslut enligt

26 § FL

Uppenbar oriktighet i form av skrivfel,

räknefel eller liknande förbiseende

får rättas!

FÖRBISEENDEFEL!

EJ BEDÖMNINGSFEL!

Om möjligheten och skyldigheten

att ompröva förvaltningsbeslut

Laga kraft

Ett beslut eller en dom vinner laga kraft, när överklagandetiden har

gått ut och beslutet inte har överklagats inom denna tid. Att ett

beslut har ”vunnit laga kraft” betyder att det inte längre går att

överklaga till den högre instans som var anvisad.

Negativ rättskraft

Ett beslut vinner negativ rättskraft när den beslutande myndigheten

inte längre – efter att beslutet har expedierats – kan upphäva eller

ändra detta.

Förvaltningsmyndigheters avslagsbeslut vinner inte negativ

rättskraft, utan sådana beslut får bli föremål för omprövning.

Möjlighet att ompröva

den enskilde överklagar ett avslagsbeslut

Den enskilde begär explicit en omprövning

myndigheten själv upptäcker ett omprövningsbehov

Överklagande: rättidsprövning - skyldighet att ompröva

enligt 27 § FL ”enkelt och snabbt” – om inte omprövning -

vidare till FR inom en vecka – inget särskilt beslut

Begärd omprövning, uppmärksammat behov (inget mål i

frågan anhängigt i domstol)

Fullständig omprövning även om ny utredning behövs. Bara i

gynnande riktning. Formellt beslut.

Skyldighet att ompröva

27 § FL

Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat

som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya

omständigheter eller av någon annan anledning, skall

myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och

enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild

part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas,

såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte

skall gälla (inhibition).

Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat

handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i

annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar

beslutet.

Förutsättningar för

omprövningsskyldighet

Uppenbar oriktighet

går lätt att konstatera

se HFD 1711-12 om en komplettering i form

av makes underskrift på ansökan om bistånd

Nya omständigheter – annan anledning

HFD 1711-12, nya dokument/vittnen/felaktig

handläggning uppdagats, felaktig

lagtillämpning uppdagats

1.

När ett överklagande kommer in, läs genom överklagandet och

se genom bilagor. Ser Ni direkt att det överklagade beslutet

tveklöst är oriktigt och har varit det redan den dag då beslutet

fattades (det vill säga oberoende av senare tillkommen

lagstiftning eller rättspraxis), gör en omprövning och ändra

genom formellt, skriftligt beslut det tidigare beslutet, dock bara i

gynnande riktning för enskild.

Uppenbart oriktiga beslut som av misstag blivit mera förmånliga

för enskild än det riktiga beslutet står fast.

Om Ni bara omprövar en del av beslutet i gynnande riktning,

dock inte fullt ut i enlighet med enskilds önskemål, ska

överklagandet rättidsprövat inkomma hos

överklagandeinstansen senast inom en vecka.

2. Ser Ni inte glasklart att det

överklagade beslutet är oriktigt lämna

omgående över överklagandet till

överklagandeinstansen. Det krävs

inte ett formellt, skriftligt beslut om att

ingen omprövningsskyldighet

föreligger, dock gärna en notis på

missivet till överklagandeinstansen

att man har tittat på det.

3. Begär enskild uttryckligt en

omprövning tar Ni ställning till om

det finns en skyldighet att ompröva,

och om svaret är ja så omprövar Ni.

Ni kan även om det inte föreligger

en skyldighet att ompröva välja att

göra en omprövning i alla fall. Alla

ställningstaganden i detta avseende

utmynnar i ett formellt, skriftligt

beslut.

4. Upptäcker Ni själva en oriktighet

(uppenbar eller inte uppenbar) utan att

det expedierade beslutet överklagats,

och ett riktigt beslut innebär en fördel för

enskild så får Ni utreda på nytt och ändra

beslutet till det bättre för enskilda. Är

beslutet uppenbart oriktigt och Ni kan

ordna snabbt och enkelt med ett riktigt

beslut till förmån för enskild är Ni

skyldiga att ordna det.

5. Innebär oriktigheten att myndigheten lider en nackdel

genom det oriktiga beslutet får Ni endast ändra beslutet

om den underliggande lagstiftningen implicerar ett

återkallelseförbehåll, om beslutets verkställighet

innebär fara för liv och hälsa eller om myndighetens

beslut bygger på att den enskilde har vilselett

myndigheten. Eller om beslutet, under förutsättning att

det gällt tills vidare, har förlorat all mening i och med att

de grundläggande förutsättningarna för beslutet har

förändrats.

Det gäller att ha på fötterna och kunna bestyrka att en

undantagsgrund föreligger innan en myndighet

återkallar ett gynnande förvaltningsbeslut.

63

RÅ 2000 ref. 16 innebär att ett beslut om bistånd enligt

socialtjänstlagen i form av hemtjänst inte av en kommuns

besparingsskäl kan omprövas och ändras till

biståndstagarens nackdel. En kommuns ekonomiska

förhållanden kan inte tillmätas betydelse vid

bedömningen av begreppet skälig levnadsnivå.

Återkallelseförbehåll och

tidsbegränsade beslut

Ett beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den

författning som ligger till grund för beslutet. I viss mån även utan särskilt

författningsstöd, tydlighet krävs.

9 kap. socialtjänstlagen

Om tidsbegränsade beslut

”Med hänsyn till den enskildes behov av trygghet och av en så normal

livssituation som möjligt ifrågasätter jag en ordning där beslut om insatser enligt

LSS alltid tidsbegränsas. Jag har förståelse för att nämnden anser det lämpligt

att tidsbegränsa ett beslut när det gäller sådana insatser där det kan förutses att

den enskildes behov av insatsen varierar över tiden, t.ex. insatser i form av

ledsagarservice, biträde av en kontaktperson eller avlösarservice. I andra fall kan

det vara mindre befogat med en tidsbegränsning. Som ett sådant exempel kan

nämnas ett beslut om särskilt anpassad bostad för en vuxen funktionshindrad

person, för vilken det inte kan förutses någon förändring av behovet inom

överskådlig tid. (…) Enligt min mening bör det i varje enskilt fall även övervägas

om det är nödvändigt med en tidsbegränsning (JO 2003/04 s.324).”

… till nackdel för den enskilde

15 § lagen om bostadsanpassningsbidrag

Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag eller

återställningsbidrag får den kommun som beviljat bidraget

återkalla beslutet, om de förutsättningar som låg till grund

för beslutet inte längre föreligger.

17 § lagen om bostadsanpassningsbidrag

Kommunen får besluta om återbetalning av bidrag helt

eller delvis

1.om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter

eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt

har lämnats eller lämnats med för högt belopp,

2.om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats

med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha

insett detta.

Kommunen får helt eller delvis efterge

återbetalningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.

Tvingande säkerhetsrisk

Fara för liv och hälsa

Om verkställighet av bistånd i form av hemtjänst innebär en

allvarlig arbetsmiljörisk för hemtjänstpersonalen?

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar får inte medföra att den

enskildes yttersta skyddsnät sätts ur spel, utan att kommunen

måste hitta en lösning att både kunna uppfylla sina

skyldigheter enligt socialtjänstlagen och givetvis även

arbetsmiljölagstiftningen. Att häva ett gynnande

förvaltningsbeslut om hemtjänst på grund av en

arbetsmiljörisk för hemtjänstpersonal kan enligt min

uppfattning inte kvalificera som ett tvingande säkerhetsskäl i

här anförd bemärkelse (jämför till exempel JO 2003/04 s. 317

och JO 1989/90 s. 213).

Vilseledande

Återkallelse kan även ske, om den enskilde har utverkat

det gynnande beslutet genom vilseledande uppgifter. När

en myndighets datasystem ”gör fel”, till exempel genom

att verkställa dubbla utbetalningar/besluta om utbetalning

av ekonomiskt bistånd, har det inte varit någon enskild

som har vilselett myndigheten. Det är inte heller givet att

förutsättningar för återkallelse enligt socialtjänstlagens

förbehåll är uppfyllda. Sådana fel kan bli dyra för det

offentliga.

Överklaganden

Forum för överklagande

Förvaltningsrätten

Kammarrätten

Högsta förvaltningsdomstolen

Överklagbarhet och klagorätt

Överklagbarhet

Skriftliga beslut

Ej överklagandeförbud stadgat

Ett beslut som har verkan/påvisbar effekt på den

enskilde

Klagorätt

Part = en enskild vars situation i väsentlig mån kan

antas påverkas av ett beslut, om hans eller hennes

intresse kunnat beaktas vid beslutets meddelande

Myndigheten i övre instans när domen gått

myndigheten emot om inget annat stadgat

En besvärshänvisning

HUR MAN ÖVERKLAGAR TILL ALLMÄN

FÖRVALTNINGSDOMSTOL

Om Ni vill överklaga … beslut ska Ni skriva till Förvaltningsrätten i Malmö

(Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, 203 20 Malmö).

Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till … (beslutande myndighet).

Tala om varför Ni anser att beslutet ska ändras och vilken ändring Ni vill ha.

Sänd även med sådant som Ni anser har betydelse och som Ni inte tidigare gett

in.

För att Förvaltningsrätten i Malmö ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er

skrivelse ha kommit in till … (beslutande myndighet) inom tre veckor från den

dag Ni fick del av beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på

lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker

det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.

Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att ange beslutande skolans namn

och beslutets diarienummer.

Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande samt uppge personnummer,

yrke, postadress och telefonnummer. Adress och telefonnummer till Er

arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås

för delgivning. Om någon adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla

ändringen till Förvaltningsrätten i Malmö.

Myndigheten kan överklaga ett domstolsbeslut inom

tre veckor från och med dagen för beslutet.

Lite till om förvaltningsprocessen

Överklagandet ges in till beslutsmyndigheten

Rättidsprövning

har överklagandet lämnats in för sent beslut om avvisning

undantag: om felaktig underrättelse om överklagandegången lämnats, om överklagandet inkommit till överinstansen och därifrån tillbaka till beslutsmyndighet

Återställande av försutten tid – KR prövar

Prövningstillstånd

Laga kraft

Rättidsprövning av ett överklagande

Har överklagandet kommit in i rätt tid?

Överklagandet ska lämnas till överinstansen inom en

vecka (JO). Oavsett omprövning. Bara när

omprövningen utfaller fullt ut till fördel för enskild

förfaller överklagandet.

Förvaltningen prövar inga andra formella

förutsättningar avs. överklagandet än den ”rätta tiden”.

(Överinstansen prövar beslutets överklagbarhet,

underskrift m.m.). Vidarebefordra överklagandet

oavsett att Ni ser en sådan brist skyndsamt.

Lagen (1930:173)om beräkning av

lagstadgad tid

1 §

Då enligt lag eller särskild författning tid skall räknas efter vecka, månad eller år, varde den dag för slutdag ansedd, som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för slutdag.

2 § första stycket

Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.

Beslutsmyndighetens åtgärder vid överklagande

Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in

i rätt tid. Har det kommit in för sent, ska myndigheten avvisa det, om inte

annat följer av andra eller tredje stycket.

Överklagandet ska inte avvisas, om förseningen beror på att

myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man

överklagar.

Överklagandet ska inte heller avvisas, om det inom klagotiden

har kommit in till överinstansen. I sådant fall ska överinstansen

vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt

lämna uppgift om vilken dag överklagandet kom in till den högre

instansen.

Om överklagandet inte avvisas enligt ska beslutsmyndigheten

skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i

ärendet till överinstansen. Rättas det överklagade beslutet enligt, ska

även det nya beslutet överlämnas.