budget 2014 och politik/ekonomi/budget 2014... · tabell 4: skatter och bidrag för bjuvs kommun,...

0

Budget 2014 Med ekonomisk plan för 2015-2016

Beslutad kommunfullmäktige 2013-10-31, § 92

1

Innehållsförteckning

1. Förslag till beslut ................................................................................................................................. 2

2. Sammanfattning................................................................................................................................... 3

3. Ekonomiska och demografiska förutsättningar ................................................................................... 4

3.1. Samhällsekonomisk utveckling .................................................................................................... 4

3. 2. Skatteunderlaget .......................................................................................................................... 4

3. 3. Arbetsmarknaden i Bjuvs kommun ............................................................................................. 6

3. 4. Befolkningsutveckling ................................................................................................................. 6

3. 4. Finansiell analys .......................................................................................................................... 8

4. Nämndernas budgetskrivelser och yttranden över åtgärdsförslag ....................................................... 9

4.1. Kommunstyrelsen ......................................................................................................................... 9

4.2. Barn- och utbildningsnämnden................................................................................................... 10

4.3. Kultur- och fritidsnämnden ........................................................................................................ 10

4.4. Vård- och omsorgsnämnden ....................................................................................................... 10

4.5. Byggnadsnämnden ..................................................................................................................... 11

5. Kommunens mål och styrprinciper (KF:s mål) ................................................................................. 12

5.1. Verksamhetsmål för Bjuvs kommun 2014-2016 ........................................................................ 12

5.2. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ................................... 12

5.3. Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ... 12

6. Ekonomiska ramar/ budget 2014 och plan 2015-16 .......................................................................... 14

6.1. Kommunfullmäktige .................................................................................................................. 15

6.2. Kommunstyrelsen ....................................................................................................................... 16

6.2.1. Stödfunktioner inom kommunstyrelsens förvaltning .............................................................. 16

6.2.2. Räddningstjänsten (KS) ........................................................................................................... 17

6.2.3. Avdelningen för arbete och tillväxt (KS) ................................................................................ 17

6.2.4. Drift- och fastighetsavdelningen (KS) ..................................................................................... 18

6.2.5. Finansförvaltning ..................................................................................................................... 18

6.3. Byggnadsnämnd ......................................................................................................................... 20

6.4. Barn- och utbildningsnämnd ...................................................................................................... 21

6.5. Kultur- och fritidsnämnd ............................................................................................................ 22

6.6. Vård- och omsorgsnämnd .......................................................................................................... 23

6.7. Avgiftsfinansierad verksamhet ................................................................................................... 25

6.8. Investeringsbudget ...................................................................................................................... 26

7. Ekonomisk sammanställning ............................................................................................................. 27

7.1. Driftbudgetramar 2014-2016 ...................................................................................................... 27

7.2. Resultaträkningar 2014-2016 ..................................................................................................... 28

7.3. Balansräkning 2014-2016 ........................................................................................................... 29

7.4. Investeringsbudget för 2014 och plan 2015-2016 ...................................................................... 30

7.5. Kassaflödesanalys 2014-2016 .................................................................................................... 32

2

1. Förslag till beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att

besluta

att godkänna mål för god ekonomisk hushållning

att anta kommunens övergripande verksamhetsmål

att fastställa skattesatsen till 20,89 (oförändrad)

att godkänna driftbudget för år 2014 och plan för 2015-2016 i enlighet med föreliggande

förslag till skattefinansiering och resultatkrav för respektive nämnd och verksamhet

att fastställa resultatet i 2014 års driftbudget till totalt 13 578 tkr varav 10 078 tkr i den

skattefinansierade delen

att med hänsyn till förlusterna under år 2010-2011 fastställa resultatkravet i den

avgiftsfinansierade delen (va-verksamheten) till 3 500 tkr år 2014

att godkänna resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2014 och plan för

2015-2016 i enlighet med föreliggande förslag

att godkänna investeringsbudget för år 2014 och plan för 2015-2016 i enlighet med

föreliggande förslag

att kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera investeringsprojekt upp till 2 000 tkr

att godkänna ny upplåning under 2014 om högst 15 miljoner kronor om detta av likviditetsskäl

skulle bli nödvändigt

att fastställa internräntan för år 2014 till 3,3 % (oförändrad)

att bevilja kostenheten att höja de interna måltidspriserna med maximalt 0,5 % med hänsyn till

ökade kapitalkostnader som en följd av investeringar

att städenhetens interna priser är oförändrade jämfört med 2013

att nämnder och styrelse senast den 31 december ska fastställa internbudget

att uppdra åt ekonomichefen att, vid behov, återkomma till kommunfullmäktige med förslag

till reviderade budgetramar som en följd av att internhyrorna revideras

att uppdra åt barn- och utbildningschefen och den tekniske chefen att utreda det framtida

behovet av skollokaler i Bjuvs kommun och särskilt beskriva olika alternativ för

Brogårdaskolan

att konkurrensutsättningen i kommundel Ekeby utvärderas på ett sådant sätt att det är fullt

jämförbart med den verksamhet som sker i egen regi.

att LOV, lagen om valfrihetssystem, införs under 2014 (omfattning utreds), gärna i samverkan

med närliggande kommuner

att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram ett förslag till att under planperioden uppföra ett

attraktivt trygghetsboende i samverkan med externa eller interna aktörer

att ge barn- och utbildningschefen i uppdrag att till BUN ta fram ett förslag till projektplan för

digitalisering av undervisningen i skolan

att ge kommunchefen i uppdrag att se till att öppna nätverk (wi-fi) på olika publika platser i

kommunen införs

att det ska finnas möjlighet att under hösten 2014 ta i anspråk en del av de 4 600 kkr som

budgeterats 2015 för inventarier till nytt bibliotek.

3

2. Sammanfattning

Under inflytande av den svaga internationella konjunkturen utvecklas den svenska ekonomin

utvecklas fortfarande trögt. Produktion och sysselsättning växer endast långsamt och under 2014

väntas den höga arbetslösheten bestå i Sverige. Konjunkturen bedöms sedan ta fart under 2015 och

2016. För Bjuvs kommun innebär det att skatteunderlaget beräknas öka relativt svagt under 2014, för

att sedan stiga snabbare.

Bjuvs kommuns eget utgångsläge för budget 2014 är inte optimalt, eftersom prognosen i

delårsrapporten för 2013 visade på en budgetavvikelse i de skattefinansierade verksamheterna på

sammanlagt ca 20 mkr. Risken är stor att en del av detta följer med in i det nya budgetåret.

Resultatbudgeten för 2014 visar ett resultat på 10 078 tkr i den skattefinansierade delen och 13 578 tkr

inklusive avgiftsfinansierad verksamhet. Det senare motsvarar 1,9 % av de samlade skatteintäkterna

och generella statsbidragen.

Förslaget till driftbudget 2014 och plan för 2015-2016 för de olika verksamheterna framgår av tabellen

nedan.

Tabell 1: Driftbudgetramar 2014

(tkr) Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015 Plan 2016

Kommunfullmäktige -1 944 -2 257 -1 957 -1 957

Byggnadsnämnden -2 353 -2 234 -2 234 -2 234

Barn- och utbildningsnämnden -343 203 -354 244 -353 744 -353 744

Kultur- och fritidsnämnden -13 500 -13 331 -15 331 -15 331

Vård- och omsorgsnämnden -179 686 -196 916 -207 516 -207 516

Kommunstyrelsen -126 131 -124 648 -124 648 -124 648

Löneökningar -6 131 -7 078 -18 878 -31 978

Finansförvaltning exkl skatter, finansnetto och löneökningar

-2 080 -229 -229 -229

Summa skattefinansierat -675 028 -700 937 -724 537 -736 637

Va-verksamheten 3 500 3 500 0 0

Total verksamhet -671 528 -697 437 -724 537 -736 637

Kostnad för löneökningar 2014 och framåt budgeteras på finansförvaltningen i avvaktan på senare

omfördelning.

Förslaget till investeringsbudget för 2014 omfattar totalt 43 521 tkr, varav 15 000 tkr avser va-

verksamheten och 28 521 tkr den skattefinansierade verksamheten. Det är en klar minskning jämfört

med 2013 (totalbudget 59 602 tkr), vilket bland annat beror på ett budgeterat investeringsbidrag från

Trafikverket 2014 på 9 mkr.

4

3. Ekonomiska och demografiska förutsättningar

3.1. Samhällsekonomisk utveckling

Informationen i detta avsnitt bygger till stor del på cirkulär 13:40 från Sveriges kommuner och

landsting (SKL), 16 augusti 2013.

SKL bedömer att svensk bruttonationalprodukt, BNP, i år växer med 1,1 procent, medan tillväxten

nästa år beräknas bli 2,4 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar

kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar

förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka

pris- och löneutvecklingen. Först åren 2015-2016 bedöms skatteunderlag, sysselsättning och

efterfrågan komma igång på allvar.

Förändringen i BNP i år väntas stanna på 1,1 %, enligt SKL, vilket är samma nivå som 2012, men klar

nedgång jämfört med utfallet 2011 (3,7 %). Först 2015 är BNP-tillväxten uppe kring 3,5 %.

Arbetslösheten bedöms ligga kvar kring 8 % i år och nästa år innan de kan börja sjunka år 2015. Även

sysselsättningsökningen mätt i antalet arbetade timmar i ekonomin utvecklas trögt under 2013-2014.

Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för

pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Bedömningen är att

skatteunderlaget växer i år med 2,0 % realt och 3,3 % nominellt. Nästa år begränsas tillväxten av

sänkta pensioner och ökningen mattas av.

Tabell 2: Nyckeltal för den svenska ekonomin enligt SKL

Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

BNP 3,7 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 2,7

Sysselsättning, timmar 2,0 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 0,7

Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 6,5

Timlön, nationalräkenskaper 2,7 2,9 2,4 2,9 3,2 3,6 4,0

Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 2,6

(Källa: Cirkulär 13:40, SKL)

Sammanfattningsvis väntas alltså den ekonomiska utvecklingen vara fortsatt trög under 2013-2014, för

att ta fart 2015-2016. Den fortsatt svaga konjunkturen den närmaste framtiden är i första hand ett

resultat av att utvecklingen i omvärlden, främst Europa, präglas av svag tillväxt, skuldproblem och

hög arbetslöshet.

3. 2. Skatteunderlaget

Prognosen för skatteintäkterna i Bjuvs kommun kommer alltså från SKL och grundar sig på

antaganden om sysselsättning, tillväxt, löneökningar m.m. SKL har under hösten kommit med två

rapporter, dels den 16 augusti och dels den 1 oktober, vilka ligger till grund för bedömningen av hur

skatteunderlaget utvecklas. I augustirapporten gör SKL bedömningen att skatteunderlaget i Sverige

kommer att växa i ungefär samma takt som tidigare beräknat för 2013-2014, men att det sedan 2015-

2016 blir betydligt bättre.

Som framgår av tabell 3 nedan är SKL:s prognos från augusti reviderad i jämförelse med prognosen

från april. För 2015 är den senaste prognosen klart mer positiv, en halv procentenhet högre.

I rapporten från den 1 oktober reviderades ökningen för 2014 ned till 2,7 % för att ta hänsyn till det

grundavdrag för pensionärer som regeringen föreslog i sin budgetproposition i september.

5

Tabell 3: Olika skatteunderlagsprognoser

Proc förändring 2012 2013 2014 2015 2016

SKL, aug 2013 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3

ESV, jun 2013 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8

SKL, apr 2013 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7

Reg, apr 2013 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1

Reg, sep 2014 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5

(Källa: Ekonomistyrningsverket (ESV), Regeringen (VP, BP), Sveriges Kommuner och Landsting.)

De beräkningar som Bjuvs kommun baserar sin intäktssida på är SKL:s senaste prognos för skatter

och bidrag från den 1 oktober 2013. Utvecklingen för Bjuvs kommuns del under perioden 2013-2017

framgår av tabell 4.

Tabell 4: Skatter och bidrag för Bjuvs kommun, prognos (SKL 2013-10-01)

(tkr) 2013 2014 2015 2016 2017

Skatteintäkter 496 833 511 408 531 336 559 496 586 352

Inkomstutjämning 184 892 181 499 188 579 198 592 208 122

Kostnadsutjämning -5 507 16 350 16 526 16 695 16 865

Regleringsbidrag 6 782 3 154 2 267 -1 949 -6 116

Strukturbidrag 1 547 1 564 1 580 1 596

LSS-utjämning -19 858 -20 062 -20 278 -20 486 -20 695

Slutavräkningar -2 337 -3 481 0 0 0

S:a intäkter 660 805 690 416 719 993 753 928 786 125

Fastighetsavgift 27 015 27 015 27 015 27 015 27 015

Summa intäkter 687 820 717 431 747 008 780 944 813 141

Budgeterade skatter och statsbidrag 683 025 714 445 742 317 768 784

Utdebiteringen för Bjuvs kommun uppgår 2013 till 20:89. För åren 2014-16 beräknas oförändrad

utdebitering. En förändring av utdebiteringen med en krona skulle betyda att skatteintäkterna

förändrades med 24,4 mkr.

Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos från den 1 oktober. Eftersom det befolkningsantal

som SKL har räknat med bedöms vara för högt i förhållande till den befolkningsprognos som

kommunen tagit fram särskilt för Bjuv, har en nedjustering av skatteintäkterna gjorts med ca 3,0 mkr

år 2014, 4,7 mkr 2015 och 12,2 mkr år 2016. Därutöver har effekten av omläggningen av

kostnadsutjämningen vägts in. Totala skatter och statsbidrag för år 2014 beräknas därför till 714 445

tkr.

Från och med 2005 garanterar den statliga inkomstutjämningen kommunerna 115 procent av

medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta

genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade

nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag.

Kostnadsutjämningen baseras på faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.

Kostnadsutjämningen ska inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller

effektivitet. Bjuv har, jämfört med riket, något mer ogynnsamma strukturella förhållanden i de flesta

delmodeller vilket innebär att kommunen från och med 2014 erhåller ett bidrag. Regeringen väntas

under hösten 2013 lägga ett förslag till riksdagen avseende en sådan omläggning av

kostnadsutjämning och Bjuvs kommun har valt att i sin budget utgå från att den träder i kraft den 1

januari 2014. Beräkningarna av den ekonomiska effekten av omläggning har gjorts av SKL i den

6

prognos som kom den 1 oktober 2013. Bedömningen från SKL är också att förslaget kommer att antas

av riksdagen senare i år.

3. 3. Arbetsmarknaden i Bjuvs kommun

Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för Bjuvs kommun (16-64 år) är den öppna arbetslösheten

i dagsläget något lägre (-3,8 %) än för ett år sedan, och även antalet i program med aktivitetsstöd har

minskat (-11,8 %). Sammantaget är därför antalet arbetslösa klart färre än ett år tidigare, -57 personer

eller -7,5 %. Även antalet långtidsarbetslösa (mer än sex månader) har minskat (-8,1 %). Det tycks

således ha skett en ganska stadig förbättring på arbetsmarknaden i Bjuv det senaste året. I takt med att

konjunkturen troligen ljusnar finns det möjligheter att arbetslösheten kan sjunka ytterligare i Bjuv.

Tabell: Arbetsmarknadsstatistik 2011-2013 för Bjuvs kommun (Arbetsförmedlingen)

Juni 2011 Juni 2012 Juni 2013

Öppet arbetslösa 429 416 400

varav mer än 6 mån (173) (136) (125)

Sökande i program med aktivitetsstöd 295 346 305

Summa 724 762 705

3. 4. Befolkningsutveckling

Den 30 juni 2013 fanns det enligt officiell statistik (SCB) 14 813 invånare i kommunen. Det är en

minskning med 53 personer sedan årsskiftet. Förklaringen ligger främst i en nettoutflyttning på 41

personer. Antalet döda har också överstigit antalet födda. Under det första halvåret 2012 däremot

ökade befolkningen i kommunen något. Detta är en oroande tendens, för om den håller i sig innebär

den lägre skatteintäkter inför nästa år.

Under 2012 ökade befolkningen i kommunen med 15 personer. Flyttningsnettot var negativt, medan

födelseöverskott var positivt (+29).

Tabell: Befolkningsstatistik 2007-2012 (SCB)

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Folkmängd, 31 dec 14 470 14 613 14 813 14 841 14 851 14 866

Andel 0-17 år 23,4 % 23,3 % 22,9 % 22,7 % 22,4 % 22,4 %

Andel 65 år och äldre 16,4 % 16,7 % 17,0 % 17,4 % 17,8 % 18,1 %

Andel utländsk bakgrund 22,1 % 23,2 % 23,9 % 24,7 % 25,1 % 25,2 %

Vid årsskiftet var 50,3 % av befolkningen i kommunen män och 49,7 % kvinnor. I riket som helhet var

det däremot någon tiondels procent övervikt för kvinnor. Bjuv hade en större andel unga människor än

riket med 22,4 % under 18 år (20,2 % i riket). Andelen äldre, 65 år och uppåt, var 18,1 %, vilket var

något lägre än riket (19,1 %). Medelåldern i Bjuv var 40,6 år, i riket 41,2 år. Ungefär en fjärdedel, 25,2

%, hade vid årsskiftet utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för riket var 20,1 %.

Bortsett från det första halvårets minskning av befolkningen finns det två andra tendenser som går att

utläsa ur de senaste 5-6 årens befolkningsförändringar. För det första är det en stadigt ökande andel

äldre i befolkningen. Andelen 65 år och äldre har ökat med 1,7 procentenheter sedan 2007. Det är en

utveckling som med största säkerhet kommer att fortsätta, vilket den senaste befolkningsprognosen

från april 2012 också visade. Detta ställer ökade krav på äldreomsorgen. Redan de senaste två åren har

hemtjänsten märkt av markant ökade behov, vilket föranlett resursförstärkningar i inledningen av

2012. Det är rimligt att anta att behoven och därmed kostnaderna för äldreomsorgen kommer att stiga.

För det andra är det uppenbart att andelen med utländsk bakgrund ökat kraftigt sedan 2006, från en

femtedel av befolkningen till drygt en fjärdedel. Det medför förändrade behov inom förskola och

skola, t.ex. i form av resurser till förberedelseklasser och till handledning på modersmål.

Bjuvs kommun tar varje år fram en befolkningsprognos som ett led i att planera den kommunala

verksamheten, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. De uppgifter som presenteras här nedan i

7

tabellen är en del av den prognos, som stod klar i februari 2013. Förutsättningarna för prognosen är

bland annat det planerade bostadsbyggandet och kommunens befolkningsstruktur.

Kommunens befolkning förväntas öka från 14 866 personer i slutet av år 2012 till 14 888 i slutet av

2013 och 15 001 i december 2017. Först i slutet av 2017 väntas alltså kommunen passera 15 000

personer.

För åldersgruppen 1-5 år, d.v.s. förskolebarnen, väntas en minskning på 58 barn över hela perioden

2012-2017. För budgetåret 2014 är prognosen en genomsnittlig minskning på 15 barn. Åldersgruppen

6-15 är de som finns i skolans verksamhet f-9. I slutet av 2017 väntas de vara 104 fler än i periodens

inledning. 2013 väntas antalet vara i stort sett oförändrat för att börja öka under 2014. För

åldersgruppen i gymnasieskolan (16-18 år) kommer det att ske en markant nedgång till slutet av 2016.

Tabell: Befolkningsutveckling 2012-2017, Bjuvs kommun

Tidpunkt 0 år 1-5 år 6-15 år 16-18 år 19-64 år 65-79 år 80- år Totalt

2012-12-31 164 944 1 790 632 8 641 1 993 702 14 866

2013-12-31 172 939 1 792 618 8 604 2 072 691 14 888

2014-12-31 175 915 1 854 539 8 677 2 090 692 14 942

2015-12-31 174 895 1 877 512 8 668 2 136 682 14 944

2016-12-31 173 890 1 892 508 8 686 2 163 671 14 983

2017-12-31 175 886 1 894 543 8 646 2 177 680 15 001

2017 - 2012 11 -48 104 -89 5 184 -22 135

Prognosen förutsäger en kommande ökning i åldersgruppen 65-79 på 184 personer över perioden. För

budgetåret 2013 är uppgången 79. Den äldsta gruppen, 80 år och uppåt, minskar något över

femårsperioden, -11 för budgetåret 2013.

Prognosen visar också utvecklingen för de tre kommundelarna, vilket framgår av diagrammet ovan. I

kommundelen Bjuv väntas befolkningen öka med 91 över perioden. Även i Ekeby ökar befolkningen,

medan Billesholm minskar marginellt.

Diagram: Prognostiserad befolkningsutveckling 2012-2017 för de tre kommundelarna

Det bör framhållas att den befolkningsprognos som är redovisad ovan inte har tagit i beaktande den

minskning av befolkningen totalt som skett under det första halvåret. Med den som bakgrund framstår

det inte som sannolikt att Bjuvs kommun har 14 888 invånare vid årsskiftet.

Befolkningsminskningen under det första halvåret 2013 är bekymmersam, inte minst ur

intäktssynpunkt. Skatteintäkterna för ett visst år bestäms bl.a. av befolkningsantalet så som det

8

fastställs den 1 november året innan. Eftersom den faktiska befolkningen enligt SCB inte motsvarar

den prognos som SKL har för avräkningsdatumet den 1/11 har en nedjustering av skatteprognosen

gjorts.

3. 4. Finansiell analys

Nettokostnadernas utveckling

För att den ekonomiska utvecklingen ska vara hållbar på sikt bör inte verksamhetens nettokostnader

öka mer än vad skatteintäkter och statsbidrag (skattenettot) ökar. Skattenettot beräknas enligt SKL:s

prognos växa stadigt över perioden 2014-2016. I förhållande till det prognostiserade utfallet 2013

väntas skattenettot bli 3,9 % större 2014. Ökningen mellan 2014 och 2015 är 3,2 % och för 2016 är

förändringen +2,6 %. Verksamhetens nettokostnader för den samlade verksamheten enligt den budget

som lagts visar en annan utveckling. Den prognostiserade ökningen för 2013 är 6,2 %, vilket är långt

mer än vad skattenettot beräknas stiga, 3,5 %. För 2014 växer sedan nettokostnaderna, enligt denna

budget, endast med 0,8 % jämfört med prognosen för 2013. För att budgeten ska vara realistisk måste

det alltså ske en rejäl nedväxling av kostnadsutvecklingen. Det måste till besparingar.

Kostnadsutvecklingen för 2015 beräknas bli +3,2 % och för 2016 +0,6 %. (Observera att resultatet för

2016 ligger på en långt högre nivå än tidigare.)

Tittar vi endast på den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader blir skillnaderna i ökningstakt

mellan åren ännu större: 2013 +6,6 %, 2014: +0,6 %, 2015: +2,7 % och 2016: +0,7 %.

De skattefinansierade verksamheternas nettokostnader som andel av skattenettot budgeteras till 98,6 %

år 2014, 98,1 % 2015 och 96,2 % 2016.

Investeringsvolym

Investeringsvolymen kommer att vara hög under 2013 bland annat p.g.a. det stora projektet planskild

korsning och kraftigt ökade va-investeringar. För 2014 beräknas investeringsvolymen sjunka något,

för att sedan stiga igen 2015. Den lite lägre nivån 2014 beror på att statsbidragen för planskild

korsning väntas komma då. Va-investeringarna väntas ligga kvar på en hög nivå. Andra större projekt

2014 är exploateringen av Billesholms gård och ny gatubelysning.

Tabell 7: Investeringsvolym, 2010-2016

2010 2011 2012 Prog

2013

Bu

2014

Plan

2015

Plan

2016

Nettoinvesteringar (mkr) 32,8 28,8 18,9 59,8 43,5 49,5 40,2

Investeringars andel av nettokostnader 5,2 % 4,6 % 2,9 % 8,7 % 6,2 % 6,8 % 5,5 %

Finansiering av investeringar

För 2014 ligger budgeten på skattefinansierade investeringar inkl exploatering på 28,5 mkr och på

avgiftsfinansierade på 15,0 mkr, totalt 43,5 mkr. Inom den skattefinansierade verksamheten väntas det

finnas ett utrymme på 23,0 mkr i avskrivningar och 10,1 mkr i resultat, sammanlagt 34,1 mkr. De

planerade investeringarna i skattefinansierad verksamhet håller sig alltså inom utrymmet och är

självfinansierade. Utrymmet på va-sidan däremot är lägre än de planerade investeringarna.

Avskrivningarna beräknas till 4,7 mkr och resultatet till 3,5 mkr, sammanlagt 8,2 mkr.

För den kommunala verksamheten sammantagen, skattefinansierat och avgiftsfinansierat, uppgår de

planerade investeringarna 2014 till 43,5 mkr. Utrymmet är något mindre i form av 27,6 mkr i

avskrivningar och 13,6 mkr i resultat, summa 41,2 mkr.

Tillgångar och skulder

Tabell 8: Soliditet, 2010-2016

Komplettering kommer inför kommunstyrelsens sammanträde.

9

4. Nämndernas budgetskrivelser och yttranden över åtgärdsförslag

Som ett inledande skede i budgetprocessen inför 2014 fick förvaltnings- och enhetschefer under våren

i uppdrag att lämna underlag till budgetberedningen. Uppdraget inkluderade huvudsakligen

bedömningar av verksamheternas utveckling och behov, möjligheterna till effektiviseringar samt

beskrivning av ekonomiska och andra konsekvenser av föreslagna förändringar. Dessa

budgetskrivelser har behandlats i kommunstyrelsen och nämnderna. Nedan följer en sammanfattning

av redovisade verksamhetsförändringar och ekonomiska konsekvenser för det närmaste budgetåret.

4.1. Kommunstyrelsen

Enheten för arbete och tillväxt

I enhetens skrivelse pekas på följande verksamhetsförändringar: ökade kostnader för ett treårsprojekt

”Ut i jobb”, insatser med särskilt anställningsstöd; fem OSA-platser (offentligt skyddad anställning)

inrättas; satsning på missbruksvård; samt införande av boendestödjare. Sammantaget skulle dessa

innebära kostnadsökningar för 2014 om 1,4 mkr. Som effektivisering framhålls minskade

lokalkostnader (0,5 mkr) genom flyttning från Kummingatan.

Vidare framför enheten sin bedömning att kostnaderna för försörjningsstödet kan minska under 2013

med 1,0 mkr.

De investeringsbehov som tas upp är datorer, projektorer och lärplattform för sammanlagt 80 tkr.

Samhällsutvecklingsenheten

Enheten har i sin skrivelse avseende kommunstyrelsens ansvarsområden fört fram endast en tvingande

förändring, nämligen obudgeterade personalkostnader för år 2013 om 450 tkr.

Vidare redovisas i skrivelsen en satsning på social hållbarhet (0,4 mkr) i enlighet med

kommunfullmäktiges policy.

På investerings- och exploateringssidan framförs följande projekt som bl.a. är av vikt för att öka

befolkningen och förverkliga visionen: Billesholms gård (beslutad); Valleberga 3:247 (beslutad);

centrumplanering; gång- och cykelväg i Ekeby; samt Bjuv 3:3 vid tennishallen. De sammantagna

utgifterna för 2014 är beräknade till 9,7 mkr.

Driftenheten

Enheten har i sin skrivelse fört fram följande tvingande förändringar: asfaltering om 4,5 mkr för att

hålla en rimlig förnyelsetakt; lagstiftning om obligatorisk ventilationskontroll; ökade drifts- och

underhållsbehov på gata/park; dagvattenavgift; samt ändrade krav på inomhusmiljön. Totalt omfattar

dessa kostnader på 5,4 mkr.

Andra önskvärda förändringar är: maskinkostnader för gata/park; översyn av lekplatser;

trafiksäkerhetsåtgärder; generella utredningar; skadegörelse gata/park; ökad hyreskostnad för ny

förskola i Ekeby; samt ökat planerat underhåll på fastigheterna. Den samlade ekonomiska

konsekvensen år 2014 bedöms till 1,1 mkr.

Driftenheten aviserar också prishöjning på 3-4 %.

Enheten listar slutligen de olika investeringsbehov som framkommit, bland annat i maskiner och

fordon, i kommunens fastigheter och i lekutrustning och trafiksäkerhetsåtgärder. Investeringsutgifterna

summeras till 11,9 mkr för 2014.

Räddningstjänsten

I skrivelsen lyfts en tvingande förändringar fram, nämligen att det statliga bidraget för krisberedskap

förändras. Den ekonomiska effekten är ännu inte känd.

10

Vad gäller investeringsbehov lyfter Räddningstjänsten inför 2014 fram behovet av reinvesteringar till

följd av sliten utrustning samt den redan beslutade ledningsplatsen för krisledningsorganisationen.

Sammantaget är det utgifter på 1,6 mkr. Inför 2015 äskas en ny skumkanon för 0,4 mkr.

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret för i sin budgetskrivelse fram följande tvingande förändringar:

personalenheten behöver ett lönekartläggningsverktyg (MIA; 100 tkr); från upphandlingsansvarig

aviseras ökad arbetsbelastning som en följd av nya direktiv från EU respektive staten.

Andra önskvärda förändringar som framhålls från kommunledningskontoret är: att fortsätta

Qlikviewprojektet, att höja friskvårdsbidraget med ytterligare 225 kr till 900 kr, samverkan p it-

området inom 6K; samt att utveckla upphandlingen genom inköp av nya moduler. Sammantaget skulle

kapitalkostnaderna inklusive nya ärendehanteringssystem öka med 0,6 mkr och friskvårdsbidraget

kosta ytterligare 0,2 mkr.

På investeringssidan framhålls behovet av att fortsätta Qlikviewprojektet, LAN-controller för trådlöst

nät, och moduler till upphandlingssystem resp e-handelsportal. Sammantaget uppgår

investeringsutgifterna till 450 tkr.

4.2. Barn- och utbildningsnämnden

De tvingande verksamhetsförändringar som nämnden har framfört är: färre barn i förskolan; pris- och

volymförändringar i gymnasieskolan; ökning av elevantalet i förskoleklass, grundskola och fritidshem;

samt ökade lokalkostnader för den nya förskolan i Ekeby samt en ny modul på Brogårdaskolan. Den

sammanlagda kostnadsförändringen av dessa år 2014 bedömdes bli kostnadsminskningar på 1,2 mkr.

(Det bör noteras här att bedömningen av de tvingande förändringarna reviderades till presentationen

den 3 september och då var beräkningen att BUN:s kostnader skulle öka med 3,7 mkr, främst som en

följd av en annan bedömning av gymnasieskolan och tillkomna kostnader för institutionsplaceringar.)

BUN för också fram andra önskvärda förändringar: studiehandledning på modersmål; ökade

vikariekostnader i förskolan; barnomsorg på nätter och helger; utökat grundbidrag årskurs 1-9;

förstärkning av familjerätten (fler ärenden); breddning av musikskolan; IKT-samordnare för

lärplattform och pedagogik; samt satsningar på utemiljön i förskolor och skolor. Den sammantagna

kostnadsökningen av dessa förslag är beräknad till 12,8 mkr år 2014.

BUN framhåller också behovet av investeringsmedel, totalt 2,2 mkr år 2014, till inventarier, datorer

och smartboards. Ombyggnad av slöjdsalarna på Varagårdsskolan aviseras, men är inte

utgiftsberäknad.

4.3. Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden har inte fört fram några tvingande förändringar inför 2014. Andra

önskvärda förändringar finns däremot: ökade lokalkostnader när biblioteket i Bjuv flyttar; ökat

öppethållande på biblioteken för bl a studerande; och en ökning av assistenttjänst med 37,5 %.

De summerade ekonomiska konsekvenserna för år 2013 av dessa förändringar är 220 tkr i ökade

driftkostnader exklusive den ökade lokalkostnaden för nytt bibliotek. (Det senare har klarnat efter

sommaren och det finns i dag en beräknad kostnadsökning på 2,4 mkr varav 0,4 mkr ska kunna täckas

av intäkter från andra.)

Därutöver rapporteras ett investeringsbehov på 0,8 mkr för att införa självbetjäning på alla bibliotek.

Tekniken heter RFID och finns i andra kommuner i Skåne nordväst. Vidare tillkommer behov av

inventarieinköp för 3,5 mkr till det nya biblioteket.

4.4. Vård- och omsorgsnämnden

Vård och omsorgsnämnden har i sin skrivelse tagit upp följande tvingande verksamhetsförändringar:

volymökningar inom hemtjänsten; åtta nya platser inom särskilt boende; förstärkt bemanning och

biståndsbedömning inom demensboende som en följd av Socialstyrelsens föreskrifter; behovet av

11

uppsökande verksamhet; kompensation för uteblivna intäkter inom korttidsenheten; ökande behov

inom hemsjukvården; volymökningar inom rehabilitering och hjälpmedel; prisökning för färdtjänsten;

hemtagningsteam; delning av gruppboende inom LSS; volymökningar inom daglig verksamhet;

helårseffekt av ny tjänst som enhetschef; volymökningar inom personlig assistans; volymökningar

inom socialpsykiatrin; samt kontorshyra för ny chef. Den sammanlagda kostnadsökningen av dessa

förändringar år 2014 uppgår till 18,7 mkr.

Andra önskvärda förändringar som VON för fram är en satsning på utbildning och handledning för

personliga assistenter. Inför 2015 aviseras behovet av en ny gruppbostad, sex platser, inom LSS.

Kostenheten redogör i sin skrivelse för volymökningar som sker dels på skolorna och dels som en

följd av en ny förskola och fler platser på Varagårdens äldreboende. Dessa leder till ökade kostnader,

bl.a. för 25 % ekonomibiträde.

Nämnden för också fram en del investeringsbehov: sängar, möbler och andra inventarier till nya

platser på särskilt boende; nytt digitalt trygghetslarm i hemtjänsten; nyckelhanteringssystem;

bemanningsverktyg; inventarier till nya lokaler för hemtjänsten och för LSS; samt inventarier och

utrustning. Totalt summerar dessa förslag till 5,25 mkr. Utöver detta finns inom kostenheten

investeringsbehov av att köpa in inventarier och maskiner för 0,35 mkr år 2014.

4.5. Byggnadsnämnden

Det finns, enligt nämnden, inga kända tvingande förändringar, genom lagstiftning, för

Byggnadsnämndens verksamhet under aktuell planperiod. Den nya PBL:en är under

översyn/utvärdering, men om och i så fall hur detta kommer att påverka nämnden är inte känt.

Under planperioden kommer nämndens verksamhetsprogram, Byggreda, att fasas ut och ersättas av

Vision. Under 2014 kommer en konvertering till det nya programmet att kosta ca 150 tkr (investering).

Byggreda kommer att fasas ut under 2015 och 2016, därefter kommer också supporten att försvinna.

Från 2015 kommer konverteringen att öka i pris, prisuppgift saknas. Kapitaltjänstkostnaden för det

nya programmet är beräknad till 34 tkr under det första året.

De utvecklingsområden som nämnden lyfter fram gäller samarbetet inom 6K, där man arbetar på att

tillsätta en samordnare för Geosecma (nytt kartsystem) i syfte att öka driftsäkerheten och minska

sårbarheten. Denna samordning är kostnadsneutral för Bjuv.

12

5. Kommunens mål och styrprinciper (KF:s mål)

5.1. Verksamhetsmål för Bjuvs kommun 2014-2016

Boende, omsorg och trygghet

I ett 20–25-årsperspektiv är målsättningen att Bjuvs kommun ska ha 5 000 fler invånare.

Kvaliteten på gator och gång- & cykelvägar ska höjas i förhållande till statusen år 2012.

Den årliga befolkningsökningen ska uppgå till minst 100 personer.

Egenförsörjningsgraden bland Bjuvs kommuns invånare ska öka jämfört med 2012.

En kvalitetshöjning för utskrivningsklara och demenssjuka personer ska ske 2014 jämfört med 2012.

Fler boendealternativ för personer inom LSS-kretsen ska utvecklas under 2014 och 2015.

Näringsliv och utbildning

I ett 20–25-årsperspektiv är målsättningen att andelen invånare i Bjuvs kommuns befolkning som har

eftergymnasial utbildning ska motsvara riksgenomsnittet samt att det ska ske en nettoökning av

företag i kommunen på 15 %.

Mer än 90 % av föräldrarna ska uppleva att verksamheten i förskolan stimulerar till utveckling och

lärande för deras barn.

Andelen grundskoleelever som klarar målen i alla ämnen ska öka med 3 % årligen.

Inom ramen för energiförsörjningsområdet ska kommunen stödja och främja minst två projekt som

syftar till ett hållbarare samhälle, 2014 – 16.

Miljö, hälsa och natur

I ett 20–25-årsperspektiv är målsättningen att Bjuvs kommun ska vara ett miljö- och klimatsmart

boendealternativ och ett gott exempel på en kommun som har skapat långsiktigt hållbara lösningar

socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Andelen barn och ungdomar i Bjuvs kommun som uppger att de mår bra och känner sig friska ska öka

årligen jämfört med resultaten i 2012 års levnadsvaneundersökning.

Skötseln av kommunens parker och grönområden ska förbättras jämfört med 2012.

Den upplevda tryggheten för kommuninvånarna när man vistas i kommunens parker och grönområden

ska öka.

Personalen i Bjuvs kommun ska uppleva en ökad grad av samverkan och delaktighet.

Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6 % av ordinarie arbetstid.

5.2. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning

Resultaträkningens resultat ska i genomsnitt under perioden 2014-2016 uppgå till 2 % av det s.k.

skattenettot (totala skatteintäkter och statsbidrag inklusive konjunkturstöd och fastighetsavgift).

Kommunens soliditet (eget kapital som andel av totala tillgångar) ska ha en positiv utveckling över

planperioden (2014-16).

5.3. Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning

Styrelse och nämnder skall hålla budget.

Kommunens verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

13

Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få

information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet.

Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur

budgetföljsamhet ska uppnås.

Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärder

genomförs samt redovisa resultatet av dessa.

Styrelse och nämnder ska ha en rättvisande och aktuell redovisning.

14

6. Ekonomiska ramar/ budget 2014 och plan 2015-16

Utgångspunkt för budgeten år 2014 och planen för 2015-2016 är innevarande års (2013) budget.

Hänsyn har tagits till de slutsatser som kan dras av bokslutet 2012 och de utfallsprognoser som gjorts

under innevarande år. Delårsrapporten innehöll en utfallsprognos som pekade på ett negativt resultat

för 2013 på -7,3 mkr, varav den skattefinansierade verksamheten stod för -13,0 mkr och va-

verksamheten +5,7 mkr. Detta prognostiserade resultat inkluderade inte den engångsintäkt i form av

återbetalda premier från AFA Försäkring på 10,7 mkr som kommer att betalas ut senare i år.

Helårsprognosen inklusive denna post skulle ge ett resultat på +3,4 mkr totalt.

Personalkostnaderna, som för 2012 beräknas uppgå till ca 515 mkr, utgör den tyngsta utgiftsposten i

kommunens samlade budget och svarar för ca 63 % av bruttokostnaden. Beräkningarna för 2014-2016

bygger på årliga avtalsenliga löneökningar med ca 2,5 procent per år. Medlen för att täcka

löneökningarna budgeteras på finansförvaltningen (kommunstyrelsen) och när utfallen är kända

kommer det att göras en ramjustering. Kompensation för 2013 års löneöversyn är utlagd i nämndernas

och avdelningarnas ramar. Det innebär att verksamheternas budgetramar åren 2014-2016 grundar sig

på löner i 2013 års nivå.

Någon generell uppräkning av nämnders och styrelsers budgetanslag har inte gjorts med hänsyn till

inflation. Nämnderna ska bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och

beakta den i sina internbudgetar.

De interna hyrorna har inte reviderats, men eventuellt föreligger behov av att göra det. Det skulle då

kunna leda till att ramarna behöver justeras inför 2014. Därför ges ekonomichefen i uppdrag att vid

behov skriva fram ett ärende om sådana justeringar av ramarna till följd av ändrade internhyror.

Styrelsen/nämnderna tilldelas en budgetram (skattefinansiering) som fastställs av kommunfullmäktige

för styrelse/nämnd, vilket således är anslagsbindningsnivån om inte annat uttryckligen anges i

fullmäktiges budget. I skattefinansieringen inkluderas kapitalkostnader (avskrivningar och intern

ränta). Eventuella överskott på kapitalkostnaderna får inte användas till andra ändamål. Den tilldelade

skattefinansieringen är likvärdig med de nettokostnader som styrelsen/nämnden förväntas redovisa vid

varje årsslut. Nämnderna ska tillämpa bruttobudgetering och bruttoredovisning för att uppnå

jämförbarhet mellan budget och bokslut.

Kommunfullmäktige beslutar om vilka verksamheter som ska bedrivas i nämnder och styrelser då

detta är en principiell fråga. Det innebär att nämnderna inte kan inrätta eller dra in hela verksamheter

utan beslut av kommunfullmäktige. Även andra principiella frågor beslutas av fullmäktige.

Kommunfullmäktiges mål (avsnitt 5) är överordnade och preciseras här vad gäller respektive nämnds

verksamhet.

Nedan anges nettokostnader (summan av bruttointäkter och bruttokostnader) med minustecken före

beloppen. En negativ ramförändring innebär alltså en ökad nettokostnad, en positiv att

nettokostnaderna minskar.

15

6.1. Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige (KF) är kommunens högsta beslutande organ och består av 31 ledamöter.

Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Det gäller bl a budget, skatt,

taxor och avgifter. Fullmäktige bestämmer också vilka nämnder som skall finnas och vad nämnderna

ska göra samt utser ledamöter till nämnderna. Fullmäktige sammanträder en gång i månaden förutom i

juli.

Utöver kommunfullmäktige redovisas här valnämnden, revisionsnämnden och överförmyndar-

nämnden. Kostnaderna för överförmyndarverksamheten däremot redovisas under kommunstyrelsen.

Budgetram

Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för 2013 som beslutats och som

inkluderar kommunfullmäktige, valnämnd, överförmyndarnämnd och kommunrevision.

Tabell 9: Förslag till budget

(tkr) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016

Rambudget 2013 -1 944 -1 944 -1 944

Allmänna val -300 0 0

Löneöversyn 2013 -13 -13 -13

Ny ram -2 257 -1 957 -1 957

År 2012 kostade kommunfullmäktige och de tre nämnderna 1 925 tkr. Prognosen för 2013 är ett utfall

på hela året på 1 944 tkr.

År 2014 kommer det att hållas allmänna val och därför finns ett tillskott på 300 tkr.

16

6.2. Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen (KS) ska samordna och leda förvaltningen av kommunens angelägenheter. KS

bereder ärenden till kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. KS ska ha uppsikt över samtliga

verksamheter samt ansvar för kommunens utveckling och ekonomi.

Enligt den nya organisationen som gäller från och med den 1 oktober 2013 är kommunstyrelsens

förvaltning indelad i tre operativa avdelningar – arbete & tillväxt, räddningstjänsten och drift- och

fastighetsavdelningen. Utöver det finns olika stödfunktioner, som vi här redovisar gemensamt.

Om det i någon av kommunstyrelsens enheter när internbudgetarna ska utformas uppkommer ett

väsentligt budgetutrymme till följd av att förutsättningarna ändrats får detta utrymme inte förbrukas

för annan verksamhet inom enheten, utan ska budgeteras centralt inom kommunstyrelsen för

oförutsedda utgifter.

6.2.1. Stödfunktioner inom kommunstyrelsens förvaltning

Enligt den nya organisationen som gäller från och med den 1 oktober 2013 består kommunstyrelsens

förvaltning bland annat av olika stödfunktioner – personalavdelningen, ekonomiavdelningen, it-

avdelningen, administrativa avdelningen samt en stab. Det innebär att det tidigare

kommunledningskontoret slås ihop med större delen av kommunstyrelsens del av

samhällsutvecklingsenheten.

Administrativa avdelningen svarar för ärendeberedning och sekreterarskap i kommunfullmäktige,

kommunstyrelsen och dess arbetsutskott samt valnämnden. Under denna avdelning sorterar också

växel/reception, vaktmästeri och arkiv. Ekonomiavdelningen arbetar med budget och ekonomisk

planering, bokslut och årsredovisning, in- och utbetalningar, debiteringar och kravverksamhet m.m.

Personalavdelningen ansvarar för personaladministrativa strategier, organisationsfrågor, personal- och

lönepolitik, rekrytering, personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor. It-avdelningen svarar för

kommunens nätverk, datorer, telefoni, it-strategi m.m. I staben handläggs ärenden som rör

överförmyndarverksamheten, upphandlingar, exploateringar, samhällsplanering, näringsliv, turism,

kommunikation, marknadsföring och hållbarhetsfrågor. Kostnaderna för kommunstyrelsen och dess

arbetsutskott ingår också.

Budgetram

Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för 2013 som beslutats och som

alltså inkluderar kommunledningskontoret och samhällsutvecklingsenheten.



Ram2013 kommunledningskontoret -29 435 -29 435 -29 435

Ram 2013 samhällsutvecklingsenheten -8 254 -8 254 -8 254

Ökade kapitalkostnader -116 -116 -116

Löneöversyn 2013 -491 -491 -491

Förändring av ny organisation 351 351 351

Minskad ram 950 950 950

Ny ram -36 995 -36 995 -36 995

Nettokostnaderna i 2012 års bokslut var för kommunledningskontoret 26 442 tkr och för

samhällsutvecklingsenheten 8 348 tkr. Det prognostiserade underskott för 2013 är enligt

delårsrapporten 225 tkr på samhällsutvecklingsenheten.

Inför 2014 tillförs stödfunktionerna kompensation för löneöversyn 2013 samt ökade kapitalkostnader.

Förändringarna av den nya organisationen är att ramen minskas med 351 tkr som en följd av att tre

befattningar flyttas. Slutligen minskas ramen med 950 tkr.

17

6.2.2. Räddningstjänsten (KS)

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för planering enligt Lag om skydd mot olyckor och

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

beredskap. Räddningstjänsten har ansvaret för att samordna detta arbete direkt under

kommunstyrelsen. Räddningstjänstens ansvarsområde är sotnings-, tillstånds-, tillsyns-, utrycknings-,

samt förebyggande, rådgivande, och skadeavhjälpande verksamhet.

Budgetram

Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för 2013 som beslutats.



Rambudget 2013 -6 771 -6 771 -6 771

Minskade kapitalkostnader 62 62 62

Löneöversyn 2013 -98 -98 -98


Ny ram -6 637 -6 637 -6 637

Nettokostnaderna 2012 uppgick till 6 715 tkr. Prognosen för 2013 är, enligt delårsrapporten, att

budgeten på 6 771 tkr hålls.

Räddningstjänsten föreslås få kompensation för löneöversynen 2013, avdrag för minskade

kapitalkostnader samt i övrigt en minskad ram med 170 tkr.

6.2.3. Avdelningen för arbete och tillväxt (KS)

Kommunstyrelsen ansvarar även för arbetsmarknads- och integrationsfrågor samt vuxenutbildning.

Avdelningen för arbete och tillväxt ligger således under kommunstyrelsen och rapporterar till dess

utskott för arbete och tillväxt. Avdelningens/utskottets verksamheter är:

vuxen- och försörjningsstöd, som arbetar med stöd till vuxna, framför allt missbrukare och

ekonomiskt bistånd till enskilda och familjer,

integrationsfrågor,

gemensam administration för tre förvaltningar på Almliden,

Futurum, som arbetar med vuxenstudier, yrkesvux, svenska för invandrare, särvux och viss

uppdragsutbildning samt på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden verkställer

gymnasieskolans individuella program.

Arbetsmarknadsenheten, som har till uppdrag att stödja deltagare från arbetsförmedlingen och

socialtjänsten att så snabbt som möjligt bli självförsörjande genom arbete eller studier,

samordningsansvar för kommunens insatser inom Bjuvsam.

Budgetram




Rambudget 2013 -46 492 -46 492 -46 492


Löneöversyn 2013 -663 -663 -663

Förändring av ny organisation -526 -526 -526

18

Minskad ram 1 170 1 170 1 170

Ny ram -46 530 -46 530 -46 530

Nettokostnaderna i bokslutet 2012 slutade på 46 871 tkr. Enligt delårsrapporten 2013 väntas året sluta

enligt budget.

Inför 2013 föreslås några förändringar. Avdelningen tillförs kompensation för ökade kapitalkostnader,

löneöversynen 2013 och förändringar som en följd av den nya organisationen från den 1 oktober.

Utöver det minskas ramen med 1 170 tkr.

6.2.4. Drift- och fastighetsavdelningen (KS)

Inom kommunstyrelsens ansvarsområde ligger även de tekniska frågorna som t ex kommunens vatten-

och avloppsverk, gator, parker, trafik, och fastigheter.

Drift- och fastighetsavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunala vägar, gator och gång-

och cykelvägar; drift och underhåll av allmän platsmark; den kommunala städverksamheten; drift och

underhåll av kommunala fastigheter samt de avtal som kommunen har med andra fastighetsägare, t ex

Bjuvsbostäder; drift och underhåll av bad- och sportanläggningar; samt va-verksamheten

(beställarfunktion mot NSVA).

Budgetram




Rambudget 2013 -35 179 -35 179 -35 179

Ökade kapitalkostnader - 918 -918 -918

Löneöversyn 2013 -269 -269 -269

Minskat anslag för asfaltering 1 500 1 500 1 500

Minskad ram -380 -380 -380

Ny ram -34 486 -34 486 -34 486

I bokslutet för 2012 redovisade dåvarande driftenheten nettokostnader på 43 047 tkr. Av det stod

fastighetsenheten för nettokostnader på 3 050 tkr. Städenheten gjorde ett resultat på +62 tkr.

Inför 2013 gjordes internhyrorna om och ramförändringar genomfördes så att fastighetsenheten

exklusive idrottsanläggningarna 2013 har nollbudget. Prognosen för fastighetsenheten år 2013 är

enligt budget, d.v.s. ett nollresultat. Även städenheten räknar med ett resultat i balans. Hela

avdelningen har en prognos på -1,2 mkr, vilket huvudsakligen hänför sig till gator och vägar.

Inför 2014 kompenseras avdelningen för löneöversynen 2013 samt ökade kapitalkostnader, vilket

främst är en följd av att den planskilda korsningen aktiveras. Avskrivningarna för denna uppgår till

713 tkr årligen och 2014 är räntekostnaden 777 tkr. Asfalteringsanslaget minskas med 1,5 mkr.

Generellt minskas ramen med ytterligare 380 tkr.

Beräkningarna av kapitalkostnaderna pekar på att internhyrorna kan behöva revideras inför 2014.

Därför ges ekonomichefen i uppdrag att vid behov återkomma med ett förslag till ramförändringar

som en följd av att internhyrorna revideras.

6.2.5. Finansförvaltning

I finansförvaltningen ingår för det första den samlade statliga intäktssidan för kommunen, d.v.s.

skatteintäkter, statsbidrag och avgifter inom utjämningssystemet samt kommunal fastighetsavgift. I

tabellen nedan framgår de budgeterade intäkterna för åren 2013-2016.

19

De i tabellen nedan redovisade beloppen är enligt de prognoser som SKL lämnat för Bjuvs kommun i

oktober 2013 med justering av skatteintäkterna för befolkningsantalet. I tabellen ingår således

effekten, enligt SKL, av det förslag till ny kostnadsutjämning som riksdagen väntas besluta om i slutet

av 2013. Den budget som lagts utgår från att förslaget blir antaget av riksdagen och träder i kraft den 1

januari 2014.

Tabell 15: Budgeterade skatteintäkter, statsbidrag och fastighetsavgift , 2013-16

(tkr) 2013 2014 2015 2016

Skatteintäkter 487 046 504 942 526 644 547 337

Inkomstutjämning 187 227 181 499 188 579 198 592

Kostnadsutjämning inkl nytt förslag -4 979 16 350 16 526 16 695

Regleringsbidrag 6 882 3 154 2 267 -1 949

Strukturbidrag 1 547 1 564 1 580

LSS-utjämning -20 079 -20 062 -20 278 -20 486

Kommunal fastighetsavgift 26 928 27 015 27 015 27 015

Summa statliga intäkter 683 025 714 445 742 317 768 784

Det är viktigt att komma ihåg att den samlade intäktssidan är en prognos, som troligen kommer att

förändras och att förändringen kan bli både negativ och positiv. Om konjunkturutvecklingen det

närmaste 1-1,5 året blir markant sämre än vad som antas i prognosen från SKL finns det risk att

intäkterna till kommunen också hamnar en bit lägre än vad som budgeterats.

För det andra ingår i finansförvaltningen det s.k. finansnettot, d.v.s. de externa räntekostnader och -

intäkter som kommunen betalar, huvudsakligen på sina lån. Räntekostnaderna har sjunkit under 2012

och 2013som en följd av lägre räntor och inför 2014 kommer därför kostnaderna att ligga lägre än

tidigare. En viss ökning är beräknad för 2015 och 2016 mot bakgrund av omfattningen på

investeringsbudgeten. Med i beräkningen finns också borgensavgift och utdelning från Bjuvsbostäder

AB.

Resten av finansförvaltningen är huvudsakligen pensionskostnader, löneökningar och den interna

intäktsränta som utgör en del av kapitalkostnaden för kommunens verksamheter.

Tabell 16: Övrig budget för finansförvaltningen, 2013-2016

(tkr) 2013 2014 2015 2016

Pensionskostnader -13 891 -13 600 -13 600 -13 600

Internränta 13 492 14 174 14 174 14 174

Övrigt -1 681 -803 -803 -803

Finansnetto -4 800 -3 430 -3 880 -4 330

S:a exkl löneökning -6 880 -3 659 -4 109 -4 559

Löneökningar (ackumulerat) -6 131 -7 078 -18 878 -30 978

S:a finansförvaltningen övrigt -13 011 -10 737 -22 987 -35 537

De löneökningar som budgeteras på finansförvaltningen ska sedan fördelas i verksamheternas ramar.

Löneöversynen 2013 är avslutad och kompensationen för dessa löneökningar läggs ut i ramen för de

olika förvaltningarna och avdelningarna. Det innebär att verksamheternas budgetramar åren 2014-

2016 grundar sig på löner i 2013 års nivå. Fördelningen av 2014 års löneökningar kommer att skrivas

fram för nytt beslut när utfallet av löneöversynen föreligger.

20

6.3. Byggnadsnämnd

Byggnadsnämnden ansvarar för frågor om byggande och fastighetsbildning, planfrågor samt

övervakar efterlevnaden av plan- och bygglagen, föreskrifter och beslut. Byggnadsnämnden prövar

vidare ansökningar om bygg-, rivnings- och marklov samt ansvarar även för kommunens kart- och

mätverksamhet. Bevarandefrågor, kulturminnesvård och namngivning ingår också i nämndens ansvar.

Från och med den 1 oktober har byggnadsnämnden en egen förvaltning, byggnadsförvaltningen.

Nämnden har åter ansvar för planfrågorna, som tidigare handlades av samhällsutvecklingsenhetens åt

kommunstyrelsen.

Budgetram

Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för 2013 som beslutats för

nämnden.



Rambudget 2013 -2 353 -2 353 -2 353


Löneöversyn 2013 -58 -58 -58

Förändringar av ny organisation 175 175 175


Ny ram -2 234 -2 234 -2 234

Nettokostnaderna 2012 uppgick enligt bokslutet till 2 627 tkr. Enligt delårsrapporten 2013

prognostiseras ett mindre överskott på 137 tkr.

Inför 2014 kompenseras nämnden för ökade kapitalkostnader och löneöversynen 2013. Den nya

organisationen innebär att befattningen som planarkitekt ingår i byggnadsförvaltningen, medan en

befattning med inriktning mot samhällsplanering övergår till staben inom kommunstyrelsens

förvaltning.

21

6.4. Barn- och utbildningsnämnd

I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsansvar ingår förskola, förskoleklass, grundskola,

gymnasieskola, gymnasiesärskola, obligatorisk särskola, skolbarnomsorg, musikskola, elevhälsan,

fritidsgårdar och socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp.

Verksamheten är organiserad i fyra geografiska områden – Billesholm, Ekeby, Bjuv västra och Bjuv

östra – samt stöd- och samordningsenheten, som består av elevhälsan, fritidsgårdar, familjecentraler

och socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp.

Budgetram


nämnden.



Rambudget 2013 -343 203 -343 203 -343 203


Löneöversyn 2013 -4 712 -4 712 -4 712

Digitalisering av skolan -1 500 -1 500 -1 500

Ökad ram -4 700 -4 200 -4 200

Ny ram -354 244 -353 744 -353 744

Utfallet för nettokostnaderna 2012 blev 344 853 tkr. Drygt 1 mkr av detta underskott bestod av extra

utgifter för AFA-medel. Exklusive dessa extra kostnader var budgetavvikelsen -9,4 mkr. Prognosen

för helåret 2013 som tagits fram i delårsrapporten visar på ett underskott på 11,0 mkr.

Förändringarna i BUN:s budget inför 2014 är bland annat volymförändringar. Elevantalet i åldern 6-15

år väntas stiga något och därmed kostnaderna i förskoleklass, grundskola och fritidshem. I förskolan

däremot väntas barnantalet sjunka något. Antalet gymnasieelever blir också färre, men samtidigt ökar

priserna så att kostnaderna bedöms öka något. Kostnaderna ökar p.g.a. fler institutionsplaceringar och

ny förskola i Ekeby. Mot bakgrund av detta och årets stora underskott förstärks därför budgeten 2014

med 4 700 tkr. I övrigt kompenseras BUN för ökade kapitalkostnader och löneöversynen 2013.

En särskild satsning görs på ökad digitaliseringen av skolan, ett pedagogiskt projekt. Syftet är öka

måluppfyllelsen genom att alla elever får tillgång till och lär sig använda modern digital teknik, t.ex.

läsplattor. Dels handlar det om att öka tillgången på läsplattor, och dels om att ge lärarna

kompetensutveckling i hur den digitala tekniken används i den dagliga undervisningen på bästa sätt.

Digitaliseringen av skolan behöver inledas med en kartläggning av både tekniska och pedagogiska

förutsättningar. Satsningen ska ses långsiktigt och stödja högre måluppfyllelse i hela kommunen.

22

6.5. Kultur- och fritidsnämnd

Kultur- och fritidsnämnden är huvudman för bibliotek, museer, lotteritillstånd och föreningsbidrag.

Nämnden har verksamhets- och avgiftsansvar för kommunens badanläggningar. I nämndens ansvar

ingår vidare uthyrning av föreningslokaler, föreningskontakter, kulturfrågor och arrangemang.

Från den 1 oktober 2013 har kultur- och fritidsnämnden en egen förvaltning, kultur- och

fritidsförvaltningen.

Budgetram


nämnden.



Rambudget 2013 -13 500 -13 500 -13 500


Löneöversyn 2013 -135 -135 -135

Lokalkostnad, nytt bibliotek i Bjuv -2 000 -2 000


Ny ram -13 331 -15 331 -15 331

2012 års nettokostnader slutade på 12 923 tkr. Prognosen för 2013 är att budgeten hålls.

Inför 2014 föreslås två tillskott till nämndens budget, dels för ökade kapitalkostnader och dels

löneöversynen 2013. Slutligen minskas ramen med 340 tkr.

Inför 2015 tillkommer så kompensation för ökade lokalkostnader i det nya biblioteket.

23

6.6. Vård- och omsorgsnämnd

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för äldreomsorg, handikapp- och psykiatriomsorg, kommunal

hälso- och sjukvård och bedriver verksamhet i enlighet med Socialtjänstlagen (SOL), Lagen om stöd

och service (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen och Bostadsanpassningsbidrag och

Livsmedelslagen.

Äldreomsorgen består bland annat av tre särskilda boenden (ett i varje kommundel), hemtjänst,

uppdelad i två områden (Bjuv respektive Billesholm och Ekeby), hemsjukvård, rehabilitering,

korttidsvård, kultur i vården och anhörigstöd, samt myndighetsutövning och administration.

Handikapp- och psykiatriomsorgen består bland annat av insatser enligt LSS och LASS (lag om

assistansersättning) för barn och vuxna, insatser inom socialpsykiatrin, externa placeringar, samt

myndighetsutövning och administration.

Budgetram


nämnden.



Rambudget 2013 -179 686 -179 686 -179 686


Löneöversyn 2013 -4 184 -4 184 -4 184

Ökad ram -12 700 -23 300 -23 300

Ny ram -196 916 -207 516 -207 516

I 2012 års bokslut noterades nämnden för nettokostnader på 173 675 tkr, vilket inkluderade 1,0 mkr i

extra kostnader på AFA-medel. Budgetavvikelsen var exkl AFA-kostnader -1,2 mkr. I delårsrapporten

2013 redovisade nämnden en helårsprognos på -7,6 mkr.

Vård- och omsorgsnämnden föreslås tillföras kompensation för dels ökade kapitalkostnader och dels

löneöversynen 2013. Vidare tillförs nämnden 12,7 mkr år 2014 och i plan ytterligare 10,6 mkr år 2015.

Huvudförklaringen till underskottet år 2013 är att hemtjänstbehoven ökat kraftigt från hösten 2012.

Dessa behov ligger nu på en markant högre nivå än budgeterat, vilket förklarar en stor del av tillskottet

år 2014. Även hemsjukvården och korttidsverksamheten behöver tillskott.

De ökade behoven ställer krav på att verksamheterna kan anpassa sig utifrån aktuell situation. Det kan

gälla köp av platser i särskilda boenden, fler platser på korttidsboende, eller tillfälligt ökade behov

inom hemtjänsten. I detta sammanhang måste särskilt beaktas väntetiderna till särskilt boende.

Budgettillskottet ska ge verksamheterna möjlighet att klara de krav som uppkommer därvidlag.

Bedömningen inför år 2015 är att antalet platser på särskilda boenden behöver utökas med åtta. Detta

år väntas också Socialstyrelsens nya föreskrifter om förstärkt bemanning i demensboenden träda i

kraft.

6.6.1. Kostenheten

Under Vård- och omsorgsnämnden ansvar finns också Kostenheten, som sköter kommunens

måltidsverksamhet. Denna enhet ska vara självfinansierad och har därför ingen skattefinansiering.

Dess kostnader tas ut på interndebitering av måltiderna.

Kostnadsförändringarna för enheten avseende kapitalkostnader visar på en genomsnittlig

kostnadsökning på 0,5 %. För att täcka denna föreslås att enheten beviljas en prishöjning på 0,5 %, för

vilken VON och BUN kompenseras. Någon prishöjning för ökade priser och löner 2014 beviljas inte.

24

Kvaliteten på maten skall vara densamma oavsett var den tillagas. Med hjälp av en enkät skall man

kunna mäta hur man upplever maten.

25

6.7. Avgiftsfinansierad verksamhet

Den avgiftsfinansierade verksamheten avser vatten och avlopp (va). Drift och underhåll samt

avgiftsdebitering sköts sedan oktober 2010 av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA).

Den senaste höjningen av taxan trädde i kraft den 1 april 2013. Bedömningen är att taxan lämnas

oförändrad för år 2014.

Bakgrunden är också att 2010 slutade med en betydande förlust i den här verksamheten, -10,3 mkr.

Den ackumulerade förlusten under perioden 2007-2011 uppgår till 22,2 mkr, varav 2010-2011 står för

11,3 mkr. Mot bakgrund av förlusten 2010 beslutade Kommunfullmäktige i budget för 2011 att va-

verksamheten de närmaste åren ska budgetera överskott för att på så sätt kunna återställa förlusterna,

som täckts med skattemedel. 2011 slutade emellertid med en ny förlust på knappt 1,0 mkr, men 2012

blev utfallet ett positivt resultat på 3,4 mkr. Prognosen för 2013 är ett överskott på 5,7 mkr. I denna

budget föreslås att kommunfullmäktige förnyar beslutet om resultatkrav för att under 2014 återställa

de resterande förlusterna från 2010-2011.

Budgetram

I avsnitt 7.2. redovisas en resultaträkning. Här redovisas endast det resultatkrav som finns för denna

verksamhet.



Resultatkrav 2013 3 500 0 0

Förändrat resultatkrav 0 0 0

Nytt resultatkrav 3 500 0 0

I den resultatbudget för va-verksamheten som återfinns i avsnitt 7.2. har tagits hänsyn till den

investeringsnivå som föreslås, de förändringar i kapitalkostnaderna som blir följden, samt det

budgeterade resultatkravet.

26

6.8. Investeringsbudget

Den investeringsbudget som föreslås här omfattar totalt 43,5 mkr, vilket kan jämföras med 2013 års

budget på 59,6 tkr. Det är således drygt 16 mkr mindre 2014 och denna volym är något högre än det

finansieringsutrymme (41,2 mkr) som kommunen själv genererar genom avskrivningar och resultat.

Det som skiljer 2014 från 2013 är bland annat den stora inkomst från Trafikverket som väntas 2014.

Det är betalning för järnvägsbron inom ramen för projektet planskild korsning. Det gör att

nettoinvesteringarna sjunker för 2014. 2013 finns i budget i stället stora utgifter både för planskild

korsning och för ny förskola i Ekeby som saknas 2014.

Va-investeringarna för 2014 på 15,0 mkr följer den volym som lagts i budget 2013. Det är en betydligt

högre nivå än tidigare år och det ligger också långt över det utrymme som va-verksamheten själv

genererar genom resultat och avskrivningar (8,2 mkr).

Bland de större projekten 2014 märks exploateringen av Billesholms gård 9:3 på 11 mkr, ett projekt

som fortsätter 2015-2016. Gatubelysning är ett annat flerårigt projekt som startar 2014 med 4 mkr för

utbyte av gamla lampor till nya mer energieffektiva.

Investeringsnivån stiger sedan för 2015, då det saknas större investeringsbidrag och de nämnda

projekten väntas fortsätta. För 2015 väntas därutöver utrustningen till det nya biblioteket i Bjuv kosta

4,6 mkr. Det finns ytterligare åtminstone ett större projekt som kan innebära större utgifter dessa år,

nämligen en renovering av Brogårdaskolan (”Skolor, kommundel Bjuv”).

27

7. Ekonomisk sammanställning

I de följande tabellerna finns sammanställning av driftbudgetramar, resultaträkning, balansräkning och

kassaflödesanalys för det närmaste året, 2014, och för de två år som följer i planen, 2015-2016.

Jämförelser görs också med innevarande budgetår, 2013, och 2012 års bokslut. Slutligen redovisas

också investeringsplanen.

7.1. Driftbudgetramar 2014-2016

Tabell 22: Driftbudgetramar 2014-2016

(tkr) Utfall 2012

Budget 2013

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Kommunfullmäktige -1 925 -1 944 -1 944 -2 257 -1 957 -1 957

Byggnadsnämnden -2 627 -2 353 -2 216 -2 234 -2 234 -2 234

Barn- och utbildningsnämnden -344 852 -343 203 -354 173 -354 244 -353 744 -353 744

Kultur- och fritidsnämnden -12 923 -13 500 -13 500 -13 331 -15 331 -15 331

Vård- och omsorgsnämnden -173 675 -179 686 -187 286 -196 916 -207 516 -207 516

Kostenheten 87 0 100 0 0 0

Kommunstyrelsen

* Utskottet för arbete och tillväxt -46 871 -46 492 -46 492 -46 530 -46 530 -46 530

* Samhällsutvecklingsenheten -8 349 -8 254 -8 479 0 0 0

* Driftenheten -43 047 -35 179 -36 411 -34 486 -34 486 -34 486

* Räddningstjänsten -6 715 -6 771 -6 771 -6 637 -6 637 -6 637

* KS, övrigt/stödfunktioner -26 442 -29 435 -29 435 -36 995 -36 995 -36 995

S:a skattefinansierad verksamhet -667 340 -666 817 -686 607 -693 630 -705 430 -705 430

Avgiftsfinansierad verksamhet

Vatten och avlopp (va) 3 410 3 500 5 709 3 500 0 0

SUMMA STYRELSE OCH NÄMNDER

-663 930 -663 317 -680 898 -690 130 -705 430 -705 430

Kommungemensamt

Pensionskostnader -36 619 -13 891 -14 661 -13 600 -13 600 -13 600

Intern ränta 13 375 13 492 13 209 14 174 14 174 14 174

Ej beslutade löneökningar

-6 131 -8 738 -7 078 -18 878 -30 978

Övrigt 36 058 -1 681 -657 -803 -803 -803

SUMMA VERKSAMHETER -651 116 -671 528 -691 745 -697 437 -724 537 -736 637

Finansiering

Skatter och statsbidrag 664 807 683 025 687 820 714 445 742 317 768 784

Finansiella intäkter 7 065 5 350 5 750 5 750 5 750 5 750

Finansiella kostnader -11 574 -10 150 -9 150 -9 180 -9 630 -10 080

S:a skatter och finansnetto 660 298 678 225 684 420 711 015 738 437 764 454

RESULTAT FÖRE EXTRAORD POSTER

9 182 6 697 -7 325 13 578 13 900 27 817

varav skattefinansierad verksamhet 5 772 3 197 -13 034 10 078 13 900 27 817

Nettokostnadsförändring, totalt

6,2% 0,8% 3,9% 1,7%

Resultat som andel av skattenettot

1,4%

-1,1% 1,9% 1,9% 3,6%

28

7.2. Resultaträkningar 2014-2016

Tabell 23: Resultaträkning 2012-2016, total kommunal verksamhet

(tkr) Utfall 2012

Budget 2013

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Verksamhetens intäkter 162 101 142 044 148 005 149 000 148 500 150 000

Verksamhetens kostnader -787 127 -787 485 -814 619 -818 797 -839 065 -843 508

Avskrivningar -26 189 -26 079 -25 127 -27 640 -29 280 -30 970

S:a verksamhetens nettokostnader -651 215 -671 520 -691 741 -697 437 -719 845 -724 478

Skatteintäkter 480 492 493 326 494 496 504 942 526 644 547 337

Statsbidrag och utjämning 184 315 189 699 193 324 209 503 210 981 209 288



Resultat före extraord. poster 9 182 6 697 -7 325 13 578 13 900 27 817

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0

ÅRETS RESULTAT 9 182 6 697 -7 325 13 578 13 900 27 817

Nyckeltal

Årets resultat i % av skattenettot* 1,4% 1,0% -1,1% 1,9% 1,9% 3,7%

Nettokostnaderna i % av skattenettot* 98,0% 98,3% 100,6% 97,6% 97,6% 95,8%

* Skattenettot avser summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften.

Det totala resultatet för år 2014 beräknas till 13 578 tkr, vilket utgör 1,9 % av det s.k. skattenettot

(summan av skatteintäkter och generella statsbidrag). Den skattefinansierade delen budgeteras till

10 078 tkr.

Tabell 24: Resultaträkning 2012-2016, skattefinansierad verksamhet

(tkr) Utfall 2012

Budget 2013

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016



Avskrivningar -21 631 -21 952 -21 000 -22 950 -23 900 -24 900

S:a verksamhetens nettokostnader -657 214 -677 870 -700 284 -704 187 -723 395 -728 228

Skatteintäkter 480 492 493 326 494 496 504 942 526 644 547 337

Statsbidrag och utjämning 184 315 189 699 193 324 209 503 210 981 209 288



Resultat före extraord. poster 5 772 3 197 -13 034 10 078 13 900 27 817


ÅRETS RESULTAT 5 772 3 197 -13 034 10 078 13 900 27 817

Nyckeltal

Årets resultat i % av skattenettot 0,9% 0,5% -1,9% 1,4% 1,9% 3,7%

Nettokostnader i % av skattenettot 98,9% 99,2% 101,8% 98,6% 98,1% 96,2%

29

Tabell 25: Resultaträkning 2012-2016, va-verksamhet

(tkr) Utfall 2012

Budget 2013

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016



Avskrivningar -4 558 -4 128 -4 128 -4 690 -5 380 -6 070

S:a verksamhetens nettokostnader 5 999 6 350 8 543 6 750 3 550 3 750

Finansiella intäkter 88 0 15 0 0 0


Resultat före extraord. poster 3 410 3 500 5 709 3 500 0 0


ÅRETS RESULTAT 3 410 3 500 5 709 3 500 0 0

Resultatet i den avgiftsfinansierade delen budgeteras till 3 500 tkr i syfte att under 2014 hämta hem

resten av förlusterna från åren 2010-2011.

7.3. Balansräkning 2014-2016

Tabell 26: Balansräkning 2012-2016

Utfall 2012

Budget 2013

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

· immateriella 5 131 4 266 4 266 3 402 2 538 1 674

· materiella 379 694 412 241 415 046 432 791 453 905 463 984

· finansiella 185 575 183 561 183 790 182 005 180 220 178 435

Omsättningstillgångar 108 944 71 124 84 170 83 195 83 220 83 245

S:a tillgångar 679 344 671 192 687 273 701 394 719 884 727 339

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER

Eget kapital -219 715 -236 383 -228 983 -242 561 -256 462 -284 279

· varav årets resultat -9 182 -6 697 -9 268 -13 578 -13 900 -27 817

Avsättningar -2 149 -1 905 -2 089 -1 988 -1 948 -1 929

Skulder

· långfristiga -322 540 -335 336 -319 280 -316 020 -312 760 -309 500

· kortfristiga -134 940 -97 568 -136 921 -140 825 -148 714 -131 631

S:a eget kapital, avsättningar och skulder

-679 344 -671 192 -687 273 -701 394 -719 884 -727 339

Soliditet 32,3% 35,2% 33,3% 34,6% 35,6% 39,1%

Balansräkningen för 2014-2016 är ett resultat av i huvudsak dels budgeterade resultat och

investeringar, dels de beräknade avskrivningarna och dels antaganden om amorteringar och upplåning.

För kommentar till soliditetens utveckling, se avsnitt 3.4. Finansiell analys ovan.

30

7.4. Investeringsbudget för 2014 och plan 2015-2016

Tabellen nedan visar budget och prognos för 2013 samt förslag till budget 2014 och plan 2015-2016.

Tabell 27: Investeringsbudget 2014 och plan 2015-2016

(tkr) Ansvar Budget

2013 Prognos

2013 Budget

2014 Plan 2015

Plan 2016

Skattefinansierat exkl exploatering

Qlikview Ek.chef 60 60 150

GC Norr Ekeby Skola Tekn.chef 300 0

GC-väg, Ekeby Tekn.chef

600

Nya Lindallén Tekn.chef 120 120

Investeringar KS KS-chef 600 0 700 700 700

LAN-controller för trådlöst nät It-chef

200

Smartboards sammanträdesrum It-chef 45 0

Öppna nätverk på publika platser It-chef

50

Nytt ärendehanteringssystem KS-chef 1 500 1 200

Planskild korsning Storgatan Plan.chef 10 900 12 900 -9 000

Utredning, Söderåsbanan Plan.chef 100 100

Skolor, kommundel Bjuv Tekn.chef 500 500 300 xxxx xxxx

Bibliotek/kulturhus KoF-chef 500 0

Renovering av kommunhuset Tekn.chef 500 500 1 000 2 000

Brandlarm, kommunhuset Rädd.chef 100 50

Besluts- och ledningsstöd Rädd.chef 202 202

Kommunal ledningsplats Rädd.chef

1 486

Reinvesteringar, räddningstjänsten Rädd.chef

75 75 75

Vatten- och skumkanon Rädd.chef

400

Central lekplats/skateboardpark Tekn.chef 1 000 1 000 2 500

Nytt verksamhetssystem BN-chef

150

Nytt kartsystem, GIS BN-chef 250 250

RFID, självbetjäning alla bibliotek KoF-chef

800

Inventarier till nytt bibliotek KoF-chef

4 600

Inventarier, KoF KoF-chef 200 120 200 200 200

Kägelresningsmaskiner, bowlinghallen KoF-chef 1 500 1 500

Trafiksäkerhetsåtgärder Tekn.chef 600 400 850 1 150 750

Maskiner och fordon, gata/park Tekn.chef 1 850 1 850 2 150 1 800 800

Ombyggnad, förrådet Verkstadsgatan Tekn.chef

200 300

Lekutrustning, parker Tekn.chef 250 250 250 250 250

Nytt golv, sporthallen Brogårda Tekn.chef 800 800

Ny ventilation, Valleberga förskola Tekn.chef 650 500

Tak, Varagården Tekn.chef 500 500

Maskiner och fordon, fastighet Tekn.chef

200 200 200

Tillgänglighetsanpassning, fastighet Tekn.chef 250 250 250 250 250

Lekutrustning, fastighet Tekn.chef 250 250 250 250 250

Golv, Ekeby sporthall Tekn.chef 800 800

Tak, Varagårdsskolan Tekn.chef 150 150 150

Golv, Skaparglädjens förskola Tekn.chef

100

Utredning, trygghetsboende Tekn.chef 500 400

Flytt av och markarbeten vid tennisbanorna Tekn.chef 1 000 1 000

Oförutsedda fastighetsinvesteringar Tekn.chef 300 300 350 350 350

Övrigt, gata/park Tekn.chef

350 350 350

Förskola, Ekeby Tekn.chef 9 720 10 500

Bjuv sporthall, ny panna Tekn.chef

250

Ekeby sporthall, nytt tak Tekn.chef

400

Mattor, Vitsippans förskola Tekn.chef

100 100

Golv, Varagårdsskolans kök Tekn.chef

500

Golv, Varagårdens kök Tekn.chef

250

Gatubelysning Tekn.chef

4 000 4 000 3 000

It-program, Särvux Chef, A&T 200 200

Datorer Chef, A&T 70 70 30 30 30

Projektorer, datasal Chef, A&T

20

31

(tkr) Ansvar Budget

2013 Prognos

2013 Budget

2014 Plan 2015

Plan 2016

Valideringsplattform Chef, A&T

30 30 30

Hissar Tekn.chef 363 250

Tillgänglighetsanp. gator Tekn.chef 400 250

Tillagningskök enl KF bes Tekn.chef 200 740 1 400 250

Arbetsmiljöåtgärder Tekn.chef 200 200 200 200 200

Vision, Bjuv/Centrum KF 1 000 0 1 150 595 300

Inventarier BUN BU-chef 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Slöjdsalar Varagårdsskolan Tekn.chef 100 100 1 000

Brogårdaskolan, modul BU-chef 350 350

Uteförråd, förskola BU-chef 100 0

Elevdatorer, smartboards BU-chef 450 450 450 450 450

Anpassning, fritidsgårdar BU-chef

300

Inventarier, ny förskola BU-chef

400

Inventarier, familjecentral BU-chef

100

Inventarier VO VO-chef 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Sängar m.m. t nya särbo-platser VO-chef 350 350

Nytt larm till Varagården VO-chef 780 780

Inventarier, nya platser särbo VO-chef

450

Trygghetslarm i hemtjänsten VO-chef

1 200

Nyckelfri hemtjänst VO-chef

700

Nyckelsystem, särbo VO-chef

350

Entré Ekhaga VO-chef

400

Entré Varagården VO-chef

500

Entré Solhemmet VO-chef

400

Tvätteri Varagården VO-chef

400

Bemanningssystem VO-chef

1 100

Planeringsverktyg i hemtjänsten VO-chef

500

Internlarm, Solhemmet VO-chef

750

Nytt LSS-boende VO-chef

200 200

Inventarier, daglig verksamhet (LSS) VO-chef 100 100

S:a skattefinansierat exkl exploatering 42 660 42 292 17 991 25 680 11 085

Exploateringsverksamhet

Markförvärv Plan.chef 500 500 1 000 2 000 2 000

Bjuvstorps ind.område Plan.chef 424 424

Valleberga 2:139 Plan.chef 225 0

Valleberga 3:247 Plan.chef 590 590

5 400 5 400

Billesholms gård 9:3 Plan.chef 734 600 11 000 6 450 8 800

Markförsäljning Plan.chef -2 000 -300 -2 000 -2 000 -2 000

Bjuv 3:3 Plan.chef

530

Brogårda 8:4/Slutstycket Plan.chef 469 469

S:a exploateringsverksamhet 942 2 283 10 530 11 850 14 200

Affärdsdrivande verksamhet, va

NSVA, olika projekt Tekn.chef 16 000 15 241 15 000 12 000 14 900

S:a affärsdrivande verksamhet 16 000 15 241 15 000 12 000 14 900

Totalt, investeringar 59 602 59 816 43 521 49 530 40 185

Vad gäller det projekt som benämns NSVA, olika projekt kommer detta att specificeras i ett senare

beslut i kommunstyrelsen. Beloppet ska betraktas som en maximal ram.

32

7.5. Kassaflödesanalys 2014-2016

Tabell 28: Kassaflödesanalys 2012-2016, total verksamhet

Utfall 2012

Budget 2013

Prognos 2013

Budget 2014

Plan 2015

Plan 2016

Resultat 9 182 6 697 9 268 13 578 13 900 27 817

Ej likviditetspåverkande poster

· Av- och nedskrivningar 26 189 26 079 25 127 27 640 29 280 30 970

· Avsättningar -11 -233 -60 -101 -40 -19

· Övrigt 0 0 0 0 0 0

Förändringar av rörelsekapital

· Kortfristiga fordringar -27 859 0 25 000 0 0 0

· Förråd -1 412 0 0 0 0 0

· Kortfristiga skulder 19 199 0 -18 000 0 0 0

MEDEL FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET

25 289 32 543 41 335 41 117 43 140 58 768

Förändring anläggningstillgångar

· Nettoinvesteringar -24 722 -61 102 -59 616 -44 521 -49 530 -40 185

· Försäljningar av anl.tillg. 5 750 2 000 300 2 000 2 000 2 000

· Förvärv av anl.tillg. -327 -500 -500 -1 000 -2 000 -2 000

MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKS.

-19 300 -59 602 -59 816 -43 521 -49 530 -40 185

Finansiella förändringar

· Nyupptagna lån 68 423 0 0 0 0 0

· Amortering av lån -71 473 -3 260 -3 260 -3 260 -3 260 -3 260

· Långfristiga fordringar 1 761 1 760 1 760 1 760 1 760 1 760

MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKS.

-1 289 -1 500 -1 500 -1 500 -1 500 -1 500

KASSAFLÖDE 4 700 -28 559 -19 981 -3 904 -7 890 17 083

budget 2014 och politik/ekonomi/budget 2014... · tabell 4: skatter och bidrag för bjuvs kommun,...

Documents