bygg för framtiden!

Bygg förBygg förframtiden!framtiden!

De gamlas dag

4.10.2015

De gamlas vecka

4.–11.10.2015

2

Centralförbundet för de gamlas väl framför

sitt hjärtliga tack till Ömsesidiga Pensionsför-

säkringsbolaget Ilmarinen för det ekonomiska

stöd, som beviljats för tryckningen av denna

publikation.

Utgivare: Centralförbundet

för de gamlas väl ry

ISBN: 978-951-806-229-8

978-951-806-230-4 (pdf )

Redaktion: Leena Valkonen

[email protected]

Layout: Mainospalvelu Kristasta Oy

AD Krista Jännäri

Omslagsbild: Toni Kitti

Tryckeri: Savion Kirjapaino Oy,

Kerava

De gamlas vecka 4.–11.10.2015

Innehåll

Låt oss bygga för framtiden – bereda oss för ålderdomens år.................................................................................3.................................................................................3

Med medeltal mot framtiden?....................................................................................................................................................4....................................................................................................................................................4

Hur man kan förbereda sig för åldrandet och förändringar i funktionsförmågan?...................................................5...................................................5

Planera ditt boende med åldern – renoveringsrådgivning är en bra och billig metod................................6............6

Minister Laura Räty: Allas gemensamma sak är att befatta sig med ensamheten................................................8................................................8

Organisationerna som byggnadsvirke för framtiden.........................................................................................................10.........................................................................................................10

Även som gammal kan man ändra åsikt.....................................................................................................................................12.....................................................................................................................................12

Mot ett nytt skede i livet – Röda Korset startar pensionsträningar med vilka man stöder

pensionärernas välbefi nnande..................................................................................................................................................14..................................................................................................................................................14

Ilmarinen utredde: 80-åringarna är nöjda med sitt liv..........................................................................................................16..........................................................................................................16

Bygg för framtiden...............................................................................................................................................................................18.........................................................................................................................................................18

Äldres vardagsrum erbjuder trevligt sällskap och arbetsglädje även på helger..............................................20........20

SeniorSurf-dagen 6.10.2015...........................................................................................................................................................22...........................................................................................................................................................22

De gamlas dag 4.10.2015

3

Bygg för framtiden! 2015

Låt oss bygga för framtiden

– bereda oss för ålderdomens år

I fj ol valde Vanhustyön keskusliitto – Cen-

tralförbundet för de gamlas väl ry ”Värdig

ålderdom är en mänsklig rättighet – alltid”

till tema för De gamlas vecka. Vår tidning och

veckans huvudfest innehöll etiska funderingar

och förslag om utveckling av servicesystemet.

I år väcker vi debatt om planering av ålderdo-

mens år med temat ”låt oss bygga för framti-

den”. Det skall bli intressant att höra vilka för-

väntningar och planer äldre människor har och

har haft.

Ålderspensionstiden håller på att bli lika

lång som arbetslivet, en upp till 30–40 år lång

period. Vårt tema ”låt oss bygga för framtiden”

påminner om ett byggprojekt som innehåller

språkliga bilder med tillämpning på ålderdo-

men. I planeringen av en byggnad samman-

fogas de olika skedena efter varandra och

samtidigt och dessutom ska man tänka på hur

byggnaden blir färdig, hur det är bra att leva

och röra sig där, hur bereda sig på dåligt väder

och överraskningar. Goda boendeförhållanden

skapar en bas för äldre människors hemmabo-

ende.

Jag frågade för många år sedan i min po-

pulationsundersökning av 83-åriga hemmabo-

ende personer om deras framtidsplaner. Ett ty-

piskt svar var att ”bara man fi ck vara så frisk som

möjligt och bo hemma så länge som möjligt

och inte blev till besvär för någon”. Överraskan-

de många talade om sina resplaner, sysslor på

stugan eller avsikter att delta i organisations-

eller sommarprogram. Personerna som berät-

tade om konkreta planer skötte vanligen sina

saker själva och deltog i evenemang utanför

hemmen.

Hos många intervjuade började funktions-

begränsningarna försvåra livet vilket ledde till

minskat deltagande i sociala aktiviteter utanför

hemmet. De intervjuade sade att ”ålderdomen

börjar ta ut sin rätt”. Personerna som svarade på

frågorna om framtidsutsikterna med ”en dag i

sänder”, visade sig behöva mycket hjälp. Frågan

verkade att på allmänt plan fungera som mä-

tare på funktionsförmågan.

Fungerande människorelationer hör till

välfärdens delfaktorer. Även om makar lever

längre tillsammans för ålderdomen med sig

förluster av människorelationer. Människan

utvecklas och lär sig genom hela livet vilket

underlättar upprätthållandet av mental jämvikt

i situationer av förändring.

Att bereda sig på ålderdomen är som att ut-

arbeta strategi för sitt eget liv. Ett hus byggs på

stadig mark och på motsvarande sätt lönar det

sig att planera utgående från egna starka sidor.

Tron på inlärningens möjligheter sporrar att

klara sig och delta i ett föränderligt samhälle.

Datatekniska färdigheter blir en förutsättning

för självständigt liv. När teknologin utvecklas

bör äldre personer ha tillgång till tillräcklig

handledning som känns trygg och sporrande

möjligheter till övning.

Är det skäl att göra en plan att vara beredd

på sin egen ålderdom – det funderar skriben-

terna på i tidningen som utges för planering av

De gamlas vecka 2015. Njutbara läsestunder.

SATU HELIN, HvD

Verksamhetsledare för Centralförbundet

för de gamlas väl

4

D et är svårt att spå om framtiden, så-

som ofta konstaterats. Man kan ju

ändå fundera på den och det har man

skäl att göra. Man kan utgå från det man vet i

dag och vad vi inte ännu vet. Det vi vet är att

befolkningen åldras. Medellivslängden stiger,

allt fl er fyller redan hundra år. Kommunfäderna

torde inte längre hinna gå till alla födelsedags-

fester. Man tänker sig också att äldre personer

i medeltal är i bättre skick, bättre utbildade,

bättre bemedlade. Säkert torde även vara att

man arbetar längre än förr. Allt som allt torde

många, oftast positiva saker hända. Till detta

med medeltal är det dock skäl att komma med

minst tre kommentarer.

För det första är det värt att komma ihåg

fi losofen Oiva Ketonens redan gamla konsta-

terande att människorna inte lever som med-

eltal. Även i framtiden fi nns det människor i

dåligt skick, som dör i förtid, som har det sämre

ställt. Framtidens stora fråga är om det kom-

mer att blir fl era i den äldre befolkningen som

i många hänseenden får en annan utveckling

och blir ojämlika. Hur kommer pensionärernas

utkomst att bli om man ramlat ur arbetslivet

redan i femtioårsåldern och gjort snuttjobb hel

arbetslivet?

Det behövs alltså kunskap och det får man

genom forskning. Utöver medeltalskunskapen

– det fi nns det ju numera gott om – behövs

kunskap framför allt om hela spektret av se-

niorbefolkningens livssituationer och dess

utvecklingsriktningar. Det behövs också fram-

tidsforskning om hur t.ex. olika ålderspolitiska

avgöranden inverkar på seniorernas vardag

och liv. Eff ekter skall betraktas såväl till den del

de är avsedda, eftertraktade som icke-avsedda,

icke-eftertraktade.

Den s.k. äldreomsorgslagen och dess in-

skrivna riktlinje ”hemma så länge som möjligt”

är ett bra exempel på detta. Kunskapen om

följderna av ålderspolitiken och äldrevårdens

avgöranden ger en bas för hållbar, rättvis och

mänsklig verksamhet.

På det kommande kan för det tredje funderas

även med tanke på åldersuppfattningen. Det

nuvarande galleriet domineras fortfarande av

en viss tudelning: det fi nns pigga i god kondi-

tion och mindre pigga i dålig kondition. Här

skulle behövas mer av gerontologisk realism

och bedömning av språkbruket. Är t.ex. pigg-

het ett attribut vi som åldras – som hörande till

de stora åldersgrupperna är jag med i gruppen

– tycker om att används när vi karakteriseras

både som grupp och som individ? I språkbru-

ket kan det ofta fi nnas en viss latent ageism.

Som åldrande vill man ha en framtid där vi alla

bemöts i positiv mening som vuxna, obero-

ende av vår kondition eller pigghet.

Text: Jyrki Jyrkämä, professor emeritus i socialgerontologi

Med medeltal mot framtiden?

5


5

D et lönar sig att redan på förhand

fundera på och planera sitt eget åld-

rande, säger juris doktor, familjerätts-

forskaren Anna Mäki-Petäjä-Leinonen. Med

rättsliga åtgärder är det möjligt att uttrycka,

hur man vill att ens egna frågor och egen vård

skall ordnas, om funktionsförmågan försvagas.

Förutseende av framtiden, i synnerhet när

man åldras, är en känslig och utmanande fråga.

– Ändå vore det bra att vi planerar framti-

den när vi ännu är friska. Vi skulle uttrycka vår

vilja om vem som kunde sköta våra ärenden

och hur vi vill bli omskötta när vår funktions-

förmåga har försämrats.

Det är fortfarande rätt sällsynt att man på

förhand beaktar sitt åldrande. Rättsliga åtgär-

der till exempel om intressebevakning vidtas

för det mesta för minnessjuka och först sedan

sjukdomen redan diagnostiserats.

– Vid lindrig demens är människan fortfa-

rande kapabel att göra upp planer, kan upp-

göra ett vårdtestamente och en intressebevak-

ningsfullmakt eller uttrycka önskemål om den

egna intressebevakaren.

I beaktandet av åldrandet på förhand är det

frågan om förverkligande av individens själv-

bestämmanderätt. Det förstärker individens

autonomi.

– När det kommer ett skede då människans

egen åsikt inte längre kan bli hörd, kan den

följas om behövliga planer och fullmakter har

uppgjorts.

Intressebevakningsfullmakt

Med intressebevakningsfullmakt kan en per-

son i förväg ordna skötseln av sina saker för

den eventualiteten att han/hon senare blir

oförmögen att sköta dem själv. I intressebevak-

ningsfullmakten utser fullmaktsgivaren en be-

fullmäktigad som har samtyckt till uppdraget

och fastställer sakerna som fullmakten täcker.

Givande av intressebevakningsfullmakt är en

förutseende åtgärd och träder i kraft först när

personen inte själv kan sköta sina saker. Där-

vid kan befullmäktigade personen begära att

magistraten bekräftar fullmakten varvid den

träder i kraft.

Planering av vården och vårdtestamente

Planering av vården betyder inte att man

planerar för döden eller den återstående ti-

den utan vad man vill få ut av sin vardag när

funktionsförmågan försämrats. Vill man till ex-

empel bo hemma så länge som möjligt eller

övergå till ett mera institutionellt boende? I

vårdtestamentet kan man föra fram sin egen

livsåskådning, sina preferenser och önskemål.

I vårdtestamentet kan man också bestämma

hur ens tillgångar skall användas och uttrycka

önskemål om eventuell intressebevakare.

Ett offi ciellt vårdtestamente är en vilje-

förklaring om vården under den återstående

livstiden. I vårdtestamentet uttrycks särskilda

önskemål om vården och i testamentet kan

man uttrycka sin vägran att mottaga vissa be-

handlingsåtgärder, till exempel återupplivning.

Vårdtestamentet är giltigt endast då patienten

inte själv kan fatta beslut om sin egen vård.

Vårdtestamentet skall ingå i patientjournalerna

eller följa med patienten.

– Återupplivningsförbuden är juridiskt bin-

dande, patienten får inte behandlas om han/

hon lagligt har uttryckt sitt vårdtestamente,

konstaterar forskaren.

Om en person på grund av åldrande

eller sjukdom inte kan bevaka sina intressen,

till exempel se till sin egendom kan henne/

honom utses en intressebevakare. Som intres-

sebevakare kan fungera t.ex. en privatperson

som magistraten utser eller en ex offi cio-intres-

sebevakare.

Blanketter och modeller:Muistiliiton hoitotahtolomake (Minnesförbundets vårdtestamentsblankett, www.muistiliitto.fi Livskvalitetstestamente, www.muistiasiantuntijat.fi Litteratur: Anna Mäki-Petäjä-Leinonen, Ikääntymi-sen ennakointi - Vanhuuteen varautumisen keinot, 2014.

Hur man kan förbereda sig för åldrandet

och förändringar i funktionsförmågan?

Text: Leena Valkonen

6

C entralförbundet för de gamlas väl har

varit föregångare vad gäller att kom-

binera människors välbefinnande

och boendeförhållanden. Redan i början av

1990-talet fanns det renoveringsrådgivning

som på Krigsinvalidernas brödraförbunds för-

sorg riktades till veteranerna i våra krig.

Också jag själv som kommunal socialchef

gick runt till många veteraners hem tillsam-

mans med en kommunal renoveringsrådgiva-

re eller verksamhetsledare i krigsinvalidernas

brödraförbunds distriktsbyrå. Det var rationellt

även från kommunens synpunkt eftersom re-

noveringen av hemmen minskade direkt på

behovet av annan service och att fl ytta hemi-

från. Idén var enkel och lätt. Renoveringsbeho-

vet kartlades, men renoveringsplan uppgjor-

des, en budget räknades ut och Statskontoret

fakturerades.

Från den tiden kommer jag särskilt ihåg

det sociala renoveringsprojektet Sokora i Norra

Karelen där renoveringsåtgärderna utvidga-

des att gälla hela äldre befolkningen. Eftersom

även EU-projektmedel ansöktes för projektet

som första sociala projekt sedan Finland an-

slutit sig till Europeiska unionen ingick även

en teknologisk del i projektet. Fint uttryckt blev

projektet ”Life liberty through social technolo-

gy”. Det vill säga när dörrar breddades, trösklar

avlägsnades eller ramper inrättades vid trappor

såg man till spisens höjd, hjälphandtag, beho-

vet av säkerhetstelefoner, elektronisk dörröpp-

ning och sängars höjd.

På något sätt känns det fortfarande som

den ovannämnda skaran som gjorde den här

saken i Norra Karelen var före sin tid. Ivern att

utveckla hemmaboendets säkerhet och und-

vika onödiga eller alltför tidiga placeringar på

anstalt fi ck kommunernas beslutsfattare att

tänka på saken. Samarbete mellan arkitekter,

ingenjörer och social- och hälsovårdens per-

soner förbättrar renoveringsarbetets eff ekt.

Centralförbundets renoverings-

rådgivning resultatrik

Administrationen av veteranernas renoverings-

rådgivning övergick till Centralförbundet för de

gamlas väl i början av 2000-talet. Renoverings-

rådgivningen omfattade först krigsveteranerna

och sedan övriga äldre. Det fi nns mycket att

göra i båda befolkningsgrupperna.

Under årens lopp har antalet renoverings-

objekt stabiliserats till cirka 1000 objekt, be-

rättas renoveringsrådgivningens chef Jukka

Laakso i vårt förbund. Även om renoverings-

rådgivningens resultat och samhälleliga verk-

ningar kan ses snabbare och lättare än många

andra sociala investeringar är det skäl att föra

fram denna information till beslutsfattarna och

medborgarna.

Centralförbundet för de gamlas väl har

gjort eff ektbedömningar vars resultat är en-

tydigt uppmuntrande. Renoveringarna har

i första hand nyttjat äldre själv. Till efterkom-

mande har renoverade bostäder övergått bl.a.

i Egentliga Finland under hela undersöknings-

perioden (1996–2002) åtta procent. Således

Planera ditt boende med åldern – renoveringsrådgivning är en bra och billig metod

Text: Elli Aaltonen, Ordförande för Centralförbundet för de gamlas väl ry

Foto: Antero Hiilesvuo

CFGV anser det viktigt att• inkomstgränsen för renoverings-

bidragen höjs varje år

• renoveringsbidrag borde kunna

ansökas två gånger årligen

• mer resurser bör fås för information

och rådgivning

... för att grundförutsättningarna för hemma-

boende ska förbättras och utvecklas.

7


stämmer inte misstanken att ”staten bygger

för barnen”, utan det är de äldre som har nytta

av renoveringarna.

När man tar ut ur undersökningen de per-

soner i vilkas bostäder för boende nödvändiga

renoveringar gjordes blir antalet boendeår i

dessa i Egentliga Finland undersökta fall sam-

manlagt 329 år. Alltså för 329 år sparade kom-

munerna i Egentliga Finland kostnader för an-

stalts- eller eff ektiverat serviceboende. Pengar

användes till dessa nödvändiga renoveringar

(N = 40) användes som bidrag cirka en halv mil-

jon. Motsvarande kostnad för boende utanför

hemmet, t.ex. i serviceboendeliknande miljö,

hade inneburit inemot 12 miljoner. Det kvarstår

ingen som helst oklarhet om renoveringarnas

ekonomi och kostnadseff ekt.

Ett tryggt hem underlättar boendet

En fråga för sig är vad renoveringarna betyder

för de äldre själv. Hemmet är tryggt och du

kan röra dig där och i omgivningen utan att

snava. Bara en höftoperation kan leda till att

en åldring hamnar på sjukhus och sedan på

servicehem. Den omedelbara kostnaderna för

samhället för behandling av lårbenshalsbrott är

cirka 25 000 euro. När alla indirekta kostnader

räknas med stiger kostnaden till över 50 000

euro. Till denna kostnadspost hör rehabilite-

ring efter sjukhusvården, behovet av vård och

stöd med eventuellt extra behov av bädd- och

rehabiliteringsplatser.

Otryggheten ökar även orörligheten. Re-

dan på någon vecka upphör den aktiva rörlig-

heten. Orörligheten minskar på muskelstyrkan

5 % om dagen. En fungerande och adekvat

utrustad bostad underlättar den boendes egen

verksamhet och anhörigvårdarnas och hem-

vårdsarbetarnas arbete.

Kommunekonomin, statsekonomin, perso-

nens egen ekonomi, hälsa och välbefi nnande

förbättras med ändringarna. Jag hoppas att vi

fortsättningen får en ändring av förordningen

om bostädernas renoverings-, energi- och häl-

soskador att självriskandelen minskas. Då stiger

nyttan med bostadens renovering ytterligare.

Mången åldring är rädd för egna banklån el-

ler att använda sina besparingar för att betala

renoveringens självrisk och avböjer renove-

ring. Sedan följer att äldre faller omkull, behö-

ver mera service och måste fl ytta tidigare från

hemmet. När sådana kostnader räknas vore en

gradvis minskning av självrisken en liten inves-

tering i renovering.

Karl-Erik Sternberg har artros och har tidvis mycket

svår att gå i trappor. En stolhiss som installerats i

huset har underlättat betydligt för honom att bo

hemma.

Centralförbundets renoveringsrådgivning Centralförbundet för de gamlas väl har

15 renoveringsrådgivare på olika håll i

landet. De hjälper kostnadsfritt med re-

noveringens kartläggning, planering och

ansökning av bidrag. Rådgivnings-verk-

samheten genomförs med bidrag från

Penningautomatföreningen. Deras kon-

taktuppgifter fi nns på centralförbundets

nätsidor www.vtkl.fi /Korjausneuvonta.

8

Social- och hälsovårdsminister Laura Räty ut-

manar medborgarna att bekämpa ensamhet.

Enligt ministern är ensamheten en lika stor

hälsorisk som tobaksrökning och tre gånger

dödligare än övervikt.

M inistern sammankallade i april ett

multiprofessionellt forum för att

dryfta orsakerna till och följderna av

ensamhet och medel för bekämpning av män-

niskornas ensamhet. Bland deltagarna fanns

experter, forskare, myndigheter och organisa-

tioner.

Laura Räty säger att hon i sina tidigare upp-

gifter som läkare och Helsingfors biträdande

stadsdirektör funderat mycket på ensamhet

och de individuella och samhälleliga verkning-

arna som den medför.

– Ensamheten är farlig, den gör folk sjuka.

De som upplever sig vara ensamma använder

enligt undersökningar hälsovårdstjänster mer

än andra. Ensamheten har också ofta samband

med depression, som i sin tur förorsakar långa

sjukledigheter och arbetsoförmåga. Antalet

människor som gått i invalidpension på grund

av depression har ständigt ökat.

Människors och familjers ensamhet är en

av tidens stora utmaningar, säger ministern.

Den är ett fenomen som inte försvinner med

insatser av ett ämbete.

– Mycket ofta är till exempel ålderdomsde-

pression en följd av ensamhet. Myndigheterna

kan göra sitt för att förebygga ensamhet men

även om de gör sitt bästa, räcker det inte alltid

till eftersom den bästa medicinen mot ensam-

het är en annan människa. Det behövs många

åtgärder och samarbete med många sektorer.

Ändå är inte alla ensamstående eller -boende

ensamma, betonar Räty.

– Det är ingalunda förbjudet att vara en-

samstående. Centralt är hur man upplever sin

egen ensamhet. För vissa kan ensamheten vara

mycket ångestfylld. Den utgör också en delfak-

tor i utslagning.

Det fi nns många slags orsaker till ensamhet

Hur mycket ensamhet förekommer i verklighe-

ten och har den ökat? Enligt ministern är det

svårt att besvara frågan. När en sak undersöks

märks den lättare och det talas om den. När det

talas mera, upplever man att man själv kanske

har samma problem.

– En av orsakerna till upplevelser av en-

samhet är att familjebanden försvagas. Man

har fl yttat från landsorten till tätorterna och

städerna och till exempel avståndet till de eg-

na föräldrarna eller far/morföräldrana är långt.

Man är fysiskt avskilda. I städerna är man ensam

för att man inte känner grannarna och isolerar

sig i sin egen bostad.

Till den fi nländska mentaliteten hör också

lätt en kultur där man måste klara sig själv. Jag


Minister Laura Räty:

Allas gemensamma sak är att befatta sig

med ensamheten

9


jobbar och klarar mig själv. Man söker inte hjälp

eller tar emot hjälp, analyserar Laura Räty orsa-

kerna till ensamhet.

Hur kommer man framåt?

Laura Räty anser att förebyggandet av ensam-

het börjar med samhällsplaneringen. Sådana

planläggnings- och boendelösningar behövs

som möjliggör samhällsengagemang.

– En av vårt samhälles fi naste prestationer

är att människorna kan leva längre funktions-

dugliga. Jag tycker att den bästa medicinen

mot de äldres ensamhet är kollektivt boende

där verksamheten grundar sig på de boendes

egen aktivitet och gemensamma sysselsätt-

ning. Trafi ken och den övriga miljön skall stöda

äldre människors rörlighet och engagemang.

Varför kunde man inte bygga till exempel ser-

vicehus för äldre och daghem på samma plat-

ser. Eller nära skolor som erbjuder möjlighet till

gemensamma måltider.

– Gemensamma evenemang och medbor-

garverksamhet av olika slag är viktiga. De som

går i pension utgör en enorm resurs för oss.

Pensionärerna deltar, är aktiva och träff ar var-

andra. För detta behövs platser där man kan

ägna sig åt medborgarverksamhet.

Smärtsamma frågor till diskussion

Laura Räty säger att ministeriets uppgift är att

lyfta fram smärtsamma frågor till diskussion.

Ensamhet och bekämpning av den är en sådan

fråga. Ministern vill bryta upp gränsen mellan

den off entliga sektorn, myndigheterna och or-

ganisationerna samt sänka tröskeln för gemen-

sam verksamhet i syfte att lindra ensamheten.

Hon uppmanar städer och kommuner att se

sig omkring och försöka fi nna ett konkret ämne

som kunde drivas framåt för att främja samhäl-

leligheten, till exempel i samarbete med lokala

organisationer. Bekämpning av ensamheten är

ändå inte en uppgift för bara en sektor, alla be-

hövs. Människan behöver en annan människa.

Vänkretsen-verksamheten

bekämpar ensamheten

Vänkretsen-verksamhet som konstate-

rats eff ektivt lindra äldre människors ensam-

het har bedrivits av Centralförbundet för de

gamlas väl med stöd av Penningautomatför-

eningen i nästan tio års tid, från år 2006.

I Finland fi nns cirka 700 utbildade vän-

kretshandledare.

I grupperna har deltagit över 7000 äldre

människor varav 90 % upplever att ensam-

heten lindrats i gruppen. 60 % fortsätter att

hålla kontakt eller umgås också efter den

handledda gruppen, vilket är ett av verksam-

hetets mål.

98 % av dem som deltagit i grupperna

rekommenderar verksamheten också för an-

dra.


10

Text Markku Lehto

Foto: Antero Aaltonen

Vilka möjligheter erbjuder organisationerna

byggandet av framtiden och vilken roll har de

i dagens samhälle. Detta dryftas av Markku

Lehto, fullmäktigeordförande i Centralförbun-

det för de gamlas väl.

Innan vi går in på framtiden är det skäl att ta

en titt på det förfl utna. Vi fi nner att organisatio-

nerna berömvärt har öppnat nya spår. Många

av de befi ntliga verksamhets-formerna har fått

sin början på initiativ av de organisationsaktiva.

De har förnyat vården av barn, äldre och han-

dikappade och vårdens innehåll.

Ändå har den offi ciella inställningen gått i

vågor. I början av 1970-talet trodde den fram-

stegsvänliga förtruppen att organisationerna

hade slutfört sitt arbete. Man förklarade att an-

svaret för att trygga välfärden hade övergått till

staten.

Snart märkte man att statskassan sinar ho-

tande snabbt. Återigen började man sakna or-

ganisationerna och frivilligverksamheten. Det

talades om att välfärdsstaten är i kris. Krisen

överlevde man och tron på staten återställdes.

Tills man hamnade i krisen på 90-talet och i

en ny diskussion om statens uppgifter. Man

klarade sig ur den ekonomiska nedgången och

som vi vet hamnade man efter drygt tio år i

en långvarig recession. Den pågår fortfarande.

Hör och häpna, återigen talar man om ett sam-

hälle med många aktörer. Cynikern frågar om

organisationerna endast är en användbar kuliss

för svåra tider?

Tal och verklighet står i strid

med varandra

Organisationernas betydelse står på en starka-

re grund. Samhället håller på att bli mångkultu-

rellt. Informationsförmedlingen och arbetslivet

omvälvs och medborgarna hänger inte med i

tempot. Samtidigt är vi ekonomiskt allt hårdare

knutna till den globala miljön. Det fi nns gott

om exempel som visar att den gamla idén om

en välfärdsstat hostar. Till dessa kan organisa-

tionerna erbjuda bättre fungerande svar.

Målsättningar och terminologi har förnyats

i en riktning som tilltalar organisationerna. Man

har talat om ett aktivt samhälle, ett deltagande

samhälle, ett stort samhälle, ett partnerskaps-

samhälle, ett samhälle av lokalsamfund och

ett samhälle med nytt styre. Gemensamt för

denna ordakrobatik är strävan att överföra upp-

gifter från den off entliga sektorn till individer,

familjer, närsamfund, den tredje sektorn och

företag som delar gemensamma värden.

Tyvärr har erfarenheterna från olika länder

varit bistrare än de högstämda talen. Inte minst

i Finland där principen för konkurrensutsätt-

ning har omfattats speciellt renlärigt. Som ett

resultat har konkurrensutsättningen av tjänster

de facto förstört gamla välfungerande partner-

skap. I stället för en förstärkning av närhet och

lokala krafter har stora servicekedjor fått en do-

minerande ställning och deras uppgift är att ge

avkastning åt internationella ägare. Resultatet

ser ut att bekräfta cynikernas uppfattning om

konfl ikten mellan vackra ord och verkligheten.

Är det vår framtid?

Organisationerna har många uppgifter

För att kunna uppskatta organisationernas

betydelse måste vi granska deras verksamhet

ur ett vidare perspektiv. Social- och hälsovår-

dens organisationer har för det första intres-

sebevakningsuppgifter. De försöker se till att

medlemmarnas behov beaktas i samhället. En

stor del av social- och hälsovårdsorganisatio-

nerna har grundats åtminstone delvis för detta

Organisationerna som

byggnadsvirke för framtiden

11


ändamål. För det andra innehar de en rådgiv-

nings- och informationsförmedlingsuppgift

gentemot medlemmarna och därmed en le-

vande kontakt med verkligheten. De lever inte

i ett magiskt pulver av vackra målsättningar.

För det tredje kan organisationen erbjuda en

verksamhetsarena, möjligheter att verka, träff a

andra, förverkliga sina egna idéer och påverka

tillsammans. För det fj ärde kan organisationen

erbjuda yrkesinriktade tjänster för dem som

behöver.

Av dessa är de tre först nämnda uppgifter

som organisationerna säkert kommer att inne-

ha och behovet av dem ökar. Organisationerna

skall därför se till att dessa uppgifter inte glöms

bort på bekostnad av serviceuppgiften.

Inte ens detta är tillräckligt för att beskriva

en organisations samhälleliga funktion. Under

den senaste tiden har många framträdande

personer fäst uppmärksamhet vid samhällets

sårbarhet i krissituationer. Vi har byggt upp ett

samhälle som stöder sig på en lineär utveckling

där ”allt fortgår utan störningar”. Välfärdsstatens

möjligheter att skydda sig mot yttre störningar

har ändå minskat och den inre rörelsefriheten

krympt. Då är det viktigt att det i samhället

fi nns många autonomiska aktörer som smidigt

kan reagera på överraskande förändringar. Det

utgör en bättre garanti för en trygg framtid än

ett monolitiskt servicekoncept som stöder sig

på centraliserade kedjor. Centraliserad klokhet

kan vara förödande oklokhet lokalt.

Verksamhetens mångformighet

måste bevaras

Nu när man håller på att föra ihop kommunala

social- och hälsovårdstjänster till större produk-

tionskombinat, skall särskild uppmärksamhet

fästas vid att verksamhetens mångformighet

bibehålls inom dem. Ännu viktigare är att aktö-

rerna förbinder sig att vara aktiva också under

svåra tider. De tjänster inom den tredje sektorn

som inte bedrivs i vinstsyfte är i detta hänse-

ende en obestridlig resurs som det lönar sig

att utnyttja. I själva verket har man inte råd att

lämna den outnyttjad, om man ännu har kvar

någon som helst självbevarelsedrift.

Organisationernas roll har betraktats ur ett

alltför smalt perspektiv. Ännu är det inte för

sent att korrigera felet. Organisationerna erbju-

der oss en rik och mångformig framtid bara vi

inte själva fördärvar denna möjlighet.

1212

R unt om i världen har man vaknat till att

antalet minnessjuka ökar när befolk-

ningen blir äldre. Men ålderdomen kan

medföra mentala sjukdomar även på andra sätt

än i fråga om minnet och de intelligensmässiga

funktionerna.

Det är söndagseftermiddagens stretchings-

och kroppsvårdstimme på gymmet. När jag

anslöt mig som medlem för tio år sedan funde-

rade jag på om jag skulle vara uppseendeväck-

ande gammal i gruppmotionen eller gymred-

skapen. Nu är åtminstone hälften av deltagarna

i timmen av min ålder eller äldre och en stor del

fortsätter direkt från kettlebelltimmen. Hälso-

informationen har gått hem: man måste se till

kroppen om man ännu som äldre vill leva ett

självständigt och tillfredsställande liv. Men en

välfungerande kropp räcker inte ensam till för

att hålla en i funktion. Även psyket ska skötas.

Enligt undersökningar lider t.o.m. 15–30 %

av över 65-åringarna av mentala rubbningar.

Speciellt vanliga är depressions- och ångest-

rubbningar som orsakar utom mänskligt li-

dande även avsevärda ekonomiska kostnader.

Text: Marja Saarenheimo

Även som gammal kan man ändra åsikt

I kärnan av förstämnings-

problem sitter ofta en

bristfällig förmåga att

acceptera sig själv och sin

egen livssituation.

13


Upprätthållande av mental hälsa i en föränder-

lig värld är en viktig utmaning både för enskilda

människor och för samhällena.

Hur ser man till den mentala hälsan?

Kroppen och själen är en helhet och därför

utgör riktig kost, tillräcklig sömn och fysisk trä-

ning vård även för själen. Psyket är dock nyck-

fullt och inte lätt att påverka. Vi verkar inte till-

närmelsevis alltid för psykets bästa utan fastnar

i ogynnsamma vanor och blir fångar hos gamla

tanke- och aktionsmodeller då vi inte kan fri-

göra oss från dem. En personal trainer kan tala

om för oss hur vi stärker svaga muskler men

vem skulle säga hur vi ska stärka eller lugna ett

nedstämt eller stressat psyke.

Ett av de eff ektivaste motmedlen mot psy-

kisk stress och deprimerat sinne är tillräckligt

mycket meningsfull och tillfredsställande ak-

tivitet dagligen. Ibland behövs en ”yttre verk-

samhetsledare” som kan vara t.ex. en kalender

eller aktivitetsdagbok. Genom att ögna kalen-

dern ser man lätt om det fi nns för lite eller för

mycket aktivitet och vilken verksamhet livet

består av. Finns det tillräckligt social verksam-

het? Eller fysisk aktivitet? Vad kunde men lägga

till och vad minska på?

Att vara social och interaktiv är känneteck-

en på mänsklighet. Vi behöver andra för att

känna oss hela. En nära och viktig person kan

svara mot vårt behov att bli älskade men vi be-

höver också ett vidare nätverk för att uppleva

att vi hör någonstans. Å andra sidan eliminerar

inte ens ett stort socialt nätverk vår känsla av

ensamhet om vi saknar förmåga att bli fästa

och fästa oss.

Om de kognitiva färdigheternas såsom

uppmärksamhetens och verksamhetsstyr-

ningens roll i regleringen av humöret har nya

undersökningar gett mycket ny kunskap. Ak-

tivering av hjärnan är inte viktigt bara vid fö-

rebyggandet av minnessjukdomar utan även

vid bekämpningen och behandlingen av af-

fektiva störningar. Matematiska uppgifter, min-

nesövningar och inlärning av nya färdigheter

upprätthåller hjärnans fl exibilitet ännu i ålder-

domen och hjälper vid regleringen av sinnes-

stämningar.

Mångas problem är ältandet av negativa

tankar. En deprimerad sörjer för tiden som gått

och en ångestfylld oroar sig för kommande

bekymmer. Negativa tankebanor startar obe-

märkt och är inte lätta att bryta. Det blir en

häxcirkel som tär på organismen och utmat-

tar sinnet. Terapeuterna rekommenderar and-

ningsövningar och mindfullness-meditation

när vi vill lära oss att lugna vårt orostyngda

sinne.

I kärnan av förstämningsproblem sitter ofta

en bristfällig förmåga att acceptera sig själv och

sin egen livssituation. Vi är olyckliga för att vi

känner oss ha misslyckats i livet. Vi är rädda att

bli till besvär för andra och tror att alla andra

har det bättre ställt. Vi kretsar i en cirkel av be-

svikelser, ilska och förebråelser utan att komma

loss. Vi försöker av alla krafter hålla lidandet på

avstånd men det biter sig fast i oss allt hårdare.

Vänner och närstående kan vara till stor nytta

men någon gång behövs professionell hjälp.

Kan ålderdomen planeras?

På pension tillbringas numera som bäst t.o.m.

fyra decennier och uppfattningarna och för-

väntningarna om ålderdomen är helt annor-

lunda än t.ex. för femtio år sedan. Våra tidigare

val inverkar mycket på hurdan vår ålderdom

blir. Å andra sidan är det aldrig för sent att göra

något eftersom vi är kapabla att förändras un-

der hela vårt liv.

Mentala färdigheter tas numera allt oftare

upp till diskussion och bokhandlarna och in-

ternet sväller av egenvårdsguider som ger an-

visningar om hur man kan öva sitt psyke. Det

är ändå inte frågan om trollkonster utan om att

anstränga sig hårt och hålla hoppet uppe även

under stunder av besvikelser. Livet är inte heller

rättvist – några har redan som utgångspunkt

svagare beredskap att ta hand om sitt psyke.

Det behövs mentalvårdsutbildade och service

som når de äldre lika väl som unga och arbets-

föra.

14

Röda Korset startade år 2014 projektet Fullt liv

som pensionär vars centrala innehåll är hel-

täckande välbefi nnande- och pensionsträning

för dem som snart går i pension. Ett stort antal

yrkesutbildade i olika branscher går i pension

just nu och i en nära framtid.

M ånga av dem har en god kondition

och mycket know-how. Vi som or-

ganisation ser detta kunnande som

en resurs som vi vill att ännu skall utnyttjas

av organisationerna via friviligverksamheten.

Samtidigt erbjuder vi också dem som går i

pension stöd och verktyg för att möta den nya

situationen samt meninsgfullt livsinnehåll efter

arbetskarriären, säger projektets projektkoordi-

nator Saija Ohtonen-Jones.

Övergången till pension är alltid en föränd-

ring i livet och ofta kan den också vara svår. Ef-

fekterna av förändringarna känns inte nödvän-

digtvis genast utan dem kan man stöta på först

efter en tid. Därfär är det skäl att vara medveten

om förändringens natur.

– När man i förväg funderar på ett kom-

mande skede i livet och de förändringar det

medför råkar man inte ut för överraskningar

och kan sålunda lättare anpassa sig till föränd-

ringen. Samtidigt kan man resonera om hur-

dant pensionärsliv man vill bygga upp för sig

– vad man drömmer om och vad allt man ännu

vill göra och uppnå. Pensionsåldern är fylld av

möjligheter, uppmuntrar Ohtonen-Jones de

blivande pensionärerna.

För närvarande fi nns det ändå nästan inget

stöd att få för att möta pensioneringens för-

ändring och förbereda sig för den. Ännu på

80-talet ordnades pensionsträningar men så

småningom började utbudet tyna bort.

Meningsfullt livsinnehåll genom

frivilligverksamhet

Projektet Fullt liv som pensionär erbjuds prak-

tiska redskap med vilka man kan förbereda sig

för pensionen, främja helhetsbetonat välbefi n-

nande och utnyttja de egna resurserna.

Man granskar pensionärsskapet och över-

gången till pension med teorins hjälp genom

att bekanta sig med pensionärsskapets änd-

rade defi nitioner och de konkreta förändringar

i livet som övergången till pension medför. Un-

der träningen ventilerar man sina egna värden,

drömmar och mål, tänker på de egna rollerna

samt gestaltar sina egna resurser genom olika

övningar.

– Personligt funderande och behandling

av frågor i smågrupper skapar en god grund

för framtida planer. Kommentarer och erfa-

renheter från andra i samma situation innebär

ett berikande kamratstöd. För pensionärsskap

erbjuds inte en färdig modellösning utan var

och en uppmuntras att fundera på sin egen si-

tuation och fi nna sin egen stig för övergången

till pension, beskriver Saija Ohtonen-Jones trä-

ningen.

– Deltagarna kan ockå bekanta sig med

Röda Korsets mångsidiga verksamhet och de

uppmuntras att pröva på att bli frivillig, till ex-

empel bli vän i vänverksamheten eller delta i

verksamheten i hälsopunkter.

Träning intresserar

I Projektet Fullt liv som pensionär ordnades

öppningsevenemang under februari-mars

på fyra pilotområden, som är Uleåborg, Sata-

kunta, Savolax-Karelen och Sydöstra Finland.

Evenemangen samlade totalt över tvåhundra

intresserade åhörare. I öppningsevenemang-

Text: Merja Joro ja Saija Ohtonen-Jones

Foto: Merja Joro

Mot ett nytt skede i livet– Röda Korset startar pensionsträningar med vilka man stöder

pensionärernas välbefi nnande

15


en behandlade experttalare på ett allmännare

plan samma teman som behandlas djupare i

projektträningen.

Träningen har utvecklats och testats från

och med senaste år och fram till slutet av febru-

ari då en sista piltoträning ordnades i Uleåborg.

Pensionärsparet Raili och Paavo Salmi från

Muhos som redan deltagit i frivillig verksamhet

av många slag anlände till pilotträningen som

ordnades i Uleåborg.

– När båda går i pension och är tillsammans

24/7 är det nästan omöjligt att vara beredd på

förändringen. Fantasin räcker inte till hur man

än försöker, konstaterar Raili med ett skratt.

Tomrummet i dagsrytmen som arbetslivet

lämnat efter sig är det skäl att fylla med någon

verksamhet.

– Mitt motto är att man skall utföra en god

gärning varje dag. Resten av tiden ser man se-

dan vad annat man kan göra, säger Paavo.

Arbetsgivarna med i samarbetet

Röda Korset utbildade pensionärsliv-tränare, av

vilka de första utbildades i mitten av mars. De

ordnar och driver framåt träningar inom sitt

eget område. I framtiden skall mera tränare

utbildas och utbudet på träning utökas också

utanför pilotdistrikten. Syftet är att pensionsträ-

ningen utvidgas till att utgöra en del av Röda

Korsets riksomfattande verksamhet.

Projektet syftar i stor utsträckning också

till att bygga upp partnerskap och samarbets-

nätverk. Samarbete erbjuds speciellt arbetsgi-

vare, övriga organisationer samt kommuner.

Arbetsgivarna inbjuds till samarbete genom

att erbjuda träningar som en del av åldersled-

ning och att äldre arbetstagares välbefi nnande

främjas. Dessutom ordnas träningar i form av

publikträningar som är öppna för alla.

Projektets målsättning är också att utöka

det inbördes stödet till varandra för pensionä-

rer av olika åldrar och växelverkan mellan gene-

rationerna, samt att framhäva pensionärernas

kunnande och livsvisdom.

– Vi vill främja pensionärernas goda vardag

samt påverka attityder, beslutsfattande och

samtalsämnen i syfte att förstärka en positiv

åldersidentitet. De som går i pension borde i

första hand se som resurs i samhälle. De har

redan gett mycket och de har ännu mycket att

ge sin närmiljö. Pensionärerna skall absolut inte

ses enbart som en belastning eller kostnads-

post, sammanfattar Ohtonen-Jones.

Projektet Fullt liv som pensionär utgör en del av

Livfullt liv-biståndsprogrammet som stöds av RAY

och koordineras av Centralförbundet för de gam-

las väl. Projektet fortgår till slutet av år 2017.

Kommentarer från responsenkäten

om pilotträningen i Uleåborg:

”Diskussionerna med andra bidrog i hög

grad till anpassningen”

”Det är klokt att utnyttja den utökade

fritiden också i frivilligverksamheten vilket

ger meningsfullhet och större känsla av att

man verkligen behövs”

”Tänk om jag själv hade haft möjlighet att

delta i träningen innan jag gick i pension

men visst fungerade det bra också nu”

16

Största delen av 80-åringarna är nöjda med

sitt liv och funktionsdugliga, framgår av en

undersökning som Ilmarinen gjort. Majorite-

ten bor fortfarande hemma och behöver inga

tjänster för att klara vardagen. Pensionärerna

är dessutom sparsamma: hälften av 80-åring-

arna anser att pensionen bra räcker till för livet.

E nligt vår undersökning klarar sig största

delen av dagens 80-åringar bra. Resulta-

tet är till och med en överraskning jäm-

fört med den allmänna uppfattningen säger

vice verkställande direktör Sini Kivihuhta som

ansvarar för Ilmarinens pensionsförsäkring.

Av åldersgruppen bor 87 procent kvar

hemma och 45 procent ensamma. Av kvinnor-

na bor cirka 60 procent ensamma, av männen

endast cirka 20 procent. Största delen behöver

inga som helst tjänster och oftast fördrivs tiden

hemma med vardagliga bestyr.

– Positivt är också att endast var tionde av

dem som besvarat enkäten kände sig ensam,

berättar Kivihuhta.

Pensionen räcker till för de fl esta

Enligt undersökningen räcker pensionen bra

till för varannan. Speciellt bra räcker pensionen

till om den är minst 1400 euro i månaden. En

liten del av 80-åringarna måste klara sig bara

med folkpension. Största delen av 80-åringarna

har besparingar men bara få har varit tvungna

att ty sig till dem. Var sjätte hade jobbat i nå-

got skede också efter pensioneringen. Drygt

en tredjedel hade gjort frivilligt arbete och över

hälften hade skött om barnbarn.

Undersökningen säger också att pensio-

nen räcker till för största delen av 80-åringarna

nästan lika bra nu som vid pensioneringen för

20 år sedan. Däremot är en allt större grupp

pensionärer redan oroade över hur bra pensio-

nen ska räcka till under de följande fem åren,

uppskattar Sini Kivihuhta.

Enligt Pensionsskyddscentralens statistik

får en 80-årig pension i snitt 1540 euro i måna-

den. Männens snittpension är 1770 euro och

kvinnornas 1380 euro.

Var tredje behöver tjänster

för att klara sig i vardagen

I synnerhet familjen, släktingar och vänner ger

80-åringarna livskraft. Sociala relationer ger i

synnerhet kvinnorna kraft. Också motion och

andra intressen är viktiga.

Speciellt den egna hälsan och orkandet

samt samhällets teknifi ering oroar de äldre. Dä-

remot bekymrar till exempel bostadsförhållan-

dena inte 80-åringarna. – En intressant detalj i

undersökningen är att kvinnornas hälsa oroar

mest såväl 80-åriga män som kvinnor, säger

Kivihuhta.

Enligt enkäten är dagens 80-åringars egen

uppfattning att de ännu klarar sig bra i varda-

gen. Cirka en tredjedel har anlitat tjänster för att

klara vardagen. Majoriteten, 65 % av dem som

svarat väntar sig ändå få tjänster av samhället i

framtiden. Knappt hälften väntar sig få tjänster

också av sin familj. En tredjedel är beredda att

själva köpa vårdtjänster.

Av undersökningen framgick att det fi nns

skillnader mellan könen. Allt som allt är kvin-

norna nöjdare, aktivare och mer sociala än

män. Kvinnorna är också mer sparsamma. En

av orsakerna till detta är att deras pension är

mindre än männens, bedömer Kivihuhta.

Ilmarinen utredde:

80-åringarna är nöjda med sitt livText: Leena Valkonen

Foto: Marja Haapio

17


Lämplig pensionsålder är 65 år fl exibelt

Majoriteten av pensionärerna som är födda

1935 har varit pensionerade redan i 20 år. Män-

nens arbetskarriär är i snitt 40 år, kvinnorna

arbetslivsår uppgår i snitt till 35.

– Ålderspensionsåldern för år 1935 födda

är offi ciellt 65 år, men det var möjligt att redan

som 60-årig få förtidsålderspension och som

55-årig individuell förtidspension. Möjligheten

till invalidpension var likadan som idag och

arbetslöshetspensionen erbjöd de arbetslösa

en väg till pension. I snitt pensionerades dagen

80-åringar som cirka 60-åriga, berättar Sini Kivi-

huhta.

Majoriteten av 80-åringarna anser att 65 år

är en lämplig pensionsålder. I många svar beto-

nades fl exibel övergång till pension, beroende

på hälsan och konditionen.

Enkäten genomfördes per telefon i okto-

ber–december 2014 och den besvarades av to-

talt 500 pensionärer som var födda år 1935. De

som svarat var pensionärer med både arbets-

och folkpension runtom i Finland. Svarsprocen-

ten var 52. Resultaten publicerades i februari

i Helsingfors vid iAreena-seminariet som var

gemensamt för Ilmarinen och Centralförbun-

det för de gamlas väl.

iAreena

iAreena är ett seminarium som ordnas av Il-

marinen ja Centralförbundet för de gamlas väl

om ett tema i anslutning till aktuella frågor för

de äldre. Årets tema var ”15 år i pension, hur

står det till?”

Under seminariet talade också professor

Kaisu Pitkälä från Helsingfors universitet,

verksamhetsledare Satu Helin och äldre pla-

neraren Anu Jansson för Centralförbundet för

de gamlas väl. Material från evenemanget:

www.ilmarinen.fi /uutishuone.

Bakgrundsfakta om åldersklassen

• • År 1935 föddes 70 000 barn,

36 000 pojkar och 34 000 fl ickor

• • Antalet 80-åringar är 30 000. Av dem

är 12 000 män, varav änklingar 1200,

och 18 000 kvinnor, varav änkor 7 600.

• • 80-åringarna får pension i snitt

1 540 € per månad. Männen får 1 770 €

och kvinnorna 1 380 €.

18

Bygg för framtiden

Byggande för framtiden hör till varje

generations uppgifter. Till livet hör

rättigheter, skyldigheter och ansvar,

ansvaret för sig själv. Livet är också

samhällelighet, att hjälpa varandra

och åtminstone att stå ut med var-

andra.

Så uttryckte sig den ena av modeller-

na för årets De gamlas vecka-affi sch,

en mångsidig påverkare, familjefar,

farfar, farfars far, anhörigvårdare och

naturens iakttagare och lyssnare Aaro

Peuraniemi, 87. Peuraniemi som bor

i Esbo, är krigsveteran, har arbetat som

arbetshygieniker, varit politisk påver-

kare och arbetat i många förtroende-

uppgifter. Han har bl.a. varit med om

att grunda Finlands första äldreråd i

Esbo. Till Aaros familj hör utom hustru

också sex barn, åtta barnbarn och tre

barnbarnsbarn.

18


Foto: Leena Valkonen, Toni Kitti

19


– Som född och uppvuxen i Lappland har

jag ett starkt förhållande till naturen. Den ger

sinnet kraft och balans. Människan är också

en fysisk varelse. Jag har alltid rört på mig och

ännu idag går jag varje morgon ut på en mo-

tionsrunda. Motion rekommenderas för alla,

den säkrar många funktionsdugliga år.

– Till den lapska mentaliteten hör också att

man bryr sig om varandra och har en stark

familje- och släktkontakt. Jag är aningen oroad

över att människorna har förändrats, blivit kort-

siktiga. Kunskaper och färdigheter har överfl yt-

tats till olika elektriska hjälpmedel och man le-

ver i väldigt snabba cykler. Av äldre människor

hinner man inte fråga och man har inte tid att

lyssna på dem. Familjekontakterna har krympt

för att man bor på andra orter eller har fl yttat

utomlands. Gamla traditioner förmedlas inte

och seder och bruk håller på att falla i glömska.

– På grund teknikalisering av livet och kort-

siktighet håller den åldrande befolkningsdelen

på att hamna i off side. Alla äldre människor har

inte förmåga att använda olika it-utrustningar,

och de yngre har inte tid att lära dem. Det soci-

ala livet tunnas ut när man får uppleva förluster.

När maken, närstående människor eller vänner

dör bort oroar man sig för hur det skall gå. Vem

tar hand om mig? Det är bra att förbereda sig

för detta genom att skaff a sig hobbyer och

sociala relationer. Vi kan också alla tillsammans

påverka detta genom att ordna möjligheter till

samvaro och kollektiv verksamhet.

– För närvarande känner jag mig vara i ett

lyckligt skede av livet. Jag känner stor kärlek

för mig själv och min stora släkt. Åldern ger

perspektiv, hjälper att se och sätta saker i rätt

proportion. Jag har alltid arbetat mycket och

strävat efter att utföra de uppgifter jag fått med

de färdigheter och kunskaper jag har. Jag kän-

ner tacksamhet i synnerhet mot mina fostrare.

Jag bär med mig en minnesväska som jag alltid

kan ty mig till. Generationerna överför värden

som följande generation kan bygga något nytt

av.

Frivillig verksamhet är värdefull

Venla Lindström som i år fyller 19 är abiturient

från Tusby. Efter fotografering var det dags för

studentskrivningar i matematik, kemi och fysik.

Venla har redan en klar vision om framtiden.

– I skolan har jag alltid tyckt om biologi

som varit mitt favoritämne. Jag vill bli läkare

eftersom jag är intresserad av människan som

en biologisk helhet och vill arbeta med olika

slags människor. Jag tror att jag som läkare kan

hjälpa människor på riktigt.

– Redan som 15-åring arbetade jag på ett

åldringshem. Jag ledde bl.a. gympastunder,

olika aktivitetsprogram och spelade piano. Jag

tyckte om det och gillade att vara med äldre.

– Under den senaste tiden har jag som fri-

villig, antingen ensam eller tillsammans med

min pojkvän, besökt servicehus på söndagsef-

termiddagar för att prata med de äldre. Samti-

digt har de fått klappa min pojkväns lilla hund.

De äldre har verkat lyckliga när de fått röra vid

hunden och prata.

– För min egen del ser jag för närvarande

att byggandet av framtiden innebär intensiva

studier, i syfte att komma till den bransch jag

önskar. Frivilligt arbete anser jag vara viktigt,

det kan utföras på många olika områden och

kan ge mycket innehåll i mitt liv. Jag högaktar

också de äldre och deras livserfarenhet. När

man som frivillig lyssnar till de äldres berättel-

ser lär man sig samtidigt själv. Unga skall inte

bli irriterade på tanterna i kassakön. Frivilligt

arbete tar inte nödvändigtvis lång tid. Redan

en timmes frivilligt arbete per vecka kan skänka

alla parter stor glädje.

20

Projektet Äldres vardagsrum som skapats till

stöd för äldres självständiga liv erbjuder alla

äldre människor gott sällskap och funktionellt

program fyra kvällar i veckan vid servicecen-

tren i Uleåborg och Tuira. Verksamheten äger

rum också på helger då många kan känna sig

väldigt ensamma.

U trymmena i Uleåborgs Servicestiftel-

ses servicecenter utstrålar värme och

vänskap när äldre människor samlats

för att fi ra en gemensam kväll. Pprojektchef

Hannele Huovinen berättar att man i Uleå-

borg testar i pilotskala en verksamhetsmodell

där möjligheter till sysselsättning erbjuds äldre

människor sådana tider då andra ställen van-

ligen är stängda. Verksamheten startades av

Oulun eläkkeensaajat ry.

Huovinen säger att verksamheten har tagits

emot med glädje och seniorernas vardagsrum

besöks av 30–40 personer varje kväll.

– Vi har här alltid fl era handledare närva-

rande samt olika slags aktiviteter eller program

som var och en kan delta i om de så önskar. Vi

lägger upp programmet alltid en månad i för-

väg med uppgifter om de kommande veckor-

nas evenemang. Vardagsrum-projektet erbju-

der många olika aktiviteter såsom musik-, spel-,

frågesports-, fi lm-, stolgympa-, bingo- och bak-

kvällar. Vi får också ibland besökare som berät-

tar om Uleåborgsregionens övriga evenemang

och projekt samt om andra kulturupplevelser

som staden erbjuder. Idag skall vi ha en fartfylld

kväll och vi har utlovats zumba under ledning

av Anne Kalliokoski.

En plats där man kan träff a kamrater

Vardagsrummets syfte är att erbjuda ensamma

äldre människor en plats där man kan träff a

kamrater, utbyta nyheter, bekanta sig med nya

Text och foto: Minna Korva-Perämäki

Äldres vardagsrum erbjuder trevligt sällskap

och arbetsglädje även på helger

människor och delta i klubbverksamhet. Vår

målsättning är att få äldre människor att känna

att de tillhör en gemenskap.

Enligt Hannele Huovinen är Vardagsrum-

projektet för tillfället mycket uppmärksammat

runtom i Finland. Redan i år fi ck projektet en

riksomfattande Alla hjärtans dag-utmärkelse

för förtjänstfull verksamhet som syftar till främ-

jande av äldre människors delaktighet.

– Vardagsrummet håller öppet till exempel

under julen, som tyvärr är den ensammaste

tiden för många människor. För närvarande

planerar vi att ha aktiv verksamhet också hela

sommaren, tillägger hon.

Projektchefen för projektet Äldres vardagsrum Han-

nele Huovinen berättar att projektet sysselsätter

cirka 14 arbetstagare av vilka största delen är tim-

arbetande. På bilden priset projektet fi ck Alla hjär-

tans dag.

21


Vänskap och evergreens

Seniorernas vardagsrum börjar så småningom

fyllas när äldre människor anländer och hälsar

glatt på bekanta handledare. Elli Saarela be-

rättar att hon aktivt besöker olika möten varje

vecka. Elli säger att hon senaste höst i vardags-

rummet träff ade Paavo West som sitter bred-

vid henne. Båda fyller 80 år i år.

Gående från Uleåborgs centrum anländer

Liisa Liimatainen, 72 som berättar att hon un-

der veckan deltar i många olika möten runtom

i Uleåborg.

– Jag har inga egna barn så jag rör mig ak-

tivt och träff ar andra människor i min ålder. Det

är trevligt här i vardagsrummet för det fi nns

alltid olika program och aktiviteter.

Ensamboende Irja Polojärvi, 87 trivs i var-

dagsrummet. Hon har inte anhöriga i Uleåborg.

Irja berättar att hon fi ck veta om vardagsrum-

met av sin dotter i Åbo. Vänliga människor och

trevligt program får henne att trivas i vardags-

rummet. På dagarna går Irja mycket ensam och

går bl.a. och matar fåglar regelbundet. Den

pigga frun sköter sin kondition med motion

och stretching dagligen. Irja är intresserad av

vardagsrummets utbud på motion och musik

och stämmer till de andras glädje upp en sång-

stump om sin kära hemtrakt i Karelen. På grund

av sin synskada behöver Irja en del hjälp och

upplever att hon blir hjälpt och vänligt motta-

gen. Irja berättar att hon alltid väntar på nästa

kväll då man kan komma till vardagsrummet

för att umgås och trivas.

Från handledarens synpunkt är det fi nt att

märka hur mycket vardagsrummet ger nytt

innehåll åt seniorernas vardag, berättar hand-

ledaren Ansku Launonen.

– Ofta hör man besökare säga att det är

mycket trevligare att tillbringa kvällen i var-

dagsrummet än sittande hemma i gungstolen.

”Visst är det här ett sånt där andningshål”, säger

i sin respons en besökare som i 22 varit anhö-

rigvårdare. ”I vardagsrummet får man skratta när

det inte numera annars fi nns anledning att skrat-

ta i livet”, fortsätter hon. I en responsblankett

stod det: ”Många kvällsgråtar har blivit borta

efter det att vardagsrummet öppnade”.

Handledarna konstaterade att öppetti-

derna under julen visade sig vara nödvändiga.

En besökare sade sig ha varit ensam de tio

föregående jularna sedan hon blev änka och

njuter nu av julen i vardagsrummet alla dagar.

Enligt en enkät upplever besökarna att de fått

nya bekantskaper i vardagsrummet, innehåll i

livet och gott humör och omväxling.

Projektet Äldres vardagsrum startade verksamhe-

ten i augusti 2014 och fortsätter till slutet av juni

2017. Projektet hör till bidragsprogrammet Livfullt

Liv som fi nansieras av RAY och koordineras av

Centralförbundet för de gamlas väl.

Den riksomfattande motionsdagen fi ras redan

för nionde gången på de Gamlas veckas tors-

dag. Årets tema är att sporra seniorer att pröva

på motion utomhus.

Inbjud organisationer, servicehus, off entli-

ga sektorn och företag att anordna ett gemen-

samt evenemang i en motionspark. Utnyttja

färdiga material på våra nätsidor

voimaavanhuuteen.fi /ulkoilupaiva.

Foto

: Oss

i Gu

sta

fsso

n

Låt oss erövra motionsparkerna för seniorernas bruk 8.10.2015

Motionsparkerna är gratis Motionsparkerna är gratis

övningsplatser!övningsplatser!

22

SeniorSurf-dagen 6.10.2015 Text: Tiina Etelämäki, Minna Piispanen,

Satu Veltheim

SeniorSurf-dagen sammanför på ett behagligt

och harmoniskt sätt äldre människor och infor-

mationsteknik. Dagen är avsedd för introduk-

tion och experimenterande, och fördjupning

i ämnet.

P å SeniorSurf-dagen ordnas runtom i Fin-

land evenemang där man kan bekanta

sig med bärbara datorer, tabletter och

smarttelefoner, få information om dataskydd,

få handledning i problem med den egna ut-

rustningen eller kan till exempel anmäla sig

som frivillig webbhandledare. Arrangören för

evenemanget kan prioritera det man upplever

som viktigt och nödvändigt.

Vi utmanar olika aktörer att ordna en Se-

niorSurf-dag. Du kan också delta som en en-

skild medborgare eller till exempel fråga en

äldre nära anhörig eller granne om vilken hjälp

hon skulle behöva med informationstekniken.

SeniorSurf-dagen utgör en del av De äldres

vecka och koordineras av Centralförbundet för

de gamlas väl. Informera om dina evenemang

på Facebook och Twitter.

Tilläggsuppgifter

www.vtkl.fi /seniorsurf

Facebook: SeniorSurf

Twitter: SeniorSurf

E-post: [email protected]

DigiKylli är ute på äventyr

Med gasen i botten,

Jag guidar, råder och styr.

Bedömer, observerar och forskar,

Sällan dock spöar.

Att lära sig teknik kan ta tid,

Men vilken glädje: magisk kontakt!

Öppna datorn, svep och snudda,

Med tablett fakturor betala.

Lär dig använda tjänster,

Datorn vet var hälsostationen fi nns.

Vilket ställe, vem är vem?

Google vet... inte alls svårt!

Webbguidning är viktig,

Nätvärlden för alla öppnar.

Den ena överväger noga,

den andra snabbt ilar,

Egen takt är viktig när man lär sig.

Var modig, pröva och be om hjälp,

Roligt att surfa i nya spår.

SenioriVerkko - hyvinvointia mobiilisti (Senior-

Webb – välbefi nnande mobilt) är ett projekt för

åren 2014–2017, där också DigiKylli är ute på

äventyr. DigiKylli hinner med mycket eftersom

hon är en virtuell person. Hon iakttar gärna

projektlivet och tänker högt om händelser i

omgivningen. Hon vill också väcka diskussion

om de äldres välbefi nnande.

Projektet hör till Livfullt liv-understödspro-

grammet som koordineras av Centralförbun-

det för de gamlas väl och fi nansieras av Pen-

ningautomatföreningen (RAY). Läs om DigiKyl-

lis tankar: digikylli.blogspot.fi /.

digikylli.blogspot.fi /.

23

Bygg för framtiden! 2015Centralförbundet för de gamlas väl ry

VÅRT ARBETE KOMMER FRÅN HJÄRTAT!

Malms handelsväg 26,

00700 Helsingfors

Tlf. (09) 350 8600

Fax (09) 350 86010

[email protected] , www.vtkl.fi

Centralförbundet för de gamlas väl är en aktiv opinionsledare som

främjar mångsidigt seniorernas välfärd och verkar som intressebevakning

för organisationerna inom äldrearbetet.

MedlemmarnaMedlemamr i förbundet är drygt 340 allmännyttiga aktörer inom äldrearbetet runtom i Finland.

Medlemssamfunden producerar bl.a. boende och omsorgstjänster, hemvård, dagverksamhet och

rehabilitering samt upprätthåller en betydande mängd hyresbostäder för ålderstigna människor.

Samfunden anordnar även mångsidig grupp- och frivillig verksamhet för äldre.

Äldrepolitisk påverkning och intressebevakning Verkar som sina medlemssamfunds sammanslutning och stöder deras verksamhet. Påverkar aktivt

samhällspolitiken. Håller kontakt med branschens myndigheter och andra påverkare och avger

utlåtanden.

Främjande av äldre personers välfärd och trygghet • • Vänkretsen-verksamhet för att lindra äldre personers ensamhet

• • Bostadsrenoveringsrådgivning för veteraner och andra äldre

• • Seniorverksamhet och frivillig verksamhet för att främja deltagande

• • Vahvike – en avgiftsfri materialbank på nätet utvecklad till stöd för styrning av äldre

personers gruppverksamhet

Utvecklingsverksamhet Huvudvikten i Centralförbundet för de gamlas väls utvecklingsarbete är på reformer av praxis.

SeniorSurf för att främja datateknikfärdigheterna samt koordinering av det riksomfattande Livfullt

Liv-projektet till stöd för en god vardag är på gång som bäst. Kotiturva-projektet börjar i år.

Vanhustyö-tidningen Branschens värderade tidning för yrkesutbildade och beslutsfattare inom

äldrearbetet utkommer med sju nummer i året. Tidningen berättar om

äldrearbetets goda praxis och aktuella teman.

Äldregärning 2015 – Ilmarinens pris Centralförbundet för de gamlas väl och Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen

söker kandidater för priset Årets äldregärning. Priset storlek är 5000 € och det

delas ut för en bra idé eller gott projekt inom äldrearbetet.

Kom med och anmäl din idé senast 18.6.2015.

Priset delas ut vid De gamlas dags rikshuvudfest i Kajana 4.10.2015.

Mer information www.vtkl.fi >vanhustenpäivä ja -viikko.

Du träff ar oss bl.a. på Kommunmarknaden 9.–10.9.2015 samt Apuväline 2015-mässan

5.–7.11.2015 i Mäss- och sportcentret i Tammerfors.

Läs mer: www.vtkl.fi .

ILMARINEN ÄR LIKA NÄRA SOMNÄRMASTE

bygg för framtiden!

Documents