1

BOKENSKOLAN KOMPENDIUM SM- och S-programmen 2005 03 22 Karin Höög

2

Satslösning från grunden Kommer du ihåg ordklasserna? Skriv upp dem här nedanför: S_____________________ P ____________________ A ____________________ P ____________________ V ____________________ R ____________________ A ____________________ I _____________________ K ____________________ Varje enskilt ord tillhör någon av de nio ordklasserna. Oftast kan man uppge ord- klassen för ett ensamt ord. ”Lampa” är ett substantiv. ”Lever” är substantiv eller verb beroende på sammanhanget. Satsdelar Satsdelar är delar av satser. För att man skall kunna avgöra vilken satsdel ett visst ord är, måste ordet ingå i en sats. Det måste alltså stå tillsammans med andra ord, annars är det ingen satsdel. Om du enbart har ordet ”lampa” framför dig, på tav- lan, på en lapp eller inristat i bordet (fy skäms!) kan du konstatera att där står ett substantiv. Vilken satsdel ordet är, kan du däremot inte säga, eftersom ordet inte ingår i en sats. ”Lampan lyser” är en sats. Ordet ”lampan” är satsdelen subjekt. Det finns sex satsdelar: Subjekt Predikatsfyllnad Predikat Attribut Objekt Adverbial Predikat (av latinets pre-dicare, fram-säga) Predikatet är satsens viktigaste del. Predikatet talar om vad som händer och på- går. Det ger satsen liv. Ingen annan ordklass än verb kan bilda predikat.

Endast verb kan vara predikat

3

Övning 1 Stryk under predikatet i följande meningar: a) Vi plockar blommor d) Fryser du inte? b) Pojkarna drack te e) Han slet mig i håret. c) Lisa bakar våfflor f) Kommer du före klockan sju? I ovanstående meningar består predikatet av ett enda ord – ett enda verb. Men ett predikat kan även bestå av två eller tre verb, nämligen hjälpverb och huvudverb. I meningen ”Vi har druckit te” är ”har” hjälpverb och ”druckit” huvudverb. Predikatet är ”har druckit”.

Övning 2 Uppge hjälpverbet, huvudverbet och hela predikatet i följande meningar: Första meningen är ett exempel. Meningen Hjälpverb Huvudverb Hela predikatet a) Vi har druckit te har druckit har druckit b) Jag har läst läxan _________ ____________ _________________ c) Pojkarna hade druckit te. _________ ____________ _________________ d) Han skulle ha ätit gröt. _________ ____________ _________________ e) Vi brukar dricka kaffe. _________ ____________ _________________ f) Jag måste hämta näsduken. _________ ____________ _________________ I meningen ”Har Olle läst tidningen?” har ordet ”Olle” hamnat mellan hjälpverbet och huvudverbet i predikatet. Predikatet i meningen är ändå ”har läst”.

Predikat har hjälpverb

druckit huvudverb

Hjälpverbets uppgift: Att "hjälpa" huvudverbet att bilda t ex tempus (tids-former)

Huvudverbets uppgift: Att ge den viktigaste informationen

Predikat borde hjälpverb

ha hjälpverb

druckit huvudverb

4

Övning 3 Uppge hjälpverbet/verben och huvudverbet och hela predikatet i följande meningar: Meningen Hjälpverb Huvudverb Hela predikatet a) Ska du eller jag köra? _________ _____________ _________________ b) Vem har du pratat med? _________ _____________ _________________ c) Bör vi inte gå hem nu? _________ _____________ _________________ d) När kan ni komma? _________ _____________ _________________ e) Nu har ljuset slocknat. _________ _____________ _________________ f) Måste jag läsa det här? _________ _____________ _________________ Övning 4 Du har nu bekantat dig med satsdelen predikat. Nu ska du skriv upp predikatet i (både huvudverbet och eventuella hjälpverb) följande meningar: a) Boken kostar hundra kronor. _______________________ b) Den har varit dyrare. _______________________ c) Jag minns ingenting _______________________ d) Det har snöat inatt. _______________________ e) Vilken film har du sett? _______________________ f) Pelle köpte en ny skoter. _______________________ g) Han kunde inte laga den gamla._______________________ h) Farfar hade alltid rätt. _______________________ Subjekt En annan viktig satsdel är subjekt. Subjektet är den/det som gör det som sägs i predikatet. I meningen ”Mamma dricker kaffe” är predikatet ”dricker” och den som gör det är mamma. I meningen ”Pappas tröja krympte i tvätten” är ”tröja” subjekt. Det var ju den som krympte – inte pappa.

5

Övning 5 Nu har du lärt dig vad som menas med subjekt och predikat. Nu kan du de vik- tigaste satsdelarna. Ta nu ut subjekt och predikat i följande meningar. Meningen Subjekt Predikat a) Jag har läst tidningen idag _______________ _______________ b) Åsas man kommer hem på lördag. _______________ _______________ c) Tre små råttor bodde under ladan. _______________ _______________ d) Varför lyser kattens ögon i mörkret? _______________ _______________ e) Några elever älskar grammatik _______________ _______________ f) Den svarta röken steg mot skyn. _______________ _______________ Sats och mening Nu när du vet vad som menas med subjekt och predikat, kan du lätt lära dig skill- naden mellan sats och mening. Mening En mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt, frågetecken eller utrops- tecken. Den kortaste meningen består av ett enda ord, t ex ”Hej!” Det finns ingen gräns för hur lång en mening kan vara, men meningar som är längre än 25 ord, blir ofta svårlästa. Övning 6 Av hur många meningar består följande text: Mitt i natten vaknade jag av att någon bultade på dörren. Vem kunde det vara? Vem kunde vilja mig något? Jag hoppade upp och svepte hastigt filten om mig. Utanför dörren stod en ung man med en blombukett i handen. "Ursäkta mig, men någon har lämnat den här i receptionen", sade han och överlämnade bugande buketten. Stycket består av ____ meningar. Sats En sats innehåller subjekt och predikat. Den kortaste satsen innehåller alltså två ord, t ex ”Vinden tjöt”. Meningen ”Vinden tjöt och regnet vräkte ned” innehåller två satser.

6

Det finns meningar som • samtidigt är satser: Tårarna rann. • innehåller flera satser: Jag skrattade så tårarna rann. • inte är satser: Hej! • inte är meningar, nämligen bisatser: så tårarna rann

Huvudsats och bisats En huvudsats kan stå ensam och är då samtidigt en mening.”Snön smälter” är en huvudsats. Den kan stå ensam och kan därför bilda en mening: Snön smälter. Just den meningen börjar med stort S och slutar med punkt. Uttrycket ”när solen skiner” är obegripligt om det inte står tillsammans med något annat. Uttrycket innehåller emellertid ett subjekt (”solen”) och ett predikat (”skiner”) och är alltså en sats. För att denna sats skall bli begriplig, måste den stå tillsammans med en annan sats, t ex ”snön smälter”. Meningen blir då: ”Snön smälter när solen skiner.” ”När solen skiner” är alltså en bisats. ”Inte-testet” Ett bra sätt att pröva om en sats är en huvudsats eller en bisats. är att stoppa in ordet ”inte” i satsen. I en huvudsats kommer ”inte” efter satsens första verb: Det snöar inte. Det har inte snöat. Det hade inte snöat. I en bisats kommer ”inte” före första verbet: Om solen inte skiner (ligger snön kvar.) Men hur kommer man ihåg var ”inte” hamnar i huvudsatser och bisatser. Jo, man kan tänka på det engelska ordet ”before” som betyder ”före”. ”Be-” i ”before” påminner om att det gäller bisatser. Huvudsats: … … verb inte verb … … Bisats: … … inte verb verb … …

En mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt, frågetecken eller utropstecken

En sats innehåller alltid subjekt och predikat

Before bisats, före

7

Övning 7 Här följer några meningar som var och en består av en huvudsats och en bisats. Stryk under bisatserna. a) Han tyckte att tavlan var vacker. b) Fastän jag var mycket arg, måste jag skratta. c) Hon undrade om jag hade fått brevet. d) Medan vi badade, vaktade Lasse våra kläder. e) ¨Du måste stiga upp när klockan ringer. f) Det syntes ett märke där pilen hade träffat. g) Visste han hur han skulle göra? h) Där vinet går in, går vettet ut. i) På bilden ser man huset som nu är rivet. j) Han brukade alltid hålla vad han lovade. Objekt Nu vet du vad som menas med meningar, satser, huvudsatser och bisatser. Du kan ta ut subjekt och predikat. Nu är det dags att presentera nästa satsdel, näm- ligen objekt. Det finns två slags objekt: ackusativobjekt och dativobjekt. Ackusativobjekt kallas den satsdel som är föremål för en handling eller resultat av en handling: I meningen ”Lillan äter gröt” är föremålet för Lillans handling den gröt som hon äter. Alltså är ”gröt” ackusativobjekt. Subjekten är aktiva och handlande. Objekten är passiva och utsatta för en hand- ling. Övning 8 Stryk under ackusativobjekten i följande meningar: a) Jag läste tidningen i morse. b) Nisse har sålt bilen. c) I höst bygger kommunen ishallen.

8

d) Johan skrev namnet på checken. e) Personalen drack kaffe. Dativobjektet anger vem som har nytta eller skada av handlingen. Dativobjektet är ofta mottagare av något. Det förekommer ofta i samband med olika former av verbet ”ge”. Dativobjektet kan föregås av prepositionerna ”åt”, ”för” och ”till”. I meningen ”Han gav mig pengar” är ”mig” dativobjekt, likaså i meningen ”Han gav pengar till mig”. Övning 9 Stryk under dativobjekten i följande meningar: a) Jag har stekt hamburgare åt honom. b) Har du gett Lillan gröt? c) Kan du visa honom vägen? Övning 10 I följande meningar skall du ta ut subjekt (s), predikat (p), ackusativobjekt (ao) och dativobjekt (do). Observera att vissa meningar saknar dativobjekt och att vissa meningar saknar objekt över huvud taget. a) Mia kokar kaffe. b) Tant Nilsson har skänkt pengar till Rädda barnen. c) Flickorna plockade blommor åt farmor. d) Vi köpte pojken en cykel. e) Posten har kommit. f) Lina gav hästarna hö. Predikatsfyllnad Predikatsfyllnad är ett nödvändigt tillägg till predikatsverbet. Det finns två slags predikatsfyllnad: Subjektiv predikatsfyllnad och objektiv predikatsfyllnad. Subjektiv predikatsfyllnad anger en egenskap hos subjektet och är vanligast efter verben ”vara”, ”bli(va)”, ”heta” och ”kallas”. Predikatsfyllnaden böjs efter sitt huvudord:

9

• Elefanten är stor. • Elefanterna är stora. • Huset är stort. • Lena är en flicka. • Lena och Maria är flickor. Hur skiljer man subjektiv predikatsfyllnad från objekt? Jämför följande meningar: • Pelle äter kyckling. • Pelle är en kyckling. I den första meningen är ”kyckling” objekt. ”Kyckling” är ingen egenskap hos subjektet ”Pelle”. Pelle är den som handlar. Kycklingen är föremålet för denna handling. ”Pelle” är subjekt och ”kyckling” objekt. I den andra meningen är ”kyckling” inte föremål för en handling utan en egenskap hos subjektet ”Pelle”. ”Kyckling” är subjektiv predikatsfyllnad. Övning 11 Avgör om de understrukna orden i följande meningar är objekt eller predikats- fyllnad. Under objekten skriver du o och under predikatsfyllnaden skriver du pf. a) Eva har blivit chef. b) Nisse bakar pepparkakor. c) Hunden verkar rädd. d) Flickorna spelar fotboll. e) De var duktiga. f) Stjärnan i laget kallades ”Kulan”. Objektiv predikatsfyllnad hör samman med objektet och står efter verb som ”kalla”, ”utnämna”, ”göra till” etc. I meningen ”Vi kallar henne ’Kulan’” är ”henne” objekt. ”Kulan” är en egenskap som subjektet ”vi” har tillskrivit objektet. Låter det krångligt?

Subjektiv predikatsfyllnad säger något om subjektet

Objektiv predikatsfyllnad säger något om objektet

10

Övning 12 Avgör om de understrukna orden i följande meningar är subjektiv predikats- fyllnad (spf) eller objektiv predikatsfyllnad (opf). a) Den sjuke pojken låg avsvimmad på golvet. b) Han var mycket sjuk. c) Vi försökte hålla honom varm. d) Föreningen valde Tyra Svensson till ordförande. e) Tyra blev föreningens nya ordförande. f) Jag är förvånad. Attribut Attribut kallas en satdel som är en direkt bestämning till ett substantiv. Ordet ”mössa” är ett substantiv. I uttrycket ”Kalles mössa” är ”Kalles” en bestämning till substantivet ”mössa”. ”Kalles” är attribut. I uttrycket ”en liten fågel” är ”en” och ”liten” attribut till substantivet ”fågel”. Attributet står tätt intill sitt huvudord som alltid är ett substantiv (eller ett pronomen som ersatt ett substantiv). Attri- butet kan inte skiljas från sitt huvudord. Vissa attribut står före huvudordet: ”fem smutsiga små fingrar” Andra attribut står efter huvudordet: ”djuren i skogen” (Prepositionsuttrycket ”i skogen” är attribut till huvudordet ”djuren”. Prepositioner kan inte ensamma bilda satsdelar, utan de bildar satsdelar tillsammans med de substantiv eller pronomen de står framför.) Uppgift 13 Stryk under attributen i följande meningar: a) Måste jag läsa den tjocka boken? b) Alla barn gillar sagor. c) Farfar var med om andra världskriget. d) Min moster heter Pia. e) Passagerarna i flygplanet verkade rädda. f) Pelle har tre bröder.

11

g) Flickan därborta är Stinas kusin. h) Den långe mannen med den svarta hatten är Peters farfar. Adverbial Nu återstår bara en satsdel, nämligen adverbial. Adverbial är bestämningar till verb, adjektiv och adverb och anger tid, plats, riktning, grad och sätt. Adverbialet kan skiljas från sitt huvudord och böjs inte. Exempel på betämningar till • verb (kom): I år kom vintern tidigt. • adjektiv (stor): Babyn är ovanligt stor. • adverb (fort): Han körde mycket fort. Övning 14 Stryk under adverbialen i följande meningar: a) Jag mår illa. b) Lodjuret fräste av ilska. c) Jag kommer snart. d) Den unge mannen reste till Amerika. e) Hunden morrade hotfullt vid grinden. f) Barnet satt i badbaljan. g) Lena gick först.

Attribut preciserar substantiv

Adverbial preciserar adjektiv, verb och adverb

12

Övning 15 Avgör om de understrukna orden är attribut (attr), adverbial (adl) eller predikatsfyllnad (pf) a) Vi målade honom svart i ansiktet. b) Vilken tur att pengarna räckte! c) Babyn skrek högt och argt. d) Du älskar mig inte längre sade han tyst. e) Hunden hoppade av glädje. f) Du har varit lat, muttrade läraren. g) Korsordet i Dagens Nyheter verkar mycket svårt. Agent Agent är en speciell form av adverbial och förekommer i s k passiva satser. Om den passiva satsen ändras till aktiv, blir agenten subjekt. Exempel: • Björnen sköts av jägaren agent • Jägaren sköt björnen. subjekt Övning 16 Vilka ord är agent i följande meningar: a) De nationella proven görs av experter i Uppsala. b) Proven rättas och betygssätts av läraren. c) Schemat läggs av skolans rektor. d) Patienten opererades av landets skickligaste kirurg. e) De försvunna pojkarna efterlystes av polisen.

13

Satsdelar i satsdelar och bisatser som satsdelar De satser och meningar som du hittills undersökt, har varit ganska enkla. Nu skall du få lära dig att ta ut satsdelarna i meningar med bisatser. Det låter kanske svårt, men det är inte så farligt. Bisatser är satsdelar och samma regler gäller för bisatser som för enstaka ord. Här följer några exempel på bisatser som • Predikatsfyllnad: Tavlan blev som konstnären hade tänkt sig. (Efter verbet ”bli”) pf • Attribut: Här ser du huset där jag föddes. (Efter substantivet ”huset”) attr • Adverbial: Jag kommer om jag kan. (Efter verbet ”kommer”) adl • Ackusativobjekt: Han lovade att han skulle komma. (Vad lovade han?) ao Övning 17 Vilka satsdelar är de understrukna bisatserna i följande meningar: a) Pojken som sitter på bänken, är min bror. b) Jag såg att han ljög. c) När jag kom hem, hade tvättmaskinen stannat. d) Fabian sjöng trots att han hade halsfluss. Övning 18 Stryk under bisatserna i följande meningar, samt uppge vilken satsdel de är. a) Om det är vackert i morgon, så gör vi en cykeltur. b) Jag hoppas att det blir varmt. c) Mannen ljuger som en häst travar. Nu kan du (nästan) allt om satsdelar och satslösning. Nu återstår bara träning, träning och åter träning. dina kunskaper kommer du att ha nytta av i dina språkstudier.

14

Övning 19 Vilka är de understrukna satsdelarna i följande meningar: a) Livet var hårt. b) Många hade knappt mat för dagen. c) Massor av folk frös ihjäl när vintern kom. d) På en holme i sjön låg ett stort slott. e) Där bodde en riddare. f) Några få personer kunde läsa. g) Läraren förstod att jag hade fuskat. h) Varje gång en spelare rörde bollen, gick ett sus genom publiken. Övning 20 Ta ut satsdelarna i följande meningar a) Oskar har vunnit en bil. b) Lisas pojkvän heter Kalle. c) Oskars syster har gift sig. d) Nu har våren kommit hit. e) Oskar och Kurt fick ovett. f) Jag gav honom lite mjölk. g) Du har ett bra hus. h) Vem öppnade dörren? i) Kurt gjorde läxorna ordentligt. j) Rudolf kan aldrig vara tyst. k) Skriften syntes tydligt. l) Åskan mullrade i fjärran.

15

m) Gammal kärlek rostar aldrig. n) I krig och kärlek är allt tillåtet. o) Arga katter får rivet skinn. p) Sagan slutade lyckligt. q) Terminen är snart slut. r) Regnet vräkte ner. s) Polisen gjorde en noggrann undersökning. t) Brudparet kom ut på kyrktrappan. u) Vad har du i handen? v) Kalle vaknade tidigt. w) Har du sett filmen? x) Nu kommer det kritiska ögonblicket. y) Han blev mycket arg. z) Du måste tro mig. å) Den söta flickan med den röda rosetten heter Sara. ä) Platsen där jag föddes finns inte på kartan. ö) När han vaknade, skulle han börja ett nytt liv. aa) Mopeden blev fullständigt förstörd vid kollisionen. bb) Den dyra kinesiska porslinsvasen gick i tusen bitar. cc) Tror ni att ni klarar provet? dd) Brevbäraren lämnade kvinnan ett paket. ee) Den stackars läraren ryste, när han mötte sina uppretade elever. ff) Dessa meningar var väl inte särskilt svåra?

1

BOKENSKOLAN KOMPENDIUM S-programmet 2005 03 22 Karin Höög

Facit

2

Satslösning från grunden Ordklasserna Substantiv Pronomen Adjektiv Prepositioner Verb Räkneord Adverb Interjektioner Konjunktioner Övning 1 Stryk under predikatet i följande meningar: a) Vi plockar blommor d) Fryser du inte? b) Pojkarna drack te e) Han slet mig i håret. c) Lisa bakar våfflor f) Kommer du före klockan sju? Övning 2 Meningen Hjälpverb Huvudverb Hela predikatet a) Vi har druckit te har druckit har druckit b) Jag har läst läxan har läst har läst c) Pojkarna hade druckit te. hade druckit hade druckit d) Han skulle ha ätit gröt. skulle ha ätit skulle ha ätit e) Vi brukar dricka kaffe. brukar dricka brukar dricka f) Jag måste hämta näsduken. måste hämta måste hämta Övning 3 Meningen Hjälpverb Huvudverb Hela predikatet a) Ska du eller jag köra? ska köra ska köra b) Vem har du pratat med? har pratat har pratat c) Bör vi inte gå hem nu? bör gå bör gå d) När kan ni komma? kan komma kan komma e) Nu har ljuset slocknat. har slocknat har slocknat f) Måste jag läsa det här? måste läsa måste läsa

3

Övning 4 a) Boken kostar hundra kronor. kostar b) Den har varit dyrare. har varit c) Jag minns ingenting minns d) Det har snöat inatt. har snöat e) Vilken film har du sett? har sett f) Pelle köpte en ny skoter. köpte g) Han kunde inte laga den gamla. kunde laga h) Farfar hade alltid rätt. hade Övning 5 Meningen Subjekt Predikat a) Jag har läst tidningen idag jag har läst b) Åsas man kommer hem på lördag. (Åsas) man kommer c) Tre små råttor bodde under ladan. (Tre små) råttor bodde d) Varför lyser kattens ögon i mörkret? (kattens) ögon lyser e) Några elever älskar grammatik (Några) elever älskar f) Den svarta röken steg mot skyn. (Den svarta) röken steg Övning 6 6 st Övning 7 a) Han tyckte att tavlan var vacker. b) Fastän jag var mycket arg, måste jag skratta. c) Hon undrade om jag hade fått brevet. d) Medan vi badade, vaktade Lasse våra kläder.

4

e) ¨Du måste stiga upp när klockan ringer. f) Det syntes ett märke där pilen hade träffat. g) Visste han hur han skulle göra? h) Där vinet går in, går vettet ut. i) På bilden ser man huset som nu är rivet. j) Han brukade alltid hålla vad han lovade. Övning 8 a) Jag läste tidningen i morse. b) Nisse har sålt bilen. c) I höst bygger kommunen ishallen. d) Johan skrev namnet på checken. e) Personalen drack kaffe. Övning 9 a) Jag har stekt hamburgare åt honom. b) Har du gett Lillan gröt? c) Kan du visa honom vägen? Övning 10 a) Mia kokar kaffe. s p ao b) Tant Nilsson har skänkt pengar till Rädda barnen. s p p ao do c) Flickorna plockade blommor åt farmor. s p ao do d) Vi köpte pojken en cykel. s p do ao e) Posten har kommit. s p p f) Lina gav hästarna hö. s p do ao

5

Övning 11 a) Eva har blivit chef. pf b) Nisse bakar pepparkakor. o c) Hunden verkar rädd. pf d) Flickorna spelar fotboll. o e) De var duktiga. pf f) Stjärnan i laget kallades ”Kulan”. pf Övning 12 a) Den sjuke pojken låg avsvimmad på golvet. spf b) Han var mycket sjuk. spf c) Vi försökte hålla honom varm. opf d) Föreningen valde Tyra Svensson till ordförande. opf e) Tyra blev föreningens nya ordförande. spf f) Jag är förvånad. spf Uppgift 13 a) Måste jag läsa den tjocka boken? b) Alla barn gillar sagor. c) Farfar var med om andra världskriget. d) Min moster heter Pia. e) Passagerarna i flygplanet verkade rädda. f) Pelle har tre bröder. g) Flickan därborta är Stinas kusin. h) Den långe mannen med den svarta hatten är Peters farfar. __________________

6

Övning 14 Stryk under adverbialen i följande meningar: a) Jag mår illa. b) Lodjuret fräste av ilska. c) Jag kommer snart. d) Den unge mannen reste till Amerika. e) Hunden morrade hotfullt vid grinden. f) Barnet satt i badbaljan. g) Lena gick först. Övning 15 a) Vi målade honom svart i ansiktet. pf b) Vilken tur att pengarna räckte! attr c) Babyn skrek högt och argt. adl d) Du älskar mig inte längre sade han tyst. adl adl e) Hunden hoppade av glädje. adl f) Du har varit lat, muttrade läraren. pf g) Korsordet i Dagens Nyheter verkar mycket svårt. attr adl pf Övning 16 a) De nationella proven görs av experter i Uppsala. b) Proven rättas och betygssätts av läraren. c) Schemat läggs av skolans rektor. (skolans rektor) d) Patienten opererades av landets skickligaste kirurg. e) De försvunna pojkarna efterlystes av polisen.

7

Övning 17 a) Pojken som sitter på bänken, är min bror. attr b) Jag såg att han ljög. ao c) När jag kom hem, hade tvättmaskinen stannat. adl d) Fabian sjöng trots att han hade halsfluss. adl Övning 18 a) Om det är vackert i morgon, så gör vi en cykeltur. adl b) Jag hoppas att det blir varmt. ao c) Mannen ljuger som en häst travar. adl Övning 19 a) Livet var hårt. s p pf b) Många hade knappt mat för dagen. s ao c) Massor av folk frös ihjäl när vintern kom. s p adl d) På en holme i sjön låg ett stort slott. adl attr s e) Där bodde en riddare. adl p s f) Några få personer kunde läsa. attr s p g) Läraren förstod att jag hade fuskat. s p ao h) Varje gång en spelare rörde bollen, gick ett sus genom publiken. adl p s adl Övning 20 a) Oskar har vunnit en bil. s p p attr ao b) Lisas pojkvän heter Kalle. attr s p pf c) Oskars syster har gift sig. (verbet är ”gifta sig”) attr s p p

8

d) Nu har våren kommit hit. adl p s p adl e) Oskar och Kurt fick ovett. s p ao f) Jag gav honom lite mjölk. s p do attr ao g) Du har ett bra hus. s p attr attr ao h) Vem öppnade dörren? s p ao i) Kurt gjorde läxorna ordentligt. s p ao adl j) Rudolf kan aldrig vara tyst. s p adl p pf k) Skriften syntes tydligt. s p adl l) Åskan mullrade i fjärran. s p adl m) Gammal kärlek rostar aldrig. attr s p adl n) I krig och kärlek är allt tillåtet. adl p s pf o) Arga katter får rivet skinn. attr s p attr ao p) Sagan slutade lyckligt. s p adl q) Terminen är snart slut. s p adl pf r) Regnet vräkte ner. s p adl s) Polisen gjorde en noggrann undersökning. s p attr attr ao t) Brudparet kom ut på kyrktrappan. s p adl adl u) Vad har du i handen? ao p s adl v) Kalle vaknade tidigt. s p adl w) Har du sett filmen? p s p ao x) Nu kommer det kritiska ögonblicket. adl p attr attr s y) Han blev mycket arg. s p adl pf z) Du måste tro mig. s p p ao å) Den söta flickan med den röda rosetten heter Sara. attr attr s attr attr p pf _________________ attr

9

ä) Platsen där jag föddes finns inte på kartan. s s p p adl adl ___________ attr ö) När han vaknade, skulle han börja ett nytt liv. s p p s p attr attr ao ______________ adl aa) Mopeden blev fullständigt förstörd vid kollisionen. s p adl pf adl bb) Den dyra kinesiska porslinsvasen gick i tusen bitar. attr attr attr s p attr __________ adl cc) Tror ni att ni klarar provet? p s s p ao _______________ ao dd) Brevbäraren lämnade kvinnan ett paket. s p do attr ao ee) Den stackars läraren ryste, när han mötte sina uppretade elever. attr attr s p s p attr attr ao _____________________________ adl ff) Dessa meningar var väl inte särskilt svåra? attr s p adl adl adl pf