CITYINDEX

2019Cityrapport Strömstad

Stadskärnans roll förändras snabbt. Hur våra stadskärnor påverkas av hoten frånexternhandeln och e-handeln samt hur stadskärnan kommer att se ut i framtiden äråterkommande frågor som diskuteras av såväl media och politiker som medborgareoch företag. Vad är egentligen ”stadskärnan” och hur ser utvecklingen ut i vårastäder? Cityindex är ett samarbete mellan HUI Research och Fastighetsägarna ochsyftar till att besvara tidigare nämnda frågeställningar och beskriva utvecklingen förkommersiella verksamheter i våra svenska stadskärnor.

Under våren 2019 inledde Fastighetsägarna ett samarbete med HUI Researchavseende Cityindex. Cityindex startades 2016 som ett samarbete mellan HUIResearch och fastighetsägaren Agora i syfte att förse marknaden med en objektivstadskärnemätning. Inom ramen för Cityindex har definitioner av stad och stadskärnautarbetats i samarbete med branschorganisationer, fastighetsägare, forskare,detaljister, konsulter och andra branschföreträdare. Cityindex syfte är att beskrivautvecklingen inom detaljhandeln, men kartläggningen omfattar ävenrestaurangnäring, hotellbransch och kommersiella servicefunktioner inom respektivestadskärna. Inledningsvis omfattade Cityindex Stockholm, Göteborg, Malmö ochytterligare 16 städer. Under 2018 växte kartläggningen till att omfatta alla Sverigesstäder. Under 2019 klev Fastighetsägarna in som uppdragsgivare och hartalesmannaskapet för Cityindex och utvecklingen i Sveriges stadskärnor.

2

Om Cityindex

”– Det vi nu ser är att stadskärnan förändras. Förändringen är ett resultat av våra nya konsumtionsmönster. Just nu är vi inne i en tid då många av stadskärnorna ser över sitt erbjudande. Förändring är en naturlig del av stadsutveckling, det är så våra städer har utvecklats genom alla tider. Ny efterfrågan driver utveckling, säger Helena Olsson, chef stadsutveckling och samhälle Fastighetsägarna Stockholm.

Detaljhandelns tillväxt summerades till 2,6 procent avseende 2018, mätt i löpande priser. Dagligvaruhandeln växte med 3,6procent och sällanköpsvaruhandeln med 1,9 procent. Inom sällanköpsvaruhandeln var optikhandeln den stora vinnaren med entillväxt om 8,6 procent. Branschen har utvecklats starkt under en lång period. Även bygg- och järnhandeln bidrog starkt tilltillväxten inom sällanköpsvaruhandeln och ökade med nära 4 procent. En bransch som hade en tuff utveckling under året varbeklädnadshandeln, en bransch som kommit långt i den strukturomvandling som digitaliseringen innebär med växande e-handel och ökad internationell konkurrens.

E-handeln fortsatte att ta marknadsandelar och uppgick till 77 miljarder kronor under 2018, en ökning med 15 procent jämförtmed året innan. E-handelns marknadsandel uppgick därmed till knappt 10 procent av den totala detaljhandeln. Böcker,hemelektronik och beklädnad har särskilt stora e-handelsandelar medan branscher som livsmedel, apotek och möbler än sålänge har en förhållandevis blygsam andel. De sistnämnda branscherna växer dock mycket fort på nätet, vilket är en starkindikation på detaljhandelns strukturomvandling.

Rikets utveckling 2017-2018Detaljhandel

Detaljhandelns omsättningstillväxt 2000-2018 mätt i löpande priser

Källa: SCB/HUI* Prognos

E-handel 2018

77 mdkr(+15 procent)

Källa: SCB/HUI, E-barometern

6,0%

4,9%

6,1%

3,5% 3,5%

4,8%

7,4%

6,6%

3,3%3,6%

4,8%

0,7%

2,0% 2,0%

3,4%

5,8%

3,4%

2,1%2,6% 2,5%

2,0%

0%

2%

4%

6%

8%

12%

4%

5%

26%

5%4%

13%

3%

11%

7%

11%

Livsmedel

Alkohol och tobak

Kläder och skor

Boende

Möbler och hushållsutrustning

Hälso- och sjukvård

Transporter och fordon

Post- och telekommunikation

Rekreation och kultur

Restauranger och hotell

Övriga varor och tjänster

Restaurangnäringen fortsatte att utvecklas positivt under 2018 och växte med 2,9 procent. Detta är något svagare än 2017 års tillväxt om 3,4procent. Ökningen under 2018 berodde framför allt på prisökningar. Volymen hade en negativ utveckling och minskade med 0,2 procent.Restaurangnäringens tillväxt har under ett antal år drivits av sänkt restaurangmoms (infördes 2012), högkonjunktur, ökat intresse av att äta ute samtbefolknings- och prisökningar, men det blir allt tydligare att tillväxten är på väg att mattas av.

Hotellbranschen gynnades av den globala ekonomins återhämtning, vilket generellt sett innebär ett ökat resande. Antalet gästnätter i Sverigeuppgick till 65 miljoner under 2018, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Majoriteten av ökningen av antalet gästnätter kommer likttidigare år från icke nordiska länder, dock ökade antalet nordiska gästnätter i Sverige för första gången sedan 2015. Om gästnätterna fördelas perland hamnar Norge i topp följt av Tyskland. Under 2018 ökade antalet gästnätter från USA med 9 procent, medan de under 2017 ökade med hela 44procent. Kina stod för den kraftigaste tillväxten under perioden 2010-2017 med 230 procent.

Kommersiell service (till exempel biografer, gym och frisörer) är en bransch med knapphändigt dataunderlag. Det finns dock starka indikationer påatt exempelvis gym, skönhetsvård, resor och upplevelser ökat under de senaste åren.

Rikets utveckling 2017-2018Restaurang, hotell och kommersiell service

Källa: SCB

Hushållens konsumtion av varor och tjänsterRestaurangnäringens omsättningstillväxt 2013-2018 mätt i löpande priser

Källa: SCB/Restaurangindex, Tillväxtverket, HUI/SCB

Källa: SCB/Restaurangindex

5,6%

4,1%

8,3%

7,2%

3,4%2,9%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

9,0%

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Fullständiga definitioner och lista på städer finns att ladda ner här.

Innerstad I storstäderna finns ofta stadsdelscentrum precis utanför stadskärnansom på många sätt motsvarar stadskärnans egenskaper och densiteter.Dessa ingår i ett yttre område som benämns som ”innerstaden” för attkomplettera bilden av tätortens centrumbildning.

Stad Tätorter med 10 000 invånare eller fler (2015). Totalt finns det 124tätorter som uppfyller detta i Sverige. Städer delas in i fyra grupper somharmoniserar med SKLs kommungruppsindelning. Dessa är:

Typ av stad Antal invånare i tätorten

Storstad 150 000+

Större stad 37 500-149 999

Medelstor stad 15 000-37 499

Småstad 10 000-14 999

Stadskärna Stadskärnan avgränsas i första hand efter densitet av boende, butiker,restauranger och hotell. Utöver detta finns ett antal kompletteranderegler om barriärer, resecentrum, större verksamheter och så vidare. Totalt finnsdet 104 stadskärnor i Sverige, vilket innebär att 20 städer saknas stadskärna. Desistnämnda städerna har givetvis centrumbildningar, men dessa definierasistället som stadsdelscentrum på grund av lägre densitet av boende ochverksamheter.

Tätort Enligt SCB definieras tätorter som ”…tätbebyggda områden med minst200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter.”.Totalt fanns det 1 979 tätorter i Sverige 2015.

Definitioner

Strömstad

ICA Kvantum

Området i nordost inkluderar samtliga butiker i Strömstad Köpcenter och Gallerian Strömstad. Området i sydost inkluderar ICA Kvantum. Statistiken är inte jämförbar med Cityindex i stort på grund av ett annorlunda förfarande vad gäller utformning av områdena.

Strömstad Köpcenter

Strömstad stadskärna

Strömstad med handelsplatser

Befolkningsdensitet

BefolkningBefolkning och befolkningsutveckling är en viktig faktor för handeln. Växer befolkningen ökar behovet av och efterfrågan på varor inom handeln. Historiskt har befolkningsökning inneburit ett ökat underlag för fysiska butiker. I och med e-handelns framväxt försvinner en del av denna köpkraft till nätet. För att den fysiska handeln i kommunen skall växa krävs idag därför i många fall en stark befolkningstillväxt.

Befolkningen i kommunen har ökat stadigt under de senaste 12 åren och uppgick 2018 till 13 253 personer. Även i tätorten har befolkningen haft en positiv utveckling sedan 2005. Av kommunens befolkning är det 5,2 procent eller 690 människor som bor i eller i anslutning till stadskärnan (nattbefolkning) medan antalet som arbetar i stadskärnan uppgår till 1 241 (dagbefolkning). Det är alltså nästan dubbelt så många som arbetar i stadskärnan jämfört med hur många som bor där.

Befolkningsutveckling kommun, 2006-2018

Dagbefolkning stadskärnan

Nattbefolkning stadskärnan

1 241

690

Befolkningsutveckling tätort, 2005-201813 253

10 500

11 000

11 500

12 000

12 500

13 000

13 500

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

7 374

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2005 2010 2015 2016 2017 2018

ButiksdensitetDensitet av butiker, restauranger och hotell

Omsättningsutveckling 2017-2018Vinnar- och förlorarbransch i Strömstads stadskärna

Hotell & restaurang

Beklädnad

*Stadskärnor i Västra Götalands län exklusive Strömstad

**Källa: HUI, SCB

TotaltTotal

detaljhandelDagligvaror

Sällanköpsvaror

BeklädnadHem och

fritidRestaurang Hotell

Kommersiell service

Strömstad 7,9% 6,9% 8,0% -8,0% -26,9% 5,2% 5,1% 30,7% 27,7%

Stadskärnor i länet* 1,3% 0,6% 4,2% -0,6% -1,6% 0,0% 1,9% 4,0% 2,9%

Småstäder 0,9% 0,5% 2,4% -1,9% -3,7% -1,2% 2,9% 2,5% 3,8%

Alla stadskärnor 0,4% -0,6% 2,6% -1,9% -2,9% -1,4% 1,3% 3,9% 2,2%

Riket 2,7% 3,6% 1,9% -1,9% 2,6% 2,9%

-30,0%

-25,0%

-20,0%

-15,0%

-10,0%

-5,0%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

B E N C H M AR K

Strömstad Stadskärnor i länet* Småstäder Alla stadskärnor Riket

Antal verksamheter

2018

Omsättning per

bransch 2018

2 084 (+155) 16 (+1)

Förändring mot föregående år inom parentes

Omsättning inklusive moms 2018 (mnkr) Förändring mot föregående år inom parentes

Dagligvaror

Beklädnad

Hem & fritid

Kom. service

Omsättning

detaljhandel

2 419 (+157)

Total omsättning

2 735 (+200)

Totalt antal

verksamheter

121 (+2)

109 (-40) 17 (-7)

225 (+11) 34 (+2)

20 (+4) 25 (+7)

130 (+31) 4 (±0) Hotell

166 (+8) 25 (-1)Restaurang

Detaljhandeln i Strömstads kommun uppvisade en positiv tillväxt om 3,9 procent avseende perioden 2017-2018, vilket kanjämföras med rikets tillväxt om 1,8 procent (exklusive e-handel). Strömstads utveckling var högre än länets utveckling om 2,0procent. Kommunens utveckling drevs främst av dagligvaruhandeln som stod för drygt 99 procent av den totala tillväxten.Totalt uppgår detaljhandelsomsättningen i kommunen till drygt 8,8 miljarder kronor. Dagligvaruhandeln utgör 81 procent avkommunens totala detaljhandelsomsättning, vilket är markant högre än rikets motsvarande andel om 53 procent (exklusive e-handel).

Försäljningsindex är ett mått på handelns styrka och utgår från försäljning per invånare. Indexet visar på hur väl handelnförmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlaget i regionen. Ett index över 100 indikerar att handeln har ettinflöde av kunder från andra kommuner, medan ett index under hundra indikerar ett utflöde. Rikets index är 100. Strömstadhar ett mycket starkt index. Under perioden 2006-2018 har index ökat från 729 till strax över 1 000. Detta är betydligt starkareän länet som legat stabilt strax över 100 under samma period. Andra jämförbara (enligt SKLs kommungruppsindelning)kommuner har under perioden ökat från runt 100 och sedan år 2011 stabiliserat sig runt 110 med vissa avvikelser. Strömstadsstarka index förklaras av den starka gränshandeln med Norge.

Kommunens utveckling

Källa: Handeln i Sverige

50

250

450

650

850

1050

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Försäljningsindex avseende total detaljhandel 2006-2018

Strömstad Västra Götalands län Landsbygdskommun med besöksnäring

7 151

Strömstads kommuns detaljhandelsomsättning och utveckling

Dagligvaror

Omsättning 2018

(mnkr)

Utveckling 2017-2018

(mnkr)

Utveckling 2017-2018

(%)

+333 +4,9%

1 667 +1 +0,1%

8 818 +334 +3,9%

Sällanköpsvaror

Totalt

16%

2%

38%

44%Stadskärnor

Innerstäder

Externhandel

Övrig fysisk handel

25%

34%

41% Stadskärnan

Externhandeln

Övrig fysisk handel

Strömstads stadskärna står för en fjärdedel av all detaljhandelsförsäljning i kommunen. Stadskärnans marknadsandel uppgår till 25 procent, vilket ärhögre än rikets genomsnitt om 16 procent. Strömstads externhandel står för en andel av handeln i kommunen som är snarlik motsvarande andel iriket. Andelen uppgår till 34 procent i Strömstad och till 38 procent i riket. Under perioden 2017 till 2018 ökade stadskärnan 0,8 procentenheter iandel av kommunens handel, den övriga fysiska handeln tappade 2,0 procentenheter och externhandeln ökade med 1,2 procentenheter.

Grafen nedan till vänster illustrerar de olika försäljningskanalernas marknadsandelar av kommunens totala detaljhandelsomsättning exklusive e-handel. Grafen nedan till höger beskriver motsvarande fördelning för riket. I storstäderna finns ofta flera stadsdelscentrum som på många sättmotsvarar stadskärnans egenskaper och densiteter. Dessa räknas inte till stadskärnan, men kartläggs i form av ett yttre område som benämns”innerstaden”. Externhandel utgörs av köpcentrum och handelsområden utanför stadskärnan. Övrig fysisk handel utgörs av glest klustradbutikshandel och enskilda butiker.

Kommunens handelsbalans

Strömstad

Total detaljhandelsomsättning fördelad på försäljningskanal avseende 2018

Riket

Utveckling marknadsandelar 2017-2018 utifrån kommunens totala

detaljhandelsomsättning (exklusive e-handel)

Försäljningskanal Utveckling

marknadsandel

Stadskärnan 0,8%

Externhandeln 1,2%

Övrig fysisk handel

(inklusive externhandel)-2,0%

Källa: Handeln i Sverige, SSCD

KonkurrenssituationNärliggande köpcentrum och handelsområden(cirklarnas storlek indikerar uthyrningsbar yta per handelsplats)

Topp 4

planerade projekt i regionen

Projektnamn: Nordby Shoppingcenter

Planerad yta: 70 000 kvadratmeter

Planerad öppning: i.u.

Projektskede: Planskede

Projektnamn: Överby Köpcenter

Planerad yta: 43 000 kvadratmeter

Planerad öppning: i.u.

Projektskede: Planskede

Projektnamn: Töcksfors Handelspark

Planerad yta: 41 600 kvadratmeter

Planerad öppning: i.u.

Projektskede: Pausat

Projektnamn: Svinesund

Planerad yta: 30 000 kvadratmeter

Planerad öppning: i.u.

Projektskede: Pausat

Källa: SSCD

1

2

3

Projekt & byggnationNärliggande köpcentrum och handelsområden(cirklarnas storlek indikerar planerad uthyrningsbar yta per handelsplats)

4

AnalysStadskärnans utveckling och drivkrafter

Den totala kommersiella tillväxten för Strömstads stadskärna uppgick till 7,9 procent eller 200 miljoner kronor avseende perioden 2017-2018. Den omsättningsmässigt största branschen i Strömstad var dagligvaror följt av hem och fritid. Dagligvaruhandeln i Strömstad, som domineras av Eurocash och Systembolaget, uppvisade en tillväxt om 6,5 procent eller 155 miljoner kronor under 2018, vilket till stor del beror på en positiv utveckling för de jämförbara butikerna som växer kraftigt. Med jämförbara butiker avses de butiker som haft verksamhet både 2017 och 2018. Inom hem och fritid står apoteken, Sportshopen och Elon är några av de aktörer som står för en stor del av branschens omsättning. Under 2018 uppvisade branschen en positiv utveckling och försäljningen växte med 5,2 procent eller 11 miljoner kronor jämfört med året innan. En etablering i Strömstad Galleria i kombination med en stabil utveckling för de butiker som fanns sedan tidigare bidrog till den positiva utvecklingen. Restaurang och café växte med 5,1 procent eller 8 miljoner kronor under året. Hotell växte med hela 30,7 procent eller 31 miljoner kronor.

Beklädnad är en av de branscher som påverkas mest av den ökade konkurrensen från e-handeln men branschen påverkas också av att kläder har tappat som statusmarkör bland de svenska konsumenterna. Istället har heminredning, resor, restauranger och upplevelser fått ökad uppmärksamhet. Mellan 2017 och 2018 minskade beklädnadshandeln i stadskärnan med 16,9 procent eller 40 miljoner kronor. Den största anledningen är butiksstängningar i Strömstad Galleria.

Regional utveckling

Strömstads kommuns försäljningsindex för dagligvaror uppgick år 2018 till 1 544. Det tyder på att ett mycket stort inflöde av köpkraft från andra regioner. Index för sällanköpsvaror uppgick under 2018 till 407, vilket även det tyder på ett kraftigt inflöde av köpkraft. De otroligt höga indexen beror på utbudet av handelsplatser som riktat in sig mot norska konsumenter som åker till Sverige för att handla varor, främst livsmedel, som är billigare i Sverige än i Norge. För de som bor i gränsområdet i Norge är detta ett starkt etablerat beteende och ett sätt att få mer för pengarna eftersom Norge i många fall har högre priser än Sverige, framför allt vad gäller exempelvis kött, ost och varor med socker i. Trots det höga försäljningsindexet även för sällanköpsvaror är det framför allt dagligvarorna som lockar då det är här de stora prisskillnaderna finns.

Det finns planer på en utbyggnad av Nordby Shoppingcenter som är den största handelsplatsen i regionen som inriktar sig mot norska konsumenter. Planerna är dock pausade för tillfället. I två andra gränshandelskommuner, Eda och Årjäng, finns också utbyggnadsplaner, vilket kan komma att påverka konkurrensen för Nordby och Strömstad. I Töcksfors Shoppingcenter i Årjäng öppnade bland annat H&M en butik under 2019 i en fas som inkluderade nästan 10 000 kvadratmeter ny handel. De ytterligare 40 000 kvadratmeter som tidigare planerats för Töcksfors handelspark har dock pausats för tillfället. I Eda öppnade Biltema en ny butik under andra delen av 2018.

För mer information om Cityindex klicka här eller kontakta:

Anna Wiking, näringspolitisk chef Fastighetsägarna Syd

070-955 31 32, anna.wiking@fastighetsagarna.se

Helena Olsson, chef stadsutveckling och samhälle Fastighetsägarna

Stockholm

070-520 81 10, helena.olsson@fastighetsagarna.se

Christina Friberg, expert stadsutveckling Fastighetsägarna MittNord

070-349 91 25, christina.friberg@fastighetsagarna.se

Anna Liljenby, expert stadsutveckling Fastighetsägarna GFR

070-955 60 34, anna.liljenby@fastighetsagarna.se

För frågor om undersökningen:

Josef Gäreskog, analytiker HUI Research

070-260 80 81, josef.gareskog@hui.se