Begreppet Klass

Klass som kategorisering eller identitet?

Objektiv klass avser den klassificering av människor som görs utifrån mått såsom utbildningsnivå, inkomst och bakgrund.

Subjektiv klass beror däremot utifrån en persons upplevda klasstillhörighet. Enligt denna uppdelning kan en person således objektivt sett tillhöra till exempel övre medelklass, men subjektivt anse sig tillhöra arbetarklass.

Olika sorters stratifikation – Juridisk ojämlikhet

SlavsamhälleApartheid

Ståndsamhälle

Kastsamhälle

Klassamhället – lika inför lagen, men olika makt och förutsättningar

Är förutsättningar olika?källa: tala om klass

Det är fem gånger så sannolikt att den med akademikerföräldrar studera vidare än den med arbetarföräldrar

Löneskillnaden mellan tjänstemän och arbetare har ökat från 34% (94) till 43% (03)

Förtidspension och långtidssjukskrivning är nästan 7ggr så vanligt bland kvinnliga arbetare än manliga högre tjänstemän

Arbete på obekväm arbetstid är 10ggr vanliga bland kvinnor inom LO- yrken än SACO

Klassikerna: Durkheim

• En specialisering behövs• Klass är ett hot mot det

jämlika och rättvisa samhället

Skillnader beror på- Ärvda sociala

förutsättningar- Ville avskaffa arvsrätten

Konsensusperspektiv enligt Parsons

• Det finns olika viktiga uppgifter i samhället

• Vissa uppgifter måste belönas mer

• Detta ger upphov till ojämlikhet

• Social stratifiering• Människor är överens

om rollfördelningen = konsensus

Konsensusperspektiv

Chef

Arbetslag Administration Arbetslag

Assientent

Marxism ett konfliktperspektiv

Arbetare Kapitalist

Max Weber

1. Ekonomisk klass2. Position3. Status

Klassposition är summan av dessa tre delar

Vardaglig indelning

Överklass

Medelklass

Arbetarklass

Goldthorpes klass Schema

Indelning enligt SCB

Arbetare Tjänstemän Företagare

Arbetarklass i Sverige

YRKESGRUPP Normalt utbildningskrav efter grundskola

Andel av befolkningen (2004)

Andel kvinnor

ANSTÄLLDA (OFTAST LO)

Arbetare (yrken normalt organiserade inom LO)a. Ej facklärda, varuproducerande b. Ej facklärda,

tjänsteproducerande

Mindre än två år Enkla industrijobb Kassabiträde

32%

52%

a. Facklärda, varuproducerandeb. Facklärda, tjänsteproducerande

Minst två årElektriker Frisör

16% 38%

Tjänstemän och företagare i Sverige

YRKESGRUPP Normalt utbildningskrav efter grundskola

Andel av befolkningen (2004)

Andel kvinnor

Tjänstemän (yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO)

a. Lägre tjänstemän Ib. Lägre tjänstemän II

Mindre än två årTvå men ej tre år- Kontorsjobb

13% 62%

Tjänstemän på mellannivå Tre men ej sex år 22% 56% Högre tjänsteman

Läkare, jurister, civiliekonomerMinst sex år 16% 43%

Ledande befattning Minst sex år

FÖRETAGARE 9% 28% Fria yrkesutövare med

akademikeryrkenMinst sex år + eget företag

Företagare exkl. lantbrukare Lantbrukare

En äldre indelning

Socialgrupp I: Högre tjänstemän och större företagare/lantbrukare

Socialgrupp II: Övriga tjänstemän och företagare/lantbrukare.

Socialgrupp III: Arbetare

Pierre Bourdieu

Kulturellt kapital

Ekonomiskt kapital

Symboliskt kapital

Socialt kapital

Studier om klass och kön

Beverly Skeggs: Att bli respaktabelEtt 80- tal brittiska arbetarklass kvinnor som följdes under 12år- De råbarkade - Den respaktabla

De råbarkade

De är oborstade. Du märker det direkt. Kvinnor är skitiga och billiga, alltid med en cigg hängande i mungipan. Männen är grova och rå typer.Citat: Skeggs

De respektabla

”Hela tiden måste du överväga varje sak. Är den för fnaskig? Kommer jag att se ut som en slampa i den? Vad ska folk tänka? …Citat: Skeggs

Dagens klassamhälle??Elitgrupper

Arbetare och tjänstemän

Arbetslösa, fattiga och sjuka

2/3-dels samhälle

Elit

2/3 I arbete

1/3 Utan arbete

Vad är välfärd?

• Materiellt mått = hög levnadsstandard

• Eller ett mått på livskvalitet? (lycka, harmoni och delaktighet)

Att mäta välfärd!Källa: HDI 2010, FN:s biståndsorgan UNDP.

Skillnad mellan HDI-ranking och BNI-ranking

HDI-ranking 2010Land BNI per capita-ranking år 2008 (köpkraftsjusterad) minus HDI-ranking år 20101 Norge 22 Australien 113 Nya Zeeland 304 USA 55 Irland 206 Liechtenstein -57 Nederländerna 48 Kanada 69 Sverige 8

10 Tyskland 911 Japan 1112 Sydkorea 1613 Schweiz -114 Frankrike 915 Israel 14

Vägen till ett välfärdssamhälle• God ekonomi (tillväxt)

1870-1970

• Politisk vilja att fördela tillgångarna: 1930-tal och framåt?

• Socialpolitiska reformer på 60-talet

• Socialtjänstlagen 1982

Olika modeller

• Den universella modellen• Den behovsprövade modellen• Grundtrygghets modellen• Den korporativa modellen

Den universella modellen

• Omfatta alla medborgare

• Generell välfärd som folkpension, barnbidrag och sjukförsäkring

• Ska även miljonärer få barnbidrag?

Den behovsprövade modellen

• Bara den som behöver hjälp ska få den

• Exempelvis social- och bostadsbidrag

• Kräver en kontrollapparat

Grundtrygghetsmodellen

• Alla garanteras en ersättning vid sjukdom och arbetslöshet

• Ersättningen är mycket låg

• För att få bidragstagaren att anstränga sig mer

Den korporativa modellen

• Välfärdssystemet garanteras och sköts genom samarbete mellan stat, arbetsgivare och anställde

• Vanligt i USA & Japan

Ideologiska skillnaderSocialliberaler och socialdemokrater förespråkar en generell socialpolitik

Konservativa och nyliberaler en selektiv socialpolitik

Socialt skyddsnät

Skyddsnät

Socialt skyddsnät• Barnomsorg• Äldre- och handikappvård• Individ och familjeomsorg

Ekonomiskt skyddsnät• Socialförsäkringar• Finansieras genom

arbetsgivaravgiften• Ska kompensera för förlorad

inkomst vid sjukdom, ålderdom och föräldraledighet

• Sköt av försäkringskassan

Framtida utmaningar

• Undvika ökade klyftor – 2/3 delssamhälle

• Åldersexplosionen

• Klarar vi kostnaderna