cover story, eight page spread: the hidden treasures below

SvD söndag 4 december 201124 HELG

27 x 8 mDjup: 130 m ca 30 meter

Fartyget: Kan vara ett av det dryga dussinet fartyg som Gustav Vasa köp-te från Lybeck 1522. Inköpet ses som den Svenska flottans grundläggande. Skick: Sönderslaget.

1. Kraveln - 1500-tal, kravellVad hände: Tros ha sjunkit 1525. Kra-vellen var fullastad med kanoner och ammunition som bärgats från Lybske Svan som förliste föregående år.

Djup: 30–50 meter 2. SPÖKSKEPPET -

1650-tal, holländsk flöjt (bilden)

VÄLBEVARADETRÄVRAK I ÖSTERSJÖN

Väster-

Södertälje

NYKVARN

Huddinge

Åkersberga

Värmdö

Trosa

Muskö

Ornö

Kyrkviken

UtöNynäshamn

Dalarö

Saltsjöbaden

Älvsnabbevraket

Dalarövraket

Kostervraket

Farledin till

Stockholm

Lejonvraket

Kraveln

JutholmsvraketAnna Maria

Mastvraket

ÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersberga

MusköMusköMusköMusköMuskö

KyrkvikenKyrkviken

ÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketÄlvsnabbevraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraketKostervraket

Gotland

Gotskasandön

Åland

ESTLAND

LETTLAND

LITAUEN

Mars

Mastvraket

Sjö-hästen

Kronan

ÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersberga

OrnöOrnöOrnö

DalaröDalaröDalarö

SaltsjöbadenSaltsjöbadenSaltsjöbadenSaltsjöbaden

LejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraketLejonvraket

JutholmsvraketJutholmsvraketJutholmsvraketJutholmsvraket

ÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersbergaÅkersberga

SaltsjöbadenSaltsjöbaden

Anna Anna MariaMariaMariaMariaMariaMariaMariaMariaMaria

GotlandGotland

Gotskasandön

MarsMarsMars

Mastvraket

Kronan

Farled

Gotland

Öland

LETT-

LAND

SVERIGE

Stockholm

3

4

6

9

13

Svärdet

1

2

3

4

65

44LejonvraketLejonvraket

6

7

8

9999103311

1213

Skick: Skrovhelt. Det bäst bevarade skeppet av denna typ. Har varit tremastat. Fock- och stormast står upp fortfarande.

Övrigt: Upptäcktes 2003 i samband med sökningarna efter den för-svunna svenska DC-3:an från 1950-talet. Våren 2010 bärgades en av de människostatyer av trä som ursprungligen stod på var sida om den utfallna akterspegeln, en så kallad hoekman (hörngubbe).

Källor och faktagranskare: Riksantikvarieämbetet, Patrik Höglund och Andréas Olsson/Statens maritima museer, Niklas Eriksson/Södertörns högskola, Regalskeppet Kronan (red Björn Axel Johansson), Svenska sjöslag av Lars Ericson Wolke och Martin Hårdstedt, NE, Illustrerad svensk sjökrigshistoria av Gunnar Unger, Svenskt skeppsbyggeri (Allhems förlag)

Marinarkeologer skapar 3D-bilder av Spökskeppet med hjälp av undervattensrobotar.

FOTO: ERIC BÖRJESSON/MMT, DEEPSEA PRODUCTIONS

Dolda i djupetÅrets fynd av krigsvidundren MARS och SVÄRDET, befäster ÖSTERSJÖNS STATUS som världens finaste vrakkyrkogård. Kanske vilar här resterna av närmare 100 000 fartyg. SvD berättar några av historierna om innanhavets mest spännande TRÄVRAK.

grafik

ALEXANDER RAUSCHER

text

PETER GRENSUND

Marinarkeologen om vrakfyndet sid 26–27 mFyndet av Svärdet ger ny kunskap sid 28–29 mMycket återstår av makalösa Mars sid 30–31 m

SvD söndag 4 december 2011

27 x 8 mDjup: 130 m ca 30 meter

Fartyget: Kan vara ett av det dryga dussinet fartyg som Gustav Vasa köp-te från Lybeck 1522. Inköpet ses som den Svenska flottans grundläggande. Skick: Sönderslaget.

1. Kraveln - 1500-tal, kravellVad hände: Tros ha sjunkit 1525. Kra-vellen var fullastad med kanoner och ammunition som bärgats från Lybske Svan som förliste föregående år.

Djup: 30–50 meter 2. SPÖKSKEPPET -

1650-tal, holländsk flöjt (bilden)

VÄLBEVARADETRÄVRAK I ÖSTERSJÖN

Väster-haninge

Södertälje

NYKVARN

STOCK-HOLM

Huddinge

Åkersberga

VärmdöGustavsberg

Vaxholm

Trosa

Muskö

Ornö

Kyrkviken

UtöNynäshamn

Dalarö

Saltsjöbaden

Älvsnabbevraket

Dalarövraket

Kostervraket

Farledin till

Stockholm

Lejonvraket

Kraveln

JutholmsvraketAnna Maria

Mastvraket

Gotland

Gotskasandön

Åland

ESTLAND

LETTLAND

LITAUEN

Mars

Spök-skeppet

Mastvraket

Sjö-hästen

Kronan

Farled

Gotland

Öland

LETT-

LAND

SVERIGE

Stockholm

2

3

13

4

5

10

12

11

6

7

8

9

13

Svärdet

1

2

3

4

5

6

7

8

91011

1213

27 x 8 mDjup: 130 m

2. SPÖKSKEPPET -

Skick: Skrovhelt. Det bäst bevarade skeppet av denna typ. Har varit tremastat. Fock- och stormast står upp fortfarande.

Övrigt: Upptäcktes 2003 i samband med sökningarna efter den för-svunna svenska DC-3:an från 1950-talet. Våren 2010 bärgades en av de människostatyer av trä som ursprungligen stod på var sida om den utfallna akterspegeln, en så kallad hoekman (hörngubbe).

Källor och faktagranskare: Riksantikvarieämbetet, Patrik Höglund och Andréas Olsson/Statens maritima museer, Niklas Eriksson/Södertörns högskola, Regalskeppet Kronan (red Björn Axel Johansson), Svenska sjöslag av Lars Ericson Wolke och Martin Hårdstedt, NE, Illustrerad svensk sjökrigshistoria av Gunnar Unger, Svenskt skeppsbyggeri (Allhems förlag)

Marinarkeologer skapar 3D-bilder av Spökskeppet med hjälp av undervattensrobotar.

FOTO: ERIC BÖRJESSON/MMT, DEEPSEA PRODUCTIONS

25

8. ÄLVSNABBEN - 1700-tal, galeot

20 x 6 mDjup: 12 m

26 x 6,6 mDjup: 13 m

Fartyget: Osäkert. Tidigareidentifierat som flöjt från Amsterdam.

Vad hände? Osäkert. Spår av brand ombord.

Skick: Välbevarat. skrovsidorna höjer sig 5–6 m över botten.Kabyss av tegel har varit inrymd i fartygets aktre del.

Övrigt: Större delen av lasten tros ha bärgats på 1600-talet. Återfanns 1965.

Bland fynden: Trefotsgrytor, ett spanskt oljekrus, ler- och stengods, sju vinflaskor, tre pipskallar, två fajans-kannor med kinadekor, kopparmynt från 1660–85 m m.

5. SJÖHÄSTEN -1700-tal, snaubriggFartyget: Troligen använt som mindre militärt eskortfartyg.

Vad hände? Okänt. Minst två omkom vid förlisningen. Två kranier, armar och en sko ligger på akterdäck. Kan-ske var de ”surrade till rors” när fartyget sjönk?

Skick: Extremt välbevarat. Namnet kommer från galjonsfiguren, en sni-dad häst med fiskstjärt och hovar er-satta med knotiga fingrar eller klor.

7. DALARÖVRAKET - 1650-tal

Fartyget: Förmodligen litet örlogsfartyg.

Vad hände? Okänt. En av två länspum-par tycks ha slutat fungera och tagits ur sitt läge för rengöring. Besättningen tycks ha kämpat vid pumparna.

Skick: Skrovhelt med största delen av däcket kvar. Fock och stormast står fortfarande.

Övrigt: Hittat 2003.

Bland fynden: Vinbutelj/glasflaska med medaljong och kork. Buteljen bär engelskt adligt vapen som sigill. Kan ha tillhört Boynton i Yorkshire eller Ogle i Northumerland.

25 x 5 m

25 x 6 m

ca 20 m

6. LEJONVRAKET - 1600-tal, flöjt (bilden)

Djup: 50 m

Vad hände? Har med stor sannolik-het kolliderat med något så kraftigt att fockmasten bröts av. Ett annat skepp eller ett grund? Ett tecken på det senare är det kraftiga och av-brutna rundtimmer som ligger löst på däck.

Skick: Välbevarat.

Bärgning: Upptäcktes i april 2009. Snidat lejon på rodret har gett vra-ket dess smeknamn. En av masterna sticker upp till cirka 30 meters djup.


Vad hände? Okänt. Minst två omkom vid förlisningen. Två kranier, armar och en sko ligger på akterdäck. Kanske var de ”surrade till rors” när fartyget sjönk?

Skick: Extremt välbevarat. Namnet kommer från galjonsfiguren, en snidad häst med fiskstjärt och hovar ersatta med knotiga fingrar eller klor.

9. JUTHOLMSVRAKET - 1600-tal, flöjt

10. Anna Maria - 1700-tal, flöjt

3. KOSTERVRAKET - 1700-tal 3. KOSTERVRAKET -

17 x 6 mDjup: 30 m

Skick: Välbevarat. En del av förstä-ven har fallit ut och vilar på botten tillsammans med bogsprötet. Många detaljer kvar: block, jungfrur, riggde-taljer, glasflaskor, lerkrus m m.

Övrigt: Enligt sportdykare har fartyget plundrats på föremål.

17 x 5 m

4. MASTVRAKET - 1700-tal Fartyget: Holländskt frakt-fartyg.

Skick: Skrovhelt. Större del av brädgång, akterspegel, roder och stormast bevarad.

Övrigt: Upptäcktes under vrak-inventering 1994 på uppdrag av Sjöhistoriska museet.

Bland fynden: Bland annat glasflaskor och kritpipor.

Djup: 30 m

Djup: 30 m

5. SJÖHÄSTEN -

25 x 6 m25 x 6 mDjup: 103 m

Fartyget: Tyskt kravellbyggt handelsfartyg i ek.

Vad hände? Kantrade i storm 1754. 17 man samt lotsen omkom.

Skick: Mycket välbevarat och orört med undantag för skador i akter och delar av rigg som bärgats. Flera skulpterade och svarvade trädetaljer.

Övrigt: Stort antal föremål bärgades 1974–80. Lastrum-met fyllt av spannmål.

Fartyget: Byggt i Amsterdam på uppdrag av svenska redare.

Vad hände: Brann och sjönk 6 februari 1709 vid Dalarö, på grund av att man lämnade båten obevakad. Vid rätte-gången dömdes besättningen till några dagars fängelse med vatten och bröd.

Skick: Skeppssidorna bevarade upp till7 m från botten. Aktern kraftigt brand-skadad.

Bärgning: 1965 bärgade sportdykare bland annat bråspelet, två bogankare och en däcksbalk.

38 x 8 mDjup: 19–22 m

Foto: JONAS RYDIN/DEEP SEA PRODUCTIONS

26 HELG SvD söndag 4 december 2011

Livet är fullt av små ögonblick. Stunder när du plötsligt förstår hur det hänger ihop. Begriper vad som är relevant.

Det är marinarkeolog du borde vara.Den 19 augusti kom beskedet från 75 meters

djup som förmodligen tryggade återväxten för nästa generation som när ett intresse ut-över det vanliga för gamla skepp på Öster-sjöns botten. Med bultande hjärtan kunde tre dykare från Ocean discovery, specialiserade på vraklokalisering, se en grovt timrad far-tygssida täckt av kanonluckor uppenbara sig i mörkret. Bilderna från dyket visar hur kung-ens emblem med Vasakärven skymtar när ytsediment borstas bort från en av kanonerna.

Ibland är det mest slumpen. En inseglings-kanal ska muddras, dykare går ner, och där plötsligt ligger det: ett sjunket okänt skepp.

Den här gången, sommaren 2011, var det enträget sökande som till slut gav utdelning. Där plötsligt låg det: pojkrumsdrömmen, det magnifi ka Mars, eftersökt sedan 1960-talet av bland andra Vasa-upptäckaren Anders Fran-zén.

För 447 år sedan gick hon till botten, eller snarare sattes i brand, sprängdes i bitar och blev bane för kanske 1 000 sjömän, knektar och andra. I ett av Nordiska sjuårskrigets största sjöslag. När regalskeppet Vasas förlis-ning ter sig som en pinsam förödmjukelse, sjönk Mars ner i sin havsgrav som ett redan mytiskt krigsvidunder.

– Mars är ett sånt där vrak som alla skepps-nördar suttit och drömt om på pojkrummet. Det är svårt att låta bli att vara med på det här, säger marinarkeologen Niklas Eriksson, doktorand med specialinriktning på Öster-sjön.

Han sitter i sitt trånga arbetsrum på Maris, institutet för marinarkeologi på Södertörns högskola. Vägghyllorna är fyllda med facklit-teratur och han säger att han ju egentligen har fullt upp med sin avhandling. Därutöver ingår han nu i den grupp som ska göra den

vetenskapliga analysen av Mars och av regal-skeppet Svärdet, det andra av sommarens två superfynd.

Marinarkeologi, säger han, är ett relativt ungt forskningsfält. Tidigare studerades 1500- och 1600-talen av historiker och konst-vetare. Arkeologer sysslade med förhistoria.

– Det är först nu som den akademiska forskningen kommit ikapp. När man nu upp-täcker Mars så sker det i ett helt nytt veten-skapligt sammanhang. Vi är bättre rustade rent vetenskapligt att angripa en sådan här … biff.

Det mest uppenbara som väntar i djupet utanför Ölands norra udde är kanoner i en mängd storlekar men även dekorationer, skulpturer och kanske mynt i massor. Det har talats om att både avlöningskassan och ami-ral Jacob Bagges personliga ”skatt” fanns med ombord. Därtill kan de personliga före-målen och återskapandet av skeppsrummet teckna bilden av hur man hade det ombord och vad det innebar att vara knekt eller sjö-man ombord på ett krigsfartyg.

– I till exempel 1600-talsfl öjterna visste vi inte hur det såg ut under däck, hur de var or-ganiserade. Många har skrivit om hur det var, men bevisligen haft fel. Man placerade kaju-tan i ett litet utrymme under fördäck. Det skulle visa på disciplin och pennalism, för sådan stämning är det på ett fartyg, trodde man.

– I själva verket har vi kunnat visa att be-sättningen åt tillsammans i andra änden av skeppet, i ett större utrymme som även an-vändes till sovplatser. Miljön var förmodligen rätt familjär.

Analyserna som görs av Mars kommer även att handla om de stora örlogsfartygens del i 1500- och 1600-talens byggande av national-stater och identitet, i samhällets förändring. I hur stor grad var de resultatet av kungarnas maktspråk? Var Mars, från början bestyckad

”MARS är ett sånt där vrak som alla SKEPPSNÖRDAR

suttit och DRÖMT OM på pojkrummet.”

8. ÄLVSNABBEN - 1700-tal, galeot

20 x 6 mDjup: 12 m

26 x 6,6 mDjup: 13 m

Fartyget: Osäkert. Tidigareidentifierat som flöjt från Amsterdam.

Vad hände? Osäkert. Spår av brand ombord.

Skick: Välbevarat. skrovsidorna höjer sig 5–6 m över botten.Kabyss av tegel har varit inrymd i fartygets aktre del.

Övrigt: Större delen av lasten tros ha bärgats på 1600-talet. Återfanns 1965.

Bland fynden: Trefotsgrytor, ett spanskt oljekrus, ler- och stengods, sju vinflaskor, tre pipskallar, två fajans-kannor med kinadekor, kopparmynt från 1660–85 m m.


Vad hände? Okänt. Minst två omkom vid förlisningen. Två kranier, armar och en sko ligger på akterdäck. Kan-ske var de ”surrade till rors” när fartyget sjönk?

Skick: Extremt välbevarat. Namnet kommer från galjonsfiguren, en sni-dad häst med fiskstjärt och hovar er-satta med knotiga fingrar eller klor.

7. DALARÖVRAKET - 1650-tal

Fartyget: Förmodligen litet örlogsfartyg.

Vad hände? Okänt. En av två länspum-par tycks ha slutat fungera och tagits ur sitt läge för rengöring. Besättningen tycks ha kämpat vid pumparna.

Skick: Skrovhelt med största delen av däcket kvar. Fock och stormast står fortfarande.

Övrigt: Hittat 2003.

Bland fynden: Vinbutelj/glasflaska med medaljong och kork. Buteljen bär engelskt adligt vapen som sigill. Kan ha tillhört Boynton i Yorkshire eller Ogle i Northumerland.

25 x 5 m

25 x 6 m

ca 20 m

6. LEJONVRAKET - 1600-tal, flöjt (bilden)

Djup: 50 m

Vad hände? Har med stor sannolik-het kolliderat med något så kraftigt att fockmasten bröts av. Ett annat skepp eller ett grund? Ett tecken på det senare är det kraftiga och av-brutna rundtimmer som ligger löst på däck.

Skick: Välbevarat.

Bärgning: Upptäcktes i april 2009. Snidat lejon på rodret har gett vra-ket dess smeknamn. En av masterna sticker upp till cirka 30 meters djup.

9. JUTHOLMSVRAKET - 1600-tal, flöjt

10. Anna Maria - 1700-tal, flöjt

3. KOSTERVRAKET - 1700-tal

17 x 6 mDjup: 30 m

Skick: Välbevarat. En del av förstä-ven har fallit ut och vilar på botten tillsammans med bogsprötet. Många detaljer kvar: block, jungfrur, riggde-taljer, glasflaskor, lerkrus m m.

Övrigt: Enligt sportdykare har fartyget plundrats på föremål.

17 x 5 m

4. MASTVRAKET - 1700-tal Fartyget: Holländskt frakt-fartyg.

Skick: Skrovhelt. Större del av brädgång, akterspegel, roder och stormast bevarad.

Övrigt: Upptäcktes under vrak-inventering 1994 på uppdrag av Sjöhistoriska museet.

Bland fynden: Bland annat glasflaskor och kritpipor.

Djup: 30 m

8. ÄLVSNABBEN -

20 x 6 mDjup: 12 m Djup: 12 m

7. DALARÖVRAKET - 1650-tal 7. DALARÖVRAKET - 1650-tal

ca 20 mDjup: 30 m

Djup: 103 m

Fartyget: Tyskt kravellbyggt handelsfartyg i ek.

Vad hände? Kantrade i storm 1754. 17 man samt lotsen omkom.

Skick: Mycket välbevarat och orört med undantag för skador i akter och delar av rigg som bärgats. Flera skulpterade och svarvade trädetaljer.

Övrigt: Stort antal föremål bärgades 1974–80. Lastrum-met fyllt av spannmål.

: Osäkert. Tidigareidentifierat som flöjt från

? Osäkert. Spår av

Välbevarat. skrovsidorna

9. JUTHOLMSVRAKET - 10. Anna Maria - 1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt10. Anna Maria - 10. Anna Maria - 1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt10. Anna Maria - 10. Anna Maria - 10. Anna Maria - 10. Anna Maria - 10. Anna Maria - 10. Anna Maria - 1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt1700-tal, flöjt10. Anna Maria - 10. Anna Maria - 10. Anna Maria - 10. Anna Maria -

Fartyget: Byggt i Amsterdam på uppdrag av svenska redare.

Vad hände: Brann och sjönk 6 februari 1709 vid Dalarö, på grund av att man lämnade båten obevakad. Vid rätte-gången dömdes besättningen till några dagars fängelse med vatten och bröd.

Skick: Skeppssidorna bevarade upp till7 m från botten. Aktern kraftigt brand-skadad.

Bärgning: 1965 bärgade sportdykare bland annat bråspelet, två bogankare och en däcksbalk.

38 x 8 mDjup: 19–22 m

Foto: JONAS RYDIN/DEEP SEA PRODUCTIONS

HELG 27SvD söndag 4 december 2011

med 107 kanoner, ett slags alter ego för Gus-tav Vasa och hans son, tronföljaren Erik XIV?

I forskarnas preliminära projektplan nämns att fartyget redan i sin samtid var en manifestation, att berättelsen om hur maka-lös och stor hon var existerade parallellt med det verkliga skeppet. Som alla myter har den med åren växt, byggts på och inspirerat histo-rieskildrare och vrakletare.

Men ska hon bärgas? Går det? Ytterst är det länsstyrelsen i Kalmar som beslutar om det är skäligt att göra ingrepp på den arkeologis-ka platsen. Om du frågar Andréas Olsson, chef för Sjöhistoriska museets arkeologien-het och den som samordnar arbetet, blir sva-ret i dagsläget nej.

– Hur realistiskt är det? Och var skulle det ligga? Finns det plats för två stora fartygs-museer i Stockholm? Eller ska det ligga i Kal-mar? (det byggdes vid Björkenäs norr om Kalmar)

De praktiska invändningarna är många. Det är svårt nog att göra arkeologiska undersök-ningar på vraket. För regalskeppet Kronan, som ligger på 26 meters djup, ställs i genom-snitt var � ärde dyk in på grund av väderförhål-landena. På Mars lär den siffran klättra upp mot 50 procent. Jämför även med Vasa som var skrovhelt och kunde bogseras in på grun-dare vatten innan hon togs upp i april 1961.

Andréas Olsson poängterar att stora örlogs-fartyg redan ställs ut på Kalmar länsmuseum och Vasamuseet.

– Jag tycker i stället att man ska bevara vra-ket som det ligger och vara försiktig med de undersökningar man utför. I framtiden kan-ske det fi nns andra analysmetoder som kan ge annan kunskap.

Sedan, tillägger han, är det en annan dis-kussion om en kanon eller andra fynd ska bärgas. Det kan fi nnas starka vetenskapliga motiv till en sådan bärgning, men även en mindre mängd fynd kan tillsammans med

foto och fi lm levandegöra Mars i en utställ-ning.

– Men det som skulle vara motiverat, och enklare, att bärga nu är ett mindre fartyg. Jag skulle gärna vilja hitta ett bronsåldersfartyg eller ett vikingaskepp på ostkusten. I Stock-holms skärgård eller i Mälaren. Vi vet ju att det ligger något utanför Björkö (där vikinga-staden Birka låg). Men var?

Vid sidan av Mars har det hittats många välbevarade skeppslämningar i Östersjön de senaste decennierna. Relativt billig sökteknik har gjort det möjligt för till exempel dykklub-bar att gå ihop och köpa in en så kallad side scan sonar, som inte är mycket tjockare än en temugg och kan monteras på ett båtskrov. Resultatet av scanningen blir en bild av bot-tenytan där det går att bestämma materialet i bottenytan och se uppstickande konturer, block och hålor.

Själva Östersjön beskrivs som världens fi naste vrakkyrkogård vars bräckta vatten jagar bort den träätande skeppsmasken. Motsvarande förhållanden fi nns kanske bara i Lake Michi-gan och de andra stora sjöarna i Nordameri-ka, men där saknas däremot lika omfattande sjöfart så långt tillbaka i tiden.

– Vi har runt knuten ett kulturarv i världs-klass som lockar forskare från hela världen, säger Andréas Olsson.

– Det går med viss rätt att hävda att i Öster-sjön har vi västvärldens sjöfart. Det är hit man ska åka om man vill ta reda på hur den sett ut de senaste 800 åren.

Det har gjorts en del försök att utöver musei-utställningar visa upp de välbevarade vraken publikt, bland annat invigs en dykpark i Dalarö nästa år. Göran Ekberg, intendent på Sjöhistoriskas arkeologienhet, berättar roat om när ett företag sålde nedgångar med ubåt till fl öjten Anna Maria som ligger på cirka 20 meters djup i just Dalarö.

– Det var värdelöst. Man såg bara genom

den glasade bubblan där föraren satt. Sikten talar ju emot. Det gick så långt att de krocka-de med vraket en gång. I dag vet vi bättre hur vi ska visa upp vraken.

I Sverige klassas vrak över 100 år som fasta fornlämningar enligt kulturminneslagen och omfattas av ett skyddsregelverk. I princip får du inte rucka på något i vraket eller i dess närhet. Att det förekommer plundring och förstörelse av kulturarvet är tydligt men upp-täcks i regel långt senare. Man kan bara kon-statera att nyupptäckta vrak ibland dyker upp på bloggar och forum långt innan till exempel Riksantikvarieämbetet eller läns-styrelsen får vetskap.

Med tanke på att 800–1 000 vrak klassats som fasta fornlämningar är tillsynen när-mast omöjlig att upprätthålla. Det fi nns faktiskt så många bevarade lämningar längs Östersjökusten att det kan räcka med att zooma in på en satellitkarta och på skärmen kunna se vrakkonturerna.

– Vi brukar kalla dem för Eniro-vrak, säger Göran Ekberg. För att man ska kunna se dem krävs att det har varit en lugn väderdag över grunt vattenstånd den dagen bilden togs. Vi hittade till exempel ett vrak i Svindersvik via Eniro.

För Niklas Eriksson på Södertörns högskola väntar många vinterkvällar och -nätter vid ritbordet. Årets sista dykningar i skiftet okto-ber-november gav ”fruktansvärt” mycket material, med systematiska robotkamera-åkningar för att dokumentera kanonportar och skeppet ur olika vinklar. Förhoppningen är att åter igen kunna visa hur Makalösa Mars en gång såg ut – och förklara varför.

– Fältarbete är en sak, men själva arkeolo-gin börjar ju först när man kan sätta in det i ett samhälleligt sammanhang, säger han.

[email protected]

[email protected]

Svärdet berättar om sjöslaget

12. SVÄRDET – 1600-tal, holländsk typ

Djup: ca 100 m

Hösten 1675 seglade en svensk flotta ut för att möta en dansk-holländsk styrka. Sjötåget avbröts utan stridskon-takt efter en rad intermezzon. Runt 1 000 man miste livet och året därpå dömdes riksamiral Gustaf Otto Stenbock personligen att ersätta kronan för 1675 års utrustning, totalt 209 341 daler silvermynt. Domen mildrades senare av kungen till 100 000.

På våren 1676 löpte de båda flottorna ut på nytt, svensk-arna anfördes av Lorentz Creutz som saknade sjövana.

1 juni: Kl 12 inleddes Slaget vid Öland. Claes Uggla på Svärdet lät skjuta ett skott från bogen, sannolikt en signal för att samla ihop sin eskader i tätare formering. (5)Creutz (Kronan) som nyss varit nere och ätit ska ha yttrat: ”Var sju tusan vill Uggla taga vägen?” Han beordrade sedan Kronan – och hela flottan – att istället vända, utan att minska segel, stänga portar och surra kanoner. (6)

En hård vindby krängde ned den ranka och tungt bestyckade Kronan på sidan. Vatten strömmade in, en brinnande lunta kom lös och antände krutförrådet. Kronan flög i luften och 750 man försvann i djupet.”Jag hade blott skjutit några skott på honom”, skrev en förvånad generalamiral Tromp senare. (7)För att inte kollidera med vraket av Kronan tvingades Svärdet vända undan för vinden. Oordning uppstod och Svärdets ”signal” tolkades av flera svenska skepp som en uppmaning till flykt. (8)

Amiral Uggla, näste befäl i ordningen, omringa-des av tre fientliga amiralsskepp (Tromp, Juel, Rodsten). (9)Fyra svenska fartyg försökte bistå, men hade motvind och nådde inte fram (10). Efter 1,5 timmes hårdnackat motstånd och en bortskjuten stormast strök Uggla flagg. En slup sändes för att hämta upp den svenske amiralen. Men Svärdet antändes istället av en holländsk brännare. Svärdet drev redlöst i flera timmar. Runt kl 18 var Svärdet övertänt och sprang i luften (11).Uggla stannade ombord i det längsta. Man ska ha ropat från de fientliga fartygen: ”Nu kan Ugglan ge sig med detsamma annars skall vi klippa vingarna”, varpå Uggla svarade: ”Har ni någonsin sett en uggla fångas på ljusan dag?” Amiralen följde med sina män ner i djupet.

Med Svärdets undergång drog sig resten av den svenska flottan ur sjöstriden i panik (12). Några fartyg sattes på grund vid Ölands norra udde (13), andra flyr in i Kalmar sund (14). De flesta tar sig dock till Dalarö (15) .Ugglas råd att förlägga sjöstriden så att man kunde söka tillflykt innanför de svenska skären räddade sannolikt återstoden av flottan. Juel föl-jer svenskarna ända upp till Stockholms skärgård (16) medan Tromp vänder till Danmark med de holländska skeppen (17).

2 juni: ”Efter allt detta som skett, ehuru farligt det i förstone såg ut, har vi i afton, Gud ske lov, med större delen av flottan anlänt hit till Dalarö”, skrev sex fartygschefer till amiral Stenbock när de nått Dalarö.5 juni: ”Ers majestät fick en fullkomlig seger”, avrapporterade Cornelis Tromp i brev till sin uppdragsgivare Kristian V.Slaget resulterade i danskt sjöherravälde som kvarstod resten av året. Den 29 juni landsteg kung Kristian V:s trupper i Skåne.Stora slag utkämpades vid Lund, Halmstad och Landskrona. Dansk-holländska flottstyrkor härjade längs den svenska kusten.

Fartyget: Sjösatt 1662. Byggd på holländskt manér och det näst största skeppet i den svenska flottan. Regalskeppet Kronans lillasyster.

Besättning: Omkring 600 man. Bestyckad med 86 kanoner.

Skick: Akterpartiet saknas. I övrigt välbevarat där kanonerna fortfarande står kvar i sina portar.Bärgning: Påträffad sommaren 2011 av vrakletarna Deep sea productions.

ca 30 m

11. KRONAN - 1600-tal, regalskepp, engelsk typDjup: 27 m

Det sammanhängande åter-stående skrovpartiet mäter 40 x 20 meter.

Övrigt: 1682–86 lyckades svensken Pål Rump bärga ett 60-tal kanoner från Kronan. Vraket återupptäcktes 1980. Sedan dess har ca 30 000 föremål bärgats. Bland dem bronskanoner, silvermynt, verktyg, skulpturer, flera ”högreståndsföremål” som knutits till t f riksamiralen Lorentz Creutz.

Efterspel

Upptakt Mot Ölands udde Kronan exploderar Svärdets undergång Flykten

1 23

4

Kronan exploderar

DANMARK/HOLLAND

Tack vara bättre klimatförhållanden kunde danska flottan gå ut ca en månad tidigare än den svenska. Det var viktigt för utbildningens skull och gav initiativ.Uppdrag: Förstöra den svenska flottan, sätta skräck i Stockholm, underhålla Gotland, kryssa mellan Bornholm och Rügen.

35 örlogsskepp6 småfartyg, 5 brännare.

SVENSKARNASVENSKARNA

Öland

Gotland

S V E R I G E

S k å n e

Kalmar

Rugen

Trelleborg

Bornholm

1

2

Köpenhamn

?

1211

4

Kalmar

Öl a

nd

Go

t l a nd

Hulterstad

Kalmar

5 km

Kronan

Svärdet

Tromp

Niels Juel

Niels Juel

ÖlandÖlandÖlandS V E R I G E

S k å n e

Kalmar

RugenRugen

TrelleborgTrelleborg

BornholmBornholm

1

2

KöpenhamnKöpenhamn

TrelleborgTrelleborgTrelleborgTrelleborg

12

16

17

13

14

15

4

Kalmar

Hulterstad

5 km

Svärdet

Niels Juel

Rodsten

Tromp

Svärdet

Brännaren t'Hoen

Kronan

9

11

10

ca kl 16.00

kl 11.00

ca kl 18.00

ca kl 18.00

ca kl 20.00

kl 11.00–13.00 kl 13.00–18.00

Sett till fartyg och kanoner var flottan slagkraftig. Däremot var den undermåligt

utbildad och dåligt tränad. Uppdrag: Förstöra den danska flottan innan den

hunnit förena sig med den holländska. Återerövra Gotland. Sedan undsätta Pommern med trupper

och spannmål.

32 örlogsskepp, 8 beväpnade kofferdiskepp, 11 lastdragare, 8 brännare 2 194 kanoner, 11 890 man (3 120 knektar)

Amiral Lorentz Creutz, Kronan

Claes Uggla, Svärdet

4

Kalmar

Öl a

nd

Hulterstad

5 km

Svärdet

76

8

8

Niels Juel

Amiral Niels Juel

Amiral Cornelis Tromp

TrompKronan

ca kl 12.00

ca kl 11.00

3

4

kl 11.00–13.00

Öl a

nd

Hulterstad

Svärdet

766

888

Niels Juel

TrompKronan

ca kl 12.00

ca kl 11.00

Målning av dansken Claus Møinichen visar hur Kronan kantrar och exploderar.

Svärdet avbildat med stormasten avskjuten,strax innan hon strykerflagg. Samtida minnestavla i Kalmar domkyrka.

Kanon står ut ur sin port på Svärdet.

En av Kronans runda kanon-portar.

25–26 maj: Strider utanför Rügen och Bornholm. Svenskarna drar sig tillbaka till Trelleborg för reparationer m m (1).27 maj: Rådslag i Trelleborg med Karl XI (2). Creutz luftade sitt missnöje med sina underbefälhavare. Egna avgörande misstag tog han inte upp.28 maj: Holländske generalamiralen Cornelis Tromp anslöt med fem danska och fyra holländska fartyg (3).30 maj: Svenskarna satte kurs mot Ölands norra udde (4). Planen: möta fienden där. Vid förluster retirera innanför skären.

Foto: Lars Einarsson/Kalmar läns museum Foto: Jonas Dahm/Deepsea Productions

STORSTRYK Fyndet av Svärdet utanför Öland kan ge ny kunskap om vad som hände 1676. En dramatisk kamp om sjöherraväldet i Östersjön på-gick och Karl XI sände sina största krigsskepp Kronan och Svärdet för att slå ut de dansk-holländska alliansbröderna. Men insatsen blev katastrofal.


Svärdet berättar om sjöslaget

12. SVÄRDET – 1600-tal, holländsk typ

Djup: ca 100 m

Hösten 1675 seglade en svensk flotta ut för att möta en dansk-holländsk styrka. Sjötåget avbröts utan stridskon-takt efter en rad intermezzon. Runt 1 000 man miste livet och året därpå dömdes riksamiral Gustaf Otto Stenbock personligen att ersätta kronan för 1675 års utrustning, totalt 209 341 daler silvermynt. Domen mildrades senare av kungen till 100 000.

På våren 1676 löpte de båda flottorna ut på nytt, svensk-arna anfördes av Lorentz Creutz som saknade sjövana.

1 juni: Kl 12 inleddes Slaget vid Öland. Claes Uggla på Svärdet lät skjuta ett skott från bogen, sannolikt en signal för att samla ihop sin eskader i tätare formering. (5)Creutz (Kronan) som nyss varit nere och ätit ska ha yttrat: ”Var sju tusan vill Uggla taga vägen?” Han beordrade sedan Kronan – och hela flottan – att istället vända, utan att minska segel, stänga portar och surra kanoner. (6)

En hård vindby krängde ned den ranka och tungt bestyckade Kronan på sidan. Vatten strömmade in, en brinnande lunta kom lös och antände krutförrådet. Kronan flög i luften och 750 man försvann i djupet.”Jag hade blott skjutit några skott på honom”, skrev en förvånad generalamiral Tromp senare. (7)För att inte kollidera med vraket av Kronan tvingades Svärdet vända undan för vinden. Oordning uppstod och Svärdets ”signal” tolkades av flera svenska skepp som en uppmaning till flykt. (8)

Amiral Uggla, näste befäl i ordningen, omringa-des av tre fientliga amiralsskepp (Tromp, Juel, Rodsten). (9)Fyra svenska fartyg försökte bistå, men hade motvind och nådde inte fram (10). Efter 1,5 timmes hårdnackat motstånd och en bortskjuten stormast strök Uggla flagg. En slup sändes för att hämta upp den svenske amiralen. Men Svärdet antändes istället av en holländsk brännare. Svärdet drev redlöst i flera timmar. Runt kl 18 var Svärdet övertänt och sprang i luften (11).Uggla stannade ombord i det längsta. Man ska ha ropat från de fientliga fartygen: ”Nu kan Ugglan ge sig med detsamma annars skall vi klippa vingarna”, varpå Uggla svarade: ”Har ni någonsin sett en uggla fångas på ljusan dag?” Amiralen följde med sina män ner i djupet.

Med Svärdets undergång drog sig resten av den svenska flottan ur sjöstriden i panik (12). Några fartyg sattes på grund vid Ölands norra udde (13), andra flyr in i Kalmar sund (14). De flesta tar sig dock till Dalarö (15) .Ugglas råd att förlägga sjöstriden så att man kunde söka tillflykt innanför de svenska skären räddade sannolikt återstoden av flottan. Juel föl-jer svenskarna ända upp till Stockholms skärgård (16) medan Tromp vänder till Danmark med de holländska skeppen (17).

2 juni: ”Efter allt detta som skett, ehuru farligt det i förstone såg ut, har vi i afton, Gud ske lov, med större delen av flottan anlänt hit till Dalarö”, skrev sex fartygschefer till amiral Stenbock när de nått Dalarö.5 juni: ”Ers majestät fick en fullkomlig seger”, avrapporterade Cornelis Tromp i brev till sin uppdragsgivare Kristian V.Slaget resulterade i danskt sjöherravälde som kvarstod resten av året. Den 29 juni landsteg kung Kristian V:s trupper i Skåne.Stora slag utkämpades vid Lund, Halmstad och Landskrona. Dansk-holländska flottstyrkor härjade längs den svenska kusten.

Fartyget: Sjösatt 1662. Byggd på holländskt manér och det näst största skeppet i den svenska flottan. Regalskeppet Kronans lillasyster.

Besättning: Omkring 600 man. Bestyckad med 86 kanoner.

Skick: Akterpartiet saknas. I övrigt välbevarat där kanonerna fortfarande står kvar i sina portar.Bärgning: Påträffad sommaren 2011 av vrakletarna Deep sea productions.

ca 30 m

11. KRONAN - 1600-tal, regalskepp, engelsk typDjup: 27 m

Det sammanhängande åter-stående skrovpartiet mäter 40 x 20 meter.

Övrigt: 1682–86 lyckades svensken Pål Rump bärga ett 60-tal kanoner från Kronan. Vraket återupptäcktes 1980. Sedan dess har ca 30 000 föremål bärgats. Bland dem bronskanoner, silvermynt, verktyg, skulpturer, flera ”högreståndsföremål” som knutits till t f riksamiralen Lorentz Creutz.

Efterspel

Upptakt Mot Ölands udde Kronan exploderar Svärdets undergång Flykten

1 23

4

Kronan exploderar

DANMARK/HOLLAND



SVENSKARNA DANMARK/HOLLAND



Öland

Gotland

S V E R I G E

S k å n e

Kalmar

Rugen

Trelleborg

Bornholm

1

2

Köpenhamn

?

12

4

Kalmar

Öl a

nd

Go

t l a nd

Hulterstad

Kalmar

5 km

Kronan

Svärdet

Tromp

Niels Juel

Niels Juel

Öl a

nd

SvärdetSvärdet

Tromp

Niels JuelNiels Juel

Niels Juel

12

16

17

13

14

15

4

Kalmar

Hulterstad

5 km

Svärdet

Niels Juel

Rodsten

Tromp

Svärdet

Brännaren t'Hoen

Hulterstad

Svärdet

Niels Juel

Rodsten

Tromp

SvärdetSvärdet

Brännaren Brännaren t'Hoen

Kronan

9

11

10

ca kl 16.00

kl 11.00

ca kl 18.00

ca kl 18.00

ca kl 20.00

kl 11.00–13.00 kl 13.00–18.00

Sett till fartyg och kanoner var flottan slagkraftig. Däremot var den undermåligt

utbildad och dåligt tränad. Uppdrag: Förstöra den danska flottan innan den

hunnit förena sig med den holländska. Återerövra Gotland. Sedan undsätta Pommern med trupper

och spannmål.

32 örlogsskepp, 8 beväpnade kofferdiskepp, 11 lastdragare, 8 brännare 2 194 kanoner, 11 890 man (3 120 knektar)

Amiral Lorentz Creutz, Kronan

Claes Uggla, Svärdet

4

Kalmar

Öl a

nd

Hulterstad

5 km

Svärdet5

76

8

8

Niels Juel

Amiral Niels Juel

Amiral Cornelis Tromp

TrompKronan

ca kl 12.00

ca kl 11.00

3

4

Målning av dansken Claus Møinichen visar hur Kronan kantrar och exploderar.

Svärdet avbildat med stormasten avskjuten,strax innan hon strykerflagg. Samtida minnestavla i Kalmar domkyrka.

Kanon står ut ur sin port på Svärdet.

En av Kronans runda kanon-portar.

25–26 maj: Strider utanför Rügen och Bornholm. Svenskarna drar sig tillbaka till Trelleborg för reparationer m m (1).27 maj: Rådslag i Trelleborg med Karl XI (2). Creutz luftade sitt missnöje med sina underbefälhavare. Egna avgörande misstag tog han inte upp.28 maj: Holländske generalamiralen Cornelis Tromp anslöt med fem danska och fyra holländska fartyg (3).30 maj: Svenskarna satte kurs mot Ölands norra udde (4). Planen: möta fienden där. Vid förluster retirera innanför skären.

Foto: Lars Einarsson/Kalmar läns museum Foto: Jonas Dahm/Deepsea Productions

STORSTRYK Fyndet av Svärdet utanför Öland kan ge ny kunskap om vad som hände 1676. En dramatisk kamp om sjöherraväldet i Östersjön på-gick och Karl XI sände sina största krigsskepp Kronan och Svärdet för att slå ut de dansk-holländska alliansbröderna. Men insatsen blev katastrofal.

HELG 29SvD söndag 4 december 2011


Del av skrovet ligger platt mot botten.

Riggfäste Riggfäste

Kanon från nedre däck ligger under sanden.

Barlast

Kanon

KanonKanonJärnkanon. Står upp och ner.

Makalösa Mars vägrar ge upp

Fartyget: Bestyckat med 107 kanoner.Besättning: 670 man.

Skick: Förhållandevis välbevarat med tanke på att fartyget sprängdes innan det sjönk. Vraket ligger med babords sida lätt uppåt. Styrbords sida har fallit ur och där ligger kanoner och plankor i ett plockepinn.

Styrbords sida

KRIGSFARTYG Den svenska sjökrigshistoriens saknade pusselbit återfanns i augusti. SvD har tillsammans med marinarkeolgisk expertis kartlagt fyndplat-sen. En upptäckt som kan ge forskarna svar på frågor om allt ifrån 1500-talets skeppsbyggnadsteknik till maktutövandet i kungariket.

Nedre styrbordssidan har fallit ut nästan platt mot botten medan den övre knäckts inåt. Plankor, timmer och kanoner ligger i ett gigantiskt plockepinn.

Till skillnad från Svärdet är Mars mer utsatt av strömmar och trålning. Skyddande sediment saknas på samma vis, till exempel är furumöblerna i kajutan illa åtgångna.

ligger under sanden.

StyrbordStyrbordStyrbordStyrbordStyrbord

För

Brott

BrottKnekt

Kölens riktningKölens riktning

Del av köl

Barlast

Roder

Roder

IdentifieringKanoner

Akter

Kanonerna är nyckeln till att Mars identifierades. Historikern Ingvar Sjöblom kunde visa att en inristad romersk sifferkombi-nation gällande eldrörets vikt stämde överens med samtida skriftliga källor.

Babords sidaEn massiv intakt babordssida var det för-sta dykarna möttes av. Att kanonportarna är placerade rakt över varandra förbryllar och är ett brott mot senare känd skepps-byggnad. Normalt placerades portarna om lott för att fördela påfrestningar från sjö, vind och beskjutning.

När Mars sänktes 1564 var hon Europas största seglande krigsfartyg. Hon hade sannolikt 107 kanoner ombord varav nästan alla var mynningsladdade brons-kanoner. De två största, 40-pundiga hela kartoger, väger 5 ton styck. Även baklad-dade järnkanoner fanns ombord.

Ankare

Legenden säger att Mars var vitmålad, men samtida avbildningar antyder snarare att hon var dekorerad med målningar, textil, vapensköldar längs relingen m m.

Tveksamt om hon likt Vasa smyckats med många skulptu-rer. Snarare är det huggna dekormönster i till exempel akterspegeln.

På alla avbildningar har Mars fyra master (fock-, stor-, mesan- och bonaventura-mast), mot vanligen tre på senare storskepp.

På en avbild-ning av ett svenskt ami-ralskepp från 1585 förs en blå- och vit-randig flagga. Möjligen hade även Mars en sådan.

Hur såg Mars ut?

I likhet med de senare skeppen Svärdet och Kronan låg tonvikten hos Mars på eldkraft, snarare än på manövrerings-förmåga. Vid den här tiden var äntring fortfarande en förhärskande stridsteknik vilket gör Mars tunga bestyckning extra intressant för forskarna.

AkterMars är ett rundgattat skepp med stävar i både för och akter. Akterstä-ven har lossnat men är i relativt gott skick. Kanske ligger en skulptur av krigsguden Mars i akterbråten.

Överbyggnaderna tros ha kollapsat när järnspikar och beslag vittrat bort. Förmodligen ligger de välbevarade i bottenleran.Kanoner var riktade åt alla håll, alltså även akterut och förut. Minst två portar med kanoner fanns i aktern.

Botten

Skrov

Skrovsidorna knäcktes och föll ihop

Styrbord Babord Styrbord Babord

StyrbordBabord

1 2 3

Skrovet dunsade kraftigt i botten, förmodligen rakt upprätt. Sannolikt har flera ”knäckningar” skett vid islagningen vilket förklarar att styrbordssidan har fallit ut.

Slaget vid Ölands norra udde

Ny teknik gav större skepp

NORGE

DANMARK

LITAUEN

KURLAND

RYSS-LAND

POLENoch allierade

Ö

s t e r s jö

n

Östersjön år 1563

Kravell – sida vid sida

Klinker – överlappande

1500-talet var en brytningstid för skeppsteknologin när nya kravellbyggda storskepp tog form. Byggtekniken med bordläggnings-planken på högkant istället för om lott möjliggjorde en utveckling mot allt större skepp som kunde bestyckas tyngre.

Mars är en pusselbit i utveck-lingen mot den senare typen av tunga fartyg som kallades galjo-ner (Vasa och Kronan). Kanske kan forskare se hur byggaren mäster Hollinger på Björkenäs experimenterat med för tiden nya tekniker?

S V E R I G E

Mars exploderade i fören. Hon fläktes upp likt när ett gevär exploderar i en tecknad film. Inte mycket mer än ett ankare återstår.

Kanoner

Ankarspel

Gångspel

KanonportEn knekt står upp i aktern.

Styrbords utsida

Akter För

Kanon

Kanoner sticker fortfarande ut genom portarna.

Vrakplats: ca: 40 x 20 m

Djup: 70 m

Foto: Ocean Discovery


Foto

: Oce

an D

isco

very

13. MARS 1560-tal, kravell

Brott

Mars var när hon sjösattes 1563 ett av världens kraftfullaste krigs-fartyg. Naturligtvis var hon tänkt att spela en avgörande roll i det Nordiska sjuårskriget 1563–1570.Kampen mellan Sverige och Danmark i allians med bland annat hansastaden Lybeck gällde kontrollen över Baltikum och Öster-sjöhandeln. Därtill sökte danskarna att återföra Sverige till den union mellan de nordiska länderna som splitt-rats av valet av Gustav Vasa som kung 1523.

De allierade hade ett gynnsamt utgångsläge och behärskade Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge och Gotland samt Östersjön. Båda sidorna var väl förberedda och förfogade över välutrustade flottor. Stora delar av kriget fördes till sjöss.

De svenska skeppen var överlag renodlade örlogsfartyg med stark bestyckning. De danska och lybska fartygen var lättare med svagare eldkraft. Den dansk-lybska flottan stred därför på ett traditionellt vis och försökte ta motståndarskeppen genom äntringsstrid. Svenskarna ville avgöra med sitt överlägsna artilleri.

Den 30 maj 1564 inleddes slaget vid Ölands norra udde. Svenska flottan hade samlat 37 fartyg, varav 16 större örlogsskepp, medan den dansk-lybska flottan bestod av 25 krigsfartyg och ett antal mindre fartyg.

Svenskarnas artilleri skadesköt danska ami-ralskeppet Fortuna och sänkte lybska Långe Barken. På natten skingrades flottan och Mars seglade relativt oskyd-dad. Svenske amiralen Jacob Bagge valde ändå att

gå till anfall tillsammans med Elefanten och Finska Svan för att pressa fienden på grund vid Ölands norra udde.

Men när vinden vred kunde ett antal lybska skepp närma sig Mars och efter strid också borda henne. Mars fattade eld. Amiral Bagge kapitulerade och fördes tillsammans med ett hundratal besättningsmän över till det lybska skeppet Engel.Under tiden äntrade lybeckarna Mars för plundring. Nästan samt-liga lär ha mist livet när plötsligt krutförrådet exploderade. Upp-skattningsvis nära 1 000 svenskar och lybeckare omkom.Bagge satt fängslad i Köpenhamn till 1571.

Fören

BabordBabordBabordBabord

SvD söndag 4 december 2011 HELG 31

Del av skrovet ligger platt mot botten.

Riggfäste Riggfäste

Kanon från nedre däck ligger under sanden.

Barlast

Kanon

KanonKanonJärnkanon. Står upp och ner.

Makalösa Mars vägrar ge upp

Fartyget: Bestyckat med 107 kanoner.Besättning: 670 man.

Skick: Förhållandevis välbevarat med tanke på att fartyget sprängdes innan det sjönk. Vraket ligger med babords sida lätt uppåt. Styrbords sida har fallit ur och där ligger kanoner och plankor i ett plockepinn.

Styrbords sida

KRIGSFARTYG Den svenska sjökrigshistoriens saknade pusselbit återfanns i augusti. SvD har tillsammans med marinarkeolgisk expertis kartlagt fyndplat-sen. En upptäckt som kan ge forskarna svar på frågor om allt ifrån 1500-talets skeppsbyggnadsteknik till maktutövandet i kungariket.

Nedre styrbordssidan har fallit ut nästan platt mot botten medan den övre knäckts inåt. Plankor, timmer och kanoner ligger i ett gigantiskt plockepinn.

Till skillnad från Svärdet är Mars mer utsatt av strömmar och trålning. Skyddande sediment saknas på samma vis, till exempel är furumöblerna i kajutan illa åtgångna.

Brott

BrottKnekt

Kölens riktningKölens riktning

Del av köl

Barlast

Roder

Roder

IdentifieringKanonerKanonerna är nyckeln till att Mars identifierades. Historikern Ingvar Sjöblom kunde visa att en inristad romersk sifferkombi-nation gällande eldrörets vikt stämde överens med samtida skriftliga källor.

Babords sidaEn massiv intakt babordssida var det för-sta dykarna möttes av. Att kanonportarna är placerade rakt över varandra förbryllar och är ett brott mot senare känd skepps-byggnad. Normalt placerades portarna om lott för att fördela påfrestningar från sjö, vind och beskjutning.

När Mars sänktes 1564 var hon Europas största seglande krigsfartyg. Hon hade sannolikt 107 kanoner ombord varav nästan alla var mynningsladdade brons-kanoner. De två största, 40-pundiga hela kartoger, väger 5 ton styck. Även baklad-dade järnkanoner fanns ombord.

Ankare

Legenden säger att Mars var vitmålad, men samtida avbildningar antyder snarare att hon var dekorerad med målningar, textil, vapensköldar längs relingen m m.

Tveksamt om hon likt Vasa smyckats med många skulptu-rer. Snarare är det huggna dekormönster i till exempel akterspegeln.

På alla avbildningar har Mars fyra master (fock-, stor-, mesan- och bonaventura-mast), mot vanligen tre på senare storskepp.

På en avbild-ning av ett svenskt ami-ralskepp från 1585 förs en blå- och vit-randig flagga. Möjligen hade även Mars en sådan.

Hur såg Mars ut?

I likhet med de senare skeppen Svärdet och Kronan låg tonvikten hos Mars på eldkraft, snarare än på manövrerings-förmåga. Vid den här tiden var äntring fortfarande en förhärskande stridsteknik vilket gör Mars tunga bestyckning extra intressant för forskarna.

AkterMars är ett rundgattat skepp med stävar i både för och akter. Akterstä-ven har lossnat men är i relativt gott skick. Kanske ligger en skulptur av krigsguden Mars i akterbråten.

Överbyggnaderna tros ha kollapsat när järnspikar och beslag vittrat bort. Förmodligen ligger de välbevarade i bottenleran.Kanoner var riktade åt alla håll, alltså även akterut och förut. Minst två portar med kanoner fanns i aktern.

Botten

Skrov

Skrovsidorna knäcktes och föll ihop

Styrbord Babord Styrbord Babord

StyrbordBabord

1 2 3

Skrovet dunsade kraftigt i botten, förmodligen rakt upprätt. Sannolikt har flera ”knäckningar” skett vid islagningen vilket förklarar att styrbordssidan har fallit ut.

Slaget vid Ölands norra udde

Ny teknik gav större skepp

NORGE

DANMARK

LITAUEN

KURLAND

RYSS-LAND

POLENoch allierade

Ö

s t e r s jö

n

Östersjön år 1563

Kravell – sida vid sida

Klinker – överlappande

1500-talet var en brytningstid för skeppsteknologin när nya kravellbyggda storskepp tog form. Byggtekniken med bordläggnings-planken på högkant istället för om lott möjliggjorde en utveckling mot allt större skepp som kunde bestyckas tyngre.

Mars är en pusselbit i utveck-lingen mot den senare typen av tunga fartyg som kallades galjo-ner (Vasa och Kronan). Kanske kan forskare se hur byggaren mäster Hollinger på Björkenäs experimenterat med för tiden nya tekniker?

S V E R I G E

Mars exploderade i fören. Hon fläktes upp likt när ett gevär exploderar i en tecknad film. Inte mycket mer än ett ankare återstår.

Kanoner

Ankarspel

Gångspel

KanonportEn knekt står upp i aktern.

Styrbords utsida

Akter För

Kanon

Kanoner sticker fortfarande ut genom portarna.

Vrakplats: ca: 40 x 20 m

Djup: 70 m



Foto

: Oce

an D

isco

very

13. MARS 1560-tal, kravell

Brott

Mars var när hon sjösattes 1563 ett av världens kraftfullaste krigs-fartyg. Naturligtvis var hon tänkt att spela en avgörande roll i det Nordiska sjuårskriget 1563–1570.Kampen mellan Sverige och Danmark i allians med bland annat hansastaden Lybeck gällde kontrollen över Baltikum och Öster-sjöhandeln. Därtill sökte danskarna att återföra Sverige till den union mellan de nordiska länderna som splitt-rats av valet av Gustav Vasa som kung 1523.

De allierade hade ett gynnsamt utgångsläge och behärskade Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge och Gotland samt Östersjön. Båda sidorna var väl förberedda och förfogade över välutrustade flottor. Stora delar av kriget fördes till sjöss.

De svenska skeppen var överlag renodlade örlogsfartyg med stark bestyckning. De danska och lybska fartygen var lättare med svagare eldkraft. Den dansk-lybska flottan stred därför på ett traditionellt vis och försökte ta motståndarskeppen genom äntringsstrid. Svenskarna ville avgöra med sitt överlägsna artilleri.

Den 30 maj 1564 inleddes slaget vid Ölands norra udde. Svenska flottan hade samlat 37 fartyg, varav 16 större örlogsskepp, medan den dansk-lybska flottan bestod av 25 krigsfartyg och ett antal mindre fartyg.

Svenskarnas artilleri skadesköt danska ami-ralskeppet Fortuna och sänkte lybska Långe Barken. På natten skingrades flottan och Mars seglade relativt oskyd-dad. Svenske amiralen Jacob Bagge valde ändå att

gå till anfall tillsammans med Elefanten och Finska Svan för att pressa fienden på grund vid Ölands norra udde.

Men när vinden vred kunde ett antal lybska skepp närma sig Mars och efter strid också borda henne. Mars fattade eld. Amiral Bagge kapitulerade och fördes tillsammans med ett hundratal besättningsmän över till det lybska skeppet Engel.Under tiden äntrade lybeckarna Mars för plundring. Nästan samt-liga lär ha mist livet när plötsligt krutförrådet exploderade. Upp-skattningsvis nära 1 000 svenskar och lybeckare omkom.Bagge satt fängslad i Köpenhamn till 1571.

Fören

Flash-grafik Fler fascineran-de detaljer om Östersjöns sjunkna skepp.1 Webb-tv • Hör dykaren Carl Douglas berättar om fyndet av Svärdet.• 3D-filmprojekt ger draghjälp åt forskare.5 svd.se

0 svd.se

cover story, eight page spread: the hidden treasures below

Science