SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM

FRAMTIDENS

EUROPA

ANSVAR I VÄRLDEN

OCH HEMMAINLEDNING | KRISTINA PERSSON

I �e Nordic Way som Global Utmaning tog fram

2010 identi!erade vi främst två faktorer som för-

klarade de nordiska ländernas framgångar: Det var

den utbredda förekomsten av tillit och förtroende

för både människor och institutionerna i samhället

och den förhållan-

devis goda förmå-

gan till anpassning

till förändrade för-

utsättningar. För-

modligen hängde

de ihop, trygga

människor vågar bejaka förändringar, det okända.

Tilliten utgör ett ovärderligt socialt kapital i ett

samhälle, som ständigt måste vårdas och under-

hållas för att inte erodera. Det !nns forskning som

visar att i samhällen där människor upplever alltför

stora orättvisor och brist på rättsäkerhet är tilliten

låg. Den ökning som även vi i Sverige har sett av ar-

betslöshet och kly%or på senare år riskerar därmed

att fräta på tilliten också i våra länder.

Men det är mycket annat som spelar in, förtroen-

det för politikerna

är en sådan faktor;

om tilliten till po-

litikerna minskar

kan man utgå från

att också demo-

kratin försvagas.

Demokratin påverkas negativt om det inte känns

meningsfullt att utöva sin medborgarrätt och rösta.

I sådan kultur uppstår o%a missnöjespartier som

reagerar mot ett skeende som man anser inte gyn-

nar de egna intressena. Det sociala kapitalet bygger

på att det !nns en utvecklad anda av samarbete och

solidaritet i samhället.

27A NSVA R I VÄ R L DEN OCH H E M M A K R IST I NA PER S SON

DEMOKRATIN PÅVERKAS NEGATIVT OM DET INTE KÄNNS MENINGSFULLT ATT UTÖVA SIN MEDBORGARRÄTT OCH RÖSTA.

Det sociala kapitalet i Norden har byggts

upp under lång tid och kan förklaras av

många faktorer som hänger samman med

historia, kultur, lyckosamma omständigheter

och kloka politiska beslut, som exempelvis

tidiga satsningar på utbildning. Djärva

politiker som �nansministern Johan August

Gripenstedt, som på 1850-talet lånade inte

mindre än 2500 miljarder i dagens penning-

värde för att investera i den nya infrastruktur

som övergången från jordbrukssamhälle till

industrisamhälle behövde. Utan denna djärva

satsning hade stora svenska industriföretag

som Asea, AGA, Alfa Laval och många andra

knappast fått den utveckling som de �ck och

därmed också bidragit till att Sverige länge

varit ett av världens mest utvecklade länder.

Det �nns förstås ett viktigt samspel mellan å ena

sidan hur människor har det, deras livsvillkor och å

den andra deras förmåga till solidaritet med andra.

Frågan är hur våra humanistiska värderingar kom-

mer att kunna stå emot e�ekterna av senaste 15

– 20 årens utveckling? En faktor som ändrat våra

samhällsvillkor och ökat känslan av osäkerhet inför

framtiden är globaliseringen, som inneburit mer av

konkurrens och snabba förändringar. Det som inte

alls har globaliserats är politiken – den fortsätter att

vara inlåst i de nationella institutionerna. Var �nns

de visonära och djärva politiker som brinner för att

kunna hantera vår tids stora utmaningar mot job-

ben, miljön och demokratin?

Under samma period som globaliseringen ökat har

arbetslösheten gått upp kra�igt, inkomstskillna-

derna och segregationen tilltagit. Många har också

upplevt att kvaliteteten på o�entligt �nansierade

tjänster som vård, skola och omsorg har försäm-

rats. Det är ingen djärv slutsats att det framförallt

är dessa försämringar av välfärden som på senare

år gett näring åt framväxten av främlings�entliga

partier i hela Norden.

28 A NSVA R I VÄ R L DEN OCH H E M M AK R IST I NA PER S SON

Under det s.k. ”Supervalåret 2014”, som inleds med

Europavalet i slutet av maj kommer styrkan i den

s.k. Nordiska modellen att prövas. De främlings-

�entliga partierna är nästan alltid EU-negativa. Det

är en konsekvens av att de i grunden är nationalis-

tiska och inte vill ha en politik över landsgränserna.

Man kan säga att de vänder sig inåt istället för utåt

när de söker en strategi mot de globala utmaning-

arna. Under ledning av Marine Le Pen, ledaren

för Nationella Fronten i Frankrike pågår just nu

en kra�full mobilisering inför valet till Europa-

parlamentet. Ambitionen är att vinna röster bland

missnöjda européer och bli tillräckligt stora för att

bilda en egen partigrupp i Europaparlamentet. Om

de blir tillräckligt stora kan de blockera parlamen-

tets förmåga att fatta beslut.

Vår relativa öppenhet mot omvärlden kommer att

sättas på prov om utanförskap och sociala kly�or

tillåts växa i våra länder.

Perspektivet skrämmer

och förstärker de många

likheterna med 30-talet.

De två världskrigen och

händelserna mellan kri-

gen gjorde EU nödvändigt

och möjligt.

Är vi nu på väg att skapa en situation i

Europa där de historiskt viktiga segrarna

för förnu� och samarbete som EUs framväxt

innebar kan skadas i grunden av den

tilltagande nationalismen?

Det är inte bara de främlings�entliga utan även

mer ansvariga partier som förstör genom att inte

ly�a fram betydelsen av samarbete i Europa. Inte

ens de EU-positiva partierna argumenterar för ett

mer långtgående samarbete över nationsgränserna,

trots att Europas kris inte kan lösas om inte staterna

höjer blicken över kortsiktiga och egoistiska före-

ställningar. Det behövs massor av tillit, förnu� och

långsiktigt tänkande om de hotande systemkriser-

na för den sociala sammanhållningen, miljön och

ekonomin ska kunna lösas.

DE FRÄMLINGSFIENTLIGA PARTIERNA ÄR

NÄSTAN ALLTID EU-NEGATIVA. DET ÄR EN

KONSEKVENS AV ATT DE I GRUNDEN ÄR

NATIONALISTISKA OCH INTE VILL HA EN

POLITIK ÖVER LANDSGRÄNSERNA.

29A NSVA R I VÄ R L DEN OCH H E M M A K R IST I NA PER S SON

Väljarnas missnöje är

i och för sig begripligt.

EUs medlemmar (Sverige

är inget undantag) har

allvarligt försummat den

viktiga anpassningen av

våra samhällssystem till

en grundligt förändrad

verklighet där den stora

och på många sätt genom-

gripande förändringen är globaliseringen. I stället

för att reagera med politisk aktivitet och kreativitet

när det gäller hur de gemensamma intressena bäst

ska tas tillvara verkar de nya hoten ha lett till pas-

sivitet och inåtvändhet.

Det märks inte mycket av Europa i den svenska

debatten. När hörde ni sist en svensk politiker ut-

trycka tankar, visioner och förslag om Europas

framtid och Sveriges roll i Europa? Våra ledande

politiker verkar ha drabbats av någon slags berö-

ringsskräck gentemot EU.

EU är viktigt för oss, inte bara därför att vi

säljer det mesta av vår export till Europa utan

därför att vi behöver Europa som en global

aktör. Klimatet, ekosystemen, migrationen,

det globala �nansiella systemet kräver ett

starkt Europa som förenar rättvisa och

e�ektivitet.

Europas och världens framtid är inte någon an-

nans ansvar utan allas ansvar, också Nordens. Den

som är stark måste också vara ”snäll”. Norden och

Tyskland är idag starkare än sina grannar i syd. Vi

har tillsammans ett stort ansvar för hur det går för

Europa i framtiden. Ett viktigt inslag i den europe-

iska ekonomiska krisens lösning är att länder med

överskott i sin handel med andra länder stimulerar

sina ekonomier, förslagsvis genom att kra!igt öka

sina investeringar i omställningen till ett långsik-

tigt hållbart samhälle. Norden skulle kunna bli en

konstruktiv kra! för ett Europa som fungerar väl

i framtiden. Detta vore den allra viktigaste inves-

teringen.

KRISTINA PERSSON, GLOBAL UTMANINGS ORDFÖRANDE

30 A NSVA R I VÄ R L DEN OCH H E M M AK R IST I NA PER S SON

DET MÄRKS INTE MYCKET

AV EUROPA I DEN SVENSKA DEBATTEN.

NÄR HÖRDE NI SIST EN SVENSK POLITIKER

UTTRYCKA TANKAR, VISIONER OCH

FÖRSLAG OM EUROPAS FRAMTID OCH

SVERIGES ROLL I EUROPA?

33POL I T I K VS . SPORT SOFI A ST R I V E

POLITIK VS. SPORT

SOFIA STRIVE

A tt vara eller icke vara – Kosovos deltagande

och representation i Europeiska tävlingssam-

manhang.

Den 2 september anlände Majlinda Kelmendi i Pris-

tina, Kosovos huvudstad, e"er att ha tävlat i världs-

mästerskapet i judo i Rio de Janeiro. E"er en hård

tävling vann den 22 åriga Majlinda guldmedalj för

Kosovo. Välkomstkomi-

teén i huvudstaden var

varmhjärtad och full av

glädje och stolthet. Att

vinna ett världsmäster-

skap är i sig en impo-

nerande insatts som är

värd att hyllas men då

det handlar om att tävla för Kosovo så blir det lite

speciellt och kanske möjligtvis en ännu större be-

dri". För trots att Kosovo är ett Europeiskt land så

är Kosovo inte erkänt som land av vissa nationer

vilket resulterar i att Kosovo inte alltid tillåts att

delta i olika sammanhnag, som exempelvis sport-

sammanhang.

Jag skulle här vilja djupdyka en stund i en av

Europas utmaningar, nämligen att betrakta

alla sina medlemsländer som faktiska länder

och tillåta dem att

bli betraktade och

behandlade däre�er.

För att till fullo kunna

förklara det som den här

artikeln sy"ar till att re-

sonera kring krävs ett

kort förtydligande av landet Kosovos ställning och

omvärldens uppfattning gentemot denna lilla na-

tion. Kosovo blev självständigt från Serbien 2008

TROTS ATT KOSOVO ÄR ETT

EUROPEISKT LAND SÅ ÄR

KOSOVO INTE ERKÄNT SOM

LAND AV VISSA NATIONER.

och idag har 101 av FN’s 193 stater erkänt Kosovo

som ett eget land. Sverige erkände Kosovo 2008 och

har ha� en ambassad i Pristina sedan 2010. Dock

är identitetfrågan i landet mycket känslig e� ersom

det fortfarande � nns länder som inte erkänt Kosovo

som land utan istället betraktar det som en del av

Serbien. Alltså är det i vissa sammanhang extra

speciellt att ställa upp i ett världsmästerskap som

representant för just Kosovo. Tävlandet förvandlas

plötsligt, oavsett om deltagaren vill det eller inte, till

en politisk fråga om landets vara eller icke vara. Hur

ser Europa på detta ur en demokratisk synvinkel?

Är det inte dags att ta en extra titt på orättvisan i

att vissa länder saknar en möjlighet till deltagande

och representation?

För att ytterliggare ge klarhet i problematiken vill

jag delge några exempel på hur tydligt Kosovo ex-

kluderas och hur svår politisk kon� ikt som riskerar

att uppstå till följd av Kosovos vilja att represen-

teras. Ryssland tillhör ett av de länderna som inte

erkänt Kosovo som land, något vars konsekvenser

nyligen visade sig och uppröde kosovos fotbollsfans

och invånare.

Kristian Nushi som kommer från Kosovo

men spelar för det österrikiska laget St Gallen

tilläts inte visum för att komma in i Ryssland,

då laget skulle spela en match där, på grund

av hans kosovoanska ursprung.

Liknande händelse inträ! ade i augusti då två spe-

lare med kosovoanska pass i Albaniens lag Kukues

inte tilläts komma in i Ukraina under Europa Lea-

gue. Vid detta tillfälle ”löstes” situationen med att

spelarna ansökte om albanska pass och � ck därmed

inträde i Ukraina och kunde spela i matchen. Exem-

pel likt dessa framstår som oändliga. Men självklart

är detta inte enbart något som är typiskt för sport

och sporttävlingar. Exempelvis har Kosovos repre-

sentation i Eurovision Song Contest blivit en hett

diskuterad fråga då landet inte ges tillåtelse att delta

i tävlingen. Detta har resulterat i att kosovoalban-

ska artister har tävlat för Albaniens räkning istället.

Förra året var det Rona Nishliu från norra Kosovo

som vann Albaniens uttagning inför Eurovision

Song Contest och hamnade på en stolt femte plats.

Även om Kosovo var stolta över resultatet växer det

fram en frustration över att vissa länders ovilja att

erkänna Kosovo begränsar befolkningen från att

kunna representera sin nation. Frustrationen bott-

nar också i att det aldrig kan vara helt okomplicerat

för Kosovo att delta i olika sammanhang utan att

det allltid bubblar upp ett politiskt rabalder.

Som ni förstår så blir det o� a, av denna anledning,

ett speciellt tryck på de som representerar Kosovo,

oavsett om det handlar om idrottsammanhang el-

ler andra evenemang. I november förra året vid en

judotävlling sa Kelmendi ”I don’t know why poli-

tics must come before everything. I’m just an athlete

but I think we deserve to compete as Kosovo at the

Olympics.”

Mirnije tränar karate i en liten klubb i Pristina och

säger till mig då vi diskuterar ämnet ”Så fort man

ska tävla för Kosovo så blir det inte bara en tävling

om en medalj utan genast en tävling om rätten att

existera som en nation – att visa omvärlden att vi

är ett land. Det är omöjligt att undgå att göra ett

politiskt ställningstagande genom att delta i inter-

nationella tävlingar, hur mycket man än vill ta av-

3 4 POL I T I K VS . SPORTSOFI A ST R I V E

stånd från politiken”. Kanske är det aldrig möjligt för en idrottsutövare att ställa upp i en sportgren och tro att tävlandet går att frikoppla från att sam-tidigt göra ett politiskt ställningstagande, tänker jag. Men samtidigt anser jag det inte rättvist att ett land som är en del av Europa o� a ges signalen att det inte har rätt att betraktas som nation och delta på lika vilkor.

Jag anser det viktigt att Kosovos uteslutande ly� s upp till diskussion för genom att behandla våra eu-ropeiska medlemsländer olika bevisas att Europa är odemokratiskt. Kosovos fall bör inte betraktas som en vilja att representeras, utan det bör snarare betraktas som en rätt att inkluderas i Europeiska sammanhang på samma vilkor som alla andra eu-ropeiska länder.

Om jag har tillåtelse att nysta in min egen person-liga vison av Europa i denna diskussion så anser jag att saken är mycket enkel. Ända vägen till att nå fullt erkännande av Kosovo som land, både hos an-dra nationer samt vissa internationella organisatio-ner, är genom att välkomna landet att delta i olika sammanhang och evenemang.

SOFIA STRIVE

24 ÅR, STUDERAT GLOBALA FRÅGOR SAMT PRAKTISERAT PÅ

SVENSKA AMBASSADEN I PRISTINA, KOSOVO. FÖR TILLFÄLLET

PRAKTIKANT PÅ SIDA I STOCKHOLM.

KOSOVO

formellt Republiken Kosovo, är ett land i Sydosteuropa.

Det är erkänt av 105 av FN:s 193 stater, däribland USA

och Sverige. Den 17 februari 2008 förklarade Kosovos

parlament Kosovo som självständigt från Serbien.

Den serbiska parlamentariska majoriteten anser att

Kosovo är en del av Serbiens territorium i form av en

autonom provins. Republiken Kosovo har de facto

kontroll över hela territoriet, förutom i de kosovserbiska

enklaverna. Internationella domstolen i Haag har godkänt

självständighetsförklaringen.[9][10][11][12]

HUVUDSTAD: Pristina

PRESIDENT: Atifete Jahjaga

BEFOLKNING: 52,8 miljoner (2012)

OFFICIELLT SPRÅK: Albanska och serbiska

YTA: 10 908 km2

BNP: 11.97 miljarder USD

VALUTA: Euro

35POL I T I K VS . SPORT SOFI A ST R I V E