bjerregaard framgångsrika läsare i alla ämnen
Upload: nationellt-centrum-foer-svenska-som-andrasprak-stockholms-universitet
Post on 28-Jun-2015
164 views
DESCRIPTION
Maria Bjerregaard från Nationellt centrum för svenska som andraspråk ger föreläsnngen "Framgångsrika läsare I alla ämnen" som tar upp både teori och pratiska aktiviteter som lärare kan använda för att stötta sina elever att läsa faktatexter.TRANSCRIPT
FRAMGÅNGSRIKA LÄSARE I ALLA ÄMNEN Maria Bjerregaard
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
L: Vad brukar du läsa? E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier. L: Du har inte sagt något om vad du läser i skolan. E: Nä, vill du att jag ska berätta om det? L: Ja, vad läser du i skolan? E: Förra året läste jag tre böcker i svenskan. L: Vad har du läst mer? E: Inget. L: Hur är det med fysik och samhällskunskap? E:Jag trodde att du ville veta något om läsning. L: Vad menar du? E: Jamen, det är ju liksom ingen novell eller något sådant. Man ska ju bara hitta svaret på något.
Arnbak, Läsning av Faktatexter s.81 (från Beers & Samuels)
Frågor om värmetransport
1) Vilka tre former av värmetransport finns det? Konvektion, strålning, ledning 2) Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning? Vid värmeledning krävs ett medium för värmen att
fraktas igenom. Vid strålning överförs värmen utan hjälp av något medium.
3) Ge exempel för varje form av värmetransport. …………….(inget svar)
Hajer (2004) Ur Symposium 2003: arena andraspråk
Läsförståelse är en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar
färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och
texten interagerar för att skapa mening.
Westlund 2012 s.70
Vad är läsförståelse?
• Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen
Före
• Lässtrategier för förståelse
Under • Bearbetar kunskapen
Efter
Strategier för att stötta läsning
Strategier för att stötta läsning
• Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen
Före
Informationstjuvar
Title
Headings
Introduction
Everything I know
Visuals
End of chapter material
So what?
Illustr: Moa Sandblad
Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers
DJUR
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Nässeldjur förlamar sina byten
Maneter har långa bränntrådar
Koralldjur bygger jättekolonier
Havsanemoner liknar blommor
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Nässeldjur förlamar sina byten De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg. Maneter och koralldjur är olika sorters nässeldjur.
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Vad vet jag? Vad tror jag?
Everything I know
Bergman, Pirkko (red.) (2001).
En nässelcell med en ihoprullad tråd inne i giftblåsan.
När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i en angripare eller ett byte.
På manetens långa bränntrådar sitter nässelceller.
En del koralldjur lever i symbios med encelliga alger som ger dem mat och syre. Algerna gör att de får vackra färger.
Clownfiskarna bränner sig inte på havsanemonens tentakler tack vare ett skyddande slemlager, De söker skydd bland tentaklerna och lever av matrester där.
Nyckelord nässelceller tentakler maneter koralldjur brännmaneter öronmaneten könskörtlar kalkskelett stora rev Gotland
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Testa dig själv Nämn två sorters nässeldjur. Var i Sverige kan man hitta nässeldjur? Hur äter havsanemoner? Hur bildas korallrev? Varför finns det så många orkidéer på Gotland? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
So what?
T • Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om. Vad vet du om
genren?
H • Läs alla rubriker och faktarutor. Formulerar frågor som du tror att texten ger
svar på.
I • Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudidé. Får
du veta något mer?
E • Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet.
V • Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det
nyckelord? Vad får du veta av dessa?
E • Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Här kan du
verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna.
S • Varför skrev författaren den här texten? Varför läser du det här? Har du någon
nytta av den här kunskapen? Hur då i sådana fall?
Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers
Strategier för att stötta läsning
• Lässtrategier för förståelse
Under
Hur ser det ut?
Vad vet jag om ämnet?
Hur stämmer detta överens
med det som jag redan vet?
Vad förutspår jag kommer härnäst
i texten?
Vad kan jag jämföra detta
med?
Vilken information är
viktig?
Om genren?
Finns det oklarheter att
reda ut?
Det här kan jag sammanfatta
som…
Förstår jag? Hur hänger det ihop? Ska jag läsa om?
Varför? Vad? Vem? Hur?
N-ä-s-s-e-l-d-j-u-r
Lässtrategier
Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att
förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs
medvetet för att öka förståelsen. Läsarens användning av
lässtrategier kan jämföras med snickarens användning av sin
verktygslåda.
Westlund 2012
Reciprocal teaching (RT)
• Tar upp svåra ord och annat som är svårt att förstå
• Kontrollerar vad man vet, och vill veta genom frågor
• Stannar upp och frågar sig vad som kommer sen
• Fångar in det viktigaste
Sammanfatta Förutspå
Reda ut oklarheter
Ställa frågor
Palinscar & Brown
Introducera strategierna
1. Börja med en explicit beskrivning av strategin samt när och hur den kan användas. Fokus på hur strategin gynnar förståelsen och skapar mening.
2. Lärare modellerar strategin under gemensam läsning av text, förslagsvis genom att tänka högt.
3. I helklass prövas strategin av eleverna under lärarens ledning.
4. Reflektera kring hur strategin gynnar förståelsen, samt hur och när den kan användas.
5. Låt eleverna prövar strategin i mindre grupper.
6. Till slut kan eleverna använda strategin självständigt.
Tänk högt!
Nässeldjur förlamar sina byten
Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar.
Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det?
De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Tänk högt!
Nässeldjur förlamar sina byten
Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar.
Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det?
De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.
Förutspår
Reder ut oklarheter Frågar
Förutspår
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Tänk högt!
Nässeldjur förlamar sina byten
Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar.
Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det?
De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.
De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet.
Det stämde. Jag kan se framför mig hur nässeldjuret
snabbt slungar ut sin gifta tråd och förlamar bytet.
Hur gör de för att äta bytet sedan? Har nässeldjur tänder? Vad är det för djur
de fångar egentligen?
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Tänk högt!
Nässeldjur förlamar sina byten
Jag tror att stycket handlar om hur nässeldjur gör när de jagar.
Det står här att de förlamar sina byten, dvs. de djur som de fångar. Jag undrar hur de gör det?
De förgiftar dem säkert på något sätt. Låt oss se om det stämmer.
De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet.
Det stämde. Jag kan se framför mig hur nässeldjuret
snabbt slungar ut sin gifta tråd och förlamar bytet.
Hur gör de för att äta bytet sedan? Har nässeldjur tänder? Vad är det för djur
de fångar egentligen?
Kontrollerar förutsägelse
Visualiserar
Frågar
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Strategikort: Reda ut oklarheter
Formuleringar • Jag är inte säker på vad
författaren menar med ordet/ frasen…vem kan hjälpa mig?
• Jag skulle vilja ha ordet…förtydligat
• Vad betyder… • Jag förstår inte den delen
där… • Vet någon varför…
Strategier • Stanna upp, läs om, läs
sakta, se helheten, red ut detaljer
• Försök se sammanhanget och andemeningen. Koppla ihop det med det du redan vet, skapa dig bilder, dra slutsatser
• Använd andra källor • Använd
ordförståelsestrategier
Framställning inspirerad av Josefin Nilsson
Strategier för ordförståelse
Så här kan du göra för att förstå ett främmande ord: • Vad står i meningen före ordet? Vad står i meningen efter
ordet? Får du några ledtrådar till vad ordet kan betyda? • Vad har ordet för funktion i meningen?
– Är det någon som gör något? – Är det en sak? – Är det ett ord som beskriver hur något ser ut? Osv.
• Vilka ord i meningen hör ihop? • Går det att förstå meningen även om man tar bort ordet? • Går det att dela upp ordet i flera ord? Hjälper det? • Känner du igen ordet från ett annat språk?
Lindqvist et al 2013
Pröva strategier för ordförståelse
• När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i angriparen eller bytet.
• Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen.
Maneter har långa bränntrådar
Manet betyder havsnässla. I Sverige är det bara på västkusten som det finns brännmaneter. De kan bränna oss med sina nässelceller som sitter på de långa trådarna under djuret. På västkusten kan brännmaneterna bli ungefär en halv meter i diameter. Men längre ut i Atlanten kan de bli över två meter och ha 40 meter långa bränntrådar. Den giftigaste maneten i världen är den australiska havsgetingen vars gift kan döda en människa.
Öronmaneten, som även finns i Östersjön, är däremot helt ofarlig för oss. Den består till 95% av vatten och äter plankton, kräftdjur och småfisk. I kanten av den geléaktiga kroppen sitter små enkla ögon.
Skulle du säga att det är små
eller stora djur?
Varför heter den så tror
du?
Vilka städer
känner du till där?
Kommer du ihåg hur de skaffade
föda och åt? Är den en
bränn-manet?
Frågor i marginalen
Läs mer om Frågor i marginalen i Gibbons, 2013
Vilken information
får du av ”även”?
Kan du gissa vad ordet betyder?
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
• Bearbetar kunskapen
Efter
Strategier för att stötta läsning
Vad vet jag? Vad tror jag?
Vad har jag lärt mig?
Vad har jag lärt mig?
Bergman, Pirkko (red.) (2001).
Sexfältare om djur
Nässeldjur Klassificering Utseende Utbredning Föda
Fortplantning Koppling till
människan
Maneter Korall-
djur Likh
eter
Skillnader
Venndiagram
Fler modeller
Visar ett förlopp där det ena leder till det andra
Visar hur olika faktorer får en konsekvens Visar hur en faktor får flera konsekvenser
Lucktext
Nässeldjur ___________ sina byten
De flesta nässeldjur är _________ som lever i havet. Namnet har de fått av sina ___________. De består av en ______ med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan _______ ___och giftet _______ ___ i angriparen eller bytet.
Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av _________ som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg.
________ och ________ är olika sorters nässeldjur.
Källa: Pauline Gibbons ”Lyft språket lyft tänkandet” (2013)
Fler efter läsning-aktiviteter
Sätta egna rubriker Skriva sammanfattning Hitta viktigaste kärnmeningen
s e l r n c e l ä l e s
Klippa isär texten och sätta ihop den utifrån rätt struktur
Klippa isär meningar
Klippa isär ord Källa: Pauline Gibbons ”Lyft språket lyft tänkandet” (2013)
• Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen
Före
• Lässtrategier för förståelse
Under • Bearbetar kunskapen
Efter
Strategier för att stötta läsning
Litteratur ● Arnbak, Elisabeth (2010). Läsning av faktatexter: från läsprocess till lärprocess. 1. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur
● Bergman, Pirkko (red.) (2001). Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk : teori, praktik
och språkbedömningsschema för alla som undervisar elever med svenska som andraspråk.
2. uppl. Stockholm: Liber
● Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (2., uppdaterade uppl.)
Uppsala: Hallgren & Fallgren.
● Hajer, M (2004) Språkutvecklande ämnesundervisning — ett andraspråksperspektiv i alla
ämnen. I Olofsson Mikael (red.), Symposium 2003: arena andraspråk, Hls förlag, Stockholm,
● Lindqvist E, Guvå L, Lundenmark . & Wewel, Å. (2013). Flerspråkiga elever som strategiska
läsare. I Olofsson, M (red.) (2013). Symposium 2012: lärarrollen i svenska som andraspråk (s.
124-141). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
● Manz, S.L. (2002). A strategy for previewing textbooks: Teaching readers to become
THIEVES. The Reading Teacher, 55, 434–435.
● Nilsson, Josefin (2011). Explicit undervisning i lässtrategier : en andraspråkselevs väg mot
strategisk läsning. Institutionen för språkdidaktik. Stockholms universitet
● Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2.,
uppdaterade utg. Stockholm: Natur & kultur
● Zwiers, J. (2004). Building reading comprehension habits in grades 6-12: A toolkit of
classroom activities. International Reading Association, Headquarters Office, 800 Barksdale
Rd., PO Box 8139, Newark.
Textexempel:
● Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Kontaktuppgifter
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Stockholms universitet
www.andrasprak.su.se
Maria Bjerregaard
073 270 10 70