BOV Byggande och vårdhygien, ny utgåva

Hygienkrav i vårdlokaler

Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och

ombyggnation samt renovering av vårdlokaler

ArbetsgruppenBOV

www.sfvh.se/dokument

Bakgrunds underlag

Byggenskap och Vårdhygien

Hälso- och sjukvårdslagen

Krav på hälso- och sjukvården

2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den

uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall

särskilt

1.vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och

tillgodose patientens behov av trygghet i vården och

behandlingen

I propositionen förtydligas att vårdgivaren måste vidta

samtliga åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla detta

krav. Här innefattas kravet att vårdgivaren måste ha

tillgång till vårdhygienisk kompetens

Vårdhygien

Förebyggande:

- utbildning

- rutiner/metoder

- kläder

- vaccinationer

- antibiotikaprofylax

Utrustning:

- rengöringsbar

- desinfektion

- sterilisering

Lokaler:

utformas för att stödja

förebyggande arbetet

Socialstyrelsen 1980:5

Ur förordet;

I dessa anvisningar har

jämfört med den vägledande

informationen utgått alla

avsnitt som behandlar lokaler

och deras fasta inredning,

eftersom dessa frågor tas upp

i Spri-projekt.

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut; Spri.

Tar upp det som utgick i

SoS anser 1980:5

Ur missivskrivelse;

Bra lokalplanering och

adekvat utrustning kan

väsentligen underlätta för

personalen att tillämpa

korrekta vårdrutiner.

Socialstyrelsens rapport 1991:32

Fokus på att säkerställa hög

kvalitet och säkerhet genom

att förebygga sjukhus-

infektioner.

Kunskapsunderlag som

komprimerat redovisar den

vetenskapligt grundade

kunskap som finns om detta.

17 kapitel som skrivits av 14

experter

Socialstyrelsens rapport 1998:12

Aktualisering av

SoS rapport 1991:32.

19 experter som skrivit

20 kapitel.

Av Socialstyrelsen utgivet kunskapsunderlag2006-123-12

Omfattande översyn av

kunskapsfältet.

29 experter och

referensgrupp av hygien-

sjuksöterskor.

24 kapitel inklusive nytt

Kapitel om tandvård.

Utgångspunkter för Spri rapporten

Komplettera anvisningarna

1980:5

Granska hygienstandard

som formulerats i skrifter

och som tillämpas i praxis

Väsentligaste frågorna vid

planering av nya lokaler har

granskats

Svensk Förening för Vårdhygien

Socialstyrelsens rapport 1998:12 Att förebyggainfektioner i vården II, sammanfattar bakgrundentill de vårdrutiner som rekommenderas för attförebygga de mer frekventa vårdrelateradeinfektionerna. I rapporten ges inga synpunkter

pålokalernas utformning ur vårdhygienisk synpunkt.Att Sprirapport 127 (1983) inte uppdaterades isamband med produktionen av Socialstyrelsensrapport har upplevts som en brist och Svensk Förening för Vårdhygien tillsatte därför en arbetsgrupp med uppgift att sammanfatta vårdhygieniska synpunkter på byggenskap.

Rapporten vänder sig till såväl vårdhygienisktverksamma som planerare, byggkonsulter ochbeslutsfattare. Syftet är att underlätta samarbetet mellan vårdhygienisk- samt bygg- och planerings teknisk expertis. Rapport en koncentreras på frågor som bedömtsvara vårdhygieniskt mest väsentliga .

Rapporten utkom 2003.

Byggenskap och Vårdhygien

Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering

av vårdlokaler

2:a upplaganArbetsgruppen

BOV

Målbild för arbetet

• Uppdatering av text och referenser

• Nytt avsnitt om Byggprocessen

• Utökat/nytt avsnitt om särskilda boenden

• Sammanfattning, ”checklista” installationer

• Bakgrund

Sammanfattning synpunkter

Arbetsgruppen

• Anna Dahlberg Umeå• Anna Hambraeus Vaxholm• Leif Larsson Göteborg• Rolf Lundholm Umeå• Katarina Madehall Växjö • Lena Nilsson Växjö • Per Nilsson Stockholm• Ulrika Ransjö Uppsala

BOV Innehåll

• Byggprocessen• Smitta och smittspridning inom vården• Ytbeläggningar och materialval• Installationer, sammanfattning• VVS-installationer• Försörjning och logistik• Rum inom vårdavdelningar• Rum inom specialvårdsavdelningar• Lokaler för diagnostik och behandling• Lokaler inom mottagningsverksamhet• Särskilda boendeformer• Litteratur och referenser

ByggprocessenEnligt hälso- och sjukvårdslagen skalokaler och utrustning vara av godhygienisk standard. Om projekteringen medför vårdhygieniska brister i de färdigalokalerna innebär det ofta storakostnader att rätta till fel i efterhand.

För att nå bästa möjliga resultat skasamverkan med vårdhygienisk expertisske tidigt i byggprocessen, då möjligheten att förändra är störst i början av nybyggnads-, ombyggnads-,tillbyggnads- eller renoveringsprojekt.

Vårdhygienisk expertis ska även delta i utvärdering av genomfört projekt.

Checklista för vårdhygienisk expertis:• håll tät kontakt med

projektledare/lokalplaneringsavdelning eller motsvarande under projektet, för att veta när beslut måste fattas

• delta i så många planeringsmöten som möjligt• ta del av nya myndighetsrapporter; om de är

relevanta, kontakta snarast planeringsavdelningen eller motsvarande enhet

• förutsätt inte att arkitekter, ingenjörer, konsulter med flera är insatta i vårdhygieniska principer och problem

• när du tillfrågas om kompromisser av kostnadsskäl, övertyga dig om att du kommer att kunna stå för beslutet i framtiden; om inte, klargör detta skriftligt

• om du begär ändringar, gör detta skriftligt• se till att skriftliga mötesanteckningar förs och

arkiveras för eventuella framtida diskussioner/kontroverser

Indelning av lokaler i hygienklasser

Med vårdlokaler avses rumdär patienter vårdas, undersöks och/ellerbehandlas samt övrigalokaler som behövs förvårdverksamhet. Tabellen är baserad på enriskbedömning avseendepatienter och lokaler. Förlokaler i hygienklass 1-3 skavårdhygienisk expertiskontaktas och beredasmöjlighet att delta i byggprocessen

Hygienklass Typ av lokal Väsentliga krav (exempel)

Hygienklass 0 Administrativa lokaler Inga vårdhygieniska krav

Hygienklass 1

Väntrum Dagrum Hissar Korridorer och kulvertar Allmänna toaletter Personalutrymmen Rum i särskilt boende

Ytskikt golv ska tåla rengörings- och desinfektionsmedel. Möbler ska ha avtorkbar ytbeklädnad alternativt avtagbar och tvättbar (lägst 600) klädsel

Hygienklass 2

Vårdrum Behandlingsrum Undersökningsrum Laboratorier Kök Desinfektionsrum Toalett- och hygienrum inom vårdlokal och särskilt boende

Ytskikt på väggar och golv ska tåla rengörings- och desinfektionsmedel. Tvättställ med tillhörande utrustning Plats för handskar och skyddsförkläde Uppvikt matta eller motsvarande.

Hygienklass 3

Vårdlokaler med särskilda hygienkrav, t.ex. - operationsavdelning - decentralt placerad

operationssal - sterilcentral - dialysenhet - endoskopienhet - intensivvårdsavdelning inkl

neonatalvård - interventionslab - infektionsavdelning - vård av särskilt

infektionskänsliga patienter

Som hygienklass 2 och dessutom överväg: - kvalificerad ventilation - luftsluss eller förrum - vattenrening

Grundkrav Installationer

• Ska gå att rengöra med gängse rengöringsmedel och vatten

• Ska tåla vårdens desinfektionsmedel, yt och ”punktdesinfektion”

Installationer, sammanfattning

• Avskärmning• Badkar• Bassäng behandlingsavdelning,

terapibad• Belysningsarmatur• Bidédusch• Bänkskiva• Diskbänk• Diskmaskin• Dusch• Duschavskärmning• Dörrar• Dörrhandtag• Fönster• Golvstopp och tröskel• Golvbrunn

• Inredning• Ismaskin• Kaffeautomater, fast ansluten • Klimatanläggning• Krokar• Möbler• Skåpsnickerier• Skötbord• Stänkskydd• Toalettstol• Tvättmaskin, torktumlare, torkskåp• Tvättställ med tillhörande utrustning• Utslagsback• Vattenautomater

Försörjning och logistik

Städning • Städningens mål är att hålla lokaler,

inredning och utrustning rena. Lokaler utformas så att städningen underlättas. Spill av smittsamt material och kroppsvätskor ska tas omhand direkt, punktdesinfektion. Städning kan därför utföras med gängse rengöringsmedel. Lokaler där patienter vårdas eller behandlas ska oberoende av veckodag vara välstädade. Städningens organisation och grad av centralisering avgör planeringen av städlokaler. Städrummets utformning är också avhängigt av lokalvårdens organisation.

• Varje avdelning/mottagning ska ha tillgång till städrum inom bekvämt gångavstånd. Desinfektion av städhink ska ske i närmast tillgängliga spoldesinfektor.

Städrum på vårdavdelning

• Städrumsfunktionen beräknas uppta en golvyta av minst 2 m2.

• I städrum på vårdavdelning ska finnas:• tappställe och utrustning för tömning

av städhink• plats för städvagn• tvättställ med tillhörande utrustning• plats för handskar, plastförkläde, visir

och ytdesinfektionsmedel• förrådshylla för pappersrullar,

allrengöringsmedel, toalettrengöringsmedel

Lokalplanering för att förebygga och förhindra smittspridning

Lokaler där vård eller behandling bedrivs ska planeras och utrustas så attsmittspridning kan förebyggas. Vårdpersonalen ska kunna klä om till arbetsdräkt i avsett omklädningsrum.

För att förebygga: • kontakt- eller droppsmitta mellan vårdtagare krävs tillräckligt sängavstånd

eller enpatientrum. Utrustning för arbete enligt basala hygienrutiner, dvs handdesinfektion, handtvätt, undersökningshandskar och plastförkläde / skyddsrock ska finnas i patientens närhet. Patientens personliga hygien måste också kunna skötas utan risk för smittspridning till medpatienter.

• luftburen smitta mellan vårdrum bör patienten vårdas i enpatientrum med förrum/luftsluss.

• tarmsmitta krävs goda lokaler för livsmedelshanteringFör att förhindra:• smittspridning på operationssalar krävs särskild utrustning och ventilation.• indirekt smitta via instrument och material krävs utrymmen för rengöring,

desinfektion och sterilisering samt för avfallshantering.• Hur lokalerna ska vara utformade för att förebygga smittspridning beskrivs i

det följande.

Vårdplats och vårdrum

Med vårdplats menas patientutrymme med säng, sängbord, larmanordning och uttag för medicinska gaser. Vid varje vårdplats ska det finnas utrustning för handdesinfektion. Vårdplatsen ska vara placerad i därför avsett vårdrum, helstenpatientrum, med tillhörandehygienrum. Vårdrummets storlek ska vara så tilltaget att man kan förvara utrustning och använda rullstolutan att flytta på inredningen.

Checklista vårdrum:

• tvättställ med tillhörande utrustning placerat nära rumsdörren

• plats för handskar, engångsförkläde/skyddsrock, visir och ytdesinfektionsmedel

• väggklocka med tydliga markeringar och visare inklusive sekundvisare som är synlig för personal och patient

• direkt ingång till hygienrum • skåp för förvaring av

patientens privata kläder

Hygienrum (RWC med duschutrymme för patient)

Varje vårdrum ska ha eget hygienrum placerat så att det nås endast från vårdrummet.

Hygienrummet ska innehålla toalettstol, tvättställ och dusch. Storleken ska anpassas så att vårdpersonal kan assisterarullstolsburen patient.

Checklista hygienrum:

• tvättställ med tillhörande utrustning

• plats för handskar, engångsförkläde/skyddsrock, visir och ytdesinfektionsmedel

• hylla för patientens hygienartiklar

• toalettstol

• dusch med golvbrunn

Tvättställ med tillhörande utrustning

Möjlighet för handhygien ska finnasbland annat i lokaler för:

• vård, undersökning eller behandling

• laboratorieverksamhet• desinfektion och rengöring • livsmedelshantering• läkemedelshantering • obduktion• samt i alla toalett- och

omklädningsrum.

Tvättställ kan behövas på fler ställen,enligt checklista.

• ska vara avsett för tvättning i rinnande vatten

• ha en storlek och utformning som tillåter tvättning av händer och underarmar utan spill på golvet

• ska inte ha bottenpropp • bräddavlopp bör undvikas av

städtekniska skäl • monteras antingen tätt mot vägg,

eller med ett avstånd av ca 4 cm mellan vägg och tvättställ. Infällda hoar i bänkskivor ska ej finnas.

• ska förses med engreppsblandare• vägghängda behållare för flytande

tvål och handdesinfektionsmedel • hållare för

torkpapper/engångshandukar

Dimensionering av vårdavdelning

Storleken på en vårdavdelning bestäms av vårdens organisation. Avdelningen bör bestå av enpatientrum med eget hygienrum, enpatientrum med förrum samt eventuellt tvåpatientrum.Majoriteten av vårdrummen ska vara enpatientrum. Om avdelningen är större än cirka 20 vårdplatser bör den kunna uppdelas i mindre enheter med dubblering av desinfektionsrum mm, i händelse av utbrott av t exvinterkräksjuka.Behov av enpatientrum med förrum eller luftsluss Andelen enpatientrum med förrum får avvägas med hänsyn till närheten till infektionsklinik och resurserna inom denna, verksamhetsspecifika behov samtvårdinrättningens totala antal enpatientrum. Enpatientrum med luftsluss ska finnas påinfektionsklinik och intensivvårdsavdelning.

Barnavdelning Inom en barnavdelning bör alla vårdrum vara enpatientrum. Några av dessa ska varaenpatientrum med förrum. Ska barn med luftburen smitta omhändertas ska enpatientrummed luftsluss finnas. Rummen ska vara så stora att en närstående kan övernatta.

Intensivvårdsavdelning

Ingången till intensivvårdsavdelning ska vara lokaliserad mot allmän korridor, och åtskild från operations- eller uppvakningsavdelning.

DimensioneringMinst 30% av antalet vårdplatser bör utgöras av enpatientrum. Några av enpatientrummen ska ha förrum. På sjukhus med infektionsklinik ska något av enpatientrummen haluftsluss. Resterande rum utgörs av flerpatientrum. Rum avsedda förbrännskadesjukvård ska vara enpatientrum med luftsluss. Uppdelning av intensivvårdsavdelningen i mindre moduler beståendeav ett enpatientrum och ett tvåpatientrum, litet desinfektionsrum, glasatövervakningsrum, med plats för provtagningsutrustning, läkemedelsberedning och personaltoalett rekommenderas förkohortvård av infekterade eller infektionskänsliga patienter.

Ventilation i operationssalar

Att förhindra luftburen smittaUr vårdhygienisk synpunkt är ventilationen i operationssalen till för att förhindraluftburen smitta genom att:• förhindra inflöde av mikroorganismer från omgivningen • bibehålla låg nivå av mikroorganismer under pågående operation • rena luften efter operation

Med modern teknik kan man nå mycket låga bakterietal i luften på enoperationssal men varje sänkning av nivån kostar i material, installation och energi. För att undvika överkrav vore det önskvärt att man kunde precisera en säker nivå för bakterietal i luften för olika typer av kirurgi.

Vid ett arbetsseminarium, anordnat av Spri våren 1984 föreslogs följandebakteriologiska krav för luften i operationssal:• för totala ledplastikoperationer högst 10 cfu/m3• för övriga ortopediska operationer högst 50 cfu/m3• för allmän kirurgi ca 100 cfu/m

Renhet i operationsrum SIS/TK 527

SIS projekt planeras

kunna redovisa resultat

2011.

Bild och funktionsdiagnostik (Radiologi mm)

Angiografiska undersökningar

Angiografiska undersökningar skautföras i särskilda behandlingsrum. Avser man att användaundersökningsrummet för mer kvalificerade operativa ingrepp somkräver anestesiologisk service skarummet vara dimensionerat därefter och försett med ventilation anpassad till denna verksamhet. Minimikrav på luftkvalité vid operationer är < 100 cfu/m3 luft, seavsnittet Operationsenhet föröppenvårdspatienter.

Interventionssal/ laboratorium Operativa ingrepp, som exempelvis hjärtkateterisering, vilka kräver sterilklädsel av personal samt eventuell anestesiologisk service skautföras i särskild lokal. För salengäller samma krav på standard somför operationssal utanföroperationsavdelning. Möjligheten attskydda uppdukningsbord ocharbetsområdet med sterilfiltrerad luft från portabla aggregat kan övervägas.

Vad tas inte upp?

• Lokalfrågor med anledning av implementeringen av vävnadsdirektivet. Här arbetar bla SoS och nationella expertgrupper.

• Viss verksamhet vid blodcentraler som regleras av Läkemedelsverket i Svensk läkemedelsstandard.

Remiss

Totalt har 23 remissvar inkommit

Fastighetsförvaltare/planerare/

arkitekter 5

Vård 12

Myndigheter/tjänstemän 6

Rapportens formella status:För att säkra trygghet i vård och behandling ska vårdgivareha tillgång till vårdhygienisk expertis. Landets vårdhygieniska expertis samverkar inom SvenskFörening för Vårdhygien (SFVH). Detta dokument frånSFVH:s arbetsgrupp BOV sammanfattar expertsynpunkterpå vårdlokaler som kan ha betydelse för smittspridning. Målsättningen är att ge vårdpersonal så goda förutsättningarsom möjligt för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner.

Byggenskap och Vårdhygien 2:a upplagan

Olämplig arbetsställning