budbäraren mars 2015

budbäraren · juli 2012 1

MARS 2015

efs.nu

Genombrott för kvinnliga präster

Skolor ger döva en plats i samhället

Påsk i Jerusalem

KARIN SANDLUND:

”Sjulsmark är mitt Afrika”

Konferens i Etiopien:

2 budbäraren · mars 2015

Hur läser vi Bibeln?

Som centrum och korrige-rande punkt för att hålla samman bibelordet behöver vi ha evang-eliet om Jesus Kristus.

ÅSIKTER OM LEDAREN? KONTAKTA BUDBÄRAREN PÅ: [email protected]

LEDARE

Med ödmjukhet för att jag inte har förstått alla perspektiv och trots svårigheten med ledarens begränsade utrym-

me, vill jag delge de tankar och de för egen del utmanande perspektiv på bibel-läsning och därmed bibeltolkning som jag just nu står i.

Att närma sig Bibeln och låta den vara norm för lära och liv, som det står i EFS riktlinjer, innebär att ha stor tilltro till Bi-belns auktoritet och att den finns till för ett visst syfte. Ett syfte som går att utläsa ur Skriften själv där Gud visar sitt hand-lande i och genom mänskligheten för att upprätta sitt kungarike. Ett kungarike till frälsning för människan och upprättande av en ny skapelse genom det verk som Gud gör. Ett handlande som är återgett i Bibeln och som Gud har fortsatt sedan dess. För att förstå så mycket som möjligt av Guds handlande genom historien be-höver vi söka kunskap om det samman-hang som bibelordet skrevs i.

Som centrum och korrigerande punkt för att hålla samman bibelordet behöver vi ha evangeliet om Jesus Kristus. När vi har Jesus som centrum leder det oss även till att se vilka konsekvenser bibeltolk-ningen får. Bibeltolkningen är handling i livet mer än teorier. Vi kan ha hur många bibelstudier som helst, men om vi aldrig finns till för vår medmänniska så är de lite värda. Precis såsom Gud blev inkarnerad i Jesus och tog gestalt i mänskligt liv be-höver Ordet förenas i den troendes liv till handling och en relation till Gud för att det ska vara Guds verksamma ord.

Det finns en utmaning i vår tid att bevara helheten i Bibelns alla texter. Frestelsen kan vara att bara välja det som känns rätt och hoppa över en mängd andra bibliska texter. För att motverka detta tror jag på nödvändigheten av att läsa Bibeln i grupp, församlingens gemenskap och att påmin-na sig om att vi som kristna tillhör en världsvid kyrka, både i tid och rum.

I de forum där vi mer ingående kan diskutera hur man ska tolka Bibeln be-hövs många infallsvinklar kring Bibelns syfte, texternas kontext, läroämbetets roll, traditionens röst och liknande bely-sas. Men för oss ”vanliga” bibelläsare kan vi gärna ha en kontrollfråga för hur vi lä-ser, tolkar och vilka konsekvenser det får i våra liv. En fråga som kan vara till hjälp för att se om vår tolkning stämmer med Guds tanke är: ”Leder min och andras tolkning till att enskilda kristna och kyr-kan i stort får en grund att stå på som där-med ger kraft och inspiration till att stå i det frälsande missionsuppdrag för hela skapelsens upprättelse som Jesus satte igång och gav vidare till oss som kyrka idag?

Med andra ord tror jag att Guds Helige Ande vill visa oss hur Guds ord ger kraft till oss och andra att vara med i skapelsens upprättelse och människors fräls-ning. Ger bibeltolkningen inte den energin för EFS och Kyrkan i stort, bör vi be Guds Ande om hjälp att komma rätt.

EFS MISSIONSTIDNING BUDBÄRARENUtges av EFSMissionstidning årgång 182, Budbäraren årgång 159, De Ungas Tidning årgång 116,efs.nu årgång 15Redaktionen ansvarar ej för icke beställt materialAnsvarig utgivare: Johan Ericson 018–430 25 20

REDAKTIONChefredaktör: Johan Ericson018–430 25 20 Redaktör/reporter (vik): Elin Liljero [email protected] Redigerare (vik): Jessica NyströmMissionsredaktör: Sofie Siverman 018–430 25 37

PRENUMERATION OCH ANNONSSverige och övriga Norden: helår 420 kr, taltidning 470 kr, halvår 230 kr, kvartal 115 kr, lösnummer 35 krÖvriga utlandet, B-post: helår 530 kr (A-post till utlandet kan erhållas)Gåvoprenumeration till sjukhus, vårdhem och dylikt: helår 260 krStuderande: helår 360 kr

För EFS-medlemmar: gratis. Prenumeration: Gunnel Karlsson018–430 25 16

Annonsbokning, annonsmaterial: [email protected]–430 25 23Familjeannonser: Martin [email protected]–430 25 23

ADRESSBesöksadress: Prästgatan 11Uppsala

Postadress:Budbäraren, Box 23001750 23 Uppsala

Fax: 018–55 04 03 Webbplats: efs.nu/budbararenE-post: [email protected] eller [email protected] Tfn EFS exp: 018–430 25 00. Gåvor bankgiro: 900–9903 Övrigt plusgiro: 509 22–4

Tryckt hos LjungbergsKlippan, 2015

BILD: RICKARD L. ERIKSSON, JOSEFIN CASTERYD, VIKTORIA NORDÉN

Kristoffer Hedman, Distriktsföreståndare EFS Västerbotten

budbäraren · mars 2015 3

Detta nummer i urval:VITTNESBÖRD: Karin Sandlund: ”Sjulsmark är mitt Afrika” ................ 4–7LOKALT: Växtkraft spirar året om ...................................................... 8–9GLOBALT: Dövskolorna i Eritrea ger döva en plats i samhället .......... 10–11GLOBALT: Unik kvinnoprästkonferens ........................................... 12–13DEBATT: Om bibelläsning och ”Varför gör vi olika bedömningar? ..... 20–21KULTUR: I huvudet på Eric Schüldt ............................................. 22–23TEOLOGI: Kan vi förstå hur Gud har det? ...................................... 28–29MITTSVERIGE: Hjälper tilltufsade, mitt i stan ................................ 30–31 SYDÖST: Älmhults församling har blivit Salt(are) ........................... 32–33

Omslag: Rev. Abebech Gutma, Rev. Ruth Megersa, Rev Abebaye Bekelepå kvinnoprästkonferens i Etiopien. Fotograf: Viktoria Nordén

Gåvor bg 900–9903Bg 901–0026 används endast när du har en avi med personligt OCR-nummer.

FAKTA. EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lek-mannaengagemang och vardagskristendom.

Rörelsen består av cirka 14 800 personer som är medlemmar i någon av de 352 förening-ar och grupper som finns spridda över landet.

Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen.

EFS missionstidning Budbäraren är en med-lemstidning som skickas till alla EFS-hushåll. Den kan också prenumereras, se redaktionsrutan. Tid-ningen finns även som pdf-fil på www.efs.nu och kan laddas i mobilen med QR-koden.

KORTNYTT

SATELLITTEVE. Sat-7 Türk har som första kristna tevekanal börjat visa sina sändningar via, den av turkiska staten reglerade, satelliten Türksat 4A. Hittills har Sat-7 Türk visat sina sändningar på internet samt delat satellittid med andra Sat-7-kanaler. Detta har gjort att kanalen endast nått en begränsad publikskara. Nu når sändningarna mer än 50 miljoner tittare i Turkiet, Europa och Centralasien.

– Vi är överväldigade och tror definitivt att det är ett under att vi äntligen

Vart tredje år arrangerar CMU en blåsarfest, då man samlar blåsare från hela landet. I år spelar de bland annat på EFS och Salts årskonferens i Umeå.

MUSIKMISSION. Att sprida och bevara musikengagemanget är en uppgift som CMU, EFS och Salts centrala musikutskott, tar sig an med glädje. CMU består av tio ideella representanter från samtliga distrikt i landet och de arbetar för att hålla musiken levande. – Sång och musik har en stor betydelse inom rörelsen och detta känns viktigt att föra vidare, säger Nanne Näslund, Saltanställd och med i CMU. Stor musikmässig variation är en styrka inom CMU. – Sällan kan en enda person täcka allt från blåsmusik till Soul Child-ren. Därför är det nödvändigt och givande att som tjänsteman få kom-pletteras av människor med andra musikprofiler än min, berättar Maria Smeds, utifrån sin tjänst inom EFS och Salt. – Att som enskild medlem på lokalplan kunna lyfta idéer till min distriktskontakt som kan få ut det nationellt är viktigt för CMU, säger ordförande Harriet Korvala, Örnsköldsvik. Vart tredje år är det Blåsarfest alltid i samband med EFS och Salts årskonferens. Lägret samlar blåsare från hela landet och i år spelar de bland annat på årskonferensen i Umeå. Mer blås blir det i juni 2016 under den blåsmusikmissionsresa till Tanzania som nu planeras. I januari 2017 väntar en uppskattad repris av musikledarforum, så håll utkik efter CMUs information framöver! Musiken i EFS och Salt har en resursbank med material och resurs-personer under Sverige/musik på www.efs.nu.

CMU – musik och mission i EFS och Salt

Hej! ÅSA GRANATH, studierektor på Johannelunds teologiska högskola, som stolt presenterar att det nume-ra går att anmäla sig via webben till Johannelunds kurser och program. Sista ansökningsdag inför höstens kur-ser är den 15 april.

Vilka kurser brukar det vara högst söktryck på?

– Våra själavårdskurser är populära. Sedan i höstas har vi också ett teolo-giskt program med inriktning mot själavård.

Hur har responsen varit på det nya Själavårdsprogrammet?– Det har varit en efterlängtad satsning som fått mycket positivt gen-

svar. Många är glada att denna möjlighet finns och eftersom inriktningen är tillgänglig för såväl heltidsstudier som på distans, och på halvfart är detta något som tilltalar många. De 19 studenter som nu läst drygt en termin känns väldigt nöjda.

I höst kommer ytterligare en nyhet med teologistudier inriktade mot att främja nytänkande och pionjärt arbete. Vad innebär den utbildningen?

– Vår entreprenörslinje är ett tvåårigt program som riktar sig mot teo-loger med intresse nyplantering, att hitta nya strategier och former för att vara kyrka. Man måste förstås inte bli anställd av kyrkan för den här utbildningen utan den riktar sig lika mycket till ideellt engagerade. Den finns tillgänglig både som distanskurs och som fortbildning. Vi har plockat ihop detta kurspaket av redan existerande kurser och sammanfogat dem till en enhet som förhoppningsvis än tydligare visar på den bredd som finns hos Johannelund.

Vad ser du fram emot med denna nya satsning?– Vi tror att mycket kyrkligt arbete kommer behöva gå från att förvalta

till att vara av förnyande karaktär. Många studenter har en längtan att få göra just detta, så jag hoppas att vi genom denna inriktning kan nå de entreprenörer som finns och rusta dem för tjänst inom kyrkan. Vi ser ett behov av dem och vill bemyndiga dem i dessa frågor.

Från webbteve till satellit med

50 miljoner tittare

kan visa våra sändningar via Türksat, säger Melih Ekener, VD på kanalen. Det finns endast 150 000 kristna i Turkiet och det faktum att pro-

grammen produceras av lokala troende stärker samhörigheten bland dem. Dessutom når programmen, som talar om det betydande kristna arvet i landet, ut med evangeliet även utanför den kristna sfären.

– Så många saker har mirakulöst fallit på plats att det är omöjligt att missa Guds ingripande i detta, säger Terence Ascott, Sat-7:s grundare och VD.

BILD: Paulina Hedman

BILD

: Jonas Nim

mersjö


VITTNESBÖRD

Hon samlar byns kvinnor till stick-kaféer, startar scoutverksamhet fast hon egentligen inte vet hur man gör och har ett hem som alltid står öppet. Trots att de bara är sex stycken aktiva i föreningen har de runt 300 i olika aktiviteter.

– Inget är så viktigt som att människor ska få möta Gud. Resten har lite underordnad betydelse, säger Karin Sandlund, Sjulsmarks lekmannapredikant sedan 35 år tillbaka.

Vinden viner och snön ligger än som ett tjockt täcke över den lilla Norrbottenbyn Sjulsmark. Karin Sandlund har hämtat

mig på Luleå flygplats för att ta mig hem till henne. Plötsligt stannar hon bilen. – Titta där. Du ser den där röda gården där borta, säger hon. Första gången jag åkte här låg solljuset precis över den. Som en strålkastare. Jag fick hjärtklappning. Ja, jag kunde knappt andas. Jag minns att jag stannade bilen och ringde min man, Erik. ”Nu har jag hittat vårt drömställe”, sa jag.

Att det faktiskt blev deras ett och ett halvt år senare är lite av ett mirakel. Går-darna här går ofta i arv och blir sällan lediga. Och just den här gården visade sig vara en av Sjulsmarks äldsta, med tio ge-nerationer på nacken. Men när de tre som bott där gick bort fanns det ingen naturlig arvtagare. Det var då dörren öppnades till Karin och Eriks hem.

– Då tänkte jag: Har vi ”fått” ett sådant här ställe, kan det aldrig vara meningen att det bara ska vara för oss. Det här ska vara en öppen, kristen oas, mitt i byn.

Vi rullar in mot den charmiga gårds-idyllen som ligger rätt enskilt omsluten av vida fält.

– På sommaren har vi kafé och barn-verksamhet här, även mycket av scout-verksamheten är förlagd hos oss. Hela övervåningen på ladugården är en mö-teslokal där har vi gamla kyrkbänkar. På sommarmötena här är det ett hundratal som kommer, berättar Karin.

– Ja, och så har vi ju stugmöten också förstås. EFS betyder så mycket, det är ett andligt hem där vi får förtroende.

KARIN BESKRIVER Piteå som sin barndoms Bullerbyn. Här har hon hoppat i hölador, byggt kojor i träden och släppt små bark-flottar i Piteälven. Men det var också här hon för första gången kom i kontakt med troende.

– Jag är uppvuxen i ett sekulariserat

”Sjulsmark är mitt Afrika”

TEXT: ELIN LILJERO ERIKSSON BILD: JOHAN ERICSON

hem, den enda kristna jag visste om var mormor och hon var laestadiansk. Hon bodde här i Piteå och jag och mina syskon var hos henne om somrarna, berättar Karin. – Hon bad många, jättefina aftonböner. Men hon var lite lagisk, det var mycket som var synd. På den tiden fostrade man ju även barnen med hjälp av Gud. Det fick till följd att när jag var i tioårsåldern tänkte jag att en sådan Gud som mormor har, det vill inte jag ha. Det var nog då min barnatro försvann. Då stängdes mitt hjärtas dörr till Gud.

FEMTON ÅR SENARE skulle Gud lirka upp dörren. Karin var 25 år, bodde i Södertälje och var ensamstående tvåbarnsmamma.

– Jag fick barn när jag var 18 och 20 år. När jag var 25 år tänkte jag att jag har gjort allt. Nu är det bara att invänta pensio-nen. Bitter var jag. På män, och på livet, sä-ger hon och häller upp en kopp svart kaffe.

Karin arbetade på extra på en fri-tidsgård i Södertälje, och när hennes arbetsgivare lovade att om hon skaffade sig en utbildning kunde hon få jobb som föreståndare på fritidsgården, bestäm-de hon sig för att börja studera. Den fri-tidsledarutbildning som fanns till hands var på Hagabergs folkhögskola.

– När jag pratade med Arbetsförmed-lingen för att söka så kallat AMS-bidrag, fick jag veta att det var en kristen huvud-man, EFS, som drev skolan. Jag hade ald-rig hört talas om EFS, eller om att man kunde vilja gå till en kyrka, mer än om man ville ha hemskt tråkigt. ”Kommer nå-gon och pratar om Gud med mig så slutar jag direkt!”, sa jag till dem.

Skeptisk började hon utbildningen, vil-ken dock visade sig passa henne perfekt.

– Jag som tidigare varit enormt skol-trött, blommade verkligen ut. Det var så roligt, intressant och lärarna var så bra. Jag engagerade mig och diskuterade vilt med dem, säger hon och fortsätter:

– När jag hade gått på Hagaberg i Karin Sandlund verkar i den lilla byn Sjulsmark.

Karin Sandlund:


VITTNESBÖRD

FAKTA Karin Sandlund

• Ålder: 65 år.

• Bor: Sjulsmark.

• Familj: Maken Erik, barnen Johan, Maria, Oskar, Aron, Rebecka samt deras familjer. Hemma finns också extrabarn som kommer och går

• Är projektanställd till 40 procent för att utveckla föreningens verksamhet i Sjulsmark. Är även en del av en förening i byn som heter Framtid Sjulsmark.

något år började det gå upp för mig att alla lärarna, som var så goda och pedago-giska, var ju kristna allihop! Min otro fick sig en törn.

Karin, som gick den kommunala delen, såg att de kristna som gick samfundslinjen hade en speciell koppling till varandra.

– En klasskompis, som blev frälst före mig, sa: ”Om du tittar på alla här som går på Hagaberg, kommer du kunna se i ögo-nen på folk om de är troende eller inte. Kristna har ett sällsamt ljus i sina ögon.”

ALLA UPPSKATTADE inte Karins studieentu-siasm. En dag ställde sig klasskompisarna emot henne och sa att hon måste sluta ta över så mycket på lektionerna.

– Det var det sista jag ville, att någon skulle känna sig överkörd av mig. Resten av terminen var jag tyst för att släppa fram andra mer. Men ingen sa något. Jag skäm-des och kände mig så misslyckad över att jag hade betett mig på ett sådant sätt att jag täppt igen truten på en hel klass.

Karin tappade lusten. – Jag förstod att jag inte skulle kunna

gå sista året på den kommunala linjen, det

var som att sova med fienden. Jag tänkte, ska jag gå kvar här så måste jag gå sam-fundslinjen. Men hur ska det gå till? Jag tror ju inte ens på Gud! Men då sa jag till Gud: ”Om du finns, då måste du överbe-visa mig!”

Hennes rop skulle bli avgörande. Ja, livsförvandlade.

– En dag satt jag vid köksbordet. Tra-var av disk stod på bänken, i badrummet fanns ovikt tvätt, barnen lekte ute och på bordet låg en hög av läxböcker, och min egen studielitteratur. Jag kände bara, jag orkar inte mer! Då var det som en inre röst sa: ”Men du vet ju att Gud finns!”. Ja, jag vet ju faktiskt det, tänkte jag. Jag sa rakt ut: ”Okej, jag ger mig, du finns!” Då fyllde Gud mig med sin ande, ljus, värme och kraft. Jag vet inte hur länge jag satt där, helt full av Guds ande.

Karin sätter sig upp i soffan i vardags-rummet och fortsätter berätta engagerat.

– Efter den upplevelsen la jag mig varje kväll på sängen och lät mig fyllas av Guds ande för att få den kraft jag behövde – dag för dag. I samma ögonblick som jag blev fylld av den helige ande, fick jag en helt

ny världsbild och förstod att mitt liv inte var en tillfällighet. Jag visste att Gud hade en plan för mitt liv, och jag visste att jag hörde ihop med alla kristna.

Kort därefter gick Karin till Nils J Lundgren på Hagaberg och frågade vad han skulle säga om hon sa att hon skulle vilja gå samfundslinjen.

– När han sa att det var roligt att jag ville göra det och att jag var välkommen

I samma ögonblick som jag blev fylld av den helige ande, fick jag en helt ny världsbild och förstod att mitt liv inte var en tillfällighet.


– var det som om Gud själv sa det. Då vågade jag byta.

Karin blev övertygad om att Gud skulle leda henne.

– Jag kan inte tumma på min överty-gelse. Gud har gjort ett sådant kraftfullt nedslag i mitt liv. Det var tvunget, efter-som jag var så hednisk. Jag hade aldrig blivit troende utan ett rejält ingripande från Guds sida.

KARIN OCH HENNES barn flyttade till Piteå på vinst och förlust för drygt 35 år sedan. I samband med att hennes son var på konfirmationsläger på Storstrand, fick hon kontakt med Berndt Fredriksson på EFS som gav henne möjligheten att bli distriktskonsulent – trots att hon knappt visste var det innebar.

– Det visade det sig senare att jag hade en fallenhet för att predika och tala, så det blev succesivt mer av det. Jag blev alltså lekmannapredikant. Nu har jag job-bat här i Norrfjärden i drygt tio år.

– Jag har alltid längtat efter att få

vara en väckelses redskap. Inget är så vik-tigt som att människor ska få möta Gud. Resten har lite underordnad betydelse. Tiden är lite för kort och världen är för vacklande för att jag ska engagera mig i teologiska frågor.

KARIN OCH ERIK träffades för 28 år sedan. Förutom Karins två barn sedan tidiga-re har de två adopterade barn. Det bor också utsatta barn hos Karin och Erik, för längre eller kortare tid, och just nu tar de hand om en 12-årig pojke från Afghanistan.

I den lilla föreningen är de tio med-lemmar, varav sex är aktiva, fyra är över 65 år och två är strax under. Men tillsam-mans arrangerar de stickkaféer, barn- och ungdomsmöten, scoutläger, bjuder in till after noon tea och har samlingar hemma i stugorna. Dessutom stickar de och skickar spädbarnspaket till Etiopien.

– Att vara kristen och få människor in-tresserade handlar inte bara om att prata, det handlar om att leva ett trovärdigt liv,

Det är gan-ska höga trösklar här i byn. Men i och med att vi har förlagt stugmötena hemma kommer många av nyfikenhet.

VITTNESBÖRD

MISSIONSHUSET. De är bara tio medlemmar i föreningen, av dem är sex stycken aktiva, men runt 300 är engagerade i olika aktiviteter.

säger Karin och fortsätter:– Det är ganska höga trösklar här i

byn, det är inte lätt kan jag säga. Men i och med att vi har förlagt stugmötena här hemma kommer många av nyfikenhet. Det är många som har varit här som inte går till någon annan gudstjänstplats.

Trots att de bara är sex personer som är aktiva i föreningen har de runt 300 personer i olika aktiviteter. När de hade scoutinvigning nyligen var det 17 an-mälda. Med tanke på att byn är liten och arbetarna är få, är det en hög siffra.

– Man kan inte göra så mycket mer än att vara den man är, öppna upp sitt hem och visa omsorg och intresse för männi-skorna i byn. Vi har bara bott här i drygt tre år, men vi har en fantastisk ingång här. Det handlar om att ge sig själv. Sedan är min bön att Gud ska verka. Om jag ger ett evangelium så har Gud lovat att det finns en kraft i det som verkar till tro.

Man märker att Karin är en idéspruta, full av visioner och längtan att få se fler människor möta Jesus.


– Det finns bara en förebild, och det är Jesus. Vi är kallade att följa honom. Gud är kärlek. Då måste jag låta mig bli fylld av Guds kärlek, så att den förvandlar mig inifrån, så att jag gör Guds gärningar. Jag brukar be: ”Eftersom jag är en männi-ska som egentligen bara vill göra det jag vill göra, så ber jag dig Gud, lägg ner din vilja i mig. Så att när jag får för mig att göra något – då är det Din vilja jag vill göra.” Därför tror jag att vi har framgång i det här sättet att jobba.

Hon är strax över 65 år, men att gå i helpension är inte aktuellt. Istället arbe-tar hon 40 procent för EFS för att bygga upp ett arbete som ska bära frukt.

– EFS betyder mycket. Vi är flera som arbetar som fått förtroenden och till-låts växa. När jag får en vision brukar jag pröva mig själv. Vad har jag att tjä-na på det här? Är det någonting som jag ska göra bara för att jag tycker att det är kul? Nej, det här kommer att vara för-enat med oöverstigliga problem, hinder och jobb. Det här kommer att tära på min latmask. Men ändå vill jag göra det!

Jag brukar bli förvånad ibland. Varför vill jag inte bara ha en lugn pensionstid och göra det jag har lust till för dagen? Då finns det något i mig som säger: Vi måste starta scouter, för att nå familjer-na i byn. Då pratar jag med de fåtal som det finns att prata med. Varpå de kanske säger: Vi kan inget om scouter, men vi kan hjälpa till med att laga mat, säger hon och summerar:

– Om jag skulle kämpa hela tiden, då

skulle jag inte orka. Jag skulle inte orka driva det här om jag skulle göra det i egen kraft. Jag måste vänta in Guds vil-ja. För när Gud vill, då förväntar jag mig att han ger mig kraft.

Karin reser sig och går in till köket för att sätta palt på kokning.

– Kampen är inte att bli frommare, godare eller att göra mer saker rätt, på-pekar hon. Kampen är att överlåta mitt liv mer och mer åt Gud så att Guds ande får forma mig till Kristuslikhet, så att jag gör Kristuslika handlingar. Där-för att Kristi kärlek tvingar mig, inte för att jag själv har tänkt ut det.

När vi sätter oss frågar jag henne vad EFS betytt för henne.

– EFS har från första början tagit emot mig med öppna armar. EFS är min andliga vagga och moder.

När vi ätit har vi båda drabbats av paltkoma. Men vi måste iväg. Karin ska leda ett barnmöte för nästan 50 lågsta-diebarn och jag ska hoppa på flyget. Vi åker den lilla vägen och jag ser Sjuls-mark försvinna längre och längre bort i backspegeln.

– Sjulsmark är mitt Afrika, det är mitt missionsfält. Jag hoppas verkligen att EFS får fortsätta vara en missionsrörelse. Är vi inte mission är vi ingenting. Min bön för mig personligen är att jag ska få dö i steget. n

Jag hoppas EFS får fortsätta vara en missions-rörelse. Är vi inte mission är vi ingenting.

VITTNESBÖRD

Arbetsledande komminister/samarbetskyrkoprästgamla uppsala församling, lötenkyrkanTillträde 1 augusti 2015. Ansök senast 31 mars. Läs mer på svenskakyrkan.se/uppsala/jobb

uppsala pastorat söker:

Fred & Sharon WrightRoger & Marie ArnfjellBirgitta Sjöström-AasaOlof EdsingerPer-Eive BerndtssonGospelkören One NationDanny Neubecker m flMagnus Jansson m fl

www.kornhill.se


LOKALT

För snart två år sedan startade Växtkraft – en satsning för växande och fördjupning i EFS-föreningar. I dag är nästan en tredjedel av EFS medlemmar med i en förening som är ansluten till satsningen.

– Det finns verkligen en längtan, iver och så många eldsjälar i EFS i dag, säger Ingrid Lundström, EFS egen inspiratör.

Växtkraft spirar året om

TEXT: PAULINA HEDMAN BILD: ANDERS GUSTAFSSON

Våren börjar sakta spridas i vårt land, knoppar brister i söder och smältvattnet droppar från taken i norr. Dock är det inte

bara naturen som gror utan runt omkring i Sverige spirar små som stora EFS-före-ningar genom flertalet Växtkraftdagar.

– Jag får möta så otroligt många hjältar runt om i vårt land, berättar Ingrid, som precis kommit hem till Uppsala och EFS kansli efter ännu en helg med Växtkraft. Denna gång i Blekinge.

Hon vittnar engagerat om den längtan som syns i varje EFS-sammanhang, stort som smått, hon besöker. Som utvecklings-konsulent beskriver Ingrid hur hon får ver-ka lite som en ”andlig barnmorska” och för-lösa en del av alla de visioner och idéer som Gud lagt ner i oss och våra sammanhang.

Statistiskt sett ber hälften av Sveri-

ges befolkning regelbundet och en tredje-del uppger att de funderar på existentiella frågor, och det finns en stor utmaning i att möta detta behov på ett relevant sätt.

– Det är lätt att bara rulla på i gam-la hjulspår, men genom Växtkraft får vi tillsammans stanna till och lyssna in både Gud och den omgivning vi har runt om-kring oss, säger Ingrid, som sedan oktober 2013 arbetat med att utforma nulägets Växtkraftdagar.

EFS VÅGA VÄXA-DAGAR var startskottet som under 2013 kom att bli Växtkraft, en sats-ning med tre regionala inspirationsdagar utspritt över 1,5 år med fokus på växan-de och fördjupning hos de lokala EFS-före-ningarna. De tre Växtkraftdagarna handlar om att återupptäcka evangeliet och att tillsammans, genom enkla redskap, nå ut

till sin samtid. Nya sätt att vara kyrka är en viktig del av Växtkraft, där filmer med goda exempel från lokala sammanhang som Fikakyrkan i Piteå, Messy church i Rydaholm eller Alphagudstjänster i Öre-bro är ovärderliga. Mellan Växtkraftträf-farna arbetar varje sammanhang med samtalsfrågor och sin egen handlingsplan. Allt utifrån sina egna förutsättningar. Ing-rid betonar också den inre beröringen, en levande och vardagsnära Gudsrelation. Utifrån temat: Älskad Rustad Sänd, görs dessa inspirationsdagar med en ”ÄRS-at-tityd” där det handlar om att våga gå, våga misslyckas och våga försöka igen! Växt-kraft är inte ”växtkramp” utan en lärande-gemenskap på regional nivå.

– Jag kunde aldrig ana att det skulle få så stor respons. Det finns verkligen en läng-tan, iver och så många eldsjälar i EFS i dag,

EFS VÅGA VÄXA-DAGAR var startskottet som under 2013 kom att bli Växtkraft, en satsning med tre regionala inspirationsdagar utspritt över 1,5 år med fokus på växande och fördjupning hos de lokala EFS-föreningarna.


LOKALT

sprudlar Ingrid, som förundras över de dör-rar Gud öppnar.

– Gud välsignar det som finns, han räk-nar aldrig ut oss, fortsätter hon.

I DAGSLÄGET FINNS 70 föreningar anslutna till EFS Växtkraftsatsning, alltifrån samar-betskyrkor till små EFS-sammanhang ute på landsbygden. De representerar i sin tur omkring en tredjedel av EFS alla med-lemmar. Mycket handlar om att inspirera varandra till att våga tänka nytt, att se det som finns i nuläget samt vad som går att vidareutveckla. Viktigt är att Växtkraft inte är någon quick-fix eller på något vis innebär att det som redan finns inte du-ger, snarare är det ett sätt att utvärdera den verksamhet som finns och ett tillfälle att tillsammans lyssna in Gud.

– En utmaning är att få igång en process och tillsammans med distrikten hitta hand-ledare som kan vara med och stötta mellan träffarna, säger Ingrid.

SÄLLAN SKRIVER GUD med eldskrift på väg-gen, men att han talar är Ingrid alldeles övertygad om och ofta är det enkelt - vi behöver bara lära oss på vilka sätt han ta-lar till oss.

– Vi brukar dela böneämnen och avsluta varje träff med förbön där vi sänder varand-ra hem till våra olika sammanhang, det har varit oerhört givande, förklarar Ingrid.

Bönens betydelse har varit stor liksom det varit värdefullt att få träffas i ett större sammanhang där hela regionen får del av varandras såväl glädjeämnen som våndor.

MISSION, LEKMANNAENGAGEMANG och var-dagskristendom. Ingrid känner sig stolt över den missionsrörelse som EFS är, med lekmannaengagemang och det vardagliga vittnesbördet. Mycket handlar om att hit-ta tillbaka till den kärnan och påminna var-andra om varför verksamheten en gång tog fart. Växtkraftdagarna vill inspirera till att se det stora i våra små sammanhang, som exempelvis Växtkraft Jämtlands landsbygd där många av föreningarna inte är mer än max tio medlemmar. Sedan finns det också exempel på större föreningar där Gud ge-nom Växtkraftdagarna visat på nya dörrar som öppnats och i Borlänge finns numera en kyrka i köpcentret Kupolen.

Markus Strömqvist, medlem i Bureå EFS, tog del av Växtkraft Norra Västerbot-ten och fick med sig såväl uppmuntran som nya idéer hem.

– Ibland känns det inte jättelätt att vara EFS-förening, men efter Växtkraft bär jag med mig en framtidstro. Jag kan önska att fler hade passat på att delta, berättar han.

Efter Växtkraft och det utbyte av idéer

som skett där väcktes några konkreta idé-er hos föreningen i Bureå. Redan i höstas drog ett initiativ med våffelluncher för äld-re igång som kommer fortsätta även under våren. I Borås har Växtkraftprocessen pre-cis påbörjats och Egbert Schütte, pastor i Lutherska missionskyrkan EFS Borås, säger:

– Min förhoppning är att detta ska få beröra oss, att vi stannar till och lyssnar in Gud men också oss själva, vad brinner vi för? Hur uppväcker vi våra nådegåvor och når ut till ”Svensson” igen?

Vi behöver nya visioner, berättar Egbert, och han tror analysen av såväl vår omgiv-ning som oss själva behövs för att hänga med i de förändringar som sker i samhället. För dem kändes det givande att få möta öv-riga i distriktet och se att det finns fler med samma utmaningar.

Ingrid kan förstå att det finns trötthet och missmod i de svårigheter som ibland råder, men i det får vi hjälpa och inspirera varandra.

– Jag jublar i mitt inre när jag är ute och blir så uppmuntrad av de lokala samman-hangen, jag tror de har stor betydelse för vår kyrka och vårt land, strålar Ingrid, trots att hon vissa nätter ligger vaken av oro och nöd för dem som sliter så.

Med Växtkraft vill Ingrid bland an-nat lyfta fram möjligheterna i vår tid. Det finns många öppna dörrar - bara vi vågar lyssna in och gå också utanför våra trygga sammanhang. n

EN STÄNDIG PROCESS. Liksom de olika EFS-före-ningarna utmanas att våga prova sina idéer och utveckla dem med tiden har Växtkraftdagarna fått växa fram med tiden. ”Vi bygger medan vi går”, menar Ingrid Lundström, utvecklingskonsulent.

Fakta: Växtkraft

Växtkraft startades hösten 2013 som en vida-reutveckling av EFS tidigare Våga växa-dagar. Satsningen sker på regional nivå under tre heldagar utspridda över 1,5 års tid för att vara ett mer långsiktigt stöd och inspiration i EFS-föreningarnas utveckling. Fokus ligger på växande och att nå ut till sina lokala sammanhang. I Växtkraft deltar just nu 70 föreningar, vars 5 000 medlemmar motsvarar ungefär en tredjedel av hela EFS. Totalt deltar 400 ledare. Ett mål är att nå 100 EFS-föreningar innan årets slut. I nuläget finns följande Växtkraftsatsningar, där alla hunnit olika långt i processen: VK Norrbotten, VK Västerbotten (norr och söder), VK SydöstSve-rige, VK Blekinge, VK VästSverige, VK Skåne, VK Jämtlands landsbygd och snart VK Gotland. Detta i samarbete med respektive distrikt samt Sensus.

Nyfiken? Mer info, inspirationsfilmer och sam-talsmaterial finns att tillgå på www.efs.nu, under Sverigemission, Utveckling, Växtkraftdagar.

Låter detta som något för dig, ditt sammanhang eller har du frågor? För vidare kontakt, mejla: [email protected] eller respektive distrikts expedition.

GÅVA: Växtkraft

Församlingsutveckling och inspiration till nya sätt att vara kyrka bland annat genom Växtkraftdagar.

Du kan stödja växtkraftprojektet via EFS bg 900–9903. Ange projektnummer 4013 i meddelanderutan.

Tack för din gåva!

BIL

D:

Jona

s N

imm

ersj

ö

Ibland känns det inte jättelätt att vara EFS-förening, men efter Växtkraft bär jag med mig en framtidstro.


GLOBALT

Dövskolorna i Eritrea – ger hörselskadade en plats i samhället

Evangelisk Lutherska Kyrkan i Eritrea (ELCE) driver två dövskolor – en i Asmara och en i Keren, vilka är de enda dövskolorna i landet. Trots att behovet är enormt och väntelistan till att få börja i skolorna bara växer, gör de allt för att ge döva en plats i samhället. Budbäraren fick ta del av generalsekretarare Temesghen Brhanes årsrapport med personliga berättelser från några av eleverna.

TEXT OCH BILD: TEMESGHEN BRHANE ÖVERSÄTTNING: LARS HOFGREN

Det finns minst 20 000–25 000 döva i Eritrea. De två dövsko-lor som drivs av ELCE har begränsad möjlighet att möta

behoven hos barn som ansöker om plats. Antalet barn på väntelistan ökar för varje år. Som en del av det diakonala arbetet,vid sidan om missionsarbetet, försöker ELCE tillsammans med sina partners att möta

behovet, även om det är i begränsad om-fattning.

Innan skolorna kom till gjordes ingen-ting för döva, som är den svagaste grup-pen i samhället. Skolgång existerade inte, folk visste inte ens om att döva kan gå i skola och lära sig saker. Dövhet beteck-nades som en förbannelse, och döva hade ingen tillgång till några mänskliga rättig-heter.

Det var därför viktigt att börja se till de dövas situation, för att förändra attity-der och för att ge de dem en plats i sam-hället. ELCE:s ansträngningar har gjort att människor nu har ändrat sina attityder och antalet döva barn som ansöker om plats i skolorna i Asmara och Keren har

ökat. ELCE:s dövskolor täcker bara en li-ten del av behovet, och det finns stort be-hov av att fortsätta arbetet.

Initiativet till skolan i Keren togs av EFS-missionären Olle Hagner. El-sie Roos från Finska missionssällskapet byggde upp verksamheten i samarbete med EFS och Dövas Afrika Mission från 1955 och framåt. Det är en internatsko-la med plats för 90 elever. Den tillhanda- håller mat, sovsalar och andra basförnö-denheter. Vatten- och sanitetsmöjlighe-terna är inte så goda och därför har ELCE ansökt hos olika organisationer för att möta dessa behov. Skolan ger undervis-ning i klasserna 1–5 och ett års praktisk yrkesutbildning i vävning, skrädderi, söm-nad, metall- och träslöjd. Eleverna arbe-tar också i skolans lilla jordbruk för att få träning i jordbruk och för att producera grönsaker för eget bruk.

DÖVA ELEVER DELTAR i den vanliga guds-tjänsten i Keren varannan söndagsmor-gon. Varannan söndag ordnas gudstjänst i skolans kapell. Bibelstudier och bönesam-lingar hålls varje kväll i kapellet. Det finns en kör som sjunger i Kerens församling på söndagar, vid jul och påsk.

Dövskolan i Keren är känd för sina framgångar inom idrott. Skolans fotbolls-lag fick bland annat ett pris för sitt fina spel när de mötte andra skolor.

Dövskolan i Asmara byggdes 1989. Det är inte en internatskola, den har 75 elever, 35 flickor och 40 pojkar. Skolan höll först till i en liten byggnad som inte passade för ändamålet. År 2011 kunde man dock flytta till en ny byggnad som ursprungligen tillhörde ELCE, men som sedan togs över av den etiopiska och sena-re den eritreanska regeringen. Klassrum-men och andra utrymmen är nu ända-målsenliga. Skolan har också en jordlott som kan användas för att odla grönsaker

och blommor. Dövskolan i Asmara har skolundervisning i klasserna 1–5 och ett års yrkesutbildning.

Eleverna går i kyrkan tillsammans regelbundet och det finns en kör som sjunger på julafton, påsk, internationel-la handikappdagen, aidsdagen, Världs-barndagen och liknande. Grundläggande bibelundervisning ges varje morgon innan undervisningen börjar.

Elever från dövskolan i Asmara deltar regelbundet vid nationella festivaler och sportevenemang för skolor. Båda skolorna ger också undervisning i teckenspråk till föräldrar och vårdnadshavare för att un-derlätta kommunikationen.

TROTS BEGRÄNSNINGAR I skolornas kapacitet medför dessa stora förändringar i de dö-vas liv. Döva barn får möjlighet till grund-läggande utbildning, som öppnar dörrar för vidare studier och några har lyckats genomföra en hög akademisk utbildning.

Döva har fått yrkesutbildning och andra färdigheter som har stärkt de-ras ekonomiska och sociala status. Många har fått erfara Guds omsorg och kärlek, har lärt känna evangeliet och fått Herren Jesus Kristus som sin per-sonlige frälsare. Genom att eleverna ak-tivt deltar på alla områden i samhället, och med deras framgångsrika studier, spe-ciellt vid högre utbildning tillsammans med hörande studenter, har samhällets attityder till de döva sakta förbättrats. n

MÅLGRUPPER• Döva barn som annars inte får gå i skolan.• Dövsamhället som inte annars får del

av sina mänskliga rättigheter.• Föräldrar och vårdnadshavare till döva.

ELCE:s projektmål

• Att ge möjlighet för döva barn att gå i skolan.

• Att ge möjlighet för döva barn att få yrkesutbildning och lära dem att tjäna sitt eget uppehälle och att vara del av samhällslivet.

• Att ge möjligheter till de döva.

• Att ändra människors attityder till de döva.

• Att ge döva studenter grundläggande bibelkunskap. och ge dem möjlighet att få lära känna Jesus Kristus som sin personliga frälsare.

Dövskolorna i Asmara och Keren gör stor skillnad för döva barn i Eritrea.

BILD

: ER

IK JO

HA

NS

SO

N


GLOBALT

Heran Daniel drömmer om att fortsätta sina studier för att en dag kunna bli läkare och hjälpa döva barn i Ertitrea.

Heran är nio år och går i Asma-ra dövskola. Hennes favorit-ämnen är teckning, matema-tik och läsning. Hon älskar att

cykla, även om hennes föräldrar inte alltid tycker det är så lämpligt.. Heran föddes döv av hörande föräldrar, dövheten ärvdes från hennes morfar. Hennes föräldrar an-vänder ett eget teckenspråk. Heran är glad att se att hennes pappa går och lär sig rik-tigt teckenspråk i skolan i Asmara. Hon hoppas att han lär sig snabbt så att hon ska kunna uttrycka sina känslor, alla hen-

nes vänner och lärare i skolan använder nämligen det formella eritreanska teck-enspråket.

Dövskolan är både hem och skola för de döva barnen. De kommer klockan sju och går vid ett. Skolan är hennes verkliga värld där hon kan få information genom tecken och dela tankar med sina kamrater. Här känner hon sig hemma. När hon kommer hem känner hon sig ensam för det är ingen som förstår henne, förutom hennes pap-pa. Heran vill fortsätta sina studier för att bli läkare och hjälpa döva barn i Eritrea.

Heran kan äntligen uttrycka sina känslor

Jag heter Jamal Adem. När jag var li-ten kunde jag bara vakta djuren och inte kommunicera med andra döva. Jag skämdes först när jag kom till en

så stor grupp av döva. Det gick fort för mig att lära mig teckenspråk när jag började skolan. Nu går jag i fjärde klass och tycker om skolan mer än något annat i världen. Jag spelar i dramauppsättningar och sjung-er och dansar med teckenspråk. Skolan är den enda platsen där jag kan vara med vän-ner som jag kan dela känslor och hemlig-heter med.

Jag önskar att de tusentals döva barnen på väntelistan får en chans att gå i skolan och får ett bättre liv i framtiden.

På fritiden arbetar jag i skolträdgården och odlar grönsaker, kål och potatis som ger inkomster till skolan. Mina framtids-planer är att jag ska åka tillbaka till min by och lära ut teckenspråk. Jag vill bli jord-brukare, gifta mig med en döv flicka och få fem barn.

Jamal sjunger och dansar med tecken

Mitt namn är Capital Mathe-wos, jag är 14 år. När jag var liten blev jag sjuk i hög fe-ber och senare insåg de att

jag blivit döv på grund av en hjärnhinne-inflammation vid fyra års ålder. Jag går i dövskolan i Asmara. Jag arbetar hårt med läsningsuttal, stavning och skrivning. Jag

har en gammal hörapparat på mig när jag går hem som hjälper mig att höra ljud som kommer längre bort så att jag inte ska råka ut för olyckor. Jag går alltid på gudstjänst som är på teckenspråk och vi som är där blir fyllda av glädje när vi sjunger i kören.

Alla medlemmar i min familj är hö-rande. Min mamma och pappa här lärt sig några tecken som de försöker att använda hemma. När vi åker på utflykter eller går på bio tolkar min mamma med tecken-språk och tal, jag förstår nästan allt. Jag tycker om teckning och jag ritar alltid på fritiden efter skolan. Så jag vill bli konst-när och arbeta i min egen ateljé och hål-la utställningar – särskilt om miljön och hur vi tar hand om våra träd och annan växtlighet.

Capital vill bli konstnär

Capital hoppas på att en dag ha sin egen ateljé.Jamal vill bli jordbrukare när han blir stor.

GÅVA: Dövskolor i Eritrea

Du kan stödja dövskolorna i Asmara och Keren i Eritrea via EFS bg 900-9903. Ange projektnummer 3109 i meddelanderutan.

Tack för din gåva!


GLOBALT

Tillsammans med Kes Tseganesh Ayele, präst och direktor på Kvinnoavdelningen i Mekane Yesus och Kes Dr Bekure Daba,

också anställd på avdelningen, fick EFS-missionären Viktoria Nordén i uppgift att planera och genomföra workshopen.

”Många hade rest i flera dagar för att kunna ansluta sig till konferensen. Från Etiopien hade 68 kvinnliga präster kom-mit, från Tanzania tio stycken, från Indien två stycken och från Sverige åtta, och någ-ra från kvinnoavdelningen”, skriver Vikto-ria i ett blogginlägg.

När Budbäraren träffar Margareta Westin Olsson, distriktsföreståndare för EFS Mittsverige, som nyss kommit hem från konferensen är i eld och lågor.

– Det var en helt fantastisk vecka! Jag är inte samma människa. Den digniteten är det, säger Margareta Westin Olsson och strålar.

SYFTET MED KONFERENSEN var att stärka kvinnor som står i prästtjänst.

– Det gjorde den verkligen. Det var en sådan glädje att få träffa alla. Vi har olika färg på skinnet, kommer ifrån olika kulturer, olika länder och har olika tjäns-teförutsättningar. Men utifrån så många olikheter fanns det en sådan glädje att mötas. Att se varandra, se att vi var många kvinnor som står i Guds tjänst som präs-ter, säger Margareta Westin Olsson.

Konferensen pågick från tisdag till lördag förmiddag och redan vid introduk-tionen kunde de känna samhörigheten.

– Första eftermiddagen fick varje språkgrupp presentera sig. Man gick fram, sa sitt namn och gruppen sjöng sedan en lovsång. Det var jättestarkt! Vissa sånger har ju exporteras så vi sjöng samma sång på olika språk – det är ju också häftigt! Kristi kropps-känslan fanns där, berättar Margareta Westin Olsson.

VARJE DAG BESTOD av samma schema som började med morgonbön och bibelstudi-um, sedan reflektionstid och en presenta-tion. På eftermiddagen var det gruppsam-tal med delgivning som senare följdes av ett kvällsprogram.

– Varje land tog hand om varsin dag, med olika teman. Etiopiska prästerna ta-lade om kallelsen, vi svenskar om ledar-skap och tanzanierna om rättvisa – allt under huvudtemat Empowering Women In Gods Mission (Utrusta kvinnor för Guds tjänst red. anm.).

De två kvinnorna från Indien ska präst-vigas i höst, tillsammans med sina två stu-diekamrater som inte hade möjlighet att komma till denna konferens. Två andra deltagare kom ifrån gränsen till Sudan.

– När man speglar sitt eget i andras så ser man olikheterna. Ibland blir man arg över hur det kan se ut och känner sam-tidigt en tacksamhet över hur vi har det här. Ur den aspekten har vi kommit gan-ska långt i Sverige. Å andra sidan, när jag talade med en etiopisk kollega utifrån vad hon mött för argument mot att kvinnor

I början av februari samlades 92 kvinnliga präster, från fyra olika länder, i Debre Zeit i Addis Abeba. Konferensen, som var den första i sitt slag, stod EFS och Mekane Yesus-kyrkans kvinno-avdelning som initiativtagare till. Och eftersmaken var tydlig.

TEXT: ELIN LILJERO ERIKSSON BILD: VIKTORIA NORDÉN

Stor konferens för kvinnliga präster


GLOBALT

inte ska vara präster, är det ju precis sam-ma argument och bibelord som vi möter här hemma, säger Margareta Westin Ols-son och fortsätter:

– På fredagen hade Rebecca från Tan-zania en presentation utifrån en upp-sats som hon skrivit. Hon uppmuntrade frimodigt och utgick från Galaterbrevet 3:23. Möter man motstånd utifrån några av Paulus bibelord, kan man möta och lyfta fram andra bibelord ifrån Paulus. Det var en peppning, att lyfta fram bibelmaterial som visar att kvinnor kan ha prästtjänst.

DE FICK OCKSÅ möjlighet att be för varan-dra. Bland annat för en kvinna från Be-nishangul-Gumuz-folkgruppen i Västra Etiopien som berättade att i hennes folk-grupp föraktas och förskjuts kvinnor.

”I ett senare skede på veckan så pra-tade jag mer med henne och fick reda på att hon är 22 år, väntar sitt tredje barn och arbetar som ensam pastor för 13 för-samlingar. För att komma mellan sina för-samlingar behöver hon oftast gå till fots i sju timmar. I denna folkgrupp är ett an-nat stort problem tidiga äktenskap och

tidigt barnafödande, samt omskärelse el-ler FGM (Female Genital Mutulation/kvinnlig könsstympning)”, skriver Vikto-ria Nordén.

När workshopen avslutades på lörda-gen smordes alla i olja.

– Vi bad för oljan, sedan smordes vi i pannan med korsets tecken. Det var oer-hört starkt. Att få sändas ut i Faderns och Sonens och Den helige andes namn, åter till den tjänst vi står i.

Margareta Westin Olsson berättar en-gagerat om hur mycket veckan har betytt för henne och hennes kollegor.

– Jag känner mycket glädje, tacksam-het och en känsla av att vilja göra det här igen. Tänk om man kunde söka integra-tionspengar eller pengar ifrån fonder, för att skapa någon form av regelbundenhet i detta. Det var ett önskemål som uttrycktes. Det uttrycktes också en oerhörd tacksam-het till EFS som hade tagit det här initiati-vet. Det var brinnande förbön för EFS och Sverige. EFS har gjort ett gott jobb, säger hon och avslutar:

– För mig blev den här veckan en förny-else av min kallelse. Det blev starkt igen. n

För mig blev den här veckan en förnyelse av min kallelse. Det blev starkt igen.

FAKTA

1958 beslutade Svenska kyrkan att öppna prästämbetet för kvinnor. Två år senare vigdes de första kvinnorna till präster. Hösten 1959 började tre kvin-nor att läsa på Johannelund. Den första avskiljningen av en kvinna som predikant i hemlandsmissionen skedde vid årskon-ferensen 1965.

KVINLIGA PRÄSTER MÖTTES. Under en vecka samlades kvinnliga präster från Etiopien, Tanzania, Indien och Sverige för att undervisa, stärka och dela med sig av erfarenheter till varandra.


www.salt.efs.nu

fem månader av fordjupat larjungaskap::

:

VOLONTÄRPROGRAMMET

I BURMA & ARGENTINAwww.salt.efs

.nu

ANSÖK SENAST 1 APRIL

www.wiksmobler.com • 0644–711 54Hammerdal

Möbler, inredning och mycket mer.

Läs mer om våra utbildningar på

www.johannelund.nu

Vill duläsa teologi?

Ny bok av Tomas Sjödin!

Köp din bok i din bokhandel eller på www.libris.se! Libris förlag

Ny bok av Tomas Sjödin!

Vätskebälten av elastiskt material med kardborrelås och hållare för 1, 3, 4, 5 eller 8 flaskor. Storlekar S, M, L o XL.

Formade flaskor som rymmer 16 cl och har en behaglig lyfttopp.

Elastisk ficka med dragkedja finns på vissa bälten och även som tillbehör.

Gerry Rönnmark ABRussvägen 12, 152 57 Södertä[email protected] www.perfekta.nu

PERFEKTA of Sweden®

Begravningsbyrån Bengt Gustavsson

begis.se

Vi skriver nya testamentet!– testamenten och boutredningar –

Vi söker

Distriktsföreståndare till EFS Norrbotten

Ledord för tjänsten är: samla, coacha, utveckla och nyplantera.För ytterligare information se www.efs.nu under Lediga tjänster och om du är intresserad kontakta:Missionsföreståndare Stefan Holmström tfn 018–430 25 06 eller 070–693 94 30 Facklig representant för Vision ekumeniska Stefan Nordström tfn 073–541 77 82

BIBELSKOLA med två spårTeologi/församling & IdrottLäs mer på www.johannelund.nu


NYHETER

Av befolkningen i vårt land är det inte mer än fyra pro-cent, som finner det naturligt att tala med barnen om personlig kristen tro, enligt en enkät som redovisades på konferensen. I USA är motsvarande siffra 43 pro-

cent – och i Egypten inte mindre än 83.Den kristna barnverksamheten står minst sagt inför en utma-

ning. Det togs upp i flera sammanhang under helgen, bland an-nat vid en session med Olof Edsinger, som varit generalsekrete-rare i Salt och är ordförande i Nationella söndagsskolnätverket samt Marina Andersson, vice dito i samma organisation, pingst-pastor och skolpastor i Gränna.

– Vi klarar oss inte själva men litar på honom, som klarar allt, sa Edsinger i sin genomgång, bland annat.

Detta fanns som grundinställning i mycket som yttrades un-der konferensen. Men samtidigt var det en konferens där det virvlade av många idéer, såväl i det som sades som i en mängd material som presenterades. Frågor som togs upp var bland an-nat: Hur skall det gå till att nå ut i den sekulariserade miljö, som Sverige blivit? Söndagsskolan, till exempel – det är färre föräld-rar än tidigare som skickar sina barn dit. Olof Edsinger vill dock delvis vända på perspektivet:

– Jag tror att söndagsskolan står inför en renässans. Det är inte bara så att färre låter barnen gå dit, det är också så att bar-nen som ändå skickas till kyrkorna drar med sig föräldrarna dit.

OLOF EDSINGER LYFTER gärna fram materialet Skatten – på äventyr med Gud. Det är producerat av Salt, men går ut ekumeniskt. Att ha den prägeln är söndagsskolans idé.

Marina Andersson är förutom vice ordförande i tidigare nämnda nätverk också konsulent där. Hon har i många år fram-gångsrikt arbetat bland barn och ungdomar. Till hennes många uppgifter hör numera också att vara ”officiell” skolpastor i Grän-na. I vissa sammanhang uppträder hon reglementsenligt ”pasto-riserad” med ”ämbetskrage”. Det krävs ibland sådan utstyrsel i hennes tjänst, det är annars inte så vanligt inom Pingströrelsen.

– Vi bör möta barnens behov. Hur då? Inte genom att göra program för barnen – utan med barnen. De skall vara delaktiga! säger hon.

Verksamhetssätt kommer och går. Olof Edsinger medger att det blivit ”ett tapp” sedan kyrkans barntimmar och liknande praktiskt taget försvunnit. Men han ser positivt på scoutverk-samheten. Är det en fara att den inom vissa organisationer mist mycket av sin kristna halt? Edsinger anser att den särskilt inom kyrkorna håller intentionerna i det avseendet och att scoutrörel-sen är ett sätt att väcka intresse genom friluftsliv och aktiviteter.

Marina Andersson rekommenderar gärna en ny barnbibel som kommit ut i år. Den utgör en parafras med utgångspunkt från Levande Bibeln och är försedd med bilder. Den presentera-des för övrigt vid en release av Dogge Doggelito.

DET VAR PSYKOLOG Alf B Svensson från Nässjö, som relaterade de tidigare nämnda sifforna om att så få i Sverige talar personligt om Gud med barn. Bör man göra det då (frånsett att hemmen har sin frihet att agera som man vill)? Talaren anknöt till FN:s Barnkonvention, där det heter att barnen har rätt till andlig och moralisk utveckling. Vad kyrkorna arbetar med i det avseendet anser han ligga inom den ramen.

Rubriken för sessionen där Alf B Svensson medverkade var Kristet föräldraskap i världens mest sekulariserade land. Han och Mikael Lundgren växlade med varandra i inlägg och samtal med lyssnarna. Den sistnämnde är engagerad i familjeärenden inom socialtjänsten och aktiv i Folkungakyrkan i Stockholm.

Hur ska då tron gestaltas i ett kristet hem med barn? Sätten kan naturligtvis vara många. Lundgren uttryckte det så att Guds kärlek bör kommuniceras via oss. ”Ge barnen erfarenheter av hur det är att vara i gemenskap med Gud.” Alf B Svensson visade på det positiva intryck barnen kan få genom föräldrarnas liv, inte bara i ord.

Sätter då samhället ibland de klassiska käpparna i hjulet för att minska möjligheterna att sprida det kristna budskapet? Ett spörsmål, som inte kom upp i den här sessionen, var om prästen/pastorn bör få tala om Gud vid skolavslutning i kyrkan. Efteråt frågade vi Mikael Lundgren vad han ansåg.

– Jo, det tycker jag man ska få göra – vissa lättnader är på gång. Men om inte, ska man då neka att hyra ut kyrkan? Ja, kanske det!

Det var en mycket fullmatad konferens för de 1 300 med variationer från ”Barn i kris” till ”Hur skapar vi trygga mö-ten?”, från små meditativa samlingar till fullsatt pingstkyr-ka, där huvuddelen av mötet hölls och Taizémässa fram mot natten i Svenska kyrkan. En artikel från konferensen måste få prägeln av ett så kallat axplock. Men det gavs vid mötet personliga vittnesbörd om att axen man plockade förhopp-ningsvis kan ge skörd. n

Inte mindre än 1 300 barnledare från olika delar av Sverige samlades till tredagarskonferens i Jönköping. Temat: att nå ut med det kristna budska-pet till barn och ungdomar i olika åldrar. Budbäraren var på plats. TEXT OCH FOTO: SIWERT PETERSSON

Konferens för barnledare:

”Gör inte program för barnen, men gör det ihop med dem!”

1 300 barnledare samlades för konferens i Pingstkyrkan i Jönköping.


RESOR

Att besöka Jerusalem under pås-ken är något som många dröm-mer om och som jag verkligen vill rekommendera. Att kom-

ma till platserna där allt utspelade sig till-för bibelordet en ny dimension, och att se de olika kyrkofamiljernas påskfirande öppnar också upp för en djupare förstå-else av påskens innebörd. Men just pås-ken, då tusentals och åter tusentals pil-grimer söker sig hit gör resan både lite dyrare och en smula besvärligare. Det är helt enkelt mycket folk över allt och den mer ”orientaliska” trängseln med nya intryck för alla sinnen kan för en svensk kännas ovan. Men den tillför också något till själva påskupplevelsen och kan ta oss närmare bibelordet. På Jesu tid översväm-mades staden och templet av påskfiran-de judar – helt i enlighet med Mose lag. Romarna tog sats inför eventuella oro-ligheter och ökade sin närvaro. Fredagen då Jesus fördes genom staden till avrätt-ningsplatsen var dagen före sabbaten, så staden var full med varutransporter och människor som måste få klart sina sysslor innan sabbatshornet ljöd vid solnedgång-en. Dessutom var Jesus också en av sin tids absoluta superkändisar – knappt en vecka tidigare hade ju stora skaror hälsat honom som ”Davids son” vid hans intåg i Jerusalem. Och nu skulle han avrättas – offentligt. Det var trångt, hetsigt och stökigt och helt säkert en enorm spänning i luften.

DET FIRAS MINST tre olika påskhögtider i Jerusalem. Först har vi den judiska pesach som börjar den 15:e i månaden Nisan, enligt den judiska kalendern och alltid infaller under våren. Det var denna hög-tid Jesus firade med sina lärjungar och under vilken han blev korsfäst och upp-stod. Den tidiga kristendomen anammade den julianska, det vill säga romerska, ka-

Upplev påsk i JerusalemDet är något speciellt med att få följa Jesu fotspår på platserna där allt hände. Budbäraren tar dig med till några av dem. TEXT: JOHAN ERICSON BILD: RICKARD L. ERIKSSON

lendern, vilket kom att flytta den kristna påsken från den judiska. Denna kalen-der gäller fortfarande för de flesta orto-doxa kyrkorna. Men katolikerna och även så småningom protestanterna gick från början i 1500-talet över till den gregori-anska kalendern som är ännu exaktare. Det är den kalender som de flesta länder i världen använder och som vi i Sverige beräknar påsken utifrån. Normalt infaller påsken enligt de tre nämnda kalendrarna på olika datum, men ibland sammanfal-ler två eller alla tre. Då Jerusalem normalt översvämmas av pilgrimer under hög- tiderna är det alltid en idé att kolla upp hur de olika påskfirandena ligger i kalen-dern inför en resa dit. Men, som sagt, en påsk i Jerusalem är något alldeles speciellt. OM VI TAR ett avstamp i den sista måltiden på skärtorsdagen så hamnar vi i den ”övre salen”. Var den låg vet vi inte exakt och vi kan heller inte vara säkra på att plat-sen för Jesu instiftande av det nya förbun-det är densamma som för pingstundret. Bibeln säger dock att ”övre salen” var där lärjungarna brukade träffas och traditio-nen pekar ut Sionberget som plats. Där finns den ”övre sal” som man normalt besöker, belägen mycket nära vad som sägs vara Davids grav. Själva salen är från 1300-talet, men grundkonstruktionen är mycket äldre och kanske var det här Jesus bröt brödet och delade kalken med lär-jungarna? Det bör tilläggas att den arme-niska S:t Markuskyrkan också gör anspråk på att vara Bibelns ”övre sal” och den är värd ett besök, inte minst då det sägs att många under och mirakler fortfarande sker i lokalerna.

Från ”övre salen” gick Jesus och de tolv till Getsemane örtagård på Olivber-get, där de brukade söka avskildhet och be. I dagens Getsemane med sina uråld-riga olivträd och sin grönska kan vi fånga

URGAMLA TRAPPOR. Den utgrävda trappan från Jesus tid som ledde upp till Kajafas palats.

VI RESER TILL BIBELNS LÄNDER. Nu introducerar vi en ny artikelserie: Resor i Bibelns länder. Målet är att ta med dig på spännande nedslag i de länder där Bibeln utspelar sig och skrevs. Det blir naturligtvis mycket från Israel, men också från Egypten, Turkiet, Grekland och Italien. Detta främst med anledning av Bibelåret, men också som ett led i att göra Budbäraren ännu mer läs-värd. Vi tror att resereportagen blir ett uppskattat tillskott som kommer att tjäna som inspiration och motivation till egna upplevelser. Eller så kanske vi får påminna om erfarna resor och väcka många glada minnen? Vi vill fortsätta inspirera till mer bibelläsning och ständigt återvändande till Bibelns platser i vårt inre – i bön och i meditation.

Synpunkter, tankar och tips tas som vanligt tacksamt emot på [email protected].


RESOR

Upplev påsk i Jerusalem

lite av stillheten, men knappast skärtors-dagsnattens ångest. Men inne i Alla natio-ners kyrka, som ligger i trädgården, finns den stenhäll som man tror Jesus lutade sig mot när han bad: ”Abba! Fader! För dig är allting möjligt. Ta denna bägare från mig.” En stunds bön och meditation över Jesu kamp inför det som väntar honom och hans slutliga överlåtelse till Faderns vilja är en bra inledning på ett påskfirande som kan komma att bjuda på många starka och oväntade upplevelser.

Efter att Jesus gripits och lärjungarna skingrats förs han till Kajafas palats. Där, på gården, ställs han inför översteprästen och judarnas stora råd – Sanhedrin. I vän-tan på att de skulle samlas stängdes han med största säkerhet in i den fängelsehåla som låg i palatsets källare. I dag kan man besöka Hanegällets kyrka som har sitt namn av att det var här som Petrus för-nekade Mästaren tre gånger innan tuppen gol. Alldeles öster om kyrkan finns en lång trappa ner mot Davidstad som är från Jesu tid. Här kan man föreställa sig hur Jesus i facklornas sken, omgiven av solda-ter och tempelvakter förs upp för trappan mot Kajafas palats. Och bakom hopen, i skuggorna och på ett säkert avstånd, smy-ger först Johannes och sedan Petrus.

Från Kajafas palats skickas Jesus vidare, till Herodes Antipas och till Pilatus som

slutligen avkunnar dödsdomen. Vi vet inte exakt var Pilatus residerade. Det finns flera alternativ: det Hasmoneiska palatset, eller rättare sagt borgen, som låg vid Jaffapor-ten och nära det som i dag kallas Davids borg. Eller Herodes Antipas palats som låg närmare templet, i vad som nu är de judiska kvarteren i gamla staden. Men tra-ditionen anger Antoniaborgen som plat-sen där Jesus döms av Pilatus, hånas av soldaterna, gisslas, törnekröns och tar kor-set på sina axlar.

ANTONIABORGEN SOM LÅG vid tempelområ-dets nordvästra hörn förstördes tillsam-mans med templet när Titus intog Jeru-salem år 70 och det är i dag omöjligt att peka ut den exakta platsen för borgen. Men flera kyrkor gör anspråk på att vara byggda på platsen och uppvisar lämningar som man menar härrör från borgen eller dess stenlagda innergård som till exempel stenläggningen i ”Sion Systrars” kloster.

Här möter vi Via Dolorosa – Smärtor-nas väg – som med sina 14 stationer leder fram till Golgata och den tomma graven som båda ryms inom Den Heliga gravens kyrka. Vägen som är runt 600 meter lång sträcker sig från öster mot väster och bör-jar alldeles innanför Lejonporten eller som den också kallas – S:t Stefanusporten. Härifrån utgår också så gott som alla de processioner som fyller Via Dolorosa en långfredag. Allt från urgammal liturgi och präster i full skrud till moderna så kallade ”reenactors” i tidstrogna utstyrslar blan-das med vanliga pilgrimer från jordens alla hörn. Otaliga kors bärs längs med vägen, och för många är det en vandring mättad av känslor. I bästa fall kan man ta del av de olika stationernas budskap, men annars är det bara att flyta med ström-men fram till torget framför Gravkyrkan. De första två stationerna handlar om att Jesus döms av Pilatus och tar korset. Och vi passerar den berömda om än ej histo-riskt korrekta ”Ecco homo”-bågen. Sta-tion tre är där Jesus faller för första gång-en, fyran då Jesus möter sin mor – vilket inte nämns i evangelierna, men beläggs i traditionen. Platsen där man tror att Simon från Cyrene tvingas ta upp Jesu kors är station fem och sedan kommer station sex, där traditionen återigen spelar in – Veronica torkar Jesu ansikte. Station

GRAVKYRKAN. Katolsk påskgudstjänst framför ingången till Jesu tomma grav i Gravkyrkans rotunda.

Allt från urgammal liturgi och präster i full skrud till moderna reenactors i tids-trogna utstyrslar blandas med vanliga pilgrimer.


sju markerar att Jesus faller för andra gången och vid station åtta talar han till Jerusalems döttrar: ”Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn …”. Station nio markerar att Jesus faller för tredje gången. Station tio är alldeles vid ingången till Gravkyrkan, där Jesus kläs av sina kläder. Nu går vi in i kyrkan och upp för trapporna till Golgata och till station elva och tolv där Jesus spi-kas fast vid korset och Jesus dör på kor-set. Vid den så kallade smörjelsestenen mitt för kyrkans ingång menar man att Jesu kropp smordes och lindades i linne-tyg, enligt evangeliernas vittnesbörd – vil-ket är den trettonde stationen. Sedan är vi framme vid själva graven – mitt i kyr-kans mäktiga rotunda. Här är station fjor-ton, Jesus läggs i graven och viktigast av allt – Jesus uppstår här på tredje dagen! Mötet med Den heliga gravens kyrka eller Uppståndelsekyrkan som den också kallas, kan för många framstå som både förvirrande och främmande. Den är en ve-ritabel labyrint och svår att överblicka vid ett första besök. Och det röriga intryck-et förstärks av att den är strikt uppdelad rent fysiskt mellan olika kyrkor där den romersk-katolska, grekisk-ortodoxa och armenisk-ortodoxa kyrkorna har de störs-ta bitarna medan den syrisk- ortodoxa, koptiska och även den etiopisk-ortodoxa kyrkan har sina områden. Så flera mäss-sor och processioner kan pågå samtidigt och tillgången till de viktigaste platserna är strikt uppdelade och, ibland tyvärr allt annat än vänliga munkar, håller stenhård

koll på pilgrimerna. Vill man verkligen uppleva Gravkyrkan och tränga igenom det ”religiösa brus” som kan uppstå där, är det all anledning att återkomma en dag och tid när det inte är så många besökare. Ta din Bibel med dig, slå dig ner och läs i lugn och ro samtidigt som du mediterar över det som hände där. Efter ett sådant besök tror jag man ser på både kyrkan i sig och de traditionella kyrkornas företrä-dare på ett nytt och mycket mer positivt sätt. MEN MAN KAN också besöka den så kallade Trädgårdsgraven norr om Damaskuspor-ten. Lika bra att få det sagt med en gång; den är, tillsammans med den intilliggande ”Gordons Golgata”, med största sannolik-het inte platsen för Jesu död och uppstån-delse. Namnet kommer av den engelske generalen Charles Gordon som besökte Jerusalem på 1800-talet och som upp-täckte att kullen liknande en dödskalle och ungefär samtidigt grävdes graven ut. Området köptes av en privat stiftelse som återställde graven och den omkringlig-gande trädgården, som är full av lämning-ar från Jesu tid, till en sann oas mitt i den moderna staden. Nu ger den oss en bild av hur Golgata med ”vid platsen där Jesus hade blivit korsfäst låg en trädgård, och i trädgården fanns en ny grav där ännu ingen hade blivit lagd…” såg ut på Jesu tid. De flesta protestantiska och pingstka-rismatiska researrangörerna brukar ordna ett besök här, ofta med gudstjänst, mässa eller bönestund i trädgården. För många

så blir det också höjdpunkten på resan, för det är på få ställen som tiden verkligen ”stannar upp” och scenerna från Ordet verkligen får liv som vid Trädgårdsgraven. MED ALLT DETTA sagt kan man fråga sig om det är värt att besöka Jerusalem just en påsk – ja, jag tycker det. Men stanna gär-na några dagar före eller efter eller kom också tillbaka en annan tid på året för att även få uppleva stillheten och lugnet. Man kan nog påstå att i Jerusalem är det påsk varje vecka – i alla fall så går det en procession längs Via Dolorosa varje fre-dag med start klockan tre. Och oavsett tid för besöket så brukar alla de platser som nämns i artikeln vara de som man bara ”måste” se och uppleva! n

RESOR

KANSKE SOM PÅ JESU TID. Trädgårdsgraven som ligger i gamla staden strax norr om Damaskusporten – en oas som ger oss en bild av hur det kan ha sett ut på Jesu tid.

Stanna gärna några dagar efter påsk eller kom tillbaka en annan tid på året för att även få uppleva stillheten och lugnet.


SALT

GÅVORAPPORT 2014: Salt

• Salt är EFS barn- och ungdomsorganisation. Vi vill att barn och ungdomar ska få lära känna, komma till tro på och följa Jesus Kristus. Som självständig organisa-tion har vi vår egen ekonomi, och tar inte emot några bidrag från EFS. Välkommen att stödja oss både med dina gåvor och med dina förböner – vi behöver det!

• Insamlingsbudget för 2014: 700 000 kronor. Resultat för 2014: 595 000 kronor. Utöver detta har Salt fått 329 000 kronor i en testamentsgåva samt 614 000 kronor i rikskollekt från Svenska kyrkan.

Budgeten för 2015 är 750 000 kr.

Scouting ger nya Salt-föreningarSCOUTING INOM SALT har växt med sex procent från 2013 till 2014 enligt den senaste statisti-ken. Det finns gamla nedlagda kårer som med inspiration av Patrullriks Gärdsmark 2014 åter-uppstår. Det finns nya som bildas när en scout-ledare flyttar in i församlingen och inte kan klara sig utan scoutgrupp att leda. Det finns dessutom EFS-föreningar som bildar Salt-föreningar för att ansluta friluftsgruppen till Salt Scout. Det finns Salt-föreningar som bildas utanför EFS-sam-manhang. Oavsett anledning tycker vi att det är roligt när gemenskapen växer numerärt och hop-pas att alla även ska finna en andlig gemenskap.

I Vilhelmina i södra Lappland har det tidiga-re funnits en mycket stor scoutverksamhet inom Frälsningsarmén. När nu familjer i EFK-försam-lingen Vilhelmina Fria ville bli scouter startades en scoutverksamhet som man anslöt till Salt Scout. Scoutledare Ulrika Ljunglöf säger:

– Vi ville vara med i ett Scout-anslutet för-bund med tydlig kristen profil. I valet mellan Equmenia och Salt så gjorde Salts tydliga krist-na förklaring intryck på oss.

Vid Salt riks årsmöte 2014 bytte EFS Scout namn till Salt Scout. Detta skedde först åtta år efter att scoutverksamheten bytt organisa-torisk tillhörighet från EFS till Salt och drygt ett år efter att vi bildat eget scoutförbund med samverkansavtal med riksorganisationen Scou-terna. Det finns ett ökat behov av att profilera scoutverksamheten som en del av Salt både inåt i föreningarna och utåt mot andra riksorganisa-

tioner. Det var från början inte helt koordinerat men namnbytet sammanföll lyckligt med att Salt Scout fick ett nytt märke och logotyp.

De flesta av vår ledare bär det dubbla medlemskapet att vara Salt-medlem och vara EFS:are och står för vår trygghet och andliga hemvist. I Västergötland finns scoutledare Peter Klason. Han säger:

– För cirka två år sedan började vi i EFS Alingsås fundera på att göra något för våra barnfamiljer vars barn nu blivit runt åtta år. Ef-ter samtal och bön kom vi fram till att vi ville återstarta den scoutverksamhet som legat nere i flera år. Efter att ha pratat med vår distrikts-konsulent Sofia bestämde vi att begära inträde i Salt Scout.

I presentationen av Salt Scout står det så här: ”Vi är Salts scoutarbete, vi är unga och gamla med olika erfarenheter. Vi finns i hela landet och ingår i en världsvid gemenskap. Vi är nyfikna och vårt arbete genomsyras av kristen tro och kristna värderingar. I vår gemenskap är alla viktiga och vi arbetar tillsammans utifrån den lilla gruppens möjligheter. Vi vill visa på Guds kärlek genom Jesus Kristus. Vi vill stärka bar-nen i deras vardag och hjälpa dem till att på ett schysst sätt ta ansvar för hela Guds skapelse”.

Detta är målet och visionen med Salt Scout. Vill din Salt-förening med på resan är ni varmt välkomna att ansluta er till Salt Scout!

Anders Brunnegård, Scoutkonsulent Salt

FAKTA Scouting

• Scouting är en världsvid ungdomsrörelse med över 40 miljoner medlemmar.

• Scouting startades 1907 av den brittiska generalen Robert Baden-Powell som menade att scouting var kristendom i praktiken, att älska Gud och att älska sin nästa.

• För att få kalla sig scouter och bära scoutdräkt behöver man ha avtal med de internationella scoutförbunden. Salt Scout är anslutet via ett samverkansavtal med det svenska scoutförbun-det Scouterna.

• Genom att vara samverkansorganisation kan Salts scoutkårer ta del av stöd och utveckling både inom Salt och inom Scouterna.

Boka in Soul Children- festivalen 2015!

Nytt nationellt sommar- läger: Brännpunkt 2015

Salt tränar ledare

FÖRRA ÅRETS Soul Children-festival blev succé. Missa inte årets festival i Betlehemskyrkan, Stockholm, den 22–23 augusti. Festivalen gästas av blanda annat Oslo Soul Children och Ragnhild Hiis Aanestad. Arrangörer är Salt i samarbete med Stockholm Gospel Festival.

NYTT RIKSLÄGER för ungdomar håller på att ta form. Brännpunkt är namnet på Salts nya lägersatsning som har premiär nu i sommar, den 5–9 augusti, i Kornhillskyrkan i Halm-stad! Lägret är för alla som fyller 15 i år el-ler äldre. Fördjupande seminarier kommer att varvas med roliga fritidsaktiviteter och gemenskap. Självklart blir det också spän-nande kvällsmöten i Guds närvaro. Läs mer på brannpunkt.efs.nu.

EN AV VÅRA STORA utmaningar är behovet av unga ledare som får upptäcka sin kallelse och sina gåvor, och bli utrustade i sitt ledarskap. Inom Salt jobbas det med detta på olika sätt, inte minst genom de lokala ledarskolorna i landet. En av dessa är Ledarskolan VÄXA på Åkerö-gården där Michael Rastas (Salt Mittsverige) och Vincent Ihlberg på Salt Riks har jobbat fram ett nytt steg i utbildningen. En viktig nyckel här är att ledarskap måste hänga ihop med lärjungaskapet och efterföljelsen av Je-sus. Fokus ligger därför mycket på att växa i relationen med den Helige Ande, upptäcka och växa i sina gåvor med mera. På Salt Riks jobbar vi också med att kunna erbjuda inspelad undervisning, som ska kunna användas som ett komplement i ledarskolor eller i andra sammanhang.

800

400

200

600

0

tkr

Budget

Resultat

HU

R K

AN

BÖ

NE

FOLD

ER

N A

NVÄ

ND

AS

?

Låt b

önep

erio

den

bli e

tt re

dska

p till

förn

yad

böne

gläd

je fö

r dig

per

sonl

igen

och

för e

r so

m k

rist

en g

emen

skap

. Om

du

får t

anka

r när

du

ber,

dela

gär

na m

ed d

ig ti

ll os

s. G

ud

kan

tala

på

olik

a sä

tt.

Här

ned

an fi

nns

någr

a tips

på

hur

böne

fold

ern

kan

anvä

ndas

.

Följ

EFS

och

Sal

ts b

öneb

logg

med

bön

eäm

nen,

art

ikla

r oc

h vi

ttne

sbör

d om

bön

: w

ww

.bon

.efs

.nu

Gem

ensa

m b

ön

• In

trod

ucer

a ve

ckan

s bö

nete

ma

på s

önda

-ge

ns g

udst

jäns

t oc

h be

d i g

udst

jäns

ten.

• Avs

ätt

en e

xtra

bön

estu

nd t

illsa

mm

ans

vid

anna

n ti

dpun

kt. K

ansk

e en

hal

vtim

me

före

gu

dstj

änst

en e

ller

en k

väll

unde

r ve

ckan

. •

Bes

täm

en

tid

och

bed

ensk

ilt d

är n

i är

. D

et fi

nns

en s

tyrk

a at

t vet

a at

t fler

ber

med

m

ig ju

st n

u.

• Ta

ett

spe

ciel

lt b

önea

nsva

r so

m s

tyre

lse.

•

Bed

för E

FS o

ch S

alt i

övr

ig v

ecko

verk

sam

-he

t i

före

ning

en s

om b

arng

rupp

er,

syfö

r-en

ing,

kör

, sm

ågru

pper

et

cete

ra.

Det

ger

oc

kså

en m

öjlig

het

att

dela

EFS

vis

ion

för

Sve

rige

och

and

ra lä

nder

.

Pers

onlig

bön

•

Bär

dag

ens

böne

ämne

i di

tt in

re o

ch n

ämn

det

spon

tant

i bö

n un

der

dage

n. E

n bö

ne-

suck

beh

över

inte

ta

tid!

•

Förv

andl

a en

av

dina

var

dags

ruti

ner

till

bön.

Kan

ske

någo

n av

des

sa:

-

En

stun

d vi

d fr

ukos

tbor

det.

- N

är d

u än

då g

år t

ill b

usse

n.

-

I bi

len

på v

äg t

ill jo

bbet

.

- E

n bö

nepr

omen

ad p

å lu

nche

n.

-

En

böne

stun

d i s

tälle

t fö

r TV

på

kväl

len,

kans

ke u

nder

en

uppf

riska

nde

prom

enad

.

- E

n ”g

odna

ttbö

n” in

nan

du s

omna

r.

TIL

LS

AM

MA

NS

I B

ÖN

EFS

och

Salts

bön

eper

iod

5

apri

l–14

maj

201

5

Få s

aker

ber

ör o

ss s

om l

eder

EFS

och

Sal

t så

myc

ket

som

när

vi

får

höra

at

t m

änni

skor

ber

för

oss

. Det

är en

sto

r up

pmun

tran

och

vi a

nar at

t m

ånga

vä

lsig

nels

er h

änge

r ih

op m

ed f

örbö

nen.

Äve

n i

år v

ill v

i up

pman

a ti

ll bö

n in

om S

alt

och

EFS

inf

ör å

rsko

nfer

ense

n. N

är v

i be

r vi

sar

vi i

han

dlin

g de

t so

m v

i re

dan

vet:

att

vi

i är

så

bero

ende

av

att

Gud

ger

oss

kra

ft o

ch v

äg-

ledn

ing.

Ta b

önep

erio

den

som

en

möj

lighe

t at

t få

sta

nna

upp,

bli

med

vete

n om

G

uds

närv

aro,

tack

a fö

r han

s m

öjlig

hete

r och

be

om le

dnin

g oc

h ha

ndlin

gs-

kraf

t. G

ud tal

ar till

oss

hel

a ti

den

på o

lika

sätt

och

inte

så

sälla

n är

det

just

i b

önen

som

kla

rsyn

och

init

iati

v vä

xer

fram

!Lå

t os

s be

för

var

andr

a, v

i so

m p

å ol

ika

sätt

och

i o

lika

uppg

ifte

r är

Sal

t oc

h är

EFS

. Ti

llsam

man

s ha

r vi

för

mån

en a

tt f

å va

ra b

åde

vänn

er t

ill J

esus

oc

h re

dska

p fö

r ha

ns r

ike.

Låt

din

vilj

a sk

e. L

åt d

itt

rike

kom

ma,

på

jord

en

så s

om i

him

len

– M

att

6:1

0.

Stef

an H

olm

strö

m

Mis

sion

sför

estå

ndar

e E

FSJo

hann

a Bj

örkm

an

Gen

eral

sekr

eter

are

Sal

t

EFS

och

Sal

t, B

ox 2

30

01

, 7

50

23

Upp

sala

, 0

18

–43

0 2

5 0

0, bo

n@ef

s.nu

, w

ww

.efs

.nu

Foto

: S

ofie

Siv

erm

an. A

rtik

elnu

mm

er 4

72

1.

Varje dag ber vi för: • E

FS styrelse och ledning (lokalt/distrikt/riks), om

lyhördhet, mod och kreativitet.

• alla anställda inom E

FS (lokalt/distrikt/riks).

• något av våra distrikt: Norrbotten, Västerbotten, M

ittnorrland, Mittsverige, Västsverige, S

ydöst-Sverige eller S

ydsverige.

VI BE

R FÖ

R:

5 – 11 april HE

LA E

FS

Sön

EFS

framtid och att vi som

rörelse har ett gemensam

t missionsfokus lokalt, i distrikten

och på riks. M

ån att missionens H

erre ska förlösa frimodighet, gåvor och kreativitet, så att

många vill ta sm

å och stora initiativ för att räcka evangeliet till nya människor.

Tis att G

ud får ge oss andlig fördjupning och förnyelse och stärka bönen, bibelsamtalet och

vittnesbördet.O

ns allt diakonalt arbete som utförs lokalt i E

FS, om

glädje, uthållighet och helig fantasi att m

öta behov. Tor

det evangelisationsarbete som pågår i E

FS, särskilt ber vi för alla A

lphagrupper och ”pann -kakskyrkor”.

Fre rekryteringen av nya ledare inom

rörelsen – anställda såväl som frivilliga. Vi ber för vårt

gemensam

ma insam

lingsarbete. Lör

Välsignelse för Svenska kyrkan och ingång för E

FS vision och kallelse.

12 – 18 april EFS

INTE

RN

ATION

ELLA

MIS

SIO

N

Sön evangelisationsarbetet som

bär bud om Jesus K

ristus till nya platser och på nya sätt.M

ån hälso- och sjukvård vid sjukhus och hälsostationer, viktiga platser där människor får hjälp

kroppsligen och komm

er inom hörhåll för evangeliet.

Tis radio- och TV-sändningar in i otillgängliga om

råden och till länder där evangeliet inte till -låts höras.

Ons utbildning vid prästsem

inarier, högskolor och TEE-utbildningar, där m

ånga rustas för tjänst i G

uds rike. Tor

barn och ungdomar vid barnhem

, skolor och dövskolor som genom

kyrkornas arbete får uppm

untran, vägledning och utmaning att följa Jesus in i fram

tiden. Fre

kvinnor som tjänar och bär, m

en som ofta ham

nar i skymundan, att de får utbildning, upp -

muntran och kraft att ta initiativ.

Lör EFS

missionärer, både de som

redan är i tjänst och de som förbereder sig för tjänst i fram

-tiden.

19 – 25 april EFS

SVE

RIG

EA

RB

ETE

Sön

EFS

arbete med nya sätt att vara kyrka, om

redskap för mission, om

mod, ledning och

klarsyn. Att E

FS ska få vara en resurs i S

venska kyrkan.M

ån alla EFS

missionsföreningar, stor som

små, om

växt och framtidshopp.

Tis Tillväxt- och nyplanteringsakadem

in och Växtkraftdagar Älskad, R

ustad, Sänd som

har till syfte att rusta för m

ission.O

ns För platser där kyrkans verksam

het avtar, om att hitta nya sätt att sam

las på och nå ut.Tor

alla nystartade EFS

-samm

anhang som tillkom

mit de senaste åren. B

e om uthållighet och

vishet

Fre att det ska startas m

inst fem nya E

FS-sam

manhang under året i form

av EFS

-grupper i Svenska kyrkan, E

FS-föreningar, sam

arbetskyrkor, hemgruppsnätverk etc.

Lör att det ska förlösas m

edel till Pionjärfonden för att kunna stödja fler nyplanteringar.

26 april – 2 maj U

TBILD

NIN

GA

R O

CH

INFO

RM

ATION

INO

M E

FS

Sön G

uds ledning i utvecklingen av utbildningar och kurser vid Johannelund så att de får bli till rik välsignelse i G

uds rike.M

ån alla studenter och all personal vid Johannelund. Bed om

Guds beskydd, ledning och väl -

signelse för var och en.Tis

alla som studerar på E

FS folkhögskolor och tacka för att de får finnas på en folkhögskola

där hela människan kan utvecklas.

Ons att folkhögskolorna, dess styrelser, personal och ledning får inspiration och arbetsglädje

att möta fram

tidens utmaningar och uppgifter.

Tor att tidningen B

udbäraren ska inspirera till tro och andlig växt.Fre

att nya komm

unikationsvägar ska nå fler människor m

ed evangelium.

Lör att hela E

FS-rörelsen finner glädjen i att bära m

issionsuppdraget ekonomiskt.

3 – 9 maj S

ALT – B

AR

N O

CH

UN

GA

I EFS

Sön alla barn, ungdom

ar och ledare i Salt.

Mån om

glädje och inspiration för de lokala Salt-föreningarna.

Tis Salts satsning på söndagsskola genom

SK

ATTEN

, samt det ekum

eniska söndagsskolenät -verket.

Ons U

tvecklingen av scoutverksamheten i S

alt Scout och uppstarten av planeringen för P

atrull -riks 2

017 i M

ossebo.Tor

Brännpunkt, det nya nationella som

marlägret för ungdom

ar, samt satsningen på barn -

körskonceptet Soul C

hildren.Fre

Utvecklingen av S

alts internationella arbete genom volontärprogram

och outreach.Lör

Team Jesus G

eneration och Salts arbete m

ed att rusta nästa generation ledare.

10 – 13 maj E

FS O

CH

SA

LTS Å

RS

KO

NFE

RE

NS

I UM

EÅ

Sön

kraft, frid och arbetsglädje till alla som arbetar m

ed konferensen.M

ån att Jesus ska förnya glädjen och kraften i missionsuppdraget för alla som

deltar i konferensen.

Tis barnkonferensen och Avtryck: om

glädje och trygghet och att Jesus får vara i centrum.

Ons

att goda och bra beslut ska fattas på EFS

och Salts årsm

öten.

Torsdag 14 maj och under konferensen

att Jesus genom

sin Ande ska förnya och utrusta oss alla för fortsatt gem

enskap och tjänst. Vi ber om

förnyad bibelglädje och förnyat bibelbruk.

9 maj FA

STE

DA

G

Alla som

vill får gärna avsätta lördag den 9 m

aj som en böne- och fastedag för E

FS och S

alt och vår fram

tid. Fasta är ett redskap som kan läggas på olika nivåer: allt från m

atfasta en dag, till att hoppa över en enstaka m

åltid. Eller varför inte m

ediefasta?

Kont

akt o

ch a

nmäl

anAn

mäl

an g

örs v

ia k

onfe

rens

.efs

.nu

och

beta

lnin

g sk

er v

ia fa

ktur

a. M

at b

estä

lls i

sam

band

med

an

mäl

an m

en se

nast

15

april

. Anm

älan

stän

ger

27 a

pril.

Kon

fere

nsav

gifte

n ge

r tillg

ång

till a

lla

sam

linga

r ink

lusiv

e ko

nser

tern

a oc

h tä

cker

till-

sam

man

s med

bid

rag

och

spon

srin

g de

gem

en-

sam

ma

utgi

ftern

a. K

olle

kter

und

er k

onfe

rens

en

går d

irekt

till

EFS

och

Salt.

Sakn

ar d

u m

öjlig

het a

tt a

nmäl

a di

g vi

a ko

nfer

ens.

efs.

nu sk

river

du

en k

onfe

rens

an-

mäl

an o

ch sk

icka

r med

pos

t sen

ast 1

5 ap

ril ti

ll EF

S Vä

ster

botte

n, V

asag

atan

17,

903

29

Um

eå.

Upp

gifte

r som

ska

ange

s är:

nam

n, a

dres

s,

pers

onnu

mm

er, t

elef

onnu

mm

er, e

vent

uell

mat

-be

stäl

lnin

g sa

mt u

ppgi

ft om

eve

ntue

llt b

ehov

av

tolk

ning

från

eng

elsk

a til

l sve

nska

.

Följ

konf

eren

sen

via

web

bsän

dnin

gar

Liks

om fö

rra

året

så k

omm

er st

ora

dela

r av

årsk

onfe

rens

en a

tt sä

ndas

live

via

web

ben

på

efs.

solid

tang

o.co

m. D

et so

m sä

nds ä

r gud

stjä

ns-

tern

a, fr

edag

ens s

trat

egip

ass s

amt E

FS å

rsm

öte.

Artikelnummer: 4720

Blås

arfe

stBl

åsar

fest

en a

nord

nas s

om e

tt sp

år i

årsk

onfe

rens

en

och

sam

lar

dryg

t hu

ndra

blå

sare

i ol

ika

åldr

ar. F

ör

den

som

inte

är b

låsa

re o

ch v

ill ly

ssna

till B

låsa

rfes

tens

kon

sert

er fi

nns

det

flera

möj

lighe

ter u

nder

års

konf

eren

-

sen.

Det

blir

tor

gspe

lnin

gar,

med

-

verk

an i

olik

a gu

dstjä

nste

r oc

h en

kväl

lsko

nser

t i E

xel a

rena

16

maj

.

Blås

arfe

sten

spel

ar 1

6 m

aj.

14 m

aj 2

2.00

Va

saky

rkan

s Big

ban

d oc

h M

esse

nger

s15

maj

21.

30

Kons

ert m

ed S

amue

l Lju

ngbl

ahd

och

kö

rern

a G

reat

Joy,

Um

eå o

ch U

nite

d, S

kelle

fteå

16 m

aj 2

1.30

Bl

åsar

fest

ens k

onse

rtAl

la k

onse

rter

ingå

r i k

onfe

rens

avgi

ften.

De

n so

m in

te d

elta

r i å

rsko

nfer

ense

n ka

n kö

pa b

iljett

er p

å tic

net.s

e.Sa

mue

l Lju

ngbl

ahd

hålle

r en

kons

ert ti

llsam

-m

ans m

ed k

örer

na G

reat

Joy

och

Uni

ted.

FRI[&]MODIG

För d

ig m

ella

n

15 o

ch 2

0 år

Utm

anan

de s

emin

arie

r, h

ärli

ga

guds

tjän

ster

, skö

n ge

men

skap

,

vikt

igt

årsm

öte

avtr

yck.

efs.

nu

Mis

sa in

te k

onse

rter

na

un

der E

FS o

ch S

alts

års

konf

eren

s 14–

17 m

aj

#ÄRS

15w

ww

.face

book

.com

/ars

konf

eren

s

Lyss

na ti

ll Va

saky

rkan

s Big

ban

d

och

Mes

seng

ers t

orsd

agen

14

maj

.

Program vuxenkonferensen

Torsdag 14 maj

13.30 Internationell eftermiddag i Carlskyrkan

Anm

älan till denna och lunchen innan görs i sam

band med konferensanm

älan.18.30 Välkom

stmöte

19.00 Gudstjänst – Hans Stiglund 21.00 Caféprogram

startar22.00 Vasakyrkan Big band och M

essengers22.00 M

ässa med klassisk m

usik av Bach och Händel

Fredag 15 maj

7.30 Morgonm

ässa – Anna B Ruther 8.00

Bibelsamtal – Elisabet Svedberg

9.00 Strategipass 10.00 Fika10.30 Strategipasset om

Messy Church

– Lucy Moore, Tin M

örk 12.00 Lunch13.30–17.00 Salts årsm

öte13.30 Sem

inarier15.00 Fika15.30 Sem

inarier17.00 M

iddag

17.30-18.15 Introduktion till EFS årsmöte

18.30 Gudstjänst med Avtryck, Salt firar 10 år!

– Johanna Björkman

21.00 Caféprogram startar

21.30 Konsert med Sam

uel Ljungblahd och körerna Great Joy, U

meå och U

nited, Skel-lefteå

Lördag 16 maj

8.00 Bibelstudium – Jam

es Starr9.00–17.00 EFS årsm

öte 10.00–11.30 Sem

inarier12.00 Lunch13.30 Bönepass tillsam

mans m

ed Avtryck och barnens konferens

17.00 Middag

18.30 Gudstjänst – Stefan Holmström

21.00 Caféprogram

startar21.30 Blåsarfestens konsertSöndag 17 m

aj10.00 SKATTEN

-gudstjänst med sändning av

prästkandidater – Nanne N

äslund, Johan Holm

gren = kan följas via efs.solidtango.com

.

Seminarier vuxenkonferensen

FredagSem

inariepass 1, kl. 13.30–15.00• M

essy Church – del 1: Vad är kyrka och vem

avgör vad som är kyrka?

• PREP – friskvård för parrelationer (fortsätter

seminariepass 2).

• Johannelunds mini-bibelskola – del 1: U

pplev en lektion på skolan.

• Bibelkör – Inspireras till att tonsätt

a bibel-texter.

• Att vandra tillsam

mans – om

EFS och Salts m

edvandrarsatsning.• M

issionsresor – Goda m

öten på jämlika vill-

kor.• EFS fram

tida organisation – om EFS organisa-

tionsutredning.• Luthersk identitet – Är det viktigt att

vara luthersk?

• Samarbetskyrkoforum

– Hur påverkas sam-

arbetskyrkoavtalen av Svenska kyrkans nya organisation?

Seminariepass 2, kl. 15.30–17.00

• Messy Church – del 2: hur passar det in i våra

lutherska samm

anhang?• PREP – friskvård för parrelationer.• Johannelunds m

ini-bibelskola – del 2: Upplev

en lektion på skolan.• Att

leva som kristen under förtryck och för-

följelse – vittnesbörd och sam

tal om strategi.

• Kreatid – Gud talar genom

mina händer.

• EFS ekonomi – nu och i fram

tiden.• Hela världen i Sverige – vilka m

öjligheter?!• Psalm

orkester – hur kan vi förstärka och för-gylla psalm

sången i våra kyrkor och bönhus?

Lördag 10.30–12 (parallellt m

ed EFS årsmöte)

• Kreatid – Gud talar genom

mina händer.

• Familj – kristen tro i hem

met och försam

-lings-/föreningsliv.

• Soul Children – för dig som vill arbeta m

ed tw

eens.

För mer inform

ation om sem

inarierna se konferens.efs.nu.

Glöm

inte att fika!

CAFÉ EXEL ARENA

Öppet: m

est hela tiden. Plats: Exel Arena

CAFÉ MISSIO

N I SVERIG

E – HU

R NY KAN

KYRKAN BLI?

Öppet: Torsdag från 20:30.

Plats: Matsalen Fridhem

sgymnasiet.

Medverkande: Kerstin O

derhem, Eric Voelz och

medarbetare på EFS Sverigeavdelning.

CAFÉ SAMBO

USA

– DEN IN

TERNATIO

NELLA M

ÖTESPLATSEN

Öppet: Torsdag, fredag och lördag från 20:30.

Plats: Vasakyrkan Varje kväll: Internationell talkshow

med

Johanna Lundström.

Torsdag: Tanzania. M

edverkande: EFS missionär Peter Karlsson

samt Peters kollegor Flaviana Tem

ba, Sirieli Pal-langyo och Tum

sifu David.

Fredag: Indien M

edverkande: Rajiv och Deepa Choudhrie som

båda är läkare på Padhar sjukhus. Deepa är

även huvudansvarig för barnhemm

et i Shahpur.

Lördag: Eritrea M

edverkande: Yosief Araia, president för ELCE, den evangelisk lutherska kyrkan i Eritrea och Tem

esghen Berhane som är kyrkans generalse-

kreterare.

CAFÉ ROSEN

IUS

– HISTORISKA VIN

GSLAG

OCH G

OTT FIKA

Öppet: Fredag och lördag från 20:30.

Plats: Matsalen

Fridhemsgym

nasiet. M

edverkande: Lars O

lov Eriksson och Torbjörn Lars-pers. Fredag kväll Rosenius: teolog och psalm

diktare.

Lördag kväll Rosenius: predikant och själavårdare.

Program barnkonferensen

Torsdag 14 maj

18.30 Barnmöte 7–14 år, m

ed möjlighet att

gå till Avtrycks gudstjänst. Barn 4–6 år kan delta m

ed förälder.20.00 Korv och häng, vid respektive m

öteslokal.Fredag 15 m

aj9.00 Incheckning10.00 Sam

ling 0–3-åringar12.00 Lunch13.15 Aktivitet15.00 Sam

ling 0–3-åringar

16.30–17 Utcheckning

17.00 Middag

18.30 Barnmöte 7–14 år, m

ed möjlighet att

gå till Avtrycks gudstjänst. Barn 4–6 år kan delta m


öteslokal.Lördag 16 m

aj9.00 Incheckning10.00 Sam

ling 0–3-åringar12.00 Lunch13.30 Bönepass m

ed vuxenkonferens och Av-tryck. Barnen går dit m

ed sina föräldrar.14–14.15 Incheckning15.00 Sam

ling 0–3-åringar16.30–17 U

tcheckning17.00 M

iddag18.30 Barnm

öte 7–14 år, med m

öjlighet att gå

till Avtrycks gudstjänst. Barn 4–6 år kan delta m


öteslokal.Söndag 17 m

aj10.00 SKATTEN

-gudstjänst, frukt.


DEBATT

Fram till slutet av 1900-talet var bibelöversättning i Sve-rige en statlig angelägenhet. Den sista officiella bibelö-versättning som togs fram utifrån ett riksdagsbeslut var Bibel 2000. Nu ligger bibelansvaret helt på kyrkorna.

Nya översättningar kan inte räkna med statligt stöd. Svenska Bibelsällskapet, som har EFS som en av sina huvudmän, har ett särskilt mandat att hålla koll på översättningsfrågorna, även om det står fritt för alla att översätta Bibeln.

Den 22 februari fyllde Svenska Bibelsällskapet 200 år. Förebilden och influenserna kommer från Brittiska Bibelsäll-skapet (British and Foreign Bible Society), bildat 1804. Tidigt visade de intresse för bibelspridning i Sverige. En fråga om be-hoven sändes iväg från London till Stockholm och svaret från Sverige löd: ”Genom regeringens faderliga omsorg ... var så väl ställt, att det för närvarande inte fanns någon brist på biblar”1.

Svaret stämde inte med verkligheten. Av en befolkning på 2,4 miljoner invånare saknade 2,3 miljoner en bibel. Bibelbris-ten var mest akut bland de fattiga. Det fanns all orsak att bil-da bibelsällskap och sprida biblar i Sverige. Läskunnigheten var hög, men böcker var dyra.

Parallellt med att trycktekniken förbättrades och ekonomin utvecklades bildades ändå Svenska Bibelsällskapet 1815. Hund-ra år senare fanns Bibeln i varje svenskt hem. Bibeln blev boken med stort B. EFS bidrog till den utvecklingen.

Vi kan ha synpunkter på ”regeringens faderliga omsorg” både då och senare, men det viktiga nu är att agera. Hur ser bibel-arbetet ut 2015, vad kan vi göra för Bibeln? Jag ser tre viktiga områden.

1. Främja bibelläsningI DEN SENASTE undersökning beställd av Svenska kyrkan fanns frå-gan ”Hur ofta har du läst Bibeln?”. Fyra procent svarade någon gång i veckan, och nio av tio läser över huvud taget inte Bibeln. En liknande undersökning presenterades i Norge och där var siffrorna något högre, men bland de frikyrkliga hade 40 procent aldrig öppnat sin Bibel under 2014. Skulle resultatet bli bättre i Sverige?

När jag lyssnar in kyrkoledares bedömningar ser jag bilden av ett haltande bibelbruk bland Sveriges kristna. Bibeln upplevs inte alltid som självklar utgångspunkt för kristen tro. Då är det glädjande att höra om EFS bibelår. Just samtal om Bibeln och hur den kopplar till våra liv är förmodligen den enskilt viktigaste faktorn för att få igång den personliga bibelläsningen.

2. Nästa bibelöversättningEN 200-ÅRIG TORKA är över. I år kunde Bibelsällskapet ge ut sin första svenska bibelöversättning. Det är visserligen bara två bibelböck-

200 år & framåt

er i NT det handlar om, men ambitionerna är större. När tiden är inne ska hela NT och även GT nyöversättas. Och när är det? En svår fråga, men om många läser provöversättningen och ger respons får vi ett vettigt beslutsunderlag för hur och när.

Kyrkorna behöver långsiktigt fundera över hur de kan bidra till nästa översättning. Finns pengar och finns tillräcklig kompe-tens inom språk- och bibelvetenskap till exempel?

3. Bibeln i samhälletENLIGT LÄROPLANEN för grundskolan ska elever i mellanstadiet ta del av Bibelns innehåll. Bibeläventyret är ett specialdesignat program som stöder lärare på mellanstadiet (årskurs 4 och 5) när de kommer till avsnittet bibelkunskap. Under tio år har Bi-belsällskapet utbildat instruktörer för Bibeläventyret. Förra året gjordes 1 500 äventyr i skolor runt om i landet och över 30 000 elever fick lära sig grunderna i GT och NT. Det är 10 procent av eleverna i de berörda årskurserna som får del av konceptet. Men … det skulle kunna vara tio gånger fler om fler lokala för-samlingar och föreningar ville vara med i äventyret.

Bibeln är urkunden för kristendomen, men Bibeln är inte bara en kyrkbok! Dess påverkan på vårt samhälle är omfattan-de. Vad ska vi göra? Bibelsällskapet har hunnit bli 200 år. EFS har hunnit bli 159. Lider vi av åldersnoja? Jag vill inte tro det. Kanske kan vi med glimten i ögat säga som Paulus i 1 Kor 16:9: ”Här står dörren på vid gavel för mig: det är gott om uppgifter och motståndarna är många.”

ANDERS BLÅBERG,

GENERALSEKRETERARE SVENSKA BIBELSÄLLSKAPET

PS. Anmäl dig gärna på www.antautmaningen.se om du vill ha hjälp att börja läsa Bibeln varje dag!

Fotnot 1: C-G Andrén, Bibeln i blickpunkten, s 15.

Bild: Olof Brandt


DEBATT

Det har knappast undgått någon att en debatt har blossat upp inom vår rörelse som har med kyrkans förhållningssätt till homosexualitet att göra. Denna diskussion har inte uppstått i ett vakuum. För att

förstå varandra tror jag därför att vi behöver ta ett steg tillbaka och fundera på vilka mer grundläggande antaganden som kan ha lett fram till våra respektive förhållningssätt.

Även här inser jag samtidigt att det finns gott om relevanta perspektiv. Ett har med vår syn på Svenska kyrkan att göra: Har vi som inomkyrklig rörelse ”rätt” att ha en avvikande uppfattning än vår kyrkas ledning? Eller är vi i praktiken illojala om vi inte följer efter när Svenska kyrkan gör förändringar i sin lära?

Ett annat perspektiv handlar om EFS roll som folkrörelse: Innebär vårt bemyndigande av den enskilde lekmannen att EFS styrelse och ledning bör avhålla sig från att ge vägledning kring hur vi ska hantera frågor som har med tro och teologi att göra? Ibland uttryckt som att EFS ska vara ”ett föredöme i oklarhet”.

Ett tredje och närbesläktat perspektiv har med synen på le-darskap att göra: Är ledarnas primära uppgift att förvalta vad som kan betecknas som ”minsta gemensamma nämnare” för rö-relsen i stort, eller har de ett uppdrag att ibland fatta beslut som en minoritet inte tycker är bra? (Att gå emot majoriteten är na-turligtvis inte aktuellt i en demokratisk rörelse som EFS.)

TILL DETTA KAN läggas ett teologiskt perspektiv. Och detta skulle jag vilja säga lite mer om. Ganska ofta har jag hört att en ”luth-ersk” teologi betyder att vi som EFS:are inte ska fästa någon stör-re vikt vid Bibelns etiska riktlinjer, i alla fall inte i de fall då dessa utmanar sådant som är accepterat i vårt samhälle i stort. Det enda vi ska fokusera på är ”evangeliet”, ofta definierat som Guds kärlek till alla människor. Om vi misslyckas med denna rågång riskerar vi att bli ”lagiska” eller ”reformerta” i vår teologi.

Samtidigt har jag de senaste åren haft en hel del kontakt med våra systerrörelser i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Medlemmarna i dessa är generellt sett betydligt flitigare läsare av både Luther och Rosenius än vi, och de sjunger psalmer av Lina Sandell som jag själv inte ens visste fanns. De står alltså i närmare förbindelse med våra lutherska lärofäder och -mödrar än de flesta av dagens EFS:are. Och det intressanta är att de har en helt annan definition än det som sägs ovan av vad det är att vara luthersk.

När jag för några år sedan läste Tomas Nygrens avhandling Lag och evangelium som tal om Gud kom jag fram till att en vik-tig förklaring till detta fenomen måste vara påverkan från den svenske teologen Gustaf Wingren. Wingrens teologiska program fick sin särart bland annat genom att han betraktade lagen som en följd av synden, och att den därför inte kunde ha något posi-tivt att tillföra i det kristna livet. Som en följd av detta kom han att förneka också lagens tredje bruk, som är ett teologiskt uttryck för Nya testamentets vägledning till helgelse. Som förkunnare, hävdade Wingren, ska vi bara förkunna evangeliet. Den etiska

vägledningen möter vi nämligen på andra sätt – i första hand i skapelsen och i de föränderliga seder och konventioner som rå-der i samhället i stort.

WINGREN HADE SIN storhetstid på 50-, 60- och 70-talet, och många av EFS tongivande förkunnare kom att ta intryck av hans form av lutherdom. På 60-talet fanns hans böcker i kurslitteraturen på Johannelund, och hans kritik av väckelserörelsens syndakata-loger gjorde honom intressant utifrån de processer som då på-gick inom vår rörelse. Och eftersom samhället fortfarande var så präglat av kristna värderingar gjorde det inte någon större skill-nad för vilka grundläggande etiska principer som hölls för sanna i våra kyrkor och bönhus.

Men i dagens Sverige är läget annorlunda. Klyftan mellan Bibelns och samhällets värderingar har ökat, något som samti-digt har avslöjat en betydande brist i Gustaf Wingrens teologi. Utifrån hans sätt att tala om lag och evangelium har man näm-ligen till stor del saknat redskap att hålla en kritisk distans till denna samhällsutveckling. Ännu tydligare har detta blivit i Svenska kyrkan, där man har uppdraget att fungera som folk-kyrka och därmed har kommit att bygga mycket av sin identitet på att majoriteten av den svenska befolkningen ska vara med på tåget. Vad gör man då när majoriteten inte längre är präglad av de bibliska värderingarna?

MOT BAKGRUND AV detta menar jag att tiden nu har kommit att göra upp med delar av Gustaf Wingrens definition av luthersk etik. Under en fas av EFS historia har den kanske tjänat oss väl, men i dag anser jag att den har blivit direkt skadlig. Framför allt skiljer den sig väsentligt från våra internationella samarbets-partners förståelse av den lutherska teologin. Om inte EFS på sikt vill isoleras från sina systerrörelser och -kyrkor – och detta gäller alltså både i Norden och övriga världen – bör vi därför om-pröva vår hållning till ovan nämnda delar av Wingrens teologi. Kanske kan det också hjälpa oss att nalkas bibeltexterna på nytt, utan att på förhand betrakta de-lar av Nya testamentets undervisning som mindre relevant ur ett lutherskt perspektiv?

OLOF EDSINGER

STORVRETA

Varför gör vi olika bedömningar?


KULTUR

FAKTA Eric Schüldt

• Född: 1979

• Bor: Stockholm

• Yrke: Journalist sedan 2004, men har frilansat från år 2010

• Aktuell: Tilldelades 2015 Dagens Nyheters kritikerpris, Lagercrantzen, och jobbar just nu med ”60 minuter”, en podcast för Expressen Kultur samt presenterar musik i Lördagsmorgon i P2 och gör tillsammans med en kollega, Per Johansson, en podradioserie kallad ”Myter och mysterier”

• Favoritpsalm: Favorit är nog nr. 135 ”Se, vi går upp till Jerusalem” (kanske för att det är fasta nu)


mysigt och möts på samma nivå.– Det är väldigt lite Eden i Bibeln,

ibland glimtar det till, men det mesta är krig, kaos och stora känslor.

AVSLUTNINGSVIS FÅR ERIC nämna tre ord som är centrala i hans liv. Vänlighet och helighet blir svaret. Och vemod, som be-skriver en känsla som påminner oss om att något gått förlorat. Hans ingång till det man skulle kunna kalla för helighet är musiken. Gud talar, eller reflekteras väldigt starkt, i musiken. Liksom kosmo-login förklarar Big bang utifrån en bak-grundsstrålning ser Eric heligheten som en strålning från en annan värld. Ett Eden eller himmelrike som ligger latent. Ibland glimmar det till, kanske genom konsten eller musiken. Vänlighet är också en vik-tig term.

– Kanske är Gud som mest verksam i vänligheten.

Så går jag därifrån – och har fått myck-et mer än 60 minuter i retur. n

KULTUR

Vi möts fyra trappor upp, på Sö-der i Stockholm, där stadens brus hörs stilla genom hus-väggen. Sedan 2010 har Eric

Schüldt haft sitt kontor här och han trivs med friheten som frilansjournalist. Mu-sik, kultur och religion är de ämnesområ-den han helst utgår från. I ett av årets tre projekt intervjuar Eric tio kulturperson-ligheter där det vardagliga samtalet varvas med existentiellt djup i radioprogrammet 60 minuter. Jag fascineras ofta av hans frå-gor och kan inte låta bli att undra vad som lockar mest med intervjuerna.

– Det blir ett tillfälle att prata om all-varliga saker. Ibland infinner sig en förtä-tad stämning, det är oftast då det blir bra. Journalistrollen medför en professionell förtrolighet som gör det möjligt att kom-ma längre än vid vanliga samtal. Frågorna ställs utifrån ett mandat som inbegriper fler än bara dem som samtalar.

– Orden blir helt plötsligt väldigt viktiga.Hans önskan är att vidga det offentliga

samtalet, få lyssnaren att både tänka nytt, men också känna igen sig, inse att ”jag har också känt så”. Det tar tid, ett möte i stress och på rutin blir inte samma sak.

– Jag lyssnar efter när folk säger saker som de verkligen menar. Ett speciellt ton-fall som berör mig. Det kan låta konstigt, men ofta säger vi det som, enligt det so-ciala spelet, blir smidigt och förväntas av oss, snarare än att tala uppriktigt utifrån hjärtat.

Han skulle önska att politiker och präs-ter oftare utgick från hjärtat, men Erics upplevelse är att de allt för sällan gör det.

– Att tala ur hjärtat gör en oerhört sår-bar, trots det är den uppriktigheten av djupaste värde.

Eric vill väcka de existentiella frågorna och eftersträvar en öppenhet i allt han gör. Ter-merna Gud och Jesus är laddade. Ett samtal om de stora frågorna kan snabbt stelna till.

– Ibland skulle jag lika gärna kunnat säga något om Jultomten som Jesus och bli bemött som lika naiv.

KUNSKAPEN OM TRO är generellt sett liten i dag och många har en stor misstro mot kyrkor som organisationer.

– Kanske är det en misstänksamhet som ibland kan vara nyttig. Jesus själv misstror ju prästerskapet mest av alla och sätter fingret på allt det som är problema-tiskt med kyrkor och mänsklig samverkan.

Detta stärker Erics tilltro till kristen-domens urtexter och han har stor förstå-else för arvsynden. Att världen är brusten och att sprickan går genom alla människ-or också, det tror han vi alla kan känna av.

– Jag tycker om den kristna praktiken att man måste få syndernas förlåtelse var-je vecka, längre än så håller det inte.

DÄREMOT ÄR BILDEN av Jesus som en stor varm famn mer problematisk.

– Eftersom jag inte är uppväxt el-ler inskolad i kyrkan har jag svårt att se honom som allas kompis. I evangelierna är han ju så extremt sträng i hur man bör vara. Sen har han sin kärlek till syn-darna och de utsatta, absolut, men hans stränghet är skrämmande för man vet att han har rätt. Jesus riktar sig till männi- skors högmod på ett väldigt effektivt sätt.

Kristendomen beskriver Eric som en perfekt religion för de stora känslorna; så-ret, brustenheten och de fallna som ska upprättas, men var finns det lugna livet? Få berättelser handlar om när folk har det

Det sköra samtaletPlötsligt var det min tur att ställa frågorna. ”60 minuter” i omvänd form och ett möte med den välbekanta radiorösten. Eric Schüldt vill väcka de existentiella frågorna, men vad svarar han själv?

TEXT: PAULINA HEDMAN FOTO: RICKARD L. ERIKSSON

Jag tycker om den kristna praktiken att man måste få syndernas förlåtelse varje vecka.


KULTUR

MITCH ALBOKFörsta telefonsamtalet från himlen Bok (Marcus Förlag)

RECENSION. För den som känner till Mitch Alboms bok Tisdagarna med Morrie är det bra att veta att hans nya bok Första telefonsamtalet från himlen är ganska annorlunda. Men liksom Tis-dagarna med Morrie är mångfasetterad i all sin enkelhet är även den nya boken det.

I den lilla staden Coldwater börjar helt plöts-ligt flera av invånarna få telefonsamtal från sina döda anhöriga. När detta blir känt kommer re-presentanter för media och en stor skara förvän-tansfulla besökare till staden. Frågor ställs, och grundfrågan är förstås om det är sant. Många tror på det; andra avvisar det. Men de som får samtalen från himlen känner igen sina anhöri-gas röster.

Boken är något av en deckare, särskilt den senare delen som berättar om hur änklingen och småbarnspappan Sullivan Harding bestämmer sig för att ta reda på sanningen. Och han finner

den till slut, inte helt överraskande intvinnad i sin egen livsberättelse.

Första telefonsamtalet från himlen är inte en uppbyggelsebok. Det är en roman. I den spän-nande berättelsen bearbetas samtidigt de stora livsfrågorna om livet och döden, om hopp och förtvivlan, om glädje och sorg, om att finna nytt livsmod när uppgivenheten riskerar att ta över. Det är en varm bok trots att handlingen utspelar sig om vintern.

LarsOlov Eriksson

BIÖRN FJÄRSTEDTMänniskor, platser och en doft av jordBok (Artos & Norma Bokförlag)

RECENSION. Biskopen emeritus Biörn Fjärstedt har utkommit med en mycket speciell bok, han skri-ver följande i inledningen:

”Det kan vara dags att sätta en bortre pa-rantes också för den teologiska liberalismens och bibelkritikens epok, den från sent 1700-tal, 1800-talets början och framåt. En möjlig väg vidare är att återvända till en närläsning av framför allt Nya testamentets skrifter men också andra texter från tiden närmast omkring, att så långt som möjligt återbesöka den miljö där hän-delserna utspelade sig.”

Ovanstående fungerar bra som programför-klaring för boken och utifrån vilken Biörn tar oss med på en resa genom Nya testamentets händ-elser och landskap. Han bjuder på närgångna porträtt av såväl apostlar och kyrkofäder som personer som till synes bara nämns i förbigå-ende. Han lyckas verkligen i sin ambition att ”ge budskapet färg, doft och en smak av jord, vat-ten och mänskligt liv.” Det är bitvis en hisnande resa och bibelordet får inte bara nytt liv – många intressanta tankar och uppslag väcks och läm-nas till läsaren att fundera vidare kring.

Men boken är framför allt en svidande upp-görelse med liberalteologin och den historiskt kritiska bibelsynen. Han förkastar de olika vetenskapliga metoderna som används för att dissekera bibelordet, som till exempel ”tes-anti-tes-syntes” liksom ”evolutionistiska scheman”

som försöker förklara den tidiga kristendomens utveckling. Likaså ifrågasätter han konstru-erade konflikter – som mellan det ”judiska” och det ”hellenistiska” och pekar istället på en stor samstämmighet mellan både evangelierna, Apostlagärningarna och samtliga brev i Nya testamentet – oavsett författare. Likt en skicklig detektiv borrar han in sig i texterna och blottläg-ger samband, både till de övriga bibelböckerna, den judiska traditionen och till senare kyrko-skrifter. En tidig, omisskännlig och tydlig liturgi beläggs. Även spåren ut i kyrkohistorien marke-ras och görs tydliga. Sambanden mellan bibel-texten och de tidiga kyrkofäderna och kyrkans äldsta nedtecknade liturgi blir strålkastarbelysta.

Jag tror att detta är en bok som kan hjälpa många att få tillbaka förtroendet för bibeltex-tens tillförlitlighet och skingra tvivlets dimmor. Eller helt enkelt bara skänka en trygghet i att en ”nära läsning” av ordet är helt tillräcklig. Och att det finns en verklig skatt att upptäcka. Rekommenderas varmt!

Johan Ericson

VID ETT SAMMANTRÄDE i Rektorskonventet för de Fria Teologiska Seminarierna i april 2005 kom idén upp om att göra ett lexikon över frikyrkorörelsen. Fakta, personpor-trätt och bilder skildrar denna folkrörelse från början till modern tid. Ett efterlängtat standardverk. (Atlantis förlag 2014)

EN AV OLOF EDSINGERS mest uppskattade böcker – Ett liv i den Heliges närhet – har utkommit i lätt reviderad nyutgåva, nu på Livets Ords Förlag.

Frikyrkolexikon Nyutgåva


BIBELÅR

Många vill ge extra tid till bibelstudium och reflektioner. Det upptäckte Ansgarskyrkan i Linköping, när de bjöd in till frukost.

Bibelstudiefrukost med mersmak

Daniel Svensson, präst i Ansgarskyrkan Linkö-ping, är glad och tacksam när vi hörs per telefon. Församlingen hade en längtan att göra en bibel-studiesatsning och man beslutade att bjuda in till

bibelstudium varje söndagsmorgon i fastan. Klockan nio serveras en enkel frukost och gemenskapen börjar. Efter en stund håller Daniel i ett undervisningspass i ungefär en timme och därefter delas tankar och reflektioner i mindre grupper. När bibelstudi-et är klart vandrar alla tillsammans in i gudstjänstgemenskapen. Vid första bibelstudiet, som precis avslutats när vi hörs, var det mer än 20 personer och stämningen var mycket god. Härligt att så många vill ge den extra tiden till att fördjupa sig i Bibeln, tycker Daniel.

Daniel upplever att förberedelserna av undervisningen ger både glädje och aha-upplevelser som känns otroligt fina att få dela med de som kommer. Han hoppas också att detta är ett initiativ som kan komma tillbaka i höst. Nu fördjupar de sig i 1 Korintierbrevet under de sex veckorna fram till påsk, i höst blir det kanske sex veckor med ett annat brev.

Hör av dig och berätta vad som händer hos er! Mejla: [email protected]

Våga läsa Bibeln på flera nivåer samtidigtI PRINCIP ALLT bibelstuderande mår gott av att göras på flera nivåer och plan. Ofta är det också en hjälp för förståelsen att ha dessa olika plan i åtanke när man läser, och låta dem belysa varandra. De finns många sätt att dela upp bibeltexten i nivåer. Här kommer ett:

1. Historiskt plan. Här läser vi och lär oss historia, fakta, orsak och verkan. Vi funderar över vad texten betydde för de första läsarna, varför den skrevs och vad som påverkat dess budskap.

2. Kanoniskt plan. Här läser vi texten i ljuset av resten av Bibeln (kanon betyder i detta fall övrig helig skrift). Vi läser parallellhänvisningar. Slår upp betydelsebärande ord och ser vad det står om dem på andra ställen. Vi låter NT belysa GT och GT belysa NT.

3. Relationellt plan. Här läser vi med siktet inställt på vad Gud vill säga till mig eller kyrkan i dag med texten. Vi söker Guds röst och öppnar oss för att han vill skapa genom sitt ord. En riktig och viktig läsning, men också nödvändig att kombinera med de andra två för att inte riskera att bli skev, självupptagen och självuppfyllande.

Ta en stund och fundera över vilket plan du oftast befinner dig på. Finns det något plan som du behandlar styvmoderligt och som det vore spän-nande att ge lite mer plats till i ditt bibelläsande? Vilka risker och vilka möjligheter finns med de olika nivåerna?

MER TIPS KRING hur du kan få hjälp att läsa på de olika nivåerna finns på hemsidan http://bibel.efs.nu.

BIBELLÄSNINGSPLANEN Läsningen går att haka på när du vill och med fördel kan du då ladda ner pdf-material för varje bibelbok med läsning för en vecka. Du kan på det sät-tet följa läsningen i din egen takt. Eller använda materialet i olika grupper.

• Föregående böcker:• Moseböckerna – pdf• Lukas – pdf• Apg – pdf• Kommande böcker• v. 13 Galaterbrevet/Efesierbrevet• v. 14 1–2 Thessalonikerbreven• v. 15 Josua• v. 16 Domarboken• v. 17 Rut

Du hittar bibelläsningsplanen på: http://bibel.efs.nu/bibellasningsplan

BILD: Hans Kariis BILD: Daniel Svensson


När jag var liten ville jag mest av allt vara en prinsessa. Precis som sagornas prinssessor ville jag gå runt i vackra klänning-

ar och sjunga hela dagarna. Någon dju-pare analys än så gjorde jag nog aldrig av sagofigurernas liv och min längtan efter att vara en prinsessa var så stark att varje gång jag fick en pepparkaka la den i han-den, knackade i mitten och hoppades att den skulle gå i tre bitar eftersom jag då fick önska mig något. Konsekvent önska-de jag att jag skulle bli en prinsessa för tänk så fantastiskt att få vara det.

IDENTITET ÄR spännande. Det skapar sam-tal men är samtidigt väldigt privat. Iden-titeten gör anspråk på vilka vi är oavsett om det är vi själva eller andra som reflek-terar kring vår identitet. Inför den typen av reflektioner ställer jag mig ofta frågan

Var har du din identitet?

Gåvoresultat januari–februari 2015

EKONOMI. Januari månads gåvor blev 1,3 miljo-ner kronor, lite mindre än beräknat och februari 1,6 miljoner kronor, lite mer än beräknat. Sam-manlagt är det 2,9 miljoner kronor mot budge-terat 2,8, eller plus 71 000 kronor. Detta skrivs med viss reservation eftersom all redovisning

vad det är som formar mig. Jag är fru, dotter, storasyster, vän, generalsekretera-re, människa, kristen … ja listan kan göras lång på saker jag är och jag är övertygad om att alla delar på olika sätt formar mig till den person jag är. Men vad av allt det-ta identifierar jag mig med så pass att jag har min identitet i det? Jag tror att detta kan skifta många gånger genom livets alla skeden. Men det spelar egentligen inte så stor roll, min bön är nämligen att jag oav-sett hur livet ser ut får ha min starkaste identitet i Kristus, att jag alltid ska få vila i Guds löften. Oavsett hur jag själv eller andra identifierar mig.

UTTRYCKET ATT HA sin identitet i Kristus har jag ofta tyckt varit svårt. Vad innebär det egentligen att ha sin identitet i Kris-tus? Jag tror att det handlar om att leva med hans löften. Löften om att jag är ska-

pad till Guds avbild, 1 Mos 1:26–27, att jag är Guds barn, Gal 3:26, att jag är he-lig, Kol 1:2, Ef 2:19, och löftet om att jag är skuldfri inför Gud, Rom 3:24. Detta är bara några av alla de löften som Gud ger oss i Bibeln.

JAG HAR SLUTAT knacka sönder pepparka-kor i längtan att få bli en prinsessa. Gud hade redan svarat på min bön och min längtan, jag är hans barn och i och med det även en prinsessa eftersom Han är Kungars Kung.

jan feb

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

kring autogirot inte hade kommit före press-läggning. Utöver detta har det till Johanne-lund insamlats 86 000 kronor och Salt har fått 48 000 kronor. Varmt tack för alla gåvor!

Den 12 februari fick EFS, genom Martin Nilsson och Annika W Gunnarsson, symboliskt ta emot 1,6 miljoner kronor av Humanfondens förvaltare Ian Ratfelt vid Swedbanks nya huvudkontor i Sollentuna.

HUMANFONDEN. 2014 mottog EFS 1,6 miljoner kronor via utdelningen från Swedbank Roburs Humanfond. EFS är den kristna organisation som får den största utdelningen och är nummer sex i ordningen av alla som får utdelning. EFS har ingen förteckning över givarna men vill på detta sätt rikta ett tack till dig som stöt-tar vårt arbete genom fondsparande. Valet att spara i en ideell fond är inte bara en investering för den egna framtiden utan även en betydel-sefull insats för en mer hållbar framtid. Ditt sparande bidrar till vårt viktiga arbete. Sedan starten har EFS fått totalt 31 miljoner kronor. Läs mer på www.efs.nu/ge-en-gava/robur/

PÅSKINSAMLINGEN. Den går till EFS mission – där det bäst behövs. Läs upprop på www.efs.nu och på bifogat adressbärarblad där det finns avi med OCR-nummer för din gåva.

INFORMATION

Insamlat januari–augusti: 13,6 miljoner Mål: 26,5 miljoner

BIL

D: S

WE

DG

AN

K R

OB

UR

DISTRIKTSFÖRESTÅNDARE Mikael Artursson har fått tjänsten som distriktsföreståndare för EFS Mittnorr-land. Mikael är född och uppväxt i Gullänget och arbetar nu som präst i EFS Malmö. Han kommer att tillträda tjänsten i augusti.

INSAMLINGSSTRATEG. Sofie Siverman, som varit informatör på EFS kansli, började den 1 mars som insamlings-strateg på EFS kansli. Hon kommer successivt under våren att ta över de insamlingsuppgifter som Martin Nils-son haft, samt arbeta vidare med övriga insamlingsstrategiska frågor. Martin

Nilsson kommer att bistå i insamlingsfrågor samt arbeta i EFS arkivprojekt de närmaste åren.

AKTIEUTDELNING. Du har som aktieägare möjlighet att skänka bort din aktieutdelning skattefritt till EFS och din gåva ökar då med 43 procent i värde. Som privatperson kan du skänka din utdel-ning från direkt ägda börsnoterade aktier – alltså inte från aktiefonder. För att slippa betala skatten för aktieutdelningen måste donationen göras innan bolagsstämman beslutar om årets utdelning. De flesta bolagsstämmor hålls under våren, från februari till maj. Bestäm vilken/vilka aktieutdelningar du ska donera och om du vill skänka hela utdelningen. Tala med din bank eller gå in på ditt aktie-konto. Har du aktiedepå hos Avanza kontaktar du dem. Läs mer på www.efs.nu under Ge en gåva och Aktiegåvan, eller www.aktiegavan.se.

JOHANNA BJÖRKMAN

SALTS GENERALSEKRETERARE


INFORMATION

[email protected]

0707-575357

www.tomsing.se

Nu har vi 38musikaler med

olika temanför alla åldrar

... och mycket mer

Styrelsekandidater till EFS årsmöteEFS valberedning har avslutat sitt arbete inför årsmötet 2015 och presenterar nu fem kandidater till styrelsevalet. Nomineringar utöver dessa måste ske senast 15 maj.

Under hösten och vintern har informa-tion och uppmaning till rörelsen att nominera styrelsekandidater återkom-mande publicerats i Budbäraren och på

webbplatsen. Valberedningen har enligt sitt upp-drag eftersträvat att antalet kandidater bör över-skrida antalet avgående ledamöter, men inte kun-nat hitta så många villiga kandidater så att antalet överskrider de vakanta platserna. Fem personer i nuvarande styrelse står i tur att avgå eller ställa upp för omval, varav en ställer upp för omval och fyra avböjt omval. Valberedningen presenterar föl-jande fem kandidater till styrelsevalet vid årsmö-tet i Umeå 16 maj:

NYVALMaria Andersson, VidselLarsOlov Eriksson, Uppsala Lillemor Persson, ÖrkelljungaPer-Anders Wiklund, Själevad

OMVALBengt Gustavsson, Västerås

UTFÖRLIG PRESENTATION AV styrelsekandidaterna kommer att finnas på http://konferens.efs.nu en månad före årsmötet, samt i Budbärarens april-nummer. Detta gäller även motioner och styrel-sens motionsyttranden.

Nominering av eventuella ytterligare styrelse-kandidater utöver valberedningens förslag måste ske skriftligen från den som nominerar och inlämnas till årsmötespresidiet senast fredag 15 maj klockan 16.00 via konferensbyrån. Förslag kan med fördel lämnas före konferensen till föreslagen årsmötes-sekreterare Mona Edsinger, mona. edsinger@ efs.nu, 072–15 80 231.

Observera vilka föreskrifter som gäller för att vara valbar till EFS styrelse: se information på http://konferens.efs.nu under Årsmöte, Styrelseval.

Respektive förening anmäler om möjligt se-nast 15 april sina ombud till EFS kansli. Ordförande har fått hem information an-gående detta. Ombudsanmälan är inte

detsamma som konferensanmälan: deltagare i kon-ferensen anmäler sig själva via anmälningssystemet på http://konferens.efs.nu.

OBSERVERA: årsmöteshandlingar skickas inte auto-matiskt per post till ombud. Nedladdning sker via http://konferens.efs.nu där alla handlingar kommer att finnas från 24 april, vissa tidigare. Ombud om-beds direktkontakta EFS kansli om handlingar öns-kas hemskickade per post.

EFS styrelses presidium består sedan i februari av STEFAN SVENSSON, Hässleholm, ordförandeBARBRO JONSSON, Örebro, 1:e vice ordförande HENRIK NÄSLUND, Skellefteå, 2:e vice ordförande

Anmälan av ombud till EFS årsmöte

Lediga tjänster 2015–03–24EFS Norrbotten Distriktsföreståndare, 100 %.EFS Mittnorrland Distriktets barn- & ungdomskons. fokus Jämtland, 30 %.EFS Nordingråvallen – präst 100 % (70 Nordingrå + 30 annat område).EFS Mittsverige Lötenkyrkan, Uppsala – samarbetskyrkopräst 100 %.EFS Västsverige Betlehemskyrkan, Kristinehamn – präst/pastor 50 %. Warenbergskyrkan, EFS Falköping – präst 50 %. EFS Sydsverige EFS-kyrkan Ängelholm – präst 100 %.Åredalens folkhögskola Kökschef 100 %, kökspersonal 100 %, köksper-sonal 100 %, alla tre tjänsterna från och med augusti 2015.Vidare upplysningar om tjänsterna fås genom respektive distriktsexpedition och folkhögskola.

MISSIONÄRSBESÖK. Några av EFS missio-närer är i Sverige under sommaren och kan i mån av tid och efter överenskommelse besöka föreningar och berätta om sitt arbete och ge aktuell missionsinformation. Kontakta dem för besök i sommar!

Rune Persson, [email protected], är tillgänglig juli och första veckan i augusti.

Peter & Päivi Karlsson, [email protected], [email protected] är tillgängliga i augusti.


TEOLOGI

Har du gjort en upplevelse, kanske av att ha gjort allt som står i din makt för någon, men bara blivit missför-stådd och illa behandlad, varpå du

tänkt: ”Nu förstår jag hur Gud måste känna det.” Men i samma stund har du bett om förlåtelse för att du har hädat. För hur kan du dödliga, bristfälliga och syndiga människa ens tänka tan-ken att jämföra dig med den fullkomliga kraft som har skapat universum?

Vissa gör sig lustiga över Bibelns beskriv-ningar av Gud som svartsjuk, vred, och god, och att Han sägs vara krigare, herde och brudgum. Man säger att det är så tydligt att det är männi-skor som har överfört egenskaper från sig själva till Gud. Man har gjort en kosmisk projektion av sig själv. Och så skulle det verkligen vara om Bibeln bara var människors tankar om Gud. Men hur är det om Bibeln, som förvisso är skriven av människor, samtidigt är Guds ord, om skriften är Guda-andad som det ordagrant står i 2 Tim 3:16? Hur ska vi då tänka om dessa mänskliga beskrivningar av Gud?

Om hundar kunde prata med varandra vad skulle de prata om? Antagligen om vittringar, kisspromenader och söta tikar. Om du kunde tala hundspråket och ville förklara för din hund vad du gör när du surfar på internet, hur skulle du gå tillväga? Du skulle inte kunna ge en bra förklaring, ens genom de kraftigaste förenkling-ar, för du skulle vara bunden till hundens erfa-renheter.

NÄR JAG VAR LITEN ”visste jag” att jag hade kom-mit till genom att min pappa hade varit till en affär och köpt frön i små påsar, och efter en del läsande av bruksanvisningar och pysslande lyck-ats stoppa in ett av dem i min mamma framför spegeln i hallen. Det var förstås mina föräldrars försök att förklara livets mysterium för ett barn som skapat bilden, samt min erfarenhet av hur saker brukade gå till (Jag hade antagligen inte ens trott det om de gått rakt på sak).

Kan vi förstå hur Gud har det?

BIBELN ÄR GUDS barnspråk. Gud vill förklara svåra saker för oss om världens skapelse, försonings-döden och den kommande värld som ingen har sett. Det innebär förenklingar och anpassning till begrepp vi förstår. Jesus använde liknelser från vardagen för att förklara Guds rike som bröt in i världen i och med Honom. Han talade om åkerbruk, fiske och fester. När det beskrivs hur Gud är i Bibeln så används det vi har erfa-renhet av. Det är lite naivt att tro att Gud verk-ligen är en fåraherde, en diande mamma eller ett lejon. Det är lika naivt att tro att Gud är svart-sjuk på samma sätt som vi är det. Gud talar om sig själv i analogier. Vi vet något om vad godhet är. Men att Gud är god och vi är goda är (tyvärr) inte samma sak. Där är likheter. Annars skulle Han inte använda dessa metaforer. Men efter-som han vill att vi ska bli vuxna så slår han då och då hål på den låda vi så lätt har Honom i. I Jes 40:18–31 säger Gud att det inte går att lik-na Honom vid något på jorden, för Han övergår allt vi kan tänka. Men i nästa andetag gör han mänskliga analogier ändå. Han påminner oss att analogierna alltid är analogier. De är inadekvata för Honom, men tillräckliga för oss.

REFORMATORN CALVIN sa att de som försöker förstå vad Gud är, är galna. Den kunskapen är inte till-gänglig för oss, enligt både honom och Luther. Vi kan endast tala om hur Gud visar sig vara för oss och hur Han handlar med världen. Vi talar om Guds egenskaper i västlig teologi. I ortodox teologi talar man om Guds energier. Många av dem delar vi med Gud på ett analogiskt plan, men andra som evig och allsmäktig delar vi inte ens analogiskt och har alltså mycket svårare att förstå. Dessa egenskaper, eller energier, är inte vad Gud är i sig själv, utan det Gud väljer att up-penbara för oss. Vi erfar ljuset och värmen från solen, inte solen själv. Vid fullkomningen ska vi se ”ansikte mot ansikte” och få full kunskap (1 kor 13:12). Men frågan är om vi ens då kommer att förstå vad Gud är, för vi kommer alltid att vara de skapade och Han skaparen.

Bibeln är Guds barn-språk. Gud vill förklara svåra saker för oss om världens ska-pelse, förso-ningsdöden och den kom-mande värld som ingen har sett.

TEXT: TOMMY MELLBERG ILLUSTRATION: ELISABET ANDERSSON


TEOLOGI

Ska vi komma så rätt som möjligt att förstå Guds egen-skaper behöver vi gå till Bibelns berättelser. När vi ser hur Gud handlar med Israels folk förstår vi att Guds svartsjuka har att göra med att människan är bunden och går vilse om hon tillber avgudar. Vi förstår att Guds vrede har att göra med allt som bryter ner Guds goda avsikter med människan. Det gäller synd, men Jesus blev även vred på sjukdom.

VI LÄSER ATT ”Gud är kärlek” (1 Joh 4:16). Vår kultur vänder på det och säger: ”kärleken är Gud”. Då har man en avgud, en egen konstruerad bild av Gud utifrån en mänsklig egenskap som man dessutom själv definierar. Då förstår man inte heller hur Gud kan älska och vara vred samtidigt. Det låter som en konflikt, som det blir hos oss som är så splittrade i våra motiv. Men Gud är enkel och hel i sitt varande. Han framstår som komplex för oss, då han är så mycket mera än vad vi är och kan tänka. Bibelns tal om Guds kärlek och vrede kulmine-rar i korset. Gud kommer ner till sin mänsklighet och tar på sig allt som skiljer oss från Honom, han lider och dör i vårt ställe, innan någon ens vill låta sig försonas med Honom. Det är det som är kärleken (1 Joh 4:10). Det är som om han säger: ”Bedöm inte om jag är kär-leksfull, utan se hur jag gör och lär känna kärleken”. Världen älskar att höra om kärlek. Men vill vi förmedla Guds kärlek är vi bundna att tala om korset.

Sedan uppmanas vi ta aktiv del i hans kärleksliv. Äls-ka som Gud älskar (Joh 13:34). I bergspredikan är det som om Han säger: ”Älska era fiender, så får ni smaka på hur det är att vara jag” (Matt 5:43).

Jag tror att vi kan förstå åtminstone något litet av hur Gud har det genom våra upplevelser. Men det är Gud som är originalet och vi kopiorna. Och lever vi i Kristus så får vi alltmera dela Hans liv, varande och upplevelse av världen (Joh 15). Hur kan denna insikt undvika att fylla oss med en känsla av samhörighet, för-undran och lovsång? n

1 KORINTHIERBREVET 13:11–12När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spe-gelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.

BÖNHimmelske farTack för att Du talar till oss på ett sätt som vi förstår.Hjälp oss att leva i vissheten om att våra kunskaper om Dig är begränsade,men att vi får dela Ditt liv i världen, berätta frimodigt om Dig och lära oss att älska såsom Du älskar.Amen

TOMMY MELLBERGLÄRARE PÅ JOHANNELUND


MITTSVERIGE

Varje vardag året runt delar S:ta Clara kyrka ut mat till uppåt 200 behövande människor i Stockholms city. En del av dem blir volontärer i kyrkan och får hjälp att komma vidare i livet.

– Vi har fått uppdraget att dela brödet och mätta den hungrige, och vi vill möta människor och berätta om vår tro på Jesus, säger diakon Yvonne Kerygman.

Kön utanför det vita tältet på kyrkogården där S:ta Clara kyrka har sin matutdelning ringlar lång. Klockan närmar

sig tio på morgonen då man börjar dela ut maten; färdigpackade sallader, dryck, bröd, kaffe och te, och ibland något gott till kaffet. Just denna råkalla februaridag har kyrkan fått semlor från något av de caféer, butiker eller Pressbyråer som skän-ker maten till kyrkan och där volontärer-na som arbetar i matutdelningen häm-tar den. Några av de 15 volontärerna har varit igång med att förbereda allt sedan klockan halv sex på morgonen. 600 kop-par kaffe kokas, men då räcker det också till kaffevagnen som körs till Plattan på eftermiddagen. Innan man börjar släp-pa in människorna i tältet, leder Yvonne Kerygman en kort bön tillsammans med volontärerna.

– Tack för att vi fått mat idag, tack att när vi delar så räcker det till alla. Tack att du kommer med hopp till dem som lever i hopplöshet.

Volontärerna fördelar sig vid de tre borden där man ställt mat och dryck. Nå-gon står vid ingången till tältet och delar ut påsar som gästerna ska kunna ta maten i. I mitten av tältet finns några ståbord där gästerna kan hänga kvar en stund och äta i skydd för snålblåsten. Linda, en kvinna i 35-årsåldern väntar i kön tillsammans med sin pojkvän.

– Jag är hemlös och har inget jobb och inga pengar. Jag har strövat runt i fyra månader nu. Min familj sparkade ut mig när jag träffade en man från Polen som är hemlös, säger hon och ser mot pojk-vännen.

Vid ett bord inne i tältet står Anna

och delar ut bröd. Vänligt men bestämt ser hon till att gästerna inte tar mer än sin ranson. Hon kom själv till Sverige från Armenien för några år sedan. Nu kommer hon regelbundet till S:ta Clara kyrka på söndagarna, men är också volontär i täl-tet och i Café S:ta Clara som håller öppet inne i kyrkan på eftermiddagarna.

– Jag vill också hjälpa andra, jag känner en del av dem som kommer till matutdel-ningen. S:ta Clara har blivit som min fa-milj, förklarar hon.

Brödet börjar ta slut, Anna har snart gjort dagens pass. Vi följs åt in i kyrkan, på vägen möter vi Kenny Blom med ett antal kaffetermosar i nävarna. Han är arbetsledare för volontärerna i tältet sedan 2013, och anställd i S:ta Clara kyrka genom Stockholms Stad.

– När jag kom till S:ta Clara kyrka stod jag själv i matkön, då var den utomhus. Den förra arbetsledaren frågade om jag ville bli volontär, och så började jag med det. Sen fick jag en anställning. Jag ska vara kvar till oktober, då går jag i pension, säger han.

Yvonne Kerygman som är diakon i S:ta Clara kyrka har det övergripande ansva-ret för matutdelningen och volontärerna. Hon berättar att diakonerna arbetar ak-tivt med att möta människor och bjuda in till kyrkans verksamheter. En del går S:ta Clara kyrkas volontärkurs och blir rekry-terade som volontärer, vilket är ett sätt att fördjupa kontakten.

– Målet är att stärka och hjälpa volon-tärerna, till exempel att de ska hitta jobb och bostad. När de fått arbetstillstånd el-ler uppehållstillstånd går de vidare med nya uppgifter, och då kommer andra vo-lontärer och tar över, säger hon. n

Hjälper tilltufsade – mitt i stan

TEXT: ULRIKA NILSSON LOKRANTZ

Kenny Blom är arbetsledare för volontärerna i kaffetältet.

BILD: MAGNUS ARONSON

BILD

: ULR

IKA

NILS

SON

LOKR

ANTZ


MITTSVERIGE

2013 var först gång-en jag var på Salts nyårslä-ger Livskraft.

Lägret är fyllt med lärorika seminarier, de roligaste kvällscaféerna och de bästa människorna. Lägret anordnas i Älvsbyn, Umeå, Helsingborg samt i Uppsala, dit jag brukar åka. Under de fem dagarna (28/12–1/1) som lägret pågår får du vara med om ”the time of your life”.

Första gången jag åkte till Uppsala var jag lite smått skeptisk, min konfirmand-ledare hade övertalat mig och mina kon-firmandkompisar att vi skulle åka på Livskraft. Jag kommer inte från en kris-ten familj så jag visste inte riktigt vad jag kunde vänta mig när jag nu skulle bo till-sammans med hundratals kristna och verkligen få testa på vad det kristna livet faktiskt innebär.

Jag har inte ångrat mig en enda gång att jag valde att åka dit.

En av sakerna som kanske är bäst med Livskraft är att du kan komma som du är,

både personligen och i din tro. På lägret finns allt ifrån människor som varit krist-na hela sitt liv till människor som vill testa på vad det innebär att vara kristen. Detta har ledningsgruppen tagit hänsyn till när de planerar seminarierna, det finns något för alla.

LEDARNA PÅ LÄGRET visar hur bra ledare ska vara, de anordnar allt ifrån roliga tävling-ar och lekar till världens bästa nyårsfest! Nyårsafton fylls med god middag, roliga lekar mellan borden, en supermäktig an-dakt, fyrverkerier och dans tills man har blåsor under fötterna, man brukar inte få så mycket sömn men det är helt klart värt det.

Funderar du på att åka till Livskraft? Gör det! Du kommer inte bara förstå nya saker om dig själv, utan du kommer skrat-ta tills du gråter, träffa nya kompisar och få en helt ny relation med Jesus. Att an-mäla mig till Livskraft var en av de bästa besluten jag någonsin fattat och jag är sä-ker på att samma sak gäller dig. n

19–22/3 Ignatiansk introduktionsretreat, Åkerögården.

10–12/4 ”Leva fast livet värker”. En kurs om hälsa och livskvalitet, Åkerögården.

17–19/4 Salt och EFS Mittsveriges årskonferens och årsmöte, Åkerögården.

14–19/5 EFS och Salts riksårskonferens, Umeå.

22–24/5 Pilgrimshelg på Åkerögården.

7–11/7 Åkerö 15, ”Gud gör oss inte modlösa!”. En lägerkonferens för 0–110 åringar.

Boka gärna redan nu! 5–8/5-2016 EFS Årskonferens med 150-årsjubileum för internationell mission, Stockholm.

För elfte gången i ordningen ar-rangerade EFS Mittsverige en vinterkonferens tillsammans med Betlehemskyrkan, Ham-

marbykyrkan, S:ta Clara kyrkas vän-ner, Evangeliska brödraförsamlingen samt Sensus. Årets konferens hade te-mat ”Närvaro. Om Guds närvaro i våra liv och om att vara närvarande i sitt eget liv.”

På fredagskvällen förkunnade Roger Ellis i ett fullsatt Hammarbykyrkan. Roger är en av förgrundsgestalterna inom den världsvida bönerörelsen ”24-7 bönen”. Kvällens predikan lyfte fram vikten av balansen mellan ordets för-kunnelse, Andens utgjutelse och prak-tisk diakoni.

Konferensen fortsatte på lördagen i Betlehemskyrkan med ett gediget pro-gram. Maggie Ellis, legitimerad psyko-terapeut som förestår ett hjälpcenter i London för utsatta kvinnor, inledde da-gen. Med värme och stor erfarenhet ta-lade hon över vikten att hitta sig själv. Eftermiddagen fortsatte med Peter Halldorf, författare och andlig vägle-dare, som djupt bibelförankrat förkun-nade om ”Närvarons bröd”. Därefter fortsatte eftermiddagen med tre olika seminarier. Maggie talade och ledde ett samtal om Bibelns syn på sexualitet, Peter utlade närvarons bön – den kon-templativa och karismatiska bönen. Roger delade sina erfarenheter om att be sig igenom olika skeden av sitt liv. Parallellt med dessa undervisningspass pågick en barnkonferens med Magnus Lennartsson med team från Bäckby-kyrkan. Kvällen avslutades med en för-bönsgudstjänst.

På söndagen firade alla en gemen-sam söndagsmässa i S:ta Clara kyr-ka, ledd av Iwan Giertz med predikan av Ingemar Holmqvist. Förutom S:ta Claras egna musiker medverkade Betlehemkyrkans och Hammarby- kyrkans körer.

Sammantaget var vinterkonferen-sen mycket välbesökt och omtyckt. Det hördes många uppskattande kommen-tarer kring fikaborden om årets förkun-nare. De lyfte fram en innerlig och väl-grundad undervisning som tog avstamp i Bibeln och landade i vardagen. n

TEXT: HENRIK ROOS

Ett nyår med Gud

Vinter-konferens 2015

Kalender

Ny hemsidaEFS Mittsverige har under februari fått en ny hemsida. På hemsidan hittar du den senaste informa-tionen om vad som händer i de olika regionerna, länkar till våra föreningar ute i distriktet, informa-tion om våra evenemang, gårdar och vårt ungdomsarbete med mera. Stort tack till Markus Holm-ström på Mareld Design som byggt upp hemsidan! Besök vår hemsida på www.efsmittsverige.org.

Konfirmand 2016?Skall du konfirmeras 2016? Välkommen till sommarkonfirmandläger för dig på Åkerögården! Vi sub-ventionerar priset med 3 000 kronor till 5 900 kronor. För det får du ett superbra läger med två för-träffar, lägret och återträff på hösten. Frågor? Maila [email protected].

TEXT: EMMA BERNSTRÖM FOTO: ARVID PERBO


SYDÖST

Älmhults församling har blivit Salt(are)

Det är kallt och snöigt nere i söd-ra Småland. Jag är iväg på ett roligt uppdrag i dag och jag har styrt färden mot Älmhults för-

samlingshem. Klockan närmar sig 18 och när jag kliver in i värmen möts jag av to-nerna från en barnkör som riktigt tar i från tårna. Ungdomar droppar in och smiter en trappa ner. Komminister Karl- Henrik Wallerstein kommer och möter mig, hälsar mig glatt och varmt välkommen. Varannan tisdagskväll träffas församling-ens konfirmandassistenter för att fika, få information och fira mässa tillsammans. En grupp på omkring 20 ungdomar har samlats den här kvällen för att hålla kon-stituerande årsmöte. Gänget ska ikväll bil-da Älmhults första Salt-förening.

ÅRSMÖTET GICK SOM en dans. Karl-Henrik räknade ner, 3-2-1! och förklarade mötet för öppet. Paragraf efter paragraf beta-des av och det var inte svårt att hitta folk till de olika uppdragen som behövde tillsättas.

INTE HELLER I frågan om att välja ombud till Salts årsmöte i Umeå behövdes sär-skilt mycket funderande innan två killar hakade på. Den ena killen frågade mig ef-ter mötet:

– Hur är det, ska man ställa sig upp och säga grejer inför de andra och så?

Jag tolkar hans fråga som att han helst vill slippa detta. Jag tänker i perspekti-vet av att han blir ny i ett för honom nytt

sammanhang. Så jag svarar honom att det går bra att hålla ganska låg profil. Det var inte svaret som han behövde.

– Nej, för jag har inga problem att stäl-la mig upp och prata. Jag tycker om att ta plats och säga vad jag tycker.

”Jaha, så bra! Vilken kille”, tänker jag. Det här gänget blir en injektion in i Salt.

TILL ORDFÖRANDE VALDES Evelina Dahlberg, en 19-åring som är en av få -95:or som fortfarande är kvar som konfirmandassis-tent och därmed en av de äldsta i gänget. Jag ber Evelina berätta lite om sig själv:

– Jag kommer från en väldigt ”okris-ten” familj, båda mina föräldrar är okon-firmerade, och gifte sig hemma. Jag och mina syskon är inte heller döpta i en kyr-ka. Men när det var dags för mig att kon-firmera mig så lade sig mina föräldrar inte

i beslutet alls, de sa att det var helt upp till mig vad jag ville göra! Så jag valde att kon-firmera mig, mest för att kompisar-na gjorde det och det skulle bli kul att åka på läger med dem.

Evelina blev kvar i försam-lingens ungdoms-verksamhet myc-ket tack vare att

hon känner att alla är välkomna: – Man kan alltid vara sig själv i grup-

pen, utan att någon skulle döma en. Mår man dåligt är detta en bra plats att prata och få stöttning från alla håll, och under åren har vi byggt ut en härlig gemenskap i gruppen, säger Evelina.

JAG UNDRAR HUR hon känner inför sitt upp-drag som ordförande och att vara en del av Salt? Hon ger ett väldigt klarsynt svar som jag kommer bära med mig:

– Jag tror att kyrkan måste engagera sig i ungdomarna för att ungdomar ska våga engagera sig i kyrkan. Därför tror jag ock-så att det är viktigt att bilda en gemenskap mellan olika kyrkor, och på det sättet få ännu fler att engagera sig. Det måste vara kul att vara med i kyrkan.

JAG FÅR TILLFÄLLE att presentera Salt un-der årsmötet. Visst kan man proppa dessa ungdomar fulla med allt bra som Salt gör av läger, volontäprogram, material och så vidare. Men mitt uppdrag den här kvällen var att försäkra mig om att de förstod att det är de som ÄR Salt. Det som händer hemma hos dem, i deras församling och grupp är kärnan i det som är Salt. Och att de är så viktiga! Vi kan göra aldrig så bra påhitt. Men utan att idéerna är förankrade i den lokala föreningens längtan och be-hov så blir mycket ointressant. Jag kan inte annat än hoppas att få arbeta vidare med dessa ungdomar och låta dem influera och berika mitt och Salts arbete framöver. n

Evelina Dahlberg, ordförande i nyaste Salt-föreningen inom EFS i Sydöst.

Elin Redin, distriktskonsulent, berättar om kvällen när ungdomar samlades till årsmöte för att bilda Älmhults första Salt-förening.


SYDÖST

Distriktsföreståndare: Kerstin Oderhem0470-262 [email protected] eller synpunkter? Hör av dig till: [email protected]

Ny hemsidaDISTRIKTET. Nu gäller en ny adress för dig som vill hitta information kring verksamheten inom EFS i Sydöst-Sverige. Tack vare god hjälp av Louise Kar-lund från Ljungby har vi nu en hemsida som bättre motsvarar våra behov och vad vi vill visa. Surfa in på www.efssydost.se och se vad som är på gång.

PatrullriksMOSSEBO. I mitten av januari träffades cirka 25 personer i Mossebo för en bön- och visionsdag in-för Patrullriks 2017. Gruppen bad, vandrade kring på den blivande lägerplatsen och funderade över förslag på namn till olika centrala uppgifter i läger-kommittén. De flesta av deltagarna under dagen kom från distriktet men även Salts scoutkonsulent Anders Brunnegård från Skellefteå var med under denna soliga lördag. Fortsätt gärna att be för Patrullriks i Mossebo.

Kalender3–5/4 XPel, Ljungbyholm

11/4 Växtkraft del 3, Linköping

11–12/4 Temahelg, Älskad rustad sänd,

Vikbolandet

17–19/4 Förnyelsehelg, Linköping

30/5 Distriktsstyrelsen

14–16/6 Kompisläger mellanstadiet,

Sunnerbogården

17–18/6 Kompisläger lågstadiet, Sunnerbogården

22–26/6 Sommardragets ledarskola, Klintagården

23–26/6 Sommardraget, Klintagården

3–7/8 Ql-lägrets ledarskola, Stegeborgsgården

4–7/8 Ql-läger, Stegeborgsgården

För mer info: se www.efssydost.se

Hur sparar vi heliga ögonblick och låter dem vägleda våra beslut?

F örsta veckan var jag med på kon-ferensen för kvinnliga präster, som du kan läsa mer om på en annan plats här i tidningen och andra

veckan fick jag vara med på missionärsre-treaten. Där mötte jag alla våra utlandsan-ställda och fick ta del av deras berättelser. När vi så kom tillbaka till Addis var det in-vigning av ett kapell som i sitt ursprung är en hydda där missionären Fride Hylander bodde från 1949.

DESSA VECKOR VAR givetvis fulla med mö-ten människor emellan men när jag nu sitter här hemma är det en sorts kärna som mejslats fram. Jag bär med mig hem en uppmuntran kring kallelse och Guds ledning. Jag hänförs av alla dessa berättel-ser jag hört som handlar om Guds om-sorg i smått och stort och också i det som är mycket, mycket svårt. Jag vill säga till både mig själv och till dig som läser det-ta just nu. Kom ihåg att du är buren av Gud. Glöm aldrig att han har omsorg om dig. Nu har du inte hört de berättelser jag hört eller varit där jag var. Men du kan börja lyssna i din egen omgivning efter berättelserna och kanske ställa frågan, hur har din väg till tro sett ut?

JAG BÄR OCKSÅ med mig vad jag sett av den starka tilltron till bönens kraft. Både kvinnokonferensen och missionärsretrea-ten präglades av bön, både för varandra, våra länder och olika sammanhang och därmed också EFS. Vid ett samtal med en prästkollega från Tanzania samtalade vi om de utmaningar hon stod i. Jag var tvungen att fråga: ”Hur gör du för att kla-ra av en sådan arbetssituation?” ”Jag arbe-

tar hårt och så ber jag”, blev hennes svar. Hennes ögon var varma när hon talade om bön och det gjorde hon ofta under denna vecka. All denna bön, alla dessa samtal om bön och fasta bär jag med mig hem som ett dyrbart smycke.

PÅ HEMVÄGEN SKREV jag i min dagbok. Jag vill liksom spara de heliga ögonblicken för att plocka fram dem de dagar då jag behöver dem. Men jag vill också fatta av-görande beslut i mitt liv utifrån det jag sett och blivit berörd av.

Jag antar att du också ibland står vid de där tillfällena där du upplever dig utma-nad och kanske uppmuntrad. Vad gör du då med det som utmanat dig? Leder det till förändring i ditt liv? Gör du utifrån det, aktiva val? EFS är nu inne i ett bi-belår, det kan vara en utmaning och möj-lighet att ta tillvara för att komma igång med den personliga andakten. Många för-eningar är inne i Växtkraft och det kan vi på olika sätt låta leda till förändringar både hos oss personligen men också i för-eningen.

VI ÄR MITT inne i bokslutstider. Årsredo-visningar skrivs och årsmöte ska hållas. Nya frågor och inriktningsbeslut tas. Tar vi ibland beslut och sedan lägger dem åt sidan, liksom lite glömmer bort eller le-ver vi med de beslut som fattats och låter dem påverka oss och bär dem i bön?

Så till sist. Jag har som sagt var mött våra utlandsanställda. Kom ihåg att det är vårt gemensamma ansvar att omsluta dem i vår förbön. De står inför stora ut-maningar och får vara fantastiska redskap på de platser där de bor. n

Varje land fick en dag på konferensen för kvinnliga präster. Här berättar de tanzanianska prästerna.

Distriktsföreståndaren Kerstin Oderhem har varit i Etiopien och kommer hem överlastad med intryck. Det tynger henne inte, men utmanar henne till frågan: Vad gör jag med det som jag sett, hört och tagit intryck av?


NYTT I LIVET

Döda Till minne

Vår käre

Hjalmar Olsson* 12 oktober 1922

har idag stilla insomnat

Älskad – Saknad

Åstorp

den 2 februari 2015

THYRA

Ann-Louise och Jarl

Boel och Anders

Karin och Olof

Barnbarn

Barnbarnsbarn

Släkt och vänner

Jag är en pilgrim härGår till mitt hem

Där får jag Jesus seDär får jag se därnäst

Dem som jag älskat mestDär är mig evigt bäst

Saliga hem

Lina Sandell

Begravningsgudstjänsten har ägt rum.

Tänk gärna på EFS mission – där det bäst

behövs, bg 900–9903.

TackVARMT TACK

till Er alla som hedrat minnet av vår kära

Tora Sandbergvid hennes bortgång och

begravning. Tack för gåvor till missionen.

ELSASyskonbarnen med familjer

Kurt Åberg, Lerberget.Ingen blivande missionsföre-ståndare torde ha varit så känd för EFS-folket som Kurt Åberg när han tillträdde sin tjänst 1981. ”Alla känner Åberg”.

Han levde hela sitt liv i EFS. Född 1923 i en välkänd EFS-släkt i Skåne där man mer än annars kallade EFS-folket för ”vännerna” eller ”vännekretsen, uppvuxen i ”farbror Åbergs” EFS i Helsingborg, aktiv med-lem i EFS på Biskopsgatan i Lund, tillsammans med sin hus-tru Maj EFS missionär i Etiopen 1952, hemkallad för att vara EFS utlandschef 1960, direk-tor vid EFS utbildningsinstitut i Uppsala 1968, EFS missionsfö-reståndare 1981-1988, ledamot och ordförande i EFS styrelse i mer än tjugu år och till sist en trogen och älskad medlem i EFS samarbetskyrka i Lerberget.

Kurt var en stor männi-skoälskare. ”Hans sol lyste över både onda och goda”, som nå-gon sa. Alla kommer ihåg hans leenden, hans långa armar. Han tänkte först på andra, inte på sig själv. Han var alltså inte skapad för retreater. Han gick då runt och hälsade sirligt på dem han

mötte och öppnade artigt dör-ren för andra. Han var inte duk-tig på att säga vad han var bra på men måste erkänna att Gud hade gett honom ett gott humör.

När Kurt på 80-talet skrev några sidor om ”den gamla, goda tiden i Lund” valde han rubriken ”Gemenskap och ak-tivitet”, enligt hans egna ord en passande rubrik på det han vil-le säga. EFS var för honom ge-menskap och aktivitet. Och det förverkligades på ett fantastiskt sätt i Kapellet på Biskopsgatan i Lund. Det personliga mötet och samtalet blev det centrala i hela hans gärning.

Kurt var i första hand lärare, inte predikant. Många kommer ihåg hans fantastiska berättelser om missionens historia. Folk-skollärargenen i släkten fanns kvar. Han krävde ordning kring sig. Han var en biskop i ordets grekiska mening, en övervaka-re, en tillsynsman. Den gåvan kom EFS särskilt till del under de turbulenta åren kring 1970. Mer än någon annan höll han då ihop EFS och byggde upp det nya Johannelund. Omorganisa-tioner och flyttningar drabbade honom i rikt mått, och det tog på krafterna till sist. Alla mis-sionsföreståndare efter honom har gått i förtid.

Kurt efterlämnade inga egna skrifter, inte heller sär-skilt många artiklar men desto fler brev, flera pärmar i EFS ar-kiv. Han deltog inte heller i det offentliga livet och hans namn återfinns sällan under utred-ningar eller framtidsprogram. Men han fanns där. Såg. Lyss-nade. Beskrev. Samtalade. Men

Stig Jonsson, Siljansnäs.I augusti 1988 skulle vår äldsta dotter början skolan i Akalla. Flaggan på skolgården var på halvstång. Den veckan skulle ett antal skolbarn från samma område börjat den nya termi-nen men deras liv hade släckts i Måbötunneln i Norge.

Stig blev då ”Kista-prästen” med hela Sverige. Vid begrav-ningen av några av barnen i Kis-ta kyrka skrev en journalist i

Min älskade make,

vår pappa,

morfar, farfar och svärfar

Inge Rönnbäck * 19/11 1937 † 19/2 2015

Älskad - saknad

Byske

ELISABETH

Maria

Tim, Adam

Tomas och Christin

Jonathan, Emelie, Samuel

Jonas och Lena

Emma, Wilma

Släkt och vänner

Det enda jag vet,det är att nåden räcker,

att Kristi blod min synd,min skuld nu täcker.

Det enda jag haratt lita till en gång,det är Guds nåd,

Guds gränslösa nåd.

Lydia Lithell

Begravningsgudstjänsten

ägde rum i Byske kyrka

onsdagen den 11 mars.

Stöd gärnaEFS mission, bg 900–9903.

Expressen: ”Då gjorde prästen något som ingen annan kunde göra. Han ingav oss ett litet, litet hopp mitt i det mest hopplösa”.

Stig inledde ett nytt sätt att sammankalla och samordna alla goda krafter runt en stor kris i ett samhälle. Ditintills hade vi i Sverige inte haft krisgrupper eller liknande. Efter denna hän-delse med bussolyckan i Norge och med Stigs insatser har varje kommun i landet krisberedskap

tillsammans med kyrkor och andra aktörer i ett samhälle.

Tänk att få vara en person som inger hopp i det mest hopplösa! Vilken kallelse. Som tidigare grannar i Stockholm och sedan i Siljansnäs har vi all-tid uppskattat vänskapen med Signe och Stig. Vi tackar Gud för Stig Jonssons livsgärning.

CHRISTINA MOLIN OCH NILS-OLOF

TÄGT, ENEBYBERG.

BIL

D: B

O C

AR

LELJ

UN

G


NYTT I LIVET

TackEtt varmt tack för all uppvaktning samt gåvor till EFS mission på min 90-års dag.Emmy Lundeborg, Umeå

Eskil Forslund, Uppsala, fyller 80 år den 20 april. Inget firande, men gärna en gåva till EFS Mission bg. 900–9903.

Lugnt och ordningsamt studerande par önskar hyra en lägenhet från 1/5 2015. Helst södra delen av Stock-holm. Ring Rebecca Andreasson 070–241 09 13.

Önskas hyra

Genom denna spalt vill vi ge fler till-fälle att gratulera de medlemmar som jubilerar under de närmaste månaden. Siffran före namnet anger födelsedag. Gratulera med ett vykort, slå en signal eller ge en gåva via bg 900–9903 eller www.efs.nu.

De som är med på gratulationslistan har inte i och med detta inbjudit till fi-rande i bostaden eller i annan lokal utan inbjudan sker i så fall på annat sätt.

100 år28 Ester Dahlberg, Dalsjöfors

95 år 2 Astrid Bergkvist, Björkvik11 Ingrid Johansson, Umeå29 Selma Öberg, Vännäs30 Ivar Berglund, Norrfjärden

90 år 5 Birgit Forsberg, Umeå15 Adina Engman, Nordmaling20 Ruth Johansson, Skellefteå

85 år 7 Gertrud Åström, Vännäsby10 Ragnwald Eman, Gammelstad12 Kurt Josefsson, Brämhult14 Karin Eriksson, Nordmaling16 Anna-Greta Grafström, Själevad18 Sture Classon, Bjurholm20 Inger Gustafsson, Skellefteå23 Irene Karlsson, Byske25 Elvy Larsson, Ursviken29 Elsie Andersson, Tavelsjö

80 år 3 Tage Lundmark, Hortlax 5 May Öhgren, Vännäs 7 Tony Sigstrand, Byske11 Stefan Nordström, Umeå11 Märta Lindqvist, Umeå13 Sigrid Nyberg, Umeå13 Bengt Öhlén, Örnsköldsvik16 Marcus Marcusson, Vimmerby20 Eskil Forslund, Uppsala23 Stig Bjernerup, Uttran24 Signe Lundmark, Lövånger25 Kent Gustavsson, Kalmar25 Kjell Mikaelsson, Umeå27 Barbro Markgren, Skellefteå

75 år 5 Kerstin Carlsson, Boliden 8 Leif Rönnqvist, Mellanström

Vi gratulerar – April 2015

11 Gunilla Falk, Nyköping11 Gunnel Söderberg, Piteå12 Berit Hedman, Holmsund12 Karin Bjarnegård, Vimmerby13 Vivi Ann Barkemo, Umeå14 Anna-Britt Lundmark, Skellefteå15 Bengt Friths, Blåsmark15 Roland Gustafsson, Norrfors20 Birgitta Brännström, Ersmark20 Ove Ohlsson, Sölvesborg21 Mona Wicklén, Hedemora22 Iris Malander, Bollnäs22 Anna Norberg, Hammerdal24 Ulla Eklund, Glommersträsk24 Anita Salmi, Halmstad25 Astrid Pettersson, Alingsås26 Wivi Kullberg, Karlsborg

70 år 1 Birgitta Eriksson, Ludvika 1 Anna-Carin Lundin, Umeå 1 Eskil Jonsson, Uppsala 4 Lennart Jonsson, Skellefteå 5 Inger Pålsson, Uttran 8 Hjördis Smith, Edsbyn10 Vivi-Anne Bergdahl, Boden13 Eva Robertsson, Skellefteå14 Eskil Hofverberg, Partille15 Karl-Erik Appelfeldt, Sollebrunn17 Erik Olsson, Örnsköldsvik19 Ivan Berglund, Hemmingsmark20 Gunnar Wikfeldt, Upplands Väsby23 Britta Lindetun, Nyköping28 Kurt Granberg, Arvidsjaur28 Carina Blomberg, Lidingö29 Gunilla Johansson, Norrköping30 Sven-Olof Hellholm, Arnäsvall

60 år 1 Anna-Karin Svensson, Storvik 2 Ulf Albertsson, Röbäck 3 Christina Ershag, Byske 3 Lennart Davidsson, Skellefteå 4 Bengt Sundkvist, Ursviken 6 Svein Alsli, Helsingborg 9 Åke Hedblad, Skellefteå 9 Mats Gustavsson, Thailand10 Bo Nilsson, Kristinehamn10 Anders Bergman, Skellefteå11 Birgitta Jarbo, Ängelholm13 Sven Persson, Ängelholm14 Tomas Hultman, Skellefteå14 Sven Erik Hörnström, Säter15 John-Erik Näslund, Hammerdal15 Per-Eric Bergvall, Hörnefors17 Vivi-Ann Lingmalm, Lund19 Eva Martinson, Ekerö23 Lennart Sjöberg, Enskede25 Renée Lorentsson, Dyrön

28 Eva Burström, Skellefteå28 Mai Mattsson, Umeå29 Mats Anderson, Jämjö

50 år 1 Per Jonsson, Umeå 3 Anders Johansson, Arjeplog 3 Ove Lumsden, Kungsbacka 3 Ulla Pettersson, Sävedalen 3 Marie Brandt Wilhelmsson,

Ängelholm 5 Marit Bergmark, Kåge 7 Christian Almberg, Solna 8 Maria Boström, Ängelholm11 Ulf Andersson, Piteå13 Helén Johansson, Markaryd15 Britt-Marie Kihlbom, Järpås17 Tomas Grenwall, Nykroppa18 Robert Forbes, West Yorkshire,

Storbritannien19 Marita Johansson, Nyköping21 Gina Liljedahl, Bureå21 Marta Bäckman, Umeå22 Thomas Henriksson, Dyrön24 Mebrat Kidane, Solna29 Liza Kullenberg, Asmundtorp

Ester fyller 100

GRATTIS. Utanför Borås ligger or-ten Äspered där EFS bedrivit verksamhet i mer än 100 år. Es-ter Dalberg f. Johansson, är EFS i Äsperedsbygdens äldsta medlem och hon har varit föreningen tro-gen sedan barnsben.

Hon växte upp med sin sys-ter på gården Kronäng i Dals-hester och drev sedan med sin man Torsten gården vidare.

Det fanns flera EFS mis-sionshus i området och man hade en fin kontakt med präs-terna i Svenska kyrkan och del-tog även där aktivt. Barnen gick i söndagsskola både i missions-huset i Sjöslätt och i Gullestorp. Ester liksom föräldrarna trivdes bra med förkunnelsen i mis-sionshusen dit man kallade pre-dikanter som hade en stor vari-ation i sina framföranden. Inför högtider spändes hästen för vag-nen och i juletid blev det släde till julottan i Äspereds kyrka.

Ester har alltid varit intresse-rad av sin omgivning och ställt upp med sitt intresse och kun-skap. Detta har fått henne att behålla en god hälsa och att hon nu kan fira sin 100-års dag.

BO CARLELJUNG

BIL

D: B

O C

AR

LELJ

UN

G

han ville inte gå före. Teologiskt höll han troget fast vid det som kännetecknade EFS: försoning-en och missionen.

Också efter sin död sprider Kurt glädje kring sig. Vi ser alla hans leenden och välkomnan-de armar, känner hans omtanke och kärlek. Och vi hör liksom Gud säga till honom: ”Bra, du är en god och trogen tjänare. Gå in i glädjen hos din herre”. Och hela EFS säger: ”Amen”.

BIRGER OLSSON

Vigselmässa Gamla Uppsala kyrka 25 april kl 13.30. Erika Cyrillus och Anders Persson. Vi är tack-samma för gåvor till EFS projekt för förföljda kristna bg 900–9903. Märk talongen ”Förföljda 3910”.

36 budbäraren mars 2015

Under de senaste sex månaderna har jag varje fredag som Saltvolontär arbetat på barnhem-met Yatima, Bulongwa. Under dessa månader har jag upplevt allt mellan lycka och förtviv-lan. Att jobba nära barnen som mist någon som varit det dyrbaraste här i världen, en mamma eller pappa, är tufft. Dessutom vistas en del på barnhemmet när släktingarna inte klarar av att ta hand om barnet. Fast jobbet på barnhemmet kan vara ganska tufft, är det barnen som får mig att längta.

Jag är inte ensam volontär på barnhemmet. Janika från Tyskland är ett stort stöd för mig. Ef-tersom vi varje dag upplever i stort sett samma sak kan vi prata och bearbeta det som har känts tufft och jobbigt under dagen.

I Sverige tycker vi att det är en självklarhet att få borsta tänderna, det är därför vi fortsatte på det tandborstningsprojekt bland barnhems-barnen som de andra volontärerna redan har på-börjat. Jag har dessutom under min tid på barn-hemmet tänkt mycket på barnens rättigheter. Det känns som om jag och Janika jobbar utifrån detta i vårt arbete. Bland annat hade ingen av barnen några egna kläder, utan kläderna använ-des av alla. Då fick vi en idé. Barnen som går i skolan i byn fick varsin krok med sina namn på. Där kan de nu hänga sin skoluniform på sin alldeles egna krok. Vi hoppas för barnens skull att detta kommer att fungera, eftersom barnen

behöver känna att det som hänger på kroken bara är deras.

När jag känner mig liten, när jag känner oro för barnen om vart de ska ta vägen när de blir äldre, blir jag uppfylld av att veta att Gud redan har en plan för dem. Då känns mitt hjärta mer lättat och fyllt av glädje.

AGNES GRUNNESJÖ

Saltvolontär, Tanzania

Vill du bli volontär? Till hösten söker Salt volontärer till Burma och Argentina. Sista ansökningsdag är 1 april. Gå in på www.salt.efs.nu för att läsa mer!

Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud

utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss.

(Fil 2:6–7)

Tusen tack... för det fantastiska insamlings-resultatet 2014, nästan 2,1 miljoner har samlats in! Tack vare det kan vi ha tre BIAL-mis-sionärer, satsa nytt på skolbygge i Indien och ge en rik gåva till söndagsskolemate-rialet SKATTEN – på äventyr med Gud, och mer!

Vi har tagit fram en ny BIAL-broschyr som är tvåsidig och går att vika ut för att sättas upp som en enklare insamlingsaffisch, eller med information om BIAL-projek-ten. Beställ gratis i webbutiken via www.bial.efs.nu. Ni skymtar den intill tipsen från söndagsskolan i EFS-kyrkan i Helsingborg!

SOFIA SVENSSON BIAL-inspiratör

[email protected] 073–828 45 40

Till och med februari har ni samlat in 534 072 kronor till Bial!

Målet för hela året är 1,8 miljon. 2014 samlade ni in 2,1 miljoner!

Var med och be för:• uppbyggnaden av skolan Happy

Valley School i Madhya Pradesh,

Indien.

• relationen mellan Win Souls for

God och Hope for Children i Etio-

pien som det gick att läsa om i

förra numret av Budbäraren.

• alla barn- och ungdomsledare i

Sverige och de länder där Bial stöt-

tar olika projekt, be om vägledning

och tålmodig kärlek.

• Bialåret 2015 och de projekt som

ska stöttas då, tacka för året som

varit.

Lycka och förtvivlan i livet som Saltvolontär

Saltvolontären Agnes lär barnen på barnhemmet att borsta tänderna.

budbäraren mars 2015

Documents