biblioteksplan 2014-2017
TRANSCRIPT
Biblioteksplan 2014-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-01
Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................... 3
1 Inledning och bakgrund ................................................................................................... 4
1.1 Biblioteksplaner ........................................................................................................... 4
1.2 Regional biblioteksplan ............................................................................................... 4
1.2.1 Kultursamverkansmodellen och Region Hallands kulturplan .............................. 4
1.3 Kommunal biblioteksplan ............................................................................................ 5
2 Hylte kommun ................................................................................................................... 6
2.1 Presentation av biblioteken .......................................................................................... 6
2.2 Kommunfakta .............................................................................................................. 6
2.3 Politisk organisation .................................................................................................... 6
3 Folkbibliotekens samverkan ............................................................................................ 7
3.1 Kommunal nivå ........................................................................................................... 7
3.2 Regional nivå ............................................................................................................... 7
3.2.1 Nätverk för samverkan ......................................................................................... 7
3.2.2 Kulturutbud i samverkan ...................................................................................... 7
3.2.3 Kultur för äldre ..................................................................................................... 7
3.2.4 Ny kulturinstitution .............................................................................................. 7
3.2.5 Regionala utställningar ......................................................................................... 8
3.2.6 Projekt .................................................................................................................. 8
3.2.7 Regional läsfrämjandeplan ................................................................................... 8
3.2.8 Projekt Koha – billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek .... 8
3.3 Statlig nivå ................................................................................................................... 8
3.3.1 Bibliotekslag (2013:801) ...................................................................................... 8
3.3.2 Bibliotekens internationella manifest ................................................................... 8
3.3.3 Kungliga biblioteket ............................................................................................. 9
3.3.4 Kulturrådet ........................................................................................................... 9
4 Folkbibliotekens mål och utvecklingsområden ............................................................ 10
4.1 Läslust ........................................................................................................................ 11
4.1.1 Läsfrämjande för vuxna ..................................................................................... 11
4.1.2 Läsfrämjande för barn ........................................................................................ 11
4.1.2.1 Språkutveckling .......................................................................................... 11
4.1.2.2 Läsfrämjande insatser för barn och unga .................................................... 11
4.1.3 Utvecklingsmål för läsfrämjande ....................................................................... 13
4.2 Livslångt lärande ....................................................................................................... 13
4.2.1 Utvecklingsmål för livslångt lärande ................................................................. 13
4.3 Medier ........................................................................................................................ 14
4.3.1 Transporter av egna medier och regionala fjärrlån ............................................ 14
4.3.2 Hylte som fjärrlåneresurs ................................................................................... 14
4.3.3 Litteratur på andra språk än svenska .................................................................. 15
4.3.3.1 Integrationsprojekt ...................................................................................... 15
2
4.3.4 Litteratur för personer med funktionsnedsättning .............................................. 15
4.3.4.1 Äppelhyllan ................................................................................................. 15
4.3.4.2 Språkkedjan – en obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling .... 15
4.3.4.3 Talböcker .................................................................................................... 16
4.3.4.4 Lättläst ......................................................................................................... 16
4.3.4.5 Storstil ......................................................................................................... 16
4.3.4.6 Ljudböcker .................................................................................................. 16
4.3.5 Uppsökande verksamhet .................................................................................... 17
4.3.6 Övrig samverkan ................................................................................................ 17
4.3.7 Utvecklingsmål gällande medier ........................................................................ 17
4.4 Släkt- och hembygdsforskning .................................................................................. 17
4.4.1 Utvecklingsmål gällande släkt- och hembygdsforskning ................................... 17
4.5 Det virtuella biblioteket ............................................................................................. 17
4.5.1 Utvecklingsmål för det virtuella biblioteket ....................................................... 18
5 Skolbibliotekens mål och utvecklingsområden ............................................................ 19
5.1 Grundskolor ............................................................................................................... 19
5.2 Örnaskolans skolbibliotek ......................................................................................... 20
5.2.1 Läsförståelse ....................................................................................................... 20
5.2.2 Talböcker och egen nedladdning ........................................................................ 20
5.2.3 Inläsningstjänst ................................................................................................... 20
5.2.4 Informationssökning och källkritik .................................................................... 20
5.2.5 Biblioteksråd ...................................................................................................... 21
5.2.6 Databaser ............................................................................................................ 21
5.2.7 Omvärldsbevakning ........................................................................................... 21
5.2.8 Skoldatatek ......................................................................................................... 21
5.3 Gymnasiebibliotek ..................................................................................................... 21
5.4 Friskolor ..................................................................................................................... 21
5.5 Utvecklingsmål .......................................................................................................... 21
3
Sammanfattning Hylte kommuns biblioteksplan 2014-2017 utgår från i de nationella och regionala
kulturpolitiska målen, och det finns en röd tråd mellan Region Hallands kulturplans mål och
visioner och Hylte kommuns egna mål och visioner i biblioteksplanen.
Under planperioden kommer folkbiblioteken arbeta med att öka tillgängligheten och få
nöjdare besökare. En målsättning under planperioden är att investeringsmedel beviljas för att
införa ”meröppet”. Med meröppet kommer det bli enklare att besöka biblioteken på tider som
man själv önskar genom att man kommer att införa självbetjäningsdatorer.
En annan del i att göra läsandet mer lättillgängligt för invånaren är att erbjuda utlåning av e-
böcker. Med start 2016 kommer Hylte kommun erbjuda sina medborgare att låna böcker även
digitalt.
Ett av de viktigaste uppdragen är att främja läsandet på bred front. De läsfrämjande insatserna
är fokuserade på de prioriterade grupperna: barn och unga, personer med funktionsnedsättning
och minoritetsgrupper med andra modersmål än svenska.
För att stödja det livslånga lärandet ska folkbiblioteken erbjuda aktuell och lämpligt
studentlitteratur. Detta görs genom både regional och nationell samverkan.
Under planperioden är målsättningen att genom hög flexibilitet anpassa mediehanteringen av
inköp, magasinering och gallring av medierna efter användarnas skiftande behov.
Folkbiblioteket ingår just nu i projektet ”Integration Hylte” och målet är att även efter
projektets slut samverka med viktiga parter för bra mottagande och service till nya
kommuninvånare.
För skolbiblioteken är det viktigaste målet att uppfylla skollagens krav på att alla elever ska
ha tillgång till ett skolbibliotek.
Skolbibliotekarien ska utveckla läsfrämjande insatser och arbeta med läsförståelsestrategier.
Samverkan finns med folkbibliotekets barnbibliotekarie.
Även skolbiblioteken kommer att införa möjligheten till självbetjäning och bättre
tillgänglighet.
4
1 Inledning och bakgrund
1.1 Biblioteksplaner Kungliga biblioteket (KB) är nationalbibliotek och har ansvar för nationell samordning och
utveckling av landets offentligt finansierade bibliotek. KB har i uppdrag från regeringen att
tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de kommunala biblioteksplanerna utformas
och hur de används.
De kommunala biblioteksplanerna ska innehålla folkbibliotek, skolbibliotek och
medieförsörjningen mellan andra kommunala institutioner. Biblioteksplanen ska ge närmare
upplysningar om verksamhetens inriktning och omfattning så att medborgaren har
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden.
Alla offentliga bibliotekstyper ska samverka på kommunal, regional och statlig nivå.
En viktig del är också att det sker en kontinuerlig uppföljning av biblioteksplanen så att
verksamheten följer de fastställda mål och visioner som kommunen beslutat om.
1.2 Regional biblioteksplan Den regionala utvecklingsstrategin för 2005-2020 heter Halland – bästa livsplatsen. Strategin
för att förstärka kulturens kraft är att ge kulturen en central position i vår livsmiljö. Det ska
finnas mötesplatser som är tillgängliga för alla och som inbjuder till att skapa, uttrycka sig
och uppleva kulturens olika yttringar.
Hylte kommun utgick ifrån den regionala utvecklingsstrategin i sin biblioteksplan för 2009-
2013. Under denna tidsperiod har Region Halland tagit fram en regional biblioteksstrategi i
samarbete med kommunerna som kallas ”Regional biblioteksstrategi 2010-2020”. Denna
strategi är framtagen för att ange bibliotekens roll för att förverkliga visionen Halland – bästa
livsplatsen.
Ett framgångsrikt bibliotekslandskap bidrar till detta genom att:
Ge hallänningar och besökare tillgång till information, medier och kultur.
Skapa möten med berättelser, människor och bibliotekspersonal.
Underlätta för den som vill bilda sig, på egen hand eller genom studier.
1.2.1 Kultursamverkansmodellen och Region Hallands kulturplan
Det har tagits fram en ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional
kulturverksamhet. Den kallas kultursamverkansmodellen och Region Halland skrev sin första
kulturplan för 2011-2013 enligt denna modell. I samverkan med kommunerna har man tagit
fram en ny regional kulturplan för 2014-2016. I den planen uttalar Hylte kommun att man
avser att ta hänsyn till den regionala planen och de regionala kulturmålen när man formulerar
Hyltes biblioteksplan för åren 2014-2017.
Gällande regional biblioteksverksamhet vill Region Halland prioritera följande under 2014-
2016:
Skapa en gemensam läsfrämjandeplan för hela Halland Tillsammans med kommunerna undersöka och utveckla biblioteken som kulturhus
samt som demokratisk arena för samhällsengagemang Tillsammans med kommunerna utveckla bibliotekens funktion som mötesplatser med
utgångspunkt från användarnas behov, oavsett om mötesplatsen är fast, rullande,
fysisk eller digital
5
Stärka samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek Fortsätta att tillsammans med kommuner utveckla open source-lösningar samt höja
bibliotekens kompetens som IT-beställare och ägare Noga följa och på nationellt plan driva e-boksfrågan och genom dialog med
halländska författare och förlag diskutera lokala lösningar
1.3 Kommunal biblioteksplan Biblioteksplanen ska vara användarvänlig för medborgaren så att denne har möjlighet att
kunna påverka huvudmannen.
När Hylte kommuns första upplaga av biblioteksplan togs fram gjordes det under ett antal
dialogmöten med föreningar och studieförbund. Vid revidering av bibliotekplanen har det inte
funnits behov av att återigen bjuda in till specifika möten, då det redan finns en genomarbetad
grund och en kontinuerlig dialog och samverkan.
Region Hallands kulturplan gäller till och med 2016. Hylte kommun är delaktig i revideringen
av Hallands kulturplan. Hylte kommun har bedömt det som lämpligt att året efter revideringen
av den regionala planen reviderar Hylte sin egen bibliotekplan för att det ska finnas en röd
tråd mellan de nya regionala kulturmålen och kommunens egna mål. Den här biblioteksplanen
kommer att gälla under perioden 2014-2017.
6
2 Hylte kommun
2.1 Presentation av biblioteken I Hylte kommun finns det tre folkbibliotek. Biblioteken har som mål att kunna erbjuda ett
blandat utbud barnteater, utställningar och vernissage, författarbesök, musik- och
allsångskvällar.
På biblioteken finns 5 heltidstjänster varav 1 tjänst är för barn- och ungdomsverksamhet.
Huvudbiblioteket finns i Hyltebruk och är kommunens största bibliotek men det bredaste
medieutbudet. Biblioteksfilialer finns i Torup och Unnaryd. Under 2014 fick biblioteket i
Torup nya lokaler.
2.2 Kommunfakta I Hylte kommun bor det ca 10 300 invånare. Huvuddelen av invånarna är bosatta i tätorterna
Hyltebruk, Torup och Unnaryd.
Kommunen är den enda inlandskommunen i Hallands län. Landskapet präglas av skog, vatten
och mindre byar och samhällen. Kommunens totala yta är 1009 kvadratkilometer.
Hylte kommun har en länge haft en minskande befolkningsutveckling. Men tack vare ett högt
flyktingmottagande ökar nu befolkningen. 18 procent av befolkningen är utrikes födda.
I Hylte kommun har 21 procent av befolkningen förgymnasial utbildning, 56 procent
gymnasial utbildning och 20 procent eftergymnasial utbildning. Kvinnorna har högre
utbildning än männen.
Arbetslösheten är 6 procent och ungdomsarbetslösheten är 13 procent.
80 procent av barnen i ålder 1-5 år går på förskolan eller har pedagogisk omsorg. 58 procent
av barnen i ålder 6-12 år går på fritidshem.
2.3 Politisk organisation Majoriteten i Hylte kommun kallas Framtid Hylte och består av Socialdemokraterna (S),
Folkpartiet Liberalerna (FP), Miljöpartiet de Gröna (MP), Vänsterpartiet (V) och Sveriges
Pensionärers Intresseparti (SPI).
Arbets- och näringslivsnämnden är politiskt ansvarig för biblioteks- och kulturverksamheten i
Hylte kommun och nämndens arbetsutskott fungerar som kulturberedning.
De kommunala kulturnämnderna träffar regelbundet Region Hallands driftsnämnd för Kultur
och skola för att diskutera kulturfrågor.
7
3 Folkbibliotekens samverkan Offentligt finansierade bibliotek har ett krav på sig att samverka på kommunal, regional och
nationell nivå. Nedan följer en beskrivning av hur folkbiblioteken i Hylte kommun samverkar.
3.1 Kommunal nivå Folkbiblioteket är en aktör i lokalsamhället. Det är viktigt att ha dialog med olika föreningar,
organisationer och studieförbund för att tillsammans stärka kulturen i Hylte kommun. Därför
är samverkan kring arrangemang, information, föreläsningar och utställningar en viktig del för
att kunna nå medborgarna i större utsträckning.
Biblioteket samverkar även internt i den kommunala organisationen gällande olika
kulturevenemang. I samband med att det hålls en konsert för allmänheten anordnas också
workshops för Kulturskolans elever samt föreställningar för skolelever när så är möjligt.
Samverkan om information och arrangemang sker också med andra kommunala och regionala
arbetsgrupper till exempel ”Föräldrar emellan” och ”Boost Hylte” då dessa har en
hälsofrämjande inriktning för olika målgrupper.
Hylte kommuns bibliotek anordnar också utställningar med fokus på lokala konstnärer och
konsthantverkare för att kunna sprida den lokala kultur som finns i kommunen.
3.2 Regional nivå
3.2.1 Nätverk för samverkan
Kulturchefsnätverket är en dialog mellan Region Halland och kulturcheferna i kommunerna
med tydlig koppling till den regionala kulturplanen. Syftet är att utveckla kulturverksamheten
i Halland och att nå målen i kulturplanen. Det finns dessutom ett antal nätverksgruper,
arbetsgrupper och projektgrupper som jobbar med olika frågor som rör biblioteksverksamhet.
3.2.2 Kulturutbud i samverkan
Det ska finnas ett subventionerat utbud med bra kvalitet av olika kulturarrangemang från
Region Halland för både vuxna som barn. Under planperioden fördjupas samarbetet mellan
regionen och kommunen om vilket kulturutbud som ska finnas för olika målgrupper. I flera av
de regionala utbudsgrupperna finns representanter från de halländska kommunerna som
medverkar till att ta fram ett intressant kulturutbud för hela Halland.
3.2.3 Kultur för äldre
Region Halland och de halländska kommunerna har för perioden 2015-2016 ett
samverkansavtal gällande kultur för äldre. Bakgrunden är ett regionalt projekt som har fått
statliga kulturmedel under 2011-2015, vilket har möjliggjort att Halland kunnat prova olika
kulturaktiviteter, utvärdera dem samt medfinansiera och ta del av aktuell forskning på
området. På så vis har det arbetats fram en halländsk modell som arbetar med kulturen som
hälsofaktor, såväl förebyggande som för att behålla en god livskvalitet. Syftet med
samverkansavtalet är att öka tillgängligheten till ett kulturutbud med hög konstnärlig kvalitet
utifrån den äldres behov och önskemål. Avsikten är en långsiktig samverkan i Halland men
själva avtalet förlängs med ett år i taget.
3.2.4 Ny kulturinstitution
Kultur i Halland arbetar med att forma en ny modell för konstnärligt skapande i en liten
region som saknar stora fasta institutioner. En form av kulturresidens. Modellen ska fungera
som en mobil institution och utveckla möten mellan konstnären och publiken i rörliga och
tvärkulturella former. Den nya institutionen ska heta Art Inside Out. Beslut om den nya
8
institutionen kommer att tas av Region Halland under 2015. Därefter kan de halländska
kommunerna skriva avtal med regionen gällande samverkan kring kulturresidens.
3.2.5 Regionala utställningar
Genom Region Halland har biblioteken möjlighet att ha utställningar från bland annat Slöjd i
Halland.
3.2.6 Projekt
För en liten kommun som Hylte är det värdefullt att få möjligheten att ta del av regionens
omvärldsbevakning och kompetens gällande projektansökningar och projektledning samt att
delta i regionala utvecklingsprojekt. Regionala projekt där flera kommunbibliotek och
regionbiblioteket deltar leder till utveckling för våra verksamheter utifrån våra unika
förutsättningar i de olika kommunerna och stärker fortsatt samverkan mellan biblioteken.
3.2.7 Regional läsfrämjandeplan
Det pågår att arbete med att ta fram en regional läsfrämjandeplan. Tre olika grupper:
bibliotekarier, pedagoger och författare/förlag/kritiker arbetar med att ta fram planen.
Samverkan kring läsfrämjande pågår redan men tanken med planen är att förtydliga vad man
kan samverka kring samt utveckla arbetet med läsfrämjande. Utgångspunkterna för arbetet har
varit att fundera kring varför man läser samt hur man får barn respektive vuxna att läsa mer.
”Hela Halland Läser” är ett läsläsprojekt som hittills genomförts hösten 2013 och våren 2015
i samverkan mellan lokaltidningarna Hallandsposten och Hallands Nyheter, Regionbibliotek
Halland och folkbiblioteken i Halland. Hela Halland Läser utser en bok, som utspelar sig i
Halland eller är skriven av en halländsk författare. Läsarna får möjlighet att läsa och diskutera
litteraturen samt möta författaren.
Regionbiblioteket och folkbiblioteken har startat ett samarbete kring en årlig halländsk
bokmässa på ett folkbibliotek i Halland. 2014 var Halmstad stadsbibliotek värd och 2015 hålls
mässan på Varbergs bibliotek i Kulturhuset Komedianten.
3.2.8 Projekt Koha – billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek
Biblioteksystemet Koha är ett open-source-program. Hylte var första folkbibliotek i Sverige
att börja använda Koha hösten 2013. Projektledaren är anställd av Region Halland. Projektet
har fått både regionala och statliga medel under 2013-2015 för utveckling av systemet, som
utvecklas för att passa fler svenska folkbiblioteks behov. Projektet syftar också till att höja
bibliotekens kompetens som ägare och beställare av IT.
3.3 Statlig nivå På en övergripande nivå finns det lagar och styrdokument för folkbiblioteken att förhålla sig
till.
3.3.1 Bibliotekslag (2013:801)
I Bibliotekslagen finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet som består av all
offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Varje svensk kommun har till uppgift att vara
huvudman för folkbiblioteken i sin kommun. Bibliotekslagen 6 § säger att folkbiblioteken ska
vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov.
3.3.2 Bibliotekens internationella manifest
1949 antog FN-organet Unesco ett folkbiblioteksmanifest i samarbete med IFLA
(International Federation of Library Associations and Institutions). Genom manifestet gavs
världens länder uppdraget att tillhandahålla medborgarna fri tillgång till kunskap och
information genom att bygga upp allmänna bibliotek. Med biblioteket som fri resurs till alla
9
ges möjlighet för individen att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala
och skriva fritt. Under 2014 har Svenska Unescorådet och Svensk biblioteksförening översatt
och givit ut Unescos och IFLA:s alla biblioteksmanifest i syfte att stimulera biblioteks-
utvecklingen i Sverige och fullgöra sitt uppdrag för det demokratiska samhällets framväxt.
3.3.3 Kungliga biblioteket
Kungliga biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek och har i uppdrag att ha en nationell
överblick över det allmänna biblioteksväsendet.
KB har sedan 2011 ansvaret för Sveriges officiella biblioteksstatistik i syfte att ge en samlad
bild av biblioteksutvecklingen på nationell, regional och kommunal nivå. Från och med 2014
har statistikfrågorna till landets offentligt finansierade bibliotek samordnats för att framöver
använda samma definitioner för olika bibliotekstyper samt säkerställa att KB samlar in viktig
och användbar statistik.
KB har i dagsläget samverkan och dialog med de regionala biblioteken. De regionala
biblioteken har i sin tur en dialog om nationella och regionala mål för kommunbiblioteken. Så
KB:s uppdrag och prioriteringar påverkar kommunbibliotekens verksamhet.
Det är KB som ser till att varje läns- och kommunbibliotek har en antagen biblioteksplan och
som följer upp hur biblioteksplanerna används.
I april 2015 fick KB i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi för att
främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela biblioteksväsendet samt fortsätta arbetet
med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris.
Den nationella biblioteksstrategin ska bland annat ge svar på bibliotekens roll i samhället,
användarnas behov, nya medier, teknisk utveckling och nationell infrastruktur. Genom
bibliotekens samarbete optimeras användningen av resurser för att ge människor tillgång till
information vilket är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle.
3.3.4 Kulturrådet
Kulturrådet är en myndighet vars uppgift är att verka för kulturens utveckling och
tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande
åtgärder. Kulturrådets utgångpunkt är de nationella kulturpolitiska målen och utifrån vissa
kriterier kan regionala och kommunala bibliotek ansöka om bidrag för att utveckla sin
verksamhet.
10
4 Folkbibliotekens mål och utvecklingsområden Det övergripande organisationsmålet är att stärka bibliotekets olika uppdrag och roller så att
Hylteborna upplever att biblioteket är en tillgång i deras vardag och ger en mycket god
biblioteksservice.
Det övergripande utvecklingsmålet för biblioteket är vara en förändringsbenägen organisation
som anpassar biblioteksverksamheten utifrån aktuella behov samt är lyhörd för att möta
kommande behov.
Uppföljning av mål sker genom serviceåtaganden. Under 2015 kommer bibliotekens nu
gällande serviceåtaganden och nyckeltal att revideras.
Biblioteken i Hylte kommun ska spela en viktig roll som kreativa lärmiljöer och mötesplatser
som inspirerar och ger livskvalitet. Biblioteken har som huvuduppgift att stimulera till läsande
och livslångt lärande. Hylte kommuns biblioteksverksamhet finns till för alla invånare i
kommunen oavsett ålder, kön, utbildning eller etnisk bakgrund och präglas av:
hög kvalitet
god tillgänglighet
aktuella och inspirerande medier tillgängliga på biblioteket eller på bibliotekets
webbplats
ett intressant utbud av kulturarrangemang och utställningar
nöjda besökare
Som biblioteksanvändare finns möjlighet att påverka bibliotekets medieutbud genom att
lämna förslag på inköp eller fjärrlån av medier. Biblioteksbesökaren har också möjlighet att
lämna synpunkter, som sedan diskuteras som möjliga förslag på verksamhetsförbättring.
Under 2015 kommer biblioteket att börja mäta besökarnas nöjdhet med dagens besök. Den
besökare som vill kan kryssa i nöjdhetsgraden via en dataskärm.
Biblioteket ska ha en god tillgänglighet genom att bibliotekspersonalen har ett medvetet
tillgänglighetsperspektiv gällande bibliotekets fysiska lokaler, webbplatsen och andra virtuella
rum, medier samt genom ett individanpassat bemötande.
Ett sätt att göra biblioteken i kommunen mer tillgängliga är att erbjuda meröppet. Genom
RFID-tekniken skapas en rationellare hantering med tillgänglighet genom självbetjänings-
datorer. I nuläget lånas och återlämnas allt via bibliotekspersonalen. Det ger låntagare
möjlighet till mer integritet att själv kunna låna och återlämna sina medier. Med meröppet
menas att besökarna kan komma in i biblioteket utanför ordinarie öppettider då det är
obemannat. Meröppet är ett komplement till det bemannade biblioteket samt biblioteket på
webben. Som låntagare kan du ansöka om att få tillgång till de meröppna biblioteken. I det
meröppna biblioteket gäller självservice. Biblioteksbesökarna kan till exempel läsa tidningar,
studera, låna och återlämna medier, mötas och umgås samt låna bibliotekets Internetdatorer
och annan teknisk utrustning. En målsättning under planperioden är att investeringsmedel
beviljas för att kunna införa meröppet.
En annan del i att göra läsandet mer lättillgängligt för invånaren är att erbjuda utlåning av e-
böcker. Med start 2016 kommer Hylte kommun erbjuda sina medborgare att låna böcker även
digitalt.
11
Enligt Bibliotekslagen §§ 4,5 och 8 skall folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt
barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning samt invandrare och andra minoriteter.
Dessa grupper kallas bibliotekens prioriterade grupper. Det innebär att mycket av de
personella resurserna läggs på att tillgodose de prioriterade gruppernas behov.
4.1 Läslust I den nya Bibliotekslagen, som trädde i kraft 2014, förstärktes folkbibliotekens läsfrämjande
uppdrag. Tidigare låg ett starkt fokus på läsfrämjande riktat mot barn och unga. Det uppdraget
kvarstår men det har blivit tydligt att folkbiblioteket måste arbeta på bredare front och mot
alla intresserade medborgare.
4.1.1 Läsfrämjande för vuxna
I projektet ”Hela Halland Läser” har varje kommunbibliotek friheten att själva skapa fler
aktiviteter inom projektet. Biblioteken i Hylte anordnar bokcafé och arbetar med sociala
medier, bland annat finns en blogg med personalens boktips och en sida på Facebook.
Under 2014 och 2015 utvecklas arbetet med att främja litteratur och läsande genom:
inköp och utlån av bokcirkelkassar
bokcirkel på biblioteket i samverkan med ABF
samverkan med SV i läsfrämjandeprojekt
4.1.2 Läsfrämjande för barn
Språket är det viktigaste man kan ge barn och ungdomar, förutom mat, sömn och kärlek. Att
kunna tala, läsa och skriva innebär att vara en aktiv del av samhället.1
4.1.2.1 Språkutveckling
Biblioteken arbetar främst med det lästa språket. Läsfärdigheten, läsförståelsen och
läshastigheten minskar bland barn och ungdomar och uppdraget att skapa läslust är ett av
bibliotekets viktigaste. Litteraturen har stor betydelse för barns och ungdomars
språkutveckling och identitetsskapande. Forskning visar att möjligheten att få ta del av böcker
genom högläsning av vuxen och att läsa själv har mycket stor betydelse för språkutvecklingen
för barn. För att skapa läslust krävs engagerad och kunnig personal, som på olika sätt
inspirerar och väcker nyfikenhet att läsa. Mediebeståndet måste vara aktuellt, varierande och
anpassat samt exponeras på ett lockande sätt.
4.1.2.2 Läsfrämjande insatser för barn och unga
Bibliotekets läsfrämjande insatser är fokuserade på de prioriterade grupperna barn och unga,
personer med funktionsnedsättning och minoritetsgrupper med andra modersmål än svenska i
enlighet med bibliotekslagen. Folkbibliotekets ambition är att nå alla barn i kommunen.
Riktade läsfrämjande insatser genomförs både för förskolebarn och för skolbarn. Barn i
förskoleklass erbjuds för närvarande sagostund och bibliotekskunskap tre till fyra gånger per
termin, för att barnen ska få en vana att gå till biblioteket och för att de ska tycka att det är
roligt med böcker och bli sugna på att själva lära sig att läsa.
Skolbarnen får boktips via bokprat. Det innebär att bibliotekarien berättar om ett antal titlar av
varierande svårighetsgrad, som sedan lånas till klassrummet eller till hemmet. Bokprat väcker
i de flesta fall direkt läslust, som kan tillfredsställas omedelbart. Genom bokpratet skapas
1 För en mer utförlig information om det läsfrämjande arbete för barn och ung, se bilagan Läsfrämjandeplan för
Hylte kommun
12
förförståelse till boken och samtidigt får eleverna chansen att hitta en bok på rätt nivå som de
verkligen vill läsa. Det är viktigt att få lyckas med sin läsning, eftersom för svåra böcker kan
påverka läslusten i negativ riktning. Bokprat erbjuds i nuläget till de klasser som önskar minst
en gång per termin. Talböcker erbjuds till de flesta av bokprats-böckerna.
Många boklådor plockas efter önskemål. Dels får de förskolor som inte har tillgång till
bibliotek på orten en boklåda var fjärde vecka och dels önskar många pedagoger komplettera
undervisningen med boklådor.
Även på sommarlovet försöker biblioteken att locka barnen att läsa böcker genom
Sommarboken. Det är viktigt att särskilt de yngre skolbarnen underhåller sina läskunskaper
under loven, för att inte tappa sina nya läskunskaper. Det är viktigt att uppmuntra målsmän att
högläsa för förskolebarn, då den bland annat ger barnen förståelse för skriftspråket och ökar
ordförrådet.
En annan viktig uppgift är att informera om vilka möjligheter biblioteken kan erbjuda
personer med läs- och skrivsvårigheter samt utveckla bibliotekens mediebestånd efter deras
behov.
Till barn och unga med annat modersmål görs riktade insatser via medieinköp. Det gäller dels
att hitta bra inköpskanaler och dels att köpa aktuell litteratur. Många efterfrågar tvåspråkig
litteratur för att underlätta språkinlärningen. Både skolor och privatpersoner önskar hjälp med
litteratur på andra modersmål, för närvarande är efterfrågan större än tillgången. BVC och
Familjecentralen är två viktiga arenor för att sprida information om språkutveckling.
Gåvoböcker är ett sätt att arbeta läsfrämjande, som personalen gärna vill utvidga. Flera
undersökningar poängterar sambandet mellan böcker i hemmet och läsfärdighet.
Gåvoböckerna finansieras för närvarande genom bidrag från Statens Kulturråd. Idag får
barnen i Hylte kommun sin första gåvobok i samband med 8-månaderskontrollen på BVC och
sin andra när de börjar förskoleklass. Under 2015 kommer man även att börja dela ut
ytterligare en bok i samarbete med BVC vid 3 eller 4-årskontrollen. Eftersom samtliga
gåvoböcker delas ut i samband med en introduktion, antingen av BVC eller av biblioteket,
ökar chanserna betydligt att gåvoböckerna ska fungera språkutvecklande.
Vintern 2014 inleddes ett samarbete med Region Hallands logopedi för förskolebarn. Det
innebär att folkbiblioteket plockar ihop material till språkrecept utfärdat av logoped, skriver
en instruktion till hur materialet ska användas samt förmedlar materialet till målsman. På så
vis når man genom punktinsatser barn med stora behov och höjer kvaliteten på det
läsfrämjande arbetet.
För att nå barn och unga på fritiden, bloggar bibliotekarier på folkbiblioteket och Örnaskolans
skolbibliotek om böcker som man tror att barn i åldern 6-19 år ska kunna tycka om. Det är
viktigt att också finnas i det digitala rummet, då många barn och unga tillbringar mycket tid
på nätet. Boktipsen är indelade efter ålder och språket är anpassat efter de olika målgrupperna.
Bloggen har för närvarande bortåt tusen besök per månad.
När det gäller det fysiska biblioteket arbetar biblioteken kontinuerligt med att underlätta för
barn och unga att hitta böcker som intresserar dem. Dels arbetar man med skyltningen, för att
det ska finnas en bredd på de böcker som visas och de ska tilltala både pojkar och flickor, och
13
dels med att dela in böckerna i genrer. Det gör att det blir enklare för låntagarna att hitta en
bok som passar dem på egen hand.
Biblioteken arbetar också med att anordna kulturaktiviteter för barn, som förmedlar
interaktiva upplevelser och stimulerar fantasin. Främst handlar det om
scenkonstföreställningar med spelteater, dockteater, berättelser, sång, musik, dans och
nycirkus. Folkbibliotekets vill arbeta mer med barnkulturen, eftersom efterfrågan är stor och
det skulle gynna barn och ungas läsutveckling och läsintresse.
4.1.3 Utvecklingsmål för läsfrämjande
Kompetensutveckling i läsfrämjande och litteratur för alla medarbetare på folkbiblioteken i
Halland planeras att genomföras under 2016 och genomförs i samverkan i det regionala
biblioteks-chefsnätverket.
Planera och genomföra fortsatt kompetensutveckling som passar Hyltes medarbetare.
Att utveckla det läsfrämjande arbetet för barn och vuxna utifrån Hyltes behov. För
barnverksamhetens del finns önskningar om ett utökat samarbete med logopedin, införande av
sagostunder - kanske på flera modersmål och mer barnkulturarrangemang.
4.2 Livslångt lärande Inom Hylte kommun finns elever från förskoleklass och upp till högskolenivå. Det livslånga
lärandet innebär att allt fler individer befinner sig i lärande under en längre tid av sitt liv.
I Hylte kommun finns många vuxna distansstuderande som läser vid olika universitet och
högskolor men som bor kvar i Hylte kommun. En del flyttar till studieorten men föredrar ändå
att göra sina fjärrlån genom Hyltebiblioteken, vilket kan tolkas som ett gott betyg för
bibliotekets service.
Hyltebygdens Lärcentrum erbjuder svenska för invandrare, gymnasieutbildningar,
högskoleutbildningar på distans samt företags/uppdragsutbildning. Det finns även nya
svenskar som deltar i undervisning som drivs av lokala företag.
Det finns ett aktivt deltagande i studieförbundens olika studiecirklar i kommunen vilket märks
i efterfrågan på böcker i de aktuella studieämnena.
Biblioteket erbjuder gruppvisningar i biblioteket för att eleverna lättare ska hitta det de
behöver både på skoltid och på fritiden. Bland vuxna elever är det mest grupper med nya
svenskar som önskar biblioteksvisningar. De elever som kommit så långt som till en
gymnasie- eller högskoleutbildning kommer ofta enskilt och efterfrågar specifik litteratur.
Sammanfattningsvis innebär det livslånga lärandet en efterfrågan på biblioteksservice som till
exempel hjälp med informationssökning och databaser, tillgång till datorer med möjlighet till
utskrifter, kopiering och scanning samt studentlitteratur.
4.2.1 Utvecklingsmål för livslångt lärande
Biblioteken ska kunna erbjuda studerande aktuell och lämplig litteratur genom inköp och
fjärrlån. Samverkan med Region Halland och de andra biblioteken i Halland är viktig liksom
nationellt Libris fjärrlånesamarbete för att ge en bra service.
14
4.3 Medier Folkbiblioteken ska ha ett allsidigt mediebestånd med kvalitet. Det ska finnas medier för alla
åldrar, på de språk som det finns behov av samt specialmedier för låntagare med
funktionsnedsättning. De medier som erbjuds på Hyltebiblioteken är:
olika sorters böcker med tryckt text
ljudböcker på CD och MP3
talböcker på DAISY-skiva, Bok + talbok/DAISY samt egen nedladdning
musik-CD och musikkonserter på DVD
dagstidningar och tidskrifter
hyr-DVD med inriktning på klassiska filmer och filmade böcker
E-böcker kommer erbjudas från och med 2016
Biblioteket har valt bort att tillhandahålla TV- och dataspel för att det inte ska ta av resurserna
för medieanslaget, fysiskt utrymme, tid och kompetensutveckling för personal.
Kulturrådets litteraturstödda titlar har vissa kvalitetskrav och har en efterfrågan hos
bibliotekets finsmakare och kvalitetsmedvetna läsare. Kulturrådets litteraturstödda titlar som
distribueras till folkbiblioteken ser Hylte som ett värdefullt tillskott till medieanslaget för att
erbjuda ett större utbud av kvalitetslitteratur till en ganska liten läsekrets. Viss kvalitets-
litteratur köper Hylte in, gärna via inköpsförslag.
Hyltes bibliotek köper in medier genom SKL Kommentus upphandlingsavtal om litteratur.
Biblioteket har ingen aktuell medieplan utan arbetar istället utifrån regelbundna inköpsmöten
där fem olika bibliotekariers mediekompetens kring bibliotekets bestånd används, våra
huvudleverantörer BTJ och Adlibris recensioner av medier och låntagares inköpsönskemål.
Regelbundna inköp samt punktinköp vid ökade behov görs. Valet av nästkommande års
dagstidnings- och tidskriftsprenumerationer görs vid möte med all bibliotekspersonal och
även här beaktas låntagares inköpsönskemål.
4.3.1 Transporter av egna medier och regionala fjärrlån
Fjärrlånerutinen ändrades från och med 2014. Tidigare har Halmstads stadsbibliotek fått
regionala medel för att vara folkbibliotekens huvudsakliga regionala resurs vid fjärrlån.
Region Halland fördelar nu dessa medel till alla kommunbiblioteken, som åtagit sig uppgiften
att serva varandra med fjärrlån. Till hjälp i arbetet har biblioteken en enkel databas kallad
Samsök, som Regionbibliotek Halland ställt till förfogande för de halländska biblioteken och
för bibliotek i andra regioner som så önskar. De regionala medietransporterna mellan
kommunbiblioteken har i detta nya fjärrlånesamarbete utökats från två till fem dagar/vecka.
De kommunala medietransporterna har utökats från en till två gånger/vecka mellan
huvudbiblioteken och filialerna samt att det införts direkttransporter mellan filialerna.
Skolbiblioteket och huvudbiblioteket har medietransporter mellan sig en gång/vecka.
4.3.2 Hylte som fjärrlåneresurs
Hylte folkbibliotek har ansökt om att bli Libris-bibliotek för att ställa sina medier till
förfogande för fjärrlån från andra delar av Sverige. Kopplingen mot Libris ingår i det
pågående projektet med bibliotekssystemet Koha. Folkbiblioteken har inget krav på sig att
låna ut sina medier kostnadsfritt till andra bibliotek. Hylte kommun vill dock erbjuda detta
ändå då man tror på samverkan och styrkan i att många bibliotek, stora som små, tillsammans
kan ge landets medborgare en god service.
15
4.3.3 Litteratur på andra språk än svenska
I Hylte kommun finns många personer med andra modersmål än svenska. Arton procent av
befolkningen har ett annat ursprungsland än Sverige. Det finns också svensktalande som har
ett intresse av att läsa litteratur på andra språk.
Utländska språkgrupper är en prioriterad grupp enligt Bibliotekslagen. Tidigare har
folkbiblioteken huvudsakligen tillhandahållit medier på olika språk efter behov genom att låna
in depositioner från Halmstads stadsbibliotek eller Internationella biblioteket i Stockholm.
Från 1 januari 2014 finns en ny överenskommelse mellan Region Halland och de halländska
folkbiblioteken som medför nya arbetssätt. Folkbiblioteken ska själva köpa in och bygga upp
bestånd av medier på andra språk än svenska. Regionala medel har tilldelats kommunerna för
inköp. Internationella biblioteket lånar främst ut litteratur från ovanliga språk där det är svårt
för biblioteken att få tag i böcker på annat sätt.
Det är en stor utmaning för Hyltes kommunbibliotek att svara upp mot behoven, som växlar
på grund av in- och utflyttning i kommunen av personer från många olika nationaliteter och
språkgrupper. Risken är att medier på vissa språk lånas ut en gång i Hylte och sedan är
behovet tillgodosett för lång tid framöver och medierna inte blir utlånade mer.
Den nya arbetsmetoden för medieförsörjning kommer att utvärderas av Region Halland.
4.3.3.1 Integrationsprojekt
Projekt Integration Hylte är ett projekt med samverkan inom den kommunala organisationen
med andra myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, föreningar som
Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen, idrottsföreningar, invandrarföreningar samt mellan
kommunala verksamheter som bostadsstiftelsen Hyltebostäder, arbets- och
näringslivskontoret och barn- och ungdomskontoret. Syftet är att korta ledtiderna genom att
informera varandra om olika behov och föra dialog för att skapa förståelse och bättre
förutsättningar för nya svenskar att snabbt integreras i lokalsamhället och komma i arbete,
utbildning och i föreningsliv och lära känna de som redan bor här. Under 2015 får biblioteket
extra medel genom samverkan i integrationsprojektet för att kunna möte de stora behoven av
olika sorters litteratur som underlättar integration till exempel lättlästa böcker på svenska och
böcker på andra språk som körkortsböcker.
4.3.4 Litteratur för personer med funktionsnedsättning
Folkbiblioteken skall kunna erbjuda medier för personer med olika funktionsnedsättningar
som leder till olika läs- och skrivsvårigheter.
4.3.4.1 Äppelhyllan
Hylte folkbibliotek har såsom många andra bibliotek en avdelning som kallas Äppelhyllan
och som innehåller speciella medier för barn och unga med funktionsnedsättning. Äppelhyllan
är mycket välanvänd och har en central placering i biblioteket. Hyllan innehåller bland annat
facklitteratur om olika funktionsnedsättningar, medier med teckenspråk och TAKK,
talböcker/DAISY samt bok + talbok/DAISY. De sistnämnda får endast lånas av personer med
funktionsnedsättning som påverkar läsförmågan, på grund av upphovsrätten. På Äppelhyllan
finns också en avdelning med matematikstimulerande medier.
4.3.4.2 Språkkedjan – en obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling
Språkkedjan innebär att biblioteken lånar ut språkväskor med språkstimulerande innehåll till
barn i åldern 3-6 år med tal- och språksvårigheter, utformade av bland annat logoped.
Väskorna berör de fyra vanligaste områdena där språksvårigheter brukar förekomma: socialt
samspel, uttal, berättande/grammatik och ordförråd. BVC-personalen fångar upp barnen och
16
hänvisar dem till biblioteken för att låna en språkväska. Väskan innehåller pedagogiskt
material och böcker som hjälper barnet att förbättra sitt språk genom lek. På så sätt nås en
målgrupp som har hög prioritet i biblioteksverksamheten och man kan hjälpa dem att hitta nya
redskap för tal- och språkutveckling. Detta samarbete fungerar mycket bra.
Avdelningen Språklig medvetenhet består av rim- och ramsböcker, bokstavsböcker samt
diverse pedagogiska spel som underlättar bokstavs- och läsinlärning samt minnesträning. Här
finns också facklitteratur för vuxna samt underavdelningar för de vanligaste
språksvårigheterna ovan. Det går att låna både enskilda böcker och spel.
4.3.4.3 Talböcker
Genom tillstånd från regeringen har Hylte folkbibliotek rätt att ladda ner talböcker från
Myndigheten för Tillgängliga Medier; MTM. I MTM:s Legimus-katalog finns cirka 150 000
medier. MTM tillhandhåller även punktskriftsböcker. Det ger Hyltebiblioteket möjlighet att
ge en snabb service av tal- eller punktskriftsböcker.
Enskilda talbokslåntagare kan teckna avtal med MTM via sitt lokalbibliotek om egen
nedladdning av talböcker från Legimuskatalogen via webbsidan eller mobilapp till egen
enhet. Den tekniska utvecklingen gör att man når fler potentiella talbokslåntagare än tidigare.
Egen nedladdning upplevs av en del låntagare som smidig dygnet-runt självservice, att
använda närhelst man har tid och behov för tjänsten.
Andra talbokslåntagare föredrar personlig service av talböcker på DAISY-skiva av
bibliotekspersonal, som i stor utsträckning handplockar litteratur till låntagaren.
Om man tittar på insamlad regional och nationell statistik så har Hylte för sin kommunstorlek
ett stort bestånd och en hög utlåning av talböcker.
Biblioteket erbjuder talböcker via postleverans till dem som är berättigade till denna service
då de själva inte kan komma till biblioteket.
4.3.4.4 Lättläst
MTM har även ett statligt uppdrag att framställa och ge ut litteratur på lättläst svenska.
Lättlästa böcker används av såväl nya svenskar för att lära sig språket som av svenskar som
har läs- och skrivsvårigheter, äldre med demens eller helt enkelt ovana läsare.
Flyktingströmmarna har ökat under 2014 och Hylte kommun tar sitt ansvar och tar emot extra
många nya svenskar som ska lära sig språket. Det har lett till en ännu större efterfrågan på
böcker på mycket lättläst svenska samt kombinerad bok och MP3-skiva där man kan lyssna
och följa med i texten. Lättlästhyllan har också utökats med kombination en lättläst bok på
svenska och samma titel på engelska.
4.3.4.5 Storstil
Biblioteket jobbar aktivt med att synliggöra utbudet av storstilsböcker genom bra placering,
boktips och skyltning och ökade inköp för att skapa ett bättre utbud, vilket gjort att
användningen ökat. Storstilsböckerna uppskattas främst av äldre personer som fått nedsatt syn
och tycker det är svårt att läsa text i vanlig storlek.
4.3.4.6 Ljudböcker
Ljudböcker får lånas av alla låntagare (till skillnad från talböckerna). Ljudböckerna är en bra
möjlighet för många att ta del av litteratur vid tillfällen som inte är lämpliga för läsning av
tryckta böcker.
17
4.3.5 Uppsökande verksamhet
Biblioteket har uppsökande verksamhet på kommunens största äldreboende Malmagården i
Hyltebruk för att öka tillgängligheten till det kommunala biblioteksbeståndet för äldre
personer med funktionshinder.
4.3.6 Övrig samverkan
Samverkan finns mellan biblioteket och kommunens syn- och hörselinstruktör för att
informera om olika medier och hjälpmedel samt ge boktips.
Biblioteket medverkar också varje år på Seniormässan, som kommunen anordnar.
Olika handikappföreningar är välkomna att informera på biblioteket. Information,
föreläsningar eller andra aktiviteter sker varje år i samarbete mellan biblioteket och
Dyslexiförbundet FMLS Hylte.
I samarbete med kommunens energirådgivare lånas elmätare ut samt det hålls information och
utställningar på temat energi i biblioteket.
4.3.7 Utvecklingsmål gällande medier
Hylte kommuns målsättning under planperioden är anta en ännu högre flexibilitet för anpassa
mediehanteringen av inköp, magasinering och gallring av medier efter användarnas skiftande
behov.
Att anpassa bibliotekets rutiner för att svara mot användarnas behov:
vara en fjärrlåneresurs regionalt inom Halland
vara Librisbibliotek och villig att förmedla fjärrlån nationellt
Ett utvecklingsmål är att efter integrationsprojektets slut fortsätta samverka med viktiga parter
för ett fortsatt gott mottagande och bra service till nya kommuninvånare, såväl nya svenskar
som svenska medborgare som flyttar in från andra kommuner.
4.4 Släkt- och hembygdsforskning Inom Hylte kommun finns ett stort intresse för släkt- och hembygdsforskning.
På kommunens tre folkbibliotek finns ”Hembygdshyllorna” med lokalt material.
Via bibliotekens webbplats kan man söka efter referenser till media som handlar om Halland
med hjälp av databasen ”Halland i litteraturen”. Databasen är ett samarbetsprojekt mellan
biblioteken i Halland. Det finns ett speciellt studie- och släktforskarrum på Hylte folkbibliotek
där man kan boka in sig för att använda mikrofiche-läsare eller släktforska i databaserna
Arkiv Digital och SVAR.
4.4.1 Utvecklingsmål gällande släkt- och hembygdsforskning
Målsättningen är att kunna erbjuda släkt- och hembygdsforskare en god basservice utifrån
deras nuvarande behov, aktuell utgivning av hembygdslitteratur och ny teknik.
Folkbiblioteken behöver ha en dialog med intressegrupperna inom släkt- och
hembygdsforskning för att kunna uppnå det målet.
4.5 Det virtuella biblioteket De fysiska biblioteken kompletteras med olika virtuella tjänster. Det virtuella biblioteket är ett
samlingsnamn för bibliotekens IT-anknutna verksamhet. Till det virtuella biblioteket räknas
främst bibliotekets webbplats samt bibliotekskatalogen (OPAC). I dagsläget finns tjänster som
omlån och reservationer av bibliotekets mediebestånd samt att lämna inköpsönskemål via
OPAC. Via bibliotekets webbsidor finns tillgång till databaser och olika informationskällor.
18
4.5.1 Utvecklingsmål för det virtuella biblioteket
Hyltebibliotekens utvecklingsmål under planperioden är att arbeta med webbrelaterarat
innehåll med ett ännu större fokus på användarnas behov genom att:
utveckla bibliotekets nya responsiva webbplats
utveckla OPAC
införa SMS-tjänster
19
5 Skolbibliotekens mål och utvecklingsområden Folk-och skolbibliotek har många gemensamma uppdrag men skiljer sig även till viss del åt.
Skolbibliotekens uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner, Lgr 11.
I Skollagens 2 kap. 36 § fastslås att ”eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,
sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.”
Enligt skolinspektionen ska följande krav vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång
till skolbibliotek:
Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på
rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket
som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen.
Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och
andra medier.
Biblioteket är anpassat till elevernas behov att främja språkutveckling och stimulera
till läsning.
Skolinspektionen utgår från dessa krav i sin tillsyn.
Ytterligare dokument som är grund för skolbibliotekens uppdrag är IFLA/UNESCO:s
Riktlinjer för skolbibliotek. Enligt riktlinjerna ska skolbiblioteket förmedla ”kunskap och
tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger
eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att
utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare.”
Skolbiblioteken är tillgängliga under skoltid och skolbibliotekarien ingår i skolans
pedagogiska personal och arbetar med lärande och läsande utifrån nationella kurs- och
läroplaner, Lgr 11.
I skolbiblioteket strävar man efter att bemötandet är lika för alla eftersom ett gott bemötande
skapar positiva möten människor emellan. Alla elever oavsett etnisk tillhörighet, ålder eller
kön ska få möjlighet att ta del av skolbibliotekets resurser utifrån var och ens förutsättningar.
Skolbiblioteken i Hylte kommun har en viktig och avgörande roll i två av skolans uppdrag:
Att hos eleverna skapa förmåga och lust att läsa och skriva.
Att utveckla elevernas förmåga och möjlighet att söka, hantera och värdera
information.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det ett måste att alla elever får lära sig att läsa och förstår
vad de läser. Eleverna får då bättre förutsättningar att delta i vårt demokratiska samhälle.
Skolbiblioteken arbetar aktivt för att bedriva olika former av läsfrämjande insatser med mål
att uppmuntra elevernas läslust och stödja dem i deras läs-, skriv- och språkutveckling.
I skolbiblioteken i Hylte kommun får eleverna handledning och träning i att söka, hantera och
värdera information och får lära sig källkritiskt tänkande. Detta för att ge eleverna möjlighet
att utveckla sin informationskompetens. Skolbiblioteken fungerar även som mötesplats för
eleverna på skolan, där de kan träffas och umgås i en lugn miljö, läsa böcker, dagstidningen
och tidskrifter.
Hylte kommuns övergripande mål och utvecklingsområde för skolbiblioteken är att uppfylla
skollagens och skolinspektionens krav på att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek.
5.1 Grundskolor Alla grundskoleenheter i Hylte kommun har ett skolbibliotek men de ser olika ut vad gäller
mediebestånd och möjligheten att vara den pedagogiska resurs som skolbiblioteken har som
20
uppdrag. Skolbiblioteken är alla obemannade förutom Örnaskolans skolbibliotek som är
bemannat med bibliotekarie under skoltid. Flera av skolorna besöker folkbiblioteken
kontinuerligt.
5.2 Örnaskolans skolbibliotek Örnaskolans skolbibliotek är öppet och bemannat under skoltid av utbildad bibliotekarie. I
skolbiblioteket finns skönlitteratur, facklitteratur och andra medier. Det är viktigt att
skolbiblioteket tillhandahåller ett brett, varierat och anpassat bestånd enligt skolans
pedagogiska behov men också för den enskilde eleven. Skolbibliotekarien är ett stöd vid val
av bok; rätt bok till rätt person vid rätt tillfälle vilket främjar läslust.
Örnaskolans skolbibliotek och Hyltebiblioteken har gemensam bibliotekskatalog vilket har
gjort det möjligt att låna ur varandras bestånd vilket leder till att elever och lärare får tillgång
till ett större utbud av media. En gång i veckan skickas en låda mellan biblioteken vilket
underlättar detta utbyte.
För att kunna driva utvecklingen av skolbiblioteken framåt i kommunen har ett nätverk
skapats mellan skolbiblioteken på initiativ av skolbibliotekarien på Örnaskolan och
barnbibliotekarien på Hylte folkbibliotek. Ambitionen är att ha ett nätverksmöte per termin.
5.2.1 Läsförståelse
Våra elever behöver lära sig avkoda och ta sig igenom en text, automatisera sin läsning samt
få läsförståelse. Skolbiblioteken arbetar för att alla elever ska klara detta genom att ha ett
nivåanpassat utbud men också genom att delta aktivt i arbetet med att lära ut läsförståelse-
strategier på olika sätt.
En läsfrämjande metod är läsgrupper. Skolbibliotekarie och pedagog i berörd klass planerar
och arbetar tillsammans kring arbetet med läsgrupper. Att läsa skönlitteratur är ett bra sätt att
fördjupa kunskap och sätta den i ett sammanhang i skolans olika ämnen. Det har varit bra för
alla elever, både dem med lässvårigheter och läsmotstånd men också för ”bok-slukarna”, att
läsa samma bok i grupp ökar läsförståelsen och skapar läslust. Att läsa tyst tränar avkodning.
För elever är den gemensamma läsningen och påföljande boksamtal ett nödvändigt arbetssätt
på väg mot den självständiga läsningen.2
5.2.2 Talböcker och egen nedladdning
Örnaskolans skolbibliotek har sedan 2008 tillstånd att ladda ned talböcker till de elever som
har lässvårigheter. Skolbiblioteket har ett bestånd av talböcker för utlåning men kan även
tillhanda talböcker efter önskemål samma dag. Skolbibliotekarien har även tillstånd att
registrera elever med lässvårigheter så de får inloggningsuppgifter och kan ladda ner
talböcker direkt till sin dator eller mobiltelefon.
5.2.3 Inläsningstjänst
I december 2012 tecknade Hylte kommun ett kommunabonnemang med Inläsningstjänst där
kommunens alla elever har möjlighet att få tillgång till inlästa läromedel ytterligare ett sätt att
stödja elever med läshinder.
5.2.4 Informationssökning och källkritik
I början av varje läsår har skolbibliotekarien biblioteksintroduktion för samtliga elever i
årskurs 7. Skolbibliotekarien har kontinuerligt lektioner i informationssökning och källkritik
2 Läs mer om vårt läsfrämjande arbete i Läsfrämjandeplan för Hylte kommun.
21
på högstadiet. Dessutom är skolbibliotekarien delaktig i planering, förberedelser och
genomförande av temaarbeten. Skolbibliotekarien har även lektioner i årskurs 2 utifrån
Statens Medieråds material Nosa på nätet. De första stegen mot ett vaket nätanvändande.
Skolbibliotekarien arbetar aktivt för att eleverna ska öka sin digitala kompetens.
5.2.5 Biblioteksråd
Örnaskolan har ett biblioteksråd där eleverna får vara delaktiga och påverka. I biblioteksrådet
har eleverna möjlighet att framföra idéer och åsikter om skolbiblioteket, förslag till inköp,
aktiviteter och verksamhet.
5.2.6 Databaser
Hylte kommun har en kommunlicens i databasen Nationalencyklopedin (NE) ett uppslagsverk
som har artiklar och temapaket med mera. En kvalitetsgranskad och tillförlitlig källa att
använda i skolarbetet. Alla skolans datorer är uppkopplade till NE dessutom kan eleverna få
en personlig inloggning så de har möjlighet att söka information även vid sin dator hemma.
5.2.7 Omvärldsbevakning
Ett av skolbibliotekariens uppdrag är att omvärldsbevaka litteratur, digitala verktyg och
pedagogiska metoder.
5.2.8 Skoldatatek
Skoldatateket flyttade in i skolbiblioteket 2011 vilket har främjat det lässtimulerande arbetet
genom gott samarbete och samverkan.
5.3 Gymnasiebibliotek I dagsläget har eleverna i Hylte kommunala gymnasieskola inte tillgång till skolbibliotek.
Gymnasieeleverna besöker kommunens folkbibliotek i liten omfattning men ett visst
samarbete finns med pedagoger gällande talböcker till eleverna.
5.4 Friskolor Laboraskolan, fristående gymnasieskola i Långaryd, har under våren 2015 satsat på att bygga
upp ett skolbibliotek. Bemanning saknas. Från och med 2015 har de inlett ett samarbete med
folkbiblioteket med biblioteksbesök och bokprat. Med största sannolikhet kommer samarbetet
att fortsätta.
5.5 Utvecklingsmål Det viktigaste utvecklingsmålet för skolbiblioteken i Hylte kommun är att som tidigare
nämnts att uppfylla skollagens och skolinspektionens krav på att alla elever ska ha tillgång till
ett skolbibliotek.
Örnaskolans skolbibliotekarie kommer att fortsätta utveckla arbetet med läsfrämjande insatser
och läsförståelsestrategier.
Örnaskolans skolbibliotekarie kommer att delta i arbetet kring digital utveckling på skolan
och även utveckla arbetet med att anpassa material i syftet att våra elever ska uppnå
kunskapsmålen. Bibliotekarien kommer att fortsätta driva boktipsbloggen Bokbästisarna
tillsammans med kommunens barnbibliotekarie men också ta upp arbetet med
skolbiblioteksbloggen.
Möjligheterna att kunna använda specialdatabaser behöver förbättras på skolorna i Hylte. I
nuläget finns endast tillgång till uppslagsverket Nationalencyklopedin (NE) som finns som
22
kommunlicens. Ytterligare databaser som biblioteket vill kunna erbjuda är Utrikespolitiska
institutets Landguiden och Alex författarlexikon.
Sedan 2014 beställer skolbiblioteket RFID- etiketter på alla böcker detta i syfte att förbereda
inför RFID-tekniken som kommer att införas på Hyltebiblioteken och Örnaskolans
skolbibliotek under planperioden. RFID-tekniken kommer att ge möjlighet till självbetjäning
och på så vis bättre tillgänglighet. Hela utbudet på skolbiblioteket ska RFID-etiketteras vilket
först kräver en genomgång och gallring. Detta kommer att utföras på längre sikt.