bilagor till fakultetsnämndens möte 2012-11-22 - mdh.se · ansökan om befordran till professor i...

Bilagor till fakultetsnämndens möte 2012-11-22

Bilaga 1

Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

Status för rekryteringsärenden i HSV 2012-11-09 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status

1

Ref. nr. 64/12 Professor i vårdveten-skap, HVV Sista ansökningsdag 2012-08-01

6 sökande Beslut om sakkunni-ga -Anna-Christina Ek, Linköping Deadline 2012-11-30 -Kyllike Christensson, Tyresö Deadline 2012-11-30

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Maria Müllersdorf, Lene Martin, Cecilia Rydlo alt. Ingrid Snellman

Ref.nr. 122/12 Professor i företagseko-nomi med inriktning mot marknadsföring

Beslut om sakkunni-ga

Rekryteringskommitté ska bildas. Akademire-presentanter:

Ref. nr. 79/12 Ansökan om befordran till professor i folkhälso-vetenskap med inrikt-ning mot hälsofrämjan-de arbetsliv, HVV Ansökan inkom 2012-05-21

Hélène Sandmark Beslut om sakkunni-ga 2012-08-13 -Gunilla Krantz, GU Deadline 2012-11-22 -Bjarne Jansson, KI Utlåtande inkommit, godkänt

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Maria Müllersdorf, Per Tillgren och Lena Hall-ström

Ref.nr. 143/12 Ansökan om befordran till professor i folkhälso-vetenskap med inrikt-ning mot management

Lennart Bogg Till ansökan har bifo-gats tre positiva sak-kunnigutlåtanden

Rekryteringskommitté ska bildas. RB 6/11 OK

Ref.nr. 200/11 Universitetslektor i di-daktik med inriktning mot utbildningsveten-skapliga kärnan, UKK Sista ansökningsdag: 2011-11-07

12 sökande Beslut om sakkunni-ga -Göran Linde profes-sor emeritus Stock-holms universitet Utlåtande inkommit. Godkänt -Elisabeth Elmeroth Linnéuniversitetet Utlåtande inkommit. Godkänt

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Niclas Månsson, Carl-Anders Säfström, Maud Lindh Sammanträde 2012-05-14, intervjuer och prov-föreläsningar Under överklagande, svar från överklagande-nämnden väntas i slutet av oktober.

Ref.nr. 206/11 Universitetslektorer i svenska med inriktning mot svenskämnets di-daktik, särskilt språk-,

2 sökande Beslut om sakkunni-ga - Gunilla Molloy, Stockholms universi-tet

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Eva Sundgren, back up Birgitta Norberg Brors-


2

läs- och skrivutveckling, UKK Sista ansökningsdag: 2011-11-21

Utlåtandet inkommit. Godkänt - Görel Bergman-Claeson, Uppsala universitet Utlåtande inkommit. Godkänt

son Sammanträde 2012-05-30 kl 11.00 Väntar på beslut från akademin

Ref.nr. 52/12 Universitetslektor i eng-elska med inriktning mot engelskämnets didaktik – 50% forsk-ning, UKK

Sista ansökningsdag: 2012-05-07

4 sökande Beslut om sakkunni-ga -Una Cunnigham, Stockholms universiet Utlåtandet inkommit. Godkänt -Aud Solbjorg Skul-stad, Universitetet i Bergen Utlåtande inkommit. Godkänt

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Karin Molan-der Danielsson, Thorsten Päplow, Anders Garpe-lin, Victorine Hancock (vid föreläsningar) Intervjuer och provföre-läsningar 2012-10-03.

Ref.nr. 69/12 Universitetslektor i statsvetenskap, HST Sista ansökningsdag: 2012-06-01

1 sökande Beslut om sakkunni-ga - Gissur Ó Erlingsson, Linköpings universitet Utlåtandet inkommit, godkänt - Daniel Nohrstedt, Uppsala universitet Utlåtandet inkommit, godkänt

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Joakim Jo-hansson, Thomas Wahl

Ref.nr. 73/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot mark-nadsföring och universi-tetslektor i företagseko-nomi med inriktning mot organisation, HST

17 sökande

Beslut om sakkunni-ga 2012-08-09 I MF: -Claes Hultman, Öre-bro Deadline 2012-12-31 -Åsa Wallström, Luleå Deadline 2012-12-31

Rekryteringskommitté bildad: marknadsföring; Lars Hallén, Madelaine Lundberg, Thomas Wahl Organisation: Peter Dobers, Madeleine Lundberg, Thomas Wahl


3

Sista ansökningsdag: 2012-07-10

I ORG: -Rolf A Lundin, Hög-skolan i Jönköping Deadline 2012-12-31 -Karin Berglund, SU Deadline 2012-12-31

Ref.nr. 136/12 Universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot omvård-nad, HVV Sista ansökningsdag: 2012-11-16

Rekryteringskommitté bildad: Maria Müllers-dorf, Lene Martin och/eller Ingrid Snell-man/Cecilia Rydlo

Ref.nr. 146/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning, HST Sista ansökningsdag: 2012-11-19

Rekryteringskommitté ska bildas.

Status för rekryteringsärenden i NT 2012-11-09 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status

4

Ref.nr. 60/12 Adjungerad professor i energi – och miljötek-nik, HST Ansökan inkom 2012-04-19

Carl-Fredrik Lindberg Beslut om sakkunniga -Bernt Lie, Högskolan i Telemark, Norge Utlåtande inkommit. Godkänt. -Kauko Leiviskä, Oulu universitet, Finland Utlåtande inkommit. Godkänt.

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Eva Thorin och Erik Dahlquist. Sammanträde 2012-10-31 kl 13.00

Ref.nr. 112/12 Adjungerad professor i energi – och miljötek-nik, HST Ansökan inkom 2012-07-05

Anders Lönnermark Beslut om sakkunniga -Peter Sturm, Tekniska universitetet i Graz, Österrike Utlåtande inkommit. Godkänt. -Patrick van Hees, Lund Utlåtande inkommit. Godkänt

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Eva Thorin och Erik Dahlquist. Sammanträde 2012-10-31 kl 14.30

Ref.nr. 123/12 Ansökan om befordran till professor i datave-tenskap Ansökan inkom 2012-09-19

Gordana Dodig-Crnkovic

Beslut om sakkunniga -Jean Gabriel Ganascia, University Pierre and Marie Curie Deadline 2012-12-31 -Keith W Miller, Uni-versity of Illinois Deadline 2012-12-10

Rekryteringskommitté ska bildas. RB 11/10. OK

Ref. nr. 120/12 Ansökan om att antas som docent i miljötek-nik Ansökan inom 2012-09-19

Emma Nehrenheim Beslut om sakkunnig -Jes la Cour-Jansen, LTH, Lund Utlåtande inkommit. Godkänt.

Rekryteringskommitté bildad: Sture Packalén och Lena Johansson Westholm

Ref. nr. 203/11 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot matematik, UKK Sista ansökningsdag: 2011-11-07

5 sökande Beslut om sakkunniga -Kristina Juter, Högsko-lan i Kristianstad Utlåtande inkommit. Godkänt -Per Nilsson, Linnéuni-versitetet Utlåtande inkommit. Godkänt

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Hans Eriksson, Andreas Ryve Sammanträde 2012-04-11 Väntar på beslut/avtal från akademin

Status för rekryteringsärenden i NT 2012-11-09 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status

5

Ref.nr. 249/11 Universitetslektor i kammarmusik med inriktning sånginter-pretation, UKK Sista ansökningsdag: 2011-12-09

1 sökande Beslut om sakkunniga -Barbro Marklund Pe-tersone, Musikhögsko-lan i Oslo Deadline 2012-11-17 -Lena Johnson, Musik-högskolan Örebro universitet Utlåtande inkommit, granskas

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Staffan Sandström och Lena Hellström Färnlöf.

Ref.nr. 119/12 Senior Lecturer in Computer Science, IDT Sista ansökningsdag: 2012-09-30

1 sökande Beslut om sakkunniga -Wang Yi, Uppsala universitet Utlåtandet inkommit, godkänt -Petru Eles Linköping universitet Utlåtandet inkommit, godkänt

Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Dag Nyström, Thomas Nolte Sammanträde 12-11-12 kl 08.45

Ref.nr. 127/12 Universitetslektor i byggnadsteknik, HST Sista ansökningsdag: 2012-11-08

2 sökande Rekryteringskommitté bildad. Akademirepre-sentanter: Björn Karlsson, Karin Spets

Ref.nr 150/12 Fyra universitetslekto-rer i matema-tik/tillämpad matema-tik Sista ansökningsdag: 2012-11-30

Rekryteringskommitté ska bildas.

Bilaga 2

Fakultetsnämndens synpunkter och förslag på Jan Gustafssons rapport Uppföljning av den nya nämndorganisationen

1 (8)

Dekanerna

Fakultetsnämndens synpunkter och förslag på Jan Gustafssons rapport Uppföljning av den nya nämndorganisationen

Underlag för fakultetsnämndens sammanträde 22 november 2012

Dekanerna har med UFO-ledningens bistånd sammanställt och följt upp

diskussionen under fakultetsnämndens workshop den 11 oktober 2012. Vi

har följat följande struktur: under varje punkt där Gustafssons rapport

lämnar förslag,

a) ges vid behov en beskrivande bakgrund,

b) återges utredningens ursprungliga förslag,

c) lämnas fakultetsnämndens förslag mot bakgrund av utredningens förslag,

d) samt en motivering till fakultetsnämndens förslag.

Men först ger vi en bakgrund till vår läsning av Gustafssons rapport.

Bakgrund

Fakultetsnämnden har med stort intresse tagit del av Jan Gustafssons

rapport och hans presentation av denna vid fakultetsnämndens internat

11 oktober 2012. Vid internatet fördes en diskussion om innehållet och

dekangruppen fick fakultetsnämndens uppdrag att utarbeta förslag till

synpunkter med anledning av rapporten, att lämna till rektor.

Rapporten lyfter flera viktiga frågor som kan belysas från flera olika håll:

exempelvis fakultetnämndens arbetsformer och beslutsdelegation,

handläggningsstöd, relation till verksamheten i övrigt. Fakultetsnämnden

väljer att följa den uppställning som rapporten har och nedan presenteras de

förslag till åtgärder som Jan Gustafsson föreslår samt fakultetsnämndens

ställningstagande till dessa. Ett urval av Jan Gustafssons kommentarer lyfts

också då de diskuterats av fakultetsnämnden.

2 (8)

Rapportens förslag och fakultetsnämndens remiss-svar

Övergripande

Utredningens förslag: ”Utskottsordförandena ska etablera former för att

regelbundet återrapportera om fakultetsnämndens arbete till det

lärarkollegium de representerar.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget.

Motivering: Utmärkt om utskottsordförandena har ett utbyte sinsemellan

och lära av varandra hur man på ett bra sätt kan ha en dialog med lärar- och

forskarkollegiet. Även om vad man funnit inte fungerar i denna

kommunikation.

* * *

Utredningens förslag: ”Fakultetsnämnden ska göra en genomgång av

arbetstiden i de olika utskotten och ge lärarrepresentanterna olika mycket tid

i olika utskott inom en bevarad totalram.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget i den

mån att ett uppdrag bör ges till UFO att gå igenom utskottens befintliga

uppdrag, ärendeantal och ärendeart, samt tidsbudget för ledamöter, under

perioden 2011-2012.

Motivering: ---

Fakultetsnämnden

Utredningens förslag: ”UFO-chefen ska närvara vid fakultetsnämndens

möten som adjungerad.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker detta.

Motivering: UFO-chefen närvarar från och med fakultetsnämndens

sammanträde 6 september 2012, så detta är åtgärdat. Det kan vara bra att

beslut ändå fattas om detta inför framtiden. UFO-chefens närvaro ska inte

vara betingat av godtycke beroende på vem som är UFO-chef eller vem som

leder fakultetsnämnden, utan ska vara en grundprincip.

* * *

Bakgrund: ”Ett problem är att man vid avhopp av lärarrepresentanter i

fakultetsnämnden tar in ersättare från listan för nominerade från valet som

genomfördes tidigare. Det innebär i praktiken att de nya

lärarrepresentanterna inte längre är lika ”legitima” som de ursprungliga. De

fick färre röster helt enkelt, kanske bara 10 – 15 % av de som röstade. Å

andra sidan måste vi följa de demokratiska spelregler vi själva satt upp.”

3 (8)

Utredningens förslag: ”Valförfarandet bör ses över vid inför bästa

mandatperiod.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden föreslår att nuvarande

valupplägg behålls.

Motivering: Det problem den nuvarande valmetoden ville lösa var det

omständiga fyllnadsvalsarbetet. Fakultetsnämnden ser att man måste göra

ett val mellan lösningarna. Naturligtvis kommer fyllnadsval kunna generera

ett högre antal röster, men det kan i sin tur bero på att den mest ”populära”

kandidaten avgått och man röster på det bästa bland de nya kandidaterna.

Grundutbildningsutskotten

Utredningens förslag: ”Skilj på ”besluts-”, ”informations-” och

”diskussionspunkter” i grundutbildningsutskottens agenda. Inför korta

diskussionsprotokoll från grundutbildningsutskotten då utskotten så

önskar.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker detta förslag och

föreslår att det även ska gälla övriga utskott och fakultetsnämndens möten.

Motivering: Att möjliggöra och synliggöra information och diskussion och

inte använda beslut på samtliga punkter som idag upplever

fakultetsnämnden som ett möjliggörande för fakultetsnämnd och framför

allt utskott att ta den roll som mötesplats och diskussionsforum som

föreslogs vid genomförandet av den nya nämndstrukturen. Härigenom ser vi

också att hela nämndarbetet enklare skulle kunna finna sin roll [i

utbildningsutskotten finns en vilsenhet om detta].

* * *

Bakgrund: ”Ett grundproblem är att flera grundutbildningsutskott inte alltid

är vetenskapligt kompetenta och därmed inte beslutsmässiga enligt

högskolelagen.”

Utredningens förslag: ”Utredningen förordar följande förändringar:

1. Utbildningsledarna är föredragande på grundutbildningsutskottens

möten på sina ärenden tillsammans med UFO, men de är inte

ledamöter.

2. Fakultetsnämnden får i uppdrag att se över

grundutbildningsutskottens sammansättning för att garantera det

kollegiala inflytandet och så att grundutbildningsutskotten har en

majoritet disputerade.

3. Fakultetsnämnden delegerar lämpliga beslut till

grundutbildningsutskotten.”

4 (8)

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens

andra förslag, om att fakultetsnämnden ska se över sammansättning av sina

utskott så att majoritet disputerade säkras utan att göra avkall på

studentrepresentation. Som ett led i detta bör prodekan för utbildning på

grundnivå och avancerad nivå bli ordinarie medlem i samtliga

utbildningsutskott / utskott för utbildningar.

Motivering: I fakultetsnämndens diskussion blev ”jäv” en aspekt. Åsikterna

vad som är jäv diskuterades och vad som är lämpligt vid beslutsfattande.

Behovet av att utbildningsledarna ska vara med när man tar beslut om det

som de är mest kunniga framkom. Samtidigt är inte alla utbildningsledare

lärare i sin anställning. En utbildningsledare har anställning som TA-

personal. Vidare medverkar olika antal utbildningsledare i

grundutbildningsutskotten. Allt mellan en och tre förekommer.

En annan aspekt är att om kollegialitet är att vara vald av kollegiet så är det

bara nämnden som är ett kollegialt organ, inte utskotten.

Vidare framkom att fakultetsnämnden anser att det är viktigt med

studenternas medverkan i utskotten och det är bra med två studenterna så

att de kan få stöd av varandra. Däremot kom behovet av de externa

ledamöterna i utskotten att ifrågasättas. De kanske gör en större insats i

branschråd än i nämndens utskott? Detta var en fråga som

fakultetsnämndens externa ledamöter själva lyfte, samtidigt som

fakultetsnämnden har fått höra om goda insatser från externa ledamöter i

utbildningsutskotten.

Generellt framkom en tydlig önskan om att utbildningsutskotten ska vara

beslutsmässiga genom delegation från fakultetsnämnden men inte genom att

högskolestyrelse ger dispens, utan att man i stället säkrar en majoritet av

vetenskapligt kompetenta ledamöter. Frågan om vem som ska vara

ordförande i utskotten diskuterades också. En åsikt var att det kan vara en

utbildningsledare.

* * *

Bakgrund: ”Ledamöterna är inte alltid pålästa på materialet de fått inför

mötena. Det är brist på engagemang och dålig närvaro i vissa fall. De externa

representanterna är ibland förbluffade över detta. En kommentar är att detta

är samverkan i praktiken och att det är viktigt att MDH:s representanter i

fakultetsnämnd och utskott tar sitt ansvar för att denna samverkan blir så

bra som möjligt.”

Utredningens förslag: ”Genomför en utbildning av ledamöterna i utskotten

och gör en genomgång av utskottens syfte som en del av utbildningen.

Utbildningen ska ha fokus på fakultetsnämndens kvalitetsuppdrag.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget och

framhåller att behov av utbildning främst gäller kvalitetsuppdraget.

Motivering: Vi har haft en utbildningsdag för fakultetsnämndens ledamöter i

början av 2011 (början av fakultetsnämndens mandatperiod). Varje ny

5 (8)

lärarrepresentant har sedan fått en anpassad utbildning inför deras uppdrag

som lärarrepresentant i fakultetsnämnden och som ordförande i ett

utbildningsutskott.

Förslaget ovan om införande av information- och diskussionspunkter kan

också öka viljan till engagemang och påverkan, då det inte bra kan komma

att röra sig om beredda beslutsunderlag att klubba igenom.

* * *

Bakgrund: ”Idag går UFO runt och informerar om samma sak till fyra

grundutbildningsutskott, vilket tar mycket tid.”

Utredningens förslag: ”UFO informerar grundutbildningsutskotten under

en förmiddag. Samma eftermiddag skulle dessa kunna ha sina separata

möten.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden föreslår att nuvarande

mötesordning behålls.

Motivering: Detta förslag tar inte hänsyn till att flera ledamöter sitter i flera

utskott (prodekan för utbildning och vissa utbildningsledare) och därför inte

är lämpligt.

* * *

Bakgrund: ”Det är ibland svårt att lyfta frågor från

grundutbildningsutskotten till fakultetsnämnden. Det finns en email-adress

för detta men det fungerar inte alltid.”

Utredningens förslag: ”UFO tar reda på vari problemet består och ser till att

detta fungerar bättre i framtiden.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget att UFO

kartlägger och åtgärdar problemet.

Motivering: Detta kan inte vara ett tekniskt problem, utan är snarare

relaterat till handläggning inom UFO.

* * *

Bakgrund: Grundutbildningsutskotten bör döpas om så att de har exakt

samma namn som utbildningsområdena i FUS:en. Till exempel

”Grundutbildningsutskottet för teknikutbildningar”.

Utredningens förslag: Fakultetsnämnden ser över dessa beteckningar.

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden har i ett beslut från sitt

sammanträde 12 oktober 2012 hemställt åt rektor att fatta beslut i denna

fråga. (§137. MDH 111-518/10)

6 (8)

Forskarutbildningsutskottet

Utredningens förslag: ”Forskarutbildningsutskottet ska arbeta med

systematisk genomgång av rutiner och blanketter med syfte att förenkla

ärendehanteringen.”


meningen att det bör vara UFO som ska gå igenom rutiner och blanketter i

syfte att förenkla ärendehanteringen. Forskarutbildningsutskottet kan vara

remissinstans för förslag på förändrad genomgång av rutiner och blanketter.

Motivering: --

* * *

Utredningens förslag: ”Fakultetsnämnden ska delegera vissa beslut, till

exempel revidering av studieplaner, till prodekan för att avlasta

forskarutbildningsutskottet.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden avslår förslaget.

Motivering: Fakultetsnämnden anser att MDH uppnår en högre

kvalitetssäkring genom att låta forskarutbildningsutskottet granska

studieplaner för forskarutbildningsämnen.

* * *

Bakgrund: ”UFO-stödet är bra men UFO hinner inte riktigt med. Det skulle

behövas mer tid på UFO för detta arbete.”

Utredningens förslag: ”Fakultetsnämnden ska se över UFO-stödet till

forskarutbildningsutskottet och undersöker hur detta arbete skulle kunna

effektiviseras, alternativt om UFO-stödet behöver utökas.”


meningen att det bör vara UFO som utreder hur stödet till

forskarutbildningsutskottet bemannas, liksom hur en effektiv

ärendehantering för forskarutbildningsutskottet kan uppnås.

Forskarutbildningsutskottet kan dock vara en remissinstans för förslag för

förbättrade åtgärder.

Motivering: Det är troligen snarare en fråga om mer effektivare och mer

ändamålsenligt stöd än mer kvantiativt stöd.

* * *

Bakgrund: ”Uppföljningen av ISP:er fungerar inte riktigt bra i praktiken.

Detta är ett problem som fakultetsnämnden har dragits med i många år.”

Utredningens förslag: ”Fakultetsnämnden ska göra en utredning som tar

reda på vari problemen består och föreslår en handlingsplan för att förbättra

uppföljningen.”

7 (8)


meningen att det bör vara UFO som utreder hur ISP-blankett och dess webb-

gränssnitt kan förbättras, liksom hur UFO kan utveckla tydligare riktlinjer

för hur ISP-blanketten på webben ska fyllas i. Dock kan

forskarutbildningsutskottet vara remissinstans för förslag till förbättrad

hantering kring ISP (inte bara blankett).

Motivering: Information om att ISP är ett juridiskt dokument mellan

forskarstudent och MDH måste tydliggöras och spridas.

Forskningsutskottet

Bakgrund: ”Ett problem är att diskussionerna i utskottet inte protokollförs.

Kanske kan man skriva minnesanteckningar. Problemet är att dessa kan vara

partiska. Kanske kan ordföranden sammanfatta diskussionerna i ett fåtal

punkter? Denna metod fungerade bra i teknikutskottet. Det är mycket tid

som läggs ner på detta utskott. En deltagare ställer sig frågan om det är värt

att det sitter 10 personer och diskuterar dessa frågor. Strukturen på mötena

är annars bra. Det är snarare innehållet i ärendena som kan ifrågasättas.”

Utredningens förslag: ”Forskningsutskottet får i uppdrag att reda ut frågan

om hur diskussioner ska dokumenteras.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget, men

föreslår att UFO bör bistå forskningsutskottet i det här uppdraget.

Motivering: Genom tydliggörande av diskussionspunkter och

dokumentation av dessa, som förslaget för utbildningsutskotten, kan vi

bättre tillvarata ledamöternas engagemang.

Rekryteringskommittén

Bakgrund: ”Rapporteringen bör endast innefatta de frågor där nämnden har

inflytande och intresse. Dessa är framför allt professorsärenden och

docentärenden. Alla lektorsärenden berör inte fakultetsnämnden och borde

utgå från rapporteringen till nämnden.”

Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden avstyrker förslaget.

Motivering: Fakultetsnämnden ser tvärtom att rekryteringsfrågor oavsett

anställningsform, och kvalitet i dessa, är viktiga frågor för just nämnden.

Därför bör aktiviteterna här snarare stärkas än reduceras. Att

rekryteringskommitténs rapport samtidigt belyses i relation till

kompetensplanerna från akademierna kan vara ett sätt. Tvärtom vill

fakultetsnämnden höra mer om anställningsprocessen.

* * *

8 (8)

Bakgrund: ”Vid behov (anställningsärenden) utökas rekryteringskommittén

med representanter från akademin. Övriga ärenden (befordring) hanteras av

rekryteringskommittén utan utökning. Ordförandena önskar ett

förtydligande av ovanstående och föreslår att den ej utökade

rekryteringskommittén kallas ”rekryteringsnämnd” och att namnet

rekryteringskommitté betecknar den utökade rekryteringsnämnden. De

anser också att det behövs en översyn av anställningsordningen när det

gäller ett antal (mindre) frågor.”

Utredningens förslag: ”Ordförandena ska se över ovanstående frågor

tillsammans med förvaltningschefen.”

Fakultetsnämndens förslag: Namngivningsfrågan ser fakultetsnämnden

som sekundär och har ingen åsikt i frågan.

Motivering: En översyn av anställningsordningen ska naturligtvis göras

utifrån behov, men måste då även inkludera lämpliga personer på

akademierna.

Västerås, 15 november 2012

Peter Dobers Yvonne Eriksson Peter Gustafsson

Bilaga 3

Rapport från Akademi HST enligt beslut i fakultetsnämnden den 6 september 2012.

1 (2)

MÄLARDALENS HÖGSKOLA REMISSVAR HST 26 oktober 2012 Magnus Hoppe, utbildningsledare

Rapport, enligt fakultetsnämndsbeslut redovisat i protokoll 2012-09-06 §98 och §99, om förutsättningarna för att möta HST:s uppdrag att göra en översyn av samhällsvetenskap-liga programmet.

Uppdraget I MDH:s Verksamhetsmål 2013-2016 uppdrag och budget 2013 preciseras

under rubriken Utbildning på grundnivå och avancerad nivå på sidan 19

att:

Enligt rektors delegation (MDH 1.1.2-239/12) beslutar fakultets-nämnden om inrättande och avveckling av ämne, examen och ut-bildningsprogram, årligt programutbud och rekryteringsmål för ut-bildningsprogram.

I enlighet med denna delegation har fakultetsnämnden vid sitt sammanträde

2012-09-06 återrapporterat rektors uppdrag enligt följande.

§98:3

Uppdrag till Akademin HST att tydliggöra de samhällsvetenskapliga ämnenas roll och utformning för befintliga utbildningar vid högsko-lan.

Rapporten utgör en del av beslutsunderlaget för diskussion och bedömning av de samhällsvetenskapliga ämnena framtida organi-satoriska. Ärendet behandlas av fakultetsnämnden 6 september 2012 § 99.

De något ofullständiga meningarna till trots är det ändå tydligt att den ovan

nämnda rapporten diskuterar grunderna för det senare preciserade uppdra-

get i §99. I denna senare paragraf behandlas förutsättningarna för en ny

rapport tillsammans med bland annat en redan påbörjad organisatorisk för-

ändring av olika ämnens placering mellan akademier. För den senare rap-

porten är följande stycken relevant.

(…) Dock kan det diskuteras hur ämnena statsvetenskap och histo-ria passar bättre in under området Hälsa- och välfärdsutbildningar jämfört med dagens placering inom området Ekonomiutbildningar.

Denna fråga har därefter diskuterats och legat till grund för vidare beslut om

att låta statsvetenskap och historia, tillika det samhällsvetenskapliga pro-

grammet, ligga kvar under HST. Vidare preciseras då uppdraget för rappor-

ten som följer i följande beslut av fakultetsnämnden (2012-09-06, §99).

att förorda att ämnet statsvetenskap och historia har fortsatt hem-vist vid Akademi HST.

att förorda att Samhällsvetenskapliga programmet har fortsatt hemvist vid Akademi HST.

att uppdra till Akademi HST att göra en översyn av det samhällsve-tenskapliga programmet inför utbudsbeslutet 2013/2014 och att översiktligt redovisa förutsättningarna för detta arbete till fakultets-nämndens möte den 22 november 2012.

2 (2)

Noterbart är att detta uppdrag endast har preciserats av fakultetsnämnden och inte i MDH:s Verksamhetsuppdrag. Dock är det helt i linje med liggande delegationsordning, vilken redovisats ovan.

Generella organisatoriska förutsättningar Under hösten 2012 har akademichef Thomas Wahl initierat ett arbete med att både se över den interna organisationen vid HST och att utreda förutsätt-ningarna för ett namnbyte på akademin. Detta arbete är prioriterat och kommer att påverka samtliga ämnen och program som ligger inom HST:s domän. Samtidigt är det ett arbete där samtliga personalgrupper och ämnen har en möjlighet att påverka processen, dvs även de här aktuella grupperna och ämnena.

Vidare har rektor i sitt verksamhetsuppdrag initierat både övergripande or-ganisatoriska förändringar och en riktad neddragning av HST:s produk-tionsmål i form av HÅS och HÅP. Detta arbete har påbörjats där akademin redan ser över vilka neddragningar som kan göras, men också balanserar detta mot vilka områden som skall prioriteras. En central aspekt i detta arbe-te är HST:s förmåga att leverera eftertraktade och kvalitativa utbildningar som förmår möta HSV:s krav och granskningar.

Om det samhällsvetenskapliga programmet Frågan kring det samhällsvetenskapliga programmets utformning och fram-tid, tillika ämnet statsvetenskap och historias placering och roll, är naturliga delar i den interna diskussion som nu förs. Det är därför ännu för tidigt att ge några tydliga svar på organisatorisk placering och framtida utbildnings-uppdrag. Däremot kan vi i några punkter beskriva hur vi avser arbeta med dessa frågor framöver.

När de organisatoriska förutsättningarna klarnat på HST kommer vi att tillsätta en arbetsgrupp som skall se över det samhällsvetenskap-liga programmet.

Sammansättningen av arbetsgruppen är inte bestämd, men den kommer att involvera personal från olika delar av HST och även andra akademier.

Den berörda personalen som redan idag arbetar inom programmet kommer självfallet att både involveras och vara representerade i ar-betsgruppen.

Långsiktig kompetensförsörjningen är en viktig aspekt vid översy-nen. I det vidare arbetet kommer vi därför att särskilt utreda huruvi-da vi har de finansiella och organisatoriska förutsättningar som krävs för att skapa ett livskraftigt kollegium och ett tydligt forsk-ningsstöd.

I översynen kommer vi beakta tidigare uppmärksammade svagheter i programmet, men också överväga hur vi kan förändra programmet genom att bygga på de styrkor vi har inom HST.

I både liggande verksamhetsuppdrag och MDH:s Forsknings- och utbildningsstrategi framgår att ekonomiämnet skall stärkas på MDH, något vi kommer att beakta i den kommande programöversy-nen.

- - -

Bilaga 4

Svårigheter vid Mälardalens högskola att koppla specifik examen till specifikt självständigt arbete

Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter – och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.

Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30

Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00

Webb: www.mdh.se E-post: [email protected] Org.nr: 2021002916

1 (2)

Utbildnings- och forskningssektionen

2012-11-13

Handläggare Fakultetsnämnden

Michael Rogefelt

PM för ärendet ”Svårigheter vid Mälardalens högskola att koppla specifik examen till specifikt självständigt arbete” (MDH 1.14-166/12)

Ärendet

I Högskoleverkets pågående kvalitetsutvärderingar (modell 2011-2014) har

det framkommit att MDH har vissa svårigheter att koppla självständiga

arbeten till specifika examen. I klartext har det inträffat att självständiga

arbeten som inte motsvaras av utvärderad examen inlämnats som underlag

för utvärdering till myndigheten. I andra utvärderingar har det därutöver i

några fall visat sig svårt att på ett självklart sätt identifiera och samla in

självständiga arbeten som avser specifik examen.

Fakultetsnämndens beslut i ärendet

Fakultetsnämnden fattade vid sitt senaste sammanträde 2012-10-11/12

beslut i ärendet Svårigheter vid Mälardalens högskola att koppla specifik

examen till specifikt självständigt arbete (MDH 1.14-166/12). Beslutet

innebär att uppdra åt UFO och akademierna att skyndsamt finna en lösning

på det nu kända problemet.

UFO:s beredning

I enlighet med beslutet har akademiernas synpunkter efterfrågats.

Problemformulering och efterfrågade synpunkter på denna sändes med e-

post ställt till akademierna (avdelningschefer) daterat den 6 november 2012.

Akademiernas svar - IDT: 1

IDT har i samband med HSVs utvärdering uppmärksammat att vi inte haft

tillräckligt differentierade kursplaner för examensarbeten. Vi kommer

därför att inför kommande läsår inrätta ett antal nya kursplaner för

examensarbeten där varje kursplan skrivs med koppling till de examensmål

1 Inkommet till UFO on 2012-11-07

2 (2)

som gäller för respektive examen. Detta gäller även i det fall vi erbjuder

inriktningsexamina.

I enlighet med MDHs egna regler för utbildningsplanering kan vi inte få

dessa kursplaner att gälla redan vårterminen 2013.

Arbetet med att förändra kriterierna för bedömning av examensarbeten

kommer dock påbörjas under våren 2013 liksom arbetet med att förändra

rutinerna kring handläggning av examensansökningar.

Det innebär exempelvis att om en student har skrivit ett examensarbete mot

högskoleingenjör och sedan också vill ansöka om en kandidatexamen med

samma examensarbete så måste examensarbetet också granskas av

examinator mot just kandidatexamen. Det här kan innebära att

examenskraven för respektive examen behöver omformuleras så att detta

tydligt framgår.

Akademiernas svar – HST: 2

Vi tror inte att det föreligger någon större risk att vi lämnat ifrån oss

examensarbeten till högskoleverkets bedömare som inte är skrivna mot den

examen som bedömarna granskar mot. Vi har noggrant sorterat

examensarbetena i förhållande till vilket program studenten varit antagen

till och de flesta fall även mot den examen studenten tagit ut.

Inom teknikutbildningarna på HST (som i första hand berörs av detta) ser

vi över kurserna för examensarbeten och ser till att inrätta olika kurser för

olika examina. En fråga som vi dock ställer oss är vad detta innebär när

studenterna begär att få ut examen? I examensordningen är

examenskraven uttryckta som krav på ett självständigt arbete inom ett

ämne av viss omfattning. Om det då finns flera kurser för självständigt

arbete i detta ämne (t ex 30 hp i energiteknik- en för civilingenjörsexamen

och en för masterexamen) vad är det då som gäller- har inte studenten rätt

att få ut båda examina (under förutsättning att övriga krav för examen är

uppfyllda) oavsett vilken kurs de gjort sitt självständiga arbete inom?

Akademiernas svar – HVV:3

HVV:s interna arbete med granskning av utbildningsplaner,

programscheman och kursplaner gör att risk för denna felhantering inte

skall föreligga. Det vi kan göra är att granska befintliga

examensbeskrivningar så att de är aktuella och beskrivna så att denna risk

inte skall föreligga.

Akademiernas svar – UKK:

Akademi UKK har ej inkommit med något svar.

2 Inkommet till UFO on 2012-11-07 3 Inkommet till UFO 2012-11-09

Bilaga 5

Åtgärdsplan från UKK daterad 23 oktober 2012

Akademins förslag till åtgärdsplan 2012-10-23

I samband med uppdraget att utarbeta en åtgärdsplan finns ett parallellt uppdrag att arbeta fram en

ansökan till Högskoleverket om att få rätt att examinera forskarstuderande inom forskningsområdet

Utbildningsvetenskap. Dessa bägge uppdrag påverkar självfallet varandra, men akademin väljer här att

koncentrera sitt förslag utifrån gällande förutsättningar, d.v.s. att högskolan har rätt att bedriva

forskarutbildning i Didaktik. Såvida högskolan ges rätten att bedriva forskarutbildning inom

forskningsområdet Utbildningsvetenskap kommer förslagen att kunna påverka utformningen av

forskarutbildningen inom området Utbildningsvetenskap, där Didaktik då kommer att utgöra ett

forskarutbildningsämne. Förslag till åtgärdsplan:

• Huvudkritiken i självvärderingen och i de externa granskarnas genomgång av Didaktikämnets

inriktning på MDH är ämnets brist på samlande identitet. I profileringsarbetet bör även hänsyn

tas till synpunkter från självvärderingen som pekar på ett missmatch-förhållande till

samproduktionsbegreppet på MDH.

- Profileringsarbetet kommer att ske i samarbete mellan ämnets professorer under ledning

av ämnesföreträdaren i didaktik för att skapa identitet åt ämnet. Ett förslag till skrivning

ska läggas fram för beslut vid Forskningsrådet 12 december 2012.

• Den andra huvudåtgärden för att samla ämnets berörda till en samlad didaktikidentitet

är att utveckla seminariekulturen i forskningsmiljöerna. Bristerna i seminariekulturen

beskrivs som att seminarierna inte når en bredare grupp (självvärderingen), att

seminarietraditionen behöver utvecklas i ett för didaktikämnet gemensamt högre

seminarium (Kansanen) till exempel genom att betrakta fredagsseminariet som en

viktig instans för att: ”hantera behovet av en kritisk massa” (Selander). - Under ledning av forskningsledaren ska Forskningsrådet utarbeta en plan för

omstrukturering av seminarieverksamheten, som kännetecknas av tydlighet, tillgänglighet

och konsistens. Planen kommer att utarbetas under hösten och läggas fram till beslut vid

Forskningsrådet 12 december 2012. Den kommer att kommuniceras till

forskningsmiljöerna under vårterminen.

• Till handledarkollegiets utvecklade arbetsuppgifter och ansvar föreslås även att citat:

”Inrätta ett råd av erfarna handledare som skulle kunna träda in och hjälpa till att bena

upp eventuella problematiska handledningssituationer” (Selander), och citat:

”Precisera antagningskriterierna för doktorander” (Selander) hänvisas.

- Under ledning av forskningsledaren har handledarkollegiet arbetat med ett förslag

som kommer att läggas fram till beslut vid Forskningsrådet 12 december 2012.

• Ytterligare en framträdande synpunkt i självvärderingen och i de externa granskarnas

genomgång är fokus i samordnarens uppgifter: ”Samordnarens uppgifter behöver

kopplas tydligare till att upprätthålla forskarutbildningens struktur och innehåll i

riktning mot vad som åligger studierektor för forskarutbildning” (Självvärderingen).

- Samordnare och forskningsledare går igenom samordnarens arbetsuppgifter för att

prioritera fokus på forskarutbildningen. Ett förslag utarbetas och genomförs efter

diskussion i Forskningsrådet och med akademichefen. Förslaget kommer att läggas

fram till beslut vid Forskningsrådet 12 december 2012.

• Ett väsentligt tillägg till föregående förslagspunkt är att arbetet med tydligare fokus

också inbegriper mer tid för att koncentrera arbetet på forskarutbildningen

(Kansanen). Uppdraget medför återkommande arbetstoppar/arbetsanhopning.

- Problemen som tas upp här hanteras i den genomgång som föreslås i föregående

punkt.

• I självvärderingen anges att Didaktikämnet behöver en hemsida för

forskarutbildningen där det också går att få information om högre seminarier och

annan till forskarutbildningen relaterad verksamhet. På hemsidan finns f.n. endast

studieplanen för Didaktikämnet utlagd. I självvärderingen framhålls också att: ”Ett

sammanhängande kurspaket som ligger i linje med studieplanen för

forskarutbildningen i didaktik bör inrättas och erbjudas”. Ett väsentligt grundkrav är

enligt självvärderingen att: ”de kurser som inrättas i didaktikämnet redan från början

är relaterade till forskarutbildningen och forskarutbildningsämnet didaktik” och att

dessa kurser ”i mån av tillgång erbjuds även andra doktorander vid högskolan och

därför även ses som högskolegemensamma”.

- Ansvaret för att utveckla ett kurspaket i Didaktik föreslås ligga på

Forskningsrådet. Vid Forskningsrådet 17 oktober 2012 beslutades, att ett förslag

till utformning av kurspaketet kommer att utarbetas av samordnaren och den

arbetsgrupp som tillsattes för ansökan till HSV om Utbildningsvetenskap som

forskningsområde. Arbetet med kurspaketet ska vara klart och läggas fram till

beslut vid Forskningsrådet 20 mars 2013.

- Hemsidan utvecklas av samordnare och informatör (UKK) efter beslut i

Forskningsrådet 17 oktober 2012. Arbetet med förslaget ska vara klart och läggas

fram till beslut vid Forskningsrådet 12 december 2012

• I självvärderingen anges att ”Fakultetsnämndens finansiering bör fördelas till kurser

knutna till respektive forskarutbildningsämne, snarare än att som nu, göra det

omvända, d.v.s. finansiera forskarutbildningskurser som är så generella att de kan

läsas av alla, men som inte kan identifieras som tillhörig någon ämnesspecifik

forskarutbildning. Det som här föreslås låter sig enligt självvärderingen göras genom

en omfördelning och riktande av befintliga resurser och administrativa rutiner”.

- Forskningsledare, ansvarig för masterutbildningen samt forskningssamordnare

formar ett förslag till hur forskarutbildningskurserna ska finansieras. Ett förslag

utarbetas och genomförs efter diskussion i Forskningsrådet och med

akademichefen. Arbetet med förslaget ska vara klart och läggas fram till beslut vid

Forskningsrådet 12 december 2012. - Det stöd som idag söks från forskarutbildningsutskottet är kontraproduktivt i sin

konstruktion (söks medel för allmänna kurser som ges en gång och som ska kunna

tilltala alla doktorander på MDH). Det motverkar formandet av en utbildning som

kännetecknas av kontinuitet och långsiktighet, vilket är en förutsättning för att

kunna bedriva en seriös forskarutbildning. Vi upprepar vår tidigare ståndpunkt att

vi behöver detta stöd för att kunna bygga en kvalitativt hållbar forskarutbildning.

Vår representant i utskottet kommer även fortsättningsvis att framföra denna

uppfattning.

• Dialog med doktoranderna i syfte att skapa en bättre känsla av samhörighet till UKK

som forskningsmiljö är ett förslag från Akademichef som samordnaren ansvarar för

och verkställer med början i oktober 2012. Till den första doktoranddialogen planeras

en förutsättningslös diskussion om upplevelsen av forskningsmiljön på UKK ur

doktorandperspektiv. Till doktoranddialogen kommer även forskarstuderande

anställda vid UKK men antagna vid andra lärosäten att bjudas in. Som

innehållspunkter i kommande dialoger kan synpunkter som rör arbetet med att:

”Skriva in aspekter på yrkesorientering i Studiehandboken och i den individuella

studieplanen” (Selander); ”Införa metodkurser som obligatorium i

forskarutbildningen” (Selander); ”Tydligare redovisa på vilket sätt doktorander, som

är inskrivna vid andra lärosäten involveras i seminarier etc. vid MDH” (Selander)

diskuteras.

- Doktoranddialoger genomförs årligen med början 24 oktober 2012 under ledning

av samordnaren.

- Vid Forskningsrådet 17 oktober 2012 beslutades, att doktorander i ämnet didaktik

tillsammans med sina handledare fr.o.m. år 2013 kommer att inbjudas till en årlig

träff för att stärka miljön för forskarutbildning.

• Synpunkten att: ”I årsrapporterna tydligare redovisa skillnader doktorander med

inriktning mot doktorsexamen från dem med inriktning mot licentiatexamen, samt

vilka som är interna respektive externa” (Selander) förslås åligga samordnare som

verkställs vid den årliga verksamhetsrapporteringen på uppdrag av administrativ chef.

- Forskningssamordnaren skapar en tydlig översikt över samtliga doktorander i

didaktik och ska uppdateras kontinuerligt. Översikten ska visa vilken examen de

har som mål att avlägga, när de startade, när de beräknas bli klara, hur många

månader de använt, när de haft sina offentliga granskningsseminarier (PM, ev.

mittseminarium slutseminarium), hur många kurspoäng de klarat, etc. Översikten

utarbetas, revideras och tillämpas vid den årliga genomgången av ISP:er med start

hösten 2012.

Pia Lindberg

Akademichef

Bilaga 6

Strategiskt underlag för nätbaserad utbildning vid MDH

Peter Gustafsson 2012-11-05

1

Strategiskt underlag för nätbaserad utbildning vid MDH Fakultetsnämnden har den 22 november 2012 fastställt underlaget i nuvarande form för överlämnande till rektor för fortsatt behandling.

1. Uppdrag och syfte Rektor har till fakultetsnämnden givit följande uppdrag för 2012: ”Fakultetsnämnden uppdras att ta fram en strategi för nätbaserad utbildning vid MDH. Den nätbaserade utbildningen ska både vända sig till studenter och möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH.” Rektor har vid senare D-gruppsmöte 28 februari 2012 beskrivit att det är ett strategiskt underlag som efterfrågas snarare än en strategi. Därmed förstås att rektor från fakultetsnämnden vill ha ett underlag för nätbaserad utbildning som kan utgöra en grund för en kommande områdesplan, del i verksamhetsuppdrag till såväl akademier som fakultetsnämnd eller användas på annat sätt.

2. Ärendets beredning Underlaget har arbetats fram under prodekanen för utbildning och har involverat medarbetare från bland annat enheten för pedagogik, IKT och lärande och med handläggarstöd från utbildnings- och forskningssektionen. Under processen har ett utkast till strategiskt underlag skickats på internremiss inom högskolan, mottagare var akademiernas utbildningsledare som representanter för respektive akademi, CAM, ITS, Rådet för internationell verksamhet, Studentkåren, fakultetsnämndens utbildningsutskott samt EER. Svarsperioden var den 12 september 2012 till och med den 8 oktober 2012. Några remissvar tar ställning till utkastet medan andra mer fritt kommenterar innehållet. Tre remissinstanser kan tolkas som tillstyrkande och två som avvisande medan tre remissvar är svårtolkade. En del remissinstanser lämnade synpunkter som kan förstås som efterfrågan på tydligare ställningstaganden i det strategiska underlaget, somliga var av karaktären att de ställningstaganden som i så fall behövde göras inte lämpade sig för underlaget. Detta har huvudsakligen hanterats genom att tydliggöra de avgränsningar som gäller för det strategiska underlaget.

3. Sammanfattning i form av ställningstaganden som föreslås utgöra efterfrågat underlag till rektor:

Som en lägstanivå ska MDH uppfylla nedanstående. För varje punkt föreslås även en ansvarig enhet eller funktion.


2

3.1. Allmänt och Lärplattform

• För att MDH ska hålla positionen som modernt campuslärosäte ska en kontinuerlig omvärldsbevakning, nationellt och internationellt, av pedagogik och teknik för nätbaserad utbildning ske. Detta uppdrag har PIL.

• Pedagogisk utbildning för lärare hur man kan planera, genomföra och examinera vid nätbaserad utbildning sker genom PIL och IKT-centrum. I detta ska även ingå kunskap om upphovsrättsliga aspekter. Viktigt är också utbildning i hur man tekniskt använder systemet (tillhandahålles av ITS inom IKT-centrum). All utbildning måste vara tillgänglig på brukarnas, det vill säga lärarnas, villkor och utifrån deras behov. Det är tveksamt om kunskap finns idag om dessa villkor och behov, på såväl kort som lång sikt, och därför bör PIL ta som ett uppdrag att göra en sådan kartläggning med stöd av pedagogiska rådet. Behovet av IT-pedagoger och övrig personal för att täcka MDH:s kompetensbehov måste bedömas regelbundet och anpassas efter detta. Ett system med ”super user”, kunniga lärare som identifierats och givits särskilt uppdrag, kan vara ett förslag för att ge möjligheter till stöd. Genom PIL och PIL:s styrgrupps uppdrag får detta anses som säkrat.

• Uppdatering eller byte av tekniska system, som lärplattform, ska skötas av ITS på beställning från PIL inom budget. Dessa beställningar ska utgå från lärarkollegiets uttalade och specificerade önskemål efter behandling i pedagogiska rådet och vara tillstyrkta av PIL:s styrgrupp. Genom PIL:s uppdrag och beslut om systemägarskap för PIL får detta anses som säkrat.

• Fakultetsnämnden har att granska och säkra kvalitetet i utbildning. Detta inkluderar även eventuella särskilda aspekter relaterade till nätbaserad utbildning. Vid den revidering som sker av det systematiska kvalitetsarbetet vid MDH måste man därför ta hänsyn till om kvalitetsaspekter är relaterade till nätbaserad undervisning. Detta är fakultetsnämndens ansvar.

• I utbildningsutbudet måste fakultetsnämnden bevaka om och hur det nätbaserade utbudet påverkar verksamhetens fördelning mellan Eskilstuna och Västerås.

• Teknisk support från ITS och CAMPUS måste vara kommunicerat och tillgänglig på ett generöst sätt inom given budget inom respektive sektions ansvarsområde, men också samordnat.

• MDH utvärderar hur lärarna vill använda och ha tillgång till den egen medieserver samt hur drift och underhåll av denna ska prioriteras. Kostnadsalternativ för förslag ska presenteras. Detta görs förslagsvis av PIL och ITS tillsammans.

• Taget beslut om inspelningsmöjligheter utvärderas. Kostnadsalternativ för förslag ska presenteras. Detta görs förslagsvis av PIL och CAMPUS tillsammans.

3.2. Videokonferens/telebild • Kartlägg kostnad för sal eller salar på båda orterna som tillåter videokonferens i

HD-kvalitet med interaktion från alla deltagare. I denna kartläggning ska akademiernas behov utgöra grundförutsättningen (CAMPUS tillsammans med representanter från akademierna och/eller pedagogiska rådet)

• Inspelningssystem i dessa lokaler införskaffas om utvärderingen som föreslås ovan förordar det och ekonomin tillåter (CAMPUS)

• Lokalbokningssystem för dessa lokaler som möjliggör samspel mellan högskolans egen lokalbokning och Nitus (CAMPUS)


3

4. Bakgrund till ställningstaganden

4.1. Några begrepp Följande definitioner används i detta PM:

Distansutbildning– formell utbildning där lärare och studenter kan vara geografiskt åtskilda och där distansformen innebär särskilda villkor och ramar som påverkar val av kursdesign, medier för information och kommunikation samt anpassning av administrativa rutiner. Nätbaserat utbildning – distansutbildning som sker via internet Flexibel utbildning – en blandning av fysiskt möte mellan lärare och student och virtuella komponenter som kan vara av den art som förekommer i distansutbildning. Flexibiliteten kan även ligga i när kursstart eller examination sker i tiden.

4.2. Avgränsningar i uppdraget Rektors uppdrag är begränsat till nätbaserad utbildning som enligt gällande definition endast inkluderar distansutbildning. Utöver detta är det viktigt att de förutsättningar som skrivs fram och beslut som tas angående nätbaserad utbildning även ska underlätta för och möjliggöra integration av campusbaserad utbildning i vad som benämns flexibel utbildning. Detta då de internetbaserade verktyg som stödjer distansutbildning har blivit de facto-standard i campusutbildning. I remissvaren har framkommit förslag på identifierade målgrupper och även tolkningar om huruvida det strategiska underlaget är ett ställningstagande för utökad eller minskad distansutbildning. Vilka målgrupper och vilka utbildningar som ska prioriteras föreslås här vara en fråga som akademierna själva (utifrån forsknings- och utbildningsstrategin, FUS) är bäst skickade att avgöra och att fakultetsnämnden inte tar ställning i den frågan. Vidare föreslås att fakultetsnämnden inte heller tar ställning till hur stor volym av MDH:s utbildningar som ska vara nätbaserade. Även här är det akademierna som bäst kan bedöma när ett val av nätbaserad utbildning är den bästa lösningen för ett utbildningsuppdrag.

4.3. Tidigare utredningsuppdrag vid MDH och FUS:en som underlag och förutsättningar

Under perioden 2009 – 2010 hade enheten för externa relationer ett uppdrag och tog fram ett arbetsmaterial under rubriken ”Strategi för distansutbildning och samarbete med lärcentra”. Ambitionen var att få fram ett rektorsbeslut från denna strategi och att sätta konkreta målsättningar (i volym/antal) och en medveten satsning på distansutbildning. Detta arbete fullföljdes aldrig. Från arbetsmaterialet kan vi läsa ut att en satsning på distansutbildning medför utökade förväntningar på ett lärosäte jämfört med campusundervisning:

• Andra krav på lärarna att anpassa och planera undervisningen. • Andra krav på teknisk infrastruktur och support till lärare och studenter. • Andra krav på studievägledare att förstå distansutbildning och innebörden för de

studerande.

Även strategiska frågeställningar uppkommer i materialet: • Finns det från studenterna en kort- och/eller långsiktig efterfrågan på utbildning på

distans?


4

• Har MDH på kort- och/eller lång sikt behov av att tillämpa utbildning på distans i syfte att nå nya studentgrupper?

• Ska MDH formulera ett mål för volym av distansutbildning? • Vilket organ ansvarar för vad när det gäller pedagogiskt stöd, tekniskt stöd och

kvalitetskrav och behövs det förändringar av uppdrag till enheter och av styrdokument mot bakgrund av hur det ser ut idag?

Uppdraget fullföljdes som sagt aldrig till rektorsbeslut men från det nuvarande uppdraget till fakultetsnämnden framgår en tydlig förändring relativt det förra uppdraget. Det finns inget fokus på distansutbildning eller nätbaserad utbildning framskrivet i forsknings- och utbildningsstrategin för MDH. De strategiska frågorna har till del redan svar. Enligt HSV:s årsrapport 2011 (2011:8 R) studerar var femte student i Sverige enbart på distans. Däremot väljer inte MDH att positionera sig som ett lärosäte just för distansutbildning. Läser man FUS:en för vägledning beskriver den inte något specifikt om distansutbildning eller nätbaserad utbildning. Den guidning som kan fås där är snarare att den lyfter fram värdet av campusmiljöerna för bland annat den pedagogiska utvecklingen: ”För MDH är campusmiljöer viktiga mötesplatser som har stor betydelse för kreativitet, lärande och pedagogisk utveckling för både lärare och studenter. MDH har sitt säte i Eskilstuna och Västerås och fördelar verksamheten jämnt mellan orterna.” Men vikten av kompetens för nätbaserad utbildning beskrivs också och att MDH ska utveckla detta bland annat för flexibelt lärande: ”Under perioden 2013 – 2016 ska MDH utveckla och utöka kunskap, kompetens och teknik för modern utbildning. Detta ska ske bland annat inom områdena flexibelt lärande, där olika utbildningsformer integreras för ökad tillgänglighet för studenter, och inom området arbetslivsintegrerat lärande.” FUS:en lyfter inte fram nätbaserad utbildning från ett distansutbildningsperspektiv utan man kan förstå nätbaserad utbildning som en del i ett flexibelt lärande och då i första hand för campusstudenter. Således är inte distansutbildning vid MDH något som ska utvecklas för att ersätta campusutbildning. Med nätbaserad utbildning ska MDH även möjliggöra medverkan av lärarresurser från andra lärosäten enligt uppdraget. Om det senare möjliggörs uppstår även möjligheten att använda tekniken för utbildning mellan högskolans egna huvudcampusorter, utan att behöva resa emellan Eskilstuna och Västerås vilket för den skull inte ska innebära att verksamhetsbalansen förändras på ett oönskat sätt. Den didaktiska kompetens och teknikkompetens för nätbaserad utbildning som är uttalad som mål för MDH:s prioritering är i relation till flexibelt lärande, inte för reguljär distansutbildning. Med sjunkande takbelopp de kommande tre åren har högskolan dessutom en tillräckligt stor utmaning i att minska volymen på campusutbildningen. Det finns inget behov i detta att öka studentrekryteringen genom att öka andelen distansutbildningar. Det finns inte heller några belägg för att distansutbildning skulle innebära någon kostnadseffektivisering. Lägre lokalkostnader bedöms vägas upp av en på ett generellt plan låg genomströmning och ett teknikinvesteringsbehov. Den lägre genomströmningen kan motverkas genom aktivt val av kurser för distansutbildning, teknik för genomförande av dessa och framför allt pedagogiskt kompetenta lärare för denna undervisningsmetod. Detta måste självfallet ske inom ramen för det ständigt pågående kvalitetsarbetet. Sammantaget ger detta att volymmål inte kan eller bör ställas upp för distansutbildning för MDH:s del. Men det innebär inte att högskolan ska avsäga sig rent nätbaserad utbildning


5

som möjlighet. Man kan tänka att MDH av strategiska skäl väljer att satsa på en utvald ort eller prioriterad utbildning där man ser att en bättre rekrytering kan ske genom just genom distansutbildning. Utifrån detta, och att MHD generellt bör ha didaktiskt och tekniskt kunnande för lärande samt teknik för den formen av utbildning för att inte minst ha en beredskap i en föränderlig värld, är slutsatsen att MDH alltid måste besitta kompetens för en modern nätbaserad utbildning. Men ett lämpligt villkor är att denna teknik även är funktionell och användbar för MDH:s reguljära campusutbildningar för flexibel utbildning och underlättar undervisning i relation till högskolans flercampussituation.

4.4. Möjliga tekniker För nätbaserad utbildning behöver man som lärare och student kunna kommunicera med varandra i olika kombinationer; lärare - student, student – student. Man ska kunna använda såväl bild/ljud som text i kommunikationen. Läraren ska kunna lägga upp information, läsanvisningar och annat kursmaterial för studenten att hämta och studenten ska kunna lämna in material för till exempel examination. Tekniskt är allt samlat i en mjukvara, virtuell utbildningsmiljö, som benämns lärplattform. Från lärplattformen kan länkning ske till internet. Det kan röra sig om specifika webbplatser och media för envägskommunikation i undervisning, exempelvis UR, YouTube, egenproducerat material eller andra lärosätens material. För media som är egenproducerat behövs en medieserver. En sådan finns vid MDH, men det är okänt hur väl information om detta är spritt inom högskolan. Dessutom finns indikationer på att service och stöd för drift av denna inte prioriteras högt av IT-sektionen. Den är således vansklig att använda för lärare. Ett alternativ till egen medieserver är att använda öppna tillgängliga medieservrar genom konto på Youtube, där MDH redan har en kanal, http://www.youtube.com/user/Malardalenshogskola, eller att skapa ett MDH-konto på iTune U, där t.ex. Högskolan Dalarna har ett konto. Men detta leder till beroende av part utanför MDH. Dessutom finns hos iTune U ett krav på minst 10 000 timmar filmat material att lägga ut för att kunna öppna ett konto. Karlstads universitet har, liksom MDH, en egen medieserver. Den heter KAUtube och är etablerad och känd inom lärosätet: http://film.kau.se. SUNET har prövat att iordningsställa en nationell medieserver, men den 18 oktober 2012 meddelade SUNET att de säger upp detta avtal med de parter som ingått det. Om man vill integrera sociala medier som Facebook och Twitter i lärplattformen går detta också att göra. Lärplattformen kan också kombineras med tvåvägssystem för video, som Adobe connect (tillhandahålles genom SUNET), Skype eller telebild (videokonferenssystem). En lärplattform utgör det moderna tekniska stödet för nätbaserad utbildning och kan räcka även för viss form av nätbaserad utbildning, särskilt då den går att integrera med tvåvägs videokommunikation genom till exempel Adobe connect. Men denna form av kommunikation fungerar bäst för mindre grupper och helst att man sitter individuellt vid varje kamera, en så kallad desktopkonferens. Planerar man för en mer reguljär klassundervisning på distans, möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH eller skapa möjlighet för lärare att undervisa från Eskilstuna med klassen i Västerås, eller tvärt om, bör man fundera i termer av annan tekniklösning än desktopkonferens, förslagsvis telebild. Telebildbaserad undervisning kan vara ett sätt att öka tillgängligheten för campusundervisning inom MDH utan att behöva resa med Utbildningslinjen. Med lärare på ena orten och studenter på båda förbundna med en telebildanslutning kan det interna kursutbudet göras mer tillgängligt eller studentgruppens storlek ökas. Tekniska möjligheter och begränsningar i denna form av videokonferens måste vara kända och hanterade inför aktivt val.

http://www.youtube.com/user/Malardalenshogskola�

http://film.kau.se/�


6

För utbildning som använder telebild till någon del ökas teknikkomplexiteten. Både MDH som distributör av undervisningen och mottagande lokal måste ha kompatibel och väl fungerande teknik. En så kallad brygga (teknisk hårdvara som möjliggör uppkoppling med telebild till flera orter/användare) måste finnas för att kunna ansluta ett antal platser/orter samtidigt. MDH har en sådan brygga. Tekniken kan begränsa MDH till att endast kunna välja att samarbeta med lärcentra som är anslutna till nätverket Nitus, för kommunala lärcentra (http://www.nitus.se/). Men då flertalet lärcentra är anslutna till Nitus bör denna begräsning i praktiken inte innebära något hinder. Fördelen med denna tekniklösning är också att man har en tvåvägskommunikation. Annars kan man lika gärna välja ett system med medieserver för en envägsdistribution av media. Tvåvägskommunikationen innebär att för sändning/föreläsning måste någon hantera bokning av lokal, samtidigt i tiden, på både MDH och det eller de lärcentra som ingår i utbildningen. Detta måste lösas. Vidare måste det vid användning av telebild/videokonferens finnas utrustning som kamera, dokumentkamera och mikrofoner, så att deltagarna kan kommunicera med varandra. En viktig del här är tekniskt stöd och support. När uppkopplingen fallerar, måste teknikkunnig personal finnas till hands som snabbt kan bistå. Hjälp till självhjälp med lättförstådd manual och handledning måste finnas framtagen och tillgänglig. Här finns anledning att fundera över samarbete med andra lärosäten. Dels för utveckling av pedagogik och teknik, dels för uppdragets andra del: ”möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH”. Undervisning som genomförs på detta sätt kan även spelas in och finnas tillgänglig att åter ses stereamat från mediaservern. Men då mister man naturligtvis möjligheten till interaktion som finns vid telebild.

4.5. MDH:s behov För ett modernt lärosäte för högre utbildning är en lärplattform ett ”måste”. MDH har idag denna teknik genom systemet Blackboard. Många alternativ finns, både kommersiella och open source (öppen källkod). För- och nackdelar finns för alla dessa och en jämförelse faller inte inom uppdraget. Av största vikt i detta är dock att valt system går att integrera med andra system vid MDH. Det som kan identifieras som utvecklingsområden för MDH gällande lärplattform idag är en genomlysning av vad lärarna vill använda Blackboard till. Utifrån en sådan specifikation kan justeringar och kompletteringar av konfigureringen för dagens Blackboard behöva göras. Genom att systemägaransvar nu finns hos PIL (MDH 1.5.3-340/12) förväntas tiden från kartläggning av behov av system och moduler, konsekvensanalys, kostnadsberäkning, till beställning reduceras. Därutöver behövs en kartläggning av behov och användande av MDH:s egen medieserver. Detta inkluderar prioritering av drift och underhåll av den. Det kan även vara lämpligt att utvärdera beslutet (MDH 1.1.1–360/10) om att lägga ut produktion av videofilmning externt. Ett alternativ kan vara en enkel intern lösning: rum med kamera som kan ligga i anslutning till IKT-centrum på de två orterna. Inspiration kan säkert hämtas från Högskolan i Dalarna hur man kan arbeta med detta. Förutom det nu etablerade IKT-centrum som pedagogiskt och tekniskt stöd för lärare i användandet av bland annat Blackboard finns dygnet-runt-hjälp på hjälpsidor på MDH:s intranet som stöd både för studenter och för lärare. Som ett komplement till detta stöd kan man överväga ett intern nätverk av ”super users” bland lärare som andra kan få stöd av via till exempel chat eller telefon. Både studenter och lärare kan ses som en outnyttjad resurs i stöd till varandra idag.


7

Då alla lärosäten använder sig av lärplattformar idag finns naturligtvis flera som även använder Blackboard. Dessa har ett inofficiellt nätverk för stöd och utbyte av erfarenheter, men det kan utvecklas mer. En effektivisering kan vara att två eller flera lärosäten går ihop än tätare om systemet. Det borde leda till ökad trygghet genom att fler har tekniskt kunnande, och även kompetens i pedagogiska frågor samt bättre priser vid upphandling. Ett väl fungerande videokonferenssystem/telebild får ses som viktigt för MDH. Detta för att lärosätet ska besitta pedagogiskt och tekniskt kunnande inom telebild men även att denna teknik ska möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH enligt uppdraget. Dessutom bör det även kunna användas internt mellan Eskilstuna och Västerås för att minska resandet mellan orterna för alla grupper.

Bilaga 7

a. PM Inställanden av kurs- och programtillfällen planerade för VT13 b. Begäran ställa in kurstillfällen VT13

PM

MDH 2.1.2-359/11 2012-11-13

1 (4)

Inställanden av kurs- och programtillfällen planerade för VT13

Enligt rektors delegationsordning (MDH 1.1.2–239/12, beslutad den 24 april 2012) har akademichef att inrätta och avveckla kurser samt att fastställa och revidera kursplaner medan fakultetsnämnden har att fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning. Inställanden ska ske innan det så kallade urval 1 görs, vilket i det här fallet infaller omkring månadsskiftet november-december. I annat fall måste utbildningen ges även med mycket få sökande/registrerade studenter eller trots (befarad) bristande kvalitet, exempelvis svaga omdömen i program-/kursvärderingar. Nuvarande tidplan gör gällande att fakultetsnämnden väntas fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen planerade att ges VT13 den 22 november 2012.

Ärendets beredning Förfrågan och anvisningar till akademiernas utbildningsledare med akademichefer för kännedom om hur man lämnar önskemål om inställande av kurs- och programtillfällen planerade för VT13 har gjorts. En svarsmall med alla kurstillfällen och sök- och registreringsstatistik har använts. Svar har inkommit från samtliga akademier och svaren har då delgivits respektive akademichef för kännedom. Respektive utbildningsutskott för utbildning (med undantag av utbildningsutskottet för teknik vars möte ställdes in) har vid sina sammanträden den 7-8 november 2012 behandlat ärendet.

Utöver att kurser inom utbildningsutskottet för tekniks ansvarsområde inte har beretts av ansvarigt utskott har akademi HST:s begäran om att ställa in kurstillfälle Handelsrättslig översiktskurs med kurskod EHA001 och anmälningskod 13031 inte heller beretts i ansvarigt utskott, vilket är utbildningsutskottet för samhälle. Detta eftersom begäran inkom för sent för hinna ingå i utskottsberedningen. Fullständigt underlag avseende dessa begäran om inställanden delges därför fakultetsnämnden, däremot delges inte fakultetsnämnden de begäran och motiveringar som övriga utbildningsutskott redan har behandlat (dessa kan dock tillhandahållas på begäran).

Beredningen är ett tillfälle att säkerställa att rätt kurstillfällen föreslås ställas in och inga andra, att kurstillfällen får ställas in samt att betrakta kvalitetsaspekter som beräknat antal studenter och resultat från kursvärderingssystemet. Utbildningsutskottens beredning har mynnat ut i förslag till fakultetsnämnden på vilka kurstillfällen planerade för VT13 som ska ställas in. Även de kurstillfällen som inte beretts i ansvariga utskott finns upptagna i förslaget till beslut om inställanden.

2 (4)

Överväganden

Kurser

Av anvisningarna till akademierna framgår att det för att säkerställa ett korrekt beslutsunderlag samt att konsekvenser av beslut om inställande av kurstillfällen har beaktats, är värdakademins ansvar att till begäran om inställande för varje kurstillfälle ange:

1. ”Motivering till att ställa in kurstillfällen som önskas ställas in samt motivering till varför kurstillfällen som markerats med anledning av få sökande eller få registrerade tidigare terminer ska ges ändå.

2. Försäkran om att studenters möjligheter att följa utbildningsplan för program och möjlighet att uppfylla examenskraven inte omöjliggörs. Observera att även konsekvenserna för studenter från andra akademier än kursens värdakademi, och som berörs av ett inställande, ska beaktas. Värdakademin ansvarar för att begäran om inställande är förankrat med alla akademier som påverkas av att kurs-/programtillfället ställs in.”

Kolumner för motivering och försäkran i enlighet med ovanstående finns i de svarsmallar som skickats ut.

Totalt har 641 kurstillfällen varit sökbara.1 Kurstillfällena, antal som begärs ställas in och de vanligaste motiveringarna fördelat per akademi finns i tabellen nedan.

Akademi

Kurs-tillfällen

HST HVV IDT UKK

Totalt 165 41 135 300

Ställa in 26 12 22 82

Motiveringar Få sökande

Neddragning,

ffa på

distanskurser

Bristande

lärarkapacitet

Felannonsering

Få sökande

Låg

genomströmning

Lärarkompetens

saknas

Få sökande

Felaktigt

kurstillfälle

Få sökande

Avveckling

enl rektors

beslut för

2013

Felaktigt

kurstillfälle

1 I svarsmallarna dyker varje kurstillfälle upp två gånger. Detta beror på att antal sökande inom program och antal sökande som söker fristående kurs särredovisas per kurstillfälle. Att kurstillfällen dyker upp två gånger gör dock inte att endast en del av kursen kan ställas in. Antingen ställs hela kurstillfället in eller så ges hela kurstillfället.

3 (4)

Av de kurser som haft både färre än fem registrerade VT12 och har färre än fem förstahandssökande till VT13 (musikkurser och kurser med examensarbeten undantagna) så vill;

• akademi HST ge Politisk teori (SKA100 13103) med motiveringen samläsning,

• akademi IDT vill ge Projekt i programvaruteknik (CDT409 14004 samt CDT412 14026) med motiveringen projektkurs som ingår i master och kommer att omarbetas till nästa läsår, samt

• akademi UKK vill ge Engelska 2 Språk i sammanhang (ENA202 11049) med motiveringen att den ingår i Engelska 2 och att den fyller på, Engelska 4 (ENA401 11087) och Litteraturvetenskap fördjupning 2 (HLI400 11110) med motiveringen att de ingår i magisterexamen och Litteraturen efter 1800 (HLI402 11295), Språkdidaktik 1, avancerad nivå (HOA401 11288), Språkfärdighet (HSV112 11306), Svenska språkets struktur (HSV113 11307), Svenskämnets didaktik 1 b (HSV122 11350), Språk och dialekter i Norden (HSV402 11352), Uppsatskurs i inriktning svenska (HSV407 11302), Språkutveckling och litteratur (LIA403 11297), Fonetik i ett andraspråksperspektiv (SSA202 11212), Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet (SSA203 11026), Svenska som andraspråk 2 (SSA211 11283), Teori och metod i andraspråksforskning (SSA215 11025), Tvåspråkighet (SVA405 11353) samt Svenska som andraspråk, didaktik avancerad nivå (SVA410 11286) med motiveringarna att de ges i lärarprogram och avslutningsvis vill akademin ge Förberedande kurs inför högre musikstudier II (KMI017 11155) med motiveringen att det är en fortsättningskurs.

När man betraktar kurstillfällen med få förstahandssökande är det väsentligt att komma ihåg att det finns omständigheter som gör att söksiffrorna ibland ser lägre ut än det faktiska intresset. Ibland glömmer studenter att söka kurserna i tid och måste påminnas om det. Vidare kan det i vissa fall vara så att utbytesstudenter som inte söker via antagning.se fyller på kurser. Det kan också vara så att ett kurstillfälle skapas för att möjliggöra att det söks som fristående kurs i syfte att fylla på en annan ”större” kurs. Exempelvis torde så vara fallet med kurstillfället Politisk teori som nämns ovan. I svarsmallen framstår det som att kurstillfället hade tre registrerade VT12 och tre förstahandssökande inför VT13. I själva verket samläser kurstillfället med ”större” kurstillfällen. Av akademins svar framgår också samläsning som motiveringen till att kurstillfället ska ges och det finns angivet med vilka kurser som samläsningen sker.

Det är också viktigt att fråga sig i vilken utsträckning få förstahandssökande och få registrerade utgör en kvalitetsrisk. I somliga kurser kan nära nog individuell undervisning vara en kvalitetsmässig fördel (med anledning av detta har en del musikkurser undantagits från gränserna för få registrerade och få förstahandssökande). Det kan vara svårt att utifrån kursnamn avgöra huruvida kvaliteten i en kurs främjas eller riskeras med få deltagare. Här

4 (4)

utgör utbildningsutskottens beredning samt resultat från kursvärderingssystemet värdefullt underlag.

I samband med utskicket av anvisningarna till akademierna påmindes om möjligheten att beakta uppgifter från kursvärderingssystemet i syfte att få ytterligare kvalitetsperspektiv i processen. I anslutning till detta kan lyftas fram att den till fakultetsnämnden och utbildningsutskotten tidigare utsända rapporten avseende resultat från kursvärderingssystemet för VT12 innehåller en kort lista med kurstillfällen som hade relativt god svarsfrekvens (över 50 procent) men relativt låga sammanfattande omdömen (under 3,0). Några av kurserna som finns på listan har varit sökbara även VT13. Detta gäller Rumslig gestaltning, fördjupning med kurskod ITE311 samt Kemi för miljövetare med kurskod KEA100, varav endast den senare (med anmälningskod 13008) är möjlig att ställa in då det inte finns platsgaranti till den kursen.

Som framgår av anvisningarna till akademierna inför akademiernas begäran om att ställa in kurstillfällen så får kurser inte ställas in om de omöjliggör studenters möjligheter att följa utbildningsplan för program och möjlighet att uppfylla examenskraven. Anvisningarna ska säkerställa att akademierna inte begär att få ställa in kurser som inte får ställas in. I dagsläget saknas i underlaget som utbildningsutskotten behandlar däremot uppgifter om huruvida andra kurstillfällen får ställas in. Det är därför vanskligt för utbildningsutskotten att föreslå fakultetsnämnden och för fakultetsnämnden att besluta att, utifrån kvalitetsaspekter, ställa in ett kurstillfälle som en akademi inte begärt ska ställas in. Kvalitetskontrollen av kurser fullgörs med rådande delegationsordning bättre genom att följa upp akademiernas rutiner för kursanalyser och genom kontroll av i vilken utsträckning kursanalyser genomförs och registreras i enlighet med fastlagda rutiner.

Program

Anvisningarna för begäran om inställanden har också innehållit fakultetsnämndens riktlinjer för inställanden av programtillfällen. Inget program har dock färre förstahandssökanden än av nämnden fastställda gränser och något underlag avseende program finns därför inte upprättat.

Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen

Senast reviderad: 2012-11-09 Svar ställa in kurstillfällen VT13

- HST

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssö

kande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motiverin

g till

varför ge

ändå

HST

extra-

kolumn

BIA100 13115 Cell- och mikrobiologi Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 13 17 34

BIA100 13115 Cell- och mikrobiologi Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 1 1 34

BTA100 13014 Byggnadsfysik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 2 3 82

BTA100 13014 Byggnadsfysik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 1 2 82

BTA101 13122 Byggnadsmateriallära och

byggnadsteknik

Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 3 6 81

BTA101 13122 Byggnadsmateriallära och

byggnadsteknik

Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 1 81

BTA104 13123 CAD, fortsättningskurs Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 12 12 39

BTA104 13123 CAD, fortsättningskurs Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 2 3 39

BTA109 13013 Anläggningsteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 42 44 #SAKNAS!

BTA109 13013 Anläggningsteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 17 19 #SAKNAS!

BTA200 13121 Byggnadskonstruktion 2 Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 26 26 44

BTA200 13121 Byggnadskonstruktion 2 Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 30 30 44

BTA302 13018 Examensarbete, byggnadsteknik Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 10 10 34

BTA302 13018 Examensarbete, byggnadsteknik Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 0 1 34





BTA306 13020 Samhälls- och beteendevetenskap

inom samhällsbyggnad


BTA306 13020 Samhälls- och beteendevetenskap

inom samhällsbyggnad


BTA402 13087 Examensarbete, samhällsbyggnad Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås FK 2 2 #SAKNAS!

BTA402 13087 Examensarbete, samhällsbyggnad Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås KP 6 7 #SAKNAS!

1


- HST

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssö

kande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motiverin

g till

varför ge

ändå

HST

extra-

kolumn

EIK035 13095 Marketing and IT Teknik 7.5 100% Dag NML V-ås FK 23 31 151

EIK035 13095 Marketing and IT Teknik 7.5 100% Dag NML V-ås KP 14 14 151

ERA101 13129 Strömningsteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 6 7 75

ERA101 13129 Strömningsteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 75

ERA102 13025 Tillämpad termodynamik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 6 9 82

ERA102 13025 Tillämpad termodynamik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 82

ERA107 13131 Solceller och solfångare Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 2 2 34

ERA107 13131 Solceller och solfångare Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 34

ERA108 13027 Ventilationsteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 3 5 22

ERA108 13027 Ventilationsteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 4 4 22

ERA109 13130 Fjärrvärmeteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 2 2 30

ERA109 13130 Fjärrvärmeteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 30

ERA111 13026 Kyl- och värmepumpteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 2 2 58

ERA111 13026 Kyl- och värmepumpteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 58

ERA200 13191 Examensarbete, Energiteknik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 1 1 3

ERA200 13191 Examensarbete, Energiteknik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 1 1 3

ERA200 13192 Examensarbete, Energiteknik Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 0 0 3

ERA200 13192 Examensarbete, Energiteknik Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 1 1 3

ERA301 13023 Internationella energisystem Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 2 #SAKNAS!

ERA301 13023 Internationella energisystem Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 12 13 #SAKNAS!

ERA302 13024 Processmodellering Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 1 #SAKNAS!

ERA302 13024 Processmodellering Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 14 15 #SAKNAS!

ERA303 13128 Processoptimering Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 1 #SAKNAS!

ERA303 13128 Processoptimering Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 14 15 #SAKNAS!

ERA304 13127 Processsimulering Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 1 #SAKNAS!

ERA304 13127 Processsimulering Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 14 15 #SAKNAS!

ERA400 13058 Examensarbete Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås FK 1 2 7

ERA400 13058 Examensarbete Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås KP 3 3 7

2


- HST

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssö

kande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motiverin

g till

varför ge

ändå

HST

extra-

kolumn

KEA100 13008 Kemi för miljövetare Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 4 7 30

KEA100 13008 Kemi för miljövetare Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 0 0 30

MXA100 13116 Miljö, hälsa, arbete Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 5 13 33

MXA100 13116 Miljö, hälsa, arbete Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 4 5 33

MXA102 13011 Hållbar utveckling - en

mångvetenskaplig introduktion

Teknik 7.5 25% Bla DST V-ås FK 14 27 37



Teknik 7.5 25% Bla DST V-ås KP 0 0 37







MXA109 13009 Kommunikation och ledarskap för

miljövetare


MXA109 13009 Kommunikation och ledarskap för

miljövetare


MXA112 13010 Systematiskt säkerhets- och

arbetsmiljöarbete


MXA112 13010 Systematiskt säkerhets- och

arbetsmiljöarbete


MXA203 13188 Praktik inom miljövetenskap Teknik 7.5 100% Dag NML V-ås FK 0 0 #SAKNAS!

MXA203 13188 Praktik inom miljövetenskap Teknik 7.5 100% Dag NML V-ås KP 12 12 #SAKNAS!

MXA204 13096 Miljörisker Teknik 7.5 100% Dag NML V-ås FK 3 4 #SAKNAS!

MXA204 13096 Miljörisker Teknik 7.5 100% Dag NML V-ås KP 8 11 #SAKNAS!

MXA205 13189 Examensarbete, miljövetenskap Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 0 0 #SAKNAS!

MXA205 13189 Examensarbete, miljövetenskap Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 12 12 #SAKNAS!

TOA200 13180 Examensarbete inom

kunskapsområde

naturvetenskap/teknik/naturvetensk

ap och teknik, grundnivå


3


- HST

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssö

kande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motiverin

g till

varför ge

ändå

HST

extra-

kolumn


kunskapsområde


ap och teknik, grundnivå


TOA301 13181 Examensarbete inom inriktning

naturvetenskap och teknik

Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 0 0 #SAKNAS!

TOA301 13181 Examensarbete inom inriktning

naturvetenskap och teknik

Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 0 0 #SAKNAS!

TOA302 13182 Naturvetenskap och teknik

fördjupningskurs, tidigare år

Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 0 0 STÄLL IN inga sökande #SAKNAS!

TOA302 13182 Naturvetenskap och teknik

fördjupningskurs, tidigare år

Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN inga sökande #SAKNAS!


kunskapsområde


ap och teknik, avancerad nivå



kunskapsområde


ap och teknik, avancerad nivå


TOA400 13021 Examensarbete, samhällsteknik Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås FK 0 2 9

TOA400 13021 Examensarbete, samhällsteknik Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås KP 5 7 9

TOA400 13028 Examensarbete, samhällsteknik Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås FK 0 0 STÄLL IN Inga sökande 9

TOA400 13028 Examensarbete, samhällsteknik Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN Inga sökande 9

WBT012 13120 Brandteknik gk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 27 27 56

WBT012 13120 Brandteknik gk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 37 37 56

WBT014 13017 Energioptimering för byggnader Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 15 17 29

WBT014 13017 Energioptimering för byggnader Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 22 23 29

WBT035 13119 Arkitektur gk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 40 55 45

4


- HST

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssö

kande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motiverin

g till

varför ge

ändå

HST

extra-

kolumn

WBT035 13119 Arkitektur gk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 31 32 45

WBT037 13015 Byggnadskonstruktion 1, Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 26 26 52

WBT037 13015 Byggnadskonstruktion 1, Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 36 37 52

WBT040 13016 Byggnadsproduktion gk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 24 27 52

WBT040 13016 Byggnadsproduktion gk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 35 35 52

WBT043 13125 Strukturmekanik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 1 84

WBT043 13125 Strukturmekanik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 1 2 84

WER007 13198 Energiteknik gk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 0 0 STÄLL IN Studenter

saknas

#SAKNAS!

WER007 13198 Energiteknik gk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN Studenter

saknas

#SAKNAS!

WMX001 13117 Miljöledning och miljörevision Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 3 3 14

WMX001 13117 Miljöledning och miljörevision Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 14

WMX002 13012 Miljökunskap gk Teknik 7.5 25% Bla DST V-ås FK 59 91 56

WMX002 13012 Miljökunskap gk Teknik 7.5 25% Bla DST V-ås KP 0 0 56

WMX016 13118 Miljökonsekvensbeskrivning Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 3 5 14

WMX016 13118 Miljökonsekvensbeskrivning Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 14

WOA001 13126 Samhälls- och beteendevetenskap

för ingenjörer


WOA001 13126 Samhälls- och beteendevetenskap

för ingenjörer


5


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

CDT207 14040 Datakommunikation Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 16 19 61

CDT207 14040 Datakommunikation Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 25 25 61

CDT216 14041 Trådlösa nät Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 5 8 53

CDT216 14041 Trådlösa nät Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 53

CDT221 14042 C# och objektorienterad

programmering


CDT221 14042 C# och objektorienterad

programmering


CDT301 14093 Kompilatorteori Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 9 10 21

CDT301 14093 Kompilatorteori Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 23 24 21

CDT308 14000 Realtidssystem I, distans kurs Teknik 7.5 25% Dag Distans V-ås FK 11 13 13

CDT308 14000 Realtidssystem I, distans kurs Teknik 7.5 25% Dag Distans V-ås KP 0 0 13

CDT316 14001 Distribuerade system Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 1 12

CDT316 14001 Distribuerade system Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 12

CDT406 14025 Tillämpad artificiell

intelligens


CDT406 14025 Tillämpad artificiell

intelligens


CDT408 14002 Datorgrafik: avancerade

datastrukturer och

algoritmer

Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 2 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

CDT408 14002 Datorgrafik: avancerade

datastrukturer och

algoritmer

Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

CDT409 14003 Professionell etik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 2 2 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

17

1


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

CDT409 14003 Professionell etik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

17

CDT412 14004 Projekt i programvaruteknik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 2 2 2 Projektkurs som

ingår i SE-master.

Kommer att

omarbetas till lå

13/14.

CDT412 14004 Projekt i programvaruteknik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 0 0 2 Projektkurs som

ingår i SE-master.

Kommer att

omarbetas till lå

13/14.

CDT412 14026 Projekt i programvaruteknik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 2 2 2 Projektkurs som

ingår i SE-master.

Kommer att

omarbetas till lå

13/14.

CDT412 14026 Projekt i programvaruteknik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 0 0 2 Projektkurs som

ingår i SE-master.

Kommer att

omarbetas till lå

13/14.

CDT413 14027 Avancerad

programvaruteknik



programvaruteknik



komponentbaserad

programvaruteknik


2


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå


komponentbaserad

programvaruteknik


CDT505 14028 Realtidssystem II Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 0 0 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

2

CDT505 14028 Realtidssystem II Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN 2

DVA104 14098 Datastrukturer, algoritmer

och programkonstruktion


DVA104 14098 Datastrukturer, algoritmer

och programkonstruktion


DVA105 14166 Programmeringsteknik med

C#


DVA105 14166 Programmeringsteknik med

C#


DVA108 14006 Datakommunikation i

nätverk I, distanskurs

Teknik 7.5 50% Dag Distans V-ås FK 57 82 33

DVA108 14006 Datakommunikation i

nätverk I, distanskurs

Teknik 7.5 50% Dag Distans V-ås KP 0 0 33

DVA112 14167 Interaktionsdesign Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 0 0 #SAKNAS!

DVA112 14167 Interaktionsdesign Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 3 3 #SAKNAS!

DVA203 14048 Nätverksadministration och

övervakning


DVA203 14048 Nätverksadministration och

övervakning


DVA210 14099 Nätverkstjänster Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 4 6 55

DVA210 14099 Nätverkstjänster Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 0 0 55

DVA211 14049 Säkerhet i datornätverk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 6 9 57

DVA211 14049 Säkerhet i datornätverk Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 57

3


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

DVA215 14133 Information - kunskap -

vetenskap


DVA215 14133 Information - kunskap -

vetenskap


DVA303 14050 Avancerad C/C++ Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 12 12 31

DVA303 14050 Avancerad C/C++ Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 40 40 31

DVA304 14029 Datorgrafik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 11 13 32

DVA304 14029 Datorgrafik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 27 27 32

DVA315 14052 Operativsystem Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 9 9 45

DVA315 14052 Operativsystem Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 22 22 45

DVA323 14180 Projekt i nätverksteknik:

utveckling av komplexa

datornätverk


DVA323 14180 Projekt i nätverksteknik:

utveckling av komplexa

datornätverk


DVA402 14030 Avancerad

programverifiering och

validering

Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 2 STÄLL IN Få sökande. Valbar

kurs i program.

Andra kurser finns.

6

DVA402 14030 Avancerad

programverifiering och

validering

Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN Få sökande. Valbar

kurs i program.

Andra kurser finns.

6

4


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

DVA405 14007 Hårdvara för inbyggda

system

Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 2 STÄLL IN Få sökande. Prgrm

GST01 erbjuds

matematik-kurs

istället för att ge

möjlighet till 1-årig

examen.

Studenterna är

tillfrågade om

denna lösning och

har accepterat.

Innehållet i kursen

vävs in i befintliga

kurser.

12

DVA405 14007 Hårdvara för inbyggda

system

Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 1 1 STÄLL IN 12

DVA406 14008 Intelligenta system Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 4 5 21

DVA406 14008 Intelligenta system Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 21

DVA409 14031 Projekt i intelligenta

inbyggda system


DVA409 14031 Projekt i intelligenta

inbyggda system


DVA414 14039 Industrirobotik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 0 0 9

DVA414 14039 Industrirobotik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 9

DVA416 14032 Beräkningstänkande och

skrivande som

forskningsverktyg


kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

DVA416 14032 Beräkningstänkande och

skrivande som

forskningsverktyg

Teknik 3.5 25% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

5


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

DVA417 14033 Avancerat

beräkningstänkande och

skrivande som

forskningsverktyg


kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

DVA417 14033 Avancerat

beräkningstänkande och

skrivande som

forskningsverktyg

Teknik 5.0 75% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

ELA102 14103 EKG i praktiken Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 30 35 23

ELA102 14103 EKG i praktiken Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 23

ELA302 14104 Elektroniksystem Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 3 4 #SAKNAS!

ELA302 14104 Elektroniksystem Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 3 3 #SAKNAS!

ELA402 14009 Medicinsk teknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 2 4 #SAKNAS!

ELA402 14009 Medicinsk teknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 1 #SAKNAS!

ELA404 14020 Reglerteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 3 3 #SAKNAS!

ELA404 14020 Reglerteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 #SAKNAS!

ELA405 14105 Signaler och

signalbehandling


ELA405 14105 Signaler och

signalbehandling


FLA201 14058 Flygsystemteknik Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 7 11 29

FLA201 14058 Flygsystemteknik Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 30 30 29

INO101 14010 Trendspaning Teknik 7.5 25% Dag Distans Ea FK 39 65 35

INO101 14010 Trendspaning Teknik 7.5 25% Dag Distans Ea KP 0 0 35

INO101 14064 Trendspaning Teknik 7.5 25% Dag NML Ea FK 7 10 35

INO101 14064 Trendspaning Teknik 7.5 25% Dag NML Ea KP 2 3 35

INO103 14170 Entreprenöriell idéutveckling

1


INO103 14170 Entreprenöriell idéutveckling

1


6


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

INO205 14109 Kreativitet i grupper och

organisationer

Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 1 5 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

1

INO205 14109 Kreativitet i grupper och

organisationer

Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN 1

INO207 14110 Innovativ research Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 2 10 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

INO207 14110 Innovativ research Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

INO401 14011 Omvärldsdriven innovation Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 2 2 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

INO401 14011 Omvärldsdriven innovation Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

INO402 14012 Innovation och

kreativitetsledning

Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 1 4 25

INO402 14012 Innovation och

kreativitetsledning

Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 4 4 25

INO407 14065 Innovationsrådgivning för

kommersialisering


kurs. Inga prgm

stud berörs.

9

INO407 14065 Innovationsrådgivning för

kommersialisering

Teknik 15.0 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN 9

ITE101 14130 Visualisering och skiss Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 21 30 #SAKNAS!

ITE101 14130 Visualisering och skiss Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 #SAKNAS!

ITE103 14151 Grafisk form, grundkurs Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 47

ITE103 14151 Grafisk form, grundkurs Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 6 9 47

ITE104 14156 Textdesign 3: Stilar och

genrer


7


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

ITE104 14156 Textdesign 3: Stilar och

genrer


ITE105 14182 Informationssökning och

yrkesetik


ITE105 14182 Informationssökning och

yrkesetik


ITE205 14152 Retorik och berättarteknik Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 STÄLL IN Få sökande.

Felaktigt

kurstillfälle

#SAKNAS!

ITE205 14152 Retorik och berättarteknik Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

ITE302 14153 Forskningsprocesser Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 60

ITE302 14153 Forskningsprocesser Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 56 56 60

ITE311 14157 Rumslig gestaltning,

fördjupning


ITE311 14157 Rumslig gestaltning,

fördjupning


ITE314 14158 Textdesign 4: Informativt

berättande


ITE314 14158 Textdesign 4: Informativt

berättande


ITE315 14159 Textdesign 6 - fördjupning Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 23

ITE315 14159 Textdesign 6 - fördjupning Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 19 19 23

ITE317 14179 Examensarbete i

informationsdesign

Teknik 15.0 100% Dag NML Ea FK 0 0 #SAKNAS!

ITE317 14179 Examensarbete i

informationsdesign

Teknik 15.0 100% Dag NML Ea KP 59 59 #SAKNAS!

ITE318 14178 Komplexa publiceringssystem Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 0 0 #SAKNAS!

ITE318 14178 Komplexa publiceringssystem Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 16 16 #SAKNAS!

ITE319 14165 Informativ illustration,

förjupning


8


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

ITE319 14165 Informativ illustration,

förjupning


IÖÄ001 14015 Multicultural Improvisation Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 4 4 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

IÖÄ001 14015 Multicultural Improvisation Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

IÖÄ102 14021 Beyond Fashion Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 7 18 10

IÖÄ102 14021 Beyond Fashion Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 0 0 10

IÖÄ202 14024 Retorisk presentationsdesign Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 0 1 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

IÖÄ202 14024 Retorisk presentationsdesign Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

IÖÄ203 14023 Experimentell Film/Rörliga

bilder


IÖÄ203 14023 Experimentell Film/Rörliga

bilder


IÖÄ204 14085 Digital musik- och ljuddesign Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 11 23 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

IÖÄ204 14085 Digital musik- och ljuddesign Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

KIN153 14134 Innovativ organisering Teknik 15.0 100% Dag NML Ea FK 0 0 67

KIN153 14134 Innovativ organisering Teknik 15.0 100% Dag NML Ea KP 1 1 67

KIN164 14172 Innovationsledning Teknik 15.0 100% Dag NML Ea FK 0 0 68

KIN164 14172 Innovationsledning Teknik 15.0 100% Dag NML Ea KP 2 3 68

KIN171 14190 Idé- och konceptutveckling Teknik 15.0 50% Dag NML Ea FK 0 0 #SAKNAS!

9


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

KIN171 14190 Idé- och konceptutveckling Teknik 15.0 50% Dag NML Ea KP 7 7 #SAKNAS!

KIN180 14135 Examensprojekt i

innovationsteknik


KIN180 14135 Examensprojekt i

innovationsteknik


KIN190 14067 Innovationsteknik Teknik 30.0 100% Dag NML Ea FK 3 4 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

12

KIN190 14067 Innovationsteknik Teknik 30.0 100% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN 12

KIN221 14068 Entreprenörskolan Teknik 15.0 50% Dag NML Ea FK 2 9 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

KIN221 14068 Entreprenörskolan Teknik 15.0 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

KIN240 14069 Innovation och

förändringsledning

Teknik 7.5 25% Dag Distans Ea FK 60 88 #SAKNAS!

KIN240 14069 Innovation och

förändringsledning

Teknik 7.5 25% Dag Distans Ea KP 0 0 #SAKNAS!

KIN400 14071 Projektledning Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 67 82 57

KIN400 14071 Projektledning Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 57

KIN400 14113 Projektledning Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 17 28 57

KIN400 14113 Projektledning Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 18 21 57

KIN402 14072 Innovationsprocessen Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 4 8 26

KIN402 14072 Innovationsprocessen Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 26 32 26

KIN410 14114 Entreprenörskap Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 11 25 57

KIN410 14114 Entreprenörskap Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 54 65 57

KIT104 14181 Kognitiva processer Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 48

KIT104 14181 Kognitiva processer Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 48

KIT106 14174 Informationsdesign i

praktiken


10


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

KIT106 14174 Informationsdesign i

praktiken


KIT126 14115 Informationsdesign -

webbdesign

Teknik 7.5 50% Dag Distans Ea FK 106 200 21


webbdesign

Teknik 7.5 50% Dag Distans Ea KP 0 0 21


webbdesign



webbdesign


KIT161 14131 Grafisk form 2 - fördjupning Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 9 11 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

KIT161 14131 Grafisk form 2 - fördjupning Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

KIT177 14117 3D-modellering - fördjupning Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 8 14 27

KIT177 14117 3D-modellering - fördjupning Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 7 8 27

KIT186 14160 VR-visualisering - Grundkurs Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

KIT186 14160 VR-visualisering - Grundkurs Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

KIT205 14187 Typografi och layout Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 #SAKNAS!

KIT205 14187 Typografi och layout Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 18 18 #SAKNAS!

KIT250 14129 Att informera med text Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 19 41 11

KIT250 14129 Att informera med text Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 2 3 11

KIT308 14161 Informativ animation Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 19

KIT308 14161 Informativ animation Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 10 10 19

KIT313 14162 Digitalt bildskapande Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 12

11


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

KIT313 14162 Digitalt bildskapande Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 12

KIT314 14183 Digitalt bildskapande -3D Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 11

KIT314 14183 Digitalt bildskapande -3D Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 1 1 11

KIT341 14154 Naturvetenskaplig

illustration


KIT341 14154 Naturvetenskaplig

illustration


KIT390 14132 Tvärvetenskaplig studie av

natur och kultur


kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

KIT390 14132 Tvärvetenskaplig studie av

natur och kultur

Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

KIT504 14163 Ljus i rumslig gestaltning Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 20

KIT504 14163 Ljus i rumslig gestaltning Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 14 14 20

KIT507 14155 Konstruktion och material Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 20

KIT507 14155 Konstruktion och material Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 14 14 20

KIT508 14175 Rumslig gestaltning -

utomhus


KIT508 14175 Rumslig gestaltning -

utomhus


KIT525 14164 Rumsligheter Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 17

KIT525 14164 Rumsligheter Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 17

KIT526 14184 Rum och kontext Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 17

KIT526 14184 Rum och kontext Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 0 0 17

KMT005 14138 Ritteknik och CAD Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 0 0 65

KMT005 14138 Ritteknik och CAD Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 24 27 65

KMT220 14073 Kvalitetsutveckling och

ledarskap

Teknik 7.5 25% Dag Distans Ea FK 55 113 28

12


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

KMT220 14073 Kvalitetsutveckling och

ledarskap

Teknik 7.5 25% Dag Distans Ea KP 0 0 28

KOA030 14127 Storytelling Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 13 29 16

KOA030 14127 Storytelling Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 16

KOA061 14086 Ljus- och ljuddesign Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 6 13 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

10

KOA061 14086 Ljus- och ljuddesign Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN 10

KOA211 14149 Från idé till gestaltning Teknik 15.0 100% Dag NML Ea FK 0 0 9

KOA211 14149 Från idé till gestaltning Teknik 15.0 100% Dag NML Ea KP 0 0 9

KOA221 14177 En föreställning möter sin

publik


KOA221 14177 En föreställning möter sin

publik


KPP016 14075 Naturvetenskap, statik Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 1 2 73

KPP016 14075 Naturvetenskap, statik Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 1 2 73

KPP024 14118 CAD fördjupning Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 7 9 55

KPP024 14118 CAD fördjupning Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 53 55 55

KPP045 14076 Ingenjörsvetenskap 3 -

material och dynamik


KPP045 14076 Ingenjörsvetenskap 3 -

material och dynamik


KPP104 14077 Industridesign 3 Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 5 6 44

KPP104 14077 Industridesign 3 Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 29 29 44

KPP105 14119 Industridesign 1 Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 10 11 69

KPP105 14119 Industridesign 1 Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 4 4 69

KPP106 14139 Examensarbete,

Produktdesign - formgivning


13


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå


Produktdesign - formgivning


KPP204 14013 Kvalitetsprocessen Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 5 10 58

KPP204 14013 Kvalitetsprocessen Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 37 38 58

KPP206 14034 Produktions-, underhålls- och

kvalitetsutveckling


KPP206 14034 Produktions-, underhålls- och

kvalitetsutveckling


KPP207 14121 Produktionsekonomi Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 7 11 45

KPP207 14121 Produktionsekonomi Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 48 49 45

KPP209 14140 Examensarbete - Innovativ

produktion/logistik


KPP209 14140 Examensarbete - Innovativ

produktion/logistik


KPP226 14014 Applied Operations Research

and Logistics


KPP226 14014 Applied Operations Research

and Logistics



entreprenörskap och

företagande



entreprenörskap och

företagande


KPP231 14142 Examensarbete, Innovativ

produktion


KPP231 14142 Examensarbete, Innovativ

produktion


14


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

KPP238 14081 Innovativ produktion och

logistik


KPP238 14081 Innovativ produktion och

logistik


KPP241 14035 Supply Chain Management Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 4 6 35

KPP241 14035 Supply Chain Management Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 16 21 35


Produktutveckling -

konstruktion



Produktutveckling -

konstruktion



Produktutveckling



Produktutveckling


KPP306 14083 Produkt- och

processutveckling


KPP306 14083 Produkt- och

processutveckling


KPP307 14145 Projektarbete Produkt- och

processutveckling



processutveckling



processutveckling



processutveckling


KPP401 14185 CO-OP teori I Teknik 3.0 50% Dag NML Ea FK 0 0 2

KPP401 14185 CO-OP teori I Teknik 3.0 50% Dag NML Ea KP 7 9 2

15


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

KPP402 14186 CO-OP teori II Teknik 4.5 50% Dag NML Ea FK 0 0 #SAKNAS!

KPP402 14186 CO-OP teori II Teknik 4.5 50% Dag NML Ea KP 1 3 #SAKNAS!

MFL005 14191 Aerodynamik och

flygmekanik II


MFL005 14191 Aerodynamik och

flygmekanik II


MFL006 14061 Avionik I Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 5 36

MFL006 14061 Avionik I Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 36

MFL008 14106 Flygplanstrukturer och

materiallära II


MFL008 14106 Flygplanstrukturer och

materiallära II


MFL009 14107 Flygmotorteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 4 5 33

MFL009 14107 Flygmotorteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 33

MFL014 14062 Flygplansdrift och underhåll I Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 4 6 31

MFL014 14062 Flygplansdrift och underhåll I Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 27 28 31

MFL015 14108 Flygmiljöteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 5 7 26

MFL015 14108 Flygmiljöteknik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 34 35 26

MFL019 14063 Avionik II Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 4 6 25

MFL019 14063 Avionik II Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 23 25 25

MTA101 14074 Ritteknik och CAD,

distanskurs

Teknik 7.5 50% Dag Distans V-ås FK 167 218 #SAKNAS!

MTA101 14074 Ritteknik och CAD,

distanskurs

Teknik 7.5 50% Dag Distans V-ås KP 0 0 #SAKNAS!

MTA102 14189 CAD inom robotiken Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 0 0 #SAKNAS!

MTA102 14189 CAD inom robotiken Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 #SAKNAS!

PPU102 14125 CAD fördjupning, distanskurs Teknik 7.5 50% Dag Distans Ea FK 85 103 #SAKNAS!

16


- IDT

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssök

ande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med gul

bakgrund

Motivering till

varför ge ändå

PPU102 14125 CAD fördjupning, distanskurs Teknik 7.5 50% Dag Distans Ea KP 0 0 #SAKNAS!

PPU202 14147 Industridesign, innovation Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 0 0 6

PPU202 14147 Industridesign, innovation Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 1 3 6

PPU301 14148 Examensarbete,

industriautomation


PPU301 14148 Examensarbete,

industriautomation


TEA102 14022 Tvärvetenskaplig produktion Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 0 0 STÄLL IN Få sökande. Frist

kurs. Inga prgm

stud berörs.

#SAKNAS!

TEA102 14022 Tvärvetenskaplig produktion Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN #SAKNAS!

17


- UKKMDH 2.1.2-359/11

Ku

rsko

d

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handss

ökand

e

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa

in och

försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motivering till

varför ge

ändå

FYA002 11118 Fysik, baskurs II Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås FK 10 16 49FYA002 11118 Fysik, baskurs II Teknik 15.0 50% Dag NML V-ås KP 0 1 49FYA400 11125 Upptäck, undersök och utforska

naturvetenskap och teknik i

förskolan

Teknik 7.5 25% Bla NML S-tälje FK 7 8 STÄLL IN FÅ SÖKANDE 48

FYA400 11125 Upptäck, undersök och utforska

naturvetenskap och teknik i

förskolan

Teknik 7.5 25% Bla NML S-tälje KP 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE 48

MAA090 11127 Matematik i förskoleklassen Teknik 7.5 25% KVÄ NML Ea FK 13 16 11MAA090 11127 Matematik i förskoleklassen Teknik 7.5 25% KVÄ NML Ea KP 0 0 11MAA091 11128 Matematik i årskurs 1-3 Teknik 7.5 25% KVÄ NML V-ås FK 23 23 22MAA091 11128 Matematik i årskurs 1-3 Teknik 7.5 25% KVÄ NML V-ås KP 0 0 22MAA094 11120 Matematik för lärare i

förskoleklass och årskurs 1-3, del

II

Teknik 15.0 50% Bla NML Ea FK 3 4 #SAKNAS!

MAA094 11120 Matematik för lärare i

förskoleklass och årskurs 1-3, del

II

Teknik 15.0 50% Bla NML Ea KP 0 0 #SAKNAS!

MAA096 11122 Matematik för lärare i årskurs 4-6,

del II

Teknik 15.0 50% Bla NML V-ås FK 8 9 #SAKNAS!

MAA096 11122 Matematik för lärare i årskurs 4-6,

del II

Teknik 15.0 50% Bla NML V-ås KP 0 0 #SAKNAS!

MAA102 11002 Basutbildning II i matematik Teknik 10.0 50% Dag NML V-ås FK 12 15 59MAA102 11002 Basutbildning II i matematik Teknik 10.0 50% Dag NML V-ås KP 0 0 59MAA103 11198 Basutbildning III i matematik Teknik 5.0 50% Dag NML V-ås FK 4 11 35MAA103 11198 Basutbildning III i matematik Teknik 5.0 50% Dag NML V-ås KP 0 0 35MAA123 11199 Grundläggande vektoralgebra Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 20 21 62MAA123 11199 Grundläggande vektoralgebra Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 43 44 62MAA124 11003 Grundläggande kalkyl Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 6 9 80MAA124 11003 Grundläggande kalkyl Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 4 5 80MAA124 11004 Grundläggande kalkyl Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 17 23 80MAA124 11004 Grundläggande kalkyl Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 20 21 80MAA124 11005 Grundläggande kalkyl Teknik 7.5 25% Dag DST V-ås FK 16 18 80

1


- UKKMDH 2.1.2-359/11

Ku

rsko

d

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handss

ökand

e

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa

in och

försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motivering till

varför ge

ändå

MAA124 11005 Grundläggande kalkyl Teknik 7.5 25% Dag DST V-ås KP 2 2 80MAA134 11006 Differentialekvationer och

transformmetoder


MAA134 11006 Differentialekvationer och

transformmetoder


MAA303 11200 Introduktion till finansiell

matematik


MAA303 11200 Introduktion till finansiell

matematik


MAA313 11007 Simulering Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 8 9 15MAA313 11007 Simulering Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 23 23 15MAA315 11008 Operationsanalys Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 11 13 32MAA315 11008 Operationsanalys Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 21 21 32MAA402 11363 Problemlösning och geometri Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!MAA402 11363 Problemlösning och geometri Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!MAA403 11321 Tal och algebra, fortsättningskurs Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!

MAA403 11321 Tal och algebra, fortsättningskurs Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!

MAA404 11323 Examensarbete i matematik för

tidigarelärare

Teknik 15.0 50% Dag NML Ea FK 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!

MAA404 11323 Examensarbete i matematik för

tidigarelärare

Teknik 15.0 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!

MAA405 11322 Matematikdidaktik Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 0 0 7MAA405 11322 Matematikdidaktik Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 5 5 7MAA507 11111 Matematiken bakom internet Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 8 10 #SAKNAS!MAA507 11111 Matematiken bakom internet Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 1 1 #SAKNAS!MFY006 11224 Mekanik I Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 7 7 40MFY006 11224 Mekanik I Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 40MFY010 11126 Värme- och vågrörelselära,

grundkurs


MFY010 11126 Värme- och vågrörelselära,

grundkurs


2


- UKKMDH 2.1.2-359/11

Ku

rsko

d

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handss

ökand

e

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa

in och

försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motivering till

varför ge

ändå

MMA004 11341 Funktioner och modellering Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 32MMA004 11341 Funktioner och modellering Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 21 21 32MMA009 11345 Matematikens didaktik Teknik 15.0 100% Dag NML Ea FK 0 0 31MMA009 11345 Matematikens didaktik Teknik 15.0 100% Dag NML Ea KP 21 21 31MMA010 11316 Lärande i matematik Teknik 15.0 50% Dag NML Ea FK 0 0 76MMA010 11316 Lärande i matematik Teknik 15.0 50% Dag NML Ea KP 88 88 76MMA010 11317 Lärande i matematik Teknik 15.0 50% Dag NML S-tälje FK 0 0 76MMA010 11317 Lärande i matematik Teknik 15.0 50% Dag NML S-tälje KP 26 27 76MMA011 11115 Att lära och förstå matematiska

begrepp

Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 3 4 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!

MMA011 11115 Att lära och förstå matematiska

begrepp

Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!

MMA013 11116 Tal, algebra och funktioner Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 8 9 #SAKNAS!MMA013 11116 Tal, algebra och funktioner Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 1 1 #SAKNAS!MMA014 11223 Geometri med problemlösning Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 4 5 #SAKNAS!MMA014 11223 Geometri med problemlösning Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 1 1 #SAKNAS!MMA017 11372 Sannolikhetslära och statistik Teknik 7.5 100% Dag NML Ea FK 0 0 31MMA017 11372 Sannolikhetslära och statistik Teknik 7.5 100% Dag NML Ea KP 23 23 31MMA019 11117 Matematikens idéhistoria Teknik 7.5 50% Dag NML Ea FK 5 5 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!MMA019 11117 Matematikens idéhistoria Teknik 7.5 50% Dag NML Ea KP 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!MMA022 11361 Differentialekvationer för lärare Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 0 0 STÄLL IN FÅ SÖKANDE #SAKNAS!

MMA022 11361 Differentialekvationer för lärare Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 STÄLL IN få SÖKANDE #SAKNAS!

MMA100 11009 Förberedande repetitionskurs i

matematik


MMA100 11009 Förberedande repetitionskurs i

matematik


MMA121 11010 Matematisk grundkurs Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 22 27 30MMA121 11010 Matematisk grundkurs Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 30 30 30MMA122 11011 Diskret matematik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 36 38 154MMA122 11011 Diskret matematik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 48 51 154

3


- UKKMDH 2.1.2-359/11

Ku

rsko

d

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handss

ökand

e

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa

in och

försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motivering till

varför ge

ändå

MMA127 11201 Differential- och integralkalkyl II Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 16 20 78

MMA127 11201 Differential- och integralkalkyl II Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 6 6 78

MMA128 11202 Differential- och integralkalkyl III Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 4 4 16

MMA128 11202 Differential- och integralkalkyl III Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 7 7 16

MMA132 11012 Numeriska metoder Teknik 7.5 25% Dag DST V-ås FK 21 24 19MMA132 11012 Numeriska metoder Teknik 7.5 25% Dag DST V-ås KP 5 7 19MMA290 11399 Examensarbete i matematik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 2 2 2MMA290 11399 Examensarbete i matematik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 0 0 2MMA291 11013 Projektarbete i matematik Teknik 7.5 25% Dag NML V-ås FK 2 3 #SAKNAS!MMA291 11013 Projektarbete i matematik Teknik 7.5 25% Dag NML V-ås KP 0 1 #SAKNAS!MMA302 11014 Kalkyl I Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 6 7 17MMA302 11014 Kalkyl I Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 1 1 17MMA307 11015 Numeriska metoder med MATLAB Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 14 17 68

MMA307 11015 Numeriska metoder med MATLAB Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 3 3 68

MMA308 11203 Statistisk inferensteori Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 1 1 66MMA308 11203 Statistisk inferensteori Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 3 3 66MMA390 11204 Examensarbete i matematik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 7 7 11MMA390 11204 Examensarbete i matematik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 34 34 11MMA405 11360 Analys för lärare,

fortsättningskurs


MMA405 11360 Analys för lärare,

fortsättningskurs


MMA491 11318 Examensarbete i matematik för

senarelärare


MMA491 11318 Examensarbete i matematik för

senarelärare


4


- UKKMDH 2.1.2-359/11

Ku

rsko

d

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handss

ökand

e

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa

in och

försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motivering till

varför ge

ändå

MMA500 11205 Diskret matematik,

fortsättningskurs


MMA500 11205 Diskret matematik,

fortsättningskurs


MMA702 11222 Tidsserieanalys Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 4 4 #SAKNAS!MMA702 11222 Tidsserieanalys Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 17 17 #SAKNAS!MMA705 11016 Portföljteori II Teknik 7.5 50% KVÄ NML V-ås FK 4 4 18MMA705 11016 Portföljteori II Teknik 7.5 50% KVÄ NML V-ås KP 1 1 18MMA709 11017 Programvara för riskhantering och

finansiell verksamhet

Teknik 7.5 50% KVÄ NML V-ås FK 6 7 14

MMA709 11017 Programvara för riskhantering och

finansiell verksamhet

Teknik 7.5 50% KVÄ NML V-ås KP 0 0 14

MMA713 11206 Försäkringsmatematik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås FK 5 6 16MMA713 11206 Försäkringsmatematik Teknik 7.5 50% Dag NML V-ås KP 0 0 16MMA890 11207 Examensarbete i matematik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås FK 0 0 #SAKNAS!MMA890 11207 Examensarbete i matematik Teknik 15.0 100% Dag NML V-ås KP 0 0 #SAKNAS!MMA891 11018 Examensarbete i matematik Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås FK 1 1 24MMA891 11018 Examensarbete i matematik Teknik 30.0 100% Dag NML V-ås KP 0 0 24

5


- HST

MDH 2.1.2-359/11K

urs

kod

An

m.k

od

Be

näm

nin

g

Uts

kott

Po

äng

Ku

rsta

kt

Ku

rsti

d

Un

d.f

orm

Ku

rso

rt

Typ

1:a-

handssö

kande

Totalt

antal

sökande

Önskemål att

ställa in

kurstillfället -

skriv "STÄLL

IN"

Motivering till

varför ställa in

och försäkran

enligt

anvisningarna

Få registrerade

VT12 och få 1:a-

handssökande

VT13 har

markerats med

gul bakgrund

Motiverin

g till

varför ge

ändå

HST

extra-

kolumn

EHA001 13031 Handelsrättslig översiktskurs Samhälle 15.0 50% Bla DST V-ås FK 121 323 STÄLL IN Neddragning 42 jls01: Inkom

sent (2012-

11-01) och

har ej

behandlats i

utbildningsut

skottet för

samhälle

EHA001 13031 Handelsrättslig översiktskurs Samhälle 15.0 50% Bla DST V-ås KP 0 0 STÄLL IN Neddragning 42 jls01: Inkom

sent (2012-

11-01) och

har ej

behandlats i

utbildningsut

skottet för

samhälle

1

Bilaga 8

• Förslag till reviderad utbildningsplan

UTBILDNINGSPLAN Sida 1 av 6 MDH: 2.1.2-535/11 Programkod: AGM01- OINR

Magisterprogram i hälsa och vård, 60 högskolepoäng Master’s Programme (60 credits) in Health and Care, 60 Credits

Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2013-07-01 och är fastställd av Fakultetsnämnden 2012-xx-xx Programmet leder till en magisterexamen med en av två inriktningar (vårdvetenskap med inriktning mot folkhälsovetenskap eller vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad) beroende på kursval inom programmet.

Mål Utöver de allmänna målen i högskolelagen och högskoleförordning, ska studenterna, efter fullgjord utbildning uppnå fördjupade kunskaper och fördjupad förståelse inom det folkhälsovetenskapliga alternativt det vårdvetenskapliga området. Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl

överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och

- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa

företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera

och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och

den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att

arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

UTBILDNINGSPLAN Sida 2 av 6 Programkod: AGM01- OINR

Självständigt arbete (examensarbete) - För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett

självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad alternativt för huvudområdet Folkhälsovetenskap.

Undervisningsspråk Undervisningsspråk är engelska för all undervisning, examinationer och studieuppgifter etc.

Särskild behörighet Examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, vårdvetenskap eller medicinsk vetenskap eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B för svenska studenter. Foreign students are required to submit a TOEFL test result, minimum score 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (iBT) or an IELTS test result with an overall band score of minimum 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent.

Urval Urval baseras på tidigare akademiska studier.

Innehåll Programmet inleds med kurs som fokuserar på hälsoteorier och hälsans bestämningsfaktorer. Vidare studeras forsknings- och utvecklingsarbete om hälsa, vård och folkhälsoarbete där den globala hälsoutvecklingen utgör en inriktning. Den vårdpedagogiska delen inom programmet omfattar två kurser. En kurs fokuserar på samarbete och samverkan mellan yrkesverksamma inom vård och omsorg samt vård- och omsorgsutbildningar. Kursen fördjupar förståelsen av vad framgångsrikt teamarbete och ledarskap innebär i dessa organiserade sammanhang och hur denna framgång skapas. Den andra vårdpedagogiska kursen syftar till att studenten ska skaffa sig utökade kunskaper om teoretiska och praktiska pedagogiska principer inom högre vård och hälsoutbildning. Studenten ska dessutom skaffa sig kunskaper om den historiska utvecklingen av pedagogiska principer i akademisk och praktiskt inriktad vård- och hälsoutbildning. Vidare syftar kursen till att studenten ska tillämpa olika didaktiska modeller och förhållningsätt som finns inom vårdpedagogiskt arbete. I kursen, Vetenskapliga forskningsmetoder, ska studenten skaffa sig ytterligare fördjupade metodkunskaper och utveckla sitt kritiska förhållningssätt till kunskap och forskning och självständigt integrera och använda dessa kunskaper som sedan praktiseras i ett examensarbete För studenter som väljer inriktning mot folkhälsovetenskap Examen i huvudområdet Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa. Ämnet har ett starkt fokus på sociala bestämningsfaktorer och hälsans fördelning i befolkningen. Perspektiven är lokala, regionala, nationella, och globala. I programmet är målet att ge kunskap om befolkningens hälsa och de faktorer som påverkar denna, visa åtgärder som syftar till att återställa, bevara och förbättra hälsan, samt visa hur jämlikhet i hälsa ska uppnås. Kunskaper och kompetenser skapas för att arbeta med hälsofrämjande arbete och förebyggande av sjukdom och skada och för kritisk värdering av effekter av olika åtgärder. Programmet inkluderar individ- grupp och samhällsnivå. I kurserna ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper att självständigt analysera och diskutera bakgrund till ojämlikhet i hälsa som beror på kön och social position, åtgärder ägnade att överbrygga hälsoskillnaderna


samt förutsättningar för hållbar utveckling. Dessutom studeras det moderna hälsofrämjande arbetets framväxt, principer och tillämpning inom främst hälso- och sjukvårdssektorn med utgångspunkt från WHO:s och nationella folkhälsomål. Vidare ska studenten självständigt kunna analysera, redovisa och diskutera strategier för planering, genomförande och utvärdering av folkhälsoarbete. Ett självständigt arbete ingår i form av ett examensarbete av empirisk karaktär med fördjupning, särskilt avseende empiri och teori. Studenten ska, med utgångpunkt i genomgångna kurser i programmet och med vetenskaplig metod, planera, samla in data, analysera och presentera sin studie. Ämnesval och metodologi ska vara inom det folkhälsovetenskapliga området. För studenter som väljer vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examen i huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är ett akademiskt ämne och ett kunskapsområde, som omfattar människan i hela livscykeln från födelse till död. Inom huvudområdet studeras vårdande som främjar hälsa, förebygger sjukdom, återställer hälsa och lindrar lidande. Huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inrymmer kunskaper från teoretisk till praktisk nivå och tillämpas på individ-, grupp- och samhällsnivå ur både vårdtagarens och vårdgivarens perspektiv. Vårdvetenskapliga teorier kan tillämpas av och inom olika professioner, men detta program fokuserar på omvårdnad. I kurserna inom vårdvetenskap ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper om evidensbegreppets betydelse i vårdandet för att kunna utveckla vårdarbetet på vetenskaplig grund samt utveckla sin förmåga till kritisk argumentation och informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Vidare ska studenten inhämta kunskaper om filosofiska och teoretiska utgångspunkter i vårdvetenskap och omvårdnad och dessutom utveckla sin förmåga till kritiskt informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Programmet ger också sådan färdighet som erfordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. I programmet ingår ett självständigt arbete i form av examensarbete i Vårdvetenskap. Examensarbetet syftar till att studenten, genom att bygga vidare på kursen vetenskapliga forskningsmetoder, självständigt ska kunna planera, genomföra, analysera och presentera ett vetenskapligt arbete inom ett vårdvetenskapligt problemområde.

Nedanstående programöversikt beskriver dels studier på helfart dels studier på halvfart: Helfart

Termin 1 Termin 2

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad/ Folkhälsovetenskap Hälsans teorier, 7.5 hp Vetenskapliga forskningsmetoder, 7.5 hp

Valbart 15 hp

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad 7,5 hp Teorier och begrepp inom omvårdnad/vårdvetenskap 7,5 hp

eller

Folkhälsovetenskap Ojämnlikhet i hälsa och hållbar utveckling 7,5 hp Hälsofrämjande arbete, begrepp och tillämpning 7,5 hp

Vårdpedagogik Didaktik, 7.5 hp Teamarbete och ledarskap, 7.5 hp

Valbart 15 hp

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp

eller

Folkhälsovetenskap Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp


Halvfart

Termin 1 Termin 2

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad/

Folkhälsovetenskap

Hälsans teorier, 7.5 hp

Valbart 7,5 hp

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad 7,5 hp

eller

Folkhälsovetenskap

Ojämnlikhet i hälsa och hållbar utveckling 7,5 hp

Vårdpedagogik

Didaktik, 7.5 hp

Teamarbete och ledarskap, 7.5 hp

Termin 3 Termin 4

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad/ Folkhälsovetenskap Vetenskapliga forskningsmetoder, 7.5 hp

Valbart 15 hp

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Teorier och begrepp inom omvårdnad/vårdvetenskap 7,5 hp

eller

Folkhälsovetenskap Hälsofrämjande arbete, begrepp och tillämpning 7,5 hp

Valbart 15 hp

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp

eller

Folkhälsovetenskap Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp

Val inom programmet Beroende på kursval inom programmet ges behörighet till en av två examensinriktningar

Värdakademi eller motsvarande Akademin för hälsa, vård och välfärd är värdakademi för programmet


Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till en av följande examen/examina: - Filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot

omvårdnad (Master of Science (60 credits) in Caring Science with Specialization in Nursing)

alternativt - Filosofie magisterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap (Master of Science in

Public Health Sciences) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

Kvalitetssäkring Vid akademin för hälsa, vård och välfärd följer kvalitetsarbetet en utarbetad kvalitetsplan. Studenterna får göra kursvisa och årskursvisa skriftliga utvärderingar, och programmet utvecklas med hjälp av dessa återkommanden kurs- och programutvärderingar. Utvärderingarna diskuteras i lärarlag, programråd och student råd och återkopplas till studenterna med förslag till förändringar och utveckling av kurserna respektive program.

Studentmedverkan Studentmedverkan avser studenternas rätt att utöva inflytande över utbildningen och deras möjligheter att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Det formella inflytandet sker genom sådana företrädare för studenterna som utsetts av studentkåren. Därutöver finns för den enskilde studenten olika möjligheter att medverka i vidareutveckling av utbildningen.

Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs inom sex prioriterade inriktningar där vårdvetenskapliga och folkhälsovetenskapliga utbildningar knyter an till inriktningen Hälsa och välfärd. Forskning som stöder vårdutbildningar finns om människors behov av vård och stöd i livets olika skeenden liksom givande av vård. Vård och vårdtagares behov beskrivs och problematiseras ur individ-, familje- och samhällsperspektiv. Forskningen genomförs med en mångfald av teorier och metoder med målet att ta fram ny kunskap som kan utveckla vården. Inom folkhälsoområdet sker forskning främst inom områdena Hälsofrämjandeprocesser i arbetslivet och i det lokala folkhälsoarbetets kontext. I utbildning presenteras, diskuteras, analyseras och granskas forskningsresultat både från våra egna forskares och doktoranders studier såväl som från andra forskare. Studenterna kan i sina examensarbeten välja uppsatsämnen som fördjupar befintlig kunskap genom litteraturstudier eller empiriska studier, som utgår från verksamhetens behov eller att ingå i pågående forskningsprojekt.

Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För att förbereda för det framtida yrket, innehåller programmet moment med koppling till


arbetslivet. Momenten kan variera beroende på kurs, men gemensamt för dem är att de kunskaper och färdigheter studierna ger, används i situationer med koppling till framtida arbetssituationer.

Internationalisering För Mälardalens högskola är internationalisering en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Internationella möten ska vara ett inneboende pedagogiskt inslag under hela studietiden i olika former för våra studenter. Vår grundläggande utgångspunkt är att detta bidrar till den kompetens, förståelse och akademiska färdighet Mälardalens högskola vill erbjuda sina studenter, var och en av dessa är mycket viktiga färdigheter på dagen arbetsmarknad. Mot bakgrund av detta är internationalisering en kvalitetsaspekt som genomsyrar alla aktiviteter; i undervisning på vara campus, i studentkårsarbete, i vistelser utomlands samt i integrerandet av internationella studenter i på vårt campus. Inom området Hälsa och Vård innebär den pågående globaliseringen att interkulturell kompetens är mycket viktig, oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annan stans i världen. Akademin beaktar således att undervisningen kännetecknas av internationalisering in den bemärkelsen som stipuleras ovan och att våra studenter erbjuds detta under sin studietid för att efter avslutad studietid ha en god bildning, en hög interkulturell kompetens och ges goda chanser att möta kraven från nationell och internationell arbetsmarknad.

Jämlikhet Med jämlikhet avses rättvisa förhållanden mellan individer och grupper i samhället, när det gäller ålder, kön, social bakgrund, hudfärg, etniskt och kulturellt ursprung, trosbekännelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Med jämställdhet avses förhållandet mellan män och kvinnor. Akademins arbete med jämlikhet och jämställdhetsfrågor skall vara välkänt bland studenter. Studenter ska ha kunskap om att det finns en handlingsplan i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor och denna ska finnas tillgänglig via akademins webbplats. Information om vad kränkande särbehandling är och hur det kan förebyggas ska finns tillgänglig för varje student. Mångfaldsaspekter beaktas i utvecklingen av det pedagogiska arbetet vid akademin. Relationen mellan personal och studenter kännetecknas av ett förhållningssätt som utmärks av demokratiska värderingar och rätten att vara olika.

Övergångsbestämmelser Här ska de villkor som gäller för studenter som antagits till utbildningen innan en viss

förändring, dvs. övergångsbestämmelser, anges.

Bilaga 9

Utbildningsplan med föreslagna ändringar

Utbildningsplan Sida 1 av 6Dnr: MDH 2.1.2-1232/10Programkod: SSV21

Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng

Bachelor´s Program in Social Science, 180 Credits

Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap 2010-11-17 och reviderad av Fakultetsnämnden 2012-11-22 och gäller för utbildning som ges efter 2011-07-01.

MålDet övergripande målet med Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig teoretiska såväl som praktiskt tillämpbara kunskaper inom det samhällsvetenskapliga området, som förbereder för både yrkesverksamhet och fortsatta studier på avancerad nivå.

Syftet med Samhällsvetenskapliga programmet är att ge grundläggande kunskap inom historia, sociologi och statsvetenskap samt ge de studerande förkunskaper för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom något av de tre huvudområdena historia, sociologi eller statsvetenskap.

Avsikten är också att de studerande ska tillägna sig färdigheter, för att kunna arbeta som utredare, utvärderare, projektledare eller strateg, och kunna se samband mellan olika historiska, sociala, ekonomiska och kulturella processer där begrepp som hållbar utveckling, mångfald, etnicitet och genus äger aktualitet.

Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:- visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap,- visa kunskap och förståelse om samhällsvetenskapens vetenskapliga grund, däribland hur olika metoder kommer till användning i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen,- visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena historia, sociologi eller statsvetenskap,- visa kunskap om hur samhällsvetenskapen kan bidra till hållbar utveckling samt förstå vikten av detta,- visa förmåga till samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande.

Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:- visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera frågeställningar inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet,

Sida 2 av 6Dnr: MDH 2.1.2-1232/10

- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter på ett strukturerat och metodiskt sätt inom givna tidsramar,- visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som skriftligt med olika målgrupper inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet,- visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom offentlig sektor, organisations- och näringsliv,- visa förmåga att arbeta och tänka samhällsvetenskapligt och kritiskt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:- visa insikt om etiska överväganden som kan komma ifråga inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet,- visa insikt om vilken roll samhällsvetenskapen spelar i det omgivande samhället, hur samhällsvetenskaplig kunskap kan användas för olika syften, samt hur denna kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt,- visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom det individuellt valda huvudområdet och hur denna kompetens kan fortsätta utvecklas,- visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner,- visa insikt i samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande.

UndervisningsspråkDet huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur kan förekomma.

Särskild behörighetOmrådesbehörighet 5: Matematik B och Samhällskunskap A. Undantag medges från kraven på Matematik B. Matematik A krävs.

UrvalBetygsurval 60 % och provurval 40 %.

InnehållSamhällsvetenskapliga programmet ges med historia, sociologi och statsvetenskap som huvudområden. Kurserna är obligatoriska inom programmets ram. Utbildningen ger en ämnesteoretisk bredd där teoretiska moment varvas med fördjupnings- och tillämpningskurser samt verksamhetsförlagda studier. Målet är att de blivande samhällsvetarna professionellt ska kunna utföra arbete i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. Förutom de tre huvudområdena historia, sociologi och statsvetenskap bygger utbildningen på andra ämnen med relevans för verksamhetsområdet. Genom kritiskt tänkande, reflekterande praktik, kunskapsproducerande arbete, fördjupningsmoment och metodiska övningar, varvat med verksamhetsförlagda studier och projektarbete, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier

Sida 3 av 6Dnr: MDH 2.1.2-1232/10

inom området. Under det tredje året väljer studenten sociologi, statsvetenskap eller historia som huvudområde för examen i och med ämnesinriktning på sitt examensarbete.

I utbildningen ingår:

År 1Under det första året läser studenten fyra temakurser och introduceras i vetenskapsfilosofi och metod. Den första kursen är en introduktion till hela programmet där de studerande får bekanta dig med olika tankar och perspektiv på samhälle och individ. Den andra kursen behandlar arbete och demokrati ur ett historiskt perspektiv medan den tredje behandlar politikens roll och den offentlig förvaltnings uppbyggnad och funktion. Den fjärde och sista kursen tar upp individens roll som medborgare i samhället.

1:a terminen:Civilsamhälle, stat och marknad, 7,5 hp. Programmets övergripande teman och begrepp introduceras . I kursen Demokratins och arbetets historia, 15 hp, ges ett historiskt perspektiv på det moderna samhällets utveckling. Vetenskapsfilosofi och metod I, 7,5 hp introducerar studenten i vetenskapsfilosofiska frågor, kritiskt tänkande samt kvantitativa och kvalitativa metoder

2:a terminen Politik och förvaltning, 15 hp. Kursen behandlar den politiska idéhistorien och hur dess tänkande kommit att utmynna i vår tids politiska ideologier. Kursen tar också upp den offentliga förvaltningens framväxt och skapande, hur välfärdsstaten formerades och förändrades från 1900-talet och framåt. Fokus ligger på hur arbete går till inom statlig och kommunal förvaltning och hur politiskt styrda organisationer arbetar. Medborgarskap, individ och samhälle, 15 hp fokuserar på medborgarnas och individens förändrade status och handlingsmönster. Medborgaren sätts i relation till hushålls- och familjestrukturer och frågor om etnicitet, genus och klass behandlas.

År 2Under det andra året fördjupas kunskapsinnehållet med ytterligare två kurser med koppling till civilsamhälle, stat och marknad. Teman som behandlas är globalisering, samt kommunikation och medier. Under året breddas också de studerandes kunskaper med fyra yrkesinriktade färdighetskurser i projektledning, samhällsekonomi, verksamhetsstyrning,och utvärderingsmetodik.Läsåret innehåller också kurser i samhällsvetenskaplig teori och metod. För den som önskar finns det under programmets fjärde termin möjlighet att som alternativ välja utlandsstudier.

3:e terminen

Sida 4 av 6Dnr: MDH 2.1.2-1232/10

Civilsamhälle, stat och marknad i ett globalt perspektiv fortsättningskurs,, 7,5 hp, behandlar frågor om yttrandefrihet och opinionsbildning i relation till demokratiproblem ur ett globalt perspektiv. Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp, fördjupar det kritiska tänkandet och ökar kunskapen om olika kvantitativa och kvalitativa metodproblem. Kursen behandlar också intervju- och enkätteknik (7,5hp). Kommunikation och medier, 7,5 hp, behandlar informationsöverföring ur en bred aspekt och tar upp olika tekniker och verktyg inom medie-och informationssystem, samt opinionsskapande verksamheter, marknadsföring och varumärkesstrategier. Globalisering i historien, 7,5 hp, behandlar historiska skeden och fenomen av globalisering i relation till dagens globaliseringsmönster så som bl.a. migration, kolonialism och imperialism, rasism, internationell handel, arbetsmarknad och den ekologiska utmaningen (hållbar utveckling)

4:e terminenProjektledning, 7,5 hp, behandlar hur man leder projekt, hur man för fram idéer till verklighet och hur förändringsarbete går till inom en organisation. Samhällsekonomi, 7,5 hp, handlar om övergripande ekonomiska processer och de teorier som har varit vägledande för såväl nationalekonomi som verksamhetsstyrning. Verksamhetsstyrning, 7,5 hp, tar upp hur budgetprocesser kan förstås som styrinstrument och för utvärdering av organisationer. Utvärdering, 7,5 hp, behandlar centrala begrepp, teorier, modeller och problemområden och präglas av praktisk anknytning till verksamma utredare och utvärderade inom förvaltning och näringsliv.

År 3Under det tredje året fördjupas kunskapsinnehållet till civilsamhälle, stat och marknad. Tema som behandlas är demokratins problem. Under sista året läser studenterna en kurs i grundläggande juridik. Samt därefter följt av en fem veckor lång praktikperiod (verksamhetsförlagda studier). Under det sista året väljer studenten huvudområde för examen. Examensarbetet genomförs efter ytterligare fördjupning inom samhällsvetenskaplig teori och metod liksom fördjupning inom ämnesområdet

5:e terminenDemokratins problem, 7,5 hp, behandlar olika demokratiteoretiska frågeställningar utifrån vår tids demokratiska utmaningar som medias ökade makt, IT-utvecklingen, migration, utomparlamentariska rörelser, könsförtryck, gränsöverskridande brottslighet och de politiska problemens globalisering. Grundläggande juridik, 7.5 hp, behandlar medborgliga fri- och rättigheter, grundlagar, rättsliga regler och normer som styr samhälle, förvaltning och näringsliv och ger inblick i rättens roll i samhällsomvandlingen (7,5hp). Verksamhetsförlagda studier, 7,5 hp, innebär att studenterna under en femveckorsperiod får praktisera antingen i den offentliga förvaltningen, det privata näringslivet eller inom NGO (Non-Governmental Organization). Avsikten är att studenten ska få en inblick i mer praktiska problem samt få kännedom om olika organisationers verksamhet. Civilsamhälle, stat och marknad fördjupning, 7,5 hp,

Sida 5 av 6Dnr: MDH 2.1.2-1232/10

kursen innehåller analyser och diskussioner och fördjupad kunskap om civilsamhälle, stat och marknad samt relationerna dem emellan.

6:e terminenSamhällsvetenskaplig teori och metod II, 7,5 hp, konkretiserar hur olika samhällsvetenskapliga teorier kan användas i vetenskapliga sammanhang. Kursen behandlar olika kvantitativa och kvalitativa metoder. Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp, är en läskurs kopplad till studentens inriktnings- och uppsatsval som syftar till att fördjupa studentens kunskaper inom huvudområdet för examen. Examensarbete, 15 hp. Studenten skriver en uppsats inom historia, sociologi eller statsvetenskap, dvs. studentens val av huvudområde för examen.

Termin 1 Termin 2

Civilsamhälle, stat och marknad, introduktion 7,5 hp

Demokratins och arbetets historia, 15 hp

vetenskapsfilosofi och metod, 7,5 hp

Politik och förvaltning, 15 hp

Medborgarskap, individ och samhälle, 15 hp

Termin 3 Termin 4

Civilsamhälle, stat och marknad i globalt perspektiv, -fortsättningskurs 7,5 hp

Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp

Kommunikation och medier, 7,5 hp

Globalisering i historien, 7,5 hp

Projektledning, 7,5 hp

Samhällsekonomi, 7,5 hp

Verksamhetsstyrning, 7,5 hp

Utvärdering, 7,5 hp

Termin 5 Termin 6

Demokratins problem, 7,5 hp

Grundläggande juridik, 7,5 hp

Verksamhetsförlagda studier (praktik), 7,5 hp

Civilsamhälle, stat och marknad 3, 7,5 hp

Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp

Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp

Examensarbete, 15 hp

Val inom programmetSamtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår.

Sida 6 av 6Dnr: MDH 2.1.2-1232/10

Värdakademi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för Samhällsvetenskapliga programmet.

ExamenUtbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:- Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Historia (Degree of Bachelor of Arts with

a Major in History),- Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Degree of Bachelor of Social

Science with a Major in Sociology), eller- Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Degree of Bachelor of

Social Science with a Major in Political Science).

Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

KvalitetssäkringKursvärderingar görs regelmässigt i varje kurs. I slutet av läsåret genomförs dessutom en övergripande programutvärdering i varje årskurs av programmet. Efter läsåret anordnas en uppföljningskonferens i vilken studenter, lärare och programansvariga deltar. Med sammanställningar av kursutvärderingarna som underlag, redovisas och diskuteras resultaten av de övergripande programutvärderingarna och de förändringar som kan komma att bli aktuella i programmet.

StudentmedverkanStudenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsgrupp och akademirådet. I dessa grupper diskuteras såväl frågor som rör innehåll i utbildningarna och övergripande frågor för akademin.Programmet har en programsamordnare som handhar kontakterna med programmets studenter.

ForskningsbasHögskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och Välfärd. Samhällsvetenskapliga programmet anknyter i huvudsak till inriktningen Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning.

Sida 7 av 6Dnr: MDH 2.1.2-1232/10

SamverkanHögskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För Samhällsvetenskapliga programmet finns ett branschråd där programmets förankring till arbetslivet diskuteras. Studiebesök ingår och externa föreläsare deltar i programmet, dessutom utgör Verksamhetsförlagda studier en del i utbildningen

InternationaliseringMälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet.Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på akademin för mer information. Mer information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats.

Jämlikhet och jämställdhetProgramstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då funktionshinder försvårar deltagande i undervisningen kan stödåtgärder erbjudas.

Övriga föreskrifterFör varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. För uppflyttning mellan år 1 och år 2 krävs att den studerande avklarat 45 högskolepoäng från programmets första år. För uppflyttning mellan år 2 och år 3 krävs 90 att den studerande avklarat sammanlagt 90 högskolepoäng från år 1 och år 2.

Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

Bilaga 10

Förslag till reviderad utbildningsplan för Energiingenjörsprogrammet för ht-13 och framåt

Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-11-22 Dnr: MDH 2.1.2-74/10 Programkod: YHT03

Energiingenjörsprogrammet, 180 högskolepoäng

Bachelor Program in Energy Engineering, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2013-07-01. Utbildningsplanen är

fastställd av Fakultetsnämnden 2012-11-22.

Mål Målen för Energiingenjörsprogrammet har utgångspunkten i Högskoleförordningen, bilaga 2

(SFS2006:1053).

Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten:

- visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som

högskoleingenjör inom området,

- visa kunskap om energiteknikens vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet

samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa brett kunnande inom energiteknik och relevant kunskap i matematik och

naturvetenskap, samt

- visa ett brett kunnande och en helhetssyn inom energiteknik och relevant kunskap i

termodynamik, strömningsteknik, värmeöverföring och styrning av energisystem i

kombination med miljöaspekter.

Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten:

- visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och

hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna

ramar,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera,

förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,

- visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till

människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och

ekologiskt hållbar utveckling,

- visa förmåga att utifrån en helhetssyn formulera aktuella frågeställningar i

samhällstekniska system och analysera och utvärdera helhetslösningar som passar både

människor och miljö,

- visa förmåga att utifrån en helhetssyn utforma, bygga, förvalta och driva samhällets

energitekniska system så att de blir långsiktigt hållbara och så att människorna som

berörs av systemen kan acceptera och trivas med dem,

Sida 2 av 5 Dnr: MDH 2.1.2-74/10 Programkod: YHT03

- visa förmåga att arbeta som ledare eller deltagare i projektarbetsgrupper, studenten ska

kunna klargöra uppgifter och på ett positivt sätt använda gruppens kapacitet, studenten

ska även ha en förståelse för sociala relationer,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem

och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten:

- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga

och etiska aspekter,

- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors

ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och

arbetsmiljöaspekter, samt

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla

sin kompetens.

Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att språket i

schemabundna aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan

dock vara på annat språk och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska.

Särskild behörighet Områdesbehörighet 8: Fysik B, Kemi A och Matematik D.

Områdesbehörighet A8: Fy 2, Ke 1, Ma 3c.

Urval Betygsurval 60 % och provurval 40 %.

Innehåll Energiingenjörsprogrammet är en treårig teknisk utbildning inom teknikområdet

energiteknik. I energiteknik fokuseras dels på grundläggande teori inom termodynamik,

strömningsteknik, värmeöverföring och styrning av energisystem och dels på fördjupning

inom ämnet motsvarande 30 hp varav 15 hp motsvaras av ett examensarbete. I programmet

ingår även matematik/tillämpad matematik där bland annat algebra och kalkyl ingår. I

utbildningen ingår tydliga inslag av energi och hållbar utveckling, vetenskaplig metodik och

gruppdynamik.

Första året ger grunderna i energiteknik, reglerteknik och matematik. Alla studenter får en

introduktion i energifrågans betydelse för hållbar utveckling. Andra året innehåller

kärnämneskurser för ämnesområdet energiteknik. Studenterna fördjupar sig sedan inom

tillämpad energiteknik. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.


Inom utbildningen används undervisningsformer som föreläsningar, seminarier,

laborationer och projektarbeten. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och

gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examination sker i form av t ex skriftliga

inlämningar, tentamen och muntliga redovisningar. Examination kan ske individuellt och i

grupp.

Termin 1 Termin 2 Övriga ämnen Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp

Matematik/tillämpad matematik Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp Energiteknik Elkunskap, 7,5 hp Tillämpad termodynamik, 7,5 hp Strömningsteknik, 7,5 hp

Termin 3 Termin 4 Energiteknik Värmeöverföring, 7,5 hp Styrning av energisystem, 7,5 hp Vind- och vattenkraft, 7,5 hp Uppvärmningsteknik, 7,5 hp

Energiteknik Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp Ventilationsteknik, 7,5 hp Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp Solceller och solfångare, 7,5 hp

Termin 5 Termin 6 Energiteknik Förbränningsteknik, 7,5 hp Systematisk energieffektivisering, 7,5 hp Värme- och kraftteknik, 15 hp (7,5 hp termin 5) Byggnaders energisystem, 15 hp (7,5 hp termin 5)

Energiteknik Värme- och kraftteknik, 15 hp (7,5 hp termin 6) Byggnaders energisystem, 15 hp (7,5 hp termin 6) Examensarbete, 15 hp

Val inom programmet Inga val förekommer inom programmet1 men studenten kan under vissa perioder av

utbildningen också välja helt fritt bland högskolans kurser, men gör i så fall det i konkurrens

med andra studenter och väljer studenten annan kurs än den som anges i den

rekommenderade studiegången ges inte alltid platsgaranti. Val av kurs kan påverka

möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Mer information om vilka kurser som

innehåller obligatoriska moment för examen och vilka varbara kurser som erbjuds, ges i

samband med valinformationen varje termin. Studenten uppmanas här att noggrant följa

den information han/hon får av sin värdakademi.

Som student på ett utbildningsprogram garanteras du plats på kurser omfattande 30

högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier, men dina

valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs.

1 Dock ska val av kurser genomföras inför senare årskurser i programmet (på www.antagning.se), kontakta din värdakademi för mer information.

http://www.antagning.se/


Värdakademi eller motsvarande Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling är värdakademi för

Energiingenjörsprogrammet.

Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller

fordringarna för följande examen/examina:

- Högskoleingenjörsexamen - Energiteknik (Bachelor of Science in Engineering – Energy

Engineering)

- Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Energiteknik (Bachelor of Science in

Energy Engineering)

Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att

inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla

examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till

den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

Kvalitetssäkring Kursvärderingar genomförs efter avslutad kurs med återkoppling till studenterna.

Programvärderingar utförs årsvis. Kurs- och programutvärderingarna redovisas och

diskuteras av programansvariga, arbetsgrupper i de olika huvudområdena och i lärarlag som

arbetar med programmet varefter förändringar i programmet kan bli aktuella. En

sammanställning av utvärderingar och nyckeltal redovisas även på akademirådet, där

förändringar av program kan initieras.

Studentmedverkan Studentkåren utser studeranderepresentanter till akademirådet samt ledningsrådet.

Studenter på program erbjuds att sitta med i arbetsgrupper för programutveckling. Studenter

erbjuds plats i branschrådet. Studenterna har också via sin linjeförening kontakt med den

programansvarige.

Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och

interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö,

energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och

Välfärd. Energiingenjörsprogrammet knyter an till inriktningen Miljö, energi- och

resursoptimering. Kurserna vilar på en vetenskaplig grund genom att forskarutbildade lärare

deltar i planeringen och utvecklingen samt undervisar i programmets kurser. Vissa av

kurserna det sista året är direkt forskningsförberedande.


Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland

annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För

Energiingenjörsprogrammet finns ett branschråd där utbudet i utbildningen diskuteras.

Studenterna har goda möjligheter till samverkan med näringslivet genom projektarbeten och

examensarbetet. Detta samarbete underlättar för studenten att knyta kontakter med företag.

Till utbildningen finns också ett Utbildningsråd i för samhällsteknik, naturvetenskap och

matematik knutet, där det finns representanter från näringslivet i regionen med.

Internationalisering Mälardalens högskola har sedan länge ansett internationalisering vara en av de viktigaste

faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Som student är det bra att

exponeras för internationella inslag under studietiden. Detta bidrar till att öka kompetens

och förståelse, bägge mycket viktiga egenskaper på dagen arbetsmarknad. Att som student

välja uppgifter med internationell profil eller medverka i Studentkårens fadderverksamhet

kan tillföra lika mycket som en vistelse utomlands. Interkulturell kompetens är verkligen

viktig oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige eller någon annanstans i världen.

Jämlikhet Programstudenterna bemöts och bedöms likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell

läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I de fall då

funktionshinder försvårar deltagande på kurser erbjuds stödåtgärder. Studenterna blir

upplysta om deras rättigheter som studenter vid Mälardalens högskola. I övrigt arbetar vi

utifrån högskolans policy och handlingsplan för jämlikhet som finns tillgänglig på högskolans

webbplats.

Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas

prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och

betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas

och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler

och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

Bilaga 11

Förslag till reviderad utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i energisystem för ht-11 och framåt

Utbildningsplan Sida 1 av 6 2012-11-22 Dnr: MDH 2.1.2-76/10 Programkod: YCT01

Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 högskolepoäng

Energy Systems - Master Program in Engineering, 300 Credits

Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2011-07-01. Utbildningsplanen är


Mål Målen för Civilingenjörsprogrammet i energisystem har utgångspunkten i

Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053).

Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

- visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör

inom området,

- visa kunskap om energiteknikens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt

insikt i aktuell forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa såväl brett kunnande inom energiteknik, inbegripet kunskaper i matematik och

naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området,

- visa ett brett kunnande och en helhetssyn inom energiteknik och energisystem i

kombination med miljöaspekter, samt

- visa kunskap om ledarskap och styrning av verksamheter.

Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

- visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera

och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete

och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,

- visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter

inom givna ramar,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att

modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,

- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till






- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning,

Sida 2 av 6 Dnr: MDH 2.1.2-76/10 Programkod: YCT01


kunna klargöra uppgifter och på ett positivt sätt använda gruppens kapacitet. Studenten

ska även ha en förståelse för sociala relationer, samt

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt

i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den

kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

- visa förmåga att göra bedömningar inom energiteknik med hänsyn till relevanta

vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter

på forsknings och utvecklingsarbete,


ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och



sin kompetens.

Undervisningsspråk De huvudsakliga undervisningsspråken är svenska och engelska. De tre första åren är det

huvudsakliga undervisningsspråket svenska, vilket innebär att språket i schemabundna

aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på

engelska och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska. De två avslutande åren är det

huvudsakliga undervisningsspråket engelska, vilket innebär att språket i schemabundna

aktiviteter och examination normalt är engelska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på

svenska och vissa kurser kan i sin helhet ges på svenska.

Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A och Matematik E.


Innehåll Civilingenjörsprogrammet i energisystem är en femårig teknisk utbildning inom

teknikområdet energiteknik. Tyngdpunkten i Civilingenjörsprogrammet i energisystem är

studier av hela energisystem, innefattande energisystemets komponenter, hur dessa

samverkar med varandra och systemets sammantagna egenskaper och funktion.

Utbildningen inleds med de baskunskaper som en ingenjör behöver, exempelvis vetenskaplig

metod och matematik. Därefter läses kurser som ger den grundläggande fysikaliska och

tekniska förståelsen av energiomvandlingar exempelvis termodynamik, strömningsteknik

och värmeöverföring. Större delen av andra och tredje året ges tillämpade kurser som bl.a.


berör funktion, dimensionering, optimering av exempelvis vindkraft, värmepumpar,

solfångare och kraftvärmeverk. Dessutom ges fördjupade kunskaper i matematik och

naturvetenskap. Det fjärde årets första termin inleds med kurser i ekonomi och ledarskap och

denna termin kan förläggas som studier utomlands. Under fjärde och femte året studeras

olika energisystem där metoder som optimering, simulering och modellering i stor

utsträckning används. Stor tonvikt läggs även på studier av långsiktigt hållbara energisystem.

Utbildningen avslutas med ett examensarbete.



gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examination sker i form av t.ex. skriftliga


grupp.

Termin 1 Termin 2 Övriga ämnen Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Energiteknik Elkunskap, 7,5 hp

Matematik/tillämpad matematik Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp Energiteknik Tillämpad termodynamik, 7,5 hp Strömningsteknik, 7,5 hp

Termin 3 Termin 4 Energiteknik Värmeöverföring, 7,5 hp Styrning av energisystem, 7,5 hp Vind och vattenkraft, 7,5 hp Miljövetenskap Energi, miljö och resurser, 15 hp (7,5 hp termin 3)

Energiteknik Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp Solceller och solfångare, 7,5 hp Miljövetenskap Energi, miljö och resurser, 15 hp (7,5 hp termin 4)

Termin 5 Termin 6 Energiteknik Förbränningsteknik, 7,5 hp Värme- och kraftteknik, 15 hp (7,5 hp termin 5) Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp

Energiteknik Värme- och kraftteknik, 15 hp (7,5 hp termin 6) Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation i ett globalt perspektiv, 7,5 hp Engelska Teknisk engelska, 7,5 hp Företagsekonomi Organisation, 7,5 hp


Termin 7 Termin 8 Företagsekonomi Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Energiteknik Energihushållning, 7,5 hp Datavetenskap Programmeringsteknik, 7,5 hp Alternativt Studier utomlands, 30 hp

Energiteknik Internationella energisystem, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp Processoptimering, 7,5 hp Processimulering, 7,5 hp

Termin 9 Termin 10 Energiteknik Hållbara energisystem, 30 hp

Energiteknik Examensarbete, 30 hp













Civilingenjörsprogrammet i energisystem.



- Civilingenjörsexamen – Energisystem (Master of Science in Engineering – Energy

System)


Engineering)

















programansvarige.




Välfärd. Civilingenjörsprogrammet i energisystem knyter an till inriktningen Miljö, energi-

och resursoptimering. Kurserna vilar på en vetenskaplig grund genom att forskarutbildade

lärare deltar i planeringen och utvecklingen samt undervisar i programmets kurser. Flera av

kurserna på avancerad nivå är direkt forskningsförberedande.



Civilingenjörsprogrammet i energisystem finns ett branschråd där utbudet i utbildningen

diskuteras.













Programmets termin 7 kan förläggas som studier utomlands.






webbplats.

Övriga föreskrifter För varje kursvid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas





Bilaga 12

Förslag till reviderad utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i energisystem för ht-13 och framåt

Utbildningsplan Sida 1 av 6 2012-11-22 Dnr: MDH 2.1.2-76/10 Programkod: YCT01

Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 högskolepoäng

Energy Systems - Master Program in Engineering, 300 Credits

Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2013-07-01. Utbildningsplanen är


Mål Målen för Civilingenjörsprogrammet i energisystem har utgångspunkten i

Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053).

Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

- visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör

inom området,

- visa kunskap om energiteknikens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt

insikt i aktuell forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa såväl brett kunnande inom energiteknik, inbegripet kunskaper i matematik och

naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området,

- visa ett brett kunnande och en helhetssyn inom energiteknik och energisystem i

kombination med miljöaspekter, samt

- visa kunskap om ledarskap och styrning av verksamheter.

Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

- visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera

och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete

och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,

- visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter

inom givna ramar,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att

modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,

- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till






- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning,



kunna klargöra uppgifter och på ett positivt sätt använda gruppens kapacitet. Studenten

ska även ha en förståelse för sociala relationer, samt

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt

i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den

kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

- visa förmåga att göra bedömningar inom energiteknik med hänsyn till relevanta

vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter

på forsknings och utvecklingsarbete,


ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och



sin kompetens.

Undervisningsspråk De huvudsakliga undervisningsspråken är svenska och engelska. De tre första åren är det

huvudsakliga undervisningsspråket svenska, vilket innebär att språket i schemabundna

aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på

engelska och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska. De två avslutande åren är det

huvudsakliga undervisningsspråket engelska, vilket innebär att språket i schemabundna

aktiviteter och examination normalt är engelska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på

svenska och vissa kurser kan i sin helhet ges på svenska.

Särskild behörighet Områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A och Matematik E.

Områdesbehörighet A9: Fy 2, Ke 1, Ma 4.


Innehåll Civilingenjörsprogrammet i energisystem är en femårig teknisk utbildning inom

teknikområdet energiteknik. Tyngdpunkten i Civilingenjörsprogrammet i energisystem är

studier av hela energisystem, innefattande energisystemets komponenter, hur dessa

samverkar med varandra och systemets sammantagna egenskaper och funktion.

Utbildningen inleds med de baskunskaper som en ingenjör behöver, exempelvis vetenskaplig

metod och matematik. Därefter läses kurser som ger den grundläggande fysikaliska och

tekniska förståelsen av energiomvandlingar exempelvis termodynamik, strömningsteknik


och värmeöverföring. Större delen av andra och tredje året ges tillämpade kurser som bl.a.

berör funktion, dimensionering, optimering av exempelvis vindkraft, värmepumpar,

solfångare och kraftvärmeverk. Dessutom ges fördjupade kunskaper i matematik och

naturvetenskap. Det fjärde årets första termin inleds med kurser i ekonomi och ledarskap och

denna termin kan förläggas som studier utomlands. Under fjärde och femte året studeras

olika energisystem där metoder som optimering, simulering och modellering i stor

utsträckning används. Stor tonvikt läggs även på studier av långsiktigt hållbara energisystem.

Utbildningen avslutas med ett examensarbete.



gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Examination sker i form av t.ex. skriftliga


grupp.

Termin 1 Termin 2 Övriga ämnen Vetenskapligt arbete och kommunikation, 7,5 hp Grundläggande beräknings- och ritverktyg, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp

Matematik/tillämpad matematik Differential och integralkalkyl II, 7,5 hp Energiteknik Elkunskap, 7,5 hp Tillämpad termodynamik, 7,5 hp Strömningsteknik, 7,5 hp

Termin 3 Termin 4 Energiteknik Värmeöverföring, 7,5 hp Styrning av energisystem, 7,5 hp Vind och vattenkraft, 7,5 hp Miljövetenskap Energi, miljö och resurser, 15 hp (7,5 hp termin 3)

Energiteknik Kyl- och värmepumpsteknik, 7,5 hp Fjärrvärmeteknik, 7,5 hp Solceller och solfångare, 7,5 hp Miljövetenskap Energi, miljö och resurser, 15 hp (7,5 hp termin 4)

Termin 5 Termin 6 Energiteknik Förbränningsteknik, 7,5 hp Värme- och kraftteknik, 15 hp (7,5 hp termin 5) Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder, 7,5 hp Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp

Energiteknik Värme- och kraftteknik, 15 hp (7,5 hp termin 6) Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation i ett globalt perspektiv, 7,5 hp Engelska Teknisk engelska, 7,5 hp Företagsekonomi Organisation, 7,5 hp


Termin 7 Termin 8 Företagsekonomi Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp Energiteknik Energihushållning, 7,5 hp Datavetenskap Programmeringsteknik, 7,5 hp Alternativt Studier utomlands, 30 hp

Energiteknik Internationella energisystem, 7,5 hp Processmodellering, 7,5 hp Processoptimering, 7,5 hp Processimulering, 7,5 hp

Termin 9 Termin 10 Energiteknik Hållbara energisystem, 30 hp

Energiteknik Examensarbete, 30 hp













Civilingenjörsprogrammet i energisystem.



- Civilingenjörsexamen – Energisystem (Master of Science in Engineering – Energy

System)


Engineering)

















programansvarige.




Välfärd. Civilingenjörsprogrammet i energisystem knyter an till inriktningen Miljö, energi-

och resursoptimering. Kurserna vilar på en vetenskaplig grund genom att forskarutbildade

lärare deltar i planeringen och utvecklingen samt undervisar i programmets kurser. Flera av

kurserna på avancerad nivå är direkt forskningsförberedande.



Civilingenjörsprogrammet i energisystem finns ett branschråd där utbudet i utbildningen

diskuteras.













Programmets termin 7 kan förläggas som studier utomlands.






webbplats.

Övriga föreskrifter För varje kursvid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas





bilagor till fakultetsnämndens möte 2012-11-22 - mdh.se · ansökan om befordran till professor i...

Documents