beslutsstöd - rjl.se · 9/22/2017 · beslutsstöd för prioritering vid...

Dialog chefer

22 september 2017

Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen

Beslutsstöd för prioritering på individnivå

vid förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelscentralen

Att prioritera i vården kommer

aldrig att vara lätt

………. men görs ändå!


Förväntningar från förskrivarna

• “Att det ska bli lättare att motivera visst hjälpmedel eller att

bevisa att det inte har så stort värde för brukaren.”

• “Att bli så säker på det att det kan användas tillsammans med pat/personal/anhöriga”

• “Att det kan ge oss verklig handledning vid förskrivning.”

• “Att vi får "gnugga" frågeställningarna ofta tillsammans med kollegor vid olika tillfällen och att detta gör oss bättre på att få mer likvärdiga bedömningar. “

• “Tror det kommer vara till stor nytta när alla är inne i det.”

Beslutsstöd för prioritering på

individnivå vid hjälpmedelsförskrivning


• Införande Jönköpings län

• Historik om beslutsstödet

• Prioriteringar

• Nationella modellen för öppna prioriteringar

• Etiska plattformen

• Materialet

• Utbildningar

Beslut att införa

Beslutsstöd för prioritering vid

hjälpmedelsförskrivning

- oktober 2014


Länets kommuner och regionen

I samband med revideringen av

handboken

Införandet i Jönköpings län


Översyn

handbok Våren 2013

Ny handbok Okt 2014

Utbildning metodstödjare Febr – mars 2015

Utbildning på arbetsplatser April – okt 2015

Prioritering på individnvå April 2015 - ……..

”Resan”

Införandet i Jönköpings län

• Arbetsgrupp 2010

– HI, Stockholm, Kommunförbundet Skåne,

Västmanland, Uppsala, Prioriteringscentrum

• Skapa ett beslutsstöd med tydlig koppling till

riksdagens riktlinjer för prioriteringar

• Prövas praktiskt

Historik om beslutsstödet

Habilitering och

hjälpmedel Projekt 2011 - 2012


Utbildning metodstödjare


• (1-) 2 per arbetsplats

• Varje kommun

• Habiliteringen

• Logopedmottagningen

• Rehabmedicin

• Psykiatrin

• Hjälpmedelskonsulenterna

Utbildning på varje arbetsplats


• Skapa mer jämlika prioriteringar oberoende av

vilken förskrivare personen möter

• Ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall

ha med personen för att skapa delaktighet och

ge erforderlig information

• Ett stöd i förskrivarens arbete

Syftet i Jönköpings län

fr manualen


• Att prioriteringen är öppen

- d v s att den individ som så önskar ska få

kännedom om grunder och konsekvenser av

de prioriteringar som görs inom hälso- och

sjukvård

• Att prioriteringar vilar på

allmänt accepterad

värdegrund

- grundat på den etiska plattformen

En rimlig och rättfärdig prioritering:

Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97:60

En öppen prioritering kännetecknas av….

…..ett medvetet val där

– Grunderna/ principerna är kända

– Konsekvenserna är kända

– Tillgängliga för alla som önskar ta del av dem

Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum

”Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård – en

begreppsanalys”


Medvetet göra ett val mellan minst två,

relevanta alternativ……

…… så att en rangordning uppstår

Att prioritera innebär att …..


• Läkarens kompetens och intresse

• Den egna yrkesgruppens hälsosyn

• Egen kompetens och intresse

• Patientens/ företrädares upplevelse av behov

• Politiska viljeyttringar och styrsystem

• Organisation

• Lagar

• Kostnadseffektivitet

• Lokaler och utrustning

• Kultur och traditioner på arbetsplatsen

• Yrkesmässig prestige

Vad styr prioriteringar inom vården?

Rapport 2004:3


Beslutsstödet för prioritering på

individnivå

vid förskrivning av hjälpmedel

Riksdagens riktlinjer

Nationella modellen för

öppna prioriteringar

Etiska plattformen

”En systematisk metod för att

omsätta riksdagens riktlinjer

och dess etiska plattform i praktiken”

Nationella modellen för öppna prioriteringar

gruppnivå


Etiska plattformen +

Ett antal punkter som ska beaktas vid prioritering


Riksdagens riktlinjer = Regeringens propositon ”Prioriteringar i hälso och sjukvård” 1996/97:60




• Öppna prioriteringar – demokratisk förankring

• Etisk plattform

• Bedömningsrätt

• Livskvalitet = bota/ lindra

• Högt prioriterad – högre behovstäckning

• Mallar/ listor gäller på gruppnivå

• Bevakning av nedsatt autonomi

• Vårdåtgärder utan nytta – inga prioriteringsalternativ

• Egenvård – alltid prövas som prioriteringsalternativ


• ”Vårdåtgärder utan nytta bör ej användas”

• ”Livskvalitetsrealterade behov (t ex symptomlindring)

ska i princip väga lika tungt som

hälsorealterade behov (botande insatser)”




Etiska

plattformen

Etiska plattformen


Människovärdesprincipen (2§) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner

i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka

enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden.

Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av

vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den

sämsta livskvaliteten.

Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt,

mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. (28 §, 3a§)

Den etiska plattformen 1997:142

Etiska plattformen


Lars Sandman,

professor i hälso- och sjukvårdsetik

Föreståndare för Prioriteringscentrum

i Linköping

https://www.youtube.com/watch?v=TNaRm0S05f4


Etikfall

Samtal om etik och öppna prioriteringar.docx

Finns skillnader när det gäller

hjälpmedelsinsatser:

• Till familjen med barn och en alkoholiserad mamma men

välfungerande pappa,

jämfört med familjen med barn med en alkoholiserad pappa

men välfungerande mamma?




• Till företagsledaren som drabbas av sjukdom och är i behov av

hjälpmedel jämfört med hjälpen till den redan

förtidspensionerade som drabbas av samma sjukdom?




• Till ensamboende kvinna 22 år, jämfört med ensamboende

kvinna 75 år med samma typ av ohälsa?


Anpassning till Region Jönköpings län


• Beslut i styrgrupp

• Bearbetat manualen och bedömningsformuläret

• Tagit fram kortmanual

• Tagit ställning till när beslutsstödet ska användas

• Sett över gränser för kostnadseffektivitet

• Lagt till uppföljning och utvärdering

Anpassning till Region Jönköpings län


• Förenklat språk och hjälptexter i blanketten

• Förenklat och flyttat om i manualen

• Lagt upp litteraturreferenser på hemsidan

• Tabell svårighet

Hemsidan


Inom Region Jönköpings län ska

beslutsstödet användas:


• När det inom det ordinarie sortimentet finns olika alternativ till lösning som

skiljer sig åt i pris och man önskar förskriva den dyrare produkten framför

den billigare.

• Vid osäkerhet hos förskrivaren om tänkt/önskad åtgärd är relevant, t ex vid

förfrågan från brukare/patient; vid val mellan produkter eller vid val mellan

produkt och annan insats/åtgärd.

• Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad av 20 000 kr.

• Vid behov av, eller önskemål om, förskrivning av hjälpmedel som inte finns

upptagna i det ordinarie sortimentet.

• Vid önskemål om förskrivning av hjälpmedel för behov som det inte finns

stöd för i det gällande regelverket/handbok.

Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet

också användas för följande hjälpmedel under 2015

- 2016:


• Elektriska rullstolar

• Elektriska vårdarmanövrerade rullstolar

• Handdatorer

• Sinnesstimulerande täcken

• Tryckssårsförebyggande dynor och madrasser

• Konsumentprodukter

Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet

också användas för följande hjälpmedel under 2015

- 2016:




• Handdatorer


• Tryckssårsförebyggande dynor och madrasser

• Konsumentprodukter

2017




Beslutsstödets innehåll

– Beskrivning av problem som ska åtgärdas

– Aktuell åtgärd

– Mål med åtgärd

– Svårighetsgrad före åtgärd

– Patientnytta av åtgärd

– Kostnadseffektivitet

– Prioriteringsgrad 1 - 10

– Uppföljning

Exempel

Mycket

stor

Stor

Måttlig

Liten

Exempel på olika svårighetsgrader

Exempel

Mycket

stor

Stora ätsvårigheter – kan ej få i sig tillräcklig näring ÖVERLEVNAD

Stor

Måttlig

Liten Svårt att knyta skorna

Exempel på olika svårighetsgrader

Och om

alla ser ut

så här?


Metodstödjarna

2 st per kommun/mottagning/arbetsplats

Metodstödjarutbildning - 2 dagar på HMC

Utbilda sina kollegor och nyanställda

Storgruppsaktivitet halvdag 12 okt

2017-09-25


• INSPIRATION!

• Boosta beslutsstödet!

• Mari Broqvist kommer

• ALLA förskrivare

Ny metodstödjarutbildning

2017-09-25


Det behövs två metodstödjare

per kommun/område/arbetsplats.

November 2015

beslutsstöd - rjl.se · 9/22/2017 · beslutsstöd för prioritering vid...

Documents