Årsredovisning 2005

Boliden Å

rsredovisning 20

05

Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm Besöksadress Klarabergsviadukten 90Tel 08-610 15 00, Fax 08 -31 55 45www.boliden.com

35469_omslag 06-04-06 17.08 Sida 1

Boliden producerar metaller so

35469_omslag 06-04-06 17.24 Sida 3

INNEHÅLL

Översikt 4

VD-ord 6

Metallmarknaden 10

Strategier 16

Prospektering 20

Produktsegment Koppar 24

Produktsegment Zink 30

Hållbar utveckling 36

Möte med medarbetare 44

Bolidenaktien 46

Förvaltningsberättelse 48

Koncernen

– Resultaträkningar 54

– Balansräkningar 56

– Förändringar i eget kapital 58

– Kassaflödesanalyser 59

Moderbolaget

– Resultat- och Balansräkningar 60

– Förändringar i eget kapital 61

– Kassaflödesanalyser 61

Redovisningsprinciper 62

Noter 70

Revisionsberättelse 87

Malmreserver och Mineraltillgångar 88

Femårsöversikt 90

Bolagsstyrning 95

Styrelse 98

Koncernledning och Revisorer 99

Ordlista och Definitioner 100

Här finns Boliden 102

Information om Årsstämma 103

er som får det moderna samhället att fungera

35469_Korrsida_01 06-04-06 17.41 Sida 3

Gruvor Smältverk Marknadsandel Europa – Gruvor

Marknadsandel Europa – Smältverk

Slutanvändare

Produktions-anläggningar

De viktigastemetallerna

Boliden i sammandrag

KOPPAR

Byggindustri

El och elektronik

Maskinanläggningar

Transport

Konsumentprodukter

37 %

26 %

15 %

11 %

11 %

ZINK

Byggindustri

Transport

Maskinanläggningar

Konsumentprodukter

Övrigt

51 %

24 %

6 %

10 %

9 %

Brå

Garpe

Garpen

Brå

64%

Harja

5%

O

Bol

Bol Bo

Bo

Zink

ZINK

Västvärlden 1) Västvärlden 1)

Produktion

Koppar

Boliden-området24%

Boliden-området26%

Aitik 75%

Tara 57%

Garpen-berg 17%

Garpen-berg 1%

Odda 36%

Kokkola 64%

Harjavalta 36%

Rönn-skär 64%

Boliden 10%

Boliden 39% Boliden 18%

Boliden 18%

86 929 ton

341 532 ton 433 189 ton

347 707 ton

KOPPAR

AitikKoppargruva

BolidenområdetZinkgruvor

OddaZinksmältverk

TaraZinkgruva

RönnskärKopparsmältverk

KokkolaZinksmältverk

Harjavalta/PoriKopparsmältverk

BergsöeBlysmältverk

HuvudkontorStockholm

GarpenbergZinkgruva

Smältverk Gruva Huvudkontor

35469_03_23_korr 06-04-06 16.51 Sida 4

Koppar

Koncernen totalt 1)

1) I koncerntotalen ingåräven koncerngemen-samma poster ochelimineringar.

Zink

Nettoomsättning Rörelseresultat Investeringar Sysselsatt kapital

Batterier

Färgämnen och kemiprodukter

Valsning och pressgjutning

Legeringar

Skyddsmantling av kablar

Övrigt

76 %

8 %

7 %

3 %

2 %

4 %

GULD2)

Smycken

Elektronik

Dentalprodukter

Samlarobjekt

87 %

7 %

3 %

3 %

SILVER2)

Smycken och silvervaror

Fotografiska produkter

El och elektronik

Legeringar

Övrigt

32 %

22 %

20 %

5 %

21 %

20 441 Mkr 3 069 Mkr 1 337 Mkr 15 822 Mkr

6%

Bol

8%

Bol

1) Källa: Brook Hunt2) Källa: CRU

BLY

Västvärlden 1) Hela världen 2)

GULD

Hela världen 2)

SILVER

66%

34% 42%

58% 44% 50%

50%56%

14 334 Mkr 1 921 Mkr 594 Mkr 8 775 Mkr

8 674 Mkr742 Mkr1 408 Mkr7 531 Mkr

Produkt-segment

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 5

V D H A R O R D E T6

Vid millennieskiftet var framtiden ovissför det då krisdrabbade Boliden. Fem årsenare redovisar bolaget det bästa resulta-tet hittills i Bolidens drygt 80-åriga his-toria. Rörelseresultatet för 2005 steg medhela 68 procent till 3,1 miljarder kronor,medan försäljningen ökade med 14 pro-cent till drygt 20 miljarder kronor.

Siffrorna speglar främst den starkautvecklingen på metallmarknaden under2005. Under året steg kopparpriset med28 procent, medan zinkpriset klättrade31 procent. Boliden gynnades dessutomav högre smältlöner inom koppar.

Framgångarna bottnar dock inte bara ipositiva omvärldsfaktorer. Vinstökningenär också ett resultat av en rad internaåtgärder för att öka effektiviteten. Gruv-och smältverksindustrin präglas av hårdkonkurrens. För att leva upp till vårt mål,att vara en ledande europeisk metallpro-ducent, krävs en kostnadseffektiv ochhögkvalitativ produktion, logistik ochkundservice. Vi vet att vi verkar inom en

bransch där förutsättningarna för verk-samheten kan förändras snabbt. För attbehålla konkurrenskraften måste vi fort-sätta den påbörjade effektiviseringen avverksamheten, som nu har börjat geresultat i form av ökad produktivitet.

Som ett resultat av detta arbete ökadeproduktionen i de flesta av Bolidensanläggningar under 2005, jämfört medåret innan, trots de produktionsstör-ningar som drabbade några av våra gru-vor och smältverk under första hälften av året.

INTEGRATIONEN GÅR

BÄTTRE ÄN VÄNTAT…

Om 2004 var det år då vi stakade utvägen för det nya Boliden, som bildadesgenom förvärvet av Outokumpus verk-samheter inom gruvor och smältverk, var2005 året då vi skulle bevisa riktigheten i affären. I samband med förvärvet taladevi om förväntade samordningsvinster ochhur en förening av kompetens och till-

gångar inom koppar och zink skulle göraoss till ett starkare bolag med bättre för-utsättningar att dra nytta av konjunktur-uppgångar – och att bättre klara av ned-gångar.

Nu har vi facit i hand för de två förstaårens arbete tillsammans. Vi ser att inte-grationsarbetet har gått bättre än väntat.De beräknade samordningsvinsterna haruppnåtts tidigare än vi räknade med – vilket innebär att de får full effekt frånoch med 2006. Och vi märker att våramedarbetare ständigt hittar nya vägar attdra nytta av den kunskap och de till-gångar som finns samlade inom detgemensamma bolaget.

…EFTERSOM VI ARBETAR

THE NEW BOLIDEN WAY

2004 inleddes arbetet med att skapaoch implementera Bolidens strategiskaplattform, The New Boliden Way.Syftet var att ge alla medarbetare engemensam värderingsgrund. Processen

Bolidens

fantastiskaresa

Boliden har gjort en fantastisk resa. Från att kämpa för överlevnad till att prestera rekordresultat.Från att tvingas sälja verksamheter till att bli en ledande aktör på den europeiska metallmarknaden.Nu när de flesta faktorer är positiva gäller det att behålla fokus på att bli ännu mer kostnadseffektiva– och att prioritera rätt investeringar.

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 6

V D H A R O R D E T 7

VINSTÖKNINGEN ÄR OCKSÅ ETTRESULTAT AV EN RAD INTERNA

ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA EFFEKTIVITETEN””

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 7

V D H A R O R D E T8

med The New Boliden Way har bidra-git till det lyckade integrationsarbetet.

Målet med den strategiska plattformenär att stärka både företagskulturen ochvarumärket Boliden. Vi vill att kunder,samarbetspartners, medarbetare och in-vesterare ska välja Boliden framför vårakonkurrenter. För att uppnå en sådanposition måste vi erbjuda alla dessa grup-per ett mervärde. Vi måste produceraenligt kundernas önskemål i en braarbetsmiljö och till god lönsamhet. Meden bra arbetsmiljö menar vi bland annatatt Boliden ska vara en arbetsplats därdet finns plats för alla – gamla somunga, kvinnor som män, experter somgeneralister. Det är på så sätt dynamikoch kreativitet skapas.

För att uppnå alla dessa mål förut-sätts inte bara att alla strävar åt sammahåll – utan också att alla vet hur vägen ditser ut. The New Boliden Way togs framför att förse Bolidens medarbetare medde nödvändiga verktygen.

…PÅ EN STARK MARKNAD

Det interna effektiviseringsarbetet harbedrivits i ett positivt marknadsklimat.Den kraftiga prisuppgången på basme-

taller speglar en god tillväxt i den globa-la ekonomin – vilket ökar utrymmet föratt bygga hus, vägar och broar. Dessainfrastrukturprojekt leder till ökad efter-frågan på koppar och zink. Den främstadrivkraften är för närvarande Kina, därden kraftiga ekonomiska tillväxtenunder senare år har förvandlat landettill en av världens största ekonomier – och till en gigantisk byggarbetsplats.

Metallmarknaden stärks dessutom avpositiva konjunktursignaler från såvälUSA och Japan som Europa.

…OCH INVESTERAR RÄTT

I det gynnsamma läge som Boliden förnärvarande befinner sig, med stärktafinanser och positiva omvärldsfaktorer,gäller det att prioritera rätt investeringar.För ett gruv- och smältverksföretag till-hör prospektering ett av de absolut vikti-gaste investeringsområdena, eftersomverksamheten förutsätter ett konstanttillskott av nya fyndigheter. Under 2005antog vi en ny prospekteringsstrategi,där målet är att allokera pengarna tillprojekt med förutsättningar att snabbareoch till lägre kostnad möjliggöra en lön-sam gruvverksamhet. Detta innebär ökatfokus på den gruvnära prospekteringen.

I DET GYNNSAMMA LÄGE SOM BOLIDEN FÖR NÄRVARANDE

BEFINNER SIG I, GÄLLER DET ATT PRIORITERA RÄTT INVESTERINGAR”.”

1100

400

1800

2500

3200

År

Mkr

05040302

8

4

12

16

20

År

%

05040302

80

40

120

160

200

År

%

05040302

Rörelseresultat

Nettoskuld-sättningsgrad

Avkastning på sysselsatt kapital

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 8

V D H A R O R D E T 9

Under 2005 ökade Bolidens totala inve-steringar i prospektering till 149 miljo-ner kronor, jämfört med 120 miljoneråret innan. Arbetet under det gångnaåret ledde till att vi gjorde lovande, nyafyndigheter i bland annat Garpenberg.Vi kommer också att nyttja de positivaförutsättningarna till att investera iexisterande anläggningar. I december2005 fattade vi beslut om att effektivi-sera och bygga ut produktionen i kop-parsmältverket i Harjavalta. Samtidigtbeslöts att påbörja en förstudie för atteventuellt fördubbla kopparproduktio-nen i gruvan i Aitik. Vi har dessutomytterligare tillväxtprojekt som kan stärkaBolidens framtida position inom vårahuvudprodukter koppar och zink påbåde gruv- och smältverkssidan.

NYA FINANSIELLA MÅL…

Den förbättrade finansiella ställningenhar också lett till en översyn av bolagetsfinansiella mål. Enligt de nya målen skaskuldsättningsgraden sänkas från dagens54 procent till cirka 40 procent.

Målet för avkastningen på sysselsattkapital på minst 10 procent samt måletför utdelningen, som ska motsvara om-kring en tredjedel av nettoresultatet,

ligger kvar. Även dessa mål gäller överen konjunkturcykel.

…OCH UTDELNING FÖR

FÖRSTA GÅNGEN PÅ LÄNGE

En av de mest glädjande effekterna avBolidens framgångar under 2005 är attbolaget för första gången på lång tid kange sina aktieägare utdelning. Utdel-ningen föreslås bli två kronor per aktie.

FRAMTIDEN SER LJUS UT

De flesta faktorer som påverkar Boliden – både externa och interna – ser ljusa utinför 2006. Metallpriserna är höga, lag-ren av metaller minskar överlag ochsmältlönen för koppar utvecklas positivt.Samtidigt förbättras produktiviteten ivåra anläggningar. Prospekteringsfram-gångarna fortsätter och synergivinsterna realiseras.

Till de utmaningar som återstår hör attfortsätta minska kostnaderna. Vi kommerockså att fortsätta sträva efter en bättrebalans i produktionen mellan gruvor ochsmältverk inom koppar, som den vi har iproduktionen inom zink. En sådan balansförbättrar våra möjligheter att driva eneffektivare och lönsammare verksamhetmellan gruv- och smältverksproduktion i

samtliga faser av konjunkturcykeln.Under de senaste årens stålbad inom

gruv- och smältverksindustrin harBoliden stärkt sin position på den euro-peiska metallmarknaden. Målet är att bliEuropas ledande koppar- och zinkföre-tag, både när det gäller storlek, produk-tivitet och kvalitet på våra produkter. Vi ser fram emot att ta ytterligare steg på den vägen under 2006.

Stockholm i mars 2006

Jan JohanssonVD och koncernchef

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 9

M E TA L L M A R K N A D E N10

Den globala gruvindustrin drabbadesunder slutet av 1990-talet och början av2000-talet av dålig lönsamhet på grundav låga metallpriser, vilket i sin tur be-rodde på överproduktion i kombinationmed vikande efterfrågan på metaller. Dendåliga lönsamheten bidrog till att investe-ringarna sjönk i både befintlig produktionoch prospektering efter nya fyndigheter.

Marknaden för basmetaller, det villsäga koppar, zink och bly, har under desenaste åren påverkats positivt av denstarka efterfrågan från Kina, där tillväx-ten under de senaste åren har varit mycket stark och landet till stora delar harförvandlats till en stor byggarbetsplats.Branschens långa ledtider och tidigareunderinvesteringar har bidragit till att

den ökade efterfrågan inte har kunnattillgodoses fullt ut med ny produktion.Normalt tar det fem till tio år innan enny gruva kan komma i produktion. Demånga åren av fallande metallpriser islutet av 1990-talet och början av 2000-talet innebar dessutom att få beslut togsom att investera i ny kapacitet, både vadgäller gruvor och smältverk. Detta harbidragit till sjunkande lager och stigandepriser på metaller.

Fortsatt stark efterfrågan på basmetal-ler väntas under 2006, främst driven avtillväxten i Kina och andra asiatiska län-der. Även på längre sikt – det vill sägaunder den kommande tioårsperioden – väntas en kontinuerlig ökning av metallkonsumtionen med i genomsnitt

3 procent per år enligt branschbedömare.Omkring 40 procent av denna konsum-tionsökning väntas äga rum i Kina.

DRIVKRAFTER OCH PRISSÄTTNING

Efterfrågan på Bolidens metaller påverkasav tillväxten i världsekonomin, det villsäga bruttonationalprodukten (BNP).BNP-tillväxten i världsekonomin upp-gick enligt IMF (International MonetaryFund) till 4,5 procent för 2005 ochbedöms ha samma höga tillväxttakt ävenunder 2006.

Den del av ekonomin som har störstinverkan på efterfrågan av basmetaller ärindustriproduktionen. En stark korrela-tion mellan tillväxten i industriproduk-tion och tillväxten i efterfrågan på bas-

Stark efterfrågan på basmetaller drev

upp priserna

Stark efterfrågan på basmetaller från främst Kina drev upp koppar- och zinkpriserna under 2005 efter ett antal år med överproduktion som ledde till pressade priser. Under de senaste tre åren har metallpriserna gått upp med över 100 procent – vilket bara har hänt två gångertidigare under de senaste 50 åren.

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 10

M E TA L L M A R K N A D E N 11

metaller har noterats i ett historiskt per-spektiv. Både zink och koppar har bygg-industrin som en av sina största avnäma-re och priserna påverkas därför kraftigtav konjunktursvängningar. Även tongi-vande finansiella aktörers aktiviteter påmetallmarknaden har en viktig inverkan.Priset på ädelmetaller styrs dessutom tillviss del av politiska faktorer.

Basmetallpriserna sätts dagligen påLondon Metal Exchange (LME),medan priserna på ädelmetallerna fast-ställs av London Bullion MarketAssociation (LBMA). Priset på detmetallkoncentrat som gruvorna produ-cerar sätts genom att utgå från gällandevärldsmarknadspris för det betalbarametallinnehållet med avdrag för smält-och raffineringslöner, med eventuelljustering för kvalitet.

Smält- och raffineringslöner är denersättning som smältverken får för attprocessa gruvkoncentrat till metaller. Deförhandlas fram årligen av aktörernainom gruv- och smältverksindustrin.Gruvor tjänar på höga metallpriser ochlåga smältlöner – och smältverken främstpå höga smältlöner.

KOPPARMARKNADEN

Marknaden för koppar är global. Chile,USA, Kina, Ryssland, Australien, Kanadaoch Polen är stora kopparproducenter,både på gruv- och smältverkssidan. Dessaländer svarar idag för omkring 66 pro-cent av världens koncentratproduktion,det vill säga det som gruvorna produce-rar, och 55 procent av katodproduktio-nen, smältverkens slutprodukt.

De stora konsumentländerna av kop-par är Kina, USA, Japan och Tyskland.Kina ensamt svarar för närvarande föromkring 23 procent av världens totalakopparkonsumtion och Asien som regionför hälften. Den genomsnittliga tillväx-ten av kopparkonsumtionen i världenunder den senaste tioårsperioden upp-gick till drygt 3 procent årligen och enliknande tillväxttakt väntas för de kom-mande fem åren.

Europa har idag en relativt liten gruvpro-duktion och är nettoimportör av koppar-koncentrat (kopparråvara) till sina smält-verk. Importen sker främst från Chileoch Indonesien.

Kopparkatodproduktionen, det villsäga det som smältverken producerar, ärdelvis regional och finns lokaliserad ianslutning till de stora halvfabrikatmark-naderna i industriländerna i Europa,Asien och Nordamerika. Industristruk-turen inom kopparsmältverk är fragmen-terad, jämfört med strukturen inom gru-vor, med en mängd små smältverk ochett fåtal större.

Chile producerar mest kopparkatoderi världen. Landet, som har en marknads-andel på 18 procent, är en betydandenettoexportör av kopparkatoder. Denstörsta delen av exporten går till Asienoch Europa.

Europa producerar endast cirka 50procent av de kopparkatoder som konsu-meras i Europa. Asien uppvisar den stör-sta tillväxten av alla regioner, både vadgäller produktion och konsumtion avkopparkatoder. Utvecklingen leds avKina, Sydkorea och Australien.

Den globala gruvproduktionen avkopparkoncentrat ökade inte fullt såmycket som marknaden hade förväntatsig under 2005. Även när det gällersmältverkskapacitet inom koppar hadebetydligt större kapacitetsökningar förut-spåtts. Den främsta flaskhalsen är fortfa-rande smältverken, även om kapacitets-bristen är på väg att byggas bort.

Kopparlagren på LME låg under åretkvar på historiskt låga nivåer. I takt medatt kapaciteten byggs ut väntas dockLME-lagren öka. De låga lagernivåernafick till effekt att kopparpriset steg med28 procent under året, samtidigt somsmältlönerna gick upp med hela 113procent. Eftersom Boliden är nettoköpa-re av kopparkoncentrat gynnas bolagetav högre smältlöner.

Bolidens gruvproduktion av koppar i koncentrat motsvarar omkring 10 pro-cent av den totala europeiska produk-

ZINKVästvärlden. Källa: Brook Hunt

Byggindustri

Transport

Maskinanläggningar

Konsumentprodukter

Övrigt

51 %

24 %

6 %

10 %

9 %

KOPPARVästvärlden. Källa: Brook Hunt

Byggindustri

El och elektronik

Maskinanläggningar

Transport

Konsumentprodukter

37 %

26 %

15 %

11 %

11 %

BLYVästvärlden. Källa: Brook Hunt

Batterier

Färgämnen och kemiprodukter

Valsning och pressgjutning

Legeringar

Skyddsmantling av kablar

Övrigt

76 %

8 %

7 %

3 %

2 %

4 %

GULDHela världen. Källa: CRU

Smycken

Elektronik

Dentalprodukter

Samlarobjekt

87 %

7 %

3 %

3 %

SILVERHela världen. Källa: CRU

Smycken och silvervaror

Fotografiska produkter

El och elektronik

Legeringar

Övrigt

32 %

22 %

20 %

5 %

21 %

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 11

M E TA L L M A R K N A D E N12

År

USc/lb Ton

96 97 98 99 00 01 02 03 0504

15

45

30 100 000

150 000

50 000

60 200 000

220

År

USD/oz

96 97 98 99 00 01 02 03 0504

110

330

550

440

4

6

År

USD/oz

96 97 98 99 00 01 02 03 0504

2

8

10

År

USc/lb Ton

96 97 98 99 00 01 02 03 0504

50

200

150

100

600 000

800 000

400 000

200 000

250 1000 000

År

USc/lb Ton

96 97 98 99 00 01 02 03 0504

20

40

80

60 480 000

640 000

320 000

160 000

100 800 000

Koppar – pris och lager

Silver – pris

Guld – pris

Bly – pris och lager

Zink – pris och lager

Källa: Ecowin

tionen. När det gäller kopparmetall sva-rar Boliden för 18 procent av Europastotala produktion och drygt 2 procent avden globala. Totalt konsumerades i värl-den cirka 16,8 miljoner ton koppar tillett värde av cirka 460 miljarder kronorunder 2005.

ZINKMARKNADEN

Zinkmetall är främst en regional pro-dukt, där produktionskapaciteten ochkonsumtionen i princip är i balans i destora industriregionerna. Kina, Australienoch Kanada är de största zinkproduce-rande länderna med både gruv- ochsmältverksproduktion. Dessa länder sva-rar idag för omkring 43 procent av värl-dens zinkmetallproduktion.

De största konsumentländerna av zinkär Kina, USA, Japan och Tyskland. Kinaförvandlades under 2004 till nettoimpor-tör av zink – från att tidigare ha varitnettoexportör. Kina svarar idag för cirka27 procent av världens zinkkonsumtionoch Asien som region för drygt hälften.Konsumtionen väntas öka med omkring2,5 procent årligen under de kommandefem åren.

Zinkgruvorna är i allmänhet relativtsmå. Kina, Australien och Peru svarartillsammans för cirka 49 procent av värl-dens zinkgruvproduktion. Europa är enliten gruvproducent av zink, med endastcirka 9 procent av världsproduktionen – och därmed en stor nettoimportör avzinkkoncentrat.

Kina dominerar produktionen av zink-metall med cirka 26 procent av världs-marknaden och en genomsnittlig pro-duktionstillväxt på omkring 11 procentper år. Även Europa är en betydandeproducent av zinkmetall och svarar idagför cirka 23 procent av världsproduktio-nen. Zinksmältverken pressas för närva-rande av historiskt låga smältlöner ochde europeiska smältverken dessutom avhöga elpriser. Detta i kombination medatt vissa smältverk har gammal teknologihar inneburit att drygt 15 procent, mot-svarande cirka 450 000 ton/år, av Europasproduktionskapacitet försvunnit underde senaste två åren. Detta skapar behov

av import av zinkmetall. Effekten av detär att metallpremien ökar, vilket gynnarBoliden.

Tillgången på zinkkoncentrat var fort-satt begränsad under 2005, vilket inne-bar fallande smältlöner. Denna utveck-ling väntas fortsätta under 2006, efter-som det högre zinkpriset ännu inte getteffekt i form av någon större ökning avgruvproduktionen. Det höga metallprisethar via prisdelning och fri zink kompen-serat för den fallande bassmältlönen.Zinksmältlönerna föll under 2005 med11 procent, medan zinkmetallpriset stegmed 31 procent. Eftersom Boliden i princip har balans mellan gruv- ochsmältverksproduktion inom zink får delägre smältlönerna begränsad effekt.

Bolidens andel av Europas gruvpro-duktion av zink uppgår till 39 procent.När det gäller zinkmetall, svarar Bolidenför 18 procent av den totala europeiskaproduktionen. Totalt konsumerades ivärlden cirka 10,7 miljoner ton zink till ett värde av 110 miljarder kronorunder 2005.

MARKNADEN FÖR ÖVRIGA METALLER

Världens största konsumentländer av blyär USA, Kina, Tyskland, Korea, Stor-britannien och Japan. Traditionella bly-gruvor, oftast under jord, är nu ett undan-tag. Primär produktion av bly kommeristället som biprodukt från zink- och sil-vergruvor. Stora gruvproducenter av blyär Kina, Australien, USA och Peru. Storaproducenter av raffinerat bly är Kina,USA och Tyskland.

Förutsättningarna för återvinning avbatterier är däremot god och globalt ståråtervunnet bly idag för nästan 60 pro-cent av konsumtionen. I väst är återvin-ningsgraden över 90 procent.

Blypriset har varit mycket svagt desenaste tio åren, fram till 2004. På grundav god tillväxt i Kina har marknaden nukommit i balans igen så att tillgången påsekundärt och primärt bly balanserarefterfrågan. Detta har medfört stigandeblypris 2005 – priset ökade med 10 pro-cent under året.

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 12

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 13

M E TA L L M A R K N A D E N14

År 2005 ökade gruvproduktionen av guldmarginellt till 2 453 ton. Största produ-centerna är Sydafrika, Australien, USAoch Peru. För Sydafrika fortsätter produk-tionen att minska medan Peru ökar sinproduktion. Konsumtionen av guld upp-gick till cirka 3 144 ton varav smycke-industrin står för hela 87 procent. Detglobala underskottet på 691 ton täcks tillstörsta delen av återvunnet guld och ba-lansen av försäljningar från centralbanker.

Det som främst driver guldpriset är inteden fysiska balansen av guld utan att inve-sterare använder guld som försäkring motinflationsoro och geopolitiska risker. Guld-priset ökade med 9 procent under året.

Silver har alltmer blivit en råvara sompåverkas av tillgång och efterfrågan. Denårliga användningen av silver ligger påcirka 26 kton per år med en ungefärligökningstakt på 2,9 procent per år.

Världsproduktionen av gruvsilver ärför närvarande cirka 20 kton per år. Destörsta producenterna är Mexiko, Peru,Australien, Ryssland och Polen. Gruv-silverindustrin är mer fragmenterad änden för guld. En betydande del silver

kommer också som biprodukt från kop-par- och zinkgruvorna. Silver är dess-utom en metall som är lätt att återvinna.

Eftersom silver bland annat användsinom el- och elektronikindustrin, harpriset påverkats positivt av uppgången ivärldskonjunkturen. Silverpriset stegmed 10 procent under 2005.

MARKNADEN FÖR ÅTERVINNING

De stora producenterna av elektronik-skrot i världen är länderna i väst, varavUSA är enskilt störst. Kanada, Sverigeoch Kina dominerar samtidigt markna-den för återvinning av elektronikskrot.

Mängden elektronikskrot ökar kraf-tigt för närvarande, både i Europa ochUSA. Avfallet från lågvärdig elektronik,som finns i till exempel hushållsmaski-ner, telefoner och TV-apparater, har bli-vit ett uppmärksammat problem i helaEuropa. EU-myndigheterna har underlång tid utrett frågan och under 2005infördes omfattande lagstiftning inomområdet. Denna innebär att det intelängre är tillåtet att ”dumpa” den härtypen av avfall, som enligt de nya regler-

na måste omhändertas och återvinnas.Ny lagstiftning i USA innebär dess-

utom att andelen elektronikskrot somtillåts användas som fyllnadsmaterialminskar. Detta väntas leda till att mäng-den tillgängligt återvinningsmaterial frånden amerikanska marknaden kommer attöka ytterligare.

På datorsidan är trenden att storamaskiner byts mot mindre och att där-med de stora och guldrika kretskortenminskar. Istället växer marknaden för delågvärdiga kretskorten från smådatorer.Boliden har sedan lång tid återvunnitden här typen av material i smältverketRönnskär och under 2005 påbörjadesdessutom hanteringen av denna typ avmaterial vid smältverket i Harjavalta.

KONKURRENTER INOM

GRUVVERKSAMHETEN

Fem stora gruvaktörer dominerar mark-naden inom gruvproduktion för koppar;Codelco, BHP Billiton, Phelps Dodge,Freeport McMoRan och Anglo American,som tillsammans har en marknadsandelpå cirka 36 procent. Liknande struktur

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 14

M E TA L L M A R K N A D E N 15

återfinns inom zink, där de fem störstaaktörerna tillsammans svarar för omkring30 procent av marknaden. De två störstaär Xstrata/Glencore och Teck Cominco.

För närvarande råder en god lönsam-het inom gruvindustrin, både för småoch stora producenter, främst beroendepå höga metallpriser. Strukturen på gruv-marknaden förändras kontinuerligt. Ettflertal stora förvärv har genomförts desenaste åren. Förutom krav på bättre lön-samhet har drivkrafterna för konsolide-ring varit stordriftsfördelar, kapitalbrist,diversifiering, men även en vilja att sprida exponeringen genom investeringarrunt om i världen, samt för att öka pro-duktutbudet.

Boliden är sjunde största gruvprodu-cent av zink i världen och på plats 21inom koppar.

KONKURRENTER INOM

SMÄLTVERKSAMHETEN

Marknaden för kopparkatoder karakteri-seras av ett fåtal stora smältverk medkopplingar till de stora gruvbolagen samten mängd relativt små smältverk. Smält-

verken har starka regionala kopplingartill halvfabrikattillverkning.

Bolidens närmaste konkurrenter inomkopparkatoder är Norddeutsche Affinerie(NA), Cumerio, Atlantic Copper ochKGHM, då dessa är lokaliserade i Europasamt kan konkurrera med Bolidens kop-parkvalitet. Gemensamt för ovanståendekonkurrenter och andra kopparsmältverk iEuropa är att de till skillnad från Bolidenär integrerade framåt i värdekedjan ochstora delar av katodproduktionen avsätts iden egna verksamheten. Eftersom Europaär nettoimportör av katoder konkurrerarBoliden dessutom med importen av kop-parkatoder från Chile till Europa. Boli-dens närhet, med möjlighet till dagligleverans och därmed minskad kapital-bindning, stärker konkurrenskraften i för-hållande till de chilenska katoderna.

Inom zinkmetall är Bolidens störstakonkurrenter i Europa idag Xstrata/Glen-core, Umicore och Zinifex Budel. Ettantal konkurrenter har försvunnit frånmarknaden under de senaste åren pågrund av dålig lönsamhet.

Boliden är tredje största producent av

kopparkatoder i Europa och på platsfjorton i världen. När det gäller zink-metall, är Boliden på plats nummer två i Europa och fyra i världen.

Marknaden för sekundärbly är frag-menterad, men Bergsöe är en av de fyrastörsta aktörerna i Europa med en mark-nadsandel på cirka 4,5 procent.

KONKURRENTER INOM ÅTERVINNING

Marknaden för återvinning präglas av få,stora aktörer. Boliden är idag världensstörsta återvinnare av elektronikskrot,tätt följt av Falconbridge i Kanada.Bolidens främsta konkurrenter på deneuropeiska marknaden är tyska Nord-deutsche Affinerie och belgiska Umicore.

Boliden har kraftigt ökat sina mark-nadsandelar inom återvinning under desenaste två decennierna. En anledning ärframstående teknologi, som gör det möj-ligt att i Rönnskär hantera – förutomelektronikskrot – även koppar- och zink-aska samt stålverksstoft.

Det unika med Bolidens processer äratt återvinningsprocesserna sker med ettminimum av utsläpp till miljön.

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 15

S T R AT E G I E R16

VERKSAMHET

Boliden är ett gruv- och smältverksföre-tag, verksamt inom produktion av zink,koppar, bly, guld och silver. Huvud-produkterna är koppar och zink. Verk-samheten är inriktad på de första föräd-lingsstegen inom basmetallindustrin, detvill säga prospektering, anrikning ochgruvbrytning samt smältning och raffine-ring. Återvinning av metaller, där Bolidenär ledande i Europa, är en växande del avverksamheten.

Verksamheten bedrivs genom treaffärsområden: Gruvor, Kopparsmältverkoch Zinksmältverk. Det finansiella resul-tatet redovisas i segmenten Koppar ochZink.

Boliden har gruvor i Aitik, Boliden-området och Garpenberg i Sverige samt i Tara på Irland. Bolaget har två zink-smältverk, ett i Karleby (Kokkola) i Finland och ett i Odda i Norge. Bolidenhar även två kopparsmältverk, varav ett i Rönnskär i Sverige och ett i Harjavalta i Finland, och blysmältverket Bergsöe iSverige. Huvudkontoret ligger i Stock-holm. Totalt har bolaget drygt 4 500anställda.

AFFÄRSIDÉ

Bolidens affärsidé är att utvinna minera-ler och producera högkvalitativa metallerpå ett kostnadseffektivt och miljöanpas-sat sätt samt att tillvarata de affärsmöjlig-heter som marknaden erbjuder och däri-genom skapa mervärde för aktieägare,kunder och anställda.

MISSION

Bolidens mission är att producerametaller som får det moderna samhälletatt fungera. För att tillfredställa beho-ven från offentlig miljö samt industrielloch privat konsumtion tillverkar Bolidenhögkvalitativa bas- och ädelmetallergenom prospektering, gruvdrift, återvin-ning och smältverksdrift. Bolidens pro-cesser är innovativa och kostnadseffek-tiva. I varje led av verksamheten görsdet yttersta för att möta samhällets kravpå säkerhet, miljöskydd och etik.

VISION

Bolidens vision är att bli en metallpart-ner i världsklass. Med världsklass menasatt vara ledande inom områden som harbetydelse för bolagets kunder, leverantö-rer och övriga intressegrupper.

Boliden ska tillhöra de främsta inombranschen när det gäller:– Ansvarstagande – omfattande etisk

och långsiktig hantering av miljö,anställda och samhälle

– Pålitlighet – avseende kvalitet i arbets-sätt, med kunder, leverantörer ochövriga intressenter

– Kundtillfredsställelse – genom att levaupp till och överträffa kundernas för-väntningar i allt som Boliden gör. Attse till att företaget tillmötesgår kun-dernas krav på det mest effektiva sättetgenom att tillföra värde i alla led

MARKNADSPOSITION

Boliden är för närvarande den tredjestörsta producenten av koppar och dennäst största av zink i Europa, mätt ivolym. Boliden är dessutom marknads-ledande i Europa inom den snabbväx-ande metallåtervinningsindustrin.

Målet är att bli Europas ledande pro-ducent, både vad gäller kvalitet ochkvantitet. Den europeiska marknadenprioriteras eftersom Europa konsumerarstora mängder koppar och zink – ochdenna konsumtion bedöms bli fortsatt

Mål: att bli Europas ledande producent

av koppar och zinkBoliden har under de senaste åren skaffat sig en allt starkare position på den europeiska basmetallmarknaden. Inriktningen under de närmaste åren är att ytterligare förstärka ställningenmed målet att bli Europas ledande producent av koppar och zink. Tillväxten ska ske med fokuspå lönsamhet och kassaflöde.

Prospektering GruvbrytningAnrikning

Smältning,raffinering &återvinning

Halvfabrikat Komponenter Slutprodukter

Boliden

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 16

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 17

S T R AT E G I E R18

hög. Boliden har redan en stark positioni Europa, främst inom zink, och ser dess-utom en betydande utvecklingspotential.Denna potential innefattar bland annatRyssland, som är en för Boliden intres-sant marknad på flera olika sätt. Dels harlandet stora tillgångar av koppar ochzink och kan därmed bli en partner påråvarusidan, dels finns där ett behov avteknik för gruv- och smältverksdrift, därBoliden har ett stort kunnande. Dess-utom bedöms den ryska marknaden somintressant för avsättning av Bolidens pro-dukter i framtiden.

MÅL

– Boliden ska bli Europas ledande pro-ducent av koppar och zink

– Boliden ska vara en av världens mestkostnadseffektiva producenter

– Bolidens avkastning på sysselsatt

kapital ska överstiga 10 procent överen konjunkturcykel

– Boliden ska uppnå en nettoskuldsätt-ningsgrad på cirka 40 procent

– Bolidens utdelning ska motsvara om-kring en tredjedel av nettoresultatetöver en konjunkturcykel

STRATEGIER

Bolidens mål att bli Europas ledandeproducent av koppar och zink uppnåsgenom:

Kontinuerlig effektiviseringav verksamheterna

Boliden strävar efter förbättrad produk-tivitet och kostnadseffektivitet genomkontinuerliga förbättringar och skalför-delar. Fokus ligger på samspelet mellanteknik, processer och människor. De meromfattande effektiviseringsåtgärderna

genomförs i samband med expansion avbefintliga verksamheter.

Utveckling av prospekteringen

Boliden prioriterar gruvnära prospekte-ring i samtliga områden där bolaget idagbedriver gruvverksamhet i syfte att skapaförutsättningar för en uthållig produk-tion samt expansion där så är möjligt.Fältprospektering kommer främst att skei Norrbotten, Skelleftefältet, Dorotea ochBergslagen. Boliden letar också aktivtefter potentiella projekt för ny gruvverk-samhet med fokus på koppar – samtsöker samarbeten med prospekterings-partners.

Förbättrad balans i materialflöden mellan gruvor och smältverk

För att säkerställa en effektivare och lön-sammare verksamhet över en konjunk-

Code

lco

Phelp

s Dod

ge

Grup

o M

exico

Nippon

Mini

ng & Sm

elti

KGHM

Nordd

eutsch

e Affine

rie

Mits

ubish

i Mat

erial

s

RAO Nor

ilsk

Jiang

xi Co

pper

Co.

Kaza

khmys

Sumito

mo

UGMK

Bolid

en

Tong

ling

Falco

nbrid

ge/Nor

anda

Tusen ton

0

300

600

900

1 200

1 800

1 500

Kore

a Zinc

Xstrat

a/Glen

core

Zinifex

Boliden

Umico

re

Voto

rant

im

Noran

da In

come Fu

nd

Hindus

tan Zinc

Hunan

Non

ferr

ous Ind.

Huluda

o Zinc

Co.

Indu

stria

s Pe

noles

Tusen ton

0

200

400

600

800

1 000

Teck

Com

inco

Xstra

ta/Gl

enco

re

Zinif

ex

Falco

nbrid

ge/Nor

anda

Hindus

tan Zinc

Anglo

Amer

ican

Bolid

en

Indus

trias

Pen

oles

Voto

rant

im

Lund

in M

ining

Tusen ton

0

200

400

600

800

1 000

Källa: Brook Hunt

Gruvbrytning zink– global produktion 2005

Zinksmältning – global produktion 2005

Kopparsmältning – global produktion 2005

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 18

S T R AT E G I E R 19

turcykel strävar Boliden efter att förbätt-ra balansen mellan gruvor och smältverk,främst inom koppar. För närvarande sker dessutom en ökning av återvin-ningen av elektronikskrot i Rönnskäroch Harjavalta.

Organiska tillväxtmöjligheter

Boliden driver för närvarande ett antalinterna tillväxtprojekt inom både gruvoroch smältverk. Flexibiliteten inom dessaprojekt är stor, vilket innebär att de kansjösättas när förutsättningarna är derätta. Till dessa projekt hör:– Effektivisering och expansion av

kopparsmältverket i Harjavalta, eninvestering på 400 miljoner kronor.Arbetet inleds under 2006.

– Utbyggnad av koppargruvan i Aitikfrån 18 till 33 miljoner ton malm perår – beslut om förstudie fattat.

– Expansion av gruvan i Garpenbergfrån 1,0 till 1,2 miljoner ton malmper år – sker under 2006. Möjlighetfinns sedan att öka produktionen tillupp till 2 miljoner ton anrikat tonna-ge malm per år.

– Samordning och expansion av smält-verksamheterna inom koppar – vilketger möjlighet att öka produktionen avkopparkatoder med ytterligare 80 000ton per år.

– Expansion av kapaciteten i zinksmält-verken i Odda och Karleby (Kokkola).I Odda finns potential att fördubblaproduktionen till över 300 000 ton/år.I Kokkola handlar det om en mindreutbyggnad av kapaciteten.

Att bli industrins självklara partner

Boliden ska bli industrins självklara part-ner genom att bli ledande inom ansvars-

tagande, pålitlighet och kundtillfreds-ställelse. Detta innebär att Boliden skaagera etiskt och ansvarsfullt gentemotmiljö, medarbetare och närområde.Bolaget ska fokusera på kvalitet i relatio-nerna med kunder, leverantörer och övriga intressenter samt leva upp till ochöverträffa kundernas förväntningar.

Konsolidering

Boliden har genom sin position inomgruv- och smältverksindustrin för zinkoch koppar i Europa goda förutsätt-ningar att vara drivande i den pågåendekonsolideringen av industrin. Ambi-tionen är att, genom att delta i olika for-mer av konsolideringsprocesser, nå måletatt bli Europas ledande producent avkoppar och zink.

BOLIDEN HAR PRODUKTIONSENHETER I SVERIGE,

FINLAND, NORGE OCH IRLAND

AitikKoppargruva

BolidenområdetZinkgruvor

OddaZinksmältverk

TaraZinkgruva

RönnskärKopparsmältverk

KokkolaZinksmältverk

Harjavalta/PoriKopparsmältverk

BergsöeBlysmältverk

HuvudkontorStockholm

GarpenbergZinkgruva

Smältverk

Gruva

Huvudkontor

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 19

P R O S P E K T E R I N G20

Boliden är långt ifrån ensamt om att letamalm i Sverige, som är internationelltkänt för sina mineraltillgångar. Bolidenär fortfarande störst i landet på prospek-tering – och ökar nu satsningen ytterli-gare. Mineralfyndigheter i norra Sverige,Bolidenmalmen, blev grunden till bola-get för drygt 80 år sedan och det mestatyder på att detta område – Skellefte-fältet – liksom andra områden i landetdär Boliden redan bedriver gruvverksam-het, har mycket kvar att ge. Den omfat-tande dokumentation och kunskap somBoliden sedan decennier har om dessaområden är en viktig framgångsfaktor imalmletningen. Även på Irland

bedriver Boliden prospektering, främst ianslutning till gruvan Tara.

ÖKAD INVESTERING

År 2003 investerade Boliden 60 miljo-ner kronor i prospektering. Året däreftersatsade bolaget dubbelt så mycket, 120miljoner kronor. Under 2005 ökadesinvesteringen ytterligare, till omkring149 miljoner kronor.

Av dessa 149 miljoner kronor gickcirka 100 miljoner kronor till den gruv-nära prospekteringen och resten till fält-prospektering.

NY STRATEGI

Siffrorna ovan speglar Bolidens strateginär det gäller prospektering.

Under 2005 arbetades nya riktlinjerfram som innebär att fokus i ännu högregrad ligger på den gruvnära prospekte-ringen.

Nya fynd i närheten av en befintliggruva har betydligt större förutsättningaratt relativt snabbt och kostnadseffektivtkunna leda till en lönsam gruvverksam-het. En viktig anledning är att dyrbarinfrastruktur redan finns på plats. Där-med blir kostnaderna lägre, jämfört medatt anlägga en helt ny gruva, samtidigtsom tiden från fynd till produktion kanförkortas. Gruvnära prospektering bedrivsför närvarande i anslutning till samtligaav Bolidens producerande gruvor.

Fältprospekteringsarbetet har koncen-trerats till ett mindre antal områden, därdet istället har intensifierats. Målet medatt leta malm ute i fält är att säkerställaBolidens mineraltillgångar på längresikt. Fältprospektering bedrivs för närva-rande i Skelleftefältet, Bergslagen (i sam-arbete med det kanadensiska företagetInmet Mining) och på Irland.

Boliden

störst i Sverigepå prospektering

Prospektering är Bolidens forskning och utveckling. En konstant utveckling av befintliga mineral-tillgångar till malmreserv samt ett tillskott av nya malmfyndigheter är nödvändigt för att trygga bolagets framtid. Under det senaste året har Boliden ökat satsningen på att leta malm och sam-tidigt tagit fram en ny strategi för arbetet. Huvudprincipen är att koncentrera resurserna på sådantsom snabbt kan exploateras på ett lönsamt sätt – det vill säga den gruvnära prospekteringen.

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 20

P R O S P E K T E R I N G 21

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 21

P R O S P E K T E R I N G22

KOPPAR I FOKUS

Förutom den gruvnära prospekteringenoch den som sker i fält, bedriver Bolidenäven prospekteringsverksamhet inomnågot som benämns som affärsutveck-ling. I detta tredje prospekteringsbeningår samarbeten och partnerskap medtill exempel företag specialiserade på attenbart driva gruvor. Ett sådant exempelär samarbetet med EuroZinc när det gäller koppargruvan Neves Corvo iPortugal, varifrån Boliden är garanteradkopparslig.

Boliden planerar att öka satsningen påden här typen av samarbeten, som gerbolaget tillgång till ny råvara utan störreinvesteringar. Främst gäller detta inomkoppar, eftersom sannolikheten att hittanya, stora kopparfyndigheter i anslut-ning till Bolidens befintliga gruvor be-döms som begränsade. Ett av Bolidensövergripande koncernmål är att ökabalansen inom kopparområdet, därendast 20 procent av smältverkskapa-citeten för närvarande täcks av egen produktion.

GRUVNÄRA PROSPEKTERING UNDER 2005

Bolidenområdet:– I Kristinebergsgruvan genomfördes diamantborrning mot mål på 1 000-1 100

meters djup för att följa upp de geofysiska anomalier som tidigare konstaterats.

– I Renströmsgruvan fortsatte diamantborrningarna mot de tre huvudområdena

Huvudmalmen, Simonmalmen och Djupzonen.

Garpenbergsområdet:– Fortsatt arbete med att identifiera och kategorisera malmtillgångarna i

Lappberget. Arbetet ledde till att stora delar av mineraltillgångarna kunde lyftas

upp i kategorin malmreserver.

– Upptäckt av en ny, omfattande mineralisering – Kvarnberget – som påvisar höga

halter av zink, silver och bly.

Tara:– Undersökningar i förlängningen av den befintliga gruvverksamheten i områdena

South West Extension (SWEX) och SWEXb.

Aitik:– Undersökningar i förberedelse till den förstudie som inleddes i början av 2006 för

att kunna lyfta produktionen av anrikat tonnage kopparmalm från 18 till 33 miljoner

ton per år. Arbetet är inriktat på att lyfta mineraltillgångar till malmreserver.

– Undersökningar i gruvans närområde efter hittills oidentifierade mineraliseringar.

Fotnot: Diamantborrning är det sista, viktiga steget i prospekteringsarbetet. Genom

den kartläggs en lokaliserad fyndighets gränser och de omgivande bergarternas

utbredning och karaktär. Den diamantbelagda borrkronan skär ut en cylindrisk pelare

ur berget, en så kallad borrkärna. Kärnan tas till ett centralt borrkärnsarkiv för prov-

tagning och analys. Boliden har ett unikt borrkärnsarkiv med prover ända från 1924.

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 22

”Garpenbergsområdet i Bergslagen, 20mil väster om Stockholm, tillhör de mest historiska gruvdistrikten i Sverige. Redanpå medeltiden påträffades bland annatsilver, guld och koppar i området. Gruv-drift har bedrivits i Garpenberg i hundra-tals år. I Bolidens ägo har gruvområdetfunnits i närmare 50 år.

Men i början av 2000-talet såg fram-tiden osäker ut för Garpenberg. Malm-reserverna – det vill säga det ”lager” avmalm som Boliden visste kunde brytaspå ett lönsamt sätt – var på väg att sina.

– Precis när vi var beredda på atträkna ut gruvområdet hittade vi en ny,omfattande mineralisering med höga hal-ter av zink, bly och silver. Fyndet gjordesi Lappberget, som ligger mellan de tvåtidigare, befintliga gruvorna, berättar JanMoström, chef för Affärsområde Gruvor.

OMFATTANDE KARTLÄGGNING

Arbetet med att kartlägga Lappbergs-fyndigheten inleddes omedelbart. Dengruvnära prospekteringen, det vill sägaden typen av malmletning som resul-terade i fyndet i Garpenberg, har tvåinriktningar. Den ena är att identifieranya mineraliseringar – av typ Lapp-berget. Den andra är att bedöma denmineraltillgång som geologerna har hit-tat, vilket kräver omfattande borrningaroch provtagningar.

– En av de grundläggande frågornasom vi måste kunna besvara är hurmycket det skulle kosta att bryta malmen– och hur stora intäkterna skulle bli,säger Jan Moström.

För att kunna svara på den frågan

krävs en noggrann kartläggning av bådemalmkroppen och marknaden. När geo-logerna har ett så grundligt underlag attde anser sig veta hur kroppen ser ut –och vilka halter den innehåller – upp-rättas process- och brytningsplaner. Där-efter beräknas om projektet kan bli lön-samt. De delar av mineraltillgångarnasom beräknas kunna brytas på ett lön-samt sätt kallas för bolagets malmreserver.

– Malmreserverna kan beskrivas somBolidens råvarulager, säger Jan Moström.

TREFALDIGANDE AV

MALMRESERVERNA

Under 2005 pågick ett intensivt arbete i Garpenberg för att kunna lyfta delar av de identifierade mineraltillgångarna i Lappberget till kategorin malmreserver.

– Arbetet var framgångsrikt – mot slutet av 2005 stod det klart att malm-reserverna i området i princip hade

trefaldigats, berättar Jan Moström.Detta innebär att de bevisade malm-

reserverna i Garpenberg har utökats från 1 700 kton till 4 700 kton. Samtidigthar de sannolika malmreserverna ökatfrån 1 940 kton till 5 900 kton. Dettamotsvarar omkring tio års brytning vidnuvarande produktionsnivåer.

Parallellt med arbetet att identifieraLappbergsfyndigheten har närområdetundersökts under 2005. I samband meddet arbetet påträffades en ny, lovandefyndighet, Kvarnberget.

– Det är en mycket intressant minera-lisering med en spännande potential förframtiden. Men fokus ligger för närva-rande på att konsolidera och struktureraden rika Lappbergsfyndigheten, säger JanMoström.

Bolidens malmreserver och mineral-tillgångar i samtliga gruvområden redo-visas i tabell på sidorna 88-89.

Kraftig utökning av

malmreserven i framtiden

möjliggör framtida expansion

Från nedläggningshotat till en viktig tillgång i Boliden. Garpenbergsområdet belyser hur viktig dengruvnära prospekteringen är – och hur snabbt en gruvas öde kan förändras. Under 2005 kundeen del av de nyligen påträffade mineraliseringarna i Lappberget omvandlas till malmreserver.Därmed tryggades gruvdriften i det anrika gruvområdet för många år framöver och det skapadesmöjligheter till framtida expansion.

Produktionsnivå

Potentiella områden

Kanalmalmen

Strandmalmen Finnhyttan &Tyskgården &Kyrkmalmen Dammsjön

Dammsjön

Kvarnberget

Lappberget

Kaspersbo N

O

400

800

910

870

”Garpenbergsområdet

P R O S P E K T E R I N G 23

35469_03_23_korr 06-04-06 16.52 Sida 23

P R O D U K T S E G M E N T K O P PA R24

Mer

koppar från Aitik

Kopparproduktionen ökade under 2005 från Aitik, en av Europas största koppargruvor. I slutet av året inleddes dessutom en förstudie som skulle kunna innebära att gruvans produktionskapacitet i det närmaste fördubblas. Samtidigt fattades beslut om en effektivisering och expansion av smältverketi Harjavalta.

VERKSAMHET

Inom Bolidens Produktsegment Kopparingår koppargruvan i Aitik, kopparsmält-verket Rönnskär och blysmältverketBergsöe i Sverige samt kopparsmältverketHarjavalta i Finland. Gruvproduktionenbestår huvudsakligen av koncentrat avkoppar innehållande ädelmetallerna guldoch silver. Smältverksproduktionen be-står huvudsakligen av kopparmetall somsäljs i form av kopparkatoder, men ocksåav guld, silver, bly och blylegeringar.

METALLERNAS

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Koppar har en utmärkt förmåga att ledavärme och elektricitet och metallen an-vänds för bland annat ledningsnät, elek-

trisk utrustning och värmeväxlare. Destörsta konsumenterna av metallen ärbygg-, el- och elektronikindustrierna.Koppar utgör en viktig beståndsdel i tillexempel bilar och vitvaror.

Gulds främsta användningsområdenomfattar tillverkning av värdeföremål,prydnadssaker, smycken, elkontaktersamt kontaktdon inom teleteknik ochelektronik.

Silver används främst för smycketill-verkning, men också för tillverkning avfilm, i strömledare och i avancerad elek-trisk utrustning.

Bly används främst för att framställablybatterier. Även blylegeringar användshuvudsakligen för tillverkning av batte-rier, men också inom byggindustrin, vid

tillverkning av elektronik samt för medi-cinska tillämpningar.

GRUVOR

Aitik

Aitik, utanför Gällivare, är en av Europasstörsta koppargruvor och har varit i driftsedan 1968. Gruvan utgörs av ett närmaretre kilometer långt och 330 meter djuptdagbrott där det varje år bryts och anrikascirka 18 miljoner ton malm innehållandekoppar, guld och silver. Anläggningenproducerar årligen drygt 200 000 ton kop-parkoncentrat, som transporteras 40 milsöderut till Rönnskärsverken.

Aitik har cirka 380 medarbetare.Gruvan har stora malmreserver ochomfattande mineraltillgångar. Området

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 24

P R O D U K T S E G M E N T K O P PA R 25

i och omkring gruvan är mineralrikt ochprospekteringsarbetet har intensifieratsunder senare år. Målet är att ytterligareöka Bolidens malmreserver i områdetoch därmed kunna planera för en pro-duktionsökning. I december 2005 inled-des en förstudie avseende en eventuellexpansion av Aitik från 18 till 33 miljo-ner anrikat tonnage per år.

Produktionen av koncentrat från Aitikökade något under 2005, jämfört medåret innan, efter ett rejält uppsving i pro-duktionen under årets fjärde kvartal. Pro-duktionsökningen var främst ett resultatav högre halter i den brutna malmen.

SMÄLTVERK

Rönnskär

Rönnskär ligger i Skelleftehamn i nord-östra Sverige. Ett kopparsmältverk bygg-des på platsen på 1930-talet och ett bly-smältverk uppfördes 1943. Inom smält-verket finns även en ugn för återvinningav metallaskor, liksom anläggningar förproduktion av svavelsyra och flytande sva-veldioxid samt ett ädelmetallverk. Smält-verket i Rönnskär smälter och raffinerarkopparkoncentrat från gruvorna i Aitik,Bolidenområdet och Garpenberg samtfrån externa gruvor. Från Garpenbergs-gruvan behandlas även blykoncentrat.Koppar- och blykoncentrat svarar föröver 80 procent av råmaterialet. Mer änhälften av detta kommer från Bolidensegna gruvor. Dessutom raffineras blister-koppar (råkoppar) från Harjavalta. Destörsta externa leverantörerna av koppar-koncentrat är gruvor i Sydamerika.

Återvinning av koppar och ädelmetal-ler utgör en viktig del av verksamheten iRönnskär. Omkring 20 procent av råma-terialet kommer från återvinningsmaterial,främst metallaskor från mässingsverk,olika typer av koppar- och elektronik-skrot samt stålverksstoft. Återvinningensvarar för omkring 20 procent av kop-parproduktionen, 40 procent av guld-produktionen och 75 procent av produk-tionen av zink.

Huvudprodukterna är koppar, bly,

100 000

200 000

300 000

400 000

År

Ton

05040302

3 000

6 000

9 000

12 000

15 000

År

Mkr

05040302

500

1 000

1 500

2 000

År

Mkr

05040302

41 %

Produktion smältverk*

20 000

40 000

60 000

80 000

År

Ton

05040302

Produktion gruvor*

Rörelseresultat*

Omsättning*

Andel av totalt antal anställda

i koncernen

*Oreviderade proformauppgifter

för 2002 och 2003

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 25

guld, silver och zinkklinker. Exempel påbiprodukter är flytande svaveldioxid, sva-velsyra, selen och rånickelsulfat. Denårliga produktionskapaciteten för kopparär 230 000 ton, för bly 30 000 ton ochför zinkklinker 40 000 ton. Motsvarandesiffror för guld och silver är 15 ton res-pektive 475 ton.

Smältverket har en egen hamn, vilketunderlättar importen av råmaterial. Enviktig del av verksamhetens transportsys-tem är det tågtransportsystem som kallasKopparpendeln, som avgår varje dag frånRönnskär lastad med kopparkatoder tillHelsingborg och som returfraktar elek-tronikskrot samt andra smältmaterial till-baka till Rönnskär. Det finns också enreguljär tågförbindelse som fraktar kop-parkoncentrat från Aitik till Rönnskär.

I Rönnskär arbetar cirka 870 med-arbetare.

Produktionen av kopparkatoder vidRönnskär var något lägre under 2005,jämfört med året innan. Den främstaorsaken var större, planerade underhålls-stopp under första halvåret. Under denandra delen av året var produktionen till-baka på de planerade nivåerna.

Harjavalta

Kopparproduktion inleddes i Harjavalta,nära Björneborg (Pori) i sydvästra Finland,år 1945. Smältverket blev snart centrumför utveckling av flashsmältningsmetodenför smältning av koppar. Efter en omfat-tande utbyggnad, som blev färdig 1995,är produktionskapaciteten 170 000 tonblisterkoppar per år. I december 2005beslutades att under perioden 2006-2007investera cirka 400 miljoner kronor i enytterligare effektivisering och expansion avkopparsmältverket i Harjavalta och elek-trolysverket i Björneborg.

Raffineringen av blisterkoppar tillkopparkatod äger rum i Björneborg, tremil från Harjavalta, vid ett elektrolysverksom byggdes 1941. Den årliga produk-

tionskapaciteten för kop-parkatoder är 125 000ton. Vid Harjavalta bedrivsdessutom nickelsmältning somlegouppdrag för andra bolag.

Största delen av Harjavaltas produk-tion av anodkoppar raffineras för närva-rande i Björneborg, medan resten gårvidare till Rönnskär för raffinering – ettresultat av det intensiva synergiarbetesom för närvarande pågår inom Boliden.Majoriteten av Harjavaltas produktion avkopparkatoder säljs till OutokumpuCopper i Björneborg.

Kopparkoncentrat till Harjavalta köpshuvudsakligen från gruvor i främstSydamerika och Sydostasien. En viktigleverantör är dessutom den portugisiskagruvan Neves Corvo efter det samarbets-avtal som tecknades 2004 med det kana-densiska gruvföretaget EuroZinc MiningCorporation.

Förutom huvudprodukten kopparproducerar Harjavalta även guld, silveroch svavelsyra.

Harjavalta har omkring 420 medarbe-tare.

Produktionen av kopparkatoder vidHarjavalta var något lägre under 2005,jämfört med året innan. Den främstaorsaken var större, planerade underhålls-stopp under första halvåret. Under denandra delen av året var produktionen till-baka på de planerade nivåerna.

Bergsöe

Bergsöe, utanför Landskrona i södraSverige, är Nordens enda smältverk föråtervinning av bly- och tennprodukter.Det är samtidigt ett av de största ochmest miljöanpassade smältverken i sittslag i Europa. Varje år återvinner smält-verket 4-5 miljoner kasserade blybatterierfrån Norden och Baltikum. Produktions-kapaciteten uppgår till cirka 50 000 tonbly och 1 000 ton tenn per år. Störstadelen av produktionen av blylegeringar

exporteras till Nord-europa. Utöver det i prin-

cip rena blyet, (99,97 pro-cent rent bly), produceras också

standardlegeringar, där blyet legeras medbland annat antimon, koppar, kalcium,tenn eller silver.

Bergsöe är marknadsledande i Nordennär det gäller produktion av lödtenn tillelektronik-, verkstads- och fordonsin-dustrierna. Anläggningen har cirka 100medarbetare.

Bergsöes produktion av bly var såvälstabil som hög under 2005 och påsamma nivå jämfört med året innan.

MARKNAD OCH LOGISTIK

Inköpen av externa koncentrat till smält-verken Rönnskär och Harjavalta samtförsäljning av produkter smältverkenproducerar inom Produktsegment Kop-par samordnas av marknadorganisatio-nen Copper Market, med kontor iSkellefteå i Sverige och Esbo i Finland.Samordningen syftar till att optimerahanteringen av materialflöden och logi-stik samt se till att bolagets övergripandelönsamhet alltid står i fokus.

TEKNIKUTVECKLING OCH

KONKURRENSFÖRDELAR

Teknologiförsprånget är en viktig kon-kurrensfördel. Boliden satsar därför bety-dande resurser för att behålla detta. Ettled i det arbetet är teknologisamarbetetmed Outokumpu.

Konkurrenskraftig teknologi har bi-dragit till att Boliden fått en ledande posi-tion bland Europas gruv- och smältverks-bolag. Det teknologiska försprånget berorbland annat på att Harjavalta har utveck-lat flashsmältningsmetoden för framställ-ning av koppar och nickel, en teknologisom dramatiskt minskar energiförbruk-ning och utsläpp. Rönnskär har samtidigtutvecklats till en av världens ledande an-läggningar för återvinning av komplexa

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 26

P R O D U K T S E G M E N T K O P PA R 27

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 27

material (bas- och ädelmetaller från elek-tronikskrot, metallskrot och mässings-slagger) med bra miljöprestanda.

Utvecklingsarbetet vid smältverkensyftar till att öka produktionskapacitetenoch processvärdet. Detta arbete innefat-tar bland annat optimering av process-kedjan, val av råmaterial samt nya kvali-tetssäkringssystem.

KUNDER

Det kopparkoncentrat som producerasvid Bolidens svenska gruvor, totalt cirka330 000 ton per år, går i huvudsak tillsmältverket i Rönnskär.

Bolidens huvudmarknad för kopparka-toder består av europeiska tillverkare avhalvfabrikat. Boliden vänder sig i förstahand till kunder med krav på högkvalita-tiv koppar för applikationer som kräverhög formbarhet, till exempel för tillverk-ning av lindningstråd. Denna kvalitet gerden högsta premien. De största koppar-kunderna är Elektrokoppar och Outo-kumpu Copper vilka konsumerar en stor

del av Bolidens totala kopparkatodpro-duktion. Nya kundavtal har under årettecknats med andra europeiska katodkon-sumenter.

En tydlig trend bland tillverkare avhalvfabrikat är satsning på nya tekniker,effektivisering samt på specialisering ochslutkundsanpassning i syfte att stärkarelationen med kunderna och förbättralönsamheten. Närhet och ”just-in-time-leveranser” blir allt viktigare för bådekunder och leverantörer. Både inköp ochförsäljning sker oftast baserat på långsik-tiga avtal. Delar av villkoren och volymeri dessa avtal omförhandlas årsvis.

Slutkunderna för Bolidens produkterpå kopparsidan är främst kabelföretag,industriföretag och elektronikföretag.Kabelbolag är både direkta och indirektakunder till Boliden (kunders kund). Elek-tronikföretag använder komponenter somlindningstråd i sin tillverkning. Bolag somElectrolux, Bosch och Danfoss är exempelpå kunder till Bolidens kund Elektro-koppar.

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

Produktsegment Koppars omsättning stegtill 14 334 Mkr under 2005, jämförtmed 12 901 året innan. Rörelseresultatetökade samtidigt till 1 921 (1 393), mot-svarande en rörelsemarginal på 13,4 (10,8)procent. Rörelseresultatet påverkadespositivt av högre metallpriser och smält-löner samt av en lagervinst på 503 (45)Mkr i processlagren. Resultatet tyngdes

samtidigt av lägre intäkter till följd av enförsämrad avräkningskurs för Bolidenmot den amerikanska dollarn, lägre pro-duktion samt ökade kostnader, främst isamband med de planerade underhålls-stoppen vid kopparsmältverken underandra kvartalet.

VIKTIGA HÄNDELSER 2005

– Ökad produktion av koppar och guldi koncentrat från Aitik

– Lägre produktion av kopparkatodervid Rönnskär och Harjavalta, orsakatav att de planerade underhållsstoppenblev längre och mer omfattande änberäknat

– En förstudie inleddes avseende eneventuell expansion av koppargruvan iAitik från 18 till 33 miljoner ton anri-kat tonnage malm per år

– Beslut om investering på cirka 400 Mkri en effektivisering och expansion avHarjavalta

– Nya viktiga kundavtal tecknades

P R O D U K T S E G M E N T K O P PA R28

År

USD/ton

96 97 98 99 00 01 02 03 0504

70

90

50

110

40

20

80

År

USc/lb

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

60

100Aitik

Smältlön Koppar Cash cost

Nyckeltal

Gruvor/ 2005 2004 Föränd-Smältverk ring i %

Omsättning 14 334 12 901 11

Rörelseresultat 1 921 1 393 38

Investeringar 594 410 45

Avskrivningar 602 578 4

Sysselsatt

kapital 8 775 8 227 7

Metallproduktion

Gruvor 2005 2004 Föränd- ring i %

Koppar, ton 65 619 64 498 2

Guld, kg 1 840 1 985 -7

Silver, kg 41 297 44 946 -8

Metallproduktion

Smältverk 2005 2004 Föränd-ring i %

Koppar, ton 347 707 359 987 -3

Guld, kg 20 439 19 899 3

Silver, kg 468 630 474 727 -1

Bly, ton 26 922 27 962 -4

Blylegering,

ton (Bergsöe) 45 838 45 586 1

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 28

P R O D U K T S E G M E N T K O P PA R 29

Varje vardag i veckan fraktar tåg som hardöpts till ”Kopparpendeln” kopparmetallfrån smältverket i Rönnskär genomSverige med slutdestination Helsingborgför vidare leverans till Bolidens koppar-kunder.

Till de största hör Elektrokoppar. Före-taget är en av de ledande tillverkarna iNorden av bulkprodukten valstråd samtav vissa förädlade koppartrådsprodukter.Elektrokoppar har 114 anställda och verk-samhet i Helsingborg, Jonslund utanförGöteborg, Mannheim i Tyskland samtSlaska i Polen.

NÄRA – OCH LÅNGVARIGT –

SAMARBETE

Elektrokoppar och Bolidens verksamheterär tätt sammanlänkade sedan drygt 50 årtillbaka. Från och med mitten av 1990-talet, då Kopparpendeln startades, harsamarbetet stärkts ytterligare. De täta leve-ranserna innebär att det geografiska

avståndet suddas ut och att både Elektro-koppar och Boliden kan hålla sina lagernere.

– I princip fungerar vi därmed som enenhet. Det är viktigt ur både konkurrens-synpunkt, eftersom de flesta av våra kon-kurrenter både smälter koppar och görtråd, och när det gäller vinstmarginalen,säger Bo Samuelsson.

Enligt Bo Samuelsson har Elektrokop-par och Boliden under årens lopp utveck-lat ett kvalitetssamarbete, som innebär attbolagen tillsammans kan ta fram produk-ter som motsvarar marknadens krav.

– För att vi ska kunna konkurrera idagkrävs till exempel att materialet till vals-tråden har Bolidens höga kvalitet ochdärmed ger god dragbarhet, säger han.

VARIERANDE BEHOV AV RÅVARA

Elektrokoppar producerar cirka 130 000ton valstråd per år. Omkring 80 000 tongår vidare till intern förädling till blandannat dragen tråd och lackerade band.Resten säljs på långtidskontrakt, somvanligen löper på årsbasis, till kunder iNorden och andra delar av norra Europa.För de förädlade produkterna varierar

kontrakten, från spot till årsavtal.Marknaden för dessa är också störreoch sträcker sig längre ned i Europa

– eftersom förädlade kopparprodukterbetingar ett större värde och därmedlönar det sig att transportera dem längre.

– I vår produktion ingår också pro-jektleveranser, till exempel sjökabel för

energiledningar. När vi får en sådan order konsumerar vi stora mängder kop-par under en viss, begränsad period, berättar Bo Samuelsson.

För att kunna leva upp till sådanasvängningar i behoven av råvara ställs kravbeträffande logistik och flexibilitet även påElektrokoppars leverantörer av koppar-metall, varav Boliden är den dominerande.

FÖRTROENDE – OCH FÖRSTÅELSE

Elektrokoppar och Boliden har ett lång-siktigt avtal i botten. Volymer och för-delning av leveranser görs upp en gångper år – efter det att Elektrokoppar hartecknat ettårsavtalen med sina kunder. I vissa enstaka fall kan Elektrokopparoch Boliden tillsammans bestämmavolymer för en längre period för ett specifikt projekt.

Även om Elektrokoppar har andraleverantörer är Boliden den ojämförligtstörsta.

– Vi har en historia av bra samarbeteoch vi har tillsammans gått igenom bådeupp- och nedgångar. Det skapar förtro-ende – och förståelse för varandras verk-samhet, säger Bo Samuelsson.

”Kopparpendeln innebär att Elektrokoppar och Boliden, trots det geografiska avståndet, i princip fungerar som en enhet och kan hållalagren nere”. Det säger Bo Samuelsson, VD för koppartrådstillverka-ren Elektrokoppar i Helsingborg, som är en av Bolidens största – ochäldsta kopparkunder.

Bo Samuelsson, VD Elektrokoppar:

En historia av bra sam-arbete skapar förtroende”

”

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 29

P R O D U K T S E G M E N T Z I N K30

Prospekterings-framgångar och

Odda i full produktion Zinkpriset steg kraftigt under 2005, vilket avspeglades i resultatet och omsättningen förBolidens zinkverksamhet. För gruvverksamheten präglades året dessutom av viktiga prospek-teringsframgångar. Inom smältverksamheten var en av höjdpunkterna att Odda kunde sättasi full produktion efter installationen av anläggningen för direktlakning.

VERKSAMHET

I Bolidens Produktsegment Zink ingårverksamheterna vid gruvorna i Boliden-området och i Garpenberg i Sverige samtTara på Irland. Dessutom ingår zink-smältverken Kokkola i Finland ochOdda i Norge. Gruvproduktionen bestårhuvudsakligen av koncentrat av zink,men även koppar och bly samt ädel-metallerna guld och silver. Smältverks-produktionen består huvudsakligen avzinkmetall som säljs i form av kund-anpassade zinkprodukter. Vid Odda pro-duceras dessutom aluminiumfluorid.

METALLERNAS

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

De främsta användningsområdena förzink är som korrosionsskydd för stål menäven tillsammans med koppar i tillverk-ningen av mässing. De största konsu-

menterna av zink är bygg- och fordons-industrierna. Aluminiumfluorid användsvid framställningen av aluminium.

GRUVOR

Bolidenområdet

Bolidenområdet består av gruvorna Kris-tineberg, Renström, Petiknäs och Maur-liden. Boliden driver som totalentrepre-nör dessutom verksamheten vid Stor-lidengruvan, som ägs av North AtlanticNatural Resources, NAN.

Samhället Boliden ligger tre mil västerom Skellefteå. Anrikningsverket i Bolidenanrikar malm från alla fem gruvorna iområdet. Det finns även ett guldlakverk ianslutning till anrikningsverket. I samt-liga gruvor bryts komplexmalmer, sombestår av zink, koppar, bly, guld och silver.

Kristineberg togs i drift 1940. I gru-

van bröts omkring 550 000 tusen tonmalm 2005. I Renströmsgruvan, därbrytning inleddes 1952, produceradescirka 230 000 ton malm, medan Petik-näsgruvan, i drift sedan 1992, produce-rade omkring 270 000 ton malm. IMaurlidengruvan, som öppnades 2000,bröts cirka 210 000 tusen ton malm.Totalt arbetar omkring 430 medarbetarei Bolidenområdet.

Under 2005 anrikades från gruvor iBolidenområdet omkring 1,8 miljonerton malm till koncentrat innehållandezink, koppar och bly samt ädelmetallernaguld och silver. Koppar- och guldkon-centraten fraktas till kopparsmältverket iRönnskär, medan en stor del av zinkkon-centraten levereras till Bolidens zink-smältverk i Karleby/Kokkola i Finlandoch Odda i Norge. Resten av zinkkon-centraten säljs, liksom blykoncentraten,

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 30

57 %

70 000

140 000

210 000

280 000

350 000

År

Ton

05040302

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

År

Ton

05040302

4 000

4 000

6 000

8 000

År

Mkr

05040302

0

600

300

1 200

900

1 500

År

Mkr

05040302

P R O D U K T S E G M E N T Z I N K 31

till smältverk runt om i Europa.Boliden bedriver för närvarande en

intensiv gruvnära prospektering i om-rådet för att säkerställa den framtida till-gången på malm. Området bedöms inne-hålla betydande oidentifierade tillgångaroch under 2005 gjordes flera intressantafynd som för närvarande utvärderas. Iområdet bedrivs dessutom fältprospekte-ring inriktad på basmetaller och guld.

Produktionen av zink och koppar ikoncentrat i Bolidenområdet ökadeunder 2005, jämfört med året innan,medan produktionen av guldkoncentratminskade. Under slutet av 2005 föränd-rades malmmixen, jämfört med tidigareunder året. Detta bidrog till en lägre produktion av zink, men en högre kop-parproduktion.

Garpenbergsområdet

Boliden driver Garpenbergsgruvan näraHedemora, 20 mil väster om Stockholm. I Garpenbergsområdet arbetar omkring270 medarbetare.

Garpenbergs malmkroppar innehållerzink, bly och silver samt en del kopparoch guld. Malmen från Garpenbergsgru-van behandlas vid ett anrikningsverk iområdet, vars kapacitet nu ökas från drygt1 miljon ton till 1,2 miljoner ton. Denfulla kapaciteten beräknas kunna tas i brukfrån och med hösten 2006. Huvudpro-dukterna är zink- och blykoncentrat. Vidsidan av dessa produceras även koppar-koncentrat som innehåller ädelmetaller.

Koncentraten av koppar, bly och ädel-metaller fraktas till Rönnskärsverken,medan zinkkoncentraten levereras tillBolidens smältverk Kokkola och Odda.

Under 2005 fortsatte prospekterings-framgångarna i området då Bolidenpåträffade en ny, omfattande mineralise-ring. Fyndigheten, som heter Kvarn-berget, påvisar höga halter av zink, silveroch bly likt Lappberget, den omfattandefyndighet som påträffades 2003. En vissfältprospektering bedrivs dessutom paral-lellt i Bergslagen. Arbetet med att identi-fiera och kategorisera malmtillgångarna iGarpenberg har varit mycket framgångs-rikt och malmreserverna har kunnat tre-dubblas till drygt 10 miljoner ton vilketmotsvarar cirka nio års malmproduktion.

Garpenberg fortsatte under 2005 attuppvisa goda produktionsnivåer. Pro-duktionen av zink i koncentrat var högreunder året, jämfört med 2004. Under2006 kommer dessutom en större andelav den höghaltiga Lappbergsmalmen attbrytas.

Tara

Tara är Europas största zink- och bly-gruva lokaliserad nära Navan, fem milnordväst om Dublin på Irland. Borr-ningar påbörjades i området 1970 ochproduktionen startade 1977. I Taraarbetar omkring 670 medarbetare.

Malmkroppen har successivt utökatsgenom prospektering och förvärv i om-rådet Bula/Nevinstown, där brytninginleddes under 2004. Anrikningsverket iTara, som har en kapacitet på 2,8 miljo-ner ton per år, producerar zinkkoncen-trat som fraktas till Bolidens smältverkKokkola och Odda. Tara säljer ocksåzink- och blykoncentrat till externa kun-der i Europa.

Som resultat av de effektiviseringspro-gram samt investeringar på omkring 100miljoner euro som har genomförts i Taraunder de senaste åren har produktionenökat till omkring 2,6 miljoner ton malmper år. Dessa åtgärder har även minskatdriftskostnaderna per enhet.

Det gruvnära prospekteringsarbetet i Tara inriktades under året på under-

Produktion smältverk*

Produktion gruvor*

Rörelseresultat*

Omsättning*

Andel av totalt antal anställda

i koncernen

*Oreviderade proformauppgifter

för 2002 och 2003

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 31

P R O D U K T S E G M E N T Z I N K32

sökningar i förlängningen av den befint-liga verksamheten i områdena SWEXoch SWEXb. Boliden bedriver dessutomen viss fältprospektering på Irland, kon-centrerad till Limerick och Wexford.

I Tara var produktionen av zink ochbly i koncentrat lägre under 2005, jäm-fört med året innan. Orsaken var främstlägre halter i kombination med ett pro-duktionsbortfall orsakat av ett kvarnha-veri under sommaren. Halterna i Taraförväntas bli något högre under 2006.

SMÄLTVERK

Kokkola

Smältverket Kokkola ligger i Karleby, 50 mil norr om Helsingfors. Smältverkettogs i drift 1969. Omkring 680 med-arbetare arbetar vid smältverket.

Kokkola är världens femte störstazinksmältverk och det näst största iEuropa. Den årliga produktionskapaci-teten uppgår till 280 000 ton. Smält-verkets viktigaste produkter är hög-kvalitativ zink av typen SpecialHigh Grade, som består av99,995 procent zink, samtså kallad CGG-legering(ContinuousGalvanisingGrade) förstålverken.

Vid anläggningen produceras också sva-veldioxid som biprodukt.

Kokkola hör till ett av världens mesttekniskt avancerade och kostnadseffek-tiva smältverk i sitt slag. Råmaterialetbestår av zinkkoncentrat, som fraktasmed båt till smältverket från gruvprodu-center i hela världen, däribland Bolidensegna gruvor i Sverige och på Irland.Kokkola har en egen hamn med en 13meter djup farled, som kan ta emot last-fartyg på upp till 60 000 dödviktston.

Flera typer av koncentrat blandas föratt få den optimala mixen för processernavid smältverket. Över 80 procent av denzink som produceras vid Kokkola expor-teras, främst till länder i Västeuropa.

Produktionen av zinkmetall vidKokkola var stabil och nådde under2005 upp till förra årets rekordnivåer.

Odda

Smältverket Odda ligger i samhälletOdda, 37 mil från Oslo. Zinksmältverkettogs i produktion 1929 och har idagcirka 390 medarbetare.

Odda producerar främst zink, menockså aluminiumfluorid och svavelsyra.Den årliga produktionskapaciteten är160 000 ton zinkmetall och 29 000 tonaluminiumfluorid. Driften vid anlägg-ningen är högt effektiviserad och proces-serna vid smältverket kan bearbeta zink-råvara med ett högt järninnehåll, någotsom många anläggningar inte klarar av.

Verksamheten i Odda gynnas ocksåav tillgången på konkurrenskraf-

tig el, tack vare att smältver-ket är delägare i ett vat-

tenkraftverk i när-heten. En om-

fattande

modernisering av smältverket slutfördesunder 2004, ett arbete som bland annatbestod av installationen av en anläggningför direktlakning. Genom denna nyaanläggning ökade den totala kapacitetenför smältverket med omkring 10 procent.

Smältverket har en egen isfri hamn,som används vid leveranser av zinkkon-centrat och andra råmaterial samt förutskeppning av slutprodukterna. Defrämsta leverantörerna av råvara ärBolidens egna gruvor i Tara och Boliden-området. Mer än 90 procent av denzinkmetall som produceras i Oddaexporteras – främst till de nordiska länderna, Tyskland och Storbritannien.Den aluminiumfluorid som produceras

i Odda säljs huvudsakligen tillnorska aluminiumsmältverk.Smältverket i Odda uppnåddeunder 2005 de beräknade pro-duktionsnivåerna sedan anlägg-ningen för direktlakning, som

installerades under 2004, kunnattas i full produktion. Detta med-

År

USD/ton

96 97 98 99 00 01 02 03 0504

190

150

230

BassmältlönRealiserat

Smältlön Zink

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 32

förde att zinkproduktionen vid anlägg-ningen totalt sett ökade under 2005,jämfört med 2004.

MARKNAD OCH LOGISTIK

Inköpen av externa koncentrat till smält-verken samt försäljningen av det somgruvorna och smältverken producerarinom Produktsegment Zink leds av mark-nadsorganisationen Zinc Market medkontor i Skelleftehamn och Stockholm iSverige och i Rotterdam i Nederländernasamt i Esbo i Finland. Samordningensyftar till att optimera hanteringen avmaterialflöden och logistik samt att se till att bolagets övergripande lönsamhetalltid är i fokus.

TEKNIKUTVECKLING OCH

KONKURRENSFÖRDELAR

Teknologiförsprånget är en viktig kon-kurrensfördel. Boliden satsar därför be-tydande resurser för att behålla detta.

En av Bolidens styrkor är den långaerfarenhet av gruvnäring som finns inom

bolaget. Denna kunskap nyttjas både iarbetet med att hitta nya fyndigheter ochnär det gäller att utveckla och effektivise-ra den befintliga produktionen. Bolidenhar en väl utvecklad teknik för att pro-cessa metallfattiga malmer. Ett annatområde där bolaget har ledande teknik ärproduktionsstyrning, så kallad flödes-styrd produktion, som är viktig för pro-duktiviteten både i Bolidens underjords-gruvor och dagbrott. Ett prioriteratutvecklingsområde är brytningsmetoderför djupt belägna fyndigheter. På anrik-ningssidan är utvecklingsarbetet främstinriktat på processautomation.

Utvecklingsarbetet vid smältverkensyftar till att öka produktionskapacitetenoch processvärdet. Detta arbete innefat-tar bland annat optimering av produk-tionsprocesser, val av råmaterial samteffektivisering av hela affärsprocessen.

Ett flertal teknologier kan användasvid framställningen av zinkmetall frånzinkkoncentrat. Förutom koncentratanvänds även sekundära zinkmaterial

vid smältverksproduktionen. SmältverketKokkola har tagit fram en mycket kon-kurrenskraftig direktlakningsmetod förproduktionen av zinkmetall, som inne-bär att ett led i smältningsprocessen – det vill säga rostningen – delvis kanuteslutas. Från och med 2004 användsdenna metod även i Odda.

En viktig konkurrensfördel är attBoliden i princip har balans mellan gruv-och smältverksproduktion. Detta bidrartill en internt säkrad process samt godflexibilitet hög leveranssäkerhet för kunderna.

40

20

80

År

USc/lb

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

60

100BAOGarpenbergTara

Cash cost

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 33

P R O D U K T S E G M E N T Z I N K34

Metallproduktion

Gruvor 2005 2004 Föränd-ring i %

Zink, ton 341 532 348 546 -2

Koppar, ton 21 310 17 837 19

Bly, ton 49 413 54 458 -9

Guld, kg 2 631 3 243 -19

Silver, kg 184 817 182 618 1

Metallproduktion

Smältverk 2005 2004 Föränd-ring i %

Zink, ton 433 189 425 426 2

Aluminium-fluorid, ton 30 484 29 740 3

Nyckeltal

Gruvor/ 2005 2004 Föränd-Smältverk ring i %

Omsättning 7 531 6 036 25

Rörelseresultat 1 408 808 74

Investeringar 742 1 085 -32

Avskrivningar 657 573 15

Sysselsatt kapital 8 674 7 656 13

KUNDER

Huvuddelen av det zinkkoncentrat somproduceras vid Bolidens gruvor användsinternt, det vill säga av bolagets smält-verk för vidareförädling.

Bolidens huvudmarknad för den zink-metall som bolagets smältverk produce-rar är nordeuropeisk stålindustri. Hälftenav all zink används till korrosionsskyddoch av detta går huvuddelen till galvani-seringen av stålplåt. Kunderna är få,stora och köper stora mängder zink.Stålföretag som Arcelor, Corus, Rauta-ruukki och SSAB tillhör Bolidens störstakunder. Tillsammans representerar för-säljning till stålkunder omkring 50 pro-cent av Bolidens zinkförsäljning. TillBolidens kunder hör också varmförzinkare

av stycke-gods. I mot-

sats till stål-verken är

dessa många.Tillsammans

representerar decirka 20 procent av

Bolidens zinkförsäljning.Bolidens zink säljs också bland annat tillmässingstillverkning och legeringar.

Boliden arbetar kontinuerligt med attförstärka sina relationer med kundernagenom bland annat förbättrad service – som till exempel logistiklösningar,kundanpassningar och teknikstöd.

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

Omsättningen i Produktsegment Zinkökade till 7 531 Mkr under 2005, jäm-fört med 6 036 Mkr året innan. Rörelse-resultatet steg samtidigt till 1 408 (808)Mkr, vilket motsvarar en rörelsemarginalpå 18,7 (13,4) procent. Rörelseresultatetpåverkades positivt av ökad produktionoch högre metallpriser samt av markför-

säljning vid Taragruvan på 24 (175) Mkr.Samtidigt påverkades resultatet negativtfrämst av lägre intäkter till följd av för-sämrad avräkningskurs för Boliden motden amerikanska dollarn.

VIKTIGA HÄNDELSER 2005

– Ökade resurser främst till satsningarnainom den gruvnära prospekteringen

– Upptäckt av en omfattande minerali-sering i gruvan Garpenberg. Fyndig-heten, som heter Kvarnberget, påvisarhöga halter av zink, silver och bly

– Väsentligt förbättrade malmreserveroch mineraltillgångar i Garpenberg

– Kvarnhaveri vid gruvan Tara påverka-de främst gruvproduktion av zink ochbly negativt för helåret

– Ökad produktion av zinkmetall efterdet att Odda nått full produktion efterinstallationen av anläggningen fördirektlakning

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 34

Catherine Rousseau, inköpsansvarig Arcelor:

Flexibilibitet och pålitlighet viktigt när vi väljer leverantör”

P R O D U K T S E G M E N T Z I N K 35

Från Arcelors huvudkontor i de berömdaLa Défense-kvarteren i Paris styr CatherineRousseau försörjningen av zink till stål-jättens anläggningar runt om i världen.Arcelor bildades 2002 genom att de treeuropeiska stålproducenterna Aceralia,Arbed och Usinor gick samman. Resul-tatet blev en av världens ledande ståltill-verkare. Arcelor är bland annat störst ivärlden på produktion av kallvalsadtunnplåt, som används främst vid bil-tillverkning.

VOLYM KRÄVS

I framställningen av tunnplåt användszink för galvanisering. En av Arcelorsstörsta leverantörer av denna zinkmetallär Boliden. Det finns flera anledningartill att Arcelor har valt Boliden, enligtCatherine Rousseau.

– Det är omöjligt för oss att förutspåexakt hur våra behov av zink ser ut månadför månad, eftersom det i sin tur styrs avhur mycket plåt våra kunder, blandannat inom bilindustrin, behöver. Enmånad kan vi därför konsumera storamängder zink och nästa månad betydligtmindre. Därför är det viktigt med enleverantör som kan anpassa sig efter våra behov och som är pålitlig i sina leveranser.

– Det är också viktigt att de kan försemånga av våra anläggningar med zink.Därför behöver vi volymmässigt storaleverantörer, säger hon.

Arcelor efterfrågar även en flexibilitet hosleverantören när det gäller zinkmetallensbeskaffenhet, till exempel kvaliteten.

– Våra kunder kommer kontinuerligtmed nya krav på det stål som vi produce-rar. Det kan innebära att vi till exempelbehöver en renare zinkmetall, sägerCatherine Rousseau.

MILJÖCERTIFIERING GRUNDKRAV

När Arcelor väljer leverantör finns vissagrundkrav som detta företag måste upp-fylla. Till dessa hör att företaget är regist-rerat på London Metal Exchange (LME)och att det är ISO-certifierat. Arcelorfinns som enda stålbolag med på listanöver de 100 företag i världen vars verk-samhet bedöms som mest hållbar. Miljö-tänkandet genomsyrar hela organisationenoch det är därför viktigt för Arcelor attvälja leverantörer som är miljöcertifierade.

BRA SERVICE

Ytterligare en faktor som CatherineRousseau bedömer som viktig vid valetav leverantör är att företaget erbjuder braservice samt att personkemin stämmer,att det är lätt att arbeta tillsammans.

– Jag har mött en lyhördhet och för-ståelse för vår verksamhet och dess vill-kor hos Boliden som gör det lätt att göraaffärer tillsammans, säger hon.

Arcelor tecknar aldrig längre kontraktmed sina leverantörer än 15 månader,vilket innebär att dessa ständigt måste

bevisa sitt kunnande och kompetens.– För att vi ska fortsätta samarbetet

krävs att leverantören ständigt uppfyllervåra krav på främst flexibilitet och pålit-lighet, säger Catherine Rousseau.

Med en omsättning på 30 miljarder euro och 95 000 anställda över hela världen är Arcelor en avvärldens ledande ståltillverkare. Det är också en av Bolidens stora zinkkunder. ”Det vi uppskattar medBoliden är bland annat öppenheten för förändringar i våra behov”, säger Catherine Rousseau, med globalt inköpsansvar för zink på Arcelor.

”

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 35

Under 2005 påbörjades implementering-en av Bolidens strategiska plattform ”TheNew Boliden Way” med tillhörande upp-förandekod. Uppförandekoden följerFN:s allmänna deklaration om de mänsk-liga rättigheterna och ILO:s kärnkonven-tioner. Som ett led i denna process redo-visar Boliden för första gången arbetetkring miljö, hälsa, säkerhet, kvalitet, per-sonalfrågor och samhällsengagemangtillsammans i en separat hållbarhetsredo-visning. Dessa sidor är ett sammandragur den. Rapporten återfinns på Bolidenshemsida och går även att beställa.

ORGANISATION

Bolidens filosofi är att ha minimala staberoch istället driva arbetet på operativ nivåså långt som möjligt. Såväl arbetet medHälsa, Miljö, Säkerhet och Kvalitet(HMSQ) som personalfrågorna bedrivs inätverksform. Under 2005 skapades enny organisation för HMSQ-arbetet i syfteatt tydliggöra det operativa ansvaret ochge Bolidens olika enheter möjligheter attbättre dra nytta av varandras erfarenheter.Erfarenhetsutbytet möjliggörs blandannat genom det system av internrevisio-ner som finns, där målet är att samtligaenheter inom koncernen ska reviderasminst en gång vartannat år. Revisions-kriterierna utgörs av The New BolidenWay, Verksamhetspolicyn och de gemen-samma riktlinjerna. Under 2005 revidera-des tre av Bolidens nio enheter. The New

Boliden Way beskriver tillsammans meduppförandekoden och verksamhetspolicynden övergripande gemensamma inrikt-ningen och målen för Bolidens verksam-heter. Policys och riktlinjer finns såväl påkoncernövergripande som på lokal nivå förarbetet med till exempel miljö, säkerhet,energi, dammar et cetera.

Boliden har som mål att:– Koncernövergripande riktlinjer för

arbetet med Hälsa, Miljö och Säkerhetska vara implementerade före utgångenav 2006.

– Koncernövergripande riktlinjer förkvalitetsledning ska vara framtagnaunder 2006.

– Interna revisioner ska genomföras vart-annat år vid varje enhet.

– Samtliga enheter ska ha certifieradeledningssystem för Hälsa, Miljö ochSäkerhet före utgången av 2008.

– Energiledningssystem ska vara infördapå alla enheter före utgången av 2008.

– Medarbetarundersökningar ska genom-föras regelbundet inom hela koncernen.

– Identifiering och inventering av nyckel-funktioner och framtida ledare ska varagenomförda till slutet av 2006.

H Å L L B A R U T V E C K L I N G36

Hållbarutveckling

Bolidens vision är att bli en metallpartner i världsklass. Med det menar vi att vi ska varabland de bästa inom områden som är viktiga för våra kunder och övriga intressenter.Det innebär bland annat att vi ska ha ett etiskt och ansvarsfullt beteende gentemotmiljö, människor och samhälle. Utmaningen för Boliden är att möta samhällets efter-frågan på metaller och att fortsätta vara ett lönsamt företag samtidigt som vi bidrar till en långsiktig hållbar utveckling.

VERKSAMHETSPOLICY

Boliden ska vara ett världsledande, fokuserat och kostnadseffektivt gruv- och smält-

verksföretag. Företagets viktigaste kärnvärderingar är entusiasm, ansvarstagande och

engagemang. Ett totalkvalitetstänkande genomsyrar all verksamhet inklusive arbetet för

hälsa, miljö och säkerhet.

Verksamhetspolicyns principer:

– Vi tar ansvar såväl för ekonomisk och social utveckling som för begränsning

av miljöpåverkan genom att verka för hållbar utveckling och effektivt nyttjande

av naturresurser.

– Vi främjar våra anställdas hälsa och arbetsförmåga och verkar för en säker

arbetsmiljö. Vi strävar efter att bibehålla ett bra och stimulerande arbetsklimat

och att ytterligare utveckla våra anställdas kompetens.

– Vi strävar efter att överträffa våra kunders förväntningar. Kundtillfredsställelse beror

ytterst på kvaliteten på våra produkter och våra tjänster.

– Vi värdesätter förmåga och ambition hos våra samarbetspartners och förväntar oss

att de agerar i enlighet med våra värderingar. Genom dialog med våra partners kan

vi identifiera gemensamma möjligheter och ständigt förbättra vår verksamhet.

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 36

H Å L L B A R U T V E C K L I N G 37

MÄNNISKOR

Boliden vill utveckla en lärande och för-ändringsbenägen affärskultur och genomdetta bli förstahandsvalet för kunder, leve-rantörer och inte minst medarbetare.

Medarbetare

Boliden har cirka 4 500 medarbetare. Församtliga är företagets ambition att skapaen arbetsmiljö som entusiasmerar, enga-gerar och utvecklar men som också gördet möjligt för människor att få en balansmellan yrkesliv och privatliv. Bolidensträvar efter en arbetsmiljö där äldre,yngre, specialister, generalister, kvinnoroch män ska kunna bidra och utvecklas.

Under året har cirka 85 procent av allamedarbetare tagit del av Bolidens över-gripande strategidokument, The NewBoliden Way, och uppförandekod sombeskriver Bolidens värderingar och skastödja och vägleda medarbetarna i detdagliga arbetet.

Facklig samverkan

Boliden respekterar medarbetarnas rättatt organisera sig fackligt och stödjeraktivt samarbetet mellan arbetsgivare ocharbetstagare och respektive företrädare påalla områden av gemensamt intresse. Inom bolaget finns det sedan ett antal åren överenskommelse med de fackliga

organisationerna om facklig samverkanpå olika nivåer inom koncernen. BolidenWorks’ Council (BWC) är bolagets över-gripande fackliga organ och består avfackliga representanter från alla enheter.Genom BWC sker viktig kommunika-tion mellan de anställdas representanteroch företagsledningen. BWC är därmeden viktig spridare av företagskultur ochen brobyggare mellan olika enheter ochländer.

Boliden tillämpar de anställningsvillkoroch arbetsmarknadsregler som gäller irespektive land.

Omkring 80 procent av alla Bolidensmedarbetare är fackligt anslutna.

Hälsa och säkerhet

Boliden verkar i en bransch och bedriververksamheter som är förknippade med ris-ker. Ett starkt engagemang i frågor somrör hälsa och säkerhet är därför högt prio-riterat inom hela koncernen. Genom attarbeta rätt ökar inte bara det egna väl-befinnandet och resultaten utan ocksåomvärldens förtroende för Boliden.

Bolidens strategi är att minimera riskerför medarbetarna så långt det är möjligt – och på så sätt också ligga före lagstift-ningen. Inom flera av Bolidens enheterhar satsningarna också givit resultat.

Under 2005 har företagets hälsonät-

verk utarbetat ett handlingsprogram förhälsofrämjande åtgärder, bland annat harett antal nyckelindikatorer identifierats.Förutom sjukfrånvaro och olycksfall skatill exempel personalomsättning ochdrog- och alkoholrelaterad ohälsa mätas.

Både olycksfallsfrekvens och sjukfrån-varo har sedan 1992 generellt sjunkit i

Översikt över införandet av olika ledningssystem inom Bolidens enheter 2005

Boliden Aitik Garpenberg Tara Rönnskär Bergsöe Harjavalta Kokkola Odda

ISO 9001 C C C C C

ISO 14001 • • • • • C C C C

OHSAS 18001 C C C

ISRS • • • C

Dammsäkerhet X X X • • X X •

Säkerhetsrapport (Seveso) X X X X X X X

Energiledningssystem • • • • X X •

=påbörjat X=implementerat C=certifierat•

5

10

15

20

År 05040302

2

4

6

8

År

%

05040302

Sjukfrånvaro (andel av kontrakterad tid)

Olycksfallsfrekvens(antal per 1 miljonarbetade timmar)

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 37

H Å L L B A R U T V E C K L I N G38

koncernen efter att tidigare legat på höganivåer, men inom vissa enheter finns indi-kationer på att olyckorna blir fler. Rikt-ade insatser har initierats i dessa fall.Under 2005 förolyckades dessvärre enmedarbetare vid Bolidens gruva Tara påIrland.

För 2005 låg sjukfrånvaron inom kon-cernen på 5,3 procent och olycksfallsfre-kvensen var 11,9 olycksfall per 1 miljonarbetade timmar.

Utbildning och rekrytering

Inom koncernen pågår hela tiden satsning-ar på att dels rekrytera ny personal, såvälerfarna som nyutexaminerade, dels attkompetensutveckla de egna medarbetarna.Boliden arbetar nära högskolor och gym-nasier för att väcka intresset för gruv- ochsmältverksindustrin hos ungdomar. Efter-som flera av Bolidens enheter står inför ettgenerationsskifte är arbetet prioriterat.

Kompetensutveckling av medarbetarnabedrivs på många sätt. Utvecklingsplanerför varje enskild medarbetare fastställs vid

det årliga utvecklingssamtalet. Utöver dettasätter verksamheterna upp egna mål.

På koncernnivå påbörjades i slutet av2004 utvecklingsprogrammet ”YoungProfessionals” för unga Bolidenakademi-ker. Målet är att deltagarna ska få lära sigmer om Bolidens verksamheter, grund-läggande värderingar och också bilda personliga nätverk samt att programmetockså ska främja integrationsarbetet inomkoncernen.

Jämlikhet

Boliden strävar efter mångfald i fråga omkön, ålder, nationalitet och andra faktorersom bidrar till att skapa en stimulerandeoch jämlik arbetsplats. Boliden verkardock i en traditionellt mansdomineradbransch. Andelen kvinnliga medarbetareär 12,4 procent, en siffra som ökat med1,5 procentenheter sedan 2002.

Inom koncernen pågår kontinuerligtinsatser och program i syfte:– att medarbetarna ska kunna förena

yrkesarbete och familjeliv,

– att motverka en sned könsfördelninginom olika yrkesgrupper,

– att öka andelen kvinnliga chefer,– att upprätthålla lika förutsättningar för

kvinnor och män i koncernens verk-samheter samt

– att säkerställa att ingen lönediskrimi-nering sker.

MILJÖ

Bolidens verksamhet vid gruvorna ochsmältverken påverkar ofrånkomligt mil-jön. I produktions-, konsumtions- ochtjänstesamhället befinner sig Bolidensverksamheter i början av förädlingsked-jan. Malmer bryts ur berg vilket leder tillingrepp i landskapsbilden, buller, damm,utsläpp till vatten och stora avfallsmäng-der främst i form av så kallad anriknings-sand och gråberg. Den brutna malmenanrikas och koncentraten transporterasvidare till smältverken som utvinner ochraffinerar metaller. Påverkan på miljönsker även här genom utsläpp till luft ochvatten samt generering av avfall.

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 38

H Å L L B A R U T V E C K L I N G 39

Boliden har under de senaste decenniernagjort stora framsteg med miljöskydds-arbetet. Produktionsprocesserna hareffektiviserats och moderna renings-utrustningar har installerats vilket tillsam-mans minskat utsläppen till luft och vat-ten samt den specifika energiförbrukning-en. Bolidens smältverk tillhör idag värl-dens renaste. Men nya kunskaper tillförsständigt, nya krav från såväl kunder somlagstiftare och andra intressenter kommeroch nya konkurrenssituationer uppstår.Boliden måste därför ständigt arbeta medatt förbättra sin miljöprestanda.

Bolidens mål för arbetet med den yttremiljön (med 2004 som basår) är att:– Utsläppen av metaller till luft och vat-

ten ska minska med 20 procent perproducerad enhet till slutet av 2008.

– Utsläppen av koldioxid ska minskamed 5 procent per producerad enhettill slutet av 2008.

– Mängden icke-verksamhetsspecifiktavfall till deponi ska minska med 20procent per tillverkad enhet.

– En balans ska finnas en balans mellanefterbehandling av tidigare påverkademarkområden och ianspråkstagande avny, ej tidigare påverkad, mark över enfemårsperiod.

Råvaruförbrukning

Bolidens struktur med en integrerad gruv-och smältverksamhet innebär i praktikenatt Bolidens gruvor producerar råvara iform av metallkoncentrat till smältverken.Detta innebär bland annat att Boliden harbra kontroll över ursprunget till råvaran.För zink svarar den egna gruvproduktio-nen för 85 procent mot smältverkens pro-duktion av metall medan kopparproduk-tionen från gruvorna svarar mot cirka20 procent av den producerade metall-mängden. Återvunnet metallhaltigt mate-rial utgör en betydande del för metallpro-duktionen.

Kemikalier

Förutom malm, metallkoncentrat ochmetallskrot krävs kemikalier ochandra insatsvaror i de processer somanvänds inom Bolidenkoncernen.

Arbetet med att utvärdera och riskbedö-ma användningen av hälso- och miljöfar-liga kemikalier pågår ständigt. Målet äratt minska antalet farliga kemikalier ochverka för ett utbyte till mindre farliga.Inom Bolidens olika verksamheter be-handlas regelbundet frågor såsom rutinerför inköp och riskbedömningar. InomEU pågår arbetet med att ta fram en nykemikalielagstiftning, REACH, som närden träder i kraft kommer att beröradelar av Bolidens verksamhet.

Vattenförbrukning

Vatten är en insatsvara som är nödvändigför såväl gruvbrytning som anrikning ochmetallframställning.

I syfte att minska vattenförbrukningenoch utsläppen till vatten arbetar Bolidenkontinuerligt med optimering av syste-men för vattenanvändning och återan-vändning samt med utveckling av vatten-reningsmetoder. Sedan 2002 har Bolidenminskat sin specifika färskvattenanvänd-ning med cirka 16 procent.

Markvård och biologisk mångfald

Boliden är ett företag med aktiv prospek-terings- och gruvbrytningsverksamhetoch behöver för dessa verksamheter till-träde till mark, speciellt anläggningen avsandmagasin kräver relativt stora arealer.Av Bolidens totala markinnehav på cirka20 000 hektar utgörs cirka 20 procent avpåverkad och ännu inte efterbehandladmark. Här inkluderas även de idag aktivaområdena. Cirka 8 procent av Bolidensmarkinnehav är avsatt för skydd för attfrämja naturvårdsintressen. Mellan 2002och 2005 har 86 hektar ej tidigare påver-kad mark tagits i anspråk och 119 hektarpåverkad har efterbehandlats.

Dammsäkerhet

Dammar används för deponering avanrikningssand, för rening av process-vatten samt som vattenmagasin – ochofta som en kombination av dessaanvändningsområden.

Inom Boliden bedrivs sedan flera år ettprogram för dammsäkerhet i enlighetmed de svenska kraftföretagens riktlinjer

för dammsäkerhet RIDAS. Inom Bolidenfinns en koordinator med ansvar för kon-cernens dammsäkerhetsarbete samt endammsäkerhetsansvarig vid varje operativenhet som har en damm.

Boliden har ansvaret för totalt 34dammanläggningar för vattenregleringoch sanddeponering i Sverige, Norge,Finland, Irland och Kanada.

Utsläpp och avfall

Utsläpp av metaller och andra ämnen tillluft, mark och vatten tillhör Bolidensmest betydande miljöaspekter. Bolidensträvar efter att ständigt minska utsläppenoch kan också visa att de specifika utsläp-pen stadigt minskar för samtliga redo-visade parametrar.

Metaller

Utsläpp av metaller, främst koppar, zink,bly, nickel, kadmium och arsenik sker delstill luft via processgaser från framföralltsmältverken. Utsläppen till vatten av kop-par, zink, bly, nickel, kadmium och kvick-silver sker via använt process- och kylvat-ten från smältverken och sandmagasinen.Genom att införa effektivare reningstekni-ker och recirkulation av vattnet har metall-utsläppen kunnat minskas. Sedan 2002har de specifika utsläppen av koppar, zinkoch bly kunnat minskas med 60 procenttill luft och med 52 procent till vatten.

Koldioxid

Utsläpp av främst koldioxid uppkommervid förbränning av fossila bränslen frånBolidens processer och transporter. Sedan2002 har Bolidens specifika utsläpp avkoldioxid minskat med 16 procent frånprocesserna.

Två av Bolidens anläggningar, koppar-smältverket Rönnskär och blysmältverketBergsöe, omfattas sedan 2004 av handelnmed utsläppsrätter.

Avfall

Bolidens avfall består till största delen avverksamhetsspecifikt avfall som gråberg,anrikningssand, slagg, slam och stoft. Enbetydande del av gråberget och anrik-ningssanden används för återfyllning av

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 39

H Å L L B A R U T V E C K L I N G40

utbrutna bergrum i underjordsgruvorna.Övrigt avfall, som metallskrot, papper,

spilloljor med mera skickas för energiut-vinning, återvinning eller till deponi.Inom EU förväntas de slutliga beslutenom ett nytt direktiv om gruvavfall fattasinom kort. Boliden ställer sig generelltpositiv till denna europeiska lagstiftningsom både ger en hög nivå på skyddet avmiljön och tar hänsyn till branschens spe-ciella förutsättningar.

Återvinning

Förutom den återvinning som ständigtpågår inom samtliga verksamheters proces-ser bedriver tre av Bolidens anläggningaråtervinning på rent affärsmässiga grunder.

Blysmältverket Bergsöe är Nordensenda renodlade sekundärsmältverk förbly och tenn och tar årligen emot mellan4 och 5 miljoner kasserade blybatterier.Slutprodukten är cirka 50 000 ton blysom köps av främst europeiska batteri-tillverkare.

Kopparsmältverket i Rönnskär har endominerande ställning i Europa som åter-vinnare av elektronikskrot och hanteraromkring 40 000 ton elektronikavfall varjeår (se separat artikel på sidan 42).

I Harjavalta utecklas för närvarandeprocessen för att möjliggöra användningav mer återvunnet material. Idag kommercirka 5 procent av Harjavaltas totala kop-parproduktion från sekundär råvara.

ENERGI

Bolidens enheter förbrukar stora mängderenergi. Kostnaderna för energi är en av destörsta utgiftsposterna för Boliden.

Omkring 15 procent av Bolidens tota-la utgifter utgörs av energirelaterade kost-nader, främst för el. De största konsu-menterna är smältverken. Som jämförelsekan nämnas att zinksmältverket Kokkolasårliga konsumtion på omkring 1,1 tera-watttimmar motsvarar ungefär 1 procentav Finlands totala energikonsumtion.Samtidigt blir gruvorna djupare och pro-duktionen ökas, vilket innebär att gruv-verksamheten ökar sin konsumtion.

Fokus för den egna energikonsumtio-nen är både att effektivisera energinyttjan-

det och i möjligaste mån använda förnyel-sebara energislag. Detta sker dels genomen rad interna effektiviseringsåtgärder, delsgenom olika landsspecifika lösningar förbilligast möjliga energi.

Bolidens strategi är att arbeta medlånga elavtal, där både volymer och priserär reglerade så långt det är möjligt.

Idag har tre av Bolidens nio anlägg-ningar infört energiledningssystem ochmålet är att samtliga anläggningar ska hasådana system innan utgången av 2008.

Som ett led i detta arbete pågår infö-randet av Bolidens energipolicy i kombi-nation med kontinuerliga utbildnings-insatser för att öka medarbetarnas med-vetenhet i energifrågor.

Elförsörjning

I Sverige tecknade Boliden hösten 2005ett långsiktigt samarbetsavtal medSkellefteå Kraft, som tryggar elförsörj-ningen till samtliga svenska enheter framtill år 2015. Energikällan utgörs till stör-sta delen av vattenkraft.

I Norge gynnas verksamheten vidsmältverket i Odda av möjligheten tillförmånliga elpriser tack vare att Bolidenär huvudägare i det närbelägna vatten-kraftverket A/S Tyssefaldene. Periodvis, i samband med god vattentillförsel, säljsöverskottsenergi från anläggningenexternt.

I Finland säkras energitillgången tillsmältverken i Harjavalta och Karleby(Kokkola) genom en blandning av långaoch korta elkontrakt. Energin kommerfrån olika källor.

På Irland sätter en statlig kommissionenergipriserna på årsbasis, vilket innebärsmå möjligheter för Boliden att påverkasina energikostnader för gruvan Tara –förutom genom interna effektiviserings-åtgärder.

25

50

75

100

År 05040302

Specifikt utsläpp avmetaller till luft

(Cu+Zn+Pb)

25

50

75

100

År 05040302

25

50

75

100

År 05040302

Specifikt utsläpp avmetaller till vatten

(Cu+Zn+Pb)

Specifikt utsläpp av CO2

25

50

75

100

År 05040302

Specifik färskvatten-användning

Bolidens energiförsörjning per energislag

Boliden har tagit fram ett index som en

koncerngemensam indikator för miljöpre-

standa. Det är ett nyckeltal som relate-

rar förbrukningar och utsläpp mot pro-

duktion. Indexeringen gör det möjligt att

addera ihop miljöprestanda från såväl

smältverk som gruvor till en företags-

gemensam indikator som kan visa på

utvecklingstrender. Basåret för detta

index är 2002 som erhållit värdet 100.

Inköpt Elektricitet 72%Kol/Koks 11%Diesel 6%Eldningsolja 4%Spillolja 3%Naturgas 3%Inköpt Värme/Ånga 1%

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 40

H Å L L B A R U T V E C K L I N G 41

BasEl

Boliden var en av initiativtagarna tillBasEl, där ett femtontal företag inomfrämst de elintensiva skogs-, stål-, kemi-och gruvindustrierna gick samman under2005 för att stärka elförsörjningen iSverige. Verksamheten går ut på att iden-tifiera projekt inom olika energislag – ieller utanför Sverige – som kan öka till-gången på el till konkurrenskraftigt pris.Målet är att öka eltillgången på densvenska marknaden med omkring 10terawattimmar per år.

I slutet av 2005 slöts ett avtal mellanmajoriteten av företagen bakom BasEloch det finländska företaget UnitedPower Oy om elleveranser från Rysslandmed start 2009. Avtalet innebär att elkommer att överföras via kabel från detryska kraftnätet. Elektriciteten utgörs aven blandning av el producerad i värme-kraftverk, vattenkraftverk och kärnkraft-verk.

SAMHÄLLE

Närboende

Boliden har som ambition att engagerasig och bidra positivt till utvecklingen ide samhällen där verksamheterna finns.

Koncernens nio verksamheter (gruvoroch smältverk) är i de flesta fall den abso-lut dominerande arbetsgivaren på respek-tive orter. Det betyder att de enskildaverksamheternas inflytande och påverkanpå orten, inte bara som arbetsgivare utanockså som köpare av lokala varor ochtjänster, beställare av infrastruktur, spon-sor till kultur och idrottsliv med mera,inte bör underskattas och måste hanterasansvarsfullt.

Förutom en kontinuerlig dialog medberörda myndigheter inbjuder verksam-heterna till informationsmöten och”öppet hus”.

Leverantörer och kunder

Bolidens uppförandekod beskriver deövergripande värderingarna och riktlinjer-na i alla affärsstödjande aktiviteter. Bolidenförväntar sig att samarbetspartners agerar ienlighet med Bolidens värderingar. Boli-dens kontakter med leverantörer kangrovt delas in i två delar. En del som köper in metallkoncentrat och sekundäraråvaror inom de två marknadsorganisatio-nerna Copper Market och Zinc Marketoch en del som ansvarar för inköp av allainsatsvaror och tjänster inklusive logistik.

För inköpen av insatsvaror och tjänstergenomförs för närvarande ett effektivise-ringsprogram i syfte att sänka kostnader-na. Detta görs bland annat genom attminska antalet leverantörer, fördjupa rela-tionerna med de återstående leverantörer-na, standarisera inköpen och effektiviseraprocesserna. Det totala antalet leverantö-rer är idag 6 000 varav 25 av dem står för45 procent av den inköpta volymen. Förnärvarande utarbetas koncerngemensam-ma rutiner för leverantörsbedömningar isyfte att bland annat säkerställa attBoliden använder leverantörer som ärkvalitets- och miljömedvetna samt taransvar för sin interna arbetsmiljö. Miljö-krav ställs redan idag på leverantörerlokalt men genom att lyfta upp dem cen-tralt sätts en gemensam standard ochmöjligheten till erfarenhetsutbyte ökar.

Boliden har infört ett system med revi-sioner av kunder till vissa utvalda produk-ter som kvicksilver och kopparcement.Anledningen är produkternas miljö- ochhälsorisker vid felaktig användning. Fördessa produkter har Boliden beslutat attendast sälja till ett fåtal på förhand god-kända kunder. Under 2005 genomfördesrevisioner av sex kunder.

Aitik400 GWh

Boliden-området180 GWh

Odda680 GWh

Tara168 GWh

Rönnskär595 GWh

Kokkola1 085 GWh

Harjavalta/Pori250 GWh

Bergsöe16 GWh

Garpenberg102 GWh

Smältverk Gruva

BOLIDENS ELFÖRSÖRJNING

Total konsumtion 3 476 GWh

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 41

Störst i världen på

återvinning av elektronik-

och metallskrot”42 H Å L L B A R U T V E C K L I N G

Återvinning blir allt viktigare för samhäl-let, miljön – och för Boliden. Världenbåde producerar och konsumerar enormamängder varor med elektronikkompo-nenter varje år. Det handlar om allt fråndatorer till mobiltelefoner, TV-apparateroch brödrostar. Tiden från det att varanlämnar butiken till dess att den byts utmot en nyare modell krymper ständigt.

Under 2005 beslutade EU att för-bjuda dumpning av så kallad lågvärdigelektronik, det vill säga den typen avelektronik som finns i bland annat hår-torkar, brödrostar, telefoner och TV-apparater.

Sedan länge har kretskorten från dato-

rer, som innehåller bland annat guld,återvunnits.

– Det här innebär att mängden avelektronikprodukter som måste återvin-nas kommer att öka ännu mer, sägerJohan Wiklund, chef för Copper Market.

LEDANDE I EUROPA – OCH VÄRLDEN

Bolidens smältverk i Rönnskär hanterarmer än 100 000 ton återvinningsmaterialvarje år, varav cirka 40 procent är elektro-nikskrot. Detta förvandlas till cirka 6 tonguld och 130 ton silver. Därmed harBoliden en dominerande ställning inomåtervinning – inte bara i Europa utanockså i världen.

– Till våra styrkor hör att vi harlång erfarenhet och framstående

teknik när det gäller återvin-ning. Vi började redan på

1960-talet, vilket innebäratt vi har utvecklat vårt

kunnande under fyradecennier. Tack

vare vår kaldo-ugn kan vi ta

hand

om råmaterial som är komplexa, det villsäga som innehåller både plaster ochannat. Det unika är att vi kan göra detmed ett minimum av utsläpp till miljön,berättar Johan Wiklund.

MILJÖASPEKTEN – VIKTIG

KONKURRENSFÖRDEL

Just miljöanpassningen i processerna ären viktig konkurrensfördel för Boliden.Många stora elektroniktillverkare ärrädda för att deras produkter ska hamnapå ett sopberg i Asien. Skräckbilderkablas regelbundet ut i media från kine-siska soptippar, där hela familjer leverbland elektronikskrot och försöker åter-vinna bas- och ädelmetallinnehållet.Elektroniktillverkarna, varav många harbesökt Rönnskär, försöker därför styrahur och var deras skrotade produkteråtervinns. Ibland anländer pallvis medmobiltelefoner av en modell som hartagits bort från marknaden.

Bolidens främsta konkurrenter inomåtervinning finns i Kina och Kanada.

INKÖP OCH PROVTAGNING

Inköpen av elektronikskrot sker från specialiserade leverantörer, som sorteraroch bearbetar elektronikavfallet till kate-gorier, som till exempel stålprodukteroch koppar/plast/ädelmetallprodukter,

Mobiltelefonen som har blivit omodern, datorn som har gått sönder och TV-apparatensom har brunnit. Allt detta är exempel på produkter som med stor sannolikhet förr eller senare hamnar på smältverket i Rönnskär och återvinns till koppar och ädelmetaller.Miljön skonas, naturtillgångar sparas – och Boliden tjänar pengar. Med över 40 år ibranschen är Boliden idag världsledande på återvinning av elektronikskrot.

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 42

43H Å L L B A R U T V E C K L I N G

varav den sistnämnda går till Boliden.Bolaget har långsiktiga avtal med strate-giska leverantörer i Europa – och köperdessutom in en stor mängd från USA.Boliden ser möjligheter att öka inköpenfrån den amerikanska marknaden, somär den datortätaste i världen.

Kopparpendeln, tåget som fraktarkopparmetall från Rönnskär till Hel-singborg, lastas med elektronikskrot påväg tillbaka till smältverket. Återvin-ningsmaterialet anländer också via båtoch lastbil.

För att avgöra metallinnehållet i skro-tet, och därmed vad Boliden ska betalaför det, görs en noggrann provtagning.Ibland skickar leverantören med en egenkontrollant av processen.

Vi arbetar nära våra leverantörer ochhar samarbetat med de flesta i många år.

Under den tiden har vi byggt upp ettömsesidigt förtroende, säger JohanWiklund.

ÅTERVINNING AV METALLASKOR

Förutom elektronikskrotet återvinns även koppar- och zinkbärande askor vidRönnskär. Dessa askor bildas blandannat i samband med tillverkningen avmässing. Materialet kommer från mångaav de stora mässingsverken, som inte själ-va kan hantera detta avfall, runt om iEuropa.

Kopparn går in i våra smältprocesseroch zinkprodukten, som vi kallar klinker,går vidare till något av Bolidens zinksmält-verk, berättar Johan Wiklund.

Återvinningen av metallbärande askorär en viktig nisch för Boliden, som ärvärldsledande inom området både när

det gäller storlek och teknologi. Om-kring 60 000 ton askor processas vidanläggningen varje år.

ÅTERVINNING ETT ”TREDJE BEN”

Enligt Johan Wiklund är återvinnings-verksamheten viktig för Boliden på fleraolika sätt. Ett är att det ger Boliden ett”tredje ben” när det gäller råmaterial-tillgång till smältverken, vid sidan av deegna och externa sligerna.

– Ibland är det brist på sliger och då ärdet ett bra sätt att säkerställa materialtill-gången. Det är dessutom lönsamt. Efter-som vi tar hand om återvinningsmaterialpå ett miljöanpassat sätt, bidrar vi ocksåtill att både skona miljön och spara resur-ser. Det främjar Bolidens varumärke ochvi tjänar pengar – samtidigt som vi gör eninsats för vår omvärld, säger han.”

Johan Wiklund

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 43

M Ö T E M E D M E D A R B E TA R E44

Ung, ambitiös civilingenjör medrötterna i Åbo i Finland somarbetar i Rotterdam för ettsvenskt företag. Kim Ventin sym-boliserar på många sätt det nyaBoliden med fokus på Europaoch med ett starkt intresse föratt utveckla kundrelationerna.

Kim Ventin arbetar i Rotterdam medden dagliga produktions- och logistikpla-neringen av Bolidens zinkmetallverksam-het. Han ser med andra ord till att detsom zinksmältverken i Odda i Norge ochKarleby (Kokkola) i Finland producerarkommer till kunderna i rätt tid – och irätt mängd och kvalitet.

– Just nu, när det är tufft på zink-marknaden, är det en utmaning att fådet här att fungera. Och för Bolidensanseende bland kunderna är pålitligheteni leveranserna oerhört viktig, säger han.

Zinksmältverket i Karleby (Kokkola)blev Kim Ventins första kontakt medsmältverksbranschen. Han kom dit 2001för att göra sitt examensarbete i sambandmed civilingenjörsstudierna vid ÅboAkademi. Handledaren kom från Outo-kumpu Research i Björneborg – ocheftersom Kim Ventin tyckte att bran-schen var spännande och arbetet kul vardet naturligt att han antog erbjudandetfrån just Outokumpu i Björneborg närexamen var klar. Två år senare, 2003,utlystes tjänsten som verksamhetschef påmarknadsavdelningen i Rotterdam. KimVentin sökte – och fick jobbet.

– Jag ville prova på att arbeta utom-lands – och har inte ångrat mig ensekund. Jag trivs i det friare tankeklima-tet i Holland. Arbetet är dessutomenormt utvecklande, säger han.

Kim Ventin tillhör de 18 Boliden-medarbetare som har valts ut till kompe-tensutvecklingsprogrammet ”YoungProfessionals”, som syftar till att geunga, lovande medarbetare en chans attutveckla sig själva och sina nätverk inomkoncernen.

– Det är oerhört nyttigt att möta kollegor från andra enheter – och attäven besöka olika Bolidenanläggningar.Det har fått mig att lyfta blicken ochutveckla min helhetssyn på verksamhe-ten, säger han.

Utvecklingsprogram ger helhetssyn

Cecilie Botnen motsvarar knap-past den förväntade bilden av enprocessoperatör på ett smält-verk. Som ung kvinna är hontämligen ensam på det mansdo-minerade zinksmältverket Oddapå den norska västkusten.”Men jag har aldrig upplevt detsom någon nackdel – snararetvärtom”, säger hon.

Det är svårt att tänka sig en vackrareplats för ett smältverk. Odda ligger i endalgång djupt nedsänkt mellan lodrätafjällsidor, där fjorden förbinder hav medland. Som norska och uppvuxen påNorges dramatiska västkust kanskeCecilie Botnen skulle kunnat bli förblin-dad av skönheten i naturen. Men natu-ren är en av de faktorer som håller hennekvar i det landskap där hon har vuxitupp, säger hon.

– En annan anledning till att jag harvalt att stanna kvar här är möjligheten tillett fritt och omväxlande arbete på smält-verket – och att jag dessutom har möjlig-het att vidareutvecklas inom företaget.

Kim Ventin, verksamhetschef marknads-

avdelningen

Ung, kvinna– och smält-verksarbetare

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 44

M Ö T E M E D M E D A R B E TA R E 45

Brett spektrum av miljöfrågor lockade

”Gruvverksamhet förändras kon-stant, vilket innebär att miljö-arbetet ständigt måste anpassasig till nya förhållanden. Bryt-ningsmetoder ändras – liksomlagar och förordningar. Det hären av de stora utmaningarnaför oss”, säger Oliver Fitzsimons,som sedan fem år arbetar medmiljöfrågor i Bolidens gruvaTara på Irland.

För fem år sedan avslutade OliverFitzsimons sina högskolestudier i miljö-teknologi på universitetet i Sligo påIrlands västkust. Han säger att det fannsmånga skäl till att han valde att söka sigtill gruvan Tara utanför Dublin som sittförsta jobb.

– Men den främsta anledningen varatt det ger utmärkta möjligheter att ar-beta inom ett brett spektrum av miljö-frågor.

Som miljösamordnare på en avBolidens gruvor arbetar Oliver Fitz-simons och hans kollegor över ett brettfält – från riskhantering och utsläpp tillatt öka miljömedvetenheten inom före-taget. Skrivbordsarbete och kontaktermed myndigheter varvas med närkon-takt med verksamheten i gruvan.

– Jag uppskattar främst variationen iarbetet, liksom möjligheten att ta del avmina kollegors kunskap inom miljöom-rådet, säger Oliver Fitzsimons.

– Här i Tara Mines finns 30 års erfa-renhet och forskning inom olika typer

av miljöfrågor, vilket ger mig fantastiskamöjligheter att lära mig mer, fortsätterhan.

Enligt Oliver Fitzsimons kommer hanatt arbeta kvar på Tara Mines så längehan har något att erbjuda sin arbets-givare – men också så länge han känneratt han vidareutvecklas inom företaget.

– Bolidens övertagande av gruvansammanföll med vändningen uppåt påmetallmarknaden. Det här innebär attgruvans framtid känns tryggare idag ännågonsin tidigare under min korta kar-riär på Tara, säger han.

Cecilie Botnen,

processoperatör

Cecilie Botnen, som är en av de 12 pro-cent kvinnor som arbetar inom Boliden,har varit i ett par år på smältverket iOdda som processoperatör.

Arbetsuppgifterna går ut på att styranågra av de processer som förvandlarzinksligen som anländer till smältverketper båt till den zinkmetall som så små-ningom skeppas ut till kunder runt om iEuropa. Arbetet är tungt, varmt och intehelt riskfritt, men Cecilie Botnen trivs.

– Det är bra stämning här – och efter-som vi byter arbetsuppgifter med varand-ra blir det aldrig monotont, säger hon.

Cecilie Botnen trivs också med skift-arbetet, som ger henne möjlighet att stu-dera vid sidan av jobbet – så några syssel-sättningsproblem på fritiden har honknappast. Drömmen är en högskole-examen, kanske som kemist, för att där-med kunna göra en karriär inom smält-verket.

– Det skulle ge mig en möjlighet attstanna kvar här på sikt, säger hon.

Oliver Fitzsimons, miljösamordnare

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 45

Bolidenaktien är noterad på Stockholms-börsens O-lista. Handel sker också påTorontobörsen där aktien är sekundär-noterad.

HANDEL OCH KURSUTVECKLING

Bolidenaktien handlas på O-listansAttract-40 där bolag med den högstaaktieomsättningen finns noterade. Enhög likviditet i aktien är av stor vikt föratt kunna attrahera större investerare tillBolidenaktien. Under 2005 mer än för-dubblades omsättningen av Bolidenaktierpå Stockholmsbörsen till 588 (273) mil-joner aktier till ett värde av 22,2 (7,8)

miljarder kronor. Omsättningshastig-heten ökade till 207 (180) procent och i genomsnitt omsattes 2,3 (1,1) miljonerBolidenaktier per handelsdag. En han-delspost i Boliden uppgår till 200 (500)aktier.

Sista betalkurs 2005 för Bolidenaktienvar 65,0 kronor vilket motsvarar ettbörsvärde på 18,8 miljarder kronor vidårsskiftet. Bolidens aktiekurs steg medhela 129 (-13) procent under året från28,4 kronor i början av året till 65,0 kro-nor per aktie i slutet av året. Boliden-aktien ingår i Stockholmsbörsensbranschindex SX15 Material, vilket note-

rade en uppgång på 22 (2) procentunder 2005. Under samma period note-rade Stockholmsbörsens index OMXStockholm PI, en uppgång på 33 (18)procent. Högsta betalkursen var 65,0kronor (30 december) och lägsta note-ringen var 26,7 kronor (5 januari).

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

De största direktregistrerade aktieägarna iBoliden var den 28 februari 2006 SEBfonder (3,74 procent), AFA Försäkring(3,57 procent), Odin fonder (2,74 pro-cent) och Skandia (2,57 procent). Underhösten 2005 avyttrade Outokumpu

B O L I D E N A K T I E N46

Stark

kursutvecklingunder ökad omsättning

Bolidenaktien ökade med 129 procent och aktieomsättningen mer än fördubblades under 2005.Ägandet breddades ytterligare internationellt efter det att Outokumpu under hösten sålt sin ägar-andel i bolaget. Bolidenaktien tillhör en av Stockholmsbörsens mest spridda aktier.

FÖLJANDE FÖRETAG

BEVAKAR OCH ANALYSERAR

BOLIDEN:

ABG Sundal Collier

Alfred Berg ABN AMRO

Carnegie

Credit Suiss First Boston

Evli Bank

Hagströmer & Qviberg

Handelsbanken Capital Markets

JP Morgan

Kaupthing Bank

SEB Enskilda

Swedbank Markets

UBS

Öhman Fondkommission

10090

80

70

60

50

40

30

20

10

8

110

160 000

(c) SIX2002 2003 2004 2005 2006

120 000

8 000

4 000

BolidenaktienOmsatt antal aktier 1 000-tal

(Inklusive efteranmälda)OMX Stockholm Pl

Kursutveckling

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 46

resterande del av sitt innehav i Bolidenoch merparten av de aktierna har förvär-vats av utländska ägare. I februari 2006uppgick det utländska ägandet till cirka50 (62) procent av aktiekapitalet. Denhögsta andelen av de utlandsregistreradeägarna finns i Storbritannien med 17,7procent och USA med 11,8 procent.

UTDELNING

Styrelsen har föreslagit en utdelning tillaktieägarna på 2 kronor per aktie för2005. Utdelningen motsvarar cirka 28procent av vinsten per aktie och endirektavkastning på 3,1 procent per aktieräknat på Bolidens aktiekurs vid utgång-en av året. Bolidens utdelningspolitik är

att cirka 1/3 av nettoresultatet ska delasut över en konjunkturcykel.

AKTIEÄGARINFORMATION

På Bolidens hemsida, www.boliden.com,finns bland annat fortlöpande informa-

tion om Boliden, utvecklingen förBolidenaktien, metallpriser och valutorsamt ekonomisk information. Vidarefinns det möjlighet att kontakta BolidensInvestor Relations.

B O L I D E N A K T I E N 47

Fördelning av aktier per 28 februari 2006

Antal Andel av antal Äger antal Andel avaktieägare aktieägare, % aktier aktiekapital, %

1–1 000 71 350 88,36 17 219 955 5,95

1 001–5 000 7 496 9,28 17 616 456 6,09

5 001–10 000 931 1,15 7 236 526 2,50

10 001–50 000 636 0,79 13 808 853 4,77

50 001–100 000 82 0,10 5 940 000 2,05

100 001– 260 0,32 227 565 379 78,64

Totalt 80 755 100,00 289 387 169 100,00

Nyckeltal per aktie

SEK (om inte annat anges) 2005 2004 2003 3) 2002 3)

Eget kapital1)

Före utspädning 35,55 31,51 36,25 30,18

Efter utspädning 35,50 31,46 36,16 30,05

Resultat1)

Före utspädning 7,07 4,98 0,12 1,54

Efter utspädning 7,06 4,97 0,12 1,53

Kassaflöde 2,23 -2,06 5,67 -0,16

Utdelning 2) 2,00 – – –

P/E tal, ggr 1) 9,19 5,7 258 7,54

Aktiekurser 1)

Årshögsta 65,00 35,10 31,12 39,75

Årslägsta 26,70 24,60 11,61 7,66

Vid årets slut 65,00 28,40 30,96 11,61

Börsvärde, Mkr 18 810 8 219 6 461 1 236

Omsättningshastighet, % 1) 207 180 73 33

Antal aktieägare 80 755 4) 70 091 72 448 72 7171) Omarbetad för emissionseffekt.2) Bolidens styrelse föreslår årsstämman en utdelning om 2 kronor per aktie.

3) 2002-2003 är ej omarbetad för IFRS.

4) Per 28 februari 2006.

Aktieägare

Antal aktier % av aktieroch röster och röster

Utländska förvalt. 97 708 499 33,77

SEB fonder 10 835 000 3,74

AFA Försäkring 10 338 248 3,57

Odin fonder 7 930 101 2,74

Skandia 7 441 518 2,57

Handelsbanken fonder 6 751 471 2,33

Nordea fonder 6 673 845 2,31

Roburs fonder 6 274 211 2,17

AMF Pensions-försäkrings AB 4 793 000 1,66

Gamla Livförsäkrings-aktiebolaget 4 571 700 1,58

Andra AP-fonden 4 221 054 1,46

Fjärde AP-fonden 3 750 000 1,30

Totalt största 171 288 647 59,20

Övriga 118 098 522 40,80

Totalt 289 387 169 100

Källa: VPC per 28 februari 2006, samt kändaförändringar därefter.

35469_24_47 06-04-06 16.57 Sida 47

F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E48

Boliden är ett gruv- och smältverksbolagsom är verksamt främst inom produktionav koppar, zink, bly, guld och silver. Boli-dens huvudsakliga produkter är kopparoch zink och verksamheten är inriktadpå de första bearbetningsprocesserna in-om metallindustrin; prospektering, gruv-brytning, anrikning, smältning, raffine-ring och återvinning. Bolaget har enledande europeisk position inom huvud-produkterna med en betydande marknads-position globalt.

Verksamheten bedrivs i tre affärsområ-den; Gruvor, Kopparsmältverk och Zink-smältverk.

Boliden har sammantaget sju gruvor,varav en i Aitik, fyra i Bolidenområdetoch en i Garpenberg i Sverige samt en iTara på Irland. Bolaget har två zink-smältverk, varav ett i Karleby (Kokkola) iFinland och ett i Odda i Norge. Bolidenhar dessutom två kopparsmältverk, varavett i Harjavalta i Finland och ett i Sverige,Rönnskär, samt blysmältverket Bergsöe iSverige. Boliden segmentsredovisar från2005 bolaget i huvudprodukterna Kopparoch Zink. Huvudmotiven till den valdasegmentsredovisningen är att den strate-giska styrningen av bolaget och den eko-nomiska rapporteringen ska överens-stämma med varandra.

Boliden AB, som är moderbolag ikoncernen, är noterat på Stockholms-börsens O-lista ”Attract 40” (primär-notering) och på Torontobörsen iKanada (sekundärnotering).

MARKNAD

Den globala ekonomin (BNP) fortsatteatt växa under året med 4,5 (5,1) procent.Efterfrågan på Bolidens huvudprodukterkoppar och zink var fortsatt stark, drivetfrämst av en god tillväxt i världsekono-min. Den globala konsumtionen av kop-par och zink ökade med 1,2 procent res-pektive 3,0 procent, främst drivet av enstark efterfrågan i Kina. Världsproduk-tionen var lägre för båda metallerna vilketbidrog till att metallagren sjönk och me-

tallpriserna stärktes. Kopparpriset ökademed 28 procent, zinkpriset ökade med 31procent och prisutvecklingen för Bolidensövriga metaller var också god under året.Kontraktssmältlönerna för koppar mer änfördubblades till 85 (40) USD/ton drivetfrämst av ökad koncentratproduktion avkoppar och begränsad smältverkskapaci-tet. Kontraktssmältlönerna för zink sjönkdäremot till 126 (142) USD/ton främstberoende på brist på zinkkoncentrat. Denamerikanska dollarn var under 2005 istort sett på samma nivå som 2004 motsåväl svenska kronor som euro och norskakronor.

OMSÄTTNING, RESULTAT

OCH KASSAFLÖDE

Bolidens nettoomsättning för 2005 upp-gick till 20 441 (17 928) Mkr. Den ab-soluta merparten av ökningen i omsätt-ning är hänförbar till de förbättrade me-tallpriserna. Rörelseresultatet före av-skrivningar (EBITDA) uppgick till 4 303 (2 977) Mkr. Rörelseresultatet(EBIT) förbättrades till 3 069 (1 831)Mkr motsvarande en rörelsemarginal om15,0 (10,2) procent. Rörelseresultatför-bättringen är i huvudsak hänförbar tillhögre metallpriser. Den motverkades avökade kostnader i samband med de pla-nerade underhållsstoppen och kvarnha-verierna under sommarmånaderna samtav ökade kostnader i övrigt.

Resultatet efter finansiella poster ökadetill 2 812 (1 365) Mkr. Finansnettot harpåverkats positivt av lägre räntekostnadertill följd av lägre skuldsättning, bättrelånevillkor och lägre räntenivåer.

Kassaflödet från den löpande verksam-heten uppgick till 2 540 (1 552) Mkr för2005. Förvärv av materiella anläggnings-tillgångar uppgick till -1 335 (-1 534)Mkr. Under perioden amorterades skul-der med netto 912 (2 799) Mkr.

Bolidens finansiella ställning fortsatteatt förbättras under 2005. Nettoskuldensjönk till 5 526 (6 468) Mkr motsvaran-de en nettoskuldsättningsgrad på 0,54

(0,71). Soliditeten uppgick till 44,9(45,2) procent.

Ytterligare information avseendeomsättning, resultat, kassaflöde ochfinansiell ställning finns även i anslutningtill resultat- och balansräkningar samtkassaflödesanalyser på sidorna 54-61.

HÄNDELSER UNDER 2005

I januari 2005 avbröts försäljningsproces-sen av Bergsöe. Blysmältverket integrera-des i Bolidens Affärsområde Koppar-smältverk.

I februari avyttrade Boliden samtligaaktier i Lundin Mining Corporation.Försäljningslikviden uppgick till 147 Mkroch Boliden gjorde genom försäljningenen reavinst på 20 Mkr.

I april upprättade Boliden ett programför företagscertifikat. Programmet gavBoliden möjlighet att emittera företags-certifikat upp till maximalt 1,5 miljarderkronor med en löptid om högst 12 mån-ader. 756 Mkr har emitterats vid årsskif-tet, se not 21.

I juni inträffade ett kvarnhaveri i Tara,vilket medförde en 40-procentig reduk-tion av produktionen av zink- och bly-koncentrat under en sexveckorsperiod. Ijuli var Tara åter planenligt i full produk-tion. Resultateffekten uppgick till drygt-40 Mkr.

I juli meddelade Boliden i sambandmed produktionsrapporten för andrakvartalet att bolaget utöver de planeradeunderhållsstoppen vid kopparsmältver-ken dessutom haft ett flertal oplaneradestopp inom både ProduktsegmentKoppar och Zink. Produktionsstoppenledde till minskade intäkter och ökadekostnader under andra kvartalet.

I september utökade Boliden sin kop-parprissäkring av planerad kopparpro-duktion från att tidigare täcka 40 pro-cent ett år framåt till att nu omfatta 70procent fram till och med februari 2007.

I september beslöt Boliden att investe-ra 48 miljoner kronor i en nickelinduns-tare på kopparsmältverket Rönnskär i

Förvaltningsberättelse

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 48

F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 49

Skelleftehamn. Anläggningen kommer attfördubbla smältverkets produktionskapa-citet för nickelsulfat och ökar flexibilite-ten att behandla råmaterial innehållandenickel.

I september avyttrade Outokumpu sittresterande aktieinnehav i Boliden, mot-svarande cirka 16,1 procent av röster ochkapital i bolaget. Outokumpu äger efterförsäljningen inga aktier i Boliden.

I oktober valdes en ny styrelse i Bolidenvid en extra bolagsstämma. Detta skeddepå begäran från större aktieägare i bolagetefter det att Outokumpu sålt sitt resteran-de innehav i Boliden. Den nya styrelsenbestår av de nya ledamöterna Ulla Litzén,Matti Sundberg, Anders Sundström ochAnders Ullberg samt de tidigare ledamö-terna Carl Bennet, Marie Berglund, JanJohansson och Leif Rönnbäck. AndersUllberg utsågs till ordförande och CarlBennet till vice ordförande.

I oktober sålde Boliden hela sitt aktie-innehav bestående av 18 miljoner aktier idet kanadensiska gruvbolaget BreakwaterResources Ltd. Försäljningspriset upp-gick till CAD 0,38 per aktie, motsvaran-de en försäljningslikvid om cirka CAD6,8 miljoner (cirka 46 miljoner kronor).

I december offentliggjorde Boliden enomfattande mineralisering i Garpenberg.Fyndigheten, som heter Kvarnberget,påvisar höga halter av zink, silver och bly.

I december beslöt Boliden att investe-ra cirka 400 Mkr i en effektivisering ochexpansion av kopparsmältverket i Harja-valta i Finland. Vidare beslöts också attinleda en förstudie avseende en eventuellexpansion av koppargruvan Aitik i Sverigefrån 18 miljoner ton till 33 miljoner tonanrikad malm per år.

UTVECKLING PER PRODUKTSEGMENT

Produktsegment Koppar

I Produktsegment Koppar ingår verksam-heten vid gruvan i Aitik i Sverige, koppar-smältverken Rönnskär i Sverige ochHarjavalta i Finland samt blysmältverketBergsöe i Sverige. Gruvproduktionenbestår huvudsakligen av kopparkoncen-trat med innehåll av ädelmetallerna guldoch silver. Smältverksproduktionen består

huvudsakligen av kopparmetall, menockså av bly, guld, silver och blylegeringar(Bergsöe).

Omsättningen i Produktsegment Kop-par uppgick till 14 334 (12 901) Mkr.Rörelseresultatet uppgick till 1 921 (1 393)Mkr motsvarande en rörelsemarginal om13,4 (10,8) procent. Rörelseresultatetpåverkades positivt av högre metallpriseroch smältlöner samt av en lagervinst iprocesslagren inom Koppar på 503 (45)Mkr. Samtidigt påverkades resultatetnegativt av främst lägre intäkter till följdav en försämrad avräkningskurs förBoliden mot den amerikanska dollarn,lägre produktion samt ökade kostnaderfrån främst de planerade underhållstoppenvid kopparsmältverken, under andra kvar-talet. Under året investerades 594 (410)Mkr i Produktsegment Koppar varav 147(118) Mkr avsåg gråbergsavrymning iAitik, 394 (266) Mkr avsåg investeringar imaskiner och andra tekniska anläggningarsamt 53 (26) Mkr i övriga investeringar.

Föränd-Mkr 2005 2004 ring %

Omsättning 14 334 12 901 11

Rörelseresultat före avskrivningar 2 523 1 971 28

Avskrivningar 602 578 4

Rörelseresultat 1 921 1 393 38

Investeringar 594 410 45

Sysselsatt kapital 8 775 8 227 7

Produktionen av koppar i koncentratfrån Aitik var något högre under 2005jämfört med motsvarande period förraåret främst beroende på en väsentligthögre produktion under fjärde kvartalet2005. Orsaken till den högre produktio-nen under slutet av året var främst högrehalter i den brutna malmen.

Metallproduktion Föränd-Gruvor 2005 2004 ring %

Koppar, ton 65 619 64 498 2

Guld, kg 1 840 1 985 -7

Silver, kg 41 297 44 946 -8

Produktionen av kopparkatoder vidsmältverken i Rönnskär och Harjavaltavar sammantaget något lägre under 2005jämfört med året innan. Under andrakvartalet genomfördes, som planerat,

större underhållsstopp vid kopparsmält-verken vilket reducerade produktionen.Produktionen vid kopparsmältverken varunder andra halvåret stabil på planeradenivåer. I Harjavalta smälter Boliden ävennickel för kunders räkning.

Nickelsmältningen var stabil eftersommarens tillfälliga produktionsstopporsakat av brist på nickelkoncentrat påmarknaden. Bergsöes produktion av blyvar på samma nivå för 2005, jämförtmed motsvarande period förra året.

Metallproduktion Föränd-Smältverk 2005 2004 ring %

Koppar, ton 347 707 359 987 -3

Guld, kg 20 439 19 899 3

Silver, kg 468 630 474 727 -1

Bly, ton 26 922 27 962 -4

Blylegering,ton (Bergsöe) 45 838 45 586 1

Produktsegment Zink

I Produktsegment Zink ingår verksam-heterna vid gruvorna i Bolidenområdetoch Garpenberg i Sverige samt Tara påIrland. Dessutom ingår zinksmältverkenKokkola i Finland och Odda i Norge.Gruvproduktionen består av zink-, kop-par- och blykoncentrat innehållande ävenen del guld och silver. Smältverkspro-duktionen består huvudsakligen av zink-metall, samt vid Odda även av alumi-niumfluorid.

Omsättningen i Produktsegment Zinkuppgick till 7 531 (6 036) Mkr för 2005.Rörelseresultatet ökade till 1 408 (808)Mkr, motsvarande en rörelsemarginal om18,7 (13,4) procent. Rörelseresultatetpåverkades positivt av ökad produktionoch högre metallpriser, markförsäljningvid Taragruvan på 24 (175) Mkr samt aven lagervinst i processlagren inom Zinkpå 70 (10) Mkr. Samtidigt påverkadesresultatet negativt av främst lägre intäktertill följd av försämrad avräkningskurs förBoliden mot den amerikanska dollarnunder 2005. Under året investerades 742 (1 085) Mkr i Produktsegment Zinkvarav 394 (204) Mkr avsåg tillredningarunder jord, 249 (568) Mkr avsåg investe-ringar i maskiner och andra tekniskaanläggningar samt 99 (312) Mkr i övrigainvesteringar.

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 49

F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E50

Föränd-Mkr 2005 2004 ring %

Omsättning 7 531 6 036 25

Rörelseresultat före avskrivningar 2 065 1 381 50

Avskrivningar 657 573 15

Rörelseresultat 1 408 808 74

Investeringar 742 1 085 -32

Sysselsatt kapital 8 674 7 656 13

Produktionen av zink, bly och guld ikoncentrat var lägre medan produktio-nen av koppar och silver i koncentrat varhögre under 2005, jämfört med motsva-rande period förra året.

I Tara var produktionen av zink ochbly i koncentrat lägre under året, jämförtmed motsvarande period förra året. Orsak-en var främst lägre halter och produk-tionsbortfall på grund av ett kvarnhaveriunder sommaren.

I Bolidenområdet förbättrades pro-duktionen av zink och koppar i koncen-trat medan produktionen av guld i kon-centrat var lägre under 2005. Garpen-berg fortsatte att uppvisa bra produk-tionsnivåer. Produktionen av zink i kon-centrat var högre under 2005 jämförtmed motsvarande period förra åretfrämst beroende på att en högre andel avden höghaltiga Lappbergsmalmen brutitsunder året.

Metallproduktion Föränd-Gruvor 2005 2004 ring %

Zink, ton 341 532 348 546 -2

Koppar, ton 21 310 17 837 19

Bly, ton 49 413 54 458 -9

Guld, kg 2 631 3 243 -19

Silver, kg 184 817 182 618 1

Inkluderar ej Myra Falls 2004 med Zn 26 404 t, Cu 4 357 t, Au 463 kg, Ag 11 005 kg

Produktionen av zinkmetall från Bolidenszinksmältverk i Karleby i Finland ochOdda i Norge var högre för 2005, jäm-fört med motsvarande period förra året.Produktionen vid Kokkola var stabilunder 2005 och på samma nivå somrekordproduktionen år 2004. Odda upp-nådde de förväntade produktionsnivåernaefter införandet av direktlakningen, vilketmedförde att zinkproduktionen också varhögre för 2005, jämfört med motsvaran-de period 2004.

Metallproduktion Föränd-Smältverk 2005 2004 ring %

Zink, ton 433 189 425 426 2

Aluminium--fluorid, ton 30 484 29 740 3

PROSPEKTERING OCH

MALMRESERVER

Boliden har under året haft fortsatt fokuspå den gruvnära prospekteringen i enlig-het med prospekteringsstrategin. Totaltinvesterades 149 (120) Mkr i prospekte-ring i Sverige och på Irland. Prospekt-eringsarbetet har under året varit fram-gångsrikt. I Garpenbergsområdet upp-täcktes en ny, omfattande mineralisering– Kvarnberget – som påvisar höga halterav zink, silver och bly. Främst i Lapp-berget ledde arbetet med att identifieraoch kategorisera malmtillgångarna till attstora delar av mineraltillgångarna kundelyftas upp i kategorin malmreserver.

Cirka en tredjedel av satsningen påprospektering hänför sig till fältprospek-tering som i huvudsak har omfattats avbasmetall- och guldprospektering i Skel-leftefältet, Norrbotten och Bergslagen iSverige.

Information om Bolidens malm-reserver och mineraltillgångar finns påsidorna 88-89.

VERKSAMHETSRISKER

Valutor

Boliden har huvudsakligen kostnader isvenska kronor, euro och norska kronorsamtidigt som intäkterna till största del-en är i amerikanska dollar. Utvecklingenav den amerikanska dollarkursen harsåledes en väsentlig inverkan på koncer-nens resultat. Bolidenkoncernens valuta-termins- och valutaoptionssäkringar per den 31 december 2005 framgår avnot 22.

Valutakurs Föränd-(genomsnitt) 2005 2004 ring %

USD/SEK 7,48 7,32 2

EUR/USD 1,24 1,24 0

EUR/SEK 9,28 9,08 2

USD/NOK 6,45 6,73 -5

Valutakursförändringar

I tabellen nedan ges en uppskattning avhelårseffekterna av förändringar i valuta-kurser på Bolidens resultat för 2006, sombaseras på genomsnittliga valutakurserför det fjärde kvartalet 2005 samt plane-rade produktionsvolymer för 2006.

Känsligheten beaktar inte effekternaav valutakurssäkringar. Effekterna avvalutaförändringar har till vissa delar enfördröjning på Bolidens resultat. Boli-denkoncernens valutatermins- och valu-taoptionssäkringar per den 31 december2005 framgår av not 22.

Förändring Effekt påav USD +10% resultatet

Mkr

USD/SEK 686

EUR/USD 343

USD/NOK 73

Metallpriser, smält- och

raffineringslöner

Priserna på Bolidens basmetaller, såsomkoppar, zink och bly, är beroende av ettantal faktorer. Den viktigaste långsiktigafaktorn är förändringar i utbud ochefterfrågan från industrin men ävenfinansiella aktörers aktiviteter har storinverkan på priset. Politiska faktorer haren större inverkan på prissättningen avädelmetaller, såsom guld och silver.Behandlingslöner, som för basmetallerbestår av smält- och raffineringslöner, ärde huvudsakliga ersättningskomponen-terna för smältverkens förädling tillmetaller. De förhandlas årligen av destora aktörerna inom gruv- och smält-verksindustrin och fungerar som ”bench-mark” för mindre aktörer medan vissatransaktioner med koncentrat sker tillspotpris. Basmetallpriserna sätts dagligenpå London Metal Exchange (LME)medan priset på ädelmetaller fastställs avLondon Bullion Market Association(LBMA). Förändringar i metallpriser ochsmält- och raffineringslöner har en väsent-lig inverkan på Bolidens resultat.

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 50

F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 51

Metallpriser Föränd-(genomsnitt 2005 2004 ring %LME/LBMA)

Koppar (USc/lb) 167 130 28

Zink (USc/lb) 63 48 31

Bly (USc/lb) 44 40 10

Guld (USD/oz) 445 410 9

Silver (USD/oz) 7,31 6,66 10

Förändringar i metallpris, smält- och raffineringslöner

I tabellen nedan ges en uppskattning avhelårseffekterna från förändringar imetallpriser, smält- och raffineringslöner(TC/RC) på Bolidens resultat för 2006.Dessa baseras på genomsnittliga metall-priser för det fjärde kvartalet 2005 samtplanerade produktionsvolymer för 2006.Känsligheten beaktar inte effekterna avmetallsäkringar eller kontrakteradesmält- och raffineringslöner. Bolidenkon-cernens metallprissäkringar per den 31december 2005 framgår av not 22.

Förändring Effekt påav metallpriser resultatet+10% Mkr

Koppar 306

Zink 508

Bly 56

Guld 63

Silver 53

Förändring Effekt påav smältlöner resultatet+10% Mkr

TC/RC Koppar 118

TC Zink 40

TC Bly -9

För ytterligare information se vidare not 20

Finansiell riskhantering sid 79-80.

MILJÖ

Bolidens verksamhet inom gruvor ochsmältverk ger upphov till miljöpåverkangenom nyttjande av mark, förbrukningav råvaror, energi och kemikalier, utsläpptill luft och vatten, buller och vibrationer

samt skapande och hantering av avfall. Boliden och dess verksamheter omfattasav miljölagstiftningar och regleringar iSverige, Finland, Norge, Irland samt itillämpliga avseenden även EU-gemen-samma regelverk rörande bland annat

avfallshantering, kemi-kalier och utsläpp avkoldioxid. Inom EUförväntas de slutligabesluten om ett nyttdirektiv avseende gruv-avfall fattas inom kort.Dessutom pågår inomEU arbetet med att tafram en ny kemikalie-

lagstiftning, REACH, som när den trä-der i kraft kommer att beröra delar avBolidens verksamhet.

För att säkerställa sina åtaganden inommiljöområdet och minska miljöpåverkanarbetar Boliden med såväl lokala somkoncernövergripande mål och riktlinjersamt ledningssystem. Boliden arbetarkontinuerligt med efterbehandlingsåt-gärder för avslutade verksamheter. Även i områden där verksamhet pågår genom-förs efterbehandlingsåtgärder där det ärmöjligt. Bolagets bedömning är att erfor-derliga åtgärder har vidtagits för avveck-lade verksamheter. Reserveringar görslöpande för kostnader för framtida efter-behandling.

Alla Bolidens verksamheter har de till-stånd som krävs för pågående verksam-heter och utbyggnader. Under 2005 harAitikgruvan fått ett nytt tillstånd sominnebär att produktionen kan ökas till28 Mton. Under 2005 fick också kop-parelektrolysverket i Björneborg ett nytttillstånd och zinksmältverket i Odda fickvissa nya utsläppstillstånd. Delar av till-ståndet för kopparelektrolysverket haröverklagats. I mars 2006 förväntas beslutavseende tillstånd för ett nytt sandmaga-sin i Bolidenområdet. Kopparsmältverketi Harjavalta fick ett nytt miljötillståndunder 2004 och har överklagat delar avdetta. Något slutligt beslut kan inte för-väntas förrän under 2007. Vid Garpen-bergsgruvan pågår arbete med en till-ståndsansökning för framtida produk-

tionsökningar och andra förändringar.Två av Bolidens anläggningar, Bergsöeoch Rönnskärsverken, omfattas av syste-met med utsläppsrätter. Boliden har till-delats små kvantiteter.

ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda i Boliden uppgickvid utgången av 2005 till 4 530 personer,varav 2 262 i Sverige, 1 166 i Finland,391 i Norge, 683 på Irland och 28 iövriga länder. Detta innebär en ökningmed 51 personer jämfört med helåret2004, då medelantalet anställda uppgicktill 4 479 personer.

ÖVERGÅNG TILL IFRS FRÅN 2005

Från och med den 1 januari 2005 upp-rättar Boliden sin koncernredovisningenligt de av EU godkända nya redovis-ningsprinciperna, IFRS, InternationalFinancial Reporting Standards. EftersomIFRS kräver omräkning av jämförelseårhar jämförelsetalen för 2004 omräknats.För information om hur övergångenpåverkat Bolidens finansiella informationhänvisas till sidorna 67-69.

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPS-

ÅRETS UTGÅNG

I februari tecknade Boliden ett avtal meddet amerikanska företaget OM Group Inc.(OMG), som specialiserat sig inommetallbaserade kemikalier och en av värl-dens ledande nickelproducenter, IncoLimited, avseende förädling av nickel-koncentrat vid smältverket Harjavalta iFinland. Totalt kommer 240 000 tonnickelkoncentrat att förädlas årligenunder avtalet som löper i tre år med starti juli 2006.

METALLMARKNADEN – MARKNADS-

UTSIKTER

Utvecklingen av metallpriser har underinledningen av 2006 varit fortsatt positiv.Kopparmarknaden förväntas nå balansmellan produktion och konsumtionunder året och en viss uppbyggnad av dehistoriskt låga kopparlagren är att vänta.På zinkmarknaden förväntas fortsattsjunkande lager orsakat av en fortsatt

Smält- och Föränd-raffineringslöner 2005 2004 ring %

KopparSmältlön (TC) USD/ton 85 40 113

Raffineringslön (RC) USc/lb 8,5 4,0 113

ZinkSmältlön (TC) base 1 000 USD/ton 126 142 -11

BlySmältlön (TC) base 500 USD/ton 125 125 0

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 51

F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E52

god konsumtion och begränsad produk-tion av zink. Bristen på zinkmetall iEuropa har bidragit till fortsatt ökadepremier på zink. De europeiska bench-markpriserna för smält- och raffinerings-löner på koppar ökade till 95 USD/ton(TC) respektive 9,5 USc/lb (RC) för

2006. Boliden som är nettoköpare avkopparkoncentrat gynnas av högre smält-och raffineringslöner på koppar. Smält-lönen för zink förväntas sjunka för 2006orsakat av fortsatt brist på zinkkoncen-trat. För Boliden som nästan är i balansmellan gruv- och smältverksproduktion

får de lägre zinksmältlönerna begränsadeffekt. Sammantaget förväntas 2006 bliett bra år för metallmarknaden.

MODERBOLAGET

Moderbolaget bedriver ingen verksamhetoch har inga anställda.

Bolidens utdelningspolicy innebär attcirka 1/3 av resultatet efter skatt ska ut-delas över en konjunkturcykel. Bolidensstyrelse föreslår Årsstämman att utdel-ning utgår med 2 kr per aktie. Styrelsenhar i förslaget till vinstutdelning förverksamhetsåret 2005 beaktat branschens

cykliska karaktär och de risker som ärförknippade med verksamheten.

Moderbolagets fria egna kapital upp-går till 879 Mkr och koncernens totalaegna kapital uppgår till 10 289 Mkr.Finansiella instrument har värderats tillverkligt värde vilket inneburit en sänk-

ning av koncernens egna kapital med777 Mkr eller 7,6 procent.

Styrelsen anser att den föreslagnautdelningen till aktieägarna är försvarligmed hänsyn till de krav som verksamhe-tens art ställer.

Förslag till vinstdisposition

Fritt eget kapital i moderbolaget är: kr

Balanserade vinstmedel 879 084 803

Årets resultat –

Kronor 879 084 803

Styrelsen föreslår:

Att till aktieägarna utdela 2 kronor per aktie 578 774 338

Samt att återstående belopp balanseras 300 310 465

Kronor 879 084 803

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 52

F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 53

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 53

R E S U LTAT R Ä K N I N G A R – K O N C E R N E N54

Resultaträkningar – koncernen

Belopp i Mkr Not 2005 2004

Nettoomsättning 26 20 441 17 928

Kostnad för sålda varor 3 -16 486 -15 398

Bruttoresultat 3 955 2 530

Försäljningskostnader 3 -386 -333

Administrationskostnader 2, 3 -411 -396

Forsknings- och utvecklingskostnader 3 -199 -169

Övriga rörelseintäkter 4 113 328

Övriga rörelsekostnader 5 -12 -214

Resultatandelar i intressebolag 12 9 85

Rörelseresultat 1, 8-10, 26 3 069 1 831

Resultat från finansiella poster

Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 26 35

Räntekostnader och liknande resultatposter 7 -283 -501

Resultat efter finansiella poster 2 812 1 365

Skatter 14 -766 -145

Nettoresultat 2 046 1 220

Hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare 2 046 1 220

Minoritetsägare – –

Resultat per aktie, SEK 17 7,07 4,98

Resultat per aktie efter utspädning, SEK 7,06 4,97

Antal aktier

Ingående antal aktier 289 387 169 168 258 113

Nyemission mars 2004 – 84 129 056

Nyemission december 2004 – 37 000 000

Utgående antal aktier 289 387 169 289 387 169

Genomsnittligt antal aktier 289 387 169 244 944 346

Maximalt antal aktier från konvertibler och optioner 395 694 457 194

Genomsnittligt antal aktier, efter full utspädning 289 782 863 245 401 540

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 54

R E S U LTAT R Ä K N I N G A R – K O N C E R N E N 55

OMSÄTTNING

Bolidens omsättning uppgick till 20 441(17 928) Mkr för 2005. Omsättningenpåverkades positivt främst av förbättrademetallpriser. Omsättningsökningen mot-verkades av lägre avräkningskurs förBoliden på den amerikanska dollarn jäm-fört med motsvarande perioder förraåret.

RÖRELSERESULTAT

Rörelseresultatet före avskrivningar(EBITDA) uppgick till 4 303 (2 977)Mkr. Rörelseresultatet (EBIT) ökade till3 069 (1 831) Mkr, motsvarande enrörelsemarginal om 15,0 (10,2) procent.Rörelseresultatförbättringen är i huvud-

sak hänförlig till samma faktorer sompåverkade omsättningen (se ovan) samtockså av lagervinster i smältverken i bådeProduktsegment Koppar och Zink.Resultatförbättringen motverkades avökade kostnader i samband med de pla-nerade underhållsstoppen och de oförut-sedda kvarnhaverierna under andra ochtredje kvartalet samt av ökade kostnader i övrigt.

RESULTAT EFTER

FINANSIELLA POSTER

Resultatet efter finansiella poster ökadetill 2 812 (1 365) Mkr. Finansnettotpåverkades positivt av lägre räntekost-

nader till följd av lägre skuldsättning,bättre lånevillkor och lägre räntenivåer.Bolidens genomsnittsränta per den sistadecember 2005 uppgick till cirka 3 pro-cent.

NETTORESULTAT OCH SKATTERKoncernens nettoresultat uppgick till 2 046 (1 220) Mkr. Årets skattekostnaduppgick till 766 (145) Mkr. Vilket ärväsentligt högre än den faktiska beskatt-ningen. Den redovisade skattekostnadenför helåret blev 27,3 procent av resultatetföre skatt. Den är i linje med skattenenligt gällande skattesats (27,4 procent)som är ett genomsnitt för koncernen.

Nyckeltal 2005 2004

Avkastning på sysselsatt kapital % 19,6 11,9

Avkastning på eget kapital % 21,7 16,1

Soliditet % 44,9 45,2

Nettoskuld/Eget kapital % 54 71

Avskrivningar, Mkr 1 234 1 146

Investeringar, Mkr 1 337 1 536

Sysselsatt kapital, Mkr 15 822 15 393

Nettoskuld, Mkr 5 526 6 468

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 55

B A L A N S R Ä K N I N G A R – K O N C E R N E N56

Balansräkningar – koncernen

Belopp i Mkr Not 2005 2004

TILLGÅNGAR 26

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 8 3 189 2 915

Materiella anläggningstillgångar 9

Byggnader och mark 2 662 2 713

Tillredning 1 836 1 346

Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 068 7 183

Inventarier, verktyg och installationer 213 138

Pågående nyanläggningar 136 207

11 915 11 587

Övriga anläggningstillgångar

Andelar i intresseföretag 12 49 38

Andra aktier och andelar 13 18 188

Uppskjutna skattefordringar 14 404 475

Finansiella placeringar 3 15

Långfristiga fordringar 6 9

480 725

Summa anläggningstillgångar 15 584 15 227

Omsättningstillgångar

Varulager 15 3 984 2 679

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 1 108 853

Räntebärande kortfristiga fordringar – 66

Övriga kortfristiga fordringar 16 722 477

1 830 1 396

Kortfristiga placeringar 25 1 082 450

Kassa och bank 25 438 424

Summa omsättningstillgångar 7 334 4 949

SUMMA TILLGÅNGAR 22 918 20 176

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 56

B A L A N S R Ä K N I N G A R – K O N C E R N E N 57

Belopp i Mkr Not 2005 2004

EGET KAPITAL OCH SKULDER 26

Eget kapital 17

Aktiekapital 579 579

Övrigt tillskjutet kapital 8 076 8 076

Omräkningsreserv -20 -29

Säkringsreserv -782 113

Balanserat resultat 390 -841

Årets resultat 2 046 1 220

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 10 289 9 118

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 21 5 045 6 607

Övriga räntebärande skulder 73 16

Övriga långfristiga skulder – 2

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18 503 475

Uppskjutna skatteskulder 14 241 205

Övriga avsättningar 19 919 825

6 781 8 130

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 21 1 446 514

Leverantörskulder 2 209 1 606

Avsättningar 19 38 24

Övriga kortfristiga skulder 23 2 155 784

5 848 2 928

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 22 918 20 176

Ställda säkerheter 24 462 11

Eventualförpliktelser 24 437 227

FINANSIELL STÄLLNING

Bolidens finansiella ställning har förbätt-rats under 2005. Nettoskuldsättnings-graden sjönk till 54 procent. Bolidensstyrelse har gjort en översyn av de finan-siella målen. Målet för skuldsättningsgra-den har fastställts till cirka 40 procent.Det tidigare målet för skuldsättningsgra-den var i intervallet 50-75 procent.

2005 2004

Nettoskuld 5 526 6 468

Eget kapital 10 289 9 118

Nettoskuld/Eget kapital % 54 71

Soliditet % 44,9 45,2

FINANSIERING

Bolidens nettoskuld uppgick per balans-dagen till 5 526 (6 468) Mkr. Minsk-ningen beror till stor del på bolagetsstarka kassaflöde vilket möjliggjortamortering av låneskulder med netto912 Mkr.

Nettoskuld 2005 2004

Skulder till kreditinstitut 6 512 7 121

Övriga räntebärande skulder 52 15

Pensionsskulder 503 475

Andra aktier och andelar -18 -188

Andra långfristiga

värdepappersinnehav -3 -15

Räntebärande

kortfristiga fordringar – -66

Kortfristiga placeringar -1 082 -450

Kassa- och bank-

tillgodohavanden -438 -424

5 526 6 468

TILLGÅNGAR OCH

SYSSELSATT KAPITAL

Koncernens totala tillgångar har ökatfrån 20 176 Mkr vid ingången av årettill 22 918 Mkr. Sysselsatt kapital upp-gick den 31 december till 15 822 (15 393) Mkr.

Sysselsatt kapital 2005 2004

Immateriella tillgångar 3 189 2 915

Materiella tillgångar 11 915 11 587

Andelar i intressebolag 49 38

Varulager 3 984 2 679

Kundfordringar 1 108 853

Övriga fordringar 727 485

Avsättningar, andra

än pensioner och skatt -957 -849

Leverantörsskulder -2 209 -1 606

Övriga skulder -1 984 -709

15 822 15 393

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 57

F Ö R Ä N D R I N G A R I E G E T K A P I TA L – K O N C E R N E N58

Not Aktie- Övrigt Omräk- Säkrings- Balans- Totalt 17 kapital tillskjutet nings- reserv erat eget

kapital reserv resultat kapitalEnligt balansräkning 2004-01-01 337 6 035 – 454 -841 5 985Förtidsinlösta terminskontrakt – – – -473 – -473

Skatteeffekt på förtidsinlösta terminskontrakt – – – 132 – 132

Årets kursdifferenser på säkringsinstrument, netto efter skatt – – 115 – – 115

Årets förändring vid omräkning av utlandsverksamheter – – -144 – – -144

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt moteget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare – – -29 -341 – -370

Årets resultat – – – – 1 220 1 220

Summa förmögenhetsförändringar, exkltransaktioner med bolagets ägare – – -29 -341 1 220 850

Nyemission mars 2004 168 1 216 – – – 1 384

Nyemission december 2004 74 825 – – – 899

Enligt balansräkning 2004-12-31 579 8 076 -29 113 379 9 118Effekt av byte av redovisningsprincip

IAS 39, Finansiella instrument – – – 8 – 8

Skatteeffekt på byte av redovisningsprincip – – – -2 – -2

Enligt balansräkning 2005-01-01 579 8 076 -29 119 379 9 124Förtidsinlösta terminskontrakt – – – -157 – -157

Skatteeffekt på förtidsinlösta terminskontrakt – – – 44 – 44

Marknadsvärdering av finansiella instrument – – – -1 082 – -1 082

Skatteeffekt på finansiella instrument – – – 305 – 305

Årets kursdifferenser på säkringsinstrument, netto efter skatt – – -296 – – -296

Årets förändring vid omräkning av utlandsverksamheter – – 305 – – 305

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt moteget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare – – 9 -890 – -881

Årets resultat – – – -11 2 057 2 046

Summa förmögenhetsförändringar, exkltransaktioner med bolagets ägare – – 9 -901 2 057 1 165

Enligt balansräkning 2005-12-31 579 8 076 -20 -782 2 436 10 289

Förändringar i eget kapital – koncernen

Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Nyemission i mars 2004 uppgick till 1 430 Mkr. Nyemissionskostnader upp-gick till 46 Mkr netto efter skatteeffekt.168 Mkr tillfördes aktiekapital och 1 216 Mkr tillfördes överkursfond.

Nyemission i december 2004 uppgicktill 925 Mkr. Nyemissionskostnader upp-gick till 26 Mkr netto efter skatteeffekt.74 Mkr tillfördes aktiekapital och 825Mkr tillfördes överkursfond.

Medel som tillförts överkursfondenföre december 2005 har överförts till reservfond, vilket därmed innebär att

hela beloppet redovisat som övrigt till-skjutet kapital är reservfonder.

Ackumulerade omräkningsdifferenservid omräkning av utländska dotterföre-tag nollställs vid övergångstidpunkten tillIFRS 1 januari 2004, som då uppgick till -164 Mkr.

Dagskursmetoden tillämpas föromräkning av resultat- och balansräk-ningar av utländska dotterföretag.Uppkomna kursdifferenser förs direkt tilleget kapital. Boliden valutasäkrar netto-investeringar i utländska dotterföretag

genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen påsäkringsinstrument, efter skatteeffekt,förs direkt till eget kapital.

Boliden tillämpar säkringsredovisningför finansiella derivatinstrument som ärupptagna i syfte att säkra andel av prog-nostiserade valuta-, metall- och ränteflö-den. Förändringar i marknadsvärde försäkringsinstrument redovisas mot egetkapital fram till dess att underliggandeflöden reflekteras i resultaträkningen.

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 58

K A S S A F L Ö D E S A N A LY S E R – K O N C E R N E N 59

Kassaflödesanalyser – koncernen

Belopp i Mkr Not 2005 2004

Den löpande verksamheten 25

Resultat efter finansiella poster 2 812 1 365

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:

Av- och nedskrivningar av tillgångar 8, 9 1 296 1 157

Realisationsresultat från avyttrad verksamhet – -19

Övrigt -473 -111

3 635 2 392

Betald skatt -61 -51

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 3 574 2 341

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (-)/Minskning (+) av varulager -1 252 -493

Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -518 43

Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 736 -339

Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 540 1 552

Investeringsverksamheten

Förvärv av dotterföretag – -133

Försäljning av dotterföretag och intressebolag 20 –

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -2 -1

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 9 -1 335 -1 534

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 76 226

Förvärv av finansiella tillgångar – -66

Avyttring finansiella tillgångar 259 –

Kassaflöde från investeringsverksamheten -982 -1 508

Finansieringsverksamheten

Nyemissioner – 2 250

Upptagna lån 3 635 7 718

Amortering av låneskulder -4 547 -10 517

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -912 -549

Årets kassaflöde 646 -505

Likvida medel vid årets början 874 1 378

Kursdifferens i likvida medel – 1

Likvida medel vid årets slut 25 1 520 874

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksam-heten uppgick till 2 540 (1 552) Mkr.Förvärv av materiella anläggningstillgång-ar uppgick till -1 335 (-1 534) Mkr. Dehögre investeringarna 2004 kan i huvud-sak hänföras till investeringar i Odda.

Under perioden amorterades skulder mednetto 912 (2 799) Mkr. Förutom netto-amorteringar av lån ingår en emissions-likvid om 2 250 Mkr i kassaflödet frånfinansieringsverksamheten för 2004.

Den verksamhet som Boliden bedriver

kännetecknas av stora förändringar irörelsekapitalet från kvartal till kvartal,då enskilda in- och utleveranser avmetallkoncentrat samt utleveranser avprodukter från smältverken betingarstora värden.

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 59

R E S U LTAT - O C H B A L A N S R Ä K N I N G – M O D E R B O L A G E T60

Resultaträkningar – moderbolaget

Belopp i Mkr 2005 2004

Resultat efter finansiella poster – –

Resultat före skatt – –

Skatt på årets resultat – –

Årets resultat – –

Verksamheten för Boliden AB bedrivs i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultatet redovisas i Boliden Mineral AB.

Balansräkningar – moderbolaget

Belopp i Mkr Not 2005 2004

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 11 4 097 4 146

Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag 2 613 2 564

Summa anläggningstillgångar 6 710 6 710

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 756 –

Summa omsättningstillgångar 756 –

SUMMA TILLGÅNGAR 7 466 6 710

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 17

Bundet eget kapital

Aktiekapital 579 579

Reservfond 5 252 5 252

5 831 5 831

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 879 879

Årets resultat – –

879 879

Summa eget kapital 6 710 6 710

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 756 –

Summa kortfristiga skulder 756 –

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 466 6 710

Ställda säkerheter 24 Inga Inga

Eventualförpliktelser 24 Inga Inga

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 60

F Ö R Ä N D R I N G A R I E G E T K A P I TA L O C H K A S S A F L Ö D E S A N A LY S E R – M O D E R B O L A G E T 61

Förändringar i eget kapital – moderbolaget

2004 Not Aktie- Reserv- Fritt eget Totalt eget17 kapital fond kapital kapital

Vid årets början 337 3 211 797 4 345

Nyemission mars 2004 168 1 216 – 1 384

Nyemission december 2004 74 825 – 899

Erhållet koncernbidrag, efter skatteeffekt – – 82 82

Vid årets slut 579 5 252 879 6 710

2005 Aktie- Reserv- Fritt eget Totalt egetkapital fond kapital kapital

Vid årets början 579 5 252 879 6 710

Vid årets slut 579 5 252 879 6 710

Medel som tidigare ingick i överkursfonden har överförts till reservfond.

Kassaflödesanalyser – moderbolaget

Belopp i Mkr 2005 2004

Kassaflöde från den löpande verksamheten – –

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån 756 –

Lån till koncernbolag -756 -2 250

Nyemissioner – 2 250

Kassaflöde från finansieringsverksamheten – –

Årets kassaflöde – –

Likvida medel vid årets början – –

Likvida medel vid årets slut – –

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 61

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R62

ALLMÄNNA

REDOVISNINGSPRINCIPER

Boliden AB (publ) med organisations-nummer 556051-4142 är ett aktiebolagregistrerat i Sverige. Företagets säte ärStockholm. Bolidens aktie är noterad påStockholmsbörsens O-lista. Företagetsstörre aktieägare presenteras på sidan 47.

Företaget är moderföretag i Boliden-koncernen vars huvudsakliga verksamhetär att idka gruvbrytning och att framstäl-la metaller samt därmed förenlig verk-samhet. Företagets verksamhet beskrivs iårsredovisningen på sidorna 1-47.

Koncernredovisningen har upprättats ienlighet med de av EU godkända Inter-national Financial Reporting Standards(IFRS) samt tolkningar av InternationalFinancial Reporting Interpretations Com-mittée (IFRIC) per den 31 december2005. Övergångsdatum för redovisningenligt IFRS är den 1 januari 2004 vilketinnebär att jämförelsesiffrorna för 2004 äromräknade enligt de nya principerna.Vidare tillämpar koncernen även Redo-visningsrådets rekommendation RR 30Kompletterande redovisningsregler förkoncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligtbestämmelserna i Årsredovisningslagen.

Moderföretagets funktionella valuta ärsvenska kronor, vilket också är rapporte-ringsvalutan för koncernen och förmoderföretaget. Samtliga belopp i de finansiella rapporterna återges i miljontalssvenska kronor (Mkr) om inget annatanges.

I årsredovisningen har värdering avposter skett till anskaffningsvärde, utomdå det gäller värdering av vissa finansiellatillgångar som kan säljas samt finansiellatillgångar och skulder (inklusive derivat-instrument) värderade till verkligt värdevia balansräkningen.

Från och med den 1 januari 2005 till-lämpar Boliden IAS 39 Finansiellainstrument: Redovisning och värdering.IAS 39 har tillämpats framåtriktat, detvill säga jämförelseåret 2004 har inte räk-

nats om. IAS 39 har medfört ett byte avredovisningsprincip. Effekterna av bytetframgår av sidorna 67-69.

Moderföretagets redovisningsprinciperföljer koncernens med undantag för detvingande regler som framgår i Redovis-ningsrådets rekommendation RR 32:05Redovisning för juridiska personer. Redo-visningsprinciperna för moderföretagetframgår under rubriken ”Moderföretag-ets redovisningsprinciper”.

Nedan beskrivs mer väsentliga redovis-ningsprinciper som har tillämpats. Dessaprinciper har tillämpats konsekvent förpresenterade år, såvida inte annat anges.

Upplysning om kommande standarder

Från och med 1 januari 2006 tillämparBoliden IFRS 6, Prospektering och vär-dering av mineraltillgångar. Tillämpningmedför inga förändringar mot tidigare år.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisningenenligt IFRS redovisningsprinciper måstebedömningar och antaganden göras sompåverkar de redovisade tillgångs- ochskuldbeloppen respektive intäkts- ochkostnadsbeloppen samt övrig informa-tion som lämnas i bokslutet. Styrelsensoch företagsledningens uppskattningaroch bedömningar baseras på historiskaerfarenheter och prognoser om framtidautveckling. Det faktiska utfallet kan skil-ja sig från dessa bedömningar.

KONCERNREDOVISNING

Koncernredovisningen omfattar moder-företaget och samtliga företag över vilkamoderföretaget har ett bestämmandeinflytande. Med bestämmande inflytandeavses företag i vilka Boliden har rättenatt utforma finansiella och operativa stra-tegier. Vanligtvis uppnås detta genom attägar- och rösträttsandelen överstiger 50procent. Förekomsten och effekten avpotentiella rösträtter som för närvarandeär möjliga att utnyttja eller konverterabeaktas vid bedömningen om koncernen

kan utöva ett bestämmande inflytandeöver ett annat företag. Dotterföretagmedtas i koncernredovisningen från ochmed den tidpunkt då bestämmandeinflytande uppnås och avyttrade företagingår i koncernens redovisning till ochmed tidpunkten för avyttringen, det villsäga från och med den tidpunkt då detbestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen har upprättatsenligt förvärvsmetoden, vilket innebäratt moderföretagets redovisade värde påaktier i dotterföretag har eliminerats moteget kapital inklusive kapitalandelen avobeskattade reserver i respektive kon-cernföretag. Vid behov justeras dotter-företagens redovisning för att denna skafölja samma principer som tillämpas avövriga koncernföretag. Samtliga internatransaktioner mellan koncernföretagensamt koncernmellanhavanden eliminerasvid upprättande av koncernredovisning-en. Även orealiserade förluster eliminerasom inte transaktionen utgör ett bevis påatt ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intresseföretag

Aktieinnehav i intresseföretag, i vilkakoncernen har lägst 20 procent ochhögst 50 procent av rösterna eller påannat sätt har ett betydande inflytandeöver den driftsmässiga och finansiellastyrningen, redovisas enligt kapitalan-delsmetoden. Kapitalandelsmetodeninnebär att det i koncernen bokfördavärdet på aktierna i intresseföretagenmotsvaras av koncernens andel i intresse-företagens egna kapital samt eventuellarestvärden på koncernmässiga över- ochundervärden. Andel i intresseföretagsresultat redovisas i koncernens resultat-räkning i rörelseresultatet och utgör kon-cernens andel i intresseföretagens netto-resultat. Vinstandelar upparbetade efterförvärv av intresseföretag som ännu interealiserats genom utdelning utgör en delav koncernens egna kapital.

Redovisningsprinciper

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 62

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R 63

Omräkning av utländska dotterföretagoch andra utlandsverksamheter

Dagskursmetoden tillämpas för omräk-ning av resultat- och balansräkningar isjälvständiga utlandsverksamheter. Dags-kursmetoden innebär att samtliga till-gångar, avsättningar och skulder omräk-nas till balansdagens kurs och att samt-liga poster i resultaträkningen omräknastill genomsnittskurs. Uppkomna kursdif-ferenser förs direkt till eget kapital. Acku-mulerade omräkningsdifferenser avseen-de omräkning av dotterbolag redovisasfrån och med 2004.

Boliden valutasäkrar nettoinvestering-ar i utländska dotterbolag genom att taen motsatt position i den utländska valu-tan. Kursdifferens på säkringsåtgärder,efter justering för skatteeffekt, förs direkttill eget kapital.

Vid avyttring av självständigt bedrivenutlandsverksamhet, realiseras de till verk-samheten hänförliga ackumulerade om-räkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernensresultaträkning.

FINANSIELLA INSTRUMENT

En finansiell tillgång eller finansiell skuldtas upp i balansräkningen när bolagetblir part till instrumentets avtalsmässigavillkor. En finansiell tillgång tas bort frånbalansräkningen när rättigheterna i avta-let realiseras, förfaller eller bolaget förlo-rar kontrollen över dem. En finansiellskuld tas bort från balansräkningen närförpliktelsen i avtalet fullgörs eller påannat sätt utsläcks.

För derivat tillämpas likviddagsredo-visning.

Vid varje rapporttillfälle utvärderarföretaget om det finns objektiva indika-tioner på att en finansiell tillgång ellergrupp av finansiella tillgångar är i behovav nedskrivning.

Finansiella instrument redovisas tillupplupet anskaffningsvärde eller verkligtvärde beroende på den initiala kategori-seringen under IAS 39.

Beräkning av verkligt värde finansiella instrument

Vid fastställande av verkligt värde förkortfristiga placeringar, derivatinstru-ment och låneskulder används officiellamarknadsnoteringar på bokslutsdagen.Omräkning till svenska kronor görs tillnoterad kurs på bokslutsdagen.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknasmed hjälp av effektivräntemetoden, vil-ket innebär att eventuella över- ellerunderkurser samt direkt hänförliga kost-nader eller intäkter periodiseras överkontraktets löptid med hjälp av denberäknade effektivräntan. Effektivräntanär den ränta som ger instrumentets an-skaffningsvärde som resultat vid nuvär-desberäkning av framtida kassaflöden.

KVITTNING AV FINANSIELLA

TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella tillgångar och skulder kvittasoch redovisas med ett nettobelopp ibalansräkningen när det finns legal rättatt kvitta eller när avsikt finns att regleraposterna med ett nettobelopp eller attsamtidigt realisera tillgången och regleraskulden.

FORDRINGAR

Fordringar redovisas till det belopp somförväntas inflyta efter avdrag för osäkrafordringar som bedömts individuellt.Den förväntade löptiden för kundford-ringar och övriga kortfristiga fordringarär kort, varför värdet redovisats tillnominellt belopp utan diskonteringenligt metoden för upplupet anskaff-ningsvärde.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valutaomräknas till balansdagens kurs. Kursdif-ferenser på rörelsefordringar och rörelse-skulder ingår i rörelseresultatet, medankursdifferenser på finansiella fordringar ochskulder redovisas bland finansiella poster.

Räntebärande kortfristiga fordringar

Som räntebärande kortfristiga fordringarredovisas innehav av värdepapper ellerandra placeringar som inte är anlägg-ningstillgångar och som inte är att hän-föra till likvida medel. Räntebärandekortfristiga fordringar kategoriseras som”Innehav för handel” och värderas tillverkligt värde med värdeförändringarredovisade i resultaträkningen.

LIKVIDA MEDEL

Som likvida medel klassificeras, förutomtillgodohavanden i kassa och bank, kort-fristiga placeringar med en löptid på tremånader eller mindre, som lätt kan om-vandlas till kassamedel. Likvida medel ärutsatta för endast en obetydlig risk förvärdefluktuation och redovisas till dessnominella belopp.

SKULDER

Finansiella skulder utgörs huvudsakligenav skulder till kreditinstitut och leveran-törsskulder. Dessa skulder kategoriserassom övriga skulder och redovisas tillupplupet anskaffningsvärde. Den förvän-tade löptiden för leverantörsskulder ärkort, varför värdet redovisats till nomi-nellt belopp utan diskontering enligtmetoden för upplupet anskaffningsvärde.Räntekostnader periodiseras och redovi-sas löpande över resultaträkningen.

Valuta- och metallderivat

Samtliga derivat redovisas till marknads-värde i balansräkningen. Finansiella deri-vat som avser säkring av prognostiseradeflöden säkringsredovisas, vilket innebäratt effektiv del av orealiserade resultat(marknadsvärden) redovisas under egetkapital fram till dess att underliggandeflöden realiseras och därmed reflekteras iresultaträkningen. Värdeförändring förutestående derivat som inte uppfyller kri-terierna för säkringsredovisning redovisaslöpande i resultaträkningen.

Betalda premier för valutaoptionerredovisas som tillgång i balansräkningen.

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 63

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R64

Optionens eventuella realvärde redovisasunder eget kapital fram till dess attunderliggande flöden realiserats och där-med reflekteras i resultaträkningen.Optionens tidsvärdeförändring fråningången av affären (kommer över optio-nens löptid alltid att bli noll men kan gemomentana resultateffekter) redovisaslöpande i nettoomsättningen.

Räntederivat

Resultat från räntederivat redovisas somkostnadsränta medan förändringen avverkligt värde säkringsredovisas enligtmetoden för kassaflödessäkring.

INTÄKTSREDOVISNING

Försäljning av produkter redovisas vidleverans till kund i enlighet med försälj-ningsvillkoren, när väsentliga rättigheteroch skyldigheter förenade med ägande-rätten övergår till köparen. Försäljningenredovisas netto efter moms, rabatter ochväxelkursdifferenser vid försäljning i ut-ländsk valuta.

Intäkter från aktiviteter utanför ordi-narie verksamhet redovisas som övrigrörelseintäkt.

PROSPEKTERING, FORSKNING OCH

UTVECKLING

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av sök-andet efter nya icke järnmalmsfyndighe-ter, prospektering. Härutöver förekom-mer utveckling av gruv- och smältverks-processer i begränsad omfattning.

Utgifter för forskning och utvecklingkostnadsförs i huvudsak då de uppstår. Ide fall där den ekonomiska potentialenfastställts för utvinning av en gruvfyndig-het, kostnadsförs utgifterna fram tilldenna tidpunkt. Efter nämnda tidpunktbalanseras utgifterna som tillredning,vars princip beskrivs under materiellaanläggningstillgångar.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGS-

TILLGÅNGAR

Till immateriella anläggningstillgångarhör goodwill, patent, licenser samt lik-nande rättigheter och är upptagna tillanskaffningsvärde.

Goodwill redovisas i balansräkningen tillanskaffningsvärde med avdrag för acku-mulerade nedskrivningar. Goodwill ut-görs av det belopp varmed anskaffnings-värdet överstiger det verkliga värdet påkoncernens andel av det förvärvade dot-terföretagets identifierbara nettotillgång-ar vid förvärvstillfället. Vinst eller förlustvid avyttring av en enhet inkluderarkvarvarande redovisat värde på den good-will som avser den avyttrade verksamhe-ten.

Goodwill har bedömts ha en obestäm-bar nyttjandeperiod. Goodwill allokerastill minsta möjliga kassagenererandeenhet och det redovisade värdet prövasminst en gång per år för ett eventuelltnedskrivningsbehov. Prövning av ned-skrivningsbehov sker dock oftare om detfinns indikationer på att en värdeminsk-ning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstill-gångar skrivs av över den bedömda nytt-jandeperioden.

MATERIELLA ANLÄGGNINGS-

TILLGÅNGAR

Mark, anläggningar och utrustning ochdärtill hörande balanserade kostnader förutveckling och produktionsförberedandeåtgärder är upptagna till anskaffningsvär-det. Räntekostnader hänförliga till attfinansiera utveckling och färdigställandeav väsentliga materiella anläggningstill-gångar inräknas i anskaffningsvärdet.Reparations- och underhållskostnaderkostnadsförs, större förbättringar ochåteranskaffningar balanseras. Tillred-ningskostnader i gruva utgörs dels avgråbergsbrytning för att komma åtmalmkroppen, dels av arbeten avseendeinfrastrukturanläggningar, vägar, orter,schakt, snedbanor samt anläggningar förservice, el- och luftdistribution. Kost-nader för tillredning som uppstått för attutöka gruvdriftens kapacitet, för attutveckla nya malmkroppar och för attförbereda gruvområden för framtida pro-duktion balanseras och skrivs av i taktmed produktionen. Gruvkostnader pågrund av gråbergsuttag i dagbrott balan-seras och kostnadsförs i verksamheten

baserat på genomsnittlig andel gråbergper gruva. Genomsnittlig andel gråbergär beräknad som uppskattat antal tongråberg och malm som måste brytas genom uppskattat antal ton malm somfyndigheten bedöms innehålla. Närandelen gråberg för gruvorna är relativtkonstant över gruvornas livslängd redovi-sas kostnaderna normalt när de uppstår.

AV- OCH NEDSKRIVNINGSPRINCIPER

FÖR MATERIELLA ANLÄGGNINGS-

TILLGÅNGAR

Avskrivningar enligt plan baseras på ur-sprungliga anskaffningsvärden (i förekom-mande fall omvärderat värde som antagetanskaffningsvärde) och beräknad nyttjan-deperiod.

Bolaget skriver normalt av anläggning-ar och utrustningar som nyttjas i gruv-driften linjärt över den lägsta av förvän-tad livslängd och livslängden på dengruva som de hänförs till. Smältverk ochproducerande anläggningar skrivs av lin-järt över den förväntade livslängden.

Följande avskrivningstider tillämpasför materiella anläggningstillgångar:

Byggnader 20-50 år

Markanläggningar 20 år

Tillredningar I takt med malmuttag

Maskiner och andra

tekniska anläggningar

Maskiner 3-10 år

Processanläggningar 10-25 år

Inventarier, verktyg och installationer 3-10 år

Boliden tillämpar komponentavskriv-ningar på vissa processanläggningar,innebärande att större processanlägg-ningar delas upp i delkomponenter medolika nyttjandeperioder och därmedolika avskrivningstider.

När händelser eller förändringar irådande förhållanden indikerar att detbokförda värdet av anläggningstillgångaröverstiger återvinningsvärdet, skrivs dettaner till ett nyttjandevärde motsvarandenuvärdet av uppskattade framtida netto-kassaflöden.

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 64

NEDSKRIVNINGAR

Vid varje rapporttillfälle görs en bedöm-ning av om det föreligger någon indika-tion på en värdeminskning avseendekoncernens tillgångar. Om så är falletsker en beräkning av tillgångens återvin-ningsvärde. Goodwill har allokerats tillkassagenererande enheter och är, tillsam-mans med eventuella immateriella till-gångar med obestämbar nyttjandeperiodoch immateriella tillgångar som intetagits i bruk, föremål för årliga nedskriv-ningsprövningar även om någon indika-tion på värdeminskning inte föreligger.Prövning av nedskrivningsbehov skerdock oftare om det finns indikationer påatt en värdeminskning har inträffat.Återvinningsvärdet utgörs av det högstaav nyttjandevärdet av tillgången i verk-samheten och det värde som skulleerhållas om tillgången avyttrades till enoberoende part, verkligt värde minusförsäljningskostnader. Nyttjandevärdetutgörs av nuvärdet av samtliga in- ochutbetalningar som är hänförliga till till-gången under den period den förväntasnyttjas i verksamheten med tillägg avnuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vidnyttjandeperiodens slut. Om det beräk-nade återvinningsvärdet understiger detredovisade värdet görs en nedskrivningtill tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträk-ningen. Gjorda nedskrivningar återförsom förändringar skett i de antagandensom ledde fram till den ursprungliga ned-skrivningen som gör att nedskrivningeninte längre är motiverad. Återföring avgjord nedskrivning görs inte så att detredovisade värdet överstiger vad som skulleha redovisats, efter avdrag för planenligaavskrivningar, om någon nedskrivninginte gjorts. En återföring av gjorda ned-skrivningar redovisas i resultaträkningen.Nedskrivning av goodwill återförs inte.

LEASING

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtalenligt vilket de ekonomiska risker ochfördelar som förknippas med ägandet avett objekt i allt väsentligt överförs frånleasegivaren till leasetagaren. De leasing-

avtal som inte är finansiella klassificerassom operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt finan-siella leasingavtal redovisas som anlägg-ningstillgångar i koncernens balansräk-ning till det lägsta av marknadsvärdet påtillgångarna eller nuvärdet av de framtidaleasebetalningarna. Den skuld som kon-cernen har gentemot leasegivaren tas ibalansräkningen upp under rubrikenSkulder till kreditinstitut och fördelasmellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellanränta och amortering av skulden. Räntanfördelas över leasingperioden så att varjeredovisningsperiod belastas med ettbelopp som motsvarar en fast räntesatspå den under respektive period redovisa-de skulden. Den leasade tillgången skrivsav enligt samma principer som gällerövriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta avanskaffningsvärdet enligt den så kalladeförst-in först-ut principen, respektiveverkligt värde. Inkuransrisker har därvidbeaktats. I varulager av metaller frånegna gruvor samt för egentillverkadehalv- och helfabrikat består anskaffnings-värdet av direkta tillverkningskostnadersamt skäligt pålägg för indirekta tillverk-ningskostnader. Förrådslager värderas tilldet lägsta av genomsnittligt anskaffnings-värde och återanskaffningsvärde.

SKATTER

Periodens skattekostnad (intäkt) bestårav aktuell skatt och uppskjuten skatt.Skatter redovisas i resultaträkningenutom då den underliggande transaktio-nen redovisas direkt mot eget kapital var-vid tillhörande skatteeffekt också redovi-sas mot eget kapital.

Aktuell skatt är den skatt som beräk-nas på det skattepliktiga resultatet för enperiod. Årets skattepliktiga resultat skiljersig från årets redovisade resultat genomatt det har justerats för ej skattepliktiga

och ej avdragsgilla poster. Koncernensaktuella skatteskuld beräknas enligt deskattesatser som är föreskrivna eller avise-rade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatttillämpas balansräkningsmetoden. Enligtdenna redovisas uppskjutna skatteskulderi balansräkningen för alla skattepliktigatemporära skillnader mellan bokfördaskattemässiga värden för tillgångar ochskulder. Uppskjutna skattefordringarredovisas i balansräkningen avseendeunderskottsavdrag och samtliga avdrags-gilla temporära skillnader i den omfatt-ning det är sannolikt att beloppen kanutnyttjas mot framtida skattepliktigaöverskott. Det redovisade värdet på upp-skjutna skattefordringar prövas vid varjebokslutstillfälle och reduceras till den deldet inte längre är sannolikt att tillräckligaskattepliktiga överskott kommer att fin-nas tillgängliga för att kunna utnyttjas.Uppskjuten skatt beräknas enligt de skat-tesatser som förväntas gälla för denperiod då tillgången återvinns eller skul-den regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skatte-fordringar och skatteskulder kvittas då dehänför sig till inkomstskatt som debiterasav samma skattemyndighet och då kon-cernen har för avsikt att reglera skattenmed ett nettobelopp.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när koncernen hareller kan anses ha en förpliktelse som ettresultat av inträffade händelser och det ärsannolikt att utbetalningar kommer attkrävas för att fullgöra förpliktelsen. Enförutsättning är vidare att det går attgöra en tillförlitlig uppskattning av detbelopp som ska utbetalas.

Beräknade efterbehandlingskostnadersom förväntas uppstå när verksamhetenstängs reserveras för och kostnadsförsöver den totala beräknade verksamhets-perioden. Kostnaden redovisas som delav kostnad för sålda varor. Avsättningarfördelas mellan en kort- och en lång-fristig del.

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R 65

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 65

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R66

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssys-tem i enlighet med lokala villkor ochpraxis, i de länder där de verkar. Dessafinansieras vanligtvis genom inbetalning-ar till försäkringsbolag eller genom egnaavsättningar som bestäms genom perio-diska aktuarieberäkningar. Koncernensavsättningar för pensionsåtaganden be-räknas i enlighet med IAS 19, Employeebenefits.

För de pensionssystem där arbetsgiva-ren förpliktar sig för premiebaserade lös-ningar har förpliktelsen gentemot arbets-tagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadförslöpande.

För övriga pensionssystem där för-månsbestämd pension har avtalats upp-hör inte förpliktelserna förrän avtaladepensioner utbetalats. Boliden uppdrar åtoberoende aktuarier att beräkna pen-sionsförpliktelserna avseende de förmåns-bestämda pensionsplanerna i respektiveland. I beräkningarna tas hänsyn tillframtida löneökningar, diskonterings-ränta och avkastning på förvaltningstill-gångar samt andra väsentliga aktuariellaantaganden.

Årets pensionskostnad består av nu-värdet av årets pensionsintjäning ochränta på förpliktelsen vid årets börjanmed avdrag för avkastning på respektivepensionsplans förvaltningstillgångar. Här-till kommer amortering av aktuariellavinster/förluster och för planändringar.Ackumulerade vinster och eller förlusterunderstigande 10 procent av det högstaav pensionsförpliktelsen och verkligtvärde på förvaltningstillgångarna amorte-ras inte. Då den ackumulerade vinsteneller förlusten överstiger denna 10-pro-centsgräns amorteras det överskjutandebeloppet över den genomsnittliga återstå-ende tjänstgöringstiden för respektivepensionsplans anställda. Tillämpningensker för respektive pensionsplan.

Ersättningar vid uppsägning kan utgånär en anställd blivit uppsagd före ut-gången av normal pensionstidpunkt ellerdå en anställd accepterar en frivillig

avgång. Koncernen redovisar en skuldoch en kostnad i samband med en upp-sägning då Boliden bevisligen är förplik-tigat att antingen säga upp den anställdeföre den normala tidpunkten för anställ-ningens upphörande eller på frivilligbasis lämna ersättningar för att upp-muntra för tidig avgång.

AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som aktiekapital.Transaktionskostnader i samband meden nyemission redovisas som en avdrags-post, netto efter skatt, från erhållen emis-sionslikvid.

INFORMATION PER VERKSAMHETS-

OMRÅDE

Från och med 2005 segmentredovisasbolaget i huvudprodukterna Koppar ochZink. Motiven till att ändra segment-redovisningen från tidigare Gruvor ochSmältverk, med ProduktionsområdeKoppar och Zink, är främst att den stra-tegiska styrningen av Boliden och denekonomiska rapporteringen ska överens-stämma med varandra. Ett av huvudmo-tiven till strukturaffären med Outo-kumpu var att skapa ett integrerat gruv-och smältverksföretag, med utgångs-punkt i metallerna koppar och zink.Vidare redovisar merparten av bolagetskonkurrenter i produktsegment, vilketökar jämförbarheten med dessa.

I Produktsegment Koppar ingår verk-samheten vid gruvan i Aitik. Gruvpro-duktionen består huvudsakligen av kop-parkoncentrat med innehåll av guld ochsilver. Dessutom ingår kopparsmältver-ken Rönnskär och Harjavalta samt bly-smältverket Bergsöe. Smältverksproduk-tionen består huvudsakligen av koppar,guld, silver, bly och blylegeringar.

I Produktsegment Zink ingår verksam-heterna vid gruvorna i Bolidenområdet,Garpenberg och Tara. Gruvproduktionenbestår av: zink-, koppar- och blykoncen-trat. Koppar- och blykoncentraten inne-håller även en del guld och silver. Dess-utom ingår zinksmältverken Kokkola ochOdda. Smältverksproduktionen bestårhuvudsakligen av zink, men även av alu-

miniumfluorid som produceras i Odda.Transaktioner mellan verksamhetsom-

råden, av i huvudsak metallkoncentrat,regleras på marknadsmässiga villkor. Denkompletterande information som lämnasför geografisk marknad i not 26 visar, förnettoomsättning var de externa kundernaär lokaliserade, tillgångar och investe-ringar redovisas där tillgången finns.

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGS-

PRINCIPER

Årsredovisningen för moderföretaget harupprättats enligt Årsredovisningslagen,Redovisningsrådets rekommendation 32Redovisning för juridiska personer ochuttalanden från RedovisningsrådetsAkutgrupp. RR 32 innebär att moderfö-retaget i årsredovisningen för den juridis-ka personen ska tillämpa samtliga av EUgodkända IFRS och uttalanden så långtdetta är möjligt inom ramen för Årsredo-visningslagen och Tryggandelagen ochmed hänsyn till sambandet mellan redo-visning och beskattning. Rekommenda-tionen anger vilka undantag och tilläggsom ska göras från IFRS. Skillnadernamellan koncernens och moderföretagetsredovisningsprinciper framgår nedan.

Redovisning av koncernbidrag

Boliden redovisar koncernbidrag ochaktieägartillskott i enlighet med uttalan-de från Redovisningsrådets akutgruppURA 7. Aktieägartillskott förs direkt motfritt eget kapital hos mottagaren och somen ökning av posten ”andelar i koncern-företag” hos givaren.

Koncernbidrag som lämnas och tasemot i syfte att minimera koncernensskattebetalningar redovisas som enminskning respektive ökning av fritt egetkapital. Även skatteeffekten på dessaredovisas direkt mot eget kapital ochpåverkar således inte resultatet.

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 66

Från den 1 januari 2005 tillämparBolidenkoncernen International Fin-ancial Reporting Standards (IFRS).

Övergången till IFRS innebär att jäm-förelsetalen för 2004 räknas om medundantag för rekommendationerna IAS32/IAS 39, finansiella instrument, somtillämpas från och med 2005. 2005 årsingående balans innehåller effekter avdessa rekommendationer.

Redovisningsrådets rekommendatio-ner, som tillämpats av koncernen, var ihuvudsak baserade på tidigare versionerav IAS vilka därefter i vissa avseendenuppdaterats under IFRS. Detta innebäratt Bolidens redovisning till stora delaranpassats till IFRS. Effekterna som upp-står är därför i huvudsak begränsade tillde uppdateringar som gjorts av existeran-de IAS-standards och utfärdandet av nyastandards (IFRS 1-5) och uttalanden.

De EU-direktiv där övergången redo-visas kräver att IFRS presenteras i full-ständiga finansiella rapporter, vilket bety-der att de regler som gäller vid utgångenav 2005 är de som ska tillämpas vidövergången till IFRS.

Nedan redovisas omräknade resultat-och balansräkningar för 2004. Öppnings-balansen för 2004 har ej påverkats avövergången till IFRS. Inga väsentligaskillnader föreligger mellan kassaflödes-analysen enligt IFRS och kassaflödesana-lysen enligt tidigare tillämpade redovis-ningsprinciper.

Bakgrund

Redovisningsrådets rekommendationer,som tillämpats av koncernen, baseras påde rekommendationer som utfärdats avIASC samt uttalanden som gjorts av SIC(Standing Interpretation Committee).Därefter har IASB uppdaterat ett flertalrekommendationer och inarbetat vissaSIC-uttalanden i de standards som liggertill grund för införandet av IFRS. I till-

lägg har IASB utfärdat ytterligare femstandards som ska tillämpas av Bolidenvid övergången till IFRS.

Arbetet med att kartlägga effekter vidövergången till IFRS har i huvudsakinriktats mot att identifiera effekten förBoliden avseende de förändringar somgjorts i normgivningen jämfört med destandards på vilka Redovisningsrådetbaserat sina rekommendationer. Dess-utom har Boliden kartlagt effekterna avtillämpning av de nya standards somutfärdats (IFRS 1-5). De standards somär tillämpliga för Boliden överensstäm-mer relativt väl med de tidigare tillämpa-de rekommendationerna från Redovis-ningsrådet, varför effekterna är begränsa-de till i huvudsak nya standards.

Frivilliga undantag

Vid övergången till IFRS tillämparBoliden IFRS 1 (First-time adoption ofInternational Financial Reporting Stand-ards). IFRS 1 kräver som regel att destandards som gäller vid övergångstid-punkten till IFRS tillämpas retroaktivtvid fastställande av öppningsbalansenden 1 januari 2004 enligt IFRS. IFRS 1tillåter emellertid vissa undantag frånden retroaktiva tillämpningen ochBoliden har valt att tillämpa följande:– Endast företagsförvärv och samgåen-

den genomförda från och med över-gångstidpunkten den 1 januari 2004omräknas i enlighet med IFRS 3. Dekrav IFRS 1 ställer avseende omräk-ning i vissa avseenden av förvärv föredenna tidpunkt bedöms inte påverkaeget kapital vid övergången för Boliden.

– Boliden har valt att tillämpa IAS 19från övergångsdatum 1 januari, 2004vilket bland annat innebär att aktuari-ella vinster och förluster som uppståttföre detta datum redovisas mot ingå-ende eget kapital.

– Uppskrivningar av anläggningstill-

gångar är inte tillåtet enligt IFRS ominte möjligheten att löpande omvärde-ra anläggningstillgångarna tillämpas(“revaluation method”). IFRS 1 tillåterdock att uppskrivningar gjorda föreövergångstidpunkten fortsatt kananses utgöra anskaffningsvärde vid dentidpunkt då uppskrivningen gjordes.Boliden har valt att tillämpa dennaundantagsregel, bland annat mot bak-grund av den uppskrivning av Rönn-skärsverken som gjordes 2001 om 2 066 Mkr efter beaktande av upp-skjuten skatteeffekt. För att tillämpaundantagsregeln krävs också att detvärde till vilken uppskrivningen gjor-des var jämförbart med marknadsvär-det för tillgången i fråga.

– Ackumulerade omräkningsdifferenservid omräkning av utländska dotter-företag nollställs vid övergångstid-punkten.

– Aktierelaterade ersättningar kommeratt redovisas i enlighet med IFRS 2 förde aktierelaterade ersättningar somtilldelats efter den 7 november 2002och inte intjänats per den 1 januari2005. Boliden har valt att inte till-lämpa IFRS 2 retroaktivt före dettadatum.

Följande rekommendationer har påver-kan på Bolidens rapportering.

1. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Enligt IAS 38 ska immateriella tillgångarklassificeras som tillgångar med bestäm-bar nyttjandeperiod eller tillgångar medobestämbar nyttjandeperiod. Goodwillhar enligt Bolidens nuvarande principerskrivits av under maximalt 20 år. EnligtIFRS 3 ska goodwill anses vara en till-gång med obestämbar livslängd och intelängre skrivas av. Nedskrivningstester skaistället genomföras så snart det finns indi-kationer att nedskrivningsbehov förelig-

Övergång till International Financial ReportingStandards (IFRS) från 2005

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R 67

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 67

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R68

KONCERNEN – 2004

Resultaträkningar2004 2004Enligt Korr Enligt

Sw GAAP för IFRS IFRS

Nettoomsättning 17 928 – 17 928

Kostnad för sålda varor -15 563 165 -15 398

Bruttoresultat 2 365 165 2 530

Försäljningskostnader -333 – -333

Administrationskostnader -396 – -396

Forsknings- och utvecklingskostnader -169 – -169

Övriga rörelseintäkter och -kostnader 328 – 328

Resultatandelar i intressebolag 85 – 85

Förlust vid avyttring av verksamhet -214 – -214

Rörelseresultat 1 666 165 1 831

Finansiella intäkter och kostnader -466 – -466

Resultat efter finansiella poster 1 200 165 1 365

Skatter -145 – -145

Periodens resultat 1 055 165 1 220

Resultat per aktie, SEK 4,31 4,98

Resultat per aktie efter

utspädning, SEK 4,30 4,97

Eget kapital per aktie, SEK 30,96 31,51

Antal aktier 289 387 169 289 387 169Genomsnittligt antal aktier 244 944 346 244 944 346Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 245 401 540 245 401 540

Övriga nyckeltal

Avkastning på sysselsatt kapital % 11,1 11,9

Avkastning på eget kapital % 13,8 16,1

Soliditet % 44,8 45,2

Nettoskuld/Eget kapital % 74 71

Avskrivningar, Mkr 1 311 1 146

Investeringar, Mkr 1 536 1 536

Sysselsatt kapital, Mkr 15 197 15 393

Nettoskuld, Mkr 6 656 6 468

ger och dessutom minst en gång per år.Övergångsreglerna i IFRS 1 kräver dess-utom att ett nedskrivningstest görs vidövergångstidpunkten 1 januari 2004.Boliden har genomfört nedskrivningstes-ter vilka visar att inget nedskrivningsbe-hov föreligger varken vid övergångstid-punkten 1 januari 2004 eller vid utgång-en av räkenskapsåret 31 december 2004.

Då IFRS tillämpas från 1 januari 2004har de planenliga avskrivningar somgjordes under 2004 återlagts vilket ökatresultatet och eget kapital vid årets ut-gång med 165 Mkr.

2. FINANSIELLA INSTRUMENT

Enligt den av EU godkända versionen avIAS 39 ska finansiella instrument initialt

värderas till verkligt värde, och löpandetill verkligt värde eller upplupet anskaff-ningsvärde beroende på kategorisering.Under IAS 39 ska samtliga finansielladerivatinstrument löpande redovisas tillmarknadsvärde.

Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument, som enligt IAS 39kvalificerar för säkring av framtida kassa-

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 68

KONCERNEN – 2004

Balansräkningar2004 2004Enligt Korr Enligt

Sw GAAP för IFRS IFRS

Immateriella anläggningstillgångar 2 756 159 2 915

Materiella anläggningstillgångar 11 587 – 11 587

Uppskjuten skatt 475 – 475

Räntebärande tillgångar 203 – 203

Övriga finansiella anläggningstillgångar 47 – 47

Varulager 2 679 – 2 679

Räntebärande kortfristiga fordringar 66 – 66

Övriga fordringar 1 330 – 1 330

Likvida medel 874 – 874

Summa tillgångar 20 017 159 20 176

Eget kapital 8 959 159 9 118

Avsättningar för pensioner 475 – 475

Avsättningar för uppskjuten skatt 205 – 205

Övriga avsättningar 849 – 849

Räntebärande långfristiga skulder 6 623 – 6 623

Övriga långfristiga skulder 2 – 2

Räntebärande kortfristiga skulder 514 – 514

Övriga kortfristiga skulder 2 390 – 2 390

Summa skulder och eget kapital 20 017 159 20 176

Specifikation till förändring av eget kapital

Ingående balans 6 100 -115 5 985

Effekt vid byte av redovisningsprincip, netto efter skatt

IAS 19, Ersättningar till anställda -115 115 –

Nyemission 2 283 – 2 283

Periodens resultat 1 055 165 1 220

Förtidsinlösta terminskontrakt, efter skatteeffekt -341 – -341

Omräkningsdifferenser -23 -6 -29

Utgående balans 8 959 159 9 118

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R 69

flöde eller nettoinvestering i utlandsverk-samhet, redovisas mot eget kapital framtill dess att underliggande flöden reflek-teras i resultaträkningen.

Boliden tillämpar säkringsredovisningför finansiella derivat som är upptagna isyfte att säkra andel av prognostiseradevaluta-, metall- och ränteflöden. Vid in-gången av 2005 var marknadsvärdet av

dessa derivat -3 Mkr efter uppskjutenskatt och har redovisats mot eget kapital.

Förändringar i marknadsvärdet förövriga finansiella derivatinstrument redo-visas löpande mot resultaträkningen.

Vid ingången av 2005 var skillnadenmellan marknadsvärdet och bokförtvärde på övriga aktieinnehav 8 Mkrefter uppskjuten skatt. Effekten redo-

visas direkt mot eget kapital.Värden av inbäddade derivat i gällan-

de avtal är ej materiella.Jämförelsetalen för 2004 omräknas

inte i enlighet med IAS 39, utan över-gångseffekterna redovisas som en juste-ring av ingående balans 2005.

35469_48_69 06-04-06 16.58 Sida 69

N O T E R70

NoterSamtliga belopp i Mkr om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

NOT 1 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADERModerbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i dotterföretag.

MEDELANTALET ANSTÄLLDA

2005 varav kvinnor varav män 2004 varav kvinnor varav män

DotterföretagSverige 2 262 301 1 961 2 243 297 1 946

Finland 1 166 160 1 006 1 180 153 1 027

Norge 391 59 332 366 48 318

Irland 683 33 650 661 29 632

Övriga 28 10 18 29 9 20

Totalt i dotterföretag/koncernen 4 530 563 3 967 4 479 536 3 943

ANDEL KVINNOR I FÖRETAGSLEDNINGEN

2005 2004

Styrelsen 25% 25%Övriga ledande befattningshavare 12,5% 12,5%

LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND

OCH MELLAN STYRELSELEDAMÖTER MED FLERA OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA

2005 2004

Styrelse Övriga Styrelse Övrigaoch VD anställda och VD anställda

Dotterföretag i Sverige 15 803 8 732Dotterföretag utomlands

Finland 2 396 2 383

Norge 2 156 1 150

Irland 5 327 3 295

Övriga – 18 – 15

KONCERNEN TOTALT 24 1 700 14 1 575

PersonaloptionsprogramUnder 1997 infördes en personaloptions-plan i Boliden Limited (Stock Option Plan ofBoliden Limited). Vederlagsfria tilldelningarav icke överlåtbara personaloptioner baseratpå denna plan har skett till nyckelpersonerunder 1997-2001. Inga personaloptionerhar därefter utfärdats. Från att ursprungli-gen berättiga till förvärv av aktier i BolidenLimited gav personaloptionerna sedermerarätt till förvärv av aktier i Boliden AB, var-med 2 000 personaloptioner berättigade till123 aktier (1 personaloption = 0,0615aktie). Omräkning av antalet aktier per per-sonaloption har vidtagits under 2004 medanledning av genomförd företrädesemissionför aktieägarna. Som framgår av nedanstå-ende sammanställning är det endast perso-

naloptioner tilldelade under 2001 som harhaft ett lösenpris som understiger rådandeaktiekurs. Samtliga dessa personaloptionerhar innehafts av VD som har valt att påkallahela innehavet i december 2005. I enlighetmed optionsvillkoren beslutades att göra detmöjligt för VD att välja kontantavräkning avpersonaloptionerna istället för aktieleverans.Kontantavräkningen av VD:s personaloptio-ner uppgick till 5 630 940 kronor, vilketmed tillägg för sociala avgifter har redovi-sats som en personalkostnad. VD har förmerparten av nettovederlaget förvärvat 25 000 aktier i Boliden AB. Kontantav-räkningsbeloppet motsvarade skillnadenmellan aktiekursen den 29 december 2005och lösenpriset omräknat till svenska kronorsamma dag. Övriga personaloptionsinneha-

vare har under 2005 avstått från sina per-sonaloptioner. Vid årets slut fanns det följ-aktligen inga utestående personaloptioner.

Bolaget har under 2001 emitterat konver-tibla skuldebrev, vilka bland annat skulleanvändas för att fullgöra åtaganden medanledning av utgivna personaloptioner ochutgöra en säkring mot eventuell framtidakassaflödespåverkan av sociala avgifter.Dessa konvertibla skuldebrev var vid åretsslut ännu utestående. Dock är det endastde konvertibla skuldebrev som emitteradesmed anledning av VD:s personaloptionersom eventuellt kommer att tas i anspråk, vil-ket kan medföra en utspädning av det totalaantalet aktier och röster i bolaget med maxi-malt 0,08 procent.

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

2005 2004

Löner och Sociala Löner och Socialaersättningar kostnader ersättningar kostnader

Dotterföretag 1 724 649 1 589 598

(varav pensionskostnad) (321) (296)Koncernen totalt 1 724 649 1 589 598(varav pensionskostnad) (321) ( 296)

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 70

N O T E R 71

Tilldelning 1999 2000 2001Förfallodag 2009-03-10 2010-04-05 2011-09-30

Lösenpris/aktie (CAD) 22,28 39,19 4,88

Intjänandeperiod 2000-2002 2001-2003 2002-2004

Utestående 2005-01-01 150 000 275 000 3 000 000

Utnyttjat 2005 – – 3 000 000

Förfallit 2005 150 000 275 000 –

Utestående 2005-12-31 – – –

Antal aktier utestående

optioner berättigar till – – –

Ersättningar till styrelsen och ledandebefattningshavarePrinciperTill styrelsens ordförande och ledamöterutgår arvode enligt bolagsstämmans beslut.Något särskilt arvode utgår ej för kommitté-arbete. Arbetstagarrepresentanter erhållerej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören ochledande befattningshavare utgörs av grund-lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samtpension. Med ledande befattningshavareavses de åtta personer som tillsammansmed verkställande direktören utgör koncern-ledning.

Fördelningen mellan grundlön och rörligersättning ska stå i proportion till befatt-ningshavarens ansvar och befogenhet. Förverkställande direktören är den rörligaersättningen maximerad till 50 procent avgrundlönen. För andra ledande befattnings-havare är den rörliga ersättningen maxime-rad till 30-40 procent av grundlönen.

Ersättningar och övriga förmåner under åretTill styrelseordföranden till och med den 21oktober 2005, har under året utbetalatsarvode med totalt 625 000 kronor. Till sty-relseordföranden från och med den 21 okto-ber 2005, har 312 500 kronor utbetalatsavseende tiden 21 oktober 2005 till ochmed 4 maj 2006.

Till övriga styrelseledamöter, som inte äranställda i koncernen, har arvode utgått med250 000 kronor till ledamöter från ordinariestämma och till ledamöter från den 21 okto-ber 2005 med 125 000 kronor för tiden 21oktober 2005 till och med 4 maj 2006.

Verkställande direktören i Boliden AB harunder året uppburit lön, rörlig ersättningoch andra förmåner med sammanlagt 9 406 320 kronor. Av kompensationenutgör grundlön 4 800 000 kronor, rörlig

ersättning 1 800 000 kronor, pensionsför-mån 2 739 328 kronor och övriga förmå-ner 66 992 kronor. Som framgår underpersonaloptionsprogram har VD även underåret erhållit kontantavräkning avseende per-sonaloptioner.

Till övriga personer i koncernledningen (åtta personer) har lön, rörlig ersättning ochandra förmåner utgått med sammanlagt 18 814 717 kronor. Av kompensationenutgör grundlön 12 457 920 kronor, rörligersättning 3 147 510 kronor, pensionsför-mån 2 561 088 kronor och övriga förmå-ner 648 199 kronor.

Rörlig ersättning avser för verksamhets-året 2005 kostnadsförd rörlig ersättning,vilken utbetalas under 2006. Övriga förmå-ner avser i huvudsak bilförmån.

Rörlig ersättningFör verkställande direktören baserades rörligersättning för 2005 på koncernens resultatavseende EBITDA, produktion, skuldsättnings-grad och strategisk utveckling. Beloppet för2005 motsvarade 37,5 procent av grundlö-nen.

För övriga personer i koncernledningenbaserades rörlig ersättning för 2005 till80 procent på ovanstående koncernmål och20 procent på det egna ansvarsområdet ochindividuella mål. Beloppet för övriga personer ikoncernledningen 2005 motsvarade 22,2-30procent av grundlönen.

PensionerVerkställande direktören har enligt avtal rättatt gå i pension från 60 års ålder. Härvidutgår pension med 70 procent av grund-lönen fram till 65 års ålder. Från 65 årsålder är ålderspensionen cirka 65 procentav grundlönen upp till 30 inkomstbelopp och32,5 procent av lönen därutöver. Efterlev-andepensionen uppgår till cirka 50 procentav ålderspensionen.

För övriga personer i koncernledningenvarierar pensionsåldern mellan 60 och 65år. I förekommande fall utgår pensionen mel-lan 60 och 65 år med 70 procent av grund-lön fram till 65 års ålder, då normal ålders-pension utgår.

AvgångsvederlagVid uppsägning gäller tre månaders uppsäg-ningstid från verkställande direktörens sidaoch sex månader från bolagets sida. Viduppsägning från bolagets sida utgår, utöveruppsägningstid, ett avgångsvederlag motsva-rande 18 månadslöner. Andra inkomsteravräknas mot avgångsvederlaget. Vid upp-sägning från verkställande direktörens sidautgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre månader. Vid uppsägning från bolagets sida är upp-sägningstiden sex månader. Härutöver utgårett avgångsvederlag varierande mellan 12och 18 månadslöner. Andra inkomsteravräknas mot avgångsvederlaget Vid upp-sägning från övriga personer i koncernled-ningen utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocessSe Bolagsstyrningsrapport 2005, Ersätt-ningsutskott, sidorna 96-97.

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 71

N O T E R72

NOT 5 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

2005 2004

Upplösning reserv för

avyttrad verksamhet – 86

Avsättning för böter relaterad

till kopparkartellen – -300

Övrigt -12 –

-12 -214

I september 2004 bötfällde EU-kommissionen Bolidens avyttradedotterbolag Boliden Cuivre et Zinc SA och dess moderbolagBoliden Fabrication AB för att ha bedrivit kartellverksamhetrörande sanitära kopparrör på den europeiska marknaden underperioden 1988-2001. Bötesbeloppet uppgår till 32,6 miljonereuro (cirka 300 Mkr) och har reserverats fullt ut. Boliden haröverklagat beslutet avseende storleken på bötesbeloppet.Boliden har åtagit sig att ersätta Outokumpu för alla de kravsom uppkommer och kan relateras till den period som löptefram till överlåtandet av bolagen till Outokumpu.

Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta,efter individuell prövning. Årets nedskrivningar av kundfordringaruppgår till ej betydande belopp.

NOT 6 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

2005 2004

Ränteintäkter, övriga 14 32

Kursdifferenser 9 2

Övrigt 3 1

26 35

NOT 3 VÄSENTLIGA KOSTNADSSLAG

2005 2004

Råmaterialkostnader inkl

lagerförändringar -9 201 -8 485

Personalkostnader -2 447 -2 233

Övriga externa kostnader -4 600 -4 432

Avskrivningar enligt plan -1 234 -1 146

-17 482 -16 296

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster somingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-,administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

NOT 7 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

2005 2004

Räntekostnader, övriga -250 -385

Kursdifferenser -11 -5

Övrigt -22 -111

-283 -501

Räntekostnaderna har påverkats positivt till följd av lägre skuld-sättning, bättre lånevillkor och lägre räntenivåer. Kostnader isamband med refinansieringen under 2004 (huvudsakligen hän-förbara till gamla lån) påverkade finansnettot 2004 negativt med73 Mkr.

NOT 2 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

2005 2004

Deloitte AB

Revisionsuppdrag 6 4

Andra uppdrag 1 4

Price Waterhouse Coopers

Revisionsuppdrag 0 2

Andra uppdrag 0 1

7 11

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning ochbokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens för-valtning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bola-gets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde somföranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomfö-randet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

NOT 4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

2005 2004

Resultat försäljning av mark Irland 24 175

Ersättning för slamleveranser 23 32

Resultat försäljning av

Boliden Westmin Canada Ltd – 19

Övrigt 66 102

113 328

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 72

N O T E R 73

NOT 8 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARPatent, licenser och Summa immateriellaliknande rättigheter Goodwill anläggningstillgångar

Anskaffningsvärden

Vid årets början 35 2 885 2 920

Investeringar 2 – 2

Avyttringar och utrangeringar – – –

Årets omräkningsdifferenser 3 274 277

Vid årets utgång 40 3 159 3 199

Avskrivningar enligt plan

Vid årets början -5 – -5

Årets avskrivningar -5 – -5

Avyttringar och utrangeringar – – –

Årets omräkningsdifferenser – – –

Vid årets utgång -10 – -10

Planenligt restvärde 30 3 159 3 189Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet

2005 5 – 5

2004 5 – 5

Den goodwillpost som företaget innehar är i huvudsak hänförlig till förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003.Koncernens goodwill är fördelad på koncernens Produktsegment Koppar och Zink.

Enligt IFRS 3 ska goodwill anses vara en tillgång med obestämbar livslängd och inte längre skrivas av. Nedskrivningstester ska iställetgenomföras så snart det finns indikationer att nedskrivningsbehov föreligger och dessutom minst en gång per år.

Nedskrivningstesten utgår från koncernens årliga budget och strategiplanearbete, som baseras på bedömd livslängd för varje verksamhet.Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriserna är ett

förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. Planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

Koppar 100 USc/lb

Zink 57 USc/lb

Bly 29 USc/lb

Guld 400 USD/oz

Silver 5,5 USD/oz

Som diskonteringsränta används aktuell vägd kapitalkostnad, 8 procent. De diskonterade kassaflödena jämförs med bokfört värde.Genomförda nedskrivningstester visar att inget nedskrivningsbehov föreligger vid utgången av räkenskapsåret 31 december 2005.

NOT 9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader Tillredning Maskiner o andra Inventarier Påg nyanl o. Summa materiellaoch mark tekn anläggn verktyg install. förskott anl tillg anl tillgångar

Anskaffningsvärden

Vid årets början 4 700 2 175 16 059 1 088 207 24 229

Investeringar 44 541 643 45 62 1 335

Avyttringar och utrangeringar -55 – -156 -7 – -218

Omklassificeringar 60 3 42 59 -145 19

Årets omräkningsdifferenser 144 36 402 84 12 678

Vid årets utgång 4 893 2 755 16 990 1 269 136 26 043

Avskrivningar enligt plan

Vid årets början -1 987 -829 -8 876 -950 – -12 642

Årets avskrivningar -174 -129 -886 -40 – -1 229

Avyttringar och utrangeringar 5 42 97 8 – 152

Omklassificeringar -15 – -3 -1 – -19

Årets omräkningsdifferenser -60 -3 -254 -73 – -390

Vid årets utgång -2 231 -919 -9 922 -1 056 – -14 128

Planenligt restvärde 2 662 1 836 7 068 213 136 11 915Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet

2005 174 129 886 40 – 1 229

2004 169 132 813 27 – 1 141

Det sammanlagda taxeringsvärdet för koncernens svenska fastigheter uppgår till 1 425 (1 415) Mkr varav för byggnader 1 301 (1 302) Mkr.Maskiner som innehas under finansiella leasingavtal ingår med 92 (92) Mkr i anskaffningsvärde och 20 (14) Mkr i ackumulerade avskrivningar.

Under kort- respektive långfristiga skulder i koncernen har beaktats framtida betalningar avseende finansiell leasing.Balanserade räntekostnader avseende Rönnskärs utbyggnad ingår i planenligt restvärde för maskiner med 64 (68) Mkr, och med en räntesats

USD/SEK 8,50

USD/NDK 7,59

EUR/USD 1,00

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 73

N O T E R74

NOT 9 FORTSÄTTNING

om 6,8 procent. Balanserade räntekostnader avseende Oddas utbyggnad ingår i planenligt restvärde för maskiner med 16 (16) Mkr, och med enräntesats om 4,04 procent.

Under perioden har inga räntekostnader aktiverats.Nedskrivningstest genomförs på materiella anläggningstillgångar i varje enhet. Förutsättningar och antaganden har varit desamma som för

immateriella anläggningstillgångar enligt beskrivning i not 8.Den genomförda nedskrivningstesten visar att inget nedskrivningsbehov föreligger vid utgången av räkenskapsåret 31 december 2005.

NOT 10 LEASINGAVGIFTER AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

2005 2004

KoncernenTillgångar som innehas via operationella leasingavtalRäkenskapsåret betalda leasingavgifter 60 55

Avtalade framtida leasingavgifter

Med förfallotidpunkt inom ett år 42 57

Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år 50 72

Med förfallotidpunkt senare än fem år 5 9

NOT 11 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

SPECIFIKATION AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Dotterföretag / Org nr / Säte Aktier/andelar Andel i % Bokfört värde

Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada 85 811 638 100,0 186

Boliden de Mexico SA de CV, Mexico –

Compania Minera Boliden SA de CV, Mexico –

Boliden Power Ltd, Kanada –

Ontario Inc, Canada –

Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna –

Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien –

Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå 1 650 000 100,0 3 911

Boliden Rönnskär AB, 556047-1947, Skellefteå –

Bolidens Gruvaktiebolag, 556039-7936, Skellefteå –

Aitiks Gruvaktiebolag, 556049-4378, Skellefteå –

Garpenbergs Gruvaktiebolag, 556010-6261, Hedemora –

Mineral Holding Finland OY, 1749578-3, Finland –

Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå –

Boliden Harjavalta OY, 1591739-9, Harjavalta, Finland –

Nickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge –

Boliden Kokkola OY, 455.720, Kokkola, Finland –

Boliden Zinc Commercial BV, 24191971, Rotterdam, Nederländerna –

Boliden Commercial AB, 556158-2205, Skellefteå –

Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland –

Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland –

APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland –

Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland –

Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland –

Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland –

Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada –

Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland –

Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Norge –

Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge –

Hardanger Byggeselskap A/S, 930238821, Odda, Norge –

Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona –

Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark –

Boliden Bergsöe OY, 411.259, Vantaa, Finland –

Gibraltar Mines Finance Ltd, Nevada 13838-96, USA –

Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå –

Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike –

Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse –

4 097

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 74

N O T E R 75

NOT 12 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

2005 2004

Bokfört värde vid årets början 38 83

Köpeskilling vid avyttring – -130

Resultat från avyttring – 68

Årets andel i intresseföretags resultat 9 17

Omräkningsdifferenser 2 –

Bokfört värde vid årets slut 49 38

KapitalandelensOrg nr Säte Antal andelar Andelar i % värde i koncernen

Indirekt ägdaProffspoolen i Skellefteå AB 556545-4344 Skellefteå 4 000 33% 2

Tysselfaldene A/S 916958900 Tyssedal, Norge 20 937 40% 47

49

NOT 14 SKATTER

Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) 2005 2004

Periodens skattekostnad -187 -148

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 6 1

-181 -147

Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -181 62

Uppskjuten skatt till följd av förändring av skattesats – 24

Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag 45 222

Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat

skattevärde i underskottsavdrag -449 -306

-585 2

Totalt redovisad skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) -766 -145

Avstämning av effektiv skatt

Redovisat resultat före skatt 2 812 1 365

Skatt enligt gällande skattesats -770 -346

Ändrad skattesats i Finland – 24

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -4 -108

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 8 63

Skatteeffekt av underskottsavdrag, netto – 222

Totalt redovisad skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) -766 -145

Skattekostnader utgör 27,3 procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2005, 27,4 procent ärberäknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

NOT 13 ANDRA AKTIER OCH ANDELAR

I februari 2005 avyttrade Boliden samtliga aktier i Lundin Mining Corporation. Försäljningslikviden uppgick till 147 Mkr. Boliden gjorde genom för-säljningen en reavinst på 20 Mkr.

Under oktober såldes samtliga aktier i Breakwater Resources Ltd. Försäljningspriset uppgick till CAD 0,38 per aktie, motsvarande en försälj-ningslikvid om cirka CAD 6,8 miljoner (cirka 46 Mkr).

Resultaten från försäljning av andra aktier och andelar redovisas bland finansiella poster.Kvarstående innehav av andra aktier och andelar består av ett flertal mindre innehav, till ett sammanlagt bokfört värde om 18 Mkr.

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 75

N O T E R76

NOT 14 FORTSÄTTNING

UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN/SKATTESKULD

Den i balansräkningen redovisade fordran och avsättningen för uppskjuten skatt hänför sig till följande tillgångar och skulder.

2005 2004

Uppskjuten Uppskjuten Uppskjuten Uppskjutenskattefordran skatteskuld Netto skattefordran skatteskuld Netto

Immateriella tillgångar – -2 -2 – -2 -2

Byggnader och mark1) 44 -197 -153 – -448 -448

Maskiner och inventarier1) 27 -940 -913 34 -745 -711

Tillredningar1) – -121 -121 – – –

Förtidsinlöst hedge – – – – -44 -44

Övriga materiella anläggningstillgångar – – – – -6 -6

Finansiella anläggningstillgångar – – – – -3 -3

Lager – -125 -125 4 -13 -9

Kortfristiga fordringar – -1 -1 – -1 -1

Långfristiga skulder 180 – 180 116 – 116

Kortfristiga skulder 324 -3 321 – -3 -3

Underskottsavdrag 977 – 977 1 381 – 1 381

Summa 1 552 -1 389 163 1 535 -1 265 270

Kvittning inom bolag -1 148 1 148 – -1 060 1 060 –

Totalt uppskjutenskattefordran/skatteskuld 404 -241 163 475 -205 270

1) Uppskjuten skatteskuld har under 2005 omfördelats mellan anläggningsslagen byggnader och mark, maskiner och inventarier, samt tillredningar.

FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH UNDERSKOTTSAVDRAG

Redovisat RedovisatKoncernen 2005 Belopp vid över över Omräknings- Belopp vid

årets ingång resultaträkningen eget kapital differens årets utgång

Immateriella tillgångar -2 – – – -2

Byggnader och mark -448 289 – 6 -153

Maskiner och inventarier -711 -230 – 28 -913

Tillredningar – -115 – -6 -121

Förtidsinlöst hedge -44 – 44 – –

Övriga materiella anläggningstillgångar -6 6 – – –

Finansiella anläggningstillgångar -3 3 – – –

Lager -9 -118 – 2 -125

Kortfristiga fordringar -1 – – – -1

Långfristiga skulder 116 -55 113 6 180

Kortfristiga skulder -3 19 305 – 321

Underskottsavdrag 1 381 -384 – -20 977

Summa 270 -585 462 16 163

Redovisat RedovisatKoncernen 2004 Belopp vid över över Belopp vid

årets ingång resultaträkningen eget kapital årets utgång

Immateriella tillgångar -1 -1 – -2

Byggnader och mark -431 -21 4 -448

Maskiner och inventarier -786 71 4 -711

Förtidsinlöst hedge -164 – 120 -44

Öppna metall- och valutapositioner -26 – 26 –

Övriga materiella anläggningstillgångar – -6 – -6

Finansiella anläggningstillgångar -5 2 – -3

Lager -5 -4 – -9

Kortfristiga fordringar -4 52 -49 -1

Övriga avsättningar 60 8 48 116

Långfristiga skulder – -1 1 –

Kortfristiga skulder 5 -14 6 -3

Underskottsavdrag 1 475 -84 -10 1 381

Summa 118 2 150 270

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 76

N O T E R 77

UnderskottsavdragUppskjutna skattefordringar avseende under-skottsavdrag i Sverige och Norge har beak-tats fullt ut då bolaget gjort bedömningenatt Boliden sannolikt kommer att kunna gene-rera tillräcklig beskattningsbar inkomst iframtiden för att utnyttja dessa underskotts-avdrag. Outnyttjade underskottsavdrag förvilka uppskjuten skattefordran ej redovisatsuppgick den 31 december 2005 till 40 Mkr i Kanada och 411 Mkr på Irland.

ÖvrigtDotterbolaget Boliden Treasury var under2002 föremål för taxeringsrevision avseende

inkomstår 1998 till 2000. Bolaget över-klagade Skatteverkets beslut, som innebarifrågasättande av underskottsavdrag medsammanlagt 2 043 Mkr samt skattetilläggpå 29 Mkr, till Länsrätten. Länsrätten komtill samma slutsats som Skatteverket varförbolaget överklagat beslutet till Kammar-rätten. Bolaget har medgivits anstånd medbetalning av avgifter föranledda av beslutet.Inga reserveringar har gjorts med anledningav beslutet. Ifrågasatt underskottsavdrag harej värderats och ingår således inte i sam-manställningen ovan.

Den norska skattemyndigheten har ställtfrågor med anledning av ett mellan Boliden

Odda AS och Boliden Zink Commercial BVingånget omarbetningsavtal avseende zink.Skriftväxling mellan Boliden Odda AS och dennorska skattemyndigheten indikerar att skatte-myndigheten anser sig ha skäl att anta attavtalet inte är ingånget på marknadsmässigavillkor. Bolaget bedömer utsikterna att kunnavisa att avtalet är ingånget på marknadsmäs-siga villkor som goda. Då skattemyndighetensutredning inte är avslutad och inget krav påändring/åtgärd framställts är det för närva-rande inte möjligt att bedöma om frågankommer att bli föremål för tvist.

NOT 15 VARULAGER

2005 2004

Råvaror och förnödenheter 1 787 1 044

Varor under tillverkning 1 677 1 209

Färdiga varor och handelsvaror 520 353

Förskott till leverantörer – 73

3 984 2 679

NOT 16 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

2005 2004

Förutbetalda optionspremier 98 –

Orealiserade resultat från valuta- och metallprissäkringar 163 –

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 66 160

Momsfordran 321 178

Övriga kortfristiga fordringar 74 139

722 477

NOT 14 FORTSÄTTNING

NOT 17 EGET KAPITAL

2005 2004

Antal aktier Kronor Antal aktier KronorIngående balans 289 387 169 578 774 338 168 258 113 336 516 226

Nyemission mars 2004 – – 84 129 056 168 258 112

Nyemission december 2004 – – 37 000 000 74 000 000

Utgående balans 289 387 169 578 774 338 289 387 169 578 774 338

Eget kapital, Mkr 2005 2004Aktiekapital 579 579

Andra reserver 7 274 8 160

Balanserat resultat, inklusive årets resultat 2 436 379

Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 10 289 9 118

Eget kapital per aktie, SEK 35,55 31,51

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 77

N O T E R78

Bolidens styrelse kommer per 2006-05-04föreslå Årsstämman att utdelning utgår medtvå kronor per aktie, totalt 578 774 338kronor. Bolidens utdelningspolicy innebär attcirka 1/3 av resultatet efter skatt ska ut-delas över en konjunkturcykel.

Under 2001 emitterades fem konvertiblaskuldebrev med nominellt belopp om totalt18 585,15 kronor. De konvertibla skulde-breven emitterades för att säkerställa full-görande av Boliden AB:s förpliktelser gent-

emot innehavare av Boliden Ltd utställda per-sonaloptioner och warrants samt täcka even-tuella sociala avgifter för personaloptionerna.Warrants och ett konvertibelt skuldebrev omnominellt 2 500 kronor har förfallit under2005 utan att konvertering har skett. Ute-stående konvertibla skuldebrev kan maximaltkonverteras till 395 694 aktier i Boliden AB(med beaktande av omräkning som vidtagitstill följd av nyemission av aktier i bolagetunder 2004 med företrädesrätt för aktie-

ägarna) motsvarande en maximal utspädningav det totala antalet aktier och röster i bola-get om 0,14 procent. Som framgått ovan inot 1 är det endast personaloptioner hänför-liga till lån 2001/2012 som har utnyttjatsvarvid övriga personaloptioner har förfallitunder året. Det är därmed i praktiken en-dast lån 2001/2012 som kan bli aktuellt förkonvertering medförande en maximal utspäd-ning om 0,08 procent.

NOT 17 FORTSÄTTNING

NOT 18 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER

Boliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Irland. I Sverige täcks pensionsförpliktelsernagenom det svenska PRI/FPG-systemet och genom försäkringsbolag. Pensionsuppläggen utanför Sverige har gjorts i överensstämmelse medlokala förhållanden och är en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med nationella pensioner. Avsättning förpensionsåtaganden redovisas i enlighet med IAS 19 Employee benefits.

Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal) 2005 2004Diskonteringsränta, procent 4,8 5,3

Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, procent 5,8 6,6

Framtida löneökningar, procent 2,7 2,7

Framtida ökningar av pensioner, procent 1,8 2,0

Antagande om kvarstående år i arbete för anställda, genomsnitt år 15,8 16,1

Avsättningar för pensioner 2005 2004Förpliktelser enligt PRI/FPG 26 11

Förpliktelser för underjordsarbetare i Sverige 207 197

Förpliktelser i Norge 73 77

Förpliktelser på Irland 188 180

Övriga förpliktelser 9 10

503 475

Avstämning av värde enligt balansräkning 2005 2004Bokfört värde vid årets början 475 224

Byte av redovisningsprincip – 160

Omklassificering – 49

Förvärv av bolag – 43

Omräkningsdifferens 16 -2

Redovisat över resultaträkningen 67 47

Betalningar -55 -46

Bokfört värde vid årets slut 503 475

Specifikation av avsättningar för pensioner 2005 2004Nuvärde av fonderade förpliktelser 1 710 1 407

Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade 320 283

Marknadsvärdering av förvaltningstillgångar -1 418 -1 155

Orealiserade aktuariella resultat -109 -60

503 475

Specifikation av kostnader 2005 2004Förmåner intjänade under perioden 60 60

Ränta på förpliktelsen 88 80

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar -81 -76

Aktuariella vinster/förluster 0 0

Summa kostnad för förmånsbestämda planer 67 64Kostnad för avgiftsbestämda planer 254 232

321 296Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar 161 81

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 78

N O T E R 79

NOT 19 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

2005 2004

Avsättning för omstruktureringsåtgärder 10 19

Efterbehandlingskostnader 527 363

Avsättning för böter relaterad till kopparkartellen (se not 5) 297 297

Förpliktelse för avyttrad verksamhet 50 50

Övrigt 73 120

957 849

Varav:

Långfristigt 919 825

Kortfristigt 38 24

957 849

Efterbehandlings-Koncernen 2005 kostnader Kopparkartellen Övrigt Totalt

Bokfört värde vid årets början 363 297 189 849

Omräkningsdifferens 24 – – 24

Nya avsättningar – – 2 2

Tillägg till befintliga avsättningar 121 – 11 132

Återföring av befintliga avsättningar – – -14 -14

Omklassificeringar 50 – -50 0

Betalningar -31 – -5 -36

Bokfört värde vid årets slut 527 297 133 957

Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:2006 35 – 3 38

2007 30 297 3 330

2008 och 2009 60 – 8 68

2010 och därefter 402 – 119 521

527 297 133 957

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningari övrigt. Beräknade efterbehandlingskostnader reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verksamhetsperioden. Successiv efter-behandling eftersträvas, merparten av efterbehandlingsarbetet sker dock efter beslut om nedläggning som med dagens information om till exem-pel mineraltillgångar förväntas ske om cirka 15 år. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungligaplaner. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande.

Efterbehandlings-Koncernen 2004 kostnader Kopparkartellen Övrigt Totalt

Bokfört värde vid årets början 395 – 291 686

Nya avsättningar 104 300 24 428

Tillägg till befintliga avsättningar 22 – 2 24

Återföring av befintliga avsättningar -139 – -120 -259

Betalningar -19 -3 -8 -30

Bokfört värde vid årets slut 363 297 189 849

NOT 20 FINANSIELL RISKHANTERING

Bolidenkoncernen exponeras för ett flertalfinansiella risker som i huvudsak uppkom-mer med anledning av att koncernen ärnettolåntagare samt köper och säljer metal-ler som prissätts i utländsk valuta. Föränd-ringar i metallpriser, smältlöner, valutakur-ser och räntenivåer påverkar koncernensresultat och kassaflöden. Boliden exponerasäven av refinansierings- och likviditetsrisksamt kredit- och motpartsrisk.

Boliden arbetar med en centraliseradfinansfunktion vars huvuduppgift är att han-tera finansiella risker och därvid stödja led-ning och operativa enheter.

Finansfunktionen är ansvarig för att identi-fiera och på ett effektivt sätt begränsa kon-cernens finansiella risker i linje med fast-ställd finanspolicy. Centraliseringen leder tillökad intern riskkontroll och kompetenssamt ekonomiska och administrativa stor-driftsfördelar. Koncernens finanspolicy fast-ställs av styrelsen och reglerar hur definansiella riskerna ska hanteras.

ValutariskBoliden är genom sin internationella verk-samhet exponerad för valutarisk genom attvalutakursförändringar påverkar koncernensresultat- och balansräkning. Koncernensvalutaexponering omfattar både transak-

tionsexponering och omräkningsexponering.

TransaktionsexponeringTransaktionsexponering uppkommer genomatt koncernen huvudsakligen har utgifter isvenska kronor, euro och norska kronor sam-tidigt som intäkterna till största delen ärbaserade på amerikanska dollar. Utvecklingenav den amerikanska dollarkursen har såledesen väsentlig inverkan på koncernens resultat.Enligt finanspolicyn ska bokförda kundfordring-ar och leverantörsskulder av väsentligt värdealltid valutasäkras. Bolaget använder en kom-bination av valutaterminer och valutaoptionerför valutasäkring av kontrakterade och prog-nostiserade valutaflöden.

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 79

N O T E R80

OmräkningsexponeringVid omräkning av de utländska koncernbola-gens nettotillgångar (eget kapital och kon-cernmässigt allokerade övervärden till dot-terbolag i utlandet) till svenska kronor upp-står en omräkningsdifferens vid valutakurs-förändringar, vilken påverkar koncernensegna kapital. Effekten av denna exponeringska enligt finanspolicyn elimineras med hjälpav valutaterminskontrakt och extern upplå-ning i motsvarande utländska valutor.

MetallprisriskLöpande i koncernens verksamhet uppkom-mer metallprisrisk genom att smältverkspro-cessen kräver råvaror i processlager. Riskenbestår i att råvaror prissätts från gruvor vidett tillfälle och prissätts i förädlad form tillkund vid ett annat. Då metallpriserna kanförändras mellan inköps- och försäljningstill-fälle kan prisdifferenser påverka resultatet.Finanspolicyn anger att denna typ av lager-hållningsrisk ska normaliseras, det vill sägavara konstant över tid. Metalltermineranvänds för prissäkring av prognostiseradmetallproduktion och lager.

RänteriskKoncernen är nettolåntagare och exponerasdärför för ränterisk. Ränterisk innebär attförändringar i marknadsräntan påverkarkoncernens resultat och kassaflöden. Hursnabbt en varaktig förändring i räntenivåer-na får genomslag på koncernens finansnetto

beror på upplåningens räntebindningstid.Koncernens låneportfölj har per 31 decem-ber 2005, inklusive utestående ränteswap-par, en genomsnittlig räntebindningstid om2,6 månader. En förändring i marknadsrän-tan med en procentenhet medför en resul-tatpåverkan, vid rörlig ränta, med +/- 55Mkr på årsbasis.

EnergiprisriskerBoliden är genom sin energiintensiva verk-samhet utsatt för risker förknippade medprisförändringar på energi. I den utsträck-ning energiprisrisken inte är säkrad medderivatkontrakt eller direkta leveranskontraktmed prisbindning kommer prisförändringarpå energimarknaden att ha en direkt påver-kan på koncernens resultat.

Refinansieringsrisk och betalningsberedskapMed refinansieringsrisk och betalningsbered-skap avses risken för att Boliden inte kanförlänga befintliga lån eller möta betalnings-förpliktelser som en följd av otillräcklig likvidi-tet. Boliden begränsar refinansieringsriskengenom att ha en god spridning av motparteroch löptid på bruttolåneskulden. Bolidenarbetar aktivt med att skapa en tillfredstäl-lande betalningsberedskap genom outnyttja-de kreditfaciliteter i lämplig omfattning. Vidårsskiftet fanns 3 212 Mkr i outnyttjade bin-dande kreditlöften. Boliden har etablerat enstruktur av cash pools som ger möjlighet

till central överblick av likvidflöden och eneffektiv hantering av koncernens samlade likviditet.

Kredit- och motpartsriskKredit- och motpartsrisk avser risken attmotparten i en transaktion inte kan fullgörasitt åtagande och därmed åsamkar koncer-nen en förlust. För att begränsa motparts-risken accepteras endast motparter medhög kreditvärdighet enligt koncernens finans-policy samt genom att engagemanget permotpart i möjlig mån begränsas.

Boliden exponeras primärt för motparts-risk vid handel med derivatinstrument. Föratt begränsa denna exponering har nett-ningsavtal enligt International Swaps andDerivatives Association (ISDA) tecknats. Perden 31 december 2005 uppgick den totalamotpartsexponeringen i derivatinstrument till-826 Mkr (nettoskuld till banker och metall-mäklare).

Risk Management och försäkringRisk Management-funktionen i Boliden harmålsättningen att minimera den totala kost-naden för koncernens skaderisker. Dettasker dels genom att kontinuerligt utveckladet skadeförebyggande och skadebegränsan-de arbetet i verksamheterna, dels genomatt införa och utveckla koncerngemensam-ma försäkringslösningar.

NOT 21 SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Skulder till kreditinstitut Amorteringsplan enligt avtal

Mkr Valuta Ränta, % Redovisatvärde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 –

Kreditfacilitet A NOK 3,15 2 565 323 478 1764

Kreditfacilitet A EUR 2,79 1 100 478 478 144

Kreditfacilitet B USD 4,97 398 398

Obligationslån SEK 2,71 1 039 1 039

Obligationslån EUR 3,29 378 378

Företagsceritifikat SEK 1,90 756 756

Övriga banklån SEK 1,94 200 200

Finansiell leasing SEK 4,15 55 12 7 4 2 30

Totalt Boliden 6 491 1 446 485 471 480 2 192 1 417

KreditfaciliteterFör att begränsa refinansieringsrisken samtsom likviditetsreserv har Boliden en syndike-rad kreditfacilitet om 740 MEUR (Kredit-facilitet A och B i tabellen ovan). Facilitetenlöper fram till 2010 med avtalad amorte-ringsplan. Enligt lånevillkoren (så kallade LoanCovenants) för faciliteten krävs att Bolidenuppfyller vissa definierade nyckeltal avseendeskuldsättning och räntetäckningsgrad. Ränte-villkoren är uppbyggda så att räntekostnadenföljer den allmänna ränteutvecklingen plus en

räntemarginal som avgörs av Bolidens skuld-sättningsgrad.

Vidare har Boliden bilaterala bekräftadekreditlöften till ett sammanlagt värde av 400Mkr. Dessa var vid årsskiftet ej utnyttjade.

Boliden har givit ut fem obligationslån av-sett för långfristig upplåning (7-8 år) för attuppnå spridning i lånelöptider och finansie-ringskällor.

Bolidens korta upplåning utgörs av ettsvenskt företagscertifikatprogram med ettrambelopp om 1 500 Mkr. Per 31 december

var 756 Mkr utestående. I enlighet med kon-cernens finanspolicy ska vid varje tillfälle out-nyttjade kreditfaciliteter finnas för att kunnatäcka utestående företagscertifikat.

Låneskuldens genomsnittliga avtalade löptiduppgick vid årsskiftet till 5,2 år. Vid årsskiftetuppgick outnyttjade kreditlöften till 3 212 Mkr.

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 80

N O T E R 81

NOT 22 FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, metallprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten. De finan-siella derivat som avser säkring av prognostiserade betalningsflöden säkringsredovisas, vilket innebär att orealiserade resultat (marknads-värden) redovisas i eget kapital fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen. Orealiserade förluster på säkrings-redovisade transaktioner uppgick per 31 december 2005 till -1 087 Mkr (-783 Mkr efter beaktad uppskjuten skatt).

UTESTÅENDE DERIVATINSTRUMENT, Mkr

2005 Nominellt belopp Redovisat värde

Valutaderivat avsedda att säkra balansexponering

Valutaterminer 4 003 48

Valutaoptioner - -

Valutaderivat avsedda att säkra prognostiserade betalningsflöden

Valutaterminer 231 -2

Valutaoptioner 3 587 33

Räntederivat avsedda att säkra prognostiserade betalningsflöden

Erhållande sida, ränteswap 1 888 0

Betalande sida, ränteswap -1 888 0

Råvaruderivat avsedda att säkra balansexponering

Råvaruderivat -1 324 180

Råvaruderivat avsedda att säkra prognostiserade betalningsflöden

Råvaruderivat 3 655 -1 085

Totalt 10 152 -826

Redovisat värde motsvarar verkligt värde och har beräknats utifrån officiella marknadsnoteringar och enligt vedertagna beräkningsmetoder.

Valutafördelning utestående derivatinstrument, Mkr2005

USD 5 934

EUR 3 849

CAD 299

GBP 92

ÖVRIGA -22

Totalt 10 152

I tabellen ovan visas nominellt belopp.

VALUTADERIVAT AVSEENDE KURSSÄKRING AV PROGNOSTISERADE BETALNINGSFLÖDEN

Tabellen visar orealiserade valutatermins- och optionskontrakt som tagits i syfte att valutakurssäkra exponering avseende USD/SEK.

MUSD Valuta Valutaterminer Valutaoptioner Förväntad exponering Säkrad andel

Golv

Förfalloår 2006 belopp, sålt 15 305 865 37 %

kurs1) 7,75 7,15

Förfalloår 2007 belopp, sålt 14 114 865 15 %

kurs1) 7,63 7,28

Totalt, orealiserade kontrakt 29 419 1 730 26 %Marknadsvärde på orealiserade kontrakt 2) Mkr -2 33

Balansdagskurs31 december 2005 USD/SEK 7,95

1) Kontraktskurs på valutaterminer samt strike för säljoptioner. Kurser för optioner har beräknats som viktade strikekurser i portföljen. Golven i optionsportföljen fördelar sig mellan USD/SEK 6,70-7,50.

2) Utestående valuta- och optionskontrakt värderade till marknadsvärde.

Förfallostruktur derivatinstrument, Mkr2006 2007

Valutaderivat 6 642 1 178

Råvaruderivat 1 392 940

Totalt 8 034 2 118

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 81

N O T E R82

NOT 22 FORTSÄTTNING

RÅVARUDERIVAT AVSEENDE METALLPRISSÄKRING AV PROGNOSTISERADE BETALNINGSFLÖDENMetallterminskontrakt upptagna i syfte att säkra koncernens prognostiserade metallproduktion.

Koppar Bly Guld SilverFörfalloår 2006 Säkrad andel av

planerad produktion 74 % 49 % 76 % 68 %

pris1) 2 887 916 452 7,38

Förfalloår 2007 Säkrad andel av

planerad produktion 32 % – 38 % 27 %

pris1) 3 066 – 515 7,76

Marknadsvärde på

utestående kontrakt Mkr -865 -30 -87 -103

Balansdagspris 1)

31 december, 2005 4 542 1 077 513 8,83

1) Kontraktspris resp. balansdagspris USD/ton för koppar och bly, USD/oz för guld och silver.

NOT 23 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

2005 2004

Upplupna löner 168 131

Upplupna sociala kostnader 134 118

Upplupna räntekostnader 62 42

Marknadsvärdering av finansiella instrument 1 087 –

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 295 179

Skatteskulder 172 78

Övriga rörelseskulder 237 236

Totalt 2 155 784

NOT 24 STÄLLDA SÄKERHETER

2005 2004

Ställda säkerheterSpärrade bankmedel – 11

Rörelsekapital 462 –

Summa ställda säkerheter 462 11

EventualförpliktelserÖvriga borgensförbindelser och garantier 261 32

Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt 176 195

Totalt 437 227

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella information, skulle koncerneneventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer, som dock för närva-rande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Miljö- och efterbehandlingskostnaderAlla bolagets gruvor och andra verksamhe-ter är föremål för krav på efterbehandlingi samband med stängning. Miniminormerför efterbehandling fastställs av myndighe-ter i olika länder där bolaget är verksamt.Reservering sker löpande för efterbehand-lingskostnader baserade på uppskattningarav kostnader för att uppfylla gällande efter-behandlingskrav. Bolagets uppskattning avdet totala reserveringsbehovet för efter-behandlingskrav kan ändras på grund av

ändringar i lagar och förordningar, tolkning-ar av dessa samt ändringar i kostnadsupp-skattningar.

Rättsliga processerÖversiktBoliden bedriver omfattande nationell ochinternationell verksamhet och blir i sambanddärmed inblandat i tvister och rättsligaprocesser, som från tid till annan uppstår iverksamheten. Dessa tvister och rättsligaprocesser förväntas inte, förutom i den

utsträckning som redovisas nedan, vare sigenskilt eller tillsammans i väsentlig gradnegativt påverka Bolidens rörelseresultat,lönsamhet eller finansiella ställning.

TvisterKopparrörskartellEuropeiska kommissionen bötfällde i septem-ber 2004 Boliden AB och dess två tidigaredotterbolag, Boliden Cuivre et Zinc SA(”BCZ”) och dess moderbolag BolidenFabrication AB, med ett belopp om 32,6 MEUR

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 82

N O T E R 83

(cirka 300 Mkr) i ett förfarande enligt arti-kel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet som inleddes i augusti 2003. Sam-tidigt bötfälldes sju andra företag. Bolidenhar gjort en reservering för bötesbeloppet.Enligt EU-kommissionen har BCZ och deandra företagen varit inblandade i konkur-rensbegränsande verksamhet på den euro-peiska marknaden för sanitära kopparrörunder perioden 1988 till 2001. Boliden hari huvudsak vidgått kommissionens beskriv-ning av de faktiska förhållandena, men har iöverklagande av kommissionens beslut yrkatatt bötesbeloppet ska sänkas.

Under 2005 har Boliden och de två tidiga-re dotterbolagen delgetts stämningar i treså kallade grupprättegångar (class actions)som inletts i USA mot samtliga de bolagsom omfattades av EU-kommissionensbeslut. Kärande är personer som påstår sigvara så kallade indirekta köpare av sanitärakopparrör och som även säger sig represen-tera alla andra sådana köpare. I samtligamål grundar kärandena talan på de överträ-delser som identifierades i EU-kommissio-nens beslut och i samtliga mål yrkas tre-dubbla skadestånd och även annan ersätt-ning med ännu inte specificerade belopp.Varken Boliden eller de två tidigare dotter-bolagen har sålt sanitära kopparrör i USAunder den relevanta tidsperioden ochBoliden har gjort gällande att de amerikan-ska domstolarna saknar behörighet attbehandla de aktuella stämningarna motBoliden och dotterbolagen. Förutom de tremål där stämning delgetts har, såvittBoliden känner till, ytterligare ett liknandemål anhängiggjorts. Boliden kan inte uteslu-ta att andra liknande mål kan komma attinledas. Boliden kan för närvarande intebedöma utgången av grupprättegångarnaeller av eventuella andra åtgärder frånenskilda eller myndigheter med anledning av EU-kommissionens beslut och föregivnaöverträdelser. Bolaget avser dock att kraft-fullt bestrida varje sådan åtgärd.

BCZ och Boliden Fabrication AB har sombeskrivits tidigare överlåtits till Outokumpu.Boliden har åtagit sig att hålla Outokumpuskadeslöst avseende krav som kan relaterastill tiden före det att bolagen överläts tillOutokumpu.

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vidett magasin för anrikningssand vid gruvanLos Frailes i Spanien som då ägdes avBolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L(”Apirsa”).

Efter dammolyckan inleddes ett brottmåls-förfarande mot Apirsa och dess ställföreträ-dare. I december 2000 lade brottmålsdo-maren ned åtalet och i november 2001 fria-des Apirsa och dess ställföreträdare slutligt från allt straffrättsligt ansvar för olyckan. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckanorsakades av design- och konstruktionsfel pådammen, och inte av Apirsas verksamhetvid gruvan.

Den friande brottmålsdomen till trots hardet spanska miljödepartement ålagt Apirsaskyldighet att betala cirka 45 MEUR (cirka

408 Mkr), avseende saneringskostnader,skadestånd och böter. Spaniens högstadomstol avslog den 26 november 2004Apirsas överklagande. Apirsa har överklagatbeslutet till den spanska författningsdom-stolen. Det spanska miljödepartementet harkrävt Apirsa på betalning vilket fått till följdatt Apirsa i januari 2005 initierat ett såkallat insolvensförfarande, som syftar till attsäkerställa en samlad och ordnad avvecklingav bolaget. Oavsett insolvensförfarandet kanApirsa fortsätta att driva den nedan nämndaprocessen mot de företag som är ansvarigaför den havererade dammens design ochkonstruktion.

I anledning av dammolyckan stämde lokal-regeringen (Junta de Andalucia) Apirsa,Boliden BV och Boliden AB i civil domstol påskadestånd om totalt cirka 89 MEUR (cirka806 Mkr). Stämningen avvisades på formellagrunder. Beslutet överklagades, men fast-ställdes slutligt av högre instans under hösten2003. Sedan talan i civil domstol avvisatshar lokalregeringen inlett ett administrativtförfarande mot Apirsa, Boliden BV ochBoliden AB avseende samma krav. I förfaran-det har lokalregeringen själv ålagt de treBolidenbolagen att betala det yrkade belop-pet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB haröverklagat beslutet och har i domstol begärtanstånd med beslutets verkställighet tilldess frågan har avgjorts i sak. Anståndmed verkställigheten har beviljats på villkoratt borgen om 108 MEUR (cirka 978 Mkr)ställs. De tre bolagen har överklagat beslutetom ställande av borgen.

Bolidens samlade bedömning, grundad påutlåtanden av Bolidens spanska juridiska om-bud, är att Bolaget inte kommer att lidaväsentlig ekonomisk skada till följd av debeskrivna rättsliga processerna.

Mot bakgrund av att det i brottmålsproces-sen slogs fast att dammolyckan orsakadesav design- och konstruktionsfel inledde Apirsa2002 en process i civil domstol mot de före-tag som är ansvariga för dammens designoch konstruktion och deras försäkringsbolag.Stämningsansökan med krav på cirka 115MEUR (cirka 1 042 Mkr) gavs in i januari2004. Det yrkade beloppet kommer atthöjas med de belopp som bolaget slutligtåläggs betala i de ovan angivna processerna.

Under hösten 2005 hölls en förberedandeförhandling i målet. Huvudförhandlingen pla-neras äga rum i juni 2006. Dom i målet kandärför förväntas under hösten 2006.

Grupprättegång i KanadaI vardera av British Columbia och Ontariopågår en så kallad grupprättegång (classaction) med skadeståndsanspråk från perso-ner som i samband med börsintroduktionen1997 i Toronto förvärvat aktier i BolidenLtd. Talan i de båda målen grundas påpåståenden om att det prospekt som gavsut i samband med börsintroduktionen, gaven felaktig bild av förhållanden rörande dendamm vid den spanska Los Frailes-gruvansom havererade 1998.

I båda grupprättegångarna har förliknings-överenskommelser träffats mellan parterna.Överenskommelserna ska stadsfästas avdomstol. Trelleborg svarar under en ansvars-

förbindelse för alla förlikningskostnader.

SkatteprocesserNedskrivning av fordringarSom ett resultat av revisionen under 2002av Boliden Treasurys skattedeklarationer förräkenskapsåren 1998–2002, underkändeSkatteverket yrkade avdrag för nedskrivning-ar av fordringar på intressebolag på sam-manlagt 2 043 Mkr och påförde Bolagetskattetillägg med 29 Mkr. Bolaget överklaga-de beslutet till länsrätten och beviljades upp-skov med betalning av skattetillägget tillsmålet avgjorts. Länsrätten avslog överklagan-det. Bolaget har överklagat detta beslut tillKammarrätten. Det ifrågasatta underskotts-avdraget har ej värderats och ingår inte iuppskjutna skattefordringar. Bolaget har integjort några reserveringar i avvaktan på slut-ligt beslut.

Odda Den norska skattemyndigheten har ställt frå-gor med anledning av ett mellan BolidenOdda AS och Boliden Zink Commercial BVingånget omarbetningsavtal avseende zink.Skriftväxling mellan Boliden Odda och dennorska skattemyndigheten indikerar att skat-temyndigheten anser sig ha skäl att anta attavtalet inte är ingånget på marknadsmässi-ga villkor. Bolaget bedömer utsikterna attkunna visa att avtalet är ingånget på mark-nadsmässiga villkor som goda. Då skatte-myndighetens utredning inte är avslutad ochinget krav på ändring/åtgärd framställts ärdet för närvarande inte möjligt att bedömaom frågan kommer att bli föremål för tvist.

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 83

N O T E R84

NOT 25 TILLÄGGSINFORMATION TILL KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

2005 2004

Betalda räntor Erhållen ränta 33 30

Erlagd ränta -237 -411

Likvida medelFöljande delkomponenter ingår i likvida medel

Kassa och bank 438 424

Kortfristiga placeringar 1 082 450

Totalt 1 520 874

NOT 26 INFORMATION PER VERKSAMHETSOMRÅDE OCH GEOGRAFISK MARKNAD

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 66 för kompletterande information.

Primära segment – Produktsegment2005 Koppar Zink Övrigt, inkl eliminering KoncernenExtern omsättning 14 322 6 183 -64 20 441

Intern omsättning 12 1 348 -1 360 –

Nettoomsättning 14 334 7 531 -1 424 20 441Resultatandelar i intressebolag – 11 -2 9

Rörelseresultat 1 921 1 408 -260 3 069Finansnetto -257

Resultat efter finansnetto 2 812

Skatter -766

Minoritetens andel i årets resultat –

Årets nettoresultat 2 046

Immateriella tillgångar 591 2 598 – 3 189

Materiella tillgångar 6 730 5 093 92 11 915

Kapitalandelar – 47 2 49

Varulager 2 900 1 083 1 3 984

Övriga fordringar 744 1 092 -1 1 835

Tillgångar 10 965 9 913 94 20 972Avsättningar, andra än för pensioner och skatt 291 108 558 957

Övriga skulder 1 899 1 131 1 163 4 193

Skulder 2 190 1 239 1 721 5 150Sysselsatt kapital 8 775 8 674 -1 627 15 822Avskrivningar 602 657 -25 1 234

Investeringar 594 742 1 1 337

Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning 50 – 41 91

Primära segment – Produktsegment2004 Koppar Zink Övrigt, inkl eliminering KoncernenExtern omsättning 12 723 5 072 133 17 928

Intern omsättning 178 964 -1 142 –

Nettoomsättning 12 901 6 036 -1 009 17 928Resultatandelar i intressebolag – 8 77 85

Rörelseresultat 1 393 808 -370 1 831Finansnetto -466

Resultat efter finansnetto 1 365

Skatter -145

Minoritetens andel i årets resultat –

Årets nettoresultat 1 220

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 84

N O T E R 85

NOT 27 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransak-tioner mellan sig och bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller före-gående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamö-ter eller ledande befattningshavare i bolaget.

NOT 28 HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

I februari tecknade Boliden ett avtal med det amerikanska företaget OM Group Inc. (OMG), som specialiserat sig inom metallbaserade kemi-kalier och en av världens ledande nickelproducenter, Inco Limited, avseende förädling av nickelkoncentrat vid smältverket Boliden Harjavalta iFinland. Totalt kommer 240 000 ton nickelkoncentrat att förädlas årligen under avtalet som löper i tre år med start i juli 2006.

Sekundära segment – geografiska områdenSiffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Nettoomsättning 2005 2004Sverige 4 058 4 534

Övriga Norden 4 195 4 113

Övriga Europa 12 025 8 918

Nordamerika 153 334

Övriga marknader 10 29

Totalt 20 441 17 928

Tillgångar i sysselsatt kapital 2005 2004Sverige 13 990 11 922

Finland 3 073 3 122

Norge 1 800 1 677

Irland 1 964 1 703

Övriga länder 145 133

Totalt 20 972 18 557

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar 2005 2004Sverige 835 576

Finland 144 141

Norge 80 591

Irland 278 186

Övriga länder – 42

Totalt 1 337 1 536

NOT 26 FORTSÄTTNING

Primära segment – Produktsegment (forts.)2004 Koppar Zink Övrigt, inkl eliminering KoncernenImmateriella tillgångar 512 2 403 – 2 915

Materiella tillgångar 6 714 4 794 79 11 587

Kapitalandelar – 34 4 38

Varulager 2 025 652 2 2 679

Övriga fordringar 503 822 13 1 338

Tillgångar 9 754 8 705 98 18 557Avsättningar, andra än för pensioner och skatt 222 103 524 849

Övriga skulder 1 305 946 64 2 315

Skulder 1 527 1 049 588 3 164Sysselsatt kapital 8 227 7 656 -490 15 393Avskrivningar 578 573 -5 1 146

Investeringar 410 1 085 41 1 536

Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning – – 214 214

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 85

Såvitt styrelsen och verkställande direktören känner till är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten

och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av koncernen och moderbolaget som skapats i årsredovisningen.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 mars 2006. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och

balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2006.

Stockholm 24 mars 2006

Carl Bennet Anders Ullberg Jan JohanssonVice ordförande Ordförande VD och koncernchef

Marie Berglund Ulla Litzén Leif Rönnbäck

Matti Sundberg Anders Sundström Bo Karlsson

Alf Lindén Lars Sundström

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2006

86

Hans PihlAuktoriserad revisor

Björn SundkvistAuktoriserad revisor

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 86

87R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E

Vi har granskat årsredovisningen, (sidorna48-86), koncernredovisningen och bokfö-ringen samt styrelsens och verkställandedirektörens förvaltning i Boliden AB förräkenskapsåret 2005. Det är styrelsen ochverkställande direktören som har ansvaretför räkenskapshandlingarna och förvalt-ningen och för att årsredovisningslagentillämpas vid upprättandet av årsredovis-ningen samt för att internationella redovis-ningsstandarder IFRS sådana de antagitsav EU och årsredovisningslagen tillämpasvid upprättandet av koncernredovisningen.Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovis-ningen, koncernredovisningen och förvalt-ningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet medgod revisionssed i Sverige. Det innebäratt vi planerat och genomfört revisionenför att med hög men inte absolut säker-het försäkra oss om att årsredovisningenoch koncernredovisningen inte innehål-ler väsentliga felaktigheter. En revision

innefattar att granska ett urval av under-lagen för belopp och annan informationi räkenskapshandlingarna. I en revisioningår också att pröva redovisningsprinci-perna och styrelsens och verkställandedirektörens tillämpning av dem samt attbedöma de betydelsefulla uppskattningarsom styrelsen och verkställande direktö-ren gjort när de upprättat årsredovisning-en och koncernredovisningen samt attutvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovis-ningen. Som underlag för vårt uttalandeom ansvarsfrihet har vi granskat väsent-liga beslut, åtgärder och förhållanden ibolaget för att kunna bedöma om någonstyrelseledamot eller verkställande direk-tören är ersättningsskyldig mot bolaget.Vi har även granskat om någon styrelse-ledamot eller verkställande direktören påannat sätt har handlat i strid med aktie-bolagslagen, årsredovisningslagen ellerbolagsordningen. Vi anser att vår revi-

sion ger oss rimlig grund för våra utta-landen nedan.

Årsredovisningen och koncernredovis-ningen har upprättats enligt årsredovis-ningslagen och ger därmed en rättvisan-de bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upp-rättats i enlighet med internationellaredovisningsstandarder IFRS sådana deantagits i EU och årsredovisningslagenoch ger en rättvisande bild av koncer-nens resultat och ställning. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovis-ningens och koncernredovisningens övri-ga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställerresultaträkningen och balansräkningen förmoderbolaget och för koncernen, dispone-rar vinsten i moderbolaget enligt förslaget iförvaltningsberättelsen och beviljar styrel-sens ledamöter och verkställande direktö-ren ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 mars 2006

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Boliden AB (publ)Organisationsnummer 556051-4142

Hans PihlAuktoriserad revisor

Björn SundkvistAuktoriserad revisor

35469_70_87 06-04-06 17.03 Sida 87

M A L M R E S E R V E R88

I Bolidens rapportering redovisas mine-raltillgångarna utöver malmreserverna.Malmreserverna och mineraltillgångarnahar beräknats och sammanställts i enlig-het med Australasian Institute of Miningand Metallurgy, så kallade JORC code.Det är jämförbart med ”CIM Standardson Mineral Resources and Mineral Reser-ves, Definitions and Guidelines” antagnaav CIM den 20 augusti 2000 och somutgör den del av Ontario SecuritiesCommissions (OSC) regelverk NationalInstrument 43-101, som reglerar hurmalmreserver och mineraltillgångar ska

redovisas. Boliden rapporterar i enlighetmed NI 43-101 och de rekommendatio-ner som SveMin (före detta SvenskaGruvföreningen) antagit och som i till-lämpliga delar är identiska med de kana-densiska reglerna.

Bolidens mineraltillgångar och malm-reserver (exklusive Tara) har samman-ställts under ledning av Mati Sallert,chef för Malmreserver och Projekt-värdering. Mati Sallert är ”QualifiedPerson” enligt NI 43-101, ”KvalificeradPerson” enligt SveMin (före dettaSvenska Gruvföreningen), medlem i

”Australasian Institute of Mining andMetallurgy” och har mer än 35 års erfa-renhet från gruv- och mineralindustrin.

Taras malmreserver och mineraltill-gångar har sammanställts av John Ashton,Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd.John Ashton är ”Qualified Person” ochmedlem i Institute of Materials, Mineralsand Mining samt i Institute of GeologistsIreland och har mer än 25 års erfarenhetfrån gruv- och mineralindustrin.

MALMRESERV

Malmreserver är de delar av en mineral-tillgång som kan brytas och förädlas medbeaktande av företagets lönsamhetskrav.Härvid tas hänsyn till gråbergsinbland-ning, pelaravsättningar, processutbytenmed mera. Malmreserver delas in i föl-jande kategorier:

Sannolik malmreserv

Delar av en känd och indikerad mineral-tillgång som genom brytningstekniskundersökning och lönsamhetsstudie visaratt det tekniskt och ekonomiskt går attbryta och förädla fyndigheten.

Bevisad malmreserv

Delar av en känd mineraltillgång somgenom brytningsteknisk undersökningoch lönsamhetsstudie visar att det tek-niskt och ekonomiskt går att bryta ochförädla fyndigheten.

Den lägsta acceptabla metallhaltenberäknas separat för varje fyndighet ochberor bland annat på dess egenskapersamt kostnaderna för brytning, malm-transport, anrikning, koncentrattransportoch administration. Kostnaden ställs motvärdet för produkten, med hänsyn tagentill ersättning för smältning.

PLANERINGSPRISER

Vid beräkning av malmreserver användsplaneringspriser, som är ett uttryck förett förväntat medelpris över den kom-mande konjunkturcykeln, i regel cirka

Boliden AB, malmreserver per 31 december 2005

KVANTITET Au Ag Cu Zn PbTUSEN TON g/t g/t % % %

BOLIDENOMRÅDETKristineberg Bevisad 70 0,2 210 0,4 13,1 0,9

Sulfidmalmer Sannolik 1 210 0,9 56 1,3 5,5 0,3Kristineberg Bevisad 30 7,1 4 0,9

Guldmalmer Sannolik 370 3,8 27 1,5 0,6Petiknäs Bevisad 80 2,4 100 0,4 5,3 1,1

Sannolik – – – – – –Renström Bevisad – – – – – –

Sannolik 1 020 3,7 181 0,8 9,0 1,7Maurliden Bevisad – – – – – –

Sannolik 540 1,2 60 0,2 4,6 0,5

Summa BAO Bevisad 150 1,4 151 0,4 8,9 1,0Sulfidmalmer Sannolik 2 770 2,0 103 0,9 6,6 0,9

Summa BAO Bevisad 30 7,1 4 0,9 – –Guldmalmer Sannolik 370 3,8 27 1,5 0,6 –

AITIK Bevisad 207 000 0,2 2 0,31 – –Sannolik 12 000 0,2 2 0,31 – –

GARPENBERGGarpenberg Bevisad – – – – – –

Sannolik 230 0,1 166 – 3,3 1,4Garpenberg N Bevisad 1 500 0,2 111 0,2 4,8 2,3

Sannolik 970 0,2 284 – 2,9 0,9Lappberget Bevisad 2 800 0,3 90 – 6,9 2,6

Sannolik 2 600 0,3 99 – 7,3 2,6Dammsjön Bevisad 400 0,3 110 0,1 4,4 2,5

Sannolik 2 100 0,6 119 0,1 4,6 2,4

Summa Bevisad 4 700 0,3 99 0,1 6,0 2,5Garpenberg Sannolik 5 900 0,4 139 0,1 5,5 2,2

TARA Bevisad 3 400 – – – 9,2 2,0Sannolik 12 500 – – – 8,3 1,8

Avrundningar förekommer.

Malmreserver

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 88

M I N E R A LT I L L G Å N G A R 89

tio år. Planeringspriserna är för närva-rande, enligt tabellen nedan.

Koppar 100 USc/lb

Zink 57 USc/lb

Bly 29 USc/lb

Guld 400 USD/oz

Silver 5,5 USD/oz

MINERALTILLGÅNG

Mineraltillgångar är en i berggrundenförekommande ansamling av mineraler urvilka en kommersiell utvinning av värde-mineraler kan komma att ske. Mineral-tillgångarna är vid nuvarande förutsätt-ningar ej lönsamma att bryta. Mineral-tillgångar indelas i följande kategorier:

Antagen mineraltillgång

En genom borrning, provtagning ochgeovetenskapliga tolkningar identifieradmineraltillgång med så gles informationatt geologi och haltsamband inte kanstyrkas och där det tekniska underlagetutgörs av rimliga antaganden. Dettainnebär att fortsatta undersökningar intemed säkerhet leder till att hela eller delarav en antagen mineraltillgång kan över-föras till en högre kategori.

Indikerad mineraltillgång

En genom borrning och provtagningidentifierad mineraltillgång med eninformationstäthet som är för gles för attbekräfta samband, men som tillsammansmed geovetenskapliga tolkningar ändåger en rimlig uppfattning om geologi ochhaltsamband, tillräckliga för att tekniskaoch ekonomiska kalkyler ska kunna utfö-ras för att bedöma projektets lönsamhet.

Känd mineraltillgång

En genom borrning och provtagning upp-sluten mineraltillgång med så tät informa-tion att geologi och haltsamband ärbekräftade. Det tekniska underlaget ärgenomarbetat och medger brytningspla-ner som grund för tekniska och ekono-miska analyser för att beräkna projektetslönsamhet.

Mineraltillgångar

Boliden AB, mineraltillgångar per 31 december 2005

KVANTITET Au Ag Cu Zn PbTUSEN TON g/t g/t % % %

BOLIDENOMRÅDETSullfidmineraliseringar

Kristineberg Känd 50 0,7 45 1,3 4,2 0,2Indikerad 85 0,9 10 1,5 0,8 –Antagen 2 250 0,8 47 0,9 8,0 0,3

Petiknäs N Känd 310 8,1 73 1,8 3,1 0,3Indikerad 760 5,8 67 1,3 3,2 0,3Antagen 1 600 3,0 40 1,5 2,5 0,2

Renström Känd – – – – – –Indikerad 370 3,4 194 0,4 9,0 1,8Antagen 1 660 2,2 123 0,9 5,8 1,2

Maurliden Känd – – – – – –Indikerad 690 1,2 53 0,2 3,9 0,4Antagen – – – – – –

Summa Känd 360 7,1 69 1,7 3,2 0,3Indikerad 1 905 3,4 84 0,7 4,5 0,6 Antagen 5 510 1,9 68 1,1 5,7 0,5

Guldmineraliseringar

Åkulla Ö Känd – – – – – –Indikerad 2 070 4,0 16 – – –Antagen 100 6,5 18 – – –

Kristineberg Antagen 225 1,7 16 1,4 0,3 –

AITIK Känd 635 000 0,2 2 0,30 – –Indikerad 240 000 0,2 2 0,28 – –Antagen 110 000 0,2 2 0,3 – –

GARPENBERGSOMRÅDETGarpenberg Känd 870 0,4 70 0,1 4,3 1,8

Indikerad 460 0,1 73 – 7,2 2,1Antagen – – – – – –

Garpenberg N Känd – – – – – –Indikerad 900 0,2 284 2,9 0,9Antagen – – – – – –

Lappberget Känd – – – – – –Indikerad 2 990 0,4 107 0,1 6,4 2,4Antagen 8 000 0,4 93 5,5 2,5

Dammsjön Känd – – – – – –Indikerad – – – – – –Antagen – – – – – –

Summa Känd 870 0,4 70 0,1 4,3 1,8Indikerad 4 350 0,3 140 0,1 5,8 2,1Antagen 8 000 0,4 93 – 5,5 2,5

TARA Känd 1 100 – – – 7,1 2,8Indikerad 6 700 – – – 6,3 2,4Antagen 9 300 – – – 8,2 1,8

Avrundningar förekommer.

USD/SEK 8,50

EUR/USD 1,00

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 89

F E M Å R S Ö V E R S I K T90

Femårsöversikt

PRODUKTSEGMENT KOPPARAITIK 2001- 2005

2005 2004 2003 2002 2001Anrikat tonnage, tusen ton 16 674 17 663 18 022 18 601 17 718Ingående halterCu (%) 0,44 0,41 0,37 0,35 0,40Au (g/ton) 0,22 0,22 0,16 0,17 0,19Ag (g/ton) 3,61 3,77 4,25 3,63 3,66KoncentratproduktionCu (t) 237 179 230 554 210 789 202 290 222 129Halt i koncentratCu (%) 27,7 28,0 27,8 28,3 28,8MetallproduktionCu (t) 65 619 64 498 58 687 57 293 63 940Au (kg) 1 840 1 985 1 383 1 542 1 698Ag (kg) 41 297 44 946 55 176 47 409 48 550Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 900 619 128 132 244EBIT (Mkr) 793 522 34 38 153Cash cost Usc/lb Cu 76 64 64 56 51Investeringar (Mkr) 325 242 175 138 251Bevisad och sannolik malmreservTusen ton 219 000 232 000 244 000 240 107 226 400Cu (%) 0,31 0,33 0,35 0,38 0,37Au (g/t) 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

RÖNNSKÄR 2001- 20052005 2004 2003 2002 2001

Smältmaterial, tonKoppar, tonPrimärt 606 410 598 054 605 976 621 183 564 690Sekundärt 137 394 146 770 128 217 132 240 116 392Totalt 743 804 744 824 734 193 753 423 681 082Bly, tonPrimärt 40 200 40 556 35 998 24 059 40 862Sekundärt 3 510 4 241 2 283 2 517 2 631Totalt 43 710 44 797 38 281 26 576 43 493ProduktionKoppar (t) 223 482 235 620 214 181 224 402 216 237Bly (t) 26 922 27 962 24 208 17 753 31 313Zinkklinker (t) 35 017 34 531 33 549 34 685 35 095Guld (kg) 16 994 15 045 12 275 15 562 14 102Silver (kg) 433 823 438 941 456 565 408 427 319 890Svavelsyra (t) 580 363 568 912 551 946 544 030 490 283Flytande svaveldioxid (t) 35 375 38 661 40 674 54 724 56 481Palladiumkoncentrat (kg) 2 876 2 434 1 956 2 252 2 574Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 564 415 164 412 539EBIT (Mkr) 364 214 -39 214 328Investeringar (Mkr) 153 85 53 99 132

I nedanstående femårsöversikt visas deoperativa enheter som ingår i respektiveproduktsegment.

Det som inte redovisas i femårsöver-sikten är resultat från poster som ärgemensamma för ett produktsegmenteller koncernen totalt. Exempel på poster

som inte redovisas i femårsöversikten ärresultat från valuta- och metallsäkringar,resultat från lagervärderingar och pro-spekteringskostnader.

För 2005 och 2004 är informationunder finansiell utveckling redovisadenligt IFRS. Ingen omräkning har skett

för åren 2001-2003. En omräkning tillIFRS bedöms inte ge några materiellaeffekter på redovisade resultat för enhe-terna, möjligen marginella goodwill-avskrivningar.

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 90

F E M Å R S Ö V E R S I K T 91

HARJAVALTA/PORI 2001- 20052005 2004 2003 2002 2001

SmältmaterialKopparkoncentrat 521 209 539 507 548 536 525 376 531 057Nickelkoncentrat 156 043 204 638 205 300 251 272 235 991Produktion, tonPrimärkoppar 157 933 151 647 160 596 160 896 169 251Katodkoppar 124 225 124 367 125 635 114 906 115 471Guld (kg) 3 445 4 854 5 564 4 666 5 552Silver (kg) 34 807 35 786 33 959 29 907 22 821Svavelsyra (t) 566 425 617 675 611 987 631 842 636 103Flytande svaveldioxid (t) 41 102 48 308 47 670 40 598 37 552Palladiumkoncentrat (kg) 924 705Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 511 390 283 302 315EBIT (Mkr) 357 239 110 137 148Investeringar (Mkr) 91 67 82 55 46

BERGSÖE 2001- 20062005 2004 2003 2002 2001

Smältmaterial, tonSekundärt 68 412 65 662 72 739 61 700 53 572Produktion, tonBlylegeringar 45 838 45 586 49 132 45 698 44 295Tennlegeringar 878 804 921 1 057 1 142Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 104 119 59 67 43EBIT (Mkr) 94 110 51 59 35Investeringar (Mkr) 25 16 14 28 20

PRODUKTSEGMENT ZINKBOLIDENOMRÅDET 2001- 2005

2005 2004 2003 2002 2001Anrikat tonnage, tusen ton 1 782 1 774 1 759 1 804 1 767Ingående halterZn (%) 6,1 5,7 5,6 4,6 3,9Cu (%) 1,5 1,3 1,7 1,0 0,8Pb (%) 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6Au (g/ton) 2,1 2,7 2,5 2,5 2,5Ag (g/ton) 78 80 73 73 74KoncentratproduktionZn (t) 161 613 149 999 143 396 116 975 92 775Cu (t) 75 542 63 984 91 265 57 541 42 335Pb (t) 10 516 12 347 9 790 11 713 12 659Ädelmetall (t) 347 358 368 467 361Gulddoré, kg 2 480 3 960 3 057 3 779 2 228Halt i koncentratZn (%) 54,0 53,7 53,6 54,1 53,5Cu (%) 27,5 27,0 26,1 22,4 22,6Pb (%) 28,9 30,1 27,1 27,5 25,0MetallproduktionZn (t) 87 276 80 481 76 910 63 242 49 633Cu (t) 20 746 17 287 23 801 14 162 9 551Pb (t) 3 040 3 720 2 656 3 218 3 162Au (kg) 2 428 3 026 2 677 2 630 2 512Ag (kg) 87 212 77 091 71 207 72 984 65 263Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 476 309 162 149 100EBIT (Mkr) 350 180 38 29 -9Cash cost Usc/lb Zn 22 18 22 21 28Investeringar (Mkr) 98 95 128 72 127Bevisad och sannolik malmreserv 1)

Sulfidmalmer, tusen ton 2 920 2 860 2 500 3 620 4 390Zn (%) 6,7 6,8 8,1 7,0 6,0Cu (%) 0,9 0,8 0,6 0,6 0,7Guldmalmer, tusen ton 400 180 450 698 880Au (g/t) 4,0 7,3 7,2 6,3 6,6Cu (%) 1,5 1,3 1,4 1,4 1,4

1) Exklusive Storliden, som ägs av Nan.

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 91

F E M Å R S Ö V E R S I K T92

GARPENBERG 2001- 20052005 2004 2003 2002 2001

Anrikat tonnage, tusen ton 1 102 1 074 1 062 1 058 984Ingående halterZn (%) 5,8 5,6 4,6 4,0 3,9Cu (%) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1Pb (%) 2,3 2,2 1,9 1,8 1,8Au (g/ton) 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4Ag (g/ton) 117 124 151 153 136KoncentratproduktionZn (t) 106 238 99 922 80 748 67 142 61 126Cu (t) 2 576 2 610 2 563 3 320 3 384Pb (t) 27 934 26 378 22 257 20 589 19 489Ädelmetall (t) 10 23 38 95 94Halt i koncentratZn (%) 55,0 55,0 54,9 55,7 55,8Cu (%) 21,9 21,1 20,7 20,4 22,5Pb (%) 74,2 72,6 71,9 73,0 72,2MetallproduktionZn (t) 58 413 54 914 44 314 37 392 34 084Cu (t) 565 550 531 676 760Pb (t) 20 720 19 148 16 002 15 022 14 081Au (kg) 203 217 216 284 291Ag (kg) 97 605 105 533 123 278 123 978 103 802Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 257 167 32 38 29EBIT (Mkr) 194 113 -15 -7 -13Cash cost Usc/lb Zn 31 25 33 30 34Investeringar (Mkr) 230 135 78 54 36Bevisad och sannolik malmreservTusen ton 10 600 3 640 2 205 3 591 4 540Zn (%) 5,7 5,5 4,0 4,0 3,8Ag (g/t) 121 100 141 135 151

TARA 2001- 20052005 2004 2003 2002 1) 20012)

Anrikat tonnage, tusen ton 2 551 2 522 2 548 755 1 968Ingående halterZn (%) 8,4 9,2 7,9 7,0 8,0Pb (%) 1,6 1,8 1,7 1,6 1,9KoncentratproduktionZn (t) 358 563 381 280 335 314 89 003 263 606Pb (t) 44 528 52 260 47 378 13 079 44 029Halt i koncentratZn (%) 54,6 55,9 56,2 55,1 55,5Pb (%) 57,6 60,5 62,3 63,3 62,3MetallproduktionZn (t) 195 843 213 150 188 367 49 061 146 197Pb (t) 25 653 31 590 29 502 8 280 27 420Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 453 498 -4 -156 -167EBIT (Mkr) 294 344 -192 -229 -287Cash cost Usc/lb Zn 48 38 37 50 41Investeringar (Mkr) 278 186 310 696 204Bevisad och sannolik malmreservTusen ton 15 900 16 300 16 900 18 000 12 800Zn (%) 8,5 8,7 9,3 9,3 8,9Pb (%) 1,8 1,9 2,0 2,0 2,1

1) Tara i drift från september till december.2) Produktionen avbruten från november 2001 till september 2002.

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 92

F E M Å R S Ö V E R S I K T 93

KOKKOLA 2001- 20052005 2004 2003 2002 1) 2001

Smältmaterial, tonZinkkoncentrat 547 380 548 054 500 813 459 649 472 947Produktion, tonZink 281 904 284 525 265 853 235 337 248 816Kadmium 4 604Kvicksilver 34 24 25 51 71Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 409 127 237 156 269EBIT (Mkr) 246 -33 73 -9 139Investeringar (Mkr) 53 75 91 82 250

1) Omfattande underhållsstopp en månad, juni 2002.

ODDA 2001- 20052005 2004 2003 2002 2001

SmältmaterialZinkkoncentrat 275 787 263 555 256 318 260 271 266 381Produktion, tonZink 151 285 140 901 143 627 144 538 144 694Kadmium 153 141 323 215 371Aluminiumflorid 30 484 29 740 27 500 28 976 29 266Finansiell utvecklingEBITDA (Mkr) 160 36 59 22 322EBIT (Mkr) 22 -53 -26 -72 238Investeringar (Mkr) 80 592 475 121 91

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 93

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 94

B O L A G S S T Y R N I N G 95

BOLAGSSTYRNING

Boliden är ett svenskt aktiebolag, varsaktier är noterade på StockholmsbörsensO-lista och på Toronto Stock Exchange.Boliden följer reglerna i bolagets Not-eringsavtal med Stockholmsbörsen ochuppfyller därigenom även de krav påredovisning som noteringen på TorontoStock Exchange medför.

Styrning av verksamheten sker viabolagsorganen bolagsstämman, styrelsenoch verkställande direktören. Genomökad öppenhet skapas god insyn i bola-gets verksamhet vilket bidrar till eneffektiv styrning. Svensk kod för bolags-styrning har tillkommit som ett led isjälvregleringen inom det svenska nä-ringslivet. Koden syftar bland annat tillatt säkerställa ägarnas möjlighet tillinsyn, tydliggöra rollfördelningen mellande olika bolagsorganen och att ökaöppenheten gentemot kapitalmarknaden.Att tillämpa koden bygger på principen”följ eller förklara” vilket innebär att ettbolag som tillämpar koden kan avvikafrån enskilda regler med en förklaring tillskälet för avvikelsen. Koden trädde ikraft den 1 juli 2005 och tillämpas avBoliden från samma datum. Med hänvis-ning till uttalandet från Kollegiet förSvensk Bolagsstyrning i december 2005inskränks dock rapporten om internkontroll till en beskrivning av hur deninterna kontrollen är organiserad utan attgöra något uttalande om hur väl denfungerat. Bolagsstyrningsrapporten är enredogörelse över hur bolaget har tilläm-pat koden under 2005 och fastställdes avstyrelsen i mars 2006. Rapporten harinte granskats av bolagets revisorer.

BOLAGSSTÄMMA

Allmänt

Bolagsstämman är ett aktiebolags högstastyrande organ. Den ordinarie årligabolagsstämman benämns årsstämma.Årsstämman fattar beslut i alla frågorsom enligt aktiebolagslagen och bolagets

bolagsordning ankommer på stämmanoch kan också fatta beslut i andra frågorsom inte är exklusivt förbehållna övrigabolagsorgan. Årsstämman väljer ledamö-ter och beslutar om arvode till bolagetsstyrelse samt fastställer resultat- ochbalansräkningar och beslutar om disposi-tion av bolagets resultat. Årsstämmanutser också revisorer och fattar beslut omansvarsfrihet för styrelsen och verkstäl-lande direktören.

För Bolidens bolagsordning, sewww.boliden.com

Årsstämma 2005

Bolidens årsstämma hölls den 27 april2005 i Skellefteå. Inför stämman tilläm-pades ett nomineringsförfarande därrepresentanter för bolagets större aktie-ägare och Sveriges Aktiesparares Riksför-bund enades om förslag till bolagsstäm-man. Stämman beslutade bland annat attomval skulle ske av ledamöterna RistoVirrankoski (ordförande), Carl Bennet,Satu Huber, Marie Berglund, JanJohansson, och Christoffer Taxell samtnyval av Leif Rönnbäck.

Stämman beslutade också att bolagetinför årsstämman 2006 ska ha en valbe-redning med uppdrag att förbereda för-slag till årsstämman bland annat till valav styrelse, i förekommande fall till val avrevisorer samt arvode till styrelsens leda-möter, revisorer och ledamöter i utskott.

Styrelsens ordförande Risto Virran-koski redogjorde för styrelsens arbeteunder 2005 och för arbetet i ersättnings-kommittén. Carl Bennet, representeran-de Carl Bennet AB, redogjorde för ägar-representanternas arbete med nomine-ringsförfarandet till stämman.

För protokoll från årsstämma 2005,se www.boliden.com

För information om ersättning till styrelsen, se Årsredovisningen not 1,sidorna 70-71.

Extra bolagsstämma 2005

Efter en ägarförändring där Outokumpusålde sitt kvarvarande innehav i bolagetbegärde ett antal större aktieägare att sty-relsen skulle kalla till extra bolagsstämmaför val av ny styrelse. Efter beslut påextra bolagsstämma den 21 oktober2005 består styrelsen av de tidigare valdaledamöterna Carl Bennet, Marie Berg-lund, Jan Johansson och Leif Rönnbäcksamt de nyvalda ledamöterna AndersUllberg (ordförande), Ulla Litzén, MattiSundberg och Anders Sundström.

Förslagen till den extra bolagsstäm-man lades fram av representanter för åttaav bolagets största aktieägare represente-rande 32 procent av aktierna i bolaget.

För protokoll från extra bolagsstämma2005, se www.boliden.com

Valberedning inför årsstämma 2006

Styrelsens ordförande Anders Ullbergsammankallade i slutet av oktober 2005valberedningen för beredande av förslagtill årsstämman 2006. I valberedningeningår Steven Heinz (Lansdowne PartnersLtd.), Björn Lind (SEBfonder/SEB TryggLiv), Jonas Pålsson (Eton Park), TorgnyWännström (Afa Försäkring), PeterRudman (Nordea Fonder), Caroline afUgglas (Skandia), Nils Petter Hollikim(Odin fonder), Lars-Erik Forsgårdh(Sveriges Aktiesparares Riksförbund) ochAnders Ullberg. Björn Lind utsågs tillordförande i valberedningen.

Namnen på valberedningens ledamö-ter lades ut på bolagets hemsida sexmånader före datum för årsstämman till-sammans med information om huraktieägare kan lämna förslag till valbe-redningen. Valberedningen har haft treprotokollförda möten. Arbetet medutvärdering av styrelseledamöternasinsatser och förslag till val av styrelseleda-möter präglades av att styrelsen så sentsom den 21 oktober 2005 fick sin nuva-rande sammansättning.

Valberedningens förslag till val av sty-

Bolagsstyrningsrapport 2005

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 95

B O L A G S S T Y R N I N G96

relseledamöter offentliggjordes den 10februari 2006. Förslaget innebär omvalav samtliga nuvarande ledamöter.

Valberedningens fullständiga förslagtill beslut kommer att framgå av kallelsentill årsstämman och information på bola-gets hemsida.

STYRELSEN OCH DESS ARBETE

Allmänt

Efter den extra bolagsstämman bestårstyrelsen av åtta ledamöter valda avbolagsstämman. De fackliga organisatio-nerna utser dessutom tre ledamöter ochtre suppleanter till styrelsen. På styrelse-mötena närvarar vanligen samtliga sexfackliga representanter. Personer ur kon-cernledningen närvarar vid behov vidmötena. Bolagets chefsjurist är styrelsenssekreterare.

Styrelsens nuvarande ledamöter är allamed undantag för verkställande direktö-ren att betrakta som oberoende i förhål-lande till bolaget, större aktieägare ochbolagsledningen.

För närmare presentation av ledamö-terna, se Årsredovisningen, sidan 98.

För närvaro, ersättning med mera, setabell.

Styrelsens ansvar och arbetsuppgifterframgår av aktiebolagslagen och styrel-sens arbetsordning. Arbetsordningen,som fastställs årligen vid det konstitu-erande styrelsemöte som följer direktefter den ordinarie bolagsstämman, regle-rar styrelsens arbetsuppgifter och arbets-fördelningen mellan styrelsen och ut-skott. Av arbetsordningen framgår ocksåvilka ärenden som ska behandlas vidårets ordinarie styrelsemöten, former förkallelse till styrelsemöten, protokoll ocharbetsuppgifter för utskott inom styrel-sen. Styrelsen ansvarar ytterst för bolagetsorganisation, interna kontroll och för-valtningen av bolagets angelägenheter.Baserat på information från verkställandedirektören ska styrelsen fortlöpandebedöma bolagets affärsläge och ekono-miska och finansiella status. Styrelsen skainför godkännande av årsredovisningenoch när så i övrigt erfordras ha en genom-gång med bolagets revisorer.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen ochverkställande direktören tydliggörs i denskriftliga instruktion till verkställandedirektören, som styrelsen årligen faststäl-ler vid det konstituerande styrelsemötet.Verkställande direktören och styrelsensordförande för en kontinuerlig dialog omverksamheten.

Av arbetsordningen framgår ocksåvilka särskilda uppgifter som vilar på styr-elsens ordförande. Ordföranden skabland annat kalla till styrelsemöten, följautvecklingen i bolaget genom verkstäl-lande direktören, tillse att styrelsen fort-löpande får information om bolagetsaffärsläge och finansiella situation, tillseatt de enskilda ledamöterna fullgör sinauppgifter och svara för att styrelsen årli-gen utvärderas. Den nytillträdda styrel-sen konstaterade dock i oktober 2005 atten utvärdering med hänsyn till att styrel-sen till hälften utgjordes av nytillträddaledamöter saknade mening och beslutadedärför skjuta på utvärderingen till eftersommaren 2006. Under 2005 har därföringen utvärdering av styrelsens arbete ägtrum.

Styrelsens arbete under 2005

Styrelsen har under 2005 haft tio mötenvarav sju ordinarie. Ett möte hölls percapsulam och ett möte var per telefon.Till följd av styrelseändring har styrelsenkonstituerat sig två gånger. Av det totalaantalet styrelsemöten har styrelsen somformerades vid den extra bolagsstämman

i oktober 2005 haft två möten. Vid fyratillfällen hölls möten på platser där bola-get har operativa enheter. När styrelse-möte är förlagt till någon av bolagetsanläggningar avsätts tid för visning ochgenomgång av verksamheten.

Under året gick styrelsen igenom bola-gets strategier, marknadssituation ochkonkurrenter samt beslutade anta bola-gets övergripande strategi- och måldoku-ment The New Boliden Way. The NewBoliden Way sammanfattar Bolidensmål, visioner och värderingar och är väg-ledande för bolagets förhållningssätt tillsina anställda, kunder och leverantörer.Styrelsen har vidare bland annat fattatbeslut om investeringar i Harjavalta, enorganisationsförändring med fokuseringtill tre affärsområden, omförhandling avbolagets syndikerade lån samt bolagetssäkringsstrategi för metaller och valutor.

Styrelsen i dess helhet har under åretträffat bolagets revisorer på styrelsemöteni februari och oktober då styrelsen fått enredogörelse för revisorernas arbete medrevisionen av bolaget. Styrelsen har äventräffat revisorerna utan koncernledning-ens närvaro.

Ersättningsutskott

Styrelsens ersättningsutskott lämnar för-slag till styrelsen om ersättning medmera för verkställande direktören.Ersättningsutskottet förbereder vidarestyrelsens förslag till årsstämman 2006om principer för ersättning och övriga

Styrelsen Närvaro Ledamot Ersättnings- Ersättning, Oberoendesedan utskott sek

Risto Virrankoski (ordförande) 7/7 2004 x 625 000 Ja

Carl Bennet 10/10 2001 x 250 000 Ja

Marie Berglund 9/10 2003 250 000 Ja

Satu Huber 6/7 2004 250 000 Ja

Jan Johansson 10/10 2001 0 Nej

Ulla Litzén 1/2 2005 125 000 Ja

Leif Rönnbäck 6/7 2005 250 000 Ja

Matti Sundberg 2/2 2005 125 000 Ja

Anders Sundström 1/2 2001 125 000 Ja

Christoffer Taxell 7/7 2004 x 250 000 Ja

Anders Ullberg (ordförande) 2/2 2005 x 312 500 Ja

Alf Lindén 9/10 2001

Bo Karlsson 7/7 2001

Lars Sundström 10/10 2001

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 96

B O L A G S S T Y R N I N G 97

anställningsvillkor till koncernledningen.Utskottet godkänner på förslag från verk-ställande direktören ersättning med meratill koncernledningen. Utskottet utgjordesfram till den extra bolagsstämman 2005av Risto Virrankoski, Carl Bennet ochChristoffer Taxell. Efter styrelseföränd-ringen i oktober 2005 utgörs utskottet avAnders Ullberg och Carl Bennet. Utskot-tet har under året haft två möten.

För information om ersättningsvillkorunder 2005 se Årsredovisningen not 1,sidorna 70-71.

Revisionsutskott

På initiativ från Sveriges AktiespararesRiksförbund togs frågan om inrättandeav ett revisionsutskott upp på dagord-ningen till ordinarie bolagsstämma 2004.En representant för de större aktieägarnaredogjorde för det sätt på vilket hela sty-relsen fullgör revisionsutskottets uppgif-ter och förordade att hela styrelsen fort-sättningsvis skulle fungera som revisions-utskott. Stämman beslutade i enlighetmed förslaget och styrelsen i dess helhethar fortsatt arbetat med revisionsuppgif-terna. Den nya styrelsen har dock ifebruari 2006 beslutat inrätta en revi-sionskommitté bestående av Ulla Litzén(ordförande), Anders Sundström ochAnders Ullberg.

KONCERNLEDNINGEN

Verkställande direktören tillika koncern-chefen leder koncernen inom de ramarsom styrelsen lagt fast samt ansvarar förden löpande kontrollen av verksamheten.I koncernledningen ingår vice verkstäl-lande direktören, cheferna för koncer-nens tre affärsområden Gruvor, Koppar-smältverk och Zinksmältverk samt che-ferna för koncernstab Ekonomi ochFinans, Information, Juridik och Per-sonal. Chefen för Controlling är adjun-gerad till koncernledningen. Koncern-ledningen ansvarar för framtagande ochgenomförande av koncernens strategieroch träffas regelbundet varje månad förgenomgång av verksamheten. Bolidentillämpar ett decentraliserat styrsätt däraffärsområdena ansvarar för genomföran-

de av strategier och åtgärder inom sittrespektive område. Hela bolagets pro-duktion kan följas on-line av koncern-ledningen. Bolaget arbetar med ett in-ternt system med årlig planering ochuppföljning genom rapporter månadsvisper affärsområde. Utöver ledningensmånadsmöten samlades ledningsgruppenvid tre tillfällen 2005 för en fördjupadgenomgång av bolagets strategiska frågor.

För presentation av koncernledningense Årsredovisningen sidan 99.

INTERN KONTROLL

I styrelsens ansvarsområde ligger attsäkerställa och kontrollera att bolagetsfinansiella rapportering sker på ett effek-tivt och kvalitativt fullgott sätt samt atttillse att rapporteringen inte innehållermateriella fel. Styrelsen ger en instruk-tion till verkställande direktören, som skatillse att styrelsen får all den informationsom krävs för att styrelsen ska kunnabedöma bolagets ekonomiska situation.Verkställande direktören har vidare iuppgift att kvalitetssäkra den ekonomis-ka rapporteringen.

Syftet med den interna kontrollen äratt förebygga, identifiera och rapporterarisker i affärsverksamheten. Kontrollenutgår ifrån de instruktioner och reglersom styr arbetet med den finansiella rap-porteringen. Financial Manual medFinancial Policy utgör övergripande styr-dokument. Interna rutiner och tydligadelegationsbestämmelser syftar till attsäkerställa att redovisningen blir korrektoch fullständig.

Den interna kontrollen är integrerad iden löpande rapporteringen från samtli-ga affärsområden och bolaget arbetarfortlöpande med uppföljning, utvecklingoch förbättring av system och rutinerkring den finansiella rapporteringen.Rapporteringen är årligen föremål för enväsentlighetsbaserad riskbedömning därbolaget bland annat går igenom balans-och resultaträkningsposter, processer ochaffärsenheter från ett väsentlighetsper-spektiv.

Utöver sedvanlig uppföljning före-kommer särskilda granskningsprojekt.

Under 2005 har bolaget med oberoendeexterna resurser genomfört en så kallad”Recovery Audit” av hantering av leve-rantörsfakturor på alla operativa enheter.

För att ytterligare höja kvalitén på deninterna kontrollen avser bolaget attunder 2006 inrätta en särskild gransk-ningsfunktion (internrevision).

REVISORER

Vid ordinarie bolagsstämma 2005 valdesde auktoriserade revisorerna Hans Pihloch Björn Sundkvist till bolagets reviso-rer fram till ordinarie bolagsstämma2009. Auktoriserade revisorerna Jan-Hugo Nihlén och Richard Peters utsågstill revisorssuppleanter. Samtliga äranställda i Deloitte AB.

Vid sidan av Boliden har Hans Pihlrevisionsuppdrag i Sigma, Teleca ochIndustrifonden. Björn Sundkvist harrevisionsuppdrag i Green Cargo, AlimakHek och A-Train.

Ersättning till bolagets revisorer utgårenligt räkning efter träffad överenskom-melse.

För information om ersättning under2005 se Årsredovisningen, not 2, sidan 72.

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 97

B O L I D E N S S T Y R E L S E98

1) Innehav per 15 mars 2006.

Bolidens styrelse

Anders UllbergFödd: 1946

CivilekonomStyrelseordförande sedan 2005

VD och koncernchef i SSAB Övriga uppdrag: Styrelseordförande

i Eneqvistbolagen ochJernkontorets fullmäktige.

Styrelseledamot i Atlas Copco,SSAB, Svenskt Näringsliv och

TietoEnator.Innehav i Boliden: 20 000 1) aktier

Marie BerglundFödd: 1958

Biolog, M.Sc.Ledamot sedan 2003

Miljöchef i Botniabanan ABÖvriga uppdrag: Styrelseledamot i

Skogsstyrelsen, Svenska Världsnaturfonden och

Vattendelegationen förBottenhavets vattendistrikt

Innehav i Boliden: 1 000 1) aktier

Hans-Göran ÖlveboFödd: 1955

Produktionsarbetare AitikSuppleant sedan 2005Ledamot 2001-2005

Representant för MetallInnehav i Boliden: 40 1) aktier

Marie Holmberg Född: 1963

Produktionsingenjör på provtagningsverket (Rönnskär)

Suppleant sedan 2005Representant för PTK Rönnskär

och ordförande i den lokala CF-klubben

Innehav i Boliden: 34 1) aktier

Bo KarlssonFödd: 1955

Processoperatör BolidenområdetLedamot sedan 2005Suppleant 2001-2005Representant för Metall

Innehav i Boliden: 500 1) aktier

Leif Rönnbäck Född: 1945

Fil.kand. NaturvetenskapLedamot sedan 2005

Innehav i Boliden: 1 000 1) aktier

Reijo Salminen Född: 1963

Arbetsledare Boliden Harjavalta OySuppleant sedan 2005

Styrelseuppdrag: Ledamot i BolidenHarjavalta Oy

Representant förTjänstemannaunionen TU

Innehav i Boliden: 0 1)

Alf Lindén Född: 1944

Elansvarig för BolidenområdetLedamot sedan 2001

Representant för PTK och ordförande i lokala SIF-klubbenInnehav i Boliden: 75 1) aktier

Jan JohanssonFödd: 1954

Jur.kand.Ledamot sedan 2001

VD och Koncernchef i Boliden ABÖvriga uppdrag:

Styrelseledamot i SveMin ochSvenska Tennisförbundet

Innehav i Boliden: 50 000 1) aktier

Matti SundbergFödd: 1942

Ekonomie magisterBergsråd

Ledamot sedan 2005Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Ainax,

Scania Sverige och Oy Scan Auto. Styrelseledamot i SSAB.

Innehav i Boliden: 2 000 1) aktier

Lars SundströmFödd: 1964

Processoperatör Rönnskär Ledamot sedan 2001

Representant för MetallInnehav i Boliden: 90 1) aktier

Ulla LitzénFödd: 1956

Civilekonom, MBALedamot sedan 2005

Övriga uppdrag: Styrelseledamot iAtlas Copco, Investor AB, AB SKF,

Karo Bio AB och Posten AB.Innehav i Boliden: 5 400 1) aktier

Carl BennetFödd: 1951

CivilekonomLedamot sedan 2001

Vice styrelseordförande sedan 2003,Övriga uppdrag: Ordförande i Elanders,

Getinge, Högskoleverket, Lifco och Sorb Industri. Vice ordförande i SNSoch TeliaSonera. Styrelseledamot i

AMS, SSAB och ledamot i Regeringens forskningsberedning

Innehav i Boliden: 300 000 1) aktier

Anders SundströmFödd: 1952

Universitetsutbildning – Samhällsplanerare

Ledamot sedan 2001VD i Folksam

Övriga uppdrag:Ordförande i Luleå Tekniska

Universitet Styrelseledamot i Vattenfall

Innehav i Boliden: 2 000 1) aktier

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 98

B O L I D E N S K O N C E R N L E D N I N G O C H R E V I S O R E R 99

Bolidens revisorerHans Pihl, Auktoriserad Revisor, Deloitte ABBjörn Sundkvist, Auktoriserad Revisor,Deloitte AB

RevisorssuppleanterJan-Hugo Nihlén, Auktoriserad Revisor, Deloitte ABRichard Peters, Auktoriserad Revisor, Deloitte AB

Bolidens koncernledning

Jan JohanssonFödd: 1954

Jur. kand.Anställd: 2001

VD och KoncernchefInnehav i Boliden: 50 000 1) aktier

Staffan BennerdtFödd: 1954

CivilekonomAnställd: 2004

Ekonomi- och finansdirektörInnehav i Boliden: 3 000 1) aktier

Bengt LindahlFödd: 1949

Jur. kand.Anställd: 2001Personaldirektör

Innehav i Boliden: 1 500 1) aktier

Ulf SöderströmFödd: 1964

Civilekonom, MBA Anställd: 2001

InformationsdirektörInnehav i Boliden: 2 500 1) aktier

1) Innehav per 15 mars 2006.

Marianne LindholmFödd: 1950

Jur. kand.Anställd: 2002

Direktör – Koncernstab JuridikInnehav i Boliden: 2 500 1) aktier

Jukka JärvinenFödd: 1947

Diplomingenjör och Ekonomie magister

Anställd: 2004Direktör – Affärsområde

KopparsmältverkInnehav i Boliden: 0 1)

Tom NiemiFödd: 1950

DiplomingenjörAnställd: 2004

Vice VD Innehav i Boliden: 15 000 1) aktier

Svante NilssonFödd: 1956

Civilingenjör Anställd: 2003

Direktör – AffärsområdeZinksmältverk

Innehav i Boliden: 1 000 1) aktier

Jan MoströmFödd: 1959

BergskoleingenjörAnställd: 2000

Direktör – Affärsområde GruvorInnehav i Boliden: 93 1) aktier

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 99

O R D L I S TA O C H D E F I N I T I O N E R100

Ordlista och Definitioner

ORDLISTA

AnodkopparOraffinerad koppar med en renhet av 98–99procent.

Anrikningsverk En anläggning där man genom mekaniskoch/eller kemisk behandling av malm extra-herar och framställer ett koncentrat av devärdefulla mineralerna.

Basmetaller De vanligast förekommande metallernasåsom koppar, bly och zink med mera.

Cash costDirekta kassaflödespåverkande kostnadersåsom produktions- och transportkostnadersamt smält- och raffineringslöner medavdrag för bimetaller omräknat till ameri-kanska dollar (genomsnittskurs).

Cash poolsKoncernkontostruktur i vilken huvuddelen avkoncernens likviditet administreras.

Dagbrott En brytningsmetod för ytnära fyndigheterdär ofyndigt berg avlägsnas så att malmenfriläggs.

GalvaniseringEn process genom vilken zink appliceras påstål för att skydda mot korrosion.

Geofysisk anomaliEn, genom geofysiska mätningar (till exem-pel elektromagnetism eller seismik), detekte-rad avvikelse i koncentrationen av metallhalti berggrunden. Kan indikera upptäckten avmalm.

Guldlakverk Hydrometallurgisk anläggning för utvinning av guld ur malmer eller koncentrat. Lakningensker med cyanid.

ILOInternational Labor Organisation, FNs organför arbetslivsfrågor och sysselsättning.

ISOInternational Organisation for Standardisa-tion. Standarder finns för bland annat miljö-styrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

ISRSInternational Safety Rating System, ett led-ningssystem för arbetsmiljö.

Katodkoppar 99,99 procent rena kopparplåtar.

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, till exempel koppar, zink, bly, guld och silver.

KoncentratDen produkt som är resultat av separering av ekonomiskt värdefulla mineraler i enmalm från dem som saknar ekonomisktvärde genom exempelvis malning och flota-tion, så att halten av de värdefulla minera-lerna ökas väsentligt.

Kopparpendeln Snabb och miljövänlig tågtransport mellanRönnskär och Helsingborg. Tåget avgår femdagar i veckan med katodkoppar och bly tillkunder i södra Sverige. På återvägen fraktasåtervinningsmaterial och andra smältmaterial.

LBMALondon Bullion Market Association svararför prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper ochär sammansatt av två eller flera kemiskagrundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange, den internationellamarknad där icke järnmetaller köps ochsäljs. Handeln på LME används som grundför den dagliga prissättningen av metalleröver hela världen. LME håller även lagermed de metaller som handlas.

Malmhalt Den genomsnittliga mängden av värdefullametaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuellandel för andra metaller.

MetallaskorFinfördelade slagger från metallgjuterier ochmässingstillverkare.

MetallinnehållDe mängder koppar, zink, bly, guld och silver som finns i exempelvis koncentrat.

MetallpremieDet på förhand avtalade pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en special-anpassad och levererad metall.

MineraliseringEn ansamling av mineraler i berggrunden.

OHSASOccupational Health and Saftey AssessmentSeries – Ledningssystem för arbetsmiljö.

REACHRegistration, Evaluation and Authorisation ofChemicals. EUs förslag till nytt kemikalie-direktiv som i korthet innebär krav på testerför bedömning av effekter på hälsa och miljöför många kemikalier på marknaden.

Sekundära råmaterialOlika typer av material varifrån metaller kanåtervinnas, exempelvis elektronik- och annatmetallskrot, metallaskor, slagger, stofter,uttjänta blybatterier.

SlaggProdukt som uppstår vid olika typer avmetallurgiska reaktioner och som huvud-sakligen består av oxider.

Smält- och raffineringslönDen ersättning smältverk får för att hanterasmältmaterial och utvinna metaller.

Smältmaterial Råmaterial till smältverk, främst metallkon-centrat men även skrot, askor och andraåtervinningsmaterial.

Smält- och elektrolysverk En anläggning där metallråvaran bearbetas för att avskilja metaller från orenheter medhjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Utbyte Den procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

Zinkklinker En förädlad zinkråvara för framställning av ren zink.

ÄdelmetallerI motsats till basmetaller; guld, silver, platina, palladium med flera.

DEFINITIONER AV NYCKELTAL

BruttomarginalBruttoresultat i procent av nettoomsätt-ningen.

RörelsemarginalRörelseresultat i procent av nettoomsätt-ningen.

NettomarginalÅrets resultat i procent av nettoomsätt-ningen.

Avkastning på eget kapitalÅrets resultat i procent av genomsnittligteget kapital.

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 100

O R D L I S TA O C H D E F I N I T I O N E R 101

Avkastning på sysselsatt kapitalRörelseresultat dividerat med genomsnittligtsysselsatt kapital. Det genomsnittliga syssel-satta kapitalet utgör för respektive år ettgenomsnitt av det utgående sysselsatta kapi-talet för de tretton senaste månaderna.

Sysselsatt kapitalBalansomslutning minus räntebärande place-ringar och icke räntebärande rörelseskuldersamt exklusive skattefordringar, skatteskulderoch pensionsskulder.

NettoskuldRäntebärande kort- och långfristiga skulder(inklusive pensionsskuld) minus finansiella till-gångar inklusive likvida medel.

SoliditetEget kapital i procent av balansomslut-ningen.

Andel riskbärande kapitalSumman av eget kapital och latenta skatte-skulder (inklusive minoritet) dividerat med balansomslutningen.

NettoskuldsättningsgradNettot av räntebärande avsättningar ochskulder minus finansiella tillgångar inklusivelikvida medel dividerat med eget kapital.

RäntetäckningsgradResultat efter finansnetto plus finansiellakostnader dividerat med finansiella kostnader.

Genomsnittligt antal anställdaMedelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Resultat per aktieÅrets resultat dividerat med genomsnittligtantal utestående aktier.

Kassaflöde per aktieKassaflöde dividerat med genomsnittligtantal utestående aktier.

Eget kapital per aktieEget kapital dividerat med antal uteståendeaktier.

DirektavkastningUtdelning per aktie i procent av aktiekurs.

P/E-talAktiekurs dividerat med resultat per aktie.

FÖRKORTNINGAR

Lb = pound = 0,4536 kgoz = ounce = troy ounce = 31,104 gramUSD = amerikanska dollarUSc = amerikanska centCAD = kanadensiska dollarKronor = svenska kronorSEK = svenska kronorNOK = norska kronorEUR = euro

Ag = silverAu = guldCu = kopparPb = blyZn = zink

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 101

H Ä R F I N N S B O L I D E N102

Här finns Boliden

KONCERNENBoliden AB

Box 44

101 20 Stockholm

Besöksadress:

Klarabergsviadukten 90

Tel 08 -610 15 00

Fax 08 -31 55 45

Fax 08 -30 95 36 (Stab Juridik)

GRUVORBoliden Mineral AB

936 81 Boliden

Tel 0910-77 40 00

Fax 0910-77 42 34

Boliden Mineral AB

Box 85

982 21 Gällivare

Tel 0970-735 00

Fax 0970-735 01

Boliden Mineral AB

776 98 Garpenberg

Tel 0225-360 00

Fax 0225-360 01

Boliden Tara Mines Ltd

Knockumber

Navan

Co. Meath

Irland

Tel +353 46 907 9800

Fax +353 46 907 9899

KOPPARSMÄLTVERKBoliden Mineral AB

Rönnskärsverken

932 81 Skelleftehamn

Tel 0910-77 30 00

Fax 0910-77 32 15

Boliden Bergsöe AB

Box 132

261 22 Landskrona

Tel 0418-572 00

Fax 0418-572 05

Boliden Harjavalta Oy

FI-29200 Harjavalta

Finland

Tel +358 2 535 8111

Fax +358 2 535 8239

Boliden Harjavalta Oy

KopparelektrolysverkBox 60

FI-28101 Björneborg

Finland

Tel + 358 2 535 8111

Fax + 358 2 535 8181

Copper MarketBoliden Commercial AB

932 81 Skelleftehamn

Tel +46 910 77 30 00

Fax +46 910 77 31 38

c/o Boliden Harjavalta Oy

Box 287

FI-02601 Esbo

Finland

Tel +358 2 535 8111

Fax +358 9 547 2532

ZINKSMÄLTVERKBoliden Kokkola Oy

Box 26

FI-67101 Karleby

Finland

Tel +358 6 828 6111

Fax +358 6 828 6005

Boliden Odda AS

Eitrheim

NO-5750 Odda

Norge

Tel +47 53 64 91 00

Fax +47 53 64 33 77

Zinc MarketBoliden Commercial AB

932 81 Skelleftehamn

Tel +46 910 77 30 00

Fax +46 910 773 849

c/o Boliden Kokkola Oy

Box 287

FI-02601 Esbo

Finland

Tel +358 2 535 8111

Fax +358 9 547 2560

Boliden Zinc Commercial B.V.

Blaak 22

NL-3011 TA Rotterdam

Nederländerna

Tel +31 10 201 2999

Fax +31 10 201 2998

35469_88_103 06-04-06 17.07 Sida 102

o

I N F O R M AT I O N 103

Information om Årsstämma

Bolidens årsstämma hålls den

4 maj 2006, klockan 15.00 i

Expolaris Kongresscenter, Skellefteå.

DeltagandeAktieägare som önskar delta i års-

stämman ska dels vara registrera-

de i den av VPC AB förda aktiebo-

ken torsdagen den 27 april 2006

(se kolumnen bredvid angående

omregistrering av förvaltarregistre-

rade aktier), dels anmäla detta till

bolaget per post under adressen

Boliden AB, Koncernstab Juridik,

Box 44, 101 20 Stockholm, per

telefon 08-32 94 29 vardagar

klockan 09.00-11.30 och 13.30-

16.00, per fax 08-30 95 36 eller

på Bolidens hemsida www.boliden.com.

Anmälan ska vara bolaget tillhanda

senast torsdagen den 27 april 2006

kl. 16.00.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier för-

valtarregistrerade måste, för att ha

rätt att delta i stämman, senast

27 april 2006 tillfälligt ha omre-

gistrerat aktierna i eget namn hos

VPC. Begäran om sådan registre-

ring bör göras hos förvaltaren i god

tid före den 27 april 2006.

Ekonomisk information 2006

4 maj

Delårsrapport januari-mars 2006

9 augusti

Delårsrapport januari-juni 2006

31 oktober

Delårsrapport januari-september

2006

Fullständig kallelse till årsstämma,

ekonomisk och övrig information

finns på företagets hemsida

www.boliden.com. Tryckt ekonomisk

information kan även beställas via

Bolidens hemsida www.boliden.com

eller från Boliden AB, Box 44,

101 20 Stockholm.

Frågor

Om innehållet i Bolidens ekonomiska

information kan ställas till:

Bolidens Investor Relations,

telefon: 08-610 15 00 eller e-post:

investorrelations@boliden.com

RedC

ard/EO

Grafiska A

B

Omslagsbild: Närbild på kopparanod från Harjavalta

35469_omslag 06-04-06 17.24 Sida 4

Årsredovisning 2005

Boliden Å

rsredovisning 20

05

Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm Besöksadress Klarabergsviadukten 90Tel 08-610 15 00, Fax 08 -31 55 45www.boliden.com

35469_omslag 06-04-06 17.08 Sida 1