bedömnings- handboken/bedömningshandboken.pdf · behÖrighet 1 2 301 gymnasiepoäng – blandat...

för antagning till högskoleutbildning

2007/2008

Bedömnings-handboken

Produktion: Verket för högskoleservice, VHSOriginal: Birgitta Klingsäter

Tryck: AB Danagårds Grafiska, mars 2007

�

Bedömningshandboken 2007/2008 Vi överlämnar härmed en ny upplaga av bedömningshandbok för svensk förutbildning till landets hög-skolor och universitet inför läsåret 2007/2008. Bedömningshandboken är framtagen av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och utgör underlag för antagning till grund-utbildning vid högskolor och universitet. Arbetsgruppen utarbetar också en bedömningshandbok för utländska betyg.

Vi har under året fortsatt arbetet med att se över innehållet utifrån de krav som det gemensamma antag-ningssystem, NyA, ställer på oss.

Vi som utgör bedömningshandboksgruppen representerar högskolor, universitet och Verket för hög-skoleservice (VHS). Vi är: Anders Arnebert, Lunds universitetEwa Chatti-Plass, Stockholms universitetKatarina Forssner, Uppsala universitetLena Fries, Karlstads universitet, (ordförande)Ove Johansson, Högskolan Väst,Lisbeth Lidjan, Verket för Högskoleservice, VHSElisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitetKarin Sikström, Mälardalens högskolaElisabeth Svensk, Verket för högskoleservice, VHS Elisabet Bäckström, Verket för högskoleservice, VHS, adjungeradKerstin Alverholt, Verket för högskoleservice, VHS, adjungeradErica Finnerman, Verket för högskoleservice, VHS, adjungeradPetra Brundell, Verket för högskoleservice, VHS, adjungerad

Denna bedömningshandboksgrupp utgör tillsammans med motsvarigheten för utländska betyg bilaga till den överenskommelse som VHS har med de universitet och högskolor, som uppdrar åt VHS att göra antagning. Den är också norm för den lokala antagning till grundläggande högskoleutbildning, som äger rum vid respektive universitet och högskola. Kompletterande regler och eventuella avvikelser framgår av respektive antagningsmyndighets antagningsordning och för den genom VHS samordnade antagningen i VHS anmälningskatalog.

Mötesanteckningar och beslut från bedömningshandboksgruppen dokumenteras på VHS hemsida för högskolor, www.uh.vhs.se. Där finns också den e-postadress som högskolorna kan använda för synpunk-ter och frågor på bedömningshandböckerna. För bedömningshandboksgruppenLena Fries

�

INNEHÅLL

�

behörighet 4Grundläggande behörighet 4Slutbetyg från gymnasieskolans program 4Slutbeyg från komvux 4Samlat betygsdokument från komvux 5Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer,

mellanårsprogram, tvååriga specialkurser och komvux 5

Folkhögskola 5Utländsk förutbildning 525:4 5Särskild behörighet 6

andrabehörighetsgrunder 7Undantag 7Motsvarandebedömning 7Ersättningskrav 7Reell kompetens 7Tillämpningar 8

Slutbetyg från gymnasieskolan 8Avgångsbetyg från gymnasieskolan 8Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) 9

tabellförbehörighetsbedömning11

tabellövernt-basår/collegeår 45

tabellöverutländskaspråkkurser 51

meritvärderingavbetyg 55Kompletteringsbetyg som kan påverka

meritvärdet av betyg 55Slutbetyg från gymnasieskolans program

och komvux – bokstavsbetyg 56Avgångsbetyg från gymnasieskolan och

komvux med sifferbetyg eller blandbetyg 56Mellanårsbetyg 57Samlat betygsdokument från komvux 59Utländsk förutbildning 59Tabell över jämförelsetal för betygspoäng 61

tabellförutbyteskomplettering 6�Utbyteskomplettering av

gamla och nya kurser 62Utbyteskomplettering av ämnesbetyg 74Utbyteskompletteringar av etappbetyg 78Förteckning över B/C-språk för utbyte 80

jämförelse–högskolemeriter 85

exempelpåmeritvärderingavbetyg 86Slutbetyg 86Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer 88Mellanårsprogram 91

Urval 9�Fördelning av platser 92Behöriga sökande med lika meriter 92Betygsurval 92Provurval 92Av högskolan beslutade urvalsgrunder 92Övriga behöriga sökande 93Särskilda prov för urval 93Reservantagning 93Efteranmälan 93

skolformer 94Fackskola 94Folkhögskoleutbildning 94

Grundläggande behörighet 94Allmän behöriget 94Meritvärdering 95

Friskolor 95Waldorfskolor 95

Gymnasieskolans linjer 96Mindre studiekurs 97Utökad studiekurs 97Treåriga yrkesinriktade linjer 97Frivilliga val 97

Gymnasieskolans nationella program 97Slutbetyg – gymnasieskola 2000 97Slutbetyg – gymnasieskola 1994/95-1999/00 97Reducerat program 98Utökat program 98Avgångsbetyg (mellanårsprogram) 98Specialutformat program 98Individuellt program 98Internationell Baccalaureat-IB 98

Kommunal vuxenutbildning 98Slutbetyg i komvux – enbart nya kurser 99Slutbetyg i komvux – blandat gamla och nya kurser 99Slutbetyg i komvux utfärdat t o m 30 juni 2002 99Avgångsbetyg från komvux 99

Korrespondensstudier 99Lärlingsutbildning 99Normalskolekompetens 99Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan 99Specialkurser 100

�

Innehåll

1

2

3

4

INNEHÅLL

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10�

Studentexamen 100Studieförbund 100Svensk gymnasieutbildning på annat språk 100

Engelskspråkig 100Finskspråkig 100Tyskspråkig 101Franskspråkig 101

Utländsk förutbildning 101Test i svenska för sökande med utländsk förutbildning 101

Övrigt 101Ämneskoder, förteckning 102Waldorfskolans kurskoder, förteckning 103

tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet 105Nationella program utfärdade fr o m vt 2003 105Specialutformade program utfärdade

fr o m vt 2003 105Nationella program utfärdade

t o m vt 2002 och Mellanårsprogram utfärdade vt95-vt96 106

Tre- och fyraåriga teoretiska linjer 107Tvååriga linjer 107Treåriga yrkesinriktade linjer 108Kommunal vuxenutbildning 108Folkhögskolor 109Studentexamen 109Fackskolan 109Normalskolekompetens (flickskola) 109Specialgymnasium 110Övriga utbildningar 111Specialkurser 113

utländsk förutbildnings förteckning 116Utländska förutbildningar fr o m ht 2006 116Utländska förutbildningar t o m vt 2004 120

bilaga 12�Studentexamen 123Normalskolekompetens 124Folkhögskoleintyg 125Slutbetyg från Waldorfskola 133

allmänt 1�5Anmälan 135

I tid 135För sent 135Sökalternativ 135

Komplettering 135Dokumentation 135

Nationell betygsdatabas 136Betyg 136Arbetslivserfarenhet 136

Kontrollbesked 136Antagningsbesked ht06 136

Svarskrav 136Strykningar 136Urval 2 137

Anstånd 137Totalförsvarstjänstgöring 137Särskilda stödåtgärder 137Viktiga datum 137

arbetslivserfarenhet 1�8Halvtid 138Timanställning/oregelbunden tjänstgöring 138Tjänstledighet, sjukdom mm 138Tjänstgöringsintyg 138Anställningsbevis 138Pågående anställning 138Särskilda regler för vissa typer av arbete 138

högskoleprovet 141Högskoleprov utomlands 141Anpassade högskoleprov 141Provet som urvalsinstrument 141Giltiga prov inför respektive

antagningstillfälle 141

överklagande 14�Rutin för hantering av

överklaganden i NyA 143

bilagor 144 Utdrag ur högskoleförordningen 144Högskoleverkets författningssamling 148Standardbehörigheter 151Standardbehörighet: yrkesexamina 155

rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan 156

rekommendationer för implementering av antagningssystemet nya 16�

bakgrund till rekommendationerna 167

sökordregister 169

�

10

5

6

7

8

9

44

BEHÖRIGHET

Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel genom betygsdokument. Betygsdokumenten avgör hur anmälan meritvärderas och i vilken grupp sökande konkurrerar vid urval.

Under avsnittet Skolformer framgår vilka doku-ment sökande erhåller från respektive skolform.

Grundläggande behörighetKraven för grundläggande behörighet kan uppfyl-las enligt följande och avgör också i vilken grupp den sökande konkurrerar vid urval.

• Slutbetyg från ett nationellt eller specialutfor-mat program i gymnasieskolan eller komvux med lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepo-äng som krävs för ett fullständigt program.

• Samlat betygsdokument från komvux (för sökande som saknar slutbetyg från komvux) som omfattar lägst betyget Godkänd i kurser som motsvarar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg.

• Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95, vt 96 (s.k. mellanårsprogram), gymna-sieskolans linjer, motsvarande äldre utbild-ningar, gymnasieskolans tvååriga specialkur-ser* och komvux. Se vidare förteckning över förutbildningar.

*Dentvåårigaspecialkursenskaihuvudsakvaraupp-byggdsomentvååriglinje.

• Utländsk gymnasieutbildning• Folkhögskola med intyg om allmän/ grundläg-

gande behörighet till högskoleutbildning.• 25:4

Slutbetyg från gymnasieskolans programSökande ska för att uppfylla kraven för grundläg-gande behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt slutbetyg. Ett fullständigt slutbe-tyg kan omfatta olika antal gymnasiepoäng (gyp) beroende på vilket program och enligt vilken tim-plan sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som Godkända. Högst 10 procent av gym-nasiepoängen får avse kurser med betyget IG och/

eller den poäng som ett program kan ha reduce-rats med.

Sökande med delat betyg i svenska B erhåller ing-en gymnasiepoäng i kursen om ett av delbetygen är IG.

Slutbetyg utfärdat 1997 *Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska-programmet2 180 gyp – 90 procent minst 1962 gypÖvriga program 2 400 gyp – 90 procent minst 2160 gyp

Slutbetyg utfärdat 1998–2002 *Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska-programmet2 150 gyp – 90 procent minst 1935 gypÖvriga program2 370 gyp – 90 procent minst 2133 gyp

* För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå,ingetkravpågodkäntbetyg.

Slutbetyg utfärdat 2003Samtliga program med enbart nya kursbetyg2 500 gyp – 90 procent minst 2 250 gyp

Samtliga program med blandat gamla kursbetyg (konverterade) och nya kursbetyg2 451 gyp – 90 procent minst 2 205 gyp

Slutbetyg från komvuxFör att uppfylla kraven för grundläggande behö-righet krävs att sökande har lägst betyget Godkänd i kurser om minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Som Godkänd räknas i förekom-mande fall ej betygsatta gymnasiepoäng.

Kraven för slutbetyg och definition av gamla och Nya kurser framgår i avsnittet Skolformer, komvux.

2350 gymnasiepoäng – enbart nya kurserFör grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst 2 115 gymnasiepoäng (90 pro-cent av 2 350) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser.

4

BEHÖRIGHET

��

BEHÖRIGHET

12 301 gymnasiepoäng – blandat gamla och nya kurser

För grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst 2 071 gymnasiepoäng (90 pro-cent av 2 301) varav minst 400 ska avse betyg i kärnämneskurser.

1 970 gymnasiepoäng – gamla kurser, nya kurser kan ingåFör grundläggande behörighet krävs lägst betyg Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng (90 pro-cent av 1 970) varav minst 373 ska avse betyg i kärnämneskurser.

Samlat betygsdokument från komvux Endast kurser från komvux, gamla och nya kur-ser, tillgodoräknas för grundläggande behörig-het. Möjligheten att styrka den grundläggande behörigheten genom samlat betygsdokument gäl-ler sökande som saknar slutbetyg från komvux. Endast betyg i kurser, inklusive lokala kurser som kan ingå i ett slutbetyg från komvux medräknas.

Betyg i kärnämneskurserSökande som styrker sin grundläggande behörig-het genom samlat betygsdokument ska ha lägst betyget Godkänd i kärnämneskurser i samma omfattning som sökande med motsvarande slut-betyg se tabell över förutbildningar för grundläg-gande behörighet.

Betyg i enbart nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst bety-get Godkänd i minst 2 115 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar 2 350 gym-nasiepoäng.

Betyg i blandat gamla och nya kurser För grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst 2 071 gymnasiepoäng, 90 % av ett slutbetyg som omfattar 2 301 gymnasiepoäng. I det samlade betygsdokumentet finns inga kurser som har konverterade gymnasiepoäng. Gamla kur-ser ges i samband med antagning nytt värde enligt SKOLFS 2001:19.

Betyg i blandat gamla och nya kurser där betyg utfärdats senast 30 juni 2002Sökande med betyg i gamla och nya kurser där betyg i ny kurs utfärdats senast 30 juni 2002 uppfyller kraven för grundläggande behörighet

om sökande har lägst betyget Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av 1970. Någon omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng görs inte.

Betyg i enbart gamla kurserFör grundläggande behörighet krävs lägst betyget Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar minst 1 970.

Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram, tvååriga specialkurser och komvuxSökande ska för att uppnå grundläggande behö-righet ha ett fullständigt avgångsbetyg. Dessutom krävs betyg i svenska motsvarande avslutad kurs om minst 2 åk (med delat betyg) utan betygskrav alt. kurs B (med lägst betyget Godkänd) och eng-elska motsvarande 2 åk utan betygskrav alt kurs A (med lägst betyget Godkänd).

FolkhögskolaSe avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning

Utländsk förutbildningSe avsnitt Skolformer, Utländsk förutbildning

25:4Sökande som

– fyller 25 år senast under det kalenderår som utbildningen börjar

– har varit yrkesverksam i minst fyra år på halv-tid före det kalenderhalvår då utbildningen börjar

– har kunskaper i engelska som motsvarar kurs A med lägst betyget Godkänd alt. 2 åk/etapp 2

– har kunskaper i svenska som motsvarar kurs B med lägst betyget Godkänd alt. 2 åk/etapp 2 (med delat betyg).

För sökande som har sifferbetyg i svenska och/eller engelska finns inget krav på visst betyg.

�

66

BEHÖRIGHET

Särskild behörighetStandardbehörighetKraven för särskild behörighet har av Högskoleverket fastställts i ett antal s.k. standard-behörigheter. Högskoleverket har också beslutat om vilken standardbehörighet som ska gälla till de utbildningar som leder till yrkesexamen. Till övriga utbildningar och kurser beslutar respek-tive universitet och högskola vilken standardbe-hörighet som ska gälla. Högskolorna kan också medge dispens från särskild behörighet. Se bilaga Högskoleverkets föreskrifter.

Kurs för särskild behörighet anges alltid som lägsta kurs med lägst betyg G/3. Högre kurs i ämnet godtas också för särskild behörighet.

Arbetslivserfarenhet för särskild behörighetTill vissa utbildningar kan krav på arbetslivs-erfarenhet för särskild behörighet finnas. Oftast krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänst-göring som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan skilja mellan högskolorna. Se aktu-ell information till respektive antagningsomgång. Arbetslivserfarenheten får även ingå i de fem år som ger tilläggspoäng i provurvalet (HA).

Basår samt övriga högskoleförbere-dande utbildningarFör den som saknar behörighet anordnas basår vid vissa universitet och högskolor.

Godkända kurser ger som regel kunskaper mot-svarande särskild behörighet under förutsättning att det av utbildningsbeviset klart framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa mot-svarar uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gym-nasieskolan. Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår.

För de basårsstuderande som erhåller betyg från komvux tillämpas de vanliga reglerna för behörig-hetskomplettering.

BehörighetsprovTill vissa utbildningar krävs godkänt provresultat för att uppfylla de särskilda behörighetskraven.

Godkänt provresultat kan också vara ett ersätt-ningskrav till en kurs som krävs för särskild behö-righet.

Information om vilka utbildningar där godkänt behörighetsprov förekommer finns i VHS anmäl-ningskatalog samt i respektive universitets och hög-skolas anmälningskatalog.

BehörighetsbeskedUtanför den samordnade antagning besvarar VHS förfrågning avseende behörighet, meritvärdering och urval.

Bedömning av utländska meriterVHS utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga utlåtanden av utländska meriter. Behörigheten uttrycks som kurser i gymnasieskolan/komvux. Det påpekas i samtliga behörighetsbesked att bedömningen är gjord utifrån nu gällande regler. Beskedet innehåller personnummer/födelsedatum för kontroll vid eventuell senare anmälan. Samtliga sökande med utländsk förutbildning som fått en sådan bedömning uppmanas att bifoga kopia på denna till anmälan.

BehörighetsbevisBehörighetsbevis för grundläggande/allmän behörighet till högskolestudier för personer som ska studera utomlands utfärdas av VHS.

6

7

ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER

1

Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande kunskaper. Sökande som formellt inte uppfyller kraven för behörighet kan bedömas ha reell kompetens.

Undantag: Sökande som inte uppfyller behörig-hetskraven kan medges undantag (dispens) om det föreligger särskilda skäl.

Undantag i samband med VHS samordnade antagning handläggs av VHS enligt överenskom-melse med varje högskola.

Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbild-ning.

Befrielse från visst behörighetskrav medges endast i undantagsfall och kan avse grundläg-gande eller särskild behörighet.

Sökande med avgångsbetyg som tidigare gav all-män behörighet och som inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet som 25:4 beviljas undantag från ålderskravet och/eller kravet på fyra års arbetslivserfarenhet. Kraven i svenska och engelska samt särskild behörighet måste styrkas. Dessa sökande konkurrerar inte i betyg-survalet utan måste göra högskoleprovet för att delta i urval.

Undantag från särskild behörighet beslutas av res-pektive högskola och kan avse följande:

Undantag som avser en sökande och ett visst sökalternativ.

Undantag som respektive högskola beslutat medge från särskilt behörighetskrav som ingår i standardbehörighet till viss utbildning framgår av anmälningskatalogen.

Motsvarandebedömning: Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom motsva-rande kunskaper.

Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 1996:1) fastställt vilka ämnen med årskurs från linje, etapp samt program med vissa kurser som mot-svarar de kurser som kan krävas för särskild behörighet.

Sökande kan också på annat sätt ha motsvaran-de kunskaper. I tabellen för behörighetsbedömning framgår vad som bedöms motsvara viss kurs som kan krävas för särskild behörighet.

Sökande kan också genom annan utbildning eller verksamhet än de som finns förtecknade anses ha motsvarande kunskaper.

Ersättningskrav: Till vissa utbildningar kan andra krav än vad som generellt anses ge motsva-rande kunskaper ge behörighet, s.k. ersättnings-krav. Sist under respektive kurs i tabellen för behörighetsbedömning dokumenteras eventuella ersättningskrav.

Reell kompetens: Universitet och högskolor prö-var om sökande, som formellt inte uppfyller kraven för behörighet, har förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbildning. Se SUHF:s rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan, bilaga sid 156.

7


�


Tillämpningar

Slutbetyg från gymnasieskolanHuvudregelSökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen för behörighet medges endast dispens i undantags-fall.

MotsvarandebedömningMotsvarandebedömning görs om sökande – har kompletterat nationella kurser (ej loka-

la kurser) med lägst betyg Godkänd i sådan omfattning att den sammanlagda gymnasiepo-ängen uppgår till 90 procent av ett fullständigt program

samt – har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser

som motsvarar vad som krävs av sökande med fullständigt slutbetyg.

Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst betyget Godkänd för grundläggande behörighet är för:

Slutbetyg fullständigt program2180 gyp 462 gyp kärnämnen2400 gyp 440 gyp kärnämnen

2150 gyp 465 gyp kärnämnen2370 gyp 443 gyp kärnämnen

2500 gyp 500 gyp kärnämnen2451 gyp 500 gyp kärnämnen

För sökande med slutbetyg med gamla kurser som kompletterat med betyg i nya kurser räknas gymnasiepoängen för den nya kursen.

UndantagVid komplettering av gamla kurser med betyg IG räknas normalt den nya kursens gymnasiepoäng vid beräkning av 90-procentsgränsen. Undantag medges om den nya kursen omfattar färre gym-nasiepoäng och det är anledningen till att sökande inte uppnår 90 procentsgränsen. Om betyg i en gammal kurs är lägst G räknas inte en högre gym-nasiepoäng i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen.

Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2180 gp) uppfyller formellt inte kraven för grundläg-gande behörighet om betyg i fysik (220 gp) är IG. Undantag medges dock om fysikbetyget är enda anledningen till att den sökande inte uppnår 90%-gränsen.

Slutbetyg utfärdade 1998-2002 utan special-arbete är felaktigt utfärdade och uppfyller for-mellt inte kraven för grundläggande behörighet. Undantag medges om slutbetyget är utfärdat före år 2002.

Avgångsbetyg från gymnasieskolan

Mindre studiekurs I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden.

HuvudregelSökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet.

KompletteringSökande uppfyller kraven för grundläggande behö-righet efter komplettering och hade enligt tidiga-re regler rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg. I de fall sökande inte har erhållit ett nytt avgångsbetyg ska rektor intyga att kompletteringen motsvarar det som krävs för avgångsbetyg med fullständig stu-diekurs.

MotsvarandebedömningMotsvarandebedömning för grundläggande behö-righet ges som regel sökande där komplettering saknas, bortsett från om betyg i svenska och/eller engelska saknas. Vid prövningen beaktas den min-dre studiekursens omfattning och sökandes övriga meriter.

MeritvärderingOm sökande har betyg i det ämnet mindre studie-kurs beviljats i medräknas detta i betygspoängen.

Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet för samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår ämnet inte i beräkningen av betygspoängen.

X-markeringI avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnas, x-markeras, om elev p.g.a. långvarig frånvaro, försummelse eller annan särskild omständighet inte nått de kunskaper/färdigheter som krävs för betyg.

I avgångsbetyget dokumenteras x-markering med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden.

HuvudregelSökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyl-ler inte kraven för grundläggande behörighet och har formellt inte rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg efter komplettering.

�

�


1MotsvarandebedömningSökande som kompletterat med betyg i det ämne/kurs som x-markerats bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet genom motsvarande bedömning.

Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet under för-utsättning att x-markeringen inte avser svenska och/eller engelska. Vid motsvarande bedömningen beaktas omfattningen av x-markeringen och sökan-des övriga meriter.

MeritvärderingVid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som x-markerats som 0.

Avgångsbetyg från gymnasieskolans program vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram)

Mindre studiekursI avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden.

HuvudregelSökande som beviljats mindre studiekurs uppfyl-ler formellt inte kraven för grundläggande behö-righet.

KompletteringSökande uppfyller kraven för behörighet efter kom-plettering.

UndantagI de fall den mindre studiekursen avser kurser som motsvarar högst 10 % av programmet och den sökande i övrigt uppfyller kraven för grundläg-gande behörighet medges undantag.Sökande som p.g.a. medicinska skäl inte kunnat delta i idrott fick ett ofullständigt avgångsbetyg, eftersom möjligheten till befrielse i ämnet Idrott och hälsa inte fanns. Det går inte att utläsa av bety-get om det är ofullständigt p.g.a. medicinska eller andra skäl, t.ex. skolk. Om elev genom läkarin-tyg eller intyg från rektor kan styrka att kursen i Idrott och hälsa är ofullständig p.g.a. medicinska skäl, medges undantag för grundläggande/allmän behörighet.

Ej fullgjord kursProgrammet är fullständigt. Eleven har inte full-gjort samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumente-ras med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden. Vid kurs/er som inte fullgjorts inom ämnet ska det i klartext framgå att kursen inte är fullgjord.

Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser inom det fullständiga programmet men har kom-penserat de gymnasiepoäng som saknas med annan kurs. I dessa fall är slutsiffran 0 i studievägsko-den och 2 i det ämne där den ej fullgjorda kursen ingår.

UndantagUndantag medges sökande som kompletterat med betyg i den kurs som ej fullgjorts.

Sökande som inte kompletterat medges som regel undantag. I undantagprövningen beaktas den ej fullgjorda kursens omfattning och sökan-des övriga betyg och meriter.

�

TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING

11

1Tabell för behörigheTsbedömning

motsvarandebedömning och ersättningskrav

I denna tabell förtecknas de ämnen som kan krävas för grundläggande eller särskild behörighet uttryckt i kurser där kurskod och kursens omfattning i gymnasiepoäng framgår. Lägst betyget G/3.

Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett betyg från gymnasie-skolans linjer (motsv) ska ge behörighet krävs att den sökande läst angiven årskurs och linje och har lägst betyget G/3. I tabell över förutbildningar finns de koder som används för respektive linje.

Betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst betyget 3.

BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING 12

BILD OCH FORM 12

BIOLOGI 13

ENGELSKA 16

FORMGIVNING – TEXTIL 19

FRANSKA 22

FYSIK 23

HISTORIA 25

IDROTT OCH HÄLSA 26

KEMI 27

MATEMATIK 28

MODERNA SPRÅK 32

MUSIK 33

NATURKUNSKAP 33

PSYKOLOGI 37

RELIGIONSKUNSKAP 37

SAMHÄLLSKUNSKAP 38

SPANSKA 39

SVENSKA 40

TYSKA 43


12

bild/KOnsTnÄrlig UTbildningslutbetyg från estetiskt program, gren konst och formgivning eller medieprogrammet

Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221)

Ersättningskrav för Lärarprogrammet, ingång estetisk kommunikation, inriktning bild vid Umeå universitet:

Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria.

ellerGodkända arbetsprover

Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller design) vid Lärarhögskolan i Stockholm:

Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om minst ett år motsvarande heltidsstudier eller ca 1000 timmar med inriktning mot bild.

ochDatakunskap – grundläggande färdigheter i ordbehandling, kurs A eller motsvarande.

ochFoto – grundläggande färdigheter i fotografering inklusive mörkrumsteknik (sv/v framkallning och kopiering), minst grundkurs om 30 timmar eller motsvarande.

Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk inriktning (bild)vid Lärarhögskolan i Stockholm:

Godkända arbetsprover

bild OCh fOrm kurs b, bl201/40

Samma utbildningar som bild/konstnärlig utbildning

Ämnet bild/teckning från Åk 2 på 2-årig social linje (213) 2-årig konsumtionslinje, konsument-ekonomisk eller textil gren (208)

Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering (201-222, 274)


13

1Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien)

Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208)

Beklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje (202)

Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215)

Åk 2 från fackskolan (227-229) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid Gotlands läns folkhögskola

Komvuxkurs i bild/teckning

Formgivning, kursen I-II, på textil gren, åk 1 och 2 på komvux

Teckning från normalskolekompetens (512, 540)

Fackteckning som ingår i specialkurs

Sammanhållen textilutbildning 2 terminer

Bild från specialkurs i textilkunskap, sömnad

Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning

Färg och form eller teckning eller formgivning på textil linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola

Konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid Göteborgs univ Teckningslärarutbildning (536)

biOlOgikurs b, bi1202/50, bi201/60

Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna:Ekologi (BI1204/50), Växt- och djurliv (BI1208/50), Kretslopp (BI1205/50), Mikrobiologi och ge-netik (BI1206/50)

Naturbruksprogrammet med kurserna:Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30)

Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:

Etapp 2 (3010002) från komvux

2 åk från Naturvetenskaplig linje (750)

Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) – ej 1 åk

forts bild och form


14

Åk 3 från folkskollärarexamen (840) studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) studentexamen på: allmän linje, social eller språklig gren (811, 812) latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig gren samt enligt 1933 års stadga

(823, 824, 825, 890) reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller social gren samt enligt 1933 års stadga

(836, 837, 838, 839, 891)

Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (S3 79:4)

Naturvetenskaplig kurs, N22

Teoretisk kompletteringskurs (NT)

Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523)

På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på ”vanlig” N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen.

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Gymnastiklärarutbildning (535) Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på na-

turvetenskaplig linje i gymnasieskolan. Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Sommarkurs vid högskolan i Borås. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över hög-

skoleförberedande utbildningar.

Ersättningskrav till utbildningar inom vårdsektorn:

Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och Omsorgsarbete (OMV1215/200)

Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90) och Omvårdnad B (OKU205/180)

Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri. Godkänd kompetens krävs i relevanta moduler

Gren för omvårdnad på komvux

Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs

Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldrings-vård eller gren för psykiatrisk vård

Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och social servicelinje, praktisk variant

Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (femhundra-försöket Ängelholm)

forts biologi


15

1 Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:

Arbetsterapeut (501, 503) Gymnastiklärarutbildning (535) Laboratorieassistent (509, 511) Oftamologassistent (261)

Radioterapiassistent (264) Röntgenassistent (266) Sjukgymnast (513, 514) Sjuksköterska (515, 516) Skötareutbildning, 20-24 månader Social servicelinje, 100 p (526) Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare (524, 526)

(motsvarande högskoleutbildningar ger också behörighet)

Avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och sjukvård för militärsjukvårdare

Ersättningskrav för agronomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:

Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)

Jordbruk – grundutbildning 40 v, specialkurs (286)

2-årig förberedande och grundläggande praktisk-teoretisk yrkeskurs vid lantbruksskola (Berga m fl)

Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)

Ersättningskrav för hortonomutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:

Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinjev207)

Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)

Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)

Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)

Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning: följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:

Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)

Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)

Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)

forts biologi


16

Ersättningskrav för landskapsingenjör

Istället för Bi B godtas Biologi kurs A med kurskod Bi1201

Genomgången 3-årig naturbrukslinje inriktning trädgård

Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor (EJ FLORIST)

Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje

Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje

KY-utbildning vid DaCapo – hantverksskolan i Mariestad – Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng

kurs a, bi1201/50, bi200/50

Samma utbildningar som kurs B

Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:

1 åk på Teknisk linje (755)

Ersättningskrav för trädgårdsingenjör

Naturkunskap B

Naturbrukslinjen

Naturbruksprogrammet

Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov

KY-utbildning vid DaCapo – hantverksskolan i Mariestad – Trädgårdens hantverk och design, 100 poäng

Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor

engelsKakurs b, en1202/100, en201/40kurs c (gy2000) en1203/100

engelska för döva kurs b, endv1202kurs c endv1203

Modersmålkurs A (EN1402/100) och B (EN1403/100)

Hemspråk kurs A (ENH401/60) och B (ENH402/100)

Ämneskod 60300 linje/åk se nedan

Etapp 3 (6030003) på komvux

forts biologi


17

1Åk 3 på 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720) 3-årig ekonomisk linje (730) 3-årig naturvetenskaplig linje (750)

Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712)

Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711) (för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare)

Åk 3 som hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien)

Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837,838, 839, 890, 891) 3-årigt tekniskt gymnasium (850)

Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6)

Engelska från engelskspråkig gymnasieutbildning studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893)

Högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i engelskt affärsspråk (inget betygskrav)

Genomgången behörighetsutbildning i engelska för lågstadielärare (inget betygskrav)

Teoretisk kompletteringskurs (HSE)

Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)

University of Cambridge/Oxford: Certificate in Advanced English Certificate of Proficiency Diploma of English Studies General Cert of Education Ord Level in English (GCE O-level) General Certificate of Secondary Education (GCSE) International Certificate of Secondary Education (IGCSE) Oxford Delegacy Higher Examination

International English Language Testing System (IELTS) med totalt resultat 6.0 och inget moment under 5.0

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med totalt resultat på 79

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat med totalt resultat 550 samt betygs-krav 4 på delprov Written

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), datorbaserad med totalt resultat 213

Folkuniversitetet (tidigare KV): English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97: Higher (pass)

Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 90 p

forts engelska


18

Studier vid High School: varierar från 1-4 år beroende på förkunskaper

Ersättningskrav:

2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med fullständig studiekurs, gäller dock inte till utbildningar med inriktning mot engelska.

kurs a, en1201/100, en200/110engelska för döva kurs a, endv1201/100


Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan


2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

Hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)

2 åk på 2-årig linje (201-222, 274)

3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)

Åk 2 från fackskolan (227-229) studentexamen vid Försvarets läroverk (894) folkskollärarexamen (840) 2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843) 2-årig specialkurs studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891, 850)

Engelska från: sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540) sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb 3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (motsvarar 2 åk på social linje)

Engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkarsekreterare 20 v vid AMU. OBS! Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet

Engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott)

University of Cambridge/Oxford: First Certificate in English, Grade A eller B

International English Language Testing System (IELTS) med totalt resultat 5,5 och inget delmoment under 4,5

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med totalt resultat på 61

forts engelska


19

1Test of English as a Foreign Language (TOEFL) pappersbaserat med totalt resultat 500 samt betygs-krav 4 på delprov Written

Test of English as a Foreign Language (TOEFL) datorbaserat med totalt resultat 173


Studier vid High School: minst 1 år

grundläggande behörighet

Samma utbildningar som kurs A

Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833, 834) finskspråkig gymnasieutbildning franskspråkig gymnasieutbildning tyskspråkig gymnasieutbilfning Waldorfskola omfattande endast omdöme (527)

Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast 980630

Folkuniversitetet (tidigare KV): Engelska för utländska studenter (E 2), samtliga delmoment uppfyllda i Lund: Engelska 3 B English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97 Lower (pass)

Lower Certificate in English

International English Language Testing System (IELTS) med totalt resultat 5.0 och inget delmoment under 4.5


fOrmgiVning – TeXTil kurs formgivning – textil, mode, fgtX200/120ochkurs formgivning – textil, vävning, fgtv200/120

Slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-praktisk linje (204, 210, 213, 221)

Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208)

Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208)

Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208)

näst sista årskursen för normalskolekompetens

Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår

Blekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår

Sammanhållen textilutbildning, 2 terminer

Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola

forts engelska


20

Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola

2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk slöjd (221)

och

Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu 10 v och

Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu 10 v

Textilkunskap, sömnad 1 termin

och

Textilkunskap, vävning 1 termin – på specialkurs i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning på komvux

Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, 936-1092 timmar bestående av: sömnad, textila material 80-90 timmar konstruktion och förändring av kläder 90-105 timmar sömnad, provning av kläder 90-105 timmar och vävning, textila material 160-190 timmar vävning, inredning1 70-200 timmar vävning, arbetsteknik 90-100 timmar

Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad, 2x100 tim

Gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v

Mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v

Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode:

Högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår

2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren

Hantverksprogrammet med textilteknik

Industriprogrammet, gren textil och konfektion

Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår

Konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår

Konfektionsteknik, kurs om 1 läsår

Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208)

Textilkunskap, sömnad, på komvux, 430-502 timmar bestående av: sömnad med materialkunskap 96-112 timmar sömnad med mönsterkännedom 125-145 timmar sömnad med mode och klädkunskap 125-145 timmar

Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux, 1 termin, 304-488 timmar bestående av sömnad med textilkunskap I 70-80 timmar sömnad med textilkunskap II 70-80 timmar sömnad, barnkläder 70-80 timmar sömnad, vuxenkläder 70-80 timmar sömnad, hemtextilier 40 timmar

forts formgivning – teXtil


21

1 Verkstadsskola, påbyggnadskurs om 1 läsår, för damskräddare eller herrskräddare eller klänningssömmerskor

Textilkunskap, sömnad, kurserna i I-IV från textil gren, åk 1 och 2 på komvux

Specialkurs i textilkunskap, sömnad, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux

Ersättningskrav för lärarprogrammet med ingång textilslöjd vid Umeå universitet:

Estetiskt program med inriktning mot bild och form eller textilslöjd eller Godkänt behörighetsprov

Ersättningskrav för Lärarprogrammet grundskolans senare år, slöjd, vid Göteborgs universitet:

Godkänt färdighetsprov

Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, vävning:

Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår (om särskilt intyg om vävning finns)

Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 Textilkunskap,vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208) Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208) Nyckelviksskolan (textil linje), 2 terminer

2-årig konsumtionslinje med textil inriktning Textilkunskap, vävning, kurserna I-V från textil gren, åk 1-2 på komvux Specialkurs i textilkunskap, vävning, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux Textilkunskap, vävning, på komvux 456-532 tim som består av vävning med materialkunskap 170-200 timmar textilkunskap, vävning 190-200 timmar

Yrkeskurs i vävning med fackteckning, 1 termin, 509-568 tim bestående av: handvävning, grundkurs 160-200 timmar och kurs i dekorativ vävning/kurs i linnevävning 120 timmar

1-årig kurs i vävning för personal till institutioner och företag

Kurs i vävning med växtfärgning och spånad, 13 vsamt en av följande kurser handvävning, grundkurs 160-200 timmar handvävning, påbyggnadskurs 160-200 timmar vävning med materialkunskap 195-200 timmar

Grundkurs i textil formgivning, Capellagården, 1 läsår

Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 (textil), Nyckelviksskolan, 1 läsår

Textilkunskap, vävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav)

Handvävning , högre kurs (påbyggn utb), 1 år (Borås) (har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav)

Linnehantering och linnevävning, påbyggn utb, 1 år (Järvsö)



22

Kurs i textilkunskap, vävning, 18 eller 22 veckor vid Sätergläntan-Hemslöjdens gård

Wiks folkhögskola, vävkurs 10 veckor

Kurs i textilkunskap, vävning, 1 termin (Handarbetets vänner i Stockholm)

Gotlands läns folkhögskola, vävlinje, 32 v

Östra Grevie folkhögskola, vävlinje 2 x 17 v, om konstsömnad som tillval

Önnestads folhögskola, vävkurs, 34 v

Väddö folkhögskola, vävkurs, 34 v

Grebbestads folkhögskola, vävinr allmän kurs, 2 x 34 v

Hållands folkhögskola, textilkurs, 2 år

fransKa b-språk kurs b, fr200/190, fr208/130

Steg 4 FR1304/100Steg 5 FR1305/100Steg 6 FR1306/100Steg 7 FR1307/100

Modersmålkurs A (FR1402/100) och B (FR1403/100)

Hemspråk kurs A (FRH401/60) och (FRH402/100)

Ämneskod 6130B linje/åk se nedan


B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)


Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho Braheskolan i Helsingborg

Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk



23

1steg 3, fr1303/100 c-språk kurs b fr206/130 b-språk kurs a fr207/60

Samma utbildningar som B-språk kurs B

Ämneskod 6130C/6130B linje/åk se nedan


C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 274)

Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)

Åk 2 från 2-årig dekoratörsutbildning (236) 2-årigt handelsgymnasium (882) fackskola, B-språk (227-229)

Franska motsvarande C-språk från åk 3 eller B-språk från åk 2: i studentexamen från Försvarets läroverk (894) på 3-årigt handelsgymnasium (882) i studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren,terminskurs 2 med betyg i franskt affärsspråk

Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska

fYsiK kurs b fy1202/150, fy202/130, fy200/220



Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)

Åk 3 från studentexamen, reallinjen, på teknisk gren (835) biologisk gren (836) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (891)

Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893)

Åk 2 från 3-årigt tekniskt gymnasium (850)

forts franska


24

Fysik från 3-årig teknisk påbyggn utb vid Bandhagens gymn i Stockholm

(motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässsleholms tekniska skola: Teknisk kompletteringskurs

termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1 Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 2 el 3-årig teknisk specialkurs (åk 1 i 2-årig kurs, åk 2 i 3-årig 268, 269 kurs, maskin-, byggnads- el kemiteknisk gren, åk 1 från elteknisk gren) Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957,1970 el 1974 års läroplan Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildn) Teoretisk kompletteringskurs (NT) Lägst bet 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523)


Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Driftingenjörslinjen, 80 p, ovanpå drifttekniker, 80p Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i fysik motsvarar 3 åk i ämnet på

naturvetenskaplig linje Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Teknisk basårstermin. Godkänt resultat ger behörighet enligt förteckning över högskole- förberedande utbildningar

kurs a, fy1201/100, fy201/90


Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna:Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Elektronik – grundkurs (ENK1205/50)

Elprogrammet med kurserna:Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40)

Fordonsprogrammet, gren flygteknik med kurserna:Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Digitalteknik grundkurs (ENK201/50), Flygavionik (ENSY203/70), Flygavionik – service och underhåll (ENSY204/90), Flyginstrument (ENSY205/90), Flygteknik – grundkurs (FLYRK202/90), Underhåll (FLYRK200/120), Flygsystemteknikk (FLYRK201/155)



Åk 2 på 2-årig teknisk linje (214, 220)

Åk 2 på 2-årig teknisk linje i fackskolan (229)

forts fysik


25

1Fysik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), teleteknisk linje (851) Tekniska institutet i Stockholm (TI) Telereparatörer 80 v (specialkurs) + högre specialkursen Påbyggnadskurs i kommunikationselektronik för telereparatörer, 1 år

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Laboratorieassistentutbildning (509, 511) Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöing kurs) vid sjöbefälsskola

hisTOria kurs b, hi1202/100, hi201/110



Åk 3 på 3-årig humanistisk linje (705, 711, 712, 713, 714) 3-årig samhällsvetenskaplig linje (720, 723, 724) 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765)

Åk 2 på 3-årig naturvetenskaplig eller teknisk linje (avgångs betyg från 1984 eller tidigare) (775, 785)

Åk 2 på naturvetenskaplig linje med alternativämne (750)

Åk 2 på 3-årig ekonomisk linje (åk 3 för avgångsbetyg från 1985-87) (730, 733, 734, 740, 743-748)

Åk 2 på 2-årig social eller estetisk-praktisk linje eller musiklinje (210, 213, 221)

Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

3-årigt tekniskt gymnasium (850)

Åk 2 från 2-årig social linje i fackskolan (228)

3-årigt handelsgymnasium



forts fysik


26

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav Folkskollärarexamen (840) Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs Normalskolekompetens (512, 540) Småskollärarexamen

kurs a, hi1201/100, hi200/80


idrOTT OCh hÄlsakurs b, idh1202/50, idh201/50

Ämneskod 90200 linje/åk se nedan Idrott/gymnastik 2 åk på 2-eller 3-årig linje

Idrott/gymnastik 2 åk på 2-årig specialkurs

Idrottslinjen vid Bosöns idrottsfolkhögskola

Folkhögskola, allmän linje m särskild inriktn mot idrott

Fritidsledarutbildn vid idrottsfolkhögskola (t ex Bosön)

Idrott på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö,Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även svenska, engelska och matematik)

Betyg i ämnet fysisk träning från militär utbildning

Avgångsbetyg från Försvarets Officershögskola

kurs a, idh1201/100, idh200/80


Ersättningskrav till sjukgymnastutbildningen: Kan variera och bedöms av respektive högskola

forts historia


27

1Kemi kurs b, ke1202/100, ke201/40

Teknologi kurs C, under förutsättning att hela B-kursen i kemi ingår och att det klart framgår av betyget



Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (åk 2 för avg bet från 85 – 87) (750)

Åk 2 på 3-årig teknisk linje (755-785)

Åk 1 på 2-årig teknisk linje, kemiteknisk gren (220)

Åk 2 på 3-årig NT-linje eller naturvetenskaplig linje enligt alternativa timplaner (750)

Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen på reallinjen, biologisk gren (836) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (891)

Åk 2 från studentexamen på reallinjen teknisk gren (835)

Åk 1 från 2-årig teknisk linje i fackskolan, kemiteknisk gren (229) 3-årigt tekniskt gymnasium (850)

Kemi från 3-årig teknisk påbyggnadsutb vid Bandhagens gymn (under förutsättning av kompletterande

kemikurs avslutad m särskild prövning) Fackingenjörsexamen vid Hermods, kemiteknisk gren Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1-3 Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren, vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs + högre

fackkurs) Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren (teknikerkurs 3 terminer högre fackkurs 2 terminer) vid

kommunal teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor. Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, (S3 79:4) Naturvetenskaplig kurs, N22 Stockholms tekniska institut (STI), kemiteknisk gren, enligt 1957 eller 1970 års läroplan eller

samtliga grenar enligt 1974 års läroplan Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), kemiteknisk gren (851) Tekniska institutet i Stockholm (TI), kemiteknisk gren Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb) Teoretisk kompletteringskurs (NT) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs, kemiteknisk gren

Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) vid Waldorfskola (523)

På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med delvis andra ämnen än på ”vanlig” N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen.


28

Kemi från följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav: Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Hushållslärarutbildning (530) Laboratorieassistentutbildning (509, 511) 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymn, Västberga gymn i

Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i kemi motsvarar 3 åk i ämnet på naturveten-

skaplig linje Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår.

kurs a, ke1201/100, ke200/140


Industriprogrammet (gy2000) med kurserna:Kemi process A (KIP1201/50), Kemi process B (KIP1202/100)

Energiprogrammet med kursen:Energi B (ENTE1202/150)

Industriprogrammet med kurserna:Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Kemi process B (PRC206/100), Massa- och pappersteknik – grundkurs (PRC213/120), Miljö – process (PRC218/60)

maTemaTiKkurs e, ma1205/50, ma205/60

Ämneskod 3550N linje/åk se nedan


Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (750) 3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)

Åk 3 från studentexamen på reallinjen, teknisk gren (835) matematisk gren (837) enligt 1933 års stadga (specialmatematik) (891)

Åk 2 på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)

Åk 1 på 2-årig mätteknisk specialkurs (260)

Lägst bet 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) fr Waldorfskola (523)

Godkänt betyg på 10-poängskursen MA 002, specialkurs vid Lunds universitet

forts kemi


29

1Matematik från 3-årig teknisk påbyggnadsutb vid Bandhagens gymn i Stockholm (motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje) Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola Katrineholms tekniska skola Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöingenjörskurs) vid sjöbefälsskola Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, matematik (S3 79:4) Stockholms tekniska institut (STI) Tekniska fackskolan i Eskilstuna Tekniska institutet i Stockholm (TI) Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb) Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)

Naturvetenskaplig kurs (N22)

Teoretisk kompletteringskurs (NT)

Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1

Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav:

Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Driftingenjörslinjen 80 p, genomgången tidigast 1984 Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i matematik motsvarar 3 åk i ämnet på

naturvetenskaplig linje. Sjökaptensexamen avlagd 1983-1995 Sjöingenjörsexamen Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår. Teknisk basårstermin. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskole- förberedande utbildningar

Kurs D, MA1204/100, MA204/40

Samma utbildningar som kurs E

Högskoleförberedande kurser vid högskolan i Gävle; Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar

Kurs C, MA1203/100, MA203/50, MA 202/50

Samma utbildningar som kurs D

Ämneskod 35500, 3550S linje/åk se nedan


Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

2 åk på 2-årig teknisk linje (214, 220)

2 åk från 2 -årig teknisk linje i fackskolan (229)

forts MATEMATIK


30

Åk 3 från studentexamen på allmän linje, social gren (811) reallinjen, biologisk gren (836) social gren (839)

Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893)

Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894)

Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 vid Waldorfskola (523)

Sjöingenjörs- /sjökaptensexamen (ger behörighet utan betygskrav) (517)

Teoretisk kompletteringskurs (SE)

Ersättningskrav för arkitektutbildning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm:

Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i fackskolan (229)

Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i gymn (214, 220)

Utbildningarna ger behörighet utan betygskrav

kurs b, ma1202/50, ma201/40

Samma utbildningar som kurs C

Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriprogrammet (gy2000) med kurserna:Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Växelström trefas (ELL1203/50)

Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet med kurserna:Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40)

Industriprogrammet med kurserna:Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30), Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60), Kemi process B (PRC206/100), Massa- och pappersteknik – grundkurs (PRC213/120), Miljö – process (PRC218/60)



Åk 2 på 2-årig linje (201-213, 215-219, 221, 222, 274)

2 åk på 2-årig specialkurs

Åk 1 på 3-årig linje (hela 700-serien)

Betyg i matematik från åk 3 på 3-årig linje ger behörighet, utan krav på visst betyg (hela 700-serien)

Åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220)

Treåriga yrkesinriktade linjer med matematik (tillval)

forts matematik


31

1Åk 2 från 2-årig elinstallatörsutbildning (sjöpers) (240) 2-årig expeditionspersonalutbildning (241) fackskolan (227-229) 2- eller 3-årig fartygselektrikerutbildning varv (242) 2-årig fartygsteknisk kurs (243) 2-årig hissmontörsutbildning (249) 2-årig industrielektrikerutbildning (251) 2-årig installationselektrikerutbildning (252) 2-årig maskinelektrikerutbildning (258) 2-årig skorstensfejarutbildning (267) 2-årig telereparatörsutbildning (270)

Åk 1 från studentexamen (utom 4-årig latinlinje) (811, 812, 823, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

Åk 1 från studentexamen från Försvarets läroverk (894) 3-årigt handelsgymnasium (881) avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) 3-årigt tekniskt gymnasium (850) 2-årigt tekniskt gymnasium (specialkurs) (851)

Teoretisk kompletteringskurs (H)

Lägst betyget 3 t.o.m. åk 10 eller 11 från Waldorfskola (523)

Matematik från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga

gymn i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, engelska och idrott)

Ingenjörsexamen, (teknikerkurs 3 terminer+högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dags-kola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor.

Ingenjörsexamen vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs+högre fackkurs)

Utbildning för polisaspiranter, 2 läsår

Maskinteknikerutbildning vid sjöbefälsskola

Storhushållsteknisk påbyggnadsutb vid Härnösands gymnasium

Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav: Yrkeskurs för driftmaskinister Utbildning vid laborantskola Laboratorieassistentutbildning (509, 511) Normalskolekompetens

reallinje A (540) humanistisk linje B (512) allmän linje A (512)

1-årig kurs för ritbiträden, byggnadslinjen, vid yrkesskola (ger inte allmän behörighet)

Styrmansutbildning (538)

forts matematik


32

kurs a, ma1201/100, ma200/110


mOderna språKsteg 3 XX1303/100c-språk kurs b XX206/130b-språk kurs a XX207/100

Kursplanen för steg 1 och 2 är samma för grundskolan och gymnasieskolan. Betyg från grundskolan ingår inte i beräkning av jämförelsetal.

Moderna språk:Steg 4 XX1304/100Steg 5 XX1305/100Steg 6 XX1306/100Steg 7 XX1307/100

Modersmålskurs A (XX1402 /100) och B (XX1403/100)Gäller inte engelska som modersmål

Hemspråkskurs A (XX401/60) och B (XX402/100)Gäller inte engelska som hemspråk

Etapp 3 från komvux


B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 274)

Hemspråk (ej engelska) med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)

Franska eller annat språk motsvarande C-språk från åk 3 eller tyska från åk 2: från studentexamen från Försvarets läroverk (894) på 3-årigt handelsgymnasium (882) från avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)

Åk 2 från: 2-årig dekoratörsutbildning (236) fackskola, B-språk (227-229) 2-årigt handelsgymnasium (882) 2-årigt tekniskt gymnasium (851)

Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt eller tyskt affärsspråk

forts matematik


33

1Teoretisk kompletteringskurs (HSE)

Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska eller tyska

Tyska B-språk åk 2 från specialkurs

Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho Braheskolan i Helsingborg. Franska motsvarar 3 åk i ämnet som B-språk i gymnasieskolan (svenskan och engelskan ger inte behörighet)


mUsiKBehörighet till Lärarprogrammet, praktiskt-estetisk inriktning (musik) vid Lärarhögskolan i Stockholm:

Slutbetyg från estetiskt program, gren musik

Godkänt antagningsprov

naTUrKUnsKapkurs b, nk1202/100, nk201/70

Fysik A (FY1201/100, FY201/90), Kemi A (KE1201/100, KE200/140), Biologi A (BI1201/100, BI200/50)

Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna:Ekologi (BI1204/50), Kretslopp (BI1205/50), Växt- och djurliv (BI1208/50)

Omvårdnadsprogrammet (gy2000) med kurserna:Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200)

Teknikprogrammet (gy2000) med kurserna:Ergonomi (IDH1203/50), Miljöteknik (MKU1205/50)

Naturbruksprogrammet med kurserna:Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård (NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30)

Omvårdnadsprogrammet med kurserna:Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90), Omvårdnad A (OKU204/120), Omvårdnad B (OKU205/180)

Kurser från komvuxNya kurserEtik och livsfrågor (SOMS1201/100), Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), Människa socialt och kulturellt (SOMS1202/100), Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200), samt minst 700 gyp valbara kurser inom vårdområdet varav en kurs ska omfatta 200 gyp.

forts moderna språk


34

Gamla kurserMedicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90), Omvårdnad A (OKU204/120), Omvårdnad B (OKU205/180), Människa socialt och kulturellt (MÄNK203/50), Social omsorg A (SOO202/120), Social omsorg B (SOO203/180), Etik och livsfrågor (MÄNK200/30), Hälsa (HÄ200/30), Hälso- och omsorgskunskap (HÄ201/80), samt en valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gyp.



2 åk på 3-årig humanistisk eller samhällsvetenskaplig linje (705-724)

2 åk på 2-årig linje (213, 221, 208)


3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom (med lägst betyget 3 i naturkunskap) (428)

eller

Avgångsbetyg från

3-årig naturbrukslinje (godkänd kompetens krävs i relevanta moduler) (431)

Treårig omvårdnadslinje, grenarna hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri, godkänd kompetens krävs i relevanta moduler

Gren för omvårdnad på komvux

Avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med betyg i biologi, fysik och kemi (utan krav på visst betyg)

2 åk biologi, fysik och kemi (lägst betyget 3) från fackskolans sociala linje (naturvetenskapl variant)


Lägst bet 3 i biologi t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:Utbildning till: arbetsterapeut (501, 503) laboratorieassistent (509, 511) oftalmologassistent (261) operationsassistent (262) radioterapiassistent (264) röntgenassistent (266) sjukgymnast (513, 514) sjuksköterska (515, 516)(motsv högskoleutbildningar ger också behörighet)

Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)

Folkskollärarexamen (840)

Normalskolekompetens, reallinje A (540)

Studentexamen allmän linje, social gren (811) reallinjen, social gren (839)

forts naturkunskap


35

1Ersättningskrav för arkitektutbildning:

Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och Fysik kurs A (FY1201/100, FY201/90)

Ersättningskrav för Lärarprogrammet, Hälsopedagogprogrammet och Tränarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), samt Lärarprogrammet med inriktning mot Idrott och hälsa med didaktisk inriktning vid Lärarhögskolan i Stockholm:

Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och Biologi kurs A (BI1201/50, BI200/60)

Ersättningskrav för sjuksköterskeutbildning:

Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200)

eller

Medicinsk grundkurs B (Mänk 202/90) och Omvårdnad B (OKU 205/180) Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap,

Vårdpraktik från Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina) Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303) Utbildning till undersköterska/underskötare (302) Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldrings-

vård eller gren för psykiatrisk vård Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och gren för social servicelinje,

praktisk variant Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt

utvecklingsstörda (femhundra- försöket Ängelholm)

Kurserna II-IX från Hälso- och sjukvård, komvux


Avgångsbetyg från Skötareutbildning, 20-24 mån Utbildning till ålderdomshemsföreståndare, treårig utbildning (524, 526) Social servicelinje, 100 p (526)

Ersättningskrav för tandhygienistutbildning:

Samma ersättningskrav som för sjuksköterskeutbildning

Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55) och Tandhälsovård B (TDH201/205) eller Tandsjukvård B (TDSJ201/205)

Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Tandsjukdomslära, Tandvårdskunskap, Röntgenkunskap och Dental röntgenteknik från

Tvåårig kurs för utbildning till tandsköterska Utbildning till tandsköterska, tre terminer

Kurs för utbildning till tandsköterska, två terminer

forts naturkunskap


36

Ersättningskrav för kemi kurs A (i delkrav för naturkunskap kurs B)

åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220)


Åk 1 på 2-årig linje i fackskolan (229)

Åk 2 från studentexamen på: reallinjen, social gren (839) allmän linje, social gren (811)


Kemi från Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs Fackingenjörsexamen vid Hermods Hässleholms tekniska skola Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 terminer + högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal tek-

nisk dagskola Ingenjörsexamen vid kommunal teknisk aftonskola (teknikerkurs högre fackkurs) Katrineholms tekniska skola Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957 eller 1970 års läroplan Tekniska institutet i Stockholm (TI) Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851) 2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)

kurs a, nk1201/50, nk200/30



1 åk på 3-årig humanistisk linje (705) 3-årig ekonomisk linje (730)

forts naturkunskap


37

1psYKOlOgips1201/50, ps200/40



Åk 2 på 2-årig vårdlinje (216) 2-årig social servicelinje (218)

Åk 1 som tillvalsämne på 2-åriga linjer (201-207, 209-213, 215, 217, 221, 222)

3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom (med lägst betyget 3 i psykologi) (428)

3-årig omvårdnadslinje (med lägst betyg 3 i psykologi) (421-425)

Följande avslutade utbildningar som ger behörighet utan betygskrav Förskollärarutbildning (533) Fritidspedagogutbildning (506) Påbyggnadskurs för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda

religiOnsKUnsKapkurs b, re1202/50, re201/30



1 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)

Åk 3 från folkskollärarexamen (840) studentexamen från Försvarets läroverk (894) småskollärarexamen (843) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

Åk 2 från fackskolan (227-229)

Sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540)



Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav

Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs

Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs

kurs a, re1201/50, re200/30



38

samhÄllsKUnsKapkurs b, sh1202/100, sh201/110

Kurs C, SH1203/100, SH202/100


Etapp 2 (5480003, 5480002) på komvux

Minst 2 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien, 200-serien utom 220, 214, 222)2 åk på 2-årig specialkurs

Observera att : Handels- och kontorslinjen och 2-årig teknisk linje omfattade endast 1 åk vilket inte ger behörighet.Ämneskod 5480K avser kortkurs i samhällskunskap och ger motsvarande samhällskunskap A.

3-årig yrkesinriktad linje (Hela 400-serien)

Åk 2 på ekonomisk eller social linje i fackskolan (227-228)


Samhällskunskap från yrkesdansarutbildning (285)

Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav: Avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893) Studentexamen från Försvarets läroverk (894)

Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)

Examen från 3-årigt handelsgymnasium (881) 3-årigt tekniskt gymnasium (850)

Utbildning till: arbetsterapeut (501, 503) barnavårdslärare (829) hushållslärare (530) sjuksköterska (515, 516) sjöingenjör eller sjökapten (517) socialpedagog (518, 519) föreståndare inom social service och omvårdnad (avgångsbetyg från 1986 eller senare) (526) ålderdomshemsföreståndare (524, 526)(motsvarande högskoleutbildningar ger behörighet)


Normalskolekompetens (512, 540)

Kurs för utbildning av ungdomsledare, 1-årig specialkurs (i Västerås och Östersund t.o.m. vårterminen 1977). Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet.

kurs a, sh1201/100, sh200/90



39

1Ämneskod 54800 linje/åk se nedan

1 åk på 2- el 3-årig linje (hela 700-serien, hela 200-serien)


Fullständig kurs i samhällskunskap från 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)

Betygisamhällskunskapfrån2-el3-åriglinje/specialkurs(utankravpåvisstbetyg)samt5årsarbetslivserfarenhet.

spansKasteg 3 sp1303/100 c-språk kurs b sp206/130 b-språk kurs a sp207/60

b-språk kurs b sp208/130 SP1304/100 SP1305/100 SP1306/100 SP1307/100

Modersmål kurs A (SP1402/100) och B (SP1403/100)

Hemspråk kurs A (SPH401/60) och B (SPH402/100)


Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)


Åk 3 från handelsgymnasium (881) studentexamen från Försvarets läroverk (894) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 890, 891)


forts samhÄllskunskap


40

sVensKakurs b, sv1202/100, sv204/120, sv200s, sv200l/200, sv201s, sv201l/120svenska som andraspråk kurs b, sva1202/100, sv2202/120svenska för döva kurs b, svd1202/100

Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan

Etapp 3 (6560S03, 6560L03) på komvux

Svenska språket åk 3 på 3 årig teoretisk linje

och

litteraturkunskap och språklig orientering åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

Svenskafrån3-årigyrkesinriktadlinjemotsvararinteSvenskaB

Åk 2 från 2-årig musiklinje + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6)

Motsvarande betyg i svenska från: Försvarets läroverk Hvilans specialgymn (893) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Tyska skolan i Stockholm (554)



Test i svenska för universitetsstudier (TISUS)


Examen från 3-årigt handelsgymnasium (881) lågstadielärarlinjen mellanstadielärarlinjen Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs 3-årigt tekniskt gymnasium (850)

3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (svenska motsv 3 åk på humanistisk, samhällsvetenskapl, ekonomisk, naturvetenskapl eller teknisk linje)

Göteborgs universitet: SV1900 Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och SV2000, Svenska för nybörjare termin 2, 20 poäng, Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska” motsvarar TI-SUS. Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A.

Linköpings universitet: College utbildning i svenska, Termin 1-2, 40 poäng, Termin 1, 20 poäng inklusive behörighetsgivande prov i svenska (motsvarande TISUS). Ger också behörighet i Samhälls-kunskap kurs A.

Luleå Tekniska Högskola: Svenska för nybörjare och Svenska språket och kulturen (20 p + 10 p) eller Svenska för nybörjare 30 poäng samt Svenska på avancerad nivå 10 poäng motsvarar TISUS/Svenska kurs B.


41

1Lund: Kurserna SUS101-108 vid Folkuniversitetet inklusive godkänt slutprov.

Lärarhögskolan i Stockholm: Språkligt basår, 40p

Malmö högskola: Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, 40p. Ger även Engelska kurs A och Samhällskunskap kurs A.

Stockholms universitet: Svenska som främmande språk/Svenska III/termin 3, 20 poäng, fr o m 1995.Ger också behörighet i samhällskunskap kurs A.

Umeå universitet: Basutbildning III i svenska och samhällskunskap, 41-60 poäng, från och med 2000. Avslutas med test i svenska som motsvarar TISUS. Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A.

Uppsala universitet: Förberedande kurs i svenska inkl TISUS, Svenska för utländska studerande, 20 poäng

Utländska studier/tester Nordisk sökande som har danska eller norska och svenska/danska/norska från slutförd treårig

gymnasieutbildning. Sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning från Finland med svenska som modersmål i

studentexamen Allmänna språkexamina (Utbildningsstyrelsen Finland) nivå 7 (av 9), från 1 februari 2002 nivå

5 (av 6) (motsvarar tidigare högsta nivå) IB-examen, Swedish A, A1 och A2 EB-examen, modersmål i examen GCE med A Level i svenskaProv i svenska för utländsk vårdpersonal (läkare, sjukgymnast, tandläkare, sjuksköterska, kiropraktor, apotekare samt tandhygienist) vid Folkuniversitetet i Stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och Göteborgs universitet.Prov i svenska för utländska veterinärer. Institutionen för svenska språk vid Göteborgs universitet är huvudansvarig anordnare för provet.

Kurser som inte ger grundläggande eller särskild behörighet

Swedish as a Second Language, part 1, Umeå universitetSwedish as a Second Language, part 2, Umeå universitetSvenska som andra/främmande språk, etapp 2Svenska som andra/främmande språk i avgångsbetyg från gymnasieskolaSvenska som C-språk från svenskt gymnasiumSvenska kurs C från svenskt gymnasium

grUndlÄggande behörigheT


Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan

Etapp 2 (6560S02, 6560L02) på komvux

Svenska språket åk 2 på 2- el 3-årig linje

och

forts svenska


42

litteraturkunskap och språklig orientering åk 2 på 2- eller 3-årig linje (201-222, 274, hela 700-serien, hela 400-serien)

Motsvarande betyg i svenska från fackskolan (227, 228)

Svenska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymn i Stock-holm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social linje, gäller även engelska, matematik och idrott)

Svenska språket 2 åk på 2-årig specialkurs

och

litteraturkunskap och språklig orientering 2 åk på 2-årig specialkurs Svenska på teknisk kompletteringskurs, påbyggn utb


Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833) Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet

eller SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast 980630

Studentexamen från Försvarets läroverk (894) Avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium (839) Normalskolekompetens (512, 540) Sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517) Småskollärarexamen (843) Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) Avgångsbetyg från 3-årigt tekniskt gymnasium (850) Waldorfskola (523, 527)

Följande utbildningar ger endast grundläggande behörighet:

Preparandutbildning i svenska med godkänt resultat Rikstest Test i svenska för universitetsstudier (TISUS). Ger även särskild behörighet i svenska kurs B. Diplom i Svenska III, enl UKÄ:s studieplan 68-09-20 (upphörde i samband med införande av

Rikstestet, SLTAP) Swedish Language Test for Academic Purposes (SLTAP) Svenska åk 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig

orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg från svensk gymnasieskola.)

Svenska etapp 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i av gångsbetyg från komvux.)

Den som har danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål och har en avslutad gymnasieutb från hemlandet måste ha modersmålet dokumenterat i avgångsbetyget.

Den som har gymnasieutbildn från Finland måste ha läst svenska som A- eller B-språk. Den som är behörig enligt 25:4-regeln och som har annat modersmål än svenska, danska,

norska, isländska eller färöiska måste styrka kunskaper i svenska enligt de allmänna behörighetskraven ovan.

Svenska som andra språk (tidigare svenska som främmande språk) och svenska som C-språk från svenskt gymnasium/komvux ger varken grundläggande eller särskild behörighet.

Svenska för nybörjare AI/AII, 20 poäng samt svenska språket och kulturen I-II, 10 p (Luleå tekniska universitet) Svenska på avancerad nivå, 10 poäng (totalt 40 poäng), Luleå tekniska universitet.

forts svenska


43

1 Utländskagymnasiestudier Sökande med finsk gymnasieutbildning och minst 3 års studier i svenska under gymnasietiden,

minst 5 kurserIB-examen, Swedish BEB-examen, språk 1 eller 2GCSE (tidigare GCE) med O Level i svenskaIGCSE i svenska

SvenskayrkesinriktadespråktesterSocialstyrelsens språkprov för utländsk hälso- och sjukvårdspersonalYrkesförberedande kurs i svenska för utländska veterinärer

TYsKab-språk kurs b, ty200/190, ty208/130

Steg 4 TY1304/100Steg 5 TY1305/100Steg 6 TY1306/100Steg 7 TY1307/100

Modersmålkurs A (TY1402/100) och B (TY1403/100)

Hemspråk kurs A (TYH401/60) och B (TYH402/100)

Ämneskod 6680B linje/åk se nedan


B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)

Åk 3 från 3-årigt handelsgymnasium (881) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen från Försvarets läroverk (894) från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)




forts svenska


44

steg 3 ty1303/100 c-språk kurs b ty206/130 b-språk kurs a ty207/60

Samma utbildningar som B-språk kurs B

Ämneskod 6680C/6680B linje/åk se nedan



B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 271, 274)

Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)

åk 2 från fackskola, B-språk (227-229) studentexamen från Försvarets läroverk (894) 2-eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882) avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893) studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891) 2- eller 3-årigt tekniskt gymnasium (850, 851) 2-årig transportledningsutb (lastbilsföretag), specialkurs (271)

Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i tyskt affärsspråk

Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i tyska

forts tyska

45

TABELL ÖVER BASÅR

1

Basår Matematik Fysik Kemi Biologi TeknologiHögskola T N v e k v e k v e k v e k v e k

* Beroende på olika förkunskapskrav** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt

TABELL ÖVER NT-BASÅR /COLLEGEÅRTabell över tekniska och naturvetenskapliga basår. Av tabellen framgår poäng i respektive ämne ochvad studierna i ämnet motsvarar i kurs eller komvux etappsystem. Vissa basår har anordnats i samar-bete med komvux. När kurser erbjudits utöver de obligatoriska kurserna i basåret och ytterligare behö-righet kunnat uppnås står den fördjupade behörigheten inom parentes.Tomma rutor betyder att uppgift saknas eller att ämnet inte ingår i basåret.

T=Tekniskt basår N=Naturvetenskapligt basår v= veckor e= etapp k= kurs

Blekinge (BTH) (tid. Karlskrona/Ronneby)2004-t.v. x 10 D 13 B 5 A2001-2004. x 10 E 13 B 5 A94-t.v. x 10 E 12 B 6 A92-94 x 10 4 12 4 4 3Borås2005-t.v. x 16 E 14 B 10 B2005-t.v. x 9 E 14 B 10 B 7 B2000-t.v. x 15 E 15 B 10 B2000-t.v. x x 10 E 15 B 10 B 5 B96-t.v. x 10 E 15 B 10 B 5 B95-t.v. x 10 E 15 B 10 A-94 x 10 4 15 4 10 3Chalmers04-05 x 20 E 15 B 5 A Ej beh.värd

01-t.v. x 18 E 13 B 8 A00-01 x 15 E 10 B 8 A00-01 x 19 E 10 B 8 A95-00 x 14 E 10 B 8 A 4 Ej beh.värd Ej beh.värd

95-00 x 20 E 12 B 8 A94-95 x 12 E 10 B 8 A 6 Ej beh.värd

93-94 x 13 4 12 4 9 3 6 Ej beh.värd

92-93 x 14 4 11 4 9 3 6 Ej beh.värd

Dalarna x 16(19) D(E) 16 B 8(11) A(B) 6 BGotland2002-t.v. 5(10)(13) C(D)(E) 5(13) A(B) 5(10) A(B) 5(8) A(B)Basår/Collegeår2001 x x 8(11) D(E) 14(18) B 8(11) A(B) 3(7) A(B)98-2000 x 11 E 18 B 11 A95-97 x 11 E 13 B 9 A 6 B95-97 x 11 E 13 B 9 A92-95 x 12 4 7 4 3 3Gävle **2004-t v. BasMa 2 C BasFy 1 A BasKe 1 A BasBi 1 A

BasMa 3 D BasFy 2 B BasKe 2 B BasBi 2 BBasMa 4 E

2003-t.v. x x 8(12)* C(D) 5(10) A(B) 3(6) A(B)8(12)* D(E)

2001-t.v. x x 12 E 12 B 10 B 6 B99-t.v. x x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3(6) A(B)98-t.v. x 9(12) D(E) 12 B 8(10) A(B) 3 A 6(8) Ej beh.värd

98-t.v. x 9(12) D(E) 12 B 10 B 6 B 3 Ej beh.värd

94-97 x 12 E 12 B 8 A94-97 x 12 E 12 B 10 B 6 B

Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 45

46

TABELL ÖVER BASÅR


forts. Gävle92-94 x 12 4 12 4 8 292-94 x 12 4 12 4 10 3 6 2Göteborgs universitet02-t.v. x 10 E 10 B 10 B 10 B94-02 x 10 E 12 B 10 B 8 B92-94 x 10 4 10 4 10 3 10 2lärarvariant

02-t.v. x 10 E 10 B 10 B 10 B99-02 (gym.l.) x 10 E 12 B 10 B 8 B99-t.v. (1-7) x 7 D 15 B 10 A 8 B99-t.v. (4-9) x 7 D 14 B 12 B 7 B94-98 x 7 D 15 B 10 A 8 B92-94 x 7 4 15 4 10 3 8 2Halmstad98-t.v. x x I samarbete med komvux95-t.v. x I samarbete med komvux93-t.v. x I samarbete med komvuxlärarvariant

98-01 I samarbete med komvuxJönköping2001-t.v. x 8 D 12 B 11 B 9 B2000-2001 X 5 D 15 B 11 B 9 B93-99 x I samarbete med komvuxKalmar2002-t.v. x C(D) A(B)Collegeår TC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis2002-t.v. x C(D) A(B) A(B) A(B)Collegeår NC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis2000-2002 x D B B B95-t.v. x E B A(B) A95-t.v. x D(E) B B B94-95 x D(E) B B B94-95 x E B A A92-94 x 4 D(E) 4 3 292-94 x 4 4Karlstads universitet95-t.v. x x 9(12) D(E) 12 B 7(10) A(B) 6 B 3 A88-95 x 11 4 13 4 10 3 6 2Kristianstad2001-t.v. x I samarbete med komvux98-2000 x x I samarbete med komvux-97 x I samarbete med komvux93-96 x x I samarbete med komvux92-93 x 4 4 3Basår Canterbury97-t.v. x D B B B96-t.v. x x D B B B

Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 46

47

TABELL ÖVER BASÅR

1Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Teknologi

Högskola T N v e k v e k v e k v e k v e k

** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt

KTH **04-t.v. (bastermin) x 8 D 12 B03-t.v. x 15 D 18 B 7 A98-t.v. x 11 E 18 B 11 A95-98 x 11 E 13 B 9 A92-95 x 12 4 7 4 3 3Linköpings universitet **Ht-05-t.v. x x 13(17) E(F) 13 B 5(9) A(B) 5(7) A(B)basterminVt-07 t.v. 6 D 10 B 4 A

Vt-06 t.v. 10 E 10 B

sommartermin 05 10 E94-t.v. x x 12 E 12 B 9 B 7 B 4 A92-93 x x 12 4 10 4 8 3 7 2 3(7) 3Lärarvariant x x 10 D 12 B 10 B 7 BLuleå2003-t.v. x 10DI+DII D 5(12,5) A(B) 5AI+AII A

12,5 E Behörighet framgår av ladok-utdrag2001-t.v. x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 5(10) A(B)

Behörighet framgår av utbildningsbevis2001-2001 x 9(13) D(E) 10 B 7(10) A(B)

x 12 E 10 B 8 B 4(7) Ej beh.värd

x 12 E 10 B 8 B 10 BDatateknisk ingång x 16 E 10 B 8 BLunds universitet**/LTH98-t.v. Individuella val. Behörighet framgår av utbildningsbevis (ej ladok-utdrag) 94-97 E B B A-94 4 4 3 3Lunds universitet/Lärarhögskolan i Malmö-98 x I samarbete med komvux eller gymnasieskolan (särskild prövning)Lärarhögskolan i Stockholm **2002-t.v. x x 5(10) B(C) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B)

15 D94-t.v. x 8 D 14 B 11 B 7 B92-94 x 8 4 14 4 11 3 7 2Malmö Högskola **2003-t.v. MaI C FyA/I A KeI A BiI A

MaII D FyB/II B KeII B BiII BMaIII E

2002 14 D 16 B 10 B 4 B2000-2002 x x 13 D 15 B 9 A 3 A99- x x 11(14) D(E) 13 B 7(10) A(B) 3(7) A(B)98- x x 11 E 13 B 11 B 5 BMittuniversitetet (Mitthögskolan)2005-tv x Ma B, 3p B Fy A, 5p A Ke A, 6p A Bi A, 4p A

Ma C, 5p C Fy B, 8p B Ke B, 4p B Bi B, 3p BMa D, 5p DMa E, 3p E

2003-t.v. x Ma 0,3p B FyI, 5p A KeI, 6p A Bi 1,4p A

Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 47

48

TABELL ÖVER BASÅR


forts, Mittuniversitetetforts. 2003-tv. MaIA, 5p C FyII, 8p B KeII, 4p B BiII, 3p B

MaIB, 5p DMaII, 3p E

2002-t.v. x 3(8) B(C) 5(13) A(B) 6(10) A(B) 4(7) A(B)13(16) D(E)

2001 x 3(8) B(C) 4(11) A(B) 5(9) A(B) 5(9) A(B)13(16) D(E)

Sundsvall98-2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B94-97 x 13 E 12 B 10 B 5 B91-94 x 13 4 12 4 10 3 5 296-97 Basår USA x 10 D 13 B 7 A 5 AHärnösand

98-2000 Basår ES x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B94-97 Basår ES x 10 E 10 B 10 B 10 B93-94 Basår ES x 10 4 10 4 10 3 10 298-2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B94-97 Basår Y x 10 E 10 B 10 B 5 A93-94 Basår Y x 10 4 10 4 10 3 5 1TÖrnsköldsvik

98-2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B98-2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B94-97 x 10 E 10 B 10 B 10 B-94 x 10 4 10 4 10 3 10 2Östersund

98-2000 x 10(13) D(E) 13 B 7(10) A(B) 7 B98-2000 Basår Y x 10 D 13 B 10 (B) 7 B96-97 x 12 E 13 B 10 B 5 B94-96 x 10 E 10 B 10 B 10 B92-94 x 10 4 10 4 10 3 10 2Bispgården

2001 x 13 11 9 798-2000 x 10(13) D(E) 10 B 7(10) A(B) 10 BMälardalenshögskola **01-03. (20 v) x x 5(10) D(E) 10 B 5 A 7 B01-03 (40/50 v) x x 10(15)(20) C(D)(E) 12 B 11 B97-00 x x 5(10) D(E) 12 B 8(11) A(B) 7 B94-97 x x 10 E 13 B 10 A 7 B 7 A92-94 x x 10 4 13 4 10 3 7 2 7 3Skövde **2004-t.v. x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B)2003-t.v. x x 5(10) C(D) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) A(B)2000-2003 x 10 D 12 B 10 B 6 B2000-2003 x 18 E 12 B 8 A98-2000 x x 22 E 15 B97-98 x x 15 E 12 B 10 B94-97 x x 18 E 15 B93-94 x x 16 4 14 492-93 x x 18 4 12 4


Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 48

49

TABELL ÖVER BASÅR

1Basår Matematik Fysik Kemi Biologi Teknologi

Högskola T N v e k v e k v e k v e k v e k


Stockholms universitet2004-t.v. x 6 D 6(14) A(B) 6(11) A(B) 6(9) A(B)2001-2004 x 8 E 13 B 11 B 8 B97-2001 x 11 E 17 B 12 B96-97 x 11 E 13 B 10 B 6 B93-94 x 8 4 14 4 11 4 7 4Södertörn2003-t.v. x 9 D 13 B 11 B 7 B98-t.v. x 8(11) D(E) 13 B 11 B 5 B96-97 x 11 E 13 B 11 B 5 BUmeå universitet **2001-t.v. x x Baskurs B B Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A A

Baskurs C C Baskurs B B Baskurs B B Baskurs B BBaskurs D DBaskurs E E

98-t.v. x x 8(13) D(E) 12 B 7(10) A(B) 5(10) A(B)97-97 x x 10(15) D(E) 10 B 10 B 5(10) A(B) 5(10) A(B)95-96 x x 10 E 10 B 5(10) A(B) 10 B 5(10) A(B)-94 x x 10 4 10 4 10 3 10 2Uppsala universitet03-t.v. x x Baskurs C C Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A A

Baskurs D D Baskurs B B Baskurs B B Baskurs B BBaskurs E E

2002 x x 10(14) D(E) 13 B 5(10) A(B) 5(8) A(B)2001 x x 10(14) D(E) 12 B 8(11) A(B) 3(6) A(B) 4 A94-2000 x x 10(13) D(E) 11 B 7(10) A(B) 3(6) A(B) 3 A92-93 x x 10 4 10 4 10 3 10 2Högskolan Väst(Trollhättan/Uddevalla)**2005-t.v. x 15 E 14 B 6 A2001-t.v. x 14 E 12 B 8 A00-t.v, x 9 E 15 B 9 A 4 A99-t.v. x 10 E 12 B 8 A 6 A95-98 x 10 E 12 B 6 A 5 A94-95 x 10 E 10 B 3 10 B93-94 x 12 4 10 4 2 11 392-93 x 10 4 10 4 10 3Växjö universitet **-98-t.v. x x 11 E 12 B 10 B 7 B 7 Ej beh.värd

-98 x x 10 E 10 B 10 B 10 B 10 Ej beh.värd

Örebro universitet2004-t.v. x 5 C 5 A 5 A 5 A

10 D 12 B 10 B 8 B15 E

2003-t.v. x 14 E 13 B 5(10) A(B) 8 A2001-t.v. x 12 E 15 B 7(9) A(B 6 B2001-t.v. x 12 E 15 B 7(9) A(B) 6 ANT-Svux-98 x 18 E 15 B 7 A94-t.v. x 12 E 15 B 7(2) A(B) 6 B92-93 x 10 4 10 4 10 3 10 2

Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 49

50

TABELL ÖVER BASÅR

Högskoleförberedande utbildningarBasutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, Umeå universitetGodkänd basutbildning III t.o.m. vt 1999 ger motsvarande behörighet i svenska kurs B, engelska kurs B samtsamhällskunskap kurs A. Godkänd basutbildning III fr.o.m. vt 2000 ger motsvarande behörighet i svenskakurs B och samhällskunskap kurs A. TISUS ingår som slutprov och måste vara godkänt för att basutbildning-en ska godkännas.

Collegeutbildning i svenska, Linköpings universitetGodkänd utbildning ger motsvarande behörighet i svenska kurs B och samhällskunskap kurs A.

Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, Malmö högskolaKursen ger behörighet i Sv B, En A och Sh A förutsatt att studerande har betyg på vissa delkurser inom block2: Betygsatt delkurs i Engelska om 4 p ger behörighet i Engelska A. Betygsatt delkurs i Samhällskunskap om 2p ger Samhällskunskap A. Betyg på delkurserna »Skriftlig framställning och grammatik 4p«, »Muntlig framställning och uttal 2p«,»Textläsning och ordkunskap 4« ges först när den studerande godkänts på TISUS-testet. Därmed utfallerbehörighet i svenska B.

Språkligt basår, Lärarhögskolan i StockholmGodkänt resultat på basåret ger motsvarande behörighet i svenska kurs B.

Basårstermin, Växjö universitetGodkänt resultat på basårsterminen ger motsvarande behörighet i matematik E (11 veckotimmar). Fysik(12 veckotimmar) och IT (10 veckotimmar) är valbara kurser. Godkända studier i fysik ger motsvarandebehörighet i fysik kurs B.

Basårstermin, KTHGodkänt resultat på basårstermin ger motsvarande bedömning i Matematik D samt Fysik B (kemi A fordrasför att antas)

Teknisk bastermin vid högskolan i SkövdeGodkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande matematik D samt Fysik B.

Startår till högskolestudier, Mälardalens högskolaStartår till högskolestudier vid Mälardalens högskola ges i samarbete med KomVux. Utbildningen innehåller,förutom kurser från KomVux, en obligatorisk och en valbar kurs om vardera 10p. Godkänt Startår förhögskoleutbildning ger grundläggande behörighet.

Naturvetenskaplig introduktionstermin 20p/introduktionsår 40 p, Lunds universitetAvklarad Naturvetenskaplig introduktionstermin 20p/introduktionsår 40p ger behörighet tillNaturvetenskaplig utbildning vid Lunds universitet.

Teknisk bastermin, Högskolan VästGodkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande behörighet i Matematik E samt Fysik B.

Bastermin, Högskolan i GävleKursbevis på bastermin ger motsvarande behörighet i Fy B, Ma D och Ke A.

Högskoleförberedande kurser vid Högskolan i Gävle3ME01A Matematik tema industriell ekonomi, motsvarar Ma D3ME04A Grundkurs i matematisk analys, motsvarar Ma D3MX04A Förberedande kurs i matematik för högskolestudier, motsvarar Ma D3MX07A Grundkurs i matematik, motsvarar Ma D

Basårskurser vid högskolan i BoråsSommarkurs motsvarande gymnasieskolans Biologi B, 5 pSommarkurs motsvarande gymnasieskolans Kemi B, 3 p

Sid 045-050 07-02-26 21.50 Sida 50

51

TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER

1

Språk Språkkurs/ Anordnare Behörighet motsvarande Nivå enlDiplom steg 3 el C/B-språk Europarådet

A1-C2 * (steg 3=B2)

TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSERFörteckning över språkkurser/diplom som kan förekomma

Tyska Zentrale Mittelstufen Prüfung ZMP Goethe Institut ja B2Kleines Deutsches Goethe Institut ja C1Sprachdiplom KDS Univ MünchenGrosses Deutsches Goethe Institut ja C2Sprachdiplom GDS Univ MünchenDeutsch für den Beruf ICC/Goethe Institut ja (Yrkesinriktat) B2Grundbaustein Deutsch als ICC= International nej A2Fremdsprache GBS DaF Certificate ConferenceZertifikat Deutsch als ICC/Goethe Institut nej B1Fremdsprach ZD

Franska Diplôme d´Études de Franska utbildnings- B2Langue Française DELF 1 ministerietDiplôme d´Études de Franska utbildnings- DELF 1 + DELF 2 ger C1Langue Française ministeriet behörighet för arbets-DELF 2 marknaden i FrankrikeDiplôme Approfondi Franska utbildnings- Franska universitetsstudier C2de Langue Française DALF ministerietDiplôme Supérieur Alliance Françaised´Études Française Moderne DSDiplôme de Hautes Alliance FrançaiseÉtudes Françaises DHEFCertificat de Francaise ICC nej B1Module Prepatoire ICC nej A2Francaise à Usage ICC nej B1ProfessionnelCertificat d’aptitudes Organisation des nej -Linguistiques Nation UnionCertificate d’Étudesde nej -Francais pratique 1 CEFP 1Certificate d’Études de nej -Francais pratique 2 CEFP 2

Spanska Diploma Superior de Instituto Cervantes Spanska universitetsstudier C2Español DSE (DELE)Nivel Elemental ICC nej A2Certificado de Espanol ICC nej B1Certificado Inicial de nej -Espanol CIE

Sid 051-054 07-02-27 14.07 Sida 51

52


Språk Språkkurs/ Anordnare Behörighet motsvarande Nivå enlDiplom steg 3 el C/B-språk Europarådet

A1-C2 * (steg 3=B2)

Italienska Cert di Conoscenza B2 och C1della Lingua Italiano Livello 4 CELI 4och Liv 5 CELI 5Livello Elementare ICC nej A2Certificado d’Italiano ICC nej B1Cert di Conoscenza della nej -Lingua Italiana, Livello 1 CELI 1Cert di Conoscenza della nej -Lingua Italiana, Livello 2 CELI 2

Portugal Diploma de Lingua Portugesa DILP ja B2

*A1 =nybörjarnivå, C2=avancerad nivå

Sid 051-054 07-03-06 13.18 Sida 52

53


1Språkkurser / Diplom Motsvarande behörighetsnivå

Kursverksamheten Kv/Folkuniversitetet

Engelska för utländska studerande (E2) Kurs A

KV Lund: engelska 3 B Kurs A

EFFS-examen (English for foreign students) från och med vt97

Lower (pass) Kurs A

Higher (pass) Kurs B

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat

totalt 500 poäng Kurs A

totalt 550 poäng Kurs B

Test of English as a Foreign Language (TOEFL), databaserat

totalt 173 poäng Kurs A

totalt 213 poäng Kurs B

International English Language Testing Service (IELTS)

totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5 Kurs A

totalt 6,0 och inget delmoment under 5,0 Kurs B

University of Cambridge/Oxford

First Certificate in English Kurs A

Lower Certificate in English Grade A och B Kurs A

Certificate in Advanced English Kurs B

Certificate of Proficiency Kurs B

Diploma of English Studies Kurs B

General Certificate of Education,

Ordinary Level (GCE O level) Kurs B

General Certificate of Secondary Education, (GCSE) Kurs B

International General Certificate of Secondary Education (IGCSE) Kurs B

Oxford Delegacy Higher Examination Kurs B

Michigan English Language Assesment Batt (MELAB)

lägst 85 poäng Kurs A

lägst 90 poäng Kurs B

Advanced Placement Intenational English Language (APIEL) Kurs B

Kurser/diplom som ger grundläggande och särskild behörighet i engelska

Sid 051-054 07-02-27 14.07 Sida 53

54


Advanced Placement International English Language APIEL ja jaEngelska för utl stud Folkuniv. ja nej(E2)Engelska 3B Folkuniv

(KV) Lund jaEnglish for foreign ja nejstudents EFFS-examenLower (pass) fr vt 97English for foreign ja jastudents EFFS-examenHigher (pass) fr vt 97Basutbildning i svenska Umeå univ. ja jaoch engelska (t o m ht 99) TISUS ingår

Språkkurs/ Diplom Anordnare Grundläggande/särskild Särskild behörighet Nivå Europa- Kommentarbehörighet motsv. motsv. Eng B/et 3 rådet 1-6

Följande engelska språkkurser/tester ger INTE behörighet för universitetsstudier

Key English Test KET 1Preliminary English Test PET Cambridge 3 2TOEIC = Test of ej avsett för akademiska ändamålEnglish for International CommInstitutional TOEFL ges ej under korrekta former

Språktest Anordnare Kommentar Nivå Europa- Nivårådet 1-6 ALTE 1-5

Forts kurser/diplom som ger grundläggande och särskild behörighet i engelska

Sid 051-054 07-02-27 14.07 Sida 54

55

MERITVÄRDERING AV BETYG

2Beräkning av ett meritvärde görs endast dåsökande uppfyller kraven för såväl den grund-läggande som den särskilda behörigheten.

Motsvarandebedömningar och undantagpåverkar inte meritvärdet.

Jämförelsetalet/betygspoängen anges medtvå decimaler. Om den tredje decimalen är femeller högre ska den andra decimalen höjas tillnärmaste högre tal.

Sökande med slut- och avgångsbetyg medbokstavsbetyg, sifferbetyg eller blandat bok-stavs- och sifferbetyg rangordnas i en gemen-sam urvalsgrupp (BG).

BokstavsbetygJämförelsetal för sökande med bokstavsbetygberäknas enligt nedan.

Sifferbetyg och blandbetygBetygpoängen för sökande med sifferbetygeller blandbetyg beräknas enligt nedan i skala1-5. Jämförelsetalet ges efter det att sökandekompletteringsbetyg beräknats. Betygspoäng-en överförs till 20-skalan enligt Tabell för jäm-förelsetal för betygspoäng.

Kompletteringsbetyg som kan påver-

ka meritvärdet av betyg

Nedan en förklaring av de olika begreppenför kompletteringar. Under avsnitt för beräk-ning av respektive betygsdokument framgårvidare i detalj vad som gäller.

BehörighetskompletteringBetyg i kurs/ämne som krävs för behörighetmedräknas alltid. Om sökande i sitt slut-/av-gångsbetyg har betyg som räcker för behörig-het i kursen/ämnet och vill tillgodoräknakomplettering ersätts betyget i kursen/ämnetmed det nya betyget.

UtbyteskompletteringBetyg i kurs/ämne som i konkurrenssyfteersätter betyg i slut-/avgångsbetyg. Betyg ikurs kan ersättas av nytt betyg i samma kurseller jämförbar kurs. Vid utbyte mot kurs medannan poäng ändras också gymnasiepoängen.

Se Tabell för utbyteskomplettering av gamlaoch nya kurser.

Ämnesbetyg kan ersättas av nytt betyg isamma ämne eller motsvarande kurs. Betygetska vara på motsvarande nivå eller högre, setabell för utbyteskomplettering av ämnesbetyg.

Den 1 juli 2006 upphörde möjligheten attpröva i kurser enligt äldre kursplaner.

Betyg i etapp som ingår i avgångsbetygfrån komvux kan ersättas av nytt betyg isamma etapp eller motsvarande årskurs ellerkurs, se tabell för utbyteskomplettering avetappbetyg.

TilläggskompletteringBetyg i kurser/ämnen som inte ingår i slut-/avgångsbetyget kan medräknas om det är tillfördel för den sökande.

Tilläggskomplettering kan avse betyg i kur-ser, etapper från komvux samt ämnesbetygsom kan ingå i två- eller treåriga linjer i gym-nasieskolan.

Till ett slutbetyg kan samtliga nya nationellakurser med bokstavsbetyg medräknas.

Till ett avgångsbetyg kan kurser i ämnen sominte ingår i avgångsbetyget medräknas.Kurser i ämnen som ingår i avgångsbetygetkan endast medräknas om det är på högrenivå, se tabell för utbyteskomplettering avämnesbetyg. Observera att tillägg i ett ämnesom ingår i avgångsbetyget endast kan görasom ett utbyte gjorts. Om sökande för behö-righet har kompletterat medräknas inte betygpå lägre nivå.

Kurser från gymnasieskolan/komvuxSamtliga nationella kurser (200- och 400-koder samt 1200-, 1300- och 1400-koder)godtas.Lokala kurser (500- och 1500-koder) godtasinte.Påbyggnadskurser (600- och 1600-koder)godtas inte.Påbyggnadskurser, lokala (700- och 1700-koder) godtas inte.


Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 55

56


Etapper från komvuxEtapper med slutsiffra 02-04 godtasEtappbetyg som avser yrkesinriktade kurseroch påbyggnadskurser godtas inte.

Ämnesbetyg Ämnesbetyg som avser årskurs på två- ellertreårig linje i gymnasieskolan godtas.Fyraårig teknisk linje – fjärde åretÄmnesbetyg från fjärde året tillgodoräknasinte som utbytes- eller tilläggskompletteringar.

När det gäller betyg från t.ex. påbyggnads-utbildningar som tredje året, som motsvararkurser etapper från komvux eller ämnesbetygfrån två- eller treåriga linjer förutsätts att detav betygsdokumenten klart framgår vad visstämnesbetyg motsvarar i kurs/etapp/ämnesnivå.

Slutbetyg från gymnasieskolans pro-

gram och komvux – bokstavsbetyg

Jämförelsetalet beräknas enligt exemplennedan då sökande har slutbetyg som enbartinnehåller de nya bokstavsbetygen.

Betygen på de kurser och specialarbetet(gäller inte komvux) som ingår i slutbetygetges följande siffervärden:Icke godkänd (IG) 0Godkänd (G) 10Väl godkänd (VG) 15Mycket väl godkänd (MVG) 20

Beräkning av jämförelsetal görs i följandeordning:1 Siffervärdet för varje betyg multipliceras

med kursens eller specialarbetets gymna-sie-poäng, varvid betygsvärdet för kurseneller specialarbetet/projektarbete erhålls.Svenska B med delat betyg ger 60 gp försvenska språket och 60 gp för litteratur-kunskap. Båda betygen medräknas i merit-värdet oavsett betygsvärde.

Det sammanlagda betygsvärdet för allakurser och specialarbetet/projektarbetesom ingår i slutbetyget divideras med detantal gymnasiepoäng för kurser och speci-alarbetet som ingår i slutbetyget, varvid dets.k. jämförelsetalet erhålls.

2 Betyg i kurs som krävs för behörighet med-räknas alltid (behörighetskomplettering).

3 Betyg i kurs som ingår i slutbetyget ersättsmed kompletteringsbetyg i motsvarandeeller jämförbar kurs om betyget är högre(utbyteskomplettering).

4 Betyg i kurs (gäller ej lokal eller påbygg-

nadskurs eller kurs med sifferbetyg) som inteingår i slutbetyget medräknas om det höjerjämförelsetalet (tilläggskomplettering).

När tilläggskompletteringar medräknasgörs det utifrån det jämförelsetal densökande har per sökalternativ när behörig-hetskompletteringar och utbyteskomplet-teringar medräknats.

5 Betygsvärdet och gymnasiepoängen avse-ende idrott och hälsa (A och B) medräknasdärefter endast om detta höjer jämförelseta-let, eller kurserna krävs för särskild behörig-het. Gäller ej lokala kurser i Idrott och hälsa.

Betyg i delkurser som ingår i slutbetygmedräknas inte vid beräkning av jämförelsetal.

Övriga kompletteringarÄmnen/kurser med sifferbetyg godtas förbehörighet men påverkar inte jämförelsetalet.

Studentbetyg, normalskolekompe-

tens, avgångsbetyg från gymnasiesko-

lans två- och treåriga linjer, tvååriga

specialkurser, mellanårsprogram samt

avgångs-/slutbetyg från komvux med

sifferbetyg i skala 1-5 eller blandbetyg

Betygspoängen beräknas enligt nedan närsökande har sifferbetyg eller har både siffer-betyg och nya bokstavsbetyg (blandbetyg).För sökande med sifferbetyg i skala 1-5 gesmotsvarande siffervärde för respektive betyg.

För nya bokstavsbetyg ges följande värden:Icke godkänd (IG) 0Godkänd (G) 3Väl godkänd (VG) 4Mycket väl godkänd (MVG) 5

För sökande med studentbetyg, normalskole-kompetens eller motsvarande eller med gamlabokstavsbetyg ges följande värden:Berömlig (A) 5Med utmärkt beröm godkänd (a) 5Med beröm godkänd (AB) 4Icke utan beröm godkänd (Ba) 3Godkänd (B) 3Icke fullt godkänd (BC) 1Icke godkänd (C) 1

I underlag för betygspoängen ingår:• Betyg i samtliga obligatoriska ämnen/kur-

ser utom idrott/idrott och hälsa.• Betyg i utökade (frivilliga) ämnen/kurser

om de höjer betygspoängen eller krävs försärskild behörighet.

Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 56

57


2

• Betyg i ämne/kurs (gäller ej lokal kurs)som inte ingår i avgångs-/slutbetyget ochsom krävs för behörighet eller höjerbetygspoängen. (Kompletteringsbetyg).

• Betyg i idrott/ idrott och hälsa om det höjerbetygspoängen eller krävs för särskildbehörighet.

För sökande med avgångsbetyg från fyraårigteknisk linje beräknas betygspoängen påavgångsbetyg från årskurs 3. Om sökandesaknar avgångsbetyg från årskurs 3 görsuträkning av de betyg som satts i årskurs 3.

Beräkning av kompletteringsbetygUtbyteskompletteringar och tilläggskomp-letteringar kan aldrig avse betyg på lägre nivåän vad som ingår i avgångsbetyget eller krävsför behörighet.

Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg ilokal kurs. Det gäller även om gymnasiesko-lan intygar att betyg i kursen motsvarar aktu-ellt ämne.

Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjerBehörighetskomplettering (komplettering iämne/kurs som krävs för behörighet)Komplettering med betyg i ämnen/kursersom krävs för behörighet.• Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbe-

tyget läggs betygsvärdet till. • Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget

ersätts betygsvärdet om det nya komplet-teringsbetyget krävs för särskild behörig-het, oavsett nivå.

Exempel:

Den sökande har i sitt avgångsbetyg erhål-lit betyget 2 i samhällskunskap 3 åk. Förbehörighet krävs samhällskunskap 2 åk/kurs A. Sökande kompletterar med bety-get VG i samhällskunskap A. Betyget 2ersätts med 4 (siffervärdet för VG).UtbyteskompletteringKomplettering med betyg i ämnen/kursersom ingår i avgångsbetyget. Betygsvärdenabyts ut.Betyget byts ut i de fall sökande erhållit ettnytt högre betyg i det ämne, motsvarandekurs eller etapp som ingår i avgångsbetyget.

Om den sökande uppfyller behörigheten isitt avgångsbetyg men erhåller en högrebetygspoäng genom komplettering byts detgamla betyget ut mot det nya.

Sökande som kompletterat ämnesbetygmed nytt betyg från komvux etapper ellergymnasieskolans nya kurser får byta ut betygi avgångsbetyg som avser lägst motsvarandenivå. Se Tabell för utbyteskomplettering.

Observera att betyg i Bild/Musik inte kanersättas av Estetisk verksamhet och attMaskinskrivning inte kan ersättas av Tan-gentbordsteknik.

Exempel

Sökande har i sitt avgångsbetyg betyg 3 imatematik 3 åk SE. Sökande kompletterarmed betyget MVG från kurs C. Betyget 3ersätts med 5, siffervärdet för MVG.

TilläggskompletteringKomplettering med betyg i ämnen/kursersom inte krävs för behörighet och som inteingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärder-ingen om de höjer betygsvärdet som densökande erhållit per sökalternativ när behö-righetskompletteringar och utbyteskomplet-teringar medräknats.

Tilläggskomplettering kan avse betyg ikurser, etapper från komvux samt ämnesbe-tyg som kan ingå i avgångsbetyg från två-eller treåriga linjer i gymnasieskolan. När detgäller betyg från t.ex. påbyggnadsutbildning-ar som tredje året, som motsvarar kurser,etapper från komvux eller ämnesbetyg fråntvå- eller treåriga linjer förutsätts att det avbetygsdokumenten klart framgår vad visstämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/årskurs.

Avgångsbetyg från mellanårsprogramBetyg i lokala kurser som ingår i avgångsbe-tyg medräknas i betygsvärdet.Behörighetskomplettering (komplettering iämne som krävs för behörighet)Komplettering med betyg i ämnen /kursersom krävs för behörighet.• Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbe-

tyget läggs betygsvärdet till.• Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget

ersätts betygsvärdet om det nya komplet-teringsbetyget krävs för särskild behörig-het, oavsett nivå.

UtbyteskompletteringFör att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångs-betyg från mellanårsprogram krävs att densökande för de ämnen där kurserna bygger

Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 57

58


på varandra har ett nytt betyg i lägst den försökande högsta kursen.

Exempel:

Sökande med betyg i matematik, som lästkurserna A-C, måste för att ämnesbetygetska bytas ut komplettera med ett nyttbetyg i lägst kurs C.

Från naturvetenskaps- och samhällsveten-skapsprogrammen gäller det följande ämnen:– svenska ersätts av kurs B *– engelska **– samhällskunskap– matematik– religionskunskap– biologi– C-språk ersätts av C-språk kurs B– B-språk ersätts av B-språk kurs B– fysik ersätts av fysik B– historia– kemi– teknologi– företagsekonomi ***samt naturkunskap

* Sökande med betyg i svenska där kurs C,SV203, ingår ska komplettera med svenskakurs B för att ersätta ämnesbetyget. Nyttbetyg i kurs Svenska kurs C SV203/SV1205räknas som tilläggskomplettering.

** Sökande med betyg i engelska där kurs C,EN204, ingår ska för att ersätta ämnesbetygeti engelska med den för sökande högsta kur-sen av kurs A eller kurs B. Nytt betyg i eng-elska C, kurs EN204, räknas som tilläggs-komplettering. Om sökande kompletterat med engelska C,EN1203, kan betyget ersätta ämnesbetyg iengelska.

*** Om ämnesbetyget i företagsekonomiomfattar fler nationella kurser än kurser sombenämns företagsekonomi måste sökande föratt ersätta ämnesbetyg också kompletteramed betyg i dessa kurser.

För att byta ut ett ämnesbetyg där kursernainte bygger på varandra krävs att sökande lästsamtliga de nationella kurser som ingår i densökandes ämnesbetyg.

Betyg i lokala kurser, som kan ingå i ett

ämnesbetyg, behöver inte kompletteras.Betyg som endast omfattar lokala kurs/er

får endast bytas ut mot betyg i samma lokalakurs/er.

Ämnesbetyget tas bort och kursbetygenläggs till.

Exempel:

Sökande med betyg i ämnet företagseko-nomi, som läst kurserna företagsekonomiA, rättskunskap samt lokal kurs, måste föratt byta ut ämnesbetyg i företagsekonomikomplettera i både företagsekonomi Aoch rättskunskap.

Både det nya betyget i företagsekonomiA och i rättskunskap medräknas i betygs-poängen.

TilläggskompletteringKomplettering med betyg i kurser som inte krävsför behörighet och som inte ingår i avgångsbetygläggs till i meritvärderingen om de höjerbetygspoängen som den sökande erhållit persökalternativ när behörighetskompletteringaroch utbyteskompletteringar medräknats.

Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne därkurserna bygger på varandra får läggas tillom kompletteringsbetyget avser kurs påsamma nivå eller högre nivå än ämnesbetygetom utbyte först gjorts.

Exempel 1

En sökande har betyg 3 i matematik somomfattar kurs A-C och söker en utbildningdär matematik inte krävs för behörighet.

Sökande kompletterar med kurs C, Doch E. Betyg i samtliga kurser är VG.

Betygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts utmot kurs C VG=4. Dessutom kommer bådebetyget i kurs D och E att räknas som till-läggskompletteringar om de höjer betygs-poängen.

Exempel 2

Sökande har betyg 5 i matematik somomfattar kurs A-C och söker en utbildningdär Matematik D krävs för behörighet.

Sökande kompletterar med kurs C, D ochE. Betyg i samtliga kurser är VG.

Betyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot 4(VG) kurs D eftersom D krävs för behörighet.Kurs C och E medräknas som tilläggskom-plettering om den höjer betygspoängen.

Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 58

59


2

Samlat betygsdokument från

komvux

Meritvärdering av samlat betygsdokumentfrån komvux görs då den sökande saknarslutbetyg från komvux.

I underlaget för beräkning av jämförelse-tal/betygspoäng medräknas betyg i samtligapoängsatta kurser, inklusive lokala kursersom kan ingå för grundläggande behörighet. Om sökande uppfyller den grundläggandebehörigheten genom 90-procentsregeln avfler slutbetyg, se avsnitt Behörighet, görsmeritvärderingen i ordning 1 till 3 nedan.

1. Betyg i enbart nya kurser – minst 2115gymnasiepoäng (SANBP)

Jämförbara kurserDet är alltid den nya komvuxkursen som räk-nas, jämförbar gammal komvuxkurs kan intebyta ut den nya kursen.Övriga kurserBetyg i– gamla komvuxkurser– kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från

komvux (se avsnitt Skolformer) – kurser från gymnasieskolanräknas endast om de krävs för särskild behö-righet. Gammal kurs konverteras enligtSKOLFS 2001:19.

Betyg i ämnen och/eller etapper kan ge behö-righet men medräknas inte vid beräkning avjämförelsetalet.

2. Gamla kurser och eventuellt nya kurser– minst 2071 gymnasiepoäng (SAMBPeller SAMBL)

Sökande med siffer- eller blandat siffer- ochbokstavsbetyg (SAMBL). Om antalet gym-nasiepoäng med enbart kurser med bokstavs-betyg uppgår till minst 2071 gymnasiepoängkonkurrerar sökande enbart på dessa kurser(SAMBP).

Jämförbara kurserOm jämförbara komvuxkurser finns är detalltid den nya komvuxkursen som ska räknas.Vid två jämförbara gamla komvuxkurser räk-nas alltid den senaste (vilka kurser som ärjämförbara framgår av Tabell för utby-teskomplettering).

Övriga kurserKurser som inte får ingå i ett slutbetyg frånkomvux (se avsnitt Skolformer) och kurserfrån gymnasieskolan räknas endast om dekrävs för särskild behörighet. Gammal kurskonverteras enligt SKOLFS 2001:19. Lokalakurser mulitipliceras med 1,0.

Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighetmen medräknas inte i meritvärderingen.

3. Gamla kurser och eventuellt nya kurser.Kursbetyg utfärdade senast 2002-06-30– minst 1773 gymnasiepoäng (SABPeller SABM)

Sökande med siffer- eller blandat siffer- ochbokstavsbetyg (SABM). Om antalet gymna-siepoäng med enbart kurser med bokstavsbe-tyg uppgår till minst 1773 gymnasiepoängkonkurrerar sökande enbart på dessa kurser(SABP).

Jämförbara kurserOm jämförbara komvuxkurser finns, utfärda-de senast 2002-06-30, är det alltid den nyakursen som ska räknas. Vid två jämförbaragamla komvuxkurser räknas alltid den senas-te (vilka kurser som är jämförbara framgår avTabell för utbyteskomplettering).

Övriga kurser Betyg i– gamla eller nya komvuxkurser utfärdade

efter 2002-06-30– kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från

komvux (se avsnitt Skolformer, kommunalvuxenutbildning)

– kurser från gymnasieskolan räknas endast om de krävs för särskild behö-righet. Gammal kurs räknas med sin rättapoäng (dvs ej konverterad).

Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighetmen medräknas inte i meritvärderingen.

Utländsk förutbildningDet utländska gymnasiebetyget omräknas iskala 12,00-20,00. Jämförelsetalet beräknasenligt fastställd formel eller genom värdeenligt tabell, Högskoleverkets föreskrifterHSVFS 2003:2.

Nya föreskrifter vad gäller skala, tilläggs-komplettering och omräkningstabeller tilläm-

Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 59

pas inför antagningen ht -08, Högskole-verkets föreskrifter HSVFS 2006:2

Behörighetskomplettering (komplettering iämne/kurs som krävs för behörighet)Behörighetskompletteringar från svensk gymna-sieutbildning eller komvux medräknas alltid.Undantaget är betyg i svenska från svensk gym-nasieutbildning eller komvux som endastmedräknas om det höjer betygspoängen.

UtbyteskompletteringPå grund av olikheter i utbildningssystem,ämnesinnehåll och betygssystem kan regelnom utbyteskomplettering inte tillämpas.

TilläggskompletteringKompletteringar i nationella kurser frånsvensk gymnasieskola eller gymnasial vuxen-utbildning medräknas om det höjer betygs-poängen.

Beräkning av jämförelsetal efter komplet-teringNär värdet för det utländska betyget har räk-nats fram enligt formel eller tabell multiplice-ras betyget med 2 500. Kompletteringsbetygför behörighet och tillägg räknas sedan påsamma sätt som för sökande med ett slutbetygfrån gymnasieskolan omfattande 2 500 gym-nasiepoäng. Betyg i samtliga nationella kur-ser kan medräknas för behörighet eller somtilläggskomplettering. Betyg i gamla kurserkonverteras enligt Skolverkets föreskrifter,SKOLFS 2001:19.

Om sökande har kursbetyg med sifferbetyg(komvux 92-94) räknas de om så att betyg 3= G, 4 = VG och 5 = MVG.

Om sökande för behörighet i engelska åbe-ropar kurs med sifferbetyg 1 eller 2 räknasdetta som G.

60


Oavslutade utländska gymnasieutbildningarSökande som inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet kan efter kompletteringsstudi-er vid svensk gymnasieskola/komvux medges undantag (dispens) vid ansökan till högskoleut-bildning. Det gäller sökande som saknar sista året av sin gymnasieutbildning alternativt helaeller delar av en examen.

Kompletteringsstudierna ska omfatta minst 800 poäng i kärnämnesliknande och nationellakurser. Svenska kurs A och b, engelska kurs A och kurser i modersmålet/undervisningsspråketfår inte ingå i de 800 poängen. Se tabell nedan.

Kursnamn Kurskod Gymnasiepoäng

Biologi A BI1201 100Biologi B BI1202 50Biologi – breddning BI1203 50

Datorkunskap DAA1201 50

Engelska B EN1202 100Engelska C EN1203 100

Filosofi A FS1201 50Filosofi B FS1202 50Fysik A FY1201 100Fysik B FY1202 150Fysik – breddning FY1203 50Företagsekonomi A FE1202 50Företagsekonomi B FE1203 150

Geografi A GE1201 100Geografi B GE1202 50

Historia A HI1201 100Historia B HI1202 100Historia C HI1203 100

Kemi A KE1201 100Kemi B KE1202 100Kemi – breddning KE1203 50

Kursnamn Kurskod Gymnasiepoäng

Matematik A MA1201 100Matematik B MA1202 50Matematik C MA1203 100Matematik D MA1204 100Matematik E MA1205 50Matematik – breddning MA1206 50Matematik – diskret MA1207 50Moderna språk – steg 1 MSPR1201 100Moderna språk – steg 2 MSPR1202 100Moderna språk – steg 3 MSPR1203 100Moderna språk – steg 4 MSPR1204 100Moderna språk – steg 5 MSPR1205 100Moderna språk – steg 6 MSPR1206 100Moderna språk – steg 7 MSPR1207 100

Naturkunskap A NK1201 50Naturkunskap B NK1202 100

Psykologi A PS1201 50Psykologi B PS1202 50

Religionskunskap A RE1201 50Religionskunskap B RE1202 50

Samhällskunskap A SH1201 100Samhällskunskap B SH1202 100Samhällskunskap C SH1203 100Svenska C SV1205 50

Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 60

61


2

1,00 0,971,01 1,041,02 1,111,03 1,181,04 1,251,05 1,321,06 1,381,07 1,451,08 1,521,09 1,591,10 1,651,11 1,721,12 1,791,13 1,861,14 1,921,15 1,991,16 2,061,17 2,121,18 2,191,19 2,261,20 2,321,21 2,391,22 2,461,23 2,521,24 2,591,25 2,651,26 2,721,27 2,791,28 2,851,29 2,921,30 2,981,31 3,051,32 3,111,33 3,181,34 3,241,35 3,311,36 3,371,37 3,441,38 3,501,39 3,571,40 3,631,41 3,701,42 3,761,43 3,831,44 3,891,45 3,951,46 4,021,47 4,081,48 4,151,49 4,211,50 4,271,51 4,341,52 4,401,53 4,461,54 4,531,55 4,591,56 4,651,57 4,711,58 4,781,59 4,841,60 4,901,61 4,961,62 5,031,63 5,091,64 5,15

1,65 5,211,66 5,281,67 5,341,68 5,401,69 5,461,70 5,521,71 5,581,72 5,641,73 5,711,74 5,771,75 5,831,76 5,891,77 5,951,78 6,011,79 6,071,80 6,131,81 6,191,82 6,251,83 6,311,84 6,371,85 6,431,86 6,491,87 6,551,88 6,611,89 6,671,90 6,731,91 6,791,92 6,851,93 6,911,94 6,971,95 7,031,96 7,091,97 7,141,98 7,201,99 7,262,00 7,322,01 7,382,02 7,442,03 7,492,04 7,552,05 7,612,06 7,672,07 7,732,08 7,782,09 7,842,10 7,902,11 7,962,12 8,012,13 8,072,14 8,132,15 8,182,16 8,242,17 8,302,18 8,362,19 8,412,20 8,472,21 8,522,22 8,582,23 8,642,24 8,692,25 8,752,26 8,802,27 8,862,28 8,922,29 8,97

2,30 9,032,31 9,082,32 9,142,33 9,192,34 9,252,35 9,302,36 9,362,37 9,412,38 9,472,39 9,522,40 9,582,41 9,632,42 9,692,43 9,742,44 9,792,45 9,852,46 9,902,47 9,952,48 10,012,49 10,062,50 10,122,51 10,172,52 10,222,53 10,282,54 10,332,55 10,382,56 10,432,57 10,492,58 10,542,59 10,592,60 10,642,61 10,702,62 10,752,63 10,802,64 10,852,65 10,912,66 10,962,67 11,012,68 11,062,69 11,112,70 11,162,71 11,212,72 11,272,73 11,322,74 11,372,75 11,422,76 11,472,77 11,522,78 11,572,79 11,622,80 11,672,81 11,722,82 11,772,83 11,822,84 11,872,85 11,922,86 11,972,87 12,022,88 12,072,89 12,122,90 12,172,91 12,222,92 12,272,93 12,322,94 12,37

2,95 12,422,96 12,472,97 12,512,98 12,562,99 12,613,00 12,663,01 12,713,02 12,763,03 12,803,04 12,853,05 12,903,06 12,953,07 13,003,08 13,043,09 13,093,10 13,143,11 13,193,12 13,233,13 13,283,14 13,333,15 13,373,16 13,423,17 13,473,18 13,513,19 13,563,20 13,613,21 13,653,22 13,703,23 13,753,24 13,793,25 13,843,26 13,883,27 13,933,28 13,983,29 14,023,30 14,073,31 14,113,32 14,163,33 14,203,34 14,253,35 14,293,36 14,343,37 14,383,38 14,433,39 14,473,40 14,513,41 14,563,42 14,603,43 14,653,44 14,693,45 14,743,46 14,783,47 14,823,48 14,873,49 14,913,50 14,953,51 15,003,52 15,043,53 15,083,54 15,133,55 15,173,56 15,213,57 15,253,58 15,303,59 15,34

3,60 15,383,61 15,423,62 15,473,63 15,513,64 15,553,65 15,593,66 15,633,67 15,683,68 15,723,69 15,763,70 15,803,71 15,843,72 15,883,73 15,923,74 15,963,75 16,013,76 16,053,77 16,093,78 16,133,79 16,173,80 16,213,81 16,253,82 16,293,83 16,333,84 16,373,85 16,413,86 16,453,87 16,493,88 16,533,89 16,573,90 16,613,91 16,653,92 16,683,93 16,723,94 16,763,95 16,803,96 16,843,97 16,883,98 16,923,99 16,964,00 16,994,01 17,034,02 17,074,03 17,114,04 17,154,05 17,184,06 17,224,07 17,264,08 17,304,09 17,344,10 17,374,11 17,414,12 17,454,13 17,484,14 17,524,15 17,564,16 17,594,17 17,634,18 17,674,19 17,704,20 17,744,21 17,784,22 17,814,23 17,854,24 17,89

4,25 17,924,26 17,964,27 17,994,28 18,034,29 18,064,30 18,104,31 18,134,32 18,174,33 18,204,34 18,244,35 18,274,36 18,314,37 18,344,38 18,384,39 18,414,40 18,454,41 18,484,42 18,524,43 18,554,44 18,584,45 18,624,46 18,654,47 18,684,48 18,724,49 18,754,50 18,784,51 18,824,52 18,854,53 18,884,54 18,924,55 18,954,56 18,984,57 19,024,58 19,054,59 19,084,60 19,114,61 19,144,62 19,184,63 19,214,64 19,244,65 19,274,66 19,304,67 19,344,68 19,374,69 19,404,70 19,434,71 19,464,72 19,494,73 19,524,74 19,554,75 19,594,76 19,624,77 19,654,78 19,684,79 19,714,80 19,744,81 19,774,82 19,804,83 19,834,84 19,864,85 19,894,86 19,924,87 19,954,88 19,984,89–5,00 20,00

Tabell för jämförelsetal för betygspoäng

Betygs- Jämfö-poäng relsetal






Tabellen ska användas när betygspoäng från avgångsbetyg från svensk gymnasieskola (sifferbetyg) ska omvandlas till20-skalan, HSVFS 2003:2. Kompletteringsbetyg ska medräknas innan omvandling görs.

Sid 055-061 07-02-26 21.52 Sida 61

62

TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING

Tabell för utbyteskomplettering av gamla och nya kurser i slutbetygI tabellen listas de gamla kurser i slutbetyg 1997-2002 som vid utbyteskomplettering i slutbetyg kan ersättas av nyakurser (gy 2000). Ämnena enligt den gamla timplanen är sorterade i bokstavsordning. Vid meritvärdering räknasbåde betyget och gymnasiepoängen för den nya kursen. Kurser, där kursplanen tidigare reviderats, och som vidmeritvärdering är utbytbara finns med i förteckningen. Se t ex kursen Datakunskap under ämnet Datoranvänd-ning. Den äldre kursen finns under den streckade linjen. Betyg i lokal kurs kan endast ersättas mot nytt betyg iexakt samma lokala kurs. Kurskod samt kurspoäng måste vara identisk för att utbyte ska ske.

Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn

kurskod poäng kurskod poäng

Administration Administrativ service A ADM200 30 Administration A ADM1201 50

Administrativ service B ADM201 90 Administration B ADM1202 200

Affärskommunikation –

Språk

Engelska ADM207 40 Affärskommunikation engelska ADM1203 50

Affärskommunikation

moderna språk

Franska ADM208 40 Franska FR1404 50

Spanska ADM209 40 Spanska SP1404 50

Tyska ADM210 40 Tyska TY1404 50

Anteckningsstenografi ADM203 40 Anteckningsstenografi ADM1210 50

Textbehandling A ADM211 30 Information och layout A ADM1205 50

Textbehandling C ADM213 60 Information och layout B ADM1206 100

Konferensadministration ADM215 40 Konferens och reception ADM1208 100

Arbetsmiljö- Arbetsmiljö – yrkesliv ARB201 30 Arbetsmiljö och säkerhet ARL1201 50

kunskap

Arrangering och Arrangering och ARKO200 60 Arrangering och komposition MUPR1201 50

komposition komposition

Bagerikunskap Bageri – grundkurs BAK200 90 Bageri A BAK1201 100

Barn-, kultur- och Badverksamhet BKF200 250 Badverksamhet BKF1201 200

fritidsverksamhet

Barn i förskola, skola BKF201 250 Förskola skola fritidshem BKF1204 200

och fritidshem

Fritid för BKF203 50 Fritid för funktionshindrade BKF1206 50

funktionshindrade

Kultur och folkbildning BKF204 200 Kultur och fortbildning BKF1205 200

Beredningsteknik Färgning och beredning BRT200 50 Färgning och beredning BRT1201 50

Garvning BRT201 50 Garvning BRT1202 50

Bild Bild BL200 160 Bild BF1201 150

Biologi Biologi A BI200 50 Biologi A BI1201 100

Biologi B BI201 60 Biologi B BI1202 50

Byggteknik Löd- och svetsteknik BYT223 85 Lödning och skärning A SVST1206 50

Charkuterikunskap Charkuteri – grundkurs CHK200 70 Charkuteri A CHK1201 100

CNC-teknik CAD/CAM-teknik CNC200 40 CAD/CAM teknik CNC1201 50

CNC-teknik A CNC201 30 CNC-teknik A CNC1202 50

CNC-teknik B CNC202 60 CNC-teknik B CNC1203 100

CNC-teknik C CNC203 130 CNC-teknik C CNC1204 150

CNC-teknik D CNC204 130 CNC-teknik D CNC1205 100

FMS-teknik A CNC205 130 FMS-teknik A CNC1207 100

FMS-teknik B CNC206 130 FMS-teknik B CNC1208 150

Dansimprovisation Dansimprovisation och DSIK200 60 Dansimprovisation och DNS1204 150

och komposition komposition komposition

Dansträning Dansträning DST200 80 Dansträning DNS1205 100

Sid 062-073 07-03-06 13.22 Sida 62



Datakunskap Programmering C/C++ DTR207 90 Programmering C/C++ DA209 80

Datoranvändning Datorkunskap DAA200 50 Datorkunskap DAA1201 50

-- -- -- --

Datorkunskap, grundkurs DA200 30 Datorkunskap DAA200 50

Datakunskap, grundkurs DA200 30 Datakunskap DAA1201 50

Datorteknik Databashantering DTR200 60 Databashantering DTR1211 100

Datorkommunikation DTR201 90 Datorkommunikation DTR1201 100

IT-samordning DTR202 180 IT-samordning DTR1202 200

Lokala nätverk – DTR203 80 Lokala nätverk A DTR1203 100

administration

Lokala nätverk – DTR204 170 Lokala nätverk B DTR1204 150

teknologier

Persondatorer DTR205 60 Persondatorer DTR1206 100

Programmering – DTR206 60 Programmering A DTR1207 50

Basic/Pascal

Webbdesign DTR209 80 Webbdesign DTR1210 100

Dirigering och Dirigering och DIR200 60 Ensembleledning MUPR1202 50

ensembleledning ensembleledning

Djurkunskap Djurhållning i park DJR202 200 Djurhållning i park DJR1203 200

Djurkunskap – grundkurs DJR203 50 Djurkunskap grundkurs DJR1204 50

Djursjukvård DJR204 200 Djursjukvård DJR1205 150

Etologi DJR205 30 Etologi DJR1206 50

Lantbruksdjurs skötsel DJR208 150 Lantbruksdjurs skötsel DJR1212 150

Sällskapsdjur DJR209 100 Sällskapsdjur DJR1215 200

Yrkesmässig stall och DJR210 200 Arbete med häst DJR1201 200

hästskötsel

Eldistribution Drift och underhåll ELD206 150 Drift och underhåll ELD1201 150

-- -- -- --

ELD200 150 Drift och underhåll ELD1201 150

ELD200 150 Drift och underhåll ELD206 150

Högspänningsnät ELD207 100 Högspänningsnät ELD1202 100

-- -- -- --

ELD201 100 Högspänningsnät ELD1202 100

ELD201 100 Högspänningsnät ELD207 100

Kontrollanläggningar ELD208 70 Kontrollanläggningar ELD1203 100

-- -- -- --

ELD202 70 Kontrollanläggningar ELD1203 100

ELD202 70 Kontrollanläggningar ELD208 70

Lågspänningsnät ELD209 120 Lågspänningsnät ELD1204 150

-- -- -- --

ELD203 120 Lågspänningsnät ELD1204 150

ELD203 120 Lågspänningsnät ELD209 120

Nätstationer i ELD210 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 50

jordkabelnät -- -- -- --

ELD204 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD1205 50

ELD204 50 Nätstationer i jordkabelnät ELD210 50

Transformatorstationer ELD211 50 Transformatorstationer ELD1206 50

-- -- -- --

ELD205 50 Transformatorstationer ELD1206 50

ELD205 50 Transformatorstationer ELD211 50

63


2

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 63

64




Elektronik Analoga elektronikkretsar ENK209 100 Analoga kretsar A ENK1201 100

– lågfrekvensteknik

Analoga elektronikkretsar ENK208 50 Analoga kretsar B ENK1202 50

– högfrekvensteknik

Digitalteknik A ENK210 50 Digitalteknik A ENK1203 50

Digitalteknik B ENK211 50 Digitalteknik B ENK1204 50

Elektronik grundkurs ENK212 50 Elektronik grundkurs ENK1205 50

-- -- -- --

ENK202 50 Elektronik grundkurs ENK1205 50

ENK202 50 Elektronik grundkurs ENK212 50

Industri- och kraft- ENK213 60 Kraftelektronikkretsar ENK1206 50

elektronikkretsar

Mikroprocessorteknik ENK214 70 Mikroprocessorteknik A ENK1207 50

Ytmonteringsteknik ENK216 30 Ytmonteringsteknik ENK1209 50

-- -- -- --

ENK207 30 Ytmonteringsteknik ENK1209 50

ENK207 30 Ytmonteringsteknik ENK216 30

Elektroniksystem Fax- och kopiatorservice ENSY220 40 Fax, skrivare, kopiatorer ENSY1205 50

Hemsatellitanläggningar ENSY222 60 Hemsatellitanläggningar ENSY1210 50

Antenn-, mobiltelefon- ENSY217 30 Kommunikationssystem i fordon ENSY1212 50

och kommunikations-

radioinstallation

Ljud- och hifianläggningar ENSY225 90 Ljudanläggningar ENSY1213 100

Ljudproduktionsteknik ENSY226 130 Ljudproduktionsteknik ENSY1214 150

Marinelektronik ENSY227 130 Marinelektronik ENSY1215 150

Mikrovågsutrustning ENSY228 60 Mikrovågsutrustning ENSY1216 50

Videoanläggningar ENSY229 50 Videoanläggning ENSY1217 50

Videobandspelare och ENSY230 120 Videobandspelare och ENSY1218 100

videokameror videokamera

Videoproduktionsteknik ENSY231 130 Videoproduktionsteknik ENSY1219 150

Industriell elektronik ENSY223 130 Elektroniksystemreparation ENSY1204 150

-- -- -- --

ENSY208 130 Elektroniksystemreparation ENSY1204 150

ENSY208 130 Industriell elektronik ENSY223 130

Kommunikationsradio- ENSY224 130 Kommunikationsradioservice ENSY1211 150

service -- -- -- ---

ENSY209 130 Kommunikationsradioservice ENSY1211 150

ENSY209 130 Kommunikationsradioservice ENSY224 130

Elinstallation Belysningsteknik ELI204 50 Belysningsteknik ELI1201 50

Elinstallation ELI206 120 Elinstallation motorstyrning ELI1204 100

motorstyrning

Elkunskap Elkompetens A ELKU205 50 Elkompetens A ELKU1201 50

Elkompetens B ELKU206 80 Elkompetens B ELKU1202 50

Elmekanik ELKU207 70 Elmekanik ELKU1203 100

Ellära Likström och enfas ELL200 60 Ellära A ELL1201 50

växelström A

Likström och enfas ELL201 60 Ellära B ELL1202 50

växelström B

Växelström trefas ELL202 30 Växelström trefas ELL1203 50

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 64



Energiteknik Energi A ENETE200 90 Energi A ENTE1201 100

Energi B ENETE201 120 Energi B ENTE1202 150

Energiomvandling ENETE202 50 Energiomvandling ENTE1203 50

Engelska Engelska A EN200 110 Engelska A EN1201 100

Engelska B EN201 40 Engelska B EN1202 100

Ensemble Ensemble ENS200 130 Ensemble A MU1201 100

Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet ESV200 30 Estetisk verksamhet ESV1201 50

Expo Expo A EXPO200 120 Expo A EXPO1201 100

Expo B EXPO201 150 Expo C EXPO1203 200

Fartygsteknik Brandskydd ombord FTT206 40 Brandskydd ombord FTT1201 50

Fartygsbefäl FTT209 100 Fartygsbefäl FTT1203 100

Maskinbefäl FTT213 100 Maskinbefäl FTT1205 100

Miljö och säkerhet FTT214 40 Miljö och säkerhet FTT1207 100

Roro/passagerarfartyg FTT215 30 Roro/passagerarfartyg FTT1208 50

Tanklasthantering FTT216 100 Tanklasthantering FTT1209 50

Vakttjänst däck FTT217 100 Vakttjänst däck FTT1210 100

Fastighetsteknik Byggnader och utrustning FASTE200 130 Byggnader och utrustningar FATE1201 150

Köks- och tvättutrustning FASTE202 80 Köks- och tvättutrustning FATE1203 50

Städning och rengöring FASTE203 110 Städning och rengöring FATE1204 100

Yttre miljö FASTE204 150 Yttre miljö FATE1207 100

Filosofi Filosofi FS200 40 Filosofi A FS1201 50

Fordonsyrkesteknik Fordonsteknik grundkurs FYRK204 110 Basmaskin service NABT1202 100

Småmaskiner – skötsel FYRK207 30 Småmaskiner service MTK1206 50

och underhåll

Form Form FRM200 160 Form BF1204 150

Fotografisk bild Fotografisk bild A FBL200 120 Fotografisk bild A FBL1201 100

Fotografisk Bild B FBL201 150 Fotografisk bild C FBL1203 200

Fritidsanläggningar Fritidsanläggningar FAF200 150 Fritidsanläggning och FAF1201 150

och fritidsmiljöer och fritidsmiljöer A fritidsmiljö A

Fritidsanläggningar och FAF201 150 Fritidsanläggning och FAF1202 150

fritidsmiljöer B fritidsmiljö B

Fysik Fysik A FY201 90 Fysik A FY1201 100

Fysik B FY202 130 Fysik B FY1202 150

Fysik -- -- -- --

FY200 220 Fysik B FY1202 150

FY200 220 Fysik B FY202 130

Fysisk träning Fysisk träning FYTRÄ200 80 Röst och rörelse TEA1203 100

Förbränningsmotor- Dieselmotorer FÖMT200 100 Dieselmotorer- tunga fordon FOR1201 150

teknik

Företagsekonomi Export och import FE202 60 Export och import FE1209 50

Finansiering och FE207 50 Finansiering och kalkylering FE1201 50

kalkylering

Företagsekonomi A FE201 30 Företagsekonomi A FE1202 50

Företagsekonomi B FE203 160 Företagsekonomi B FE1203 150

Internationell ekonomi FE204 40 Internationell ekonomi FE1210 50

Marknadsföring MRKFÖ200 100 Marknadsföring FE1204 100

Organisation och ledarskap FE205 40 Organisation och ledarskap FE1205 50

65


2

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 65

66




forts Redovisning och RD200 100 Redovisning och beskattning FE1206 100

Företagsekonomi beskattning

Småföretagande FE200 60 Småföretagare A FE1207 50

Personaladministration FE206 60 Personaladministration ADM1209 50

Gehörs- och Gehörs- och musiklära GEMU200 130 Gehörs och musiklära A MU1203 100

musiklära

Geografi Geografi A GE200 50 Geografi A GE1201 100

Geografi B GE201 90 Geografi B GE1202 50

Gjuteriteknik Gjuteriteknik A GJU204 70 Gjuteriteknik A GJU1201 50

Gjuteriteknik B GJU205 140 Gjuteriteknik B GJU1202 150

Gjuteriteknik C GJU206 140 Gjuteriteknik C GJU1203 150

Gjuteriteknik – GJU201 140 Handformning GJU1204 150

handformning

Gjuteriteknik – GJU202 140 Maskinformning GJU1205 150

maskinformning

Gjuteriteknik – GJU203 140 Pressgjutning GJU1206 150

pressgjutning

Grekiska Grekiska A GRK200 110 Grekiska GRK1201 100

Handel Bransch- och HNDL200 60 Bransch och produktkunskap HNDL1202 50

produktkunskap

Försäljning och service HNDL201 60 Försäljning och service HNDL1203 50

Inköp och varuhantering HNDL202 90 Inköp och varuhantering HNDL1205 100

Praktisk marknadsföring A HNDL207 30 Praktisk marknadsföring A HNDL1210 50

Praktisk marknadsföring B HNDL208 60 Praktisk marknadsföring B HNDL1211 100

Reklam i butik HNDL205 60 Praktisk marknadsföring C HNDL1212 50

Personlig försäljning HDNL203 60 Personlig försäljning HNDL1209 50

Ledarskap i butik HNDL209 40 Affärsutveckling HNDL1201 50

Transport och spedition HNDL206 60 Transport och spedition HNDL1214 50

Hantverksteknik Hantverksteknik – HNT200 130 Hantverksteknik A HNT1201 200

grundkurs

Hantverksteknik A HNT201 130 Hantverksteknik B HNT1202 200

Hantverksteknik B HNT202 190 Hantverksteknik C HNT1203 200

Hantverksteknik C HNT203 145 Hantverksteknik D HNT1204 200

Hantverksteknik D HNT204 130 Hantverksteknik E HNT1205 100

Hantverksteknik – HNT205 190 Hantverksteknik F HNT1206 100

fördjupningskurs

Historia Historia A HI200 80 Historia A HI1201 100

Historia B HI201 110 Historia B HI1202 100

Hotellkunskap Hotell A HOTKU201 50 Hotell A HOK1202 50

Hotell B HOTKU202 200 Hotell B HOK1203 150

Hotell C HOTKU203 170 Hotell C HOK1204 200

Blommor och dekorationer HOTKU200 50 Bordsdekorationer SERK1204 50

Husfru HOTKU204 110 Våningsservice HOK1207 100

Konferens HOTKU205 110 Konferens HOK1205 100

Idrott och hälsa Idrott och hälsa A IDH200 80 Idrott och Hälsa A IDH1201 100

Idrott och hälsa B IDH201 50 Idrott och Hälsa B IDH1202 50

Individ och Barn, ungdomar och vuxna IOS200 200 Människor i behov av stöd IOS1203 200

samhälle i behov av särskilt stöd

Utveckling, livsvillkor IOS202 200 Utveckling, livsvillkor och IOS1205 200

och socialisation socialisation

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 66



Instrument/sång Instrument/sång A INSÅ201 30 Instrument/sång, nivå 1 MU1205 50

Instrument/sång B INSÅ202 30 Instrument/sång, nivå 2 MU1206 50

Instrument/sång C INSÅ204 30 Instrument/sång, nivå 3 MU1207 50

-- -- -- --

INSÅ203 30 Instrument/sång, nivå 3 MU1207 50

INSÅ203 30 Instrument/sång C INSÅ204 50

Karossteknik Chassikomponenter KASK200 120 Chassikomponenter PBTE1202 100

Luftkonditioneringssystem KASK211 60 Luftkonditionering KATE1203 50

Kemi Kemi A KE200 140 Kemi A KE1201 100

Kemi B KE201 40 Kemi B KE1202 100

Kemiska Produktionsutrustning A KIP201 45 Produktionsutrustning A KIP1205 50

industriprocesser

Produktionsutrustning B KIP202 200 Produktionsutrustning B KIP1206 200

Konditorikunskap Choklad och konfektyr KOND200 100 Choklad och konfektyr KOND1201 100

Konditori – grundkurs KOND201 70 Konditori A KOND1202 100

Kraftöverförings- Drivlina – tunga fordon KÖT201 190 Drivlina – arbetsmaskiner MTK1202 150

teknik

Kraft- och Alternativ energihantering KRV200 100 Alternativ energihantering KRV1201 100

värmeteknik

Kulturhistoria Kultur- och idéhistoria KUHI201 60 Kultur och idéhistoria KUHI1202 100

Samtida konst KUHI202 50 Nutida konst KUHI1205 50

Kultur och konstanalys KUHI200 40 Kultur och konstanalys KUHI1203 50

Kultur- och Kultur och stilhistoria KSHI200 80 Kultur- och stilhistoria HVK1202 50

stilhistoria

Körsång Körsång KÖR200 40 Körsång A MU1208 50

Latin med allmän Latin med allmän LAS 200 240 Latin B LAS1202 100

språkkunskap språkkunskap

Livsmedelskunskap Drycker LMK200 60 Drycker LMK1201 50

Livsmedel A LMK201 40 Livsmedel A LMK1202 50

Ljudmedier Ljudmedier A LJUM200 120 Ljudmedier A LJUM1201 100

Ljudmedier B LJUM201 150 Ljudmedel C LJUM1203 200

Lärande och peda- Arbetssätt och lärande LPL200 50 Arbetssätt och lärande LPL1201 50

gogiskt ledarskap

Fritidens aktiviteter LPL201 50 Fritidens aktiviteter LPL1202 50

Ledarskap inom lek LPL204 50 Ledarskap inom lek och idrott LPL1205 50

och idrott

Natur och friluftsliv A LPL205 50 Natur och friluftsliv A LPL1206 50

Natur och friluftsliv B LPL206 50 Natur och friluftsliv B LPL1207 50

Pedagogiskt ledarskap LPL207 100 Pedagogiskt ledarskap LPL1208 100

Mark- och Beskärning MRVX200 40 Beskärning TDG1201 50

växtkunskap

Massa och papper Returfiber MOP208 30 Fiberråvaror MOP1201 50

Kartongtillverkning MOP201 150 Kartongtillverkning MOP1202 150

Massa och papper MOP202 120 Massa och papper grundkurs MOP1203 100

grundkurs

Massatillverkning MOP203 250 Massatillverkning MOP1204 200

Mekanisk MOP204 150 Mekanisk massatillverkning MOP1205 150

massatillverkning

Mäldberedning MOP205 50 Mäldberedning MOP1206 50

Pappers- och MOP206 225 Pappers- och kartongtillverkning MOP1207 200

kartongtillverkning

67


2

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 67

68




forts Papperstillverkning MOP207 150 Papperstillverkning MOP1208 150

Massa och papper Sulfatmassa MOP209 150 Sulfatmassa MOP1209 150

Sulfitmassa MOP210 150 Sulfitmassa MOP1210 150

Wellpapp och solidpapp MOP211 100 Wellpapp och solidpapp MOP1211 100

Vidarebehandling av massa MOP212 150 Vidarebehandling av massa MOP1212 150

Vätskekartong och grafisk MOP213 100 Vätskekartong och grafisk kartong MOP1213 100

Ytbehandling MOP214 50 Ytbehandling papper/kartong MOP1214 50

papper/kartong

Matematik Matematik A MA200 110 Matematik A MA1201 100

Matematik B MA201 40 Matematik B MA1202 50

Matematik C MA203 50 Matematik C MA1203 100

Matematik D MA204 40 Matematik D MA1204 100

Matematik E MA205 60 Matematik E MA1205 50

Matlagning Kallkök grundkurs MATL203 80 Kallkök MAKU1204 100

Medicinsk teknik Elektromedicinsk MEDTE206 65 Elektromedicinsk utrustning METE1201 50

utrustning

Gas- och vätsketeknik MEDTE207 50 Gas- och vätsketeknik METE1202 50

Kemisk analysteknik MEDTE208 80 Kemisk analysteknik METE1203 100

Medicin för tekniker MEDTE209 120 Medicin för tekniker METE1204 150

Medicinsk elektronik MEDTE210 65 Medicinsk elektronik METE1205 50

Radiologisk utrustning MEDTE211 50 Radiologisk utrustning METE1206 50

Mediekommuni- Mediekommunikation A MDK200 80 Mediekommunikation A MDK1201 100

kation

Mediekommunikation B MDK201 150 Mediekommunikation C MDK1203 100

Mediekunskap Mediekunskap MDE200 Mediekunskap MDK1204 100

Miljökunskap Miljö – process MILJÖ202 50 Miljöteknik MKU1205 50

Miljökunskap MILJÖ201 60 Miljökunskap MKU1202 100

Modersmål HEMSP201 XXX401 60 Koden för resp språk ska anges XXX1402 100

HEMSP202 XXX402 100 Koden för resp språk ska anges XXX1403 100

HEMSP203 XXX403 30 Koden för resp språk ska anges XXX1401 50

Modedesign Dator – design MODE200 60 Datordesign FOG1201 50

Fackteckning och design A MODE201 60 Fackteckning och design A FOG1202 50

Fackteckning och design B MODE202 30 Fackteckning och design B FOG1206 50

Modellteknik Designmodeller MOD207 120 Designmodeller MOD1201 150

Industrimodeller MOD208 120 Industrimodeller MOD1202 150

Modellteknik A MOD209 190 Modellteknik A MOD1203 150

Modellteknik B MOD210 60 Modellteknik B MOD1204 100

Modellteknik C MOD211 170 Modellteknik C MOD1205 200

Modellteknik D MOD212 235 Modellteknik D MOD1206 200

Moderna språk SPRÅC200 XXX205 60 Steg 1 XXX1301 100

C-språk kurs A Koden för resp språk ska anges

SPRÅC201 XXX206 130 Steg 2 XXX1302 100

C-språk kurs B -- -- Koden för resp språk ska anges

XXX201 190

SPRÅB200 XXX207 60 Steg 3 XXX1303 100

B-språk kurs A Koden för resp språk ska anges

SPRÅB201 XXX208 130 Steg 4 XXX1304 100

B-språk kurs B -- -- Koden för resp språk ska anges

XXX200 190

Multimedia Multimedia A MUM200 100 Multimedia A MUM1201 100

Multimedia B MUM201 100 Multimedia B MUM1202 100

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 68

69




Musik och Musik och kommunikation MUKO200 60 Musik och kommunikation MUPR1205 50

kommunikation

Människokunskap Medicinsk grundkurs B MÄNK202 90 Medicinsk grundkurs OMV1209 100

Etik och livsfrågor MÄNK200 30 Etik och livsfrågor SOMS1201 100

Människan socialt och MÄNK203 50 Människan socialt och kulturellt SOMS1202 100

kulturellt

Mät- och reglerteknik Fastighetsautomation A MÄTE209 50 Fastighetsautomation A MÄTE1201 50

Fastighetsautomation B MÄTE210 60 Fastighetsautomation B MÄTE1202 50

Flerloopsreglering MÄTE211 140 Flerloopsreglering MÄTE1203 150

Industriell mätteknik A MÄTE213 50 Mätteknik A MÄTE1204 50

Industriell mätteknik B MÄTE214 60 Mätteknik B MÄTE1205 50

Övervakningssystem MÄTE218 80 Processdatorsystem MÄTE1208 50

Processkunskap MÄTE215 80 Processkunskap MÄTE1209 50

Reglerteknik A MÄTE216 40 Reglerteknik A MÄTE1210 50

Reglerteknik B MÄTE217 90 Reglerteknik B MÄTE1211 100

Mönster- Datoriserad MKO200 60 Datoriserad mönsterhantering A MKO1201 50

konstruktion mönsterhantering A

Datoriserad MKO201 130 Datoriserad mönsterhantering B MKO1202 100

mönsterhantering B

Datoriserad MKO202 130 Datoriserad mönsterhantering C MKO1203 100

mönsterhantering C

Mönsterkonstruktion A MKO203 60 Mönsterkonstruktion A MKO1204 50

Mönsterkonstruktion B MKO204 60 Mönsterkonstruktion B MKO1205 50

Mönsterkonstruktion C MKO205 30 Mönsterkonstruktion C MKO1206 50

Natur- och Viltvård NAM207 50 Viltvård NAM1214 50

miljökunskap

Mikrobiologi och genetik NAM204 50 Mikrobiologi och genetik BI1206 50

Växt- och djurliv NAM208 30 Växt-och djurliv BI1208 50

Ekologi NAM200 30 Ekologi BI1204 50

Kretslopp i mark, vatten NAM202 40 Kretslopp BI1205 50

och luft

Naturbruks- Arbete med avverknings- NAP200 150 Avverkningsmaskiner SKOG1203 150

produktion maskiner

Avverkningsaggregat för NAP202 80 Avverkningsaggregat för traktor SKOG1202 50

jordbrukstraktor

Avverkningsarbete med NAP201 120 Avverkning med motorsåg SKOG1201 100

motorsåg

Beståndsanläggning och NAP204 100 Skogsskötsel A SKOG1205 100

beståndsvård

Blomsterbinderi NAP235 50 Blomsterbinderier ODL1211 50

Ekologisk odling NAP205 40 Ekologisk odling ODL1201 50

Frukt- och bärodling NAP208 30 Frukt och bärodling ODL1202 50

Golfbaneskötsel NAP209 60 Golfbanor TDG1202 100

Grovfoderproduktion NAP210 60 Grovfoderproduktion ODL1203 50

Inomhusplantering NAP211 50 Inomhusplanteringar TDG1203 50

Mjölk- och NAP214 100 Mjölk- och nötköttsproduktion DJR1213 100

nötköttproduktion

Motorsåg och röjmotorsåg NAP215 65 Motor- och röjmotorsåg NABT1204 100

Naturbrukets yrkesmiljöer NAP216 100 Arbetsliv naturbruk NAM1201 100

Odling av grönsaker NAP217 50 Odling av grönsaker ODL1204 50

på friland

2

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 69

70




forts Odlingsplanering och NAP220 50 Odling planering ODL1205 50

Naturbruks- specialisering

produktion Odling på åker NAP219 80 Odling på åker ODL1207 150

Plantskoleskötsel NAP221 50 Plantskoleskötsel ODL1208 50

Produktion av energi- och NAP222 30 Energiråvara NAM1203 50

industriråvara

Naturbruks- Röjningsarbete NAP223 35 Röjningsarbete SKOG1204 50

produktion Skogskötsel – fördjupning NAP224 150 Skogsskötsel C SKOG1207 150

Skogskötsel – grundkurs NAP225 150 Skogsskötsel B SKOG1206 150

Transport med småskalig NAP227 30 Småskalig transportteknik NABT1206 50

teknik

Trädgårdsanläggning NAP228 100 Trädgårdsanläggning grundkurs TDG1209 150

Virkesmätning NAP232 150 Virkesmätning SKOG1211 150

Virkestransport med NAP233 60 Virkestransport B SKOG1213 50

jordbrukstraktor

Virkestransport med NAP234 140 Virkestransport A SKOG1212 150

skotare

Naturbruksteknik Körning med basmaskin NABT201 60 Basmaskin körning NABT1201 50

Reparationsteknik NABT202 100 Naturbruksmaskiner reparation NABT1205 100

Växthusteknik NABT203 40 Växthusteknik NABT1207 50

Naturkunskap Naturkunskap A NK200 30 Naturkunskap A NK1201 50

Naturkunskap B NK201 70 Naturkunskap B NK1202 100

Näringskunskap Näringslära A NÄR201 30 Näringslära A NÄR1202 50

Omvårdnad Omvårdnad – sjuka barn OKU203 205 Barn- och ungdomssjukvård OMV1202 200

Omvårdnad – psykiatri OKU202 205 Psykiatri OMV1211 200

Omvårdnad A OKU204 120 Omvårdnad OMV1210 150

Omvårdnad -akutsjukvård OKU200 205 Sjukvård OMV1212 200

Plastteknik Plastteknik – härdplast PLT201 200 Härdplast PLT1201 200

Plastteknik – termoplast PLT200 200 Termoplast PLT1202 200

Plåtteknik Plåtbearbetning A PLÅ203 40 Plåtbearbetning A PLÅ1201 50

Plåtbearbetning B PLÅ204 180 Plåtbearbetning B PLÅ1202 200

Plåtbearbetning C PLÅ205 180 Plåtbearbetning C PLÅ1203 150

Produktionsteknik Kvalitetsteknik PRT202 30 Kvalitetsteknik PRT1201 50

Produktionsteknik PRT203 30 Produktionsteknik PRT1203 50

Psykologi Psykologi PS200 40 Psykologi A PS1201 50

Religionskunskap Religionskunskap A RE200 30 Religionskunskap A RE1201 50

Religionskunskap B RE201 30 Religionskunskap B RE1202 50

Rytmik och dans Rytmik och dans RYDS200 40 Rytmik och dans MU1210 50

Rättskunskap Affärsjuridik RK200 40 Affärsjuridik RK1201 50

Rättskunskap RK201 40 Rättskunskap RK1203 50

Rörlig bild Rörlig Bild A RBL200 120 Rörlig bild A RBL1201 100

Rörlig Bild B RBL201 150 Rörlig bild C RBL1203 200

Samhällskunskap Samhällskunskap A SH200 90 Samhällskunskap A SH1201 100

Samhällskunskap B SH201 110 Samhällskunskap B SH1202 100

Samhällskunskap C SH202 100 Samhällskunskap C SH1203 100

Scenisk gestaltning Scenisk gestaltning A SCGE200 130 Scenisk gestaltning A TEA1204 100

Scenisk gestaltning B SCGE201 100 Scenisk gestaltning B TEA1205 150

Scenisk gestaltning C SCGE202 70 Scenisk gestaltning C TEA1206 100

Servering Servering A SERV200 60 Servering A SERK1205 50

Servering B SERV201 90 Servering B SERK1206 100

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 70



Social Social omsorg A SOO202 120 Social omsorg SOMS1204 150

omsorgskunskap

Omsorg om person med SOO200 205 Utvecklingsstörning/ SOMS1207 200

utvecklingsstörning funktionshinder

Specialarbete SA301 20 Projektarbete PA1201 100

-- --

SA200 30

Specialidrott Specialidrott A SC200 190 Specialidrott A SC1201 200

Specialidrott B SC201 100 Specialidrott B SC1202 100

Styckningskunskap Styckning gris STYK201 120 Styckning gris STYK1202 100

Styckning nöt STYK203 160 Styckning nöt STYK1204 100

Styckning andra djurslag STYK200 60 Styckning övriga djurslag STYK1205 50

Styrteknik Automationsenheter STR206 110 Automationsenheter STR1201 100

Avancerade styrsystem STR207 90 Avancerad styrsystem STR1202 100

CNC-teknik – service STR208 70 CNC- maskiner STR1203 50

och underhåll

Servoteknik STR210 50 Serviceteknik STR1208 50

Styrteknik B STR212 80 Styrteknik B STR1210 100

Stål- och Efterbehandling SMF201 50 Efterbehandling MTE1201 50

metallframställning Metallografi SMF204 100 Metallografi MTE1204 100

Metallurgi – grundkurs SMF205 80 Metallurgi grundkurs MTE1205 100

Processmetallurgi SMF207 120 Processmetallurgi MTE1207 150

Pulvermetallurgi SMF208 60 Pulvermetallurgi MTE1208 100

Värmelära och ugnsteknik SMF211 80 Värmelära – och ugnsteknik MTE1209 100

Svenska Svenska A SV203 80 Svenska A SV1201 100

Svenska B SV204 120 Svenska B SV1202 100

-- --

SV201S 60

SV201L 60

-- --

SV200S 100

SV200L 100

Svenska C SV202 50 Svenska C muntlig och skriftlig SV1205 50

kommunikation

Svenska som Svenska som andraspråk A SV2201 80 Svenska som andraspråk A SVA1201 100

andra språk Svenska som andraspråk B SV2202 120 Svenska som andraspråk B SVA1202 100

Svetsteknik Bågsvetsmetoder SVSTE226 40 Svetsmetoder grundkurs SVST1221 50

grundkurs

Lödning och skärning A SVSTE227 30 Lödning och skärning A SVST1206 50

Lödning och skärning B SVSTE228 50 Lödning och skärning B SVST1207 50

Manuell metallbågs- SVSTE229 75 Manuell metallbågssvetsning A1 SVST1208 100

svetsning A1

Manuell metallbågs- SVSTE230 75 Manuell metallbågssvetsning A2 SVST1209 50

svetsning A2

Manuell metallbågs- SVSTE231 100 Manuell metallbågssvetsning B1 SVST1210 100

svetsning B1

Manuell metallbågs- SVSTE232 100 Manuell metallbågssvetsning B2 SVST1211 100

svetsning B2

71


2

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 71

72




forts Manuell metallbågs- SVSTE233 60 Manuell metallbågssvetsning C1 SVST1212 50

Svetsteknik svetsning C1

Manuell metallbågs- SVSTE234 60 Manuell metallbågssvetsning C2 SVST1213 50

svetsning C2

Manuell metallbågs- SVSTE235 160 Manuell metallbågssvetsning C3 SVST1214 200

svetsning C3

MIG/MAG-svetsning A1 SVSTE236 60 MIG/MAG-svetsning A1 SVST1215 50

MIG/MAG-svetsning A2 SVSTE237 60 MIG/MAG-svetsning A2 SVST1216 50

MIG/MAG-svetsning B1 SVSTE238 60 MIG/MAG-svetsning B1 SVST1217 100

MIG/MAG-svetsning B2 SVSTE239 60 MIG/MAG-svetsning B2 SVST1218 50

MIG/MAG-svetsning C SVSTE240 80 MIG/MAG-svetsning C SVST1219 100

Svetsarprövning SVSTE241 40 Svetsarprövning SVST1220 50

TIG-svetsning A1 SVSTE242 50 TIG-svetsning A1 SVST1222 50

TIG-svetsning A2 SVSTE243 50 TIG-svetsning A2 SVST1223 50

TIG-svetsning B1 SVSTE244 50 TIG-svetsning B1 SVST1224 50

TIG-svetsning B2 SVSTE245 50 TIG-svetsning B2 SVST1225 50

TIG-svetsning C1 SVSTE246 50 TIG-svetsning C1 SVST1226 50

TIG-svetsning C2 SVSTE247 50 TIG-svetsning C2 SVST1227 50

Teaterproduktion Teaterproduktion TEAP200 80 Scenisk produktion TEA1207 100

Teaterteknik Teaterteknik TEAT200 80 Ljus och ljudteknik TEA1202 100

Teckenspråk Teckenspråk C-språk TN201 60 Teckenspråk för hörande steg 1 TNH1201 100

kurs A

Teckenspråk C-språk TN202 130 Teckenspråk för hörande steg 2 TNH1202 100

kurs B

Teleinstallation Antenninstallation TEI206 40 Antenninstallation TEI1201 50

Installation och TEI207 60 Installation och registrering TEI1202 50

registrering

Kabel-tv-teknik TEI208 40 Kabel tv-teknik TEI1203 50

Lokala datanät TEI209 60 Lokala datanät TEI1204 50

Säkerhetssystem TEI210 60 Säkerhetssystem TEI1205 100

Teknologi CAD-teknik A TL206 50 CAD – teknik A TEU1201 50

CAD-teknik B TL207 30 CAD – teknik B TEU1202 50

Textil och Textil och konfektion – TKF202 240 Textil och konfektion A TKF1202 200

konfektion grundkurs

Textproduktion Textproduktion A TEXT200 120 Textkommunikation A TEXK1201 100

Textproduktion B TEXT201 150 Textkommunikation C TEXK1203 100

Transportteknik Distributionstransporter TRTTE212 190 Distributionstransporter TRTE1202 150

Flyggods TRTTE203 80 Flyggods TRTE1203 100

Fordonskombinationer TRTTE204 80 Fordonskombinationer TRTE1204 100

Hamn- och terminalarbete TRTTE214 180 Hamn- och terminalarbete TRTE1209 200

Skogstransporter TRTTE207 120 Skogstransporter TRTE1214 100

Transportfordon – TRTTE209 90 Transportfordon grundkurs TRTE1216 150

grundkurs

Truck TRTTE210 60 Truck A TRTE1217 50

Tryckteknik Grafisk mätteknik TRYK202 40 Grafisk kvalitet- och miljöteknik TRYK1201 50

Offsettryckning A TRYK203 80 Tryckteknik A TRYK1202 100

Träförädling Byggvaror TRÄF200 100 Byggvaror TRÄF1201 100

Hyvling grundkurs TRÄF201 100 Hyvling grundkurs TRÄF1202 100

Hyvling profil TRÄF202 100 Hyvling profil TRÄF1203 100

Komponenttillverkning TRÄF203 100 Komponenttillverkning TRÄF1204 100

Logistik TRÄF204 50 Logistik TRÄF1205 50

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 72

73




forts Sågning – kantverk TRÄF205 100 Sågning kantverk TRÄF1206 100

Träförädling Sågning – reducer TRÄF206 100 Sågning reducerare TRÄF1207 100

Sågning – sortering TRÄF207 100 Sågning sortering TRÄF1208 100

Sågning – stock TRÄF208 200 Sågning stock TRÄF1209 200

Verktygsunderhåll TRÄF209 150 Verktygsunderhåll TRÄF1210 150

Virkestorkning TRÄF210 50 Virkestorkning TRÄF1211 50

Träteknik Fanering TRÄ200 80 Fanering TRÄ1201 100

Planmöbler TRÄ202 130 Planmöbler TRÄ1205 150

Träbearbetning A TRÄ204 100 Träbearbetning A TRÄ1206 100

Träbearbetning B TRÄ205 300 Träbearbetning B TRÄ1207 200

Träbearbetning C TRÄ206 300 Träbearbetning C TRÄ1208 200

Träbearbetning D TRÄ207 200 Träbearbetning D TRÄ1209 200

Ytbehandling TRÄ209 40 Ytbehandling TRÄ1210 50

Turism och Turism och reseservice TURE200 100 Turism och resor TURI1207 50

reseservice

Underhållsteknik Hydraulik UNDTE208 50 Hydralik UND1201 50

Lager A UNDTE209 60 Lager A UND1202 50

Lager B UNDTE210 50 Lager B UND1203 50

Reparationsteknik UNDTE211 70 Reparationsteknik UND1204 100

Tribologi UNDTE212 50 Tribologi UND1205 50

Underhåll A UNDTE213 30 Underhåll A UND1206 50

Underhåll B UNDTE214 70 Underhåll B UND1207 50

Underhåll C UNDTE215 150 Underhåll C UND1208 150

Uppriktning UNDTE216 50 Uppriktning UND1209 50

Vibrationsteknik UNDTE217 50 Vibrationsteknik UND1210 50

Verkstadsteknik Teknologi – industri TL208 50 Industriell teknologi VER1208 50

Montering A VER215 65 Montering A VER1201 50

Montering B VER216 130 Montering B VER1202 150

Skärande bearbetning A VER217 80 Skärande bearbetning A VER1203 100

Skärande bearbetning B VER218 190 Skärande bearbetning B VER1204 100

Slipning A VER219 50 Slipning A VER1206 50

Slipning B VER220 80 Slipning B VER1207 100

Verkstadsteknisk grundkurs VER221 60 Verkstadsteknisk grundkurs VER1209 50

Verktygsteknik Formverktyg A VERK211 130 Formverktyg A VERK1201 200

Formverktyg B VERK212 210 Formverktyg B VERK1202 200

Gnistbearbetning VERK213 90 Gnistbearbetning VERK1203 100

Jiggar och fixturer VERK214 90 Jiggar och fixturer VERK1204 150

Pressverktyg A VERK216 130 Pressverktyg A VERK1205 200

Pressverktyg B VERK217 210 Pressverktyg B VERK1206 200

Verktygsteknik – VERK218 300 Verktygsteknik grundkurs VERK1207 150

grundkurs

VVS-teknik VVS svets A VVT203 90 VVS svets A VVT1205 100

VVS svets B VVT204 100 VVS svets B VVT1206 100

2

Sid 062-073 07-02-26 21.53 Sida 73

74


TABELL för utbyteskomplettering av ämnesbetyg i avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer

Tabell för ämne som ingår i avgångsbetyg och som kan bytas ut vid meritvärdering av betyg.

I ämne som krävs för behörighet ersätts betyg med nytt betyg på lägst den nivå som krävs för särskildbehörighet. Se vidare under rubriken Meritvärdering av betyg.

För att betyg i avgångsbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvaran-de nivå eller högre enligt nedanstående tabell.Nivå 1 är den lägsta nivån inom respektive ämne.

Ämnesbeteckning Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod Ny kurskod

Ämneskod (kurskod) Kursbenämning – Kursbenämning –

kan ersätta ämnes- kan ersätta ämnes-

betyg betyg Gymnasie-

skolan 1 juli 2000

Komvux 1 juli 2001

Allmän språkkunskap 1 åk gymnasieskolan etapp 2 – –

68030

Biologi 2 2 åk N 3010002 Biologi B Biologi B

30100 3 åk studentexamen B1201 BI1202

-allmän linje,social eller språklig gren

-latinlinjen (halv- el helklassisk

eller nyspråklig gren)

1 1 åk T – Biologi A Biologi A

BI200 BI1201

Gemensam ämnesgrupp 7 – – – Moderna språk, steg 7

för B-/C-språk Xxx1307

6 – – – Moderna språk, steg 6

Xxx1306

5 – – – Moderna språk, steg 5

Xxx1305

4 3 åk B-språk etapp 4 B-språk Xxx200 Moderna språk, steg 4

B-språk kurs B Xxx1304

Xxx208

3 2 åk B-språk etapp 3 C-språk Xxx201 Moderna språk, steg 3

3 åk C-språk C-språk kurs B Xxx1303

Xxx206

2 1 åk B-språk etapp 2 B-språk kurs A Moderna språk, steg 2

2 åk C-språk xxx207 Xxx1302

1 1 åk C-språk – C-språk kurs A Moderna språk, steg 1

xxx205 Xxx1301

Elektronik Åk 3 T elteknisk gren 7224002 – –

72240

Ellära Åk 3 T elteknisk gren 7228002 – –

72280

Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 74

75


2





skolan 1 juli 2000

Komvux 1 juli 2001

Engelska 3 – – – Engelska C, EN1203

60300 2 3 åk HSEN 6030003 Engelska B, EN201 Engelska B, EN1202

Åk 3 studentexamen

1 2 åk två- el treårig linje 6030002 Engelska A, EN200 Engelska A, EN1201

Filosofi 3-årig yrkesinriktad linje

01240 1 åk gymnasieskolan 0124002 Filosofi FS200 Filosofi FS1201

Fysik 2 3 åk NT 3130004 Fysik B, FY200 Fysik B, FY1202

31300 Åk 3 studentexamen Fysik B, FY202

- reallinjen (teknisk, biologisk,

matematisk gren)

Åk 2 från treårigt tekniskt gymn.

1 2 åk tvåårig teknisk linje 3130003 Fysik A, FY201 Fysik A, FY1201

Åk 2 fackskolan, teknisk linje

Företagsekonomi 3 2 åk två- el treårig ekonomisk linje 2024003 Företagsekonomi B Företagsekonomi B

20240 FE203 FE1203

2 2 åk Distributions- o kontorslinje 2024002 – –

1 1 åk gymnasieskolan – Företagsekonomi A Företagsekonomi A

FE201 FE1202

Grekiska 2 – – – Grekiska B,

62300 GRK1202

1 1 åk H – Grekiska, Grekiska A,

GRK200 GRK1201

Hemspråk 3 3 åk hemspråk etapp 3 Hemspråk, Xxx402 Modersmål B

0000H0 Xxx1403

B-språk, Xxx200 Moderna språk, steg 4

B-språk B, Xxx208 Xxx1304

2 2 åk hemspråk etapp 2 – –

1 1 åk hemspråk – Hemspråk, Xxx401 Modersmål A

Xxx1402

B-språk A Moderna språk, steg 2

xxx207 Xxx1302

Historia 2 3 åk gymnasieskolan 0230003 Historia B, HI201 Historia B, HI1202

02300 1 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T 0230002 Historia A, HI200 Historia A, HI1201

Kemi 3 – Kemi B, KE201 Kemi B, KE1202

34400 2 Åk 3 N 3440003 Kemi A, KE200 Kemi A, KE1201

Studentexamen

– reallinjen (biologisk gren,

matematisk gren)

1 Åk 2 T 3440002

Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 75

76






skolan 1 juli 2000

Komvux 1 juli 2001

Matematik 5 3 åk NT 3550004 Matematik E, MA205 Matematik E,

3550N Åk 3 studentexamen MA1205

35500 – reallinjen, (teknisk gren,

matematisk gren)

4 – – Matematik D, MA204 Matematik D,

MA1204

3 3 åk SE 3550003 Matematik C, MA203 Matematik C

MA1203

Matematik C1

MA202

2 åk Te –

Åk 3 studentexamen

– allmän linje (social gren)

– reallinjen (biologisk gren, social gren)

2 2 åk från 3-årig linje – Matematik B Matematik B

MA201 MA1202

1 2 åk 2-årig linje/specialkurser 3550002 Matematik A Matematik A

1 åk 3-årig linje MA200 MA1201

treåriga yrkesinriktade linjer

Åk 2 fackskolan

Åk 1 studentexamen

Naturkunskap 3 2 åk gymnasieskolan 3845003 Naturkunskap B Naturkunskap B

38450 NK201 NK1202

2 1 åk gymnasieskolan 3845002 – –

1 – – Naturkunskap A Naturkunskap A

NK200 NK1201

Produktion M, 78680 Åk 3 T maskinteknisk gren 7868002 – –

Psykologi 3 – – – Psykologi B, PS1202

05500 2 2 åk tvåårig vårdlinje 0550003 Psykologi A, PS200 Psykologi A, PS1201

1 1 åk gymnasieskolan 0550002 – –

Religionskunskap 2 – – Religionskunskap B Religionskunskap B

06700 RE201 RE1202

1 1 åk gymnasieskolan 0670002 Religionskunskap A Religionskunskap A

RE200 RE1201

Rättskunskap, 53720 1 åk E 5372002 Rättskunskap, Rättskunskap,

RK201 RK1203

Samhällskunskap 4 – – Samhällskunskap C Samhällskunskap C

54800 SH202 SH1203

3 3 åk HSE 5480003 Samhällskunskap B Samhällskunskap B

SH201 SH1202

2 2 åk gymnasieskolan 5480002 Samhällskunskap A Samhällskunskap A

SH200 SH1201

1 1 åk gymnasieskolan – – –

Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 76

77


2





skolan 1 juli 2000

Komvux 1 juli 2001

Svenska språket 6560S 3 3 åk HSENT 6560S03 Svenska B, SV204 Svenska B, SV1202

Svenska litteratur 6560L Åk 3 studentexamen 6560L03 Svenska, SV200S

* och SV200L

SV201S och

SV201L

2 2 åk tvåårig linje/specialkurs 6560S02 – –

3-årigt yrkesinriktad linje 6560L02

1 – Svenska A, SV203 Svenska A, SV1201

Svenska som 1 oavsett åk – Svenska som andra Svenska som andra

främmande språk språk, SVA2202 språk, SVA1202

Teknologi 3 – 8875003 Teknologi C, TL204 –

88750 2 Åk 2 T 8875002 Teknologi B, TL203 –

Åk 1 Te maskinteknisk gren

1 – Teknologi A, TL202 –

* Om sökande kompletterar med svenska B (kurs SV204) ersätts båda betygen av ett.

Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 77

TABELL för utbyteskomplettering av etapper i avgångsbetyg från komvux

Tabell för utbyte av betyg i etapper som ingår i avgångsbetyg från komvux och som kan bytas ut motkurs- eller ämnesbetyg.

För att etappbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivåenligt nedanstående tabell.

Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg KursAllmän språkkunskap, etapp 2 68030 02 1 åk gymnasieskolan -Biologi , etapp 2 30100 02 2 åk N Biologi B

3 åk studentexamen BI1202-allmän linje, social eller språklig gren BI201-latinlinjen (halv- el helklassisk eller ny---språklig gren)

Språk, etapp 4 Etapp 4 3 åk B-språk Moderna språk, steg 4Xxx1304B-språk kurs B Xxx208B-språk Xxx200

Språk, etapp 3 Etapp 3 2 åk B-språk Moderna språk, steg 33 åk C-språk Xxx1303

C-språk kurs B Xxx206C-språk Xxx201

Språk, etapp 2 Etapp 2 1 åk B-språk Moderna språk, steg 22-åk C-språk Xxx1302

B-språk kurs A Xxx207Elektronik, etapp 2 72240 02 Åk 3 T elteknisk gren -Ellära, ellära etapp 2 72280 02 Åk 3 T elteknisk gren -Engelska, etapp 3 60300 03 3 åk HSEN Engelska B

Åk 3 studentexamen EN1202EN201

Engelska, etapp 2 60300 02 2 åk två- el treårig linje Engelska AEN1201EN200

Filosofi, etapp 2 01240 02 3-årig yrkesinriktad linje Filosofi1 åk gymnasieskolan FS1201

FS200Fysik, etapp 4 31300 04 3 åk NT Fysik B

Åk 3 studentexamen FY1202– reallinjen (teknisk, biologisk, FY200matematisk gren) FY202Åk 2 från treårigt tekniskt gymnasium

Fysik, etapp 3 31300 03 2 åk tvåårig teknisk linje Fysik AÅk 2 fackskolan, teknisk linje FY1201

FY201Företagsekonomi, etapp 3 20240 03 2 åk två- el treårig ekonomisk linje Företagsekonomi B

FE1203FE203

Hemspråk, etapp 3 Etapp 3 3 åk hemspråk Modersmål BXxx1403Hemspråk Xxx402

Historia, etapp 3 02300 03 3 åk gymnasieskolan Historia BHI1202HI201

78


Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 78

Historia, etapp 2 02300 02 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T Historia AHI1201HI200

Kemi, etapp 3 34400 03 Åk 3 N Kemi AStudentexamen KE1201– reallinjen (biologisk gren, matematisk KE200gren)

Matematik, etapp 4 35500 04 3 åk NT Matematik EÅk 3 studentexamen MA1205– reallinjen (teknisk gren, matematisk MA205gren)

Matematik, etapp 3 35500 03 3 åk SE Matematik C2 åk Te MA1203Åk 3 studentexamen MA203– allmän linje (social gren) Matematik C1– reallinjen (biologisk gren, social gren) MA202

Matematik, etapp 2 35500 02 2 åk 2-årig linje/specialkurs Matematik A1 åk 3-årig linje MA1201treåriga yrkesinriktade linjer MA200Åk 2 fackskolanÅk 1 studentexamen

Naturkunskap, etapp 3 38450 03 2 åk gymnasieskolan Naturkunskap BNK1202

Produktion, etapp 2 78680 02 Åk 3 T maskinteknisk gren -Psykologi, etapp 3 05500 03 2 åk tvåårig vårdlinje Psykologi A

PS1201PS200

Religionskunskap, etapp 2 06700 02 1 åk gymnasieskolan Religionskunskap ARE1201RE200

Rättskunskap, etapp 2 53720 02 1 åk E RättskunskapRK1203RK201

Samhällskunskap, etapp 3 54800 03 3 åk HSE Samhällskunskap BSH1202SH201

Samhällskunskap, etapp 2 54800 02 2 åk gymnasieskolan Samhällskunskap ASH1201SH200

Svenska språket, etapp 3 6560S 03 3 åk HSENT Svenska BSvenska litteratur, etapp 3 6560L 03 Åk 3 studentexamen SV1202*

SV204*

SV200SSV201S

SV200LSV201L

Teknologi, etapp 3 88750 03 - Teknologi CTL204

Teknologi. etapp 2 88750 02 Åk 2 T Teknologi BÅk 1 Te maskinteknisk gren TL203

* Om sökande kompletterat med Svenska B, SV1202 eller SV204, ersätts båda betygen av ett.

79


2

Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs

Sid 074-079 07-02-26 21.55 Sida 79

FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK

80

Arabiska 69030 ARB1301 – steg 1 C-språk kurs A – ARA205ARB1302 – steg 2 C-språk kurs B - ARA206ARB1303 – steg 3 B-språk kurs A – ARA207ARB1304 – steg 4 B-språk kurs B - ARA208ARB1305 – steg 5ARB1306 – steg 6ARB1307 – steg 7

Bosniska/kroatiska/ 69096 BOS1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205serbiska BOS1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206

BOS1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207BOS1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208BOS1305 – steg 5BOS1306 – steg 6BOS1307 – steg 7

KRO1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205KRO1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206KRO1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207KRO1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208KRO1305 – steg 5KRO1306 – steg 6KRO1307 – steg 7

SER1301 – steg 1 C-språk kurs A – BKS205SER1302 – steg 2 C-språk kurs B – BKS206SER1303 – steg 3 B-språk kurs A – BKS207SER1304 – steg 4 B-språk kurs B – BKS208SER1305 – steg 5SER1306 – steg 6SER1307 – steg 7

Danska 65070 DAN1301 – steg 1 C-språk kurs A – DAN205DAN1302 – steg 2 C-språk kurs B - DAN206DAN1303 – steg 3DAN1304 – steg 4DAN1305 – steg 5DAN1306 – steg 6DAN1307 – steg 7

B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gammal kurskod

Gymnasieskolan1 juli 2000Komvux 1 juli 2001

Förteckning över B/C-språk med kurs/ämneskoderI tabellen finns de gamla språkkurser som vid utbyteskomplettering kan ersättas av nya språkkurser.

Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 80


81

Engelska 60300 EN1301 – steg 1 C-språk kurs A – EN205EN1302 – steg 2 C-språk kurs B – EN206EN1303 – steg 3EN1304 – steg 4EN1305 – steg 5EN1306 – steg 6EN1307 – steg 7

Estniska 69140 EST1301 – steg 1 C-språk kurs A – EST205EST1302 – steg 2 C-språk kurs B – EST206EST1303 – steg 3EST1304 – steg 4EST1305 – steg 5EST1306 – steg 6EST1307 – steg 7

Finska 6919B FI1301 – steg 1 C-språk kurs A - FI205FI1302 – steg 2 C-språk kurs B - FI206FI1303 – steg 3 B-språk kurs A - FI207FI1304 – steg 4 B-språk kurs B - FI208FI1305 – steg 5FI1306 – steg 6FI1307 – steg 7

Flamländska/ 69196 FLA1301 – steg 1 C-språk kurs A – FLA205nederländska FLA1302 – steg 2 C-språk kurs B – FLA206

FLA1303 – steg 3FLA1304 – steg 4FLA1305 – steg 5FLA1306 – steg 6FLA1307 – steg 7

Franska 6130B FR1301 – steg 1 C-språk kurs A – FR205FR1302 – steg 2 C-språk kurs B – FR206FR1303 – steg 3 B-språk kurs A - FR207FR1304 – steg 4 B-språk kurs B - FR208FR1305 – steg 5FR1306 – steg 6FR1307 – steg 7

Hebreiska 69210 HEB1301 – steg 1 C-språk kurs A – HEB205HEB1302 – steg 2 C-språk kurs B – HEB206HEB1303 – steg 3HEB1304 – steg 4HEB1305 – steg 5HEB1306 – steg 6HEB1307 – steg 7



2

Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 81


82

Isländska 65150 ISL1301 – steg 1 C-språk kurs A – ISL205ISL1302 – steg 2 C-språk kurs B – ISL206ISL1303 – steg 3ISL1304 – steg 4ISL1305 – steg 5ISL1306 – steg 6ISL1307 – steg 7

Italienska 6928B IT1301 – steg 1 C-språk kurs A – IT205IT1302 – steg 2 C-språk kurs B – IT206IT1303 – steg 3 B-språk kurs A - IT207IT1304 – steg 4 B-språk kurs B - IT208IT1305 – steg 5IT1306 – steg 6IT1307 – steg 7

Japanska 6930C JAP1301 – steg 1 C-språk kurs A – JAP20569300 JAP1302 – steg 2 C-språk kurs B – JAP206

JAP1303 – steg 3JAP1304 – steg 4JAP1305 – steg 5JAP1306 – steg 6JAP1307 – steg 7

Kinesiska 6934C KI1301 – steg 1 C-språk kurs A – KI20569340 KI1302 – steg 2 C-språk kurs B – KI206

KI1303 – steg 3KI1304 – steg 4KI1305 – steg 5KI1306 – steg 6KI1307 – steg 7

Lulesamiska 65705 LSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – LSM205LSM1302 – steg 2 C-språk kurs B - LSM206LSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – LSM207LSM1304 – steg 4 B-språk kurs B - LSM208LSM1305 – steg 5LSM1306 – steg 6LSM1307 – steg 7

Nordsamiska 65700 NSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – NSM205NSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – NSM206NSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – NSM207NSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – NSM208NSM1305 – steg 5NSM1306 – steg 6NSM1307 – steg 7



Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 82


83

Persiska 69520 PER1301 – steg 1 C-språk kurs A – PER205PER1302 – steg 2 C-språk kurs B – PER206PER1303 – steg 3PER1304 – steg 4PER1305 – steg 5PER1306 – steg 6PER1307 – steg 7

Polska 69530 POL1301 – steg 1POL1302 – steg 2POL1303 – steg 3 B-språk kurs A – POL207POL1304 – steg 4 B-språk kurs B – POL208POL1305 – steg 5POL1306 – steg 6POL1307 – steg 7

Portugisiska 69550 PO1301 – steg 1 C-språk kurs A – PO2056955C PO1302 – steg 2 C-språk kurs B – PO206

PO1303 – steg 3 B-språk kurs A – PO207PO1304 – steg 4 B-språk kurs B – PO208PO1305 – steg 5PO1306 – steg 6PO1307 – steg 7

Ryska 63700 RY1301 – steg 1 C-språk kurs A – RY205RY1302 – steg 2 C-språk kurs B – RY206RY1303 – steg 3 B-språk kurs A – RY207RY1304 – steg 4 B-språk kurs B – RY208RY1305 – steg 5RY1306 – steg 6RY1307 – steg 7

Spanska 6470B SP1301 – steg 1 C-språk kurs A – SP2056470C SP1302 – steg 2 C-språk kurs B – SP20664700 SP1303 – steg 3 B-språk kurs A - SP207

SP1304 – steg 4 B-språk kurs B - SP208SP1305 – steg 5SP1306 – steg 6SP1307 – steg 7

Swahili 69760 SWA1301 – steg 1 C-språk kurs A – SWA205SWA1302 – steg 2 C-språk kurs B – SWA206SWA1303 – steg 3SWA1304 – steg 4SWA1305 – steg 5SWA1306 - steg 6SWA1307 – steg 7



2

Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 83


84

Sydsamiska 65710 SSM1301 – steg 1 C-språk kurs A – SSM205SSM1302 – steg 2 C-språk kurs B – SSM206SSM1303 – steg 3 B-språk kurs A – SSM207SSM1304 – steg 4 B-språk kurs B – SSM208SSM1305 – steg 5SSM1306 – steg 6SSM1307 – steg 7

Teckenspråk 68800 C-språk kurs A – TN201 C-språk kurs B - TN202

Tornedalsfinska 65720 TFI1301 – steg 1 C-språk kurs A – TFI205TFI1302 – steg 2 C-språk kurs B – TFI206TFI1303 – steg 3 B-språk Kurs A – TFI207 TFI1304 – steg 4 B-språk kurs B – TFI208TFI1305 – steg 5TFI1306 – steg 6TFI1307 – steg 7

Tyska 6680B TY1301 – steg 1 C-språk kurs A – TY2056680C TY1302 – steg 2 C-språk kurs B – TY206

TY1303 – steg 3 B-språk kurs A - TY207TY1304 – steg 4 B-språk kurs B - TY208TY1305 – steg 5TY1306 – steg 6TY1307 – steg 7

Ungerska 69900 UNG1301 – steg 1 C-språk kurs A – UNG205UNG1302 – steg 2 C-språk kurs B – UNG206UNG1303 – steg 3UNG1304 – steg 4UNG1305 – steg 5UNG1306 – steg 6UNG1307 – steg 7



Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 84

85

BILAGA: JÄMFÖRELSE – HÖGSKOLEMERITER

2

Jämförelse mellan universitets- och högskolebetyg och poäng vid universitet och högskolor

Översättningstabell mellan 1953 års och tidigare stadgar ang filosofiska examina och 1969 årsoch senare studieordning.

Betygsenheter enligt 1953 års Poäng enligt 1969 års och tidigare stadgar studieordning fram till år 2006

Försvarlig (1/2 betyg) 10 poäng godkänd

Godkänd (1 betyg) 20 poäng godkändIcke utan beröm godkänd(1 betyg med spets) 20 poäng väl godkänd

Med beröm godkänd (2 betyg) 40 poäng godkändMed utmärkt beröm godkänd(2 betyg med spets) 40 poäng väl godkänd

Berömlig (3 betyg) 60 poäng godkändMycket berömlig (3 betyg med spets) 60 poäng väl godkänd

Utmärkt (4 betyg) 80 poäng godkändSärskilt utmärkt (4 betyg med spets) 80 poäng väl godkänd

Sid 080-085 07-02-26 21.56 Sida 85

86

Beräkning av jämförelsetal.

BILAGA: EXEMPEL MERITVÄRDERING AV BETYG

Exempel 1Den sökande har slutbetyg från ett program vt 05 och uppfyller samtliga krav för behörighet och har inga kompletteringsbetyg. Den sökande har läst ett fullständigt program som inne-håller 2 500 gymnasiepoäng. Samtliga gymnasiepoäng är betygsatta.

Idrott och hälsa medräknas inte i första steget.

Betyget innehåller100 gp med IG = 100 x 0 = 0600 gp med G = 600 x 0 = 6 000950 gp med VG = 950 x 15 = 14 250750 gp med MVG = 750 x 20 = 15 000 = 2 400 = 35 250

Den sökandes jämförelsetal:-utan idrott: 35 250 / 2 400 = (14,687) 14,69-med idrott, betyg VG: (100 x 15 = 1 500) = 36 750 / 2 500 = 14,70

Exempel 3 UtbyteskompletteringSe exempel 1 och 2. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som ingår i slutbetyget och ska ersätta ett lägre betyg i slutbetyget. Följande ersättning görs:50 gp med IG ersätts med betyg G200 gp med G ersätts med betyg i VG i 150 gp och MVG i 50 gp100 gp med VG ersätts med betyget MVG

100 IG - 50 IG = 50 x 0 = 0600 G - 200 G + 50 G (tidigare IG) = 450 x 10 = 4 500950 VG - 100 VG + 150 VG (tidigare G) + 150 (Fysik B) = 1 150 x 15 = 17 250 750 MVG + 50 MVG (tidigare G) + 100 (tidigare VG) = 900 x 20 = 18 000 2 550 39 750Den sökandes jämförelsetal:• utan idrott: 39 750 / 2 550 = (15,588) 15,59• med idrott: 41 250 / 2 650 = (15,566) 15,57

Exempel 2 BehörighetskompletteringSe exempel 1. Den sökande saknar betyg i Fysik B och uppfyller därför inte särskild behö-righet. Den sökande har kompletterat

VG i Fysik B, 150 x 15 = 2 25035 250 + 2 250 = 37 500 gp divideras med 2 400 + 150 = 2 550

Den sökandes jämförelsetal:• utan idrott: 37 500 / 2 550 = (14,705) = 14,71• med idrott: 39 000 / 2 650 = (14,716) = 14,72

87

2

Exempel 4 TilläggskompletteringFortsättning på exempel 3. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som inte ingår i slutbetyget.

Kurserna omfattar följande gymnasiepoäng och betyg:100 gp med betyg G150 gp med betyg VG300 gp med betyg MVG

Jämförelsetalet beräknas enligt nedan:Först tas de gymnasiepoäng där den sökande erhållit betyget MVG med i beräkningen.

Uträknat från ex 3 (utan idrott) 2 550 39 750300 MVG 300 x 20 = 6 000 2 850 45 750Den sökandes jämförelsetal: • 45 750 / 2 850 = (16,052) 16,05

Eftersom gymnasiepoäng med betyg VG och G inte kommer att höja jämförelsetalet med-räknas dessa inte.

Exempel 5 Reducerat programDen sökande har slutbetyg från vt05 (2 500 gp). Programmet är reducerat med 100 gp.

100 gp med betyg IG 100 x 0 = 01 500 gp med betyg G 1 500 x 10 = 15 000800 gp med betyg VG (inkl idrott) 800 x 15 = 12 000 2 400 27 000

Den sökandes jämförelsetal: • 27 000 / 2 400 = 11,25


Exempel 6 Utländska gymnasiebetyg (HSVFS 2003:2)En sökande har ett utländskt gymnasiebetyg som värderats till 14,37. Vid beräkning av kompletteringsbetyg ges betyget 2 500 gp. Endast behörighets- och tilläggskomplettering medräknas. Inga utbyteskompletteringar.

Det utländska betyget ges värdet 14,37 x 2500 = 35925

Sökande har kompletterat med 300 gp i kurser som krävs för behörighet.100 gp med G 100 x 10 = 1 000100 gp med VG 100 x 15 = 1 500100 gp med MVG 100 x 20 = 2 500 4 500(35925+4500)/(2500+300) = 14,43

Kompletteringar i kurser som inte krävs för behörighet300 gp med G –200 gp med VG 200 x 15 = 3 000300 gp med MVG 300 x 20 = 6 000 9 000(35 935+4 500+9 000)/(2 500+300+500) = 14,98

88

Avgångsbetyg från gymnasie-skolans linjer.

Betyg i kompletteringsämnet finns i betyget

Exempel 1Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser matematik med betyg 2.Betygspoängen är 47/14 = 3,36Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G.

a) Matematik kurs A krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre.

Kurs C och D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom de höjer betygspoängen.

b) Matematik kurs E krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E.

Kurs B, C och D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts.

c) Matematik kurs C krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs C.

Kurs B och D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts. Kurs A och E medräknas inteeftersom de inte höjer betygspoängen.

Exempel 2Sökande har avgångsbetyg från naturveten

skaplig linje med 3 årskurser matematik med betyg 2.Betygspoängen är 57/17 = 3,36Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G.

a) Matematik kurs C krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs C.

Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts.

b) Matematik kurs E krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E.

Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts.

Exempel 3Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser matematik med betyg 2.Betygspoängen är 55/14 = 3,93Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G.

a) Matematik kurs A krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs B som är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre.

Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom betygspoängen efter behörighetskomplettering blir 4,15 och då höjer inte kurser med betyget VG betygspoängen.


89

2

Exempel 4Sökande har avgångsbetyg från samhällsve-tenskaplig linje med 3 årskurser matematik med betyg 3.Betygspoängen är 47/14 = 3,36Sökande kompletterar med matematik kurs A = MVG, kurs B = MVG, kurs C = MVG och kurs D = VG och kurs E = G.

a) Matematik kurs A krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet med-räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs A, trots att behörigheten uppnås i avgångsbetyget, eftersom betygspoängen då blir högre.

Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet-teringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer be-tygspoängen efter det att behörighetskomp-lettering gjorts.

b) Matematik kurs E krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet med-räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E.

Kurs C och D medräknas som tilläggskomp-letteringar eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer be-tygspoängen efter det att behörighetskomp-lettering gjorts.

c) Matematik krävs inte för behörighetBetyg i kurser på samma nivå som i avgångs-betyget eller högre nivå räknas som utbytes-kompletteringar om de höjer betygspoängen. Betyget i matematik i avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs C.

Kurs D medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg på högre nivå än i avgångsbe-tyget kan medräknas som tilläggskomplettering om det höjer betygspoängen.

Exempel 5 Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2 årskurser engelska med betyg 2.

Betygspoängen är 47/14 = 3,36Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = VG

Engelska kurs B krävs för behörighet.

Betyg i kurser som krävs för behörighet med-räknas alltid. Eftersom sökande har ett betyg i engelska i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs B.

Kurs A medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg på samma nivå som i avgångs-betyget kan medräknas som tilläggskomp-letteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts.

Exempel 6Sökande har avgångsbetyg från naturveten-skaplig linje med 3 årskurser engelska med betyg 2.Betygspoängen är 57/17 = 3,36Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = G

Engelska krävs inte för särskild behörighet.

Betyg i kurser på samma nivå som i avgångs-betyget eller högre nivå räknas som utbytes-kompletteringar om de höjer betygspoängen. Betyget i engelska i avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs B.

Kurs A medräknas inte som tilläggskomp-lettering eftersom endast betyg på samma nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att utbyteskomp-lettering gjorts.

Betyg i kompletteringsämnet saknas i betyget

Exempel 1Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje och saknar betyg i matematik.Betygspoängen är 47/14 = 3,36Sökande kompletterar med matematik kurs A = G, kurs B = MVG, kurs C = VG och kurs D = VG och kurs E = G.


90

a) Matematik kurs A krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet med-räknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i kurs B till eftersom det är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå eller högre.

Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet-teringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen.

b) Matematik kurs E krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet med-räknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i matematik kurs E till.

Inga ytterligare kurser medräknas eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för be-hörighet inte kan medräknas som tilläggskomp-letteringar om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget.

c) Matematik krävs inte för behörighet.Kurs B, C och D medräknas som tilläggskomp-letteringar eftersom nya kurser medräknas om de höjer betygspoängen.

d) Matematik kurs C krävs för behörighet.Betyg i kurser som krävs för behörighet med-räknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i avgångsbetyget läggs betyget i matematik kurs C till.

Kurs D medräknas som tilläggskompletteringar eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs för behörighet medräknas om de höjer betygs-poängen.

Exempel 2Sökande har avgångsbetyg från distributions- och kontorslinje och saknar betyg i engelska.Betygspoängen är 47/14 = 3,36Sökande kompletterar med engelska kurs A = MVG, kurs B = G

Engelska kurs B krävs för behörighet.

Betyg i kurser som krävs för behörighet med-räknas alltid. Eftersom sökande saknar betyg i engelska i avgångsbetyget läggs betyget i kurs B till.

Kurs A medräknas inte eftersom kurser på lägre nivå än vad som krävs för behörighet inte kan medräknas som tilläggskomplettering om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget.


91

2

Mellanårsprogram, omvård-nadsprogrammet

Exempel 1 BehörighetskompletteringSökande har avgångsbetyg från mellanårs-program vt 96. Samtliga ämnen medräknas, även eventuella lokala kurser som har separat betyg. Betygspoängen är 82/19 = 4,32. Den sökande saknar betyg i fysik och uppfyller därmed inte särskild behörighet. Den sökande har komplet-terat med VG i Fysik B. VG motsvarar i detta fall betygsvärde 4. Eftersom ämnet inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till.

Exempel 2 UtbyteskompletteringSökande har i sitt avgångsbetyg ämnet före-tagsekonomi med betyg 4 där kurserna Före-tagsekonomi A och Organisation och ledarskap ingår. Sökande har nu kompletterat med dessa och fått betyget MVG i båda kurserna. Eftersom kurserna inte bygger på varandra läggs dessa till och det tidigare ämnesbetyget tas bort.

Exempel 3 TilläggskompletteringSökande har kompletterat med betyg i nationella kurser som inte ingår i avgångsbetyget: Mattor och plattor i torra utrymmen, Odling av grönsaker på friland, Ledarskap i butik och Golfbaneskötsel. I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget MVG. Samtliga kurser läggs till i meritvärderingen eftersom de höjer betygspoängen.

Exempel 4 MotsvarandebedömningSökande har läst på folkhögskola och erhållit behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökande uppfyller därmed särskild behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökandes be-tygspoäng påverkas inte.

Mellanårsprogram, naturveten-skapsprogrammet

Exempel 1 BehörighetskompletteringSökande har avgångsbetyg från mellanårs-program vt 96. Betygspoängen är 71/18 = 3,94. Den sökande har betyg i Kemi A, men för särskild behörighet krävs Kemi B. Den sökande har kompletterat med G i Kemi B. G i detta fall motsvarar betygsvärde 3. Eftersom kursen krävs för behörighet byts ämnesbetyget i avgångsbetyget ut mot betyget i Kemi A trots att betygspoängen sänks.

Exempel 2 UtbyteskompletteringSökande har i sitt avgångsbetyg ämnet mate-matik med betyg 3 där kurserna matematik A, B, C1, D och E ingått. Sökande har nu kompletterat med betyg i Matematik E och erhållit betyget 5. Eftersom kurserna bygger på varandra byts det ursprungliga ämnesbetyget i matematik ut och ersätts med det nya kursbetyget.

Exempel 3 TilläggskompletteringSökande har kompletterat med betyg i natio-nella och lokala kurser som inte ingår i avgångs-betyget: Matlagning (lokal kurs) och Geografi A och B (nationella kurser). I samtliga kurser har den sökande erhållit betyget 5. Endast de nationella kurserna läggs till i meritvärderingen eftersom det inte går att tilläggskomplettera med lokala kurser.


92

URVAL

Till utbildningar där antalet behöriga sökande är större än antalet tillgängliga platser måste ett urval göras. Urvalet görs bland sökande som uppfyller såväl den grundläggande som den särskilda behörigheten. Urval kan grundas på betyg, högskoleprov m.m.

Fördelning av platser I högskoleförordningens 7 kap. 13§ anges att platserna i urvalet ska fördelas med minst en tredjedel på grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval av resultat från högsko-leprov i kombination med arbetslivserfarenhet. Högst en femtedel av platserna får tillsät-tas på av högskolan beslutade urvalsrunder. I provurvalet ska hälften av platserna fördelas på grundval av poäng för enbart högskoleprovet och hälften på grundval av poäng för högsko-leprov och eventuell arbetslivserfarenhet. En sökande med enbart högskoleprovspoäng kan konkurrera i båda provgrupperna om inte an-nat framgår av anmälningskatalogen. Sökande som deltar i flera av dessa grupper räknas i underlaget för varje grupp.

I betygsgrupperna BG och BF fördelas platserna i proportion till antalet behöriga sö-kande om inget annat anges. Då fördelningen av platserna mellan BG och BF inte går jämt upp tillfaller den sista platsen den grupp som har den största delen av platsen.

En ny kvotering av platserna görs i urval 2 vilket innebär att det kan bli förändring av antalet platser per grupp mellan urvalen.

Behöriga sökande med lika meriterOm två eller flera sökande i en urvalsgrupp till visst sökalternativ har lika meritvärde går plats i första hand till underrepresenterat kön.

Vid lika meriter får urval göras genom prov eller intervjuer. Urval genom prov eller inter-vjuer får inte göras efter det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Högskolan beslutar om urval vid lika meriter till viss utbildning görs genom prov, t ex högskoleprov.

BetygsurvalVid betygsurvalet fördelas platserna i förhål-lande till antalet behöriga sökande i följande två grupper:

BG jämförelsetal i 20-skalanSlutbetyg från gymnasieskolans program, komvux eller samlat betygsdokument från komvux.

Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer (eller motsvarande), avgångsbetyg från gym-nasieskolans sk mellanårsprogram, komvux eller utländsk förutbildning.

BFomdöme Avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande/allmän behörighet och studieomdöme.

ProvurvalI provurvalet deltar alla behöriga sökande med giltigt högskoleprov. Lägsta godkända resultat för att delta i provurvalet är 0,1 poäng om inte annat framgår av anmälningskatalogen.Platserna i provurvalet fördelas i följande två grupper:HP högskoleprovsresultatHA högskoleprovsresultat samt poäng för

eventuell arbetslivserfarenhet (minst 5 år på minst halvtid)

Av högskolan beslutade urvals-grunderUrvalsgrunderna kan bestå av1. Andra särskilda prov än högskoleprovet.2. Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan

erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen.

3. Andra för utbildningen sakliga omständig-heter.

URVAL

93

3

URVAL

Övriga behöriga sökandeSökande som inte kan konkurrera i betygs- eller provurvalet kan antas om det efter urval finns platser kvar. Detta gäller sökande med någon av följande bakgrunder• utbildning med avgångsbetyg utan betyg

i femeller sjugradig skala (motsvarande gymnasiekompetens),

• viss folkhögskoleutbildning utan studieom-döme,

• enbart 25:4-behörighet utan giltigt högsko-leprov (se avsnitt Högskoleprov).

Särskilda prov för urvalAndra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om:• utbildningar som förbereder för yrkesom-

råden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens. Hög-skoleverket beslutar om tillstånd för hög-skolan att använda prov och om de villkor som ska gälla.

• utbildningar med konstnärlig inriktning. Respektive högskola beslutar.

Andra grupper Vid antagning till kurser kan andra urvalsgrup-per förekomma t.ex. för akademiska meriter och arbetslivserfarenhet.

ReservantagningI antagningsomgång görs normalt två maski-nella urval. Reservantagningen görs därefter vid varje högskola i turordningen enligt re-servlista.

EfteranmälanVid antagning av sökande som anmält sig efter sista dag för anmälan görs urval av respektive högskola.

94

SKOLFORMER

I tabell över förutbildningar för grundläg-gande behörighet visas utbildningar som kan ge grundläggande/allmän behörighet. De flesta utbildningar ger placering i betygsurvalet.

FackskolaFackskolan var en tvåårig utbildning med tre grenar, social, ekonomisk och teknisk.Fackskolan ersattes av gymnasieskolans två-åriga linjer. Eleven erhöll avgångsbetyg där ämnesbetygen utfärdades i skala 1–5 (siffer-betyg).

FolkhögskoleutbildningSökande kan genom studier vid folkhögskola uppfylla kraven för behörighet till högskole-utbildning. Folkhögskolekurser kan både vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer yrkesinriktade.

För att en kurs ska ge grundläggande behö-righet ska den omfatta minst 30 veckor. För att erhålla grundläggande behörighet krävs att det är en allmän kurs eller en allmän kurs med särskild inriktning. För att eleven ska erhålla ett studieomdöme krävs att kursen till hälften består av allmänna ämnen.

Elev vid folkhögskola avgör själv om den vill ha studieomdöme eller inte. Sökande med intyg om grundläggande behörighet som saknar studieomdöme ingår inte i BF-gruppen. För att delta i urval utanför betygsgruppen måste sökande ha godkänt högskoleprovsresultat.

Grundläggande behörighet genom folk-högskolestudier ska styrkas genom intyg om grundläggande behörighet.

Sökande med intyg om allmän behörighet från utbildning som avslutats före 1998-07-01 uppfyller kraven för grundläggande behörig-het.

Särskilt intyg, utarbetat av Folkbildnings-rådet och VHS, ska användas för att styrka grundläggande/allmän behörighet som uppfylls genom studier vid folkhögskola, se bilaga.

Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som genom-gått folkhögskoleutbildning om han har gått1. en treårig utbildning, eller2. en tvåårig utbildning som bygger på minst

ett års studier vid gymnasieskolan eller på grundskolan och minst ett års yrkesverk-samhet, eller

3. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier vid gymnasieskola,

samt har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande Godkänd i gymnasieskolans kärnämnen svenska/svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap.

Sökande som i sin folkhögskoleutbildning inte har läst de kärnämneskurser som krävs för den grundläggande behörigheten kan styrka dessa kunskaper på annat sätt, t.ex. genom prövning i komvux med lägst betyget Godkänd (motsva-rande) eller motsvarande kurs på högre nivå. Kärnämnena är svenska/svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religions-kunskap, matematik och naturkunskap.

Allmän behörighetFör allmän behörighet krävs att den sökande uppfyller följande tre delkrav:1) en avslutad, minst 2-årig, utbildning som

bygger på grundskolan2) ämnet svenska i en omfattning som mot-

svarar minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan alternativt lägst betyget Godkänd i Svenska B

3) ämnet engelska i en omfattning som mot-svarar två årskurser på någon linje i gymna-sieskolan alternativ lägst betyget Godkänd i engelska A

Den studerande kan uppfylla kraven för allmän behörighet i kombination med studier i andra skolformer. Kurs/kurser på folkhögskola ska dock alltid omfatta minst 30 veckor.

SKOLFORMER

4

95

SKOLFORMER

Uppgifter om särskild behörighet som sö-kande erhållit genom studier vid folkhögskola ska också styrkas med det särskilda intyget från rektor.

Särskild prövning vid folkhögskola godtas inte.

MeritvärderingFör att konkurrera i folkhögskolegruppen (BF) inom betygsurvalet ska sökande ha erhållit studieomdöme.

Studieomdöme har följande poängvärde:Utmärkt = 4Mycket god = 3God = 2Mindre god = 1

I äldre folkhögskoleintyg förekommer ibland fler än ett omdöme från samma kurs och kurs-tillfälle. I dessa fall används det lägre värdet vid urval.

Behöriga sökande från folkhögskola som saknar studieomdöme deltar inte i urvalsgrupp BF.

Poängvärdet påverkas inte av ämnes- eller kursbetyg som erhållits i gymnasieskolan eller komvux.

Friskolor Studier vid friskolor som godkänts av Skol-verket ger grundläggande/allmän behörighet och särskild behörighet under förutsättning att eleverna erhåller avgångs-/slutbetyg motsva-rande gymnasieskolans.

WaldorfskolorElev med slutbetyg från 12-årig Waldorfskola som läst enligt studieplan WK10–12/ WK2 10–12 och har motsvarande Godkänd i 90 procent av ett fullständigt slutbetyg uppfyl-ler kraven för grundläggande behörighet på samma sätt som sökande med slutbetyg från gymnasieskolan. Elev kan erhålla slutbetyg med betyg med bokstavsbetyg IG-MVG. Varje ämne omfattar en viss gymnasiepoäng och meritvärderas som kurser i ett slutbetyg från gymnasieskolan.Slutbetyg ska utfärdas på särskild blankett som fastställts av VHS och Waldorfskolefe-derationen (se bilaga). Av blanketten framgår vad studierna i respektive ämne motsvarar i gymnasieskolans kursplaner. Slutbetyg utfär-das tidigast för elever som avslutar sin 12-åriga skolgång vårterminen 1999.

Nedan en jämförelse av Waldorfskolans kursplaner för vissa ämnen med motsvarande ämnen i gym-nasieskolan när det gäller avgångsbetyg från 12-årig lärokurs med femgradig skala. Om inte annat anges avser samtliga betyg klass 12. (Se även Tabell för behörighetsbedömning, ämnesvis)

Betyg från WaldorfskolaBiologi, utan angivelse av att överkurs avsesBiologi, överkursEngelskaFysik, utan angivelse av att överkurs avses

Fysik, överkursHistoria

Kemi, utan angivelse av att överkurs avsesKemi, överkursMatematik (avslutad i kl 10 el 11)Matematik (t.o.m. klass 12 utan angivelse av att överkurs avses)Matematik (t.o.m. klass 12) överkursReligionskunskap

Samhällskunskap

SvenskaTyska

Motsv nivå från gymnasieskolaNaturkunskap kurs Bkurs Bkurs BGer ej särskild behörighet till någon högskole-utbildningkurs Bkurs B

Kemi 1 åk Te / –kurs Bkurs Bkurs C

kurs Ekurs A

kurs B

kurs Bsteg 3

96

SKOLFORMER

För elever som inte läst samtliga kurser som ingår i studieplanen för WK10-12/WK2 10-12 kan skolan utfärda slutbetyg från reducerad studiegång. Reduceringen kan uppgå till max 10 procent av ett fullständigt slutbetyg. Reg-lerna är de samma som för reducerat program i gymnasieskolan.

Elever som läst moderna språk motsvarande steg 1 och 2 istället för steg 3 och 4 kan inte erhålla slutbetyg från fullständigt program.

Elev med avgångsbetyg från 12-årig Wal-dorfskola utfärdat t.o.m. vårterminen 1998 upp-fyller kraven för grundläggande behörighet.

Om betyget satts enligt femgradig skala meritvärderas betyg som avgångsbetyg från gymnasieskolan. Sökande som endast har be-tyg med omdöme placeras i provgruppen om giltigt högskoleprov finns. Om endast betyg med omdöme finns måste den särskilda behö-righeten styrkas genom särskild prövning. För särskild behörighet krävs lägst betyg 3/G. Se förteckning över Waldorfskolans kurskoder sist i detta avsnitt.

Avgångsbetyg med sifferbetyg (t.o.m. vt 98)Samtliga betyg utom idrott medräknas. Betyg i idrott medräknas dock om det krävs för be-hörighet eller höjer betygspoängen.

BehörighetskompletteringKomplettering med betyg i ämne/kurs som krävs för behörighet medräknas alltid oavsett nivå.

UtbyteskompletteringBetyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne efter prövning vid Waldorfskola. Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller komvux kan inte ersätta betyget i avgångsbetyg från Waldorfskola.

TilläggskompletteringBetyg i ämne/kurser från gymnasieskolan eller komvux som inte krävs för behörighet medräknas om det höjer betygspoängen och betyget erhållits i – kurser i ämnen som inte finns med i av-

gångsbetyget– kurser i ämne som ingår i avgångsbetyget

på motsvarande nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola bedömts motsvara.

Biologi = Naturkunskap B Biologi överkurs = Biologi B Engelska = Engelska B Fysik = ingen jämförelse (fysik A + B tillåts som tilläggskomplettering)Fysik överkurs = Fysik B Historia = Historia BKemi = ingen jämförelse (kemi A + B tillåts som tilläggskomplettering)Kemi överkurs = kemi BMatematik avslutad åk 10 el 11 = Matematik A Matematik avslutad åk 12 = Matematik C Matematik överkurs = Matematik EReligion = Religion A Samhällskunskap = Samhällskunskap B Svenska = Svenska BTyska = Tyska B-språk B

Slutbetyg med bokstavsbetyg enl WK 10–12 (fr.o.m. vt 99 t.o.m vt 02) och WK2 10–12 (fr.o.m vt 03)Samtliga betyg utom idrott och hälsa med-räknas. Betyg i idrott och hälsa medräknas dock om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet.

BehörighetskompletteringKomplettering med betyg i ämne/kurs som krävs för behörighet medräknas alltid.

UtbyteskompletteringBetyg i ämne ersätts med nytt betyg som erhål-lits efter prövning vid Waldorfskola. Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller komvux kan inte ersätta betyg i slutbetyg från Waldorfskola.

TilläggskompletteringBetyg i kurs från gymnasieskolan eller komvux som inte krävs för behörighet medräknas – om det höjer betygspoängen och betyget avser kurs i ämne som inte ingår i slutbetyget eller om det erhållits på samma nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola motsvarar.

Gymnasieskolans linjerGymnasieskolans två- och treåriga linjer har ersatts av gymnasieskolans program. Elev som genomgått gymnasieskolans linjer erhöll av-gångsbetyg med ämnesbetyg utfärdade i skala 1–5 (sifferbetyg). Se förteckning över de vanli-gaste ämneskoderna längre fram i avsnittet.

4

97

SKOLFORMER

Mindre studiekursSe avsnitt Andra urvalsgrunder/Mindre studie-kurs/Meritvärdering under flik 1.

Utökad studiekursElev med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer kan ha deltagit i undervisning i ett eller flera ämnen som inte är obligatoriska för den stu-dieväg som eleven går, s.k. utökad studiekurs.

I avgångsbetyget dokumenteras utökad studiekurs med slutsiffran 8 i studievägs- och ämneskoden.

Vid beräkning av betygspoäng jämställs betyg i utökad studiekurs med komplette-ringsbetyg.

Treåriga yrkesinriktade linjerTreåriga linjer där yrkesämnena läses i mo-duler. Av avgångsbetyget framgår hur många moduler som erbjudits eleven och hur många som godkänts. Antalet erbjudna och godkända moduler påverkar inte den grundläggande behörigheten. Godkända moduler räknas inte med i meritvärderingen.

Obligatoriska ämnen för samtliga linjer: svenska, samhällskunskap, engelska allmän/särskild kurs, idrott samt ett tillvalsämne. Fördelningen av timmar på olika årskurser beslutades lokalt och fullständig kurs i ämnet motsvarar 2 åk social linje.

Efter årskurs två kunde elev som tredje år välja teoretisk kompletteringskurs – HSE eller NT. Ämnesbetyg från årskurs tre motsvarar då ämne från treårig teoretisk linje. Betyg i ma-tematik motsvarande S- respektive N/T-linjen anges med S resp N i ämneskoden.

Frivilliga valElever med avgångsbetyg från gymnasie-skolans tvååriga yrkesinriktade linjer och specialkurser kan ha bytt ut undervisning i ett eller flera yrkesinriktade ämnen mot ämne på en annan studieväg än den eleven själv tillhör (inbytesämne/fritt tillval). Fritt tillval är ett obligatoriskt ämne (alltså inte frivilligt ämne eller utökad studiekurs). Detta innebär att i vissa fall kan betyg från årskurs 2 innehålla två betyg i samma ämne. Båda ämnena räknas med i medelvärdet.

Gymnasieskolans nationella programFr o m höstterminen 1992 har gymnasieskolans

linjer och specialkurser ersatts av nationella al-ternativt specialutformade program. Program-men, som är treåriga, saknar årskurser och är uppbyggda av kurser.

Gemensamt för alla fullständiga program är att eleven har betyg i samtliga kärnämnen och i ett specialarbete/projektarbete. Kärnämnena i gymnasieskolan är:– Svenska A+B/Svenska som andra språk

A+B– Engelska A– Samhällskunskap A– Religionskunskap A– Matematik A– Naturkunskap A– Idrott och hälsa A– Estetisk verksamhet

SlutbetygNär elev fått betyg på alla kurser som ingår i elevens studieväg och specialarbete/projekt-arbete ska slutbetyg utfärdas. Betyg sätts efter varje avslutad kurs och ges bokstavsbetyg (MVG, VG, G, IG).

Ett slutbetyg från ett fullständigt program omfattar ett bestämt antal gymnasiepoäng. Hur många gymnasiepoäng ett fullständigt slutbe-tyg ska omfatta avgörs av efter vilken timplan studierna bedrivits.

Slutbetyg – Gymnasieskola 2000Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina gym-nasiestudier fr o m den 1 juli 2000 omfattar 2 500 gymnasiepoäng, oavsett om det avser något av de 17 nationella programmen eller ett specialutformat program. Kärnämneskurserna omfattar 750 gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst 50 gymnasiepoäng.

Elever som har betyg i blandat gamla och nya kurser får slutbetyg som omfattar lägst 2 451 gymnasiepoäng. Gymnasiepoängen för gamla kurser konverteras enligt SKOL:FS 2000:165.

Slutbetyg – Gymnasieskola 1994/95 – 1999/00Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina studier i programgymnasiet åren 1995 till 1999 har för ett slutbetyg från ett fullständigt program från N- S- eller E-programmet 2 150 gymnasiepoäng och från övriga program 2 370 gymnasiepoäng.

98

SKOLFORMER

För elever som påbörjade sina studier 1994 var gymnasiepoängen 2 180 respektive 2 400. Kärnämneskurserna omfattar 680 gymnasie-poäng. En kurs omfattar minst 30 gymnasie-poäng.

Reducerat programElev kan befrias från undervisningen i en el-ler flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt. Eleven får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Rek-tor fattar beslut.

Eftersom reduceringen högst får omfatta tio procent uppfylls den grundläggande behörighet när eleven har maximal reducering om samt-liga betygsatta kurser är godkända.

Utökat programElev kan läsa kurser som tillsammans omfattar fler gymnasiepoäng än vad som krävs för ett fullständigt program och får då slutbetyg från ett utökat program. Det framgår inte av slutbe-tyget vad som är utökat. Eleven kan också välja att få ett slutbetyg från fullständigt program och ett samlat betygsdokument där övriga kurser dokumenteras.Om sökande åberopar slutbetyg från utökat pro-gram medräknas samtliga kurser vid beräkning av jämförelsetal.

Avgångsbetyg (mellanårsprogram)Elever som påbörjade gymnasieskolans pro-gram läsåret 92/93 och 93/94, s.k. mellanårs-program, erhöll ett avgångsbetyg. Ett avgångs-betyg omfattar för N-, S- och E-programmet 2 180 gymnasiepoäng och övriga program 2 400 gymnasiepoäng. Avgångsbetygen utfär-dades med fullständig, mindre eller utökad stu-diekurs på samma sätt som avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer. Ett sammanfattande betyg (skala 1–5) i de kurser som ingick i ett ämne utfärdades. I avgångsbetyget redovisas lokala kurser antingen i ett sammanfattande ämnesbetyg eller separat.

Specialutformat programSpecialutformat program utformas individu-ellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Programmet motsvarar ett nationellt program och ger grundläggande behörighet för

högskolestudier under samma förutsättningar som ett nationellt program.

Individuellt programMotsvarar inte ett nationellt eller specialut-format program och ger inte grundläggande behörighet för högskolestudier.

Internationell Baccalaureat – IBIB-utbildning är en internationell utbildning. I Sverige ges IB-utbildning vid 29 gymnasie-skolor. Den examen som ges är Internationell Baccalaureat Diploma – IB. Examen omfattar sex ämnen, varav tre på Higher Level och tre på Subsidiary Level eller Standard Level. Poäng-skalan (Total Points) är mellan 24 – 44 poäng. Det krävs 24 päng för godkänd examen. Enligt gällande föreskrifter från Högskoleverket ger 24 poäng 12,00 och 38 poäng 20,00. Beslut om ny skala och tabell för IB fattas under våren 2007, träder i kraft ht 2008.

Sökande som inte klarat IB-examen kan få ett IB certifikat. Certifikatet ger inte grundläg-gande behörighet, men behörighet kan ges i enstaka ämnen.

Omprövning inom IB kallas för ”retake”. Elev får efter prövning nytt diplom.

Sökande som har IB-examen har inte rätt att tillgodoräkna sig slutbetyg som avser gymnasiestudier som bedrivits parallellt med IB-utbildning.

Kommunal vuxenutbildningKomvuxsystemet är utformat på samma sätt som gymnasieskolans program. Komvuxstu-derande läser dock inte ett speciellt program utan bestämmer själva vilka kurser utöver kärnämnena som ska ingå i slutbetyget.

Kärnämnena i komvux är:– svenska A+B/svenska som andra språk

A+B– engelska A– samhällskunskap A– religionskunskap A– matematik A– naturkunskap A.

Nya kursplaner infördes i komvux 1 juli 2001. Gymnasiepoängen kan variera beroende på när elevens slutbetyg är utfärdat.

I ett slutbetyg kan ingå både kurser enligt de timplaner som gällde före 1 juli 2001, nedan kallat gamla kurser (minst 30 gymnasiepoäng),

4

99

SKOLFORMER

och kurser enligt de kursplaner som infördes 1 juli 2001, nedan kallat nya kurser (minst 50 gymnasiepoäng).

Ett slutbetyg från komvux kan inte, som för slutbetyg från gymnasieskolans program, vara reducerat eller utökat.

Elever som läst kurser under läsåren 92/93 och 93/94 har erhållit sifferbetyg i respektive kurs. Fr.o.m. 1 juli 1994 ges bokstavsbetyg.

Sökande som inte har slut- eller avgångs-betyg dokumenterar studierna med samlat betygsdokument.

Sökande med slutbetyg som innehåller sif-ferbetyg meritvärderas i skala 1-5.

Slutbetyg i komvux fr.o.m. den 1 juli 20012 350 gymnasiepoäng – enbart nya kurserSlutbetyget ska omfatta samtliga kärnämnen (600 gymnasiepoäng) bortsett från betyg i Idrott och hälsa A och Estetisk verksamhet, som inte kan ingå i slutbetyget. Betyg i speci-alidrott kan inte heller ingå i ett slutbetyg från komvux. Projektarbetet är inte obligatoriskt men kan ingå i slutbetyget.

2 301 gymnasiepoäng – blandat gamla och nya kurserSkolverket har föreskrivit om hur gamla kur-ser ska omräknas i ett nytt slutbetyg, SKOLFS 2001:19. För ett slutbetyg som innehåller både gamla (omräknade) kursbetyg och nya kurs-betyg är omfattningen för ett slutbetyg minst 2 301 gymnasiepoäng.

1 970 gymnasiepoäng – t.o.m. 30 juni 2002Slutbetyg om 1 970 gymnasiepoäng får utfär-das senast den 30 juni 2002. I slutbetyget ska ingå betyg i gamla kurser och eventuellt nya kurser. Gymnasiepoängen för de nya kurserna omräknas inte. Om betyg i Idrott och hälsa B ingår ska slutbetyget omfatta minst 2 020 gymnasiepoäng.

Fr.o.m. 1 januari 2000 får i ett slutbetyg från komvux ingå betyg från gymnasial vuxenut-bildning i komvux, Statens skolor för vuxna samt från gymnasieskolan. Undantaget är be-tyg i kurserna Estetisk verksamhet och Idrott och hälsa A som inte får ingå i slutbetyg från komvux.

Betyg i kurser i ämnet specialidrott får inte förekomma i komvux och kan därför inte ingå

i ett slutbetyg. Detta gäller också betyg i spe-cialarbete.

Avgångsbetyg från komvuxKomvuxsystemet byggde tidigare på etappläs-ning som var relaterad till gymnasieskolan.Komvuxelev erhöll efter avslutade studier ett s.k. avgångsbetyg 3 alternativt avgångsbetyg 2 vilket motsvarar treårig respektive tvåårig teoretisk linje. Ett avgångsbetyg från kom-vux är alltid fullständigt. Mindre eller utökad studiekurs finns inte. Samtliga betyg i etapper (ämneskurser) medräknas vid beräkning av meritvärde.

KorrespondensstudierIntyg över korrespondensundervisning ger normalt inte behörighet. Studierna per korre-spondens måste dokumenteras genom särskild prövning.

Hermods har examensrätt och kan ut-färda betyg. Dessa betyg värderas som gymnasiebetyg.

Detsamma gäller för Centrum för flexibelt lärande (CFL), tidigare Statens skola för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand.

LärlingsutbildningLärlingsutbildning som dokumenterats genom utbildningsbevis över slutförd gymnasial lär-lingsutbildning kan ge grundläggande/allmän behörighet om den sökande uppfyller kraven för grundläggande/allmän behörighet i svenska och engelska. Vid meritvärdering ska betyget från den praktiska lärlingsutbildningen medräknas. Behörighet i ämnen som ingått i utbildningen förlagd till skola kan endast bedömas om det framgår vilken kurs den sökande läst.

NormalskolekompetensSkolform fram till slutet av sextiotalet. Elev er-höll ämnesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg översätts till skala 1–5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg Studentbetyg osv. samt bilaga Normalskolekompetens.

Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolanPåbyggnadsutbildning (tidigare högre special-kurs) bygger på gymnasieutbildning och utgör vanligtvis inte grund för grundläggande/allmän behörighet.

100

SKOLFORMER

Det s.k. tredje åretElever med tvåårig gymnasieutbildning och ett tredje påbyggnadsår har därigenom 1 teoretisk kompletteringsutbildning för såväl

grundläggande/ allmän som särskild behö-righet för högskolestudier

2 bredd, fördjupning och komplettering av den tvååriga utbildningen

3 utbildning för ny yrkeskompetens

Tredje året kan ha mycket olika innehåll be-roende på vilken utbildning kommunen valt att ge.

Endast betyg där det klart framgår vad visst ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/ etapp/ämnesnivå kan beaktas och meritvärderas. Utbildningen är inte urvalsgruppsplacerande men kan ge behörighet i ämnen för högsko-lestudier.

Specialkurser Specialkurser är en gemensam benämning på studievägar i gymnasieskolans linjesystem som inte ingick i någon linje. Specialkursernas ut-bildningar knyter ofta an till ett bestämt yrke. Kurslängderna varierar från någon vecka till flera läsår. Specialkurser som bygger på två-årig utbildning i gymnasieskolan benämns högre specialkurs. För att en specialkurs ska ge grundläggande behörighet krävs att kursen är minst två läsår och att kursen i huvudsak är utformad som gymnasieskolans tvååriga linjer. Högre specialkurs är en påbyggnadsutbildning och ger inte grundläggande behörighet.

Sökande måste om han/hon i sin specialkurs saknar 2 årskurser svenska (delat betyg) och 2 årskurser engelska styrka dessa kunskaper med lägsta betyget Godkänd i svenska B och engleska A eller 2 åk/etapp2.

Se vidare tabellen över förutbildningar för grundläggande behörighet där de specialkurser som kan ge grundläggande behörighet finns förtecknade.

StudentexamenSkolform som ersattes av gymnasiets treåriga linjer i slutet av sextiotalet. Elev erhöll äm-nesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg översätts till skala 1–5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering av betyg, Studentbetyg och bilaga Studentbetyg.

StudieförbundKurserna i studieförbundens regi kan omfatta

allt från hobbykurser till cirklar på universi-tetsnivå.

Utbildning inom studieförbund kan inte ge behörighet i visst ämne. För att få denna behörighet måste sökande genomgå särskild prövning.

Svensk gymnasieutbildning på annat språkSvensk gymnasieutbildning som lästs på an-nat språk än svenska behandlas som annan motsvarande svensk gymnasieutbildning. Un-dervisningsspråken är finska, engelska, tyska och franska. Svensk gymnasieutbildning på finska upphörde fr.o.m. ht 1995. Svenska för grundläggande/allmän behörighet måste alltid kontrolleras. Om dessa gymnasieutbildningar dokumenteras på annat sätt än som svenskt slut-/avgångsbetyg ska de behandlas som utländska förutbildningar. EngelskspråkigFlera skolor har gymnasieskolans program med engelska som huvudspråk (tidigare samhälls-vetenskaplig och/eller naturvetenskaplig linje och även tvåårig linje). Tvådelat betyg ges i engelska. Eleverna har antingen svenska två resp tre årskurser med delat betyg eller svenska A+B. Det förekommer även att eleverna har följt kurser i svenska som tillhör International Baccalauréate-undervisningen. I sådana fall anges svenskan som Swedish B vilket ger grundläggande behörighet eller Swedish A, A1 eller A2 vilket ger motsvarande Svenska B. På ett flertal skolor i Sverige finns möjlighet att avlägga International Baccalauréate. För yt-terligare upplysning om behörighet och betygs-skala se Handbok för bedömning av utländsk gymnasieutbildning under Internationella ut-bildningar. Svenska som B- eller C-språk (tidi-gare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/allmän behörighet.

FinskspråkigFinskspråkig treårig gymnasieutbildning blandad H, S och N-linje samt tidigare tvåårig linje finns i Stockholm. Där läses finska som huvudspråk och tvådelat betyg ges i finska. Eleverna har svenska två resp tre årskurser med delat betyg. Svenska som B- eller C-språk (tidigare svenska som andra eller främmande språk) ger inte grundläggande/allmän behörig-het. Den finskspråkiga gymnasieutbildningen upphörde vårterminen 1995.

4

101

SKOLFORMER

TyskspråkigVid Tyska skolan i Stockholm kan eleverna få både tysk studentexamen (Abitur) och fullstän-digt svenskt avgångsbetyg (under förutsättning att hela gymnasiet genomgåtts i Sverige). Ut-bildningen är 13-årig som i Tyskland.

FranskspråkigVid Lycée Français de Stockholm kan eleverna ta fransk studentexamen (Baccalauréat). Man kan även vid skolan välja att avlägga OIB (Op-tion International Baccalauréat) som innefattar undervisning i Svenska motsvarande kurs B och svensk Samhällskunskap motsvarande kurs A. T.o.m. vårterminen 1997 hade skolan även rätt att utfärda svenska avgångsbetyg.

Utländsk förutbildningSökande med avslutad utländsk gymnasieut-bildning som motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/treårig linje inom gym-nasieskolan i Sverige och som ger behörighet till högre studier i hemlandet uppfyller kravet för grundläggande behörighet till högskole-studier i Sverige. Den sökande ska dessutom dokumentera kunskaper i svenska motsvarande svenska kurs B eller svenska som andra språk kurs B med lägst betyget Godkänd/alternativt godkänt resultat på TISUS (test i svenska för universitetsstudier) samt kunskaper i engelska motsvarande kurs A med lägst betyget God-känd. Se även IB.

Finsk gymnasieutbildningSökande med finskspråkig gymnasieutbildning med minst tre års studier i svenska uppfyller grundläggande behörighet i svenska. Allmän språkexamen (Utbildningsstyrelsen, Finland) på högsta nivå ger Svenska B. För examina tagna till och med år 2001 krävs minst nivå 7, från och med 2002 krävs minst nivå 5.

Sökande med svenskspråkig gymnasieut-bildning uppfyller kraven för Svenska B. För särskild behörighet krävs lägst betyg 5.

Sökande som är behörig till högre utbildning i det nordiska land som han/hon är bosatt i skall enligt ett nordiskt avtal även uppfylla den grundläggande behörigheten till högskolestu-dier i Sverige. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska måste dokumentera kunskaper i svenska för grundläggande behörighet.

Sökande med förutbildning från länder inom EU uppfyller ofta kraven för särskild behörighet. För övriga sökande med utländsk förutbildning krävs som regel omfattande kompletteringsstudier.

Sökande med universitetsstudier under ett till två år i relevanta ämnen kan dock uppfylla kravet för särskild behörighet.

För ytterligare uppgifter om bedömning av grundläggande och särskild behörighet för sökande med utländsk utbildning hänvisas till: “Handbok för bedömning av utländsk gymna-sieutbildning“.

Test i svenska för sökande med utländsk förutbildningStudenter med utländsk förutbildning kan dokumentera sina kunskaper i svenska genom att göra Test i svenska för universitetsstudier (TISUS). Provet ges vid universiteten i Göte-borg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Godkänt resultat på detta prov ger grundläg-gande och särskild behörighet i svenska.

Godkänt resultat från rikstest och SLTAP (Swedish Language Test for Academic Pur-poses) kommer även i fortsättningen att ge grundläggande behörighet i svenska.

ÖvrigtUtbildningarna:– realexamen,– praktisk realexamen,– enhetsskola och– grundskolager inte gymnasiekompetens och kan därför aldrig ge grundläggande/allmän behörighet.

102

SKOLFORMER

Förteckning över de vanligaste ämneskoderna

Teoretiska ämnenAllmän språkkunskap 68030Bild/teckning 13800Biologi 30100Engelska 60300Filosofi 01240Finska 69190Franska (B) 6130BFysik 31300Geografi 32300Historia 02300Idrott/gymnastik 90200Kemi 34400Latin 62500Matematik 35500Matematik (N) 3550NMusik 12100Naturkunskap 38450Psykologi 05500Religionskunskap 06700Samhällskunskap 54800Slöjd (mjuk) 12490Spanska (C) 6470CSvenska 65600Svenska språket 6560SSvenska litteratur 6560LTyska 66800

VårdämnenAnatomi o fysiologi 42050Mikrobiologi o hygien 42665Sjukdomslära 41750Farmakologi 40240Vårdkunskap 41850Social servicekunskap 92675Tandsjukdomslära 43880Tandvårdskunskap 43910Rötgenkunskap 48750

Yrkesinriktade ämnen Barnavårdspraktik 92090Barn- o ungdomskunskap 92070Bostads o miljökunskap 91110Byggteknik 70300Datateknik 52260Datakunskap 52233Eldriftteknik 72160Elektronik 72240Elkraft 72260Ellära 72280El-teleteknik 72110Elteknik 72300Fartygsteknik 79180Fordonsteknik 75200Formgivning 13200Konsumentkunskap 91420Kostkunskap 91460Konstruktion (maskin) 75350 (bygg) 70060Maskinteknik 75560Organisk kemi 34600Processteknik 78660Produktion 78680Social o familjekunskap 55710Teknologi 88750Textilkunskap (sömnad) 91880Textilkunskap (vävning) 91888Verkstadsteknik 78900

4

103

SKOLFORMER

Förteckning över Waldorfskolans kurskoder enligt kursplan WK 10-12

I tabellen finns interna kurskoder framtagna av VHS samt kurskoder och poäng som fastställts av Skolver-ket. De interna kurskoderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.

WK10-12 WK210-12 Kurskoderochpoäng Motsvarandekurs (fullständigt (fullständigt motsvarandegymnasie- igymnasieskolan program2240gyp) program2500gyp) skola2000fastställda Internakurskoder Internakurskoder avSkolverket2006 ochpoäng ochpoäng

Svenska och dramatik WALSV01 180 WAL2SV01 150 SV1351 150 Svenska A+B

Litteratur och litteraturhistoria WALSV02 120 WAL2SV02 150 SV1352 150 Svenska A+B

Engelska – grundläggande kurs WALEN01 110 WAL2EN01 100 EN1351 100 Engelska A

Engelska – fortsättningskurs WALEN02 40 WAL2EN02 100 EN1352 100 Engelska B

Filosofi FS1351 50

Religionskunskap och WALRE01 50 WAL2RE01 50 RE1351 50 Religionskunskap A livsåskådning 1) 1) Religionskunskap A+B

Religionskunskap – RE1352 50 Religionskunskap B fördjupningskurs

Samhällskunskap WALSH01 90 WAL2SH01 100 SH1351 100 Samhällskunskap A

Idrott och hälsa WALIDH01 90 WAL2IDH01 100 IDH1351 100 Idrott och hälsa A

Datakunskap DAA1351 50

Biologi* WALBI01 110 WAL2BI01 150 BI1351 150 Biologi A+B

Kemi* WALKE01 80 WAL2KE01 100 KE1351 100

Fysik* och astronomi WAL2FY01 100 FY1351 100 Fysik A

Fysik* WALFY01 80 Fysik A

Matematik – WALMA01 110 WAL2MA01 100 MA1351 100 Matematik A grundläggande kurs

Matematik – fortsättningskurs 1 WALMA02 40 WAL2MA02 50 MA1352 50 Matematik B

Matematik – fortsättningskurs 2 WALMA03 50 WAL2MA03 100 MA1353 100 Matematik C

Matematik – fortsättningskurs 3 WALMA04 40 MA1354 100 Matematik D

Projektiv geometri och WALMA05 40 WAL2MA05 50 MA1355 50 utvidgad algebra

Moderna språk** WAL2TY01 100 Moderna språk, steg 3

Moderna språk** WAL2TY02 100 Moderna språk, steg 4

Moderna språk 1 MPR1351 100 Moderna språk, steg 1




Historia WALHI01 80 WAL2HI02 150 HI1351 150 Historia A

Musik och musikhistoria WALMUHI01 150 WAL2MUH01 100 MU1351 100

Eurytmi WALIDH03 110 WAL2IDH03 100 DNS1351 100

Bildkonst WALMUHI01 100 BL1351 100

Bildkonst och konsthistoria WAL2BL01 100

Hantverk HVK501, WAL2HV01 200 HNT1351 200 HVK502 osv.

* Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar Naturkunskap A+B ** Alternativ för franska WAL2FR01, WAL2FR02 och Spanska WAL2SP01, WAL2SP02

104

SKOLFORMER

Arkitektur och arkitekturhistoria WALESV01 50 WAL2ESV01 50 KUHI1351 50

Introduktion språk 3 WALTY03/ 60 WALFR03/ WALSP03/ WALIT03

Tyska/ Franska – WALTY01/60 B-språk kurs A grundläggande kurs WALFR01

Tyska/ Franska – WALTY02/90 B-språk kurs B fortsättningskurs WALFR02

Estetisk – Aktuellt ämne praktiska fortsättningskurser med 500-kod

Projektarbete WAL2EA01 100 Projektarbete

Enskilt årsarbete…. WALEA01 60 PA1351**** 100 Projektarbete (****endast PA1351)

Lokalt tillägg….. WAL1500, 100 WAL1501 osv.

Lokalt tillägg/ praktik 150 Aktuellt ämne med nästa 500-kod

Övriga kurser…

Ersättningskurser

WK10-12 WK210-12 Kurskoderochpoäng Motsvarandekurs (fullständigt (fullständigt motsvarandegymnasie- igymnasieskolan program2240gyp) program2500gyp) skola2000fastställda Internakurskoder Internakurskoder avSkolverket2006 ochpoäng ochpoäng

105

TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET

GYMNASIESKOLANnationella program

Förutbildningskoder (studievägskoder) för slutbe-tyg från gymnasieskolans program fr o m vt 2003.Studievägskoden anges med prefix 1 för slutbetygsom omfattar minst 2 451 gymnasiepoäng och 2för slutbetyg som omfattar minst 2 500 gymnasie-poäng, SKOLFS 2003:15. Se även avsnittetSkolformer. Placeras i urvalsgrupp BG.

BF Barn- och fritidsprogrammetBFFD BF Inr FritidBFPD BF Inr Pedagogisk och social verksamhet

BP ByggprogrammetBPAN BP Inr AnläggningBPHU BP Inr HusbyggnadBPML BP Inr MåleriBPPC BP Inr Plåtslageri

EC ElprogrammetECAU EC Inr AutomationECDT EC Inr DatorteknikECET EC Inr ElektronikECEL EC Inr Elteknik

EN EnergiprogrammetENDU EN inr Drift- coh underhållsteknikENSF EN inr SjöfartsteknikENVK EN inr VVS- och kylteknik

ES Estetiska programmetESBD ES Inr Bild och formgivningESDN ES Inr DansESMU ES Inr MusikESTA ES Inr Teater

FP FordonsprogrammetFPFG FP Inr FlygteknikFPKA FP Inr KarosseriFPMA FP Inr Maskin- och lastbilsteknikFPPB FP Inr PersonbilsteknikFPTS FP Inr Transport

HP Handels- och administrationsprogrammetHPHS HP Inr Handel och serviceHPTU HP Inr Turism och resor

HV Hantverksprogrammet

HR Hotell- occh restaurangprogrammetHRHO HR Inr HotellHRRM HR Inr Restaurang och måltidsservice

IP Industriprogrammet

LP Livsmedelsprogrammet

MP MedieprogrammetMPME MP Inr MedieproduktionMPTT MP Inr Tryckteknik

NP NaturbruksprogrammetNPLDJ NP Inr DjurvårdNPLHH NP Inr HästhållningNPLJO NP Inr JordNPLMN NP Inr Miljö- och naturvårdNPLSG NP Inr SkogNPLTD NP Inr Trädgård

NV NaturvetenskapsprogrammetNVNA NV Inr NaturvetenskapNVMD NV Inr Matematik och datavetenskapNVMV NV Inr Miljövetenskap

OP Omvårdnadsprogrammet

SP SamhällsvetenskapsprogrammetSPEK SP Inr EkonomiSPKU SP Inr KulturSPSA SP Inr SamhällsvetenskapSPSK SP Inr Språk

TE TeknikprogrammetTELIT TE Inr InformationsteknikTELMT TE Inr Människa och teknikTELTF TE Inr Teknik och företagandeTELMS TE Inr Teknik, miljö och samhällsbyggandeTELVD TE Inr Virtuell design

studievägskoder för special-utformade program

SM Specialutformat programSMBF SM Specialutformat program närliggande BFSMBP SM Specialutformat program närliggande BPSMEC SM Specialutformat program närliggande ECSMEN SM Specialutformat program närliggande ENSMES SM Specialutformat program närliggande ESSMFP SM Specialutformat program närliggande FPSMHP SM Specialutformat program närliggande HP

Förutbild- Utbildningens namn

ningskod Kommentar


ningskod Kommentar

5

Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 105

106



ningskod Kommentar


ningskod Kommentar

SMHV SM Specialutformat program närliggande HVSMHR SM Specialutformat program närliggande HRSMIP SM Specialutformat program närliggande IPSMLP SM Specialutformat program närliggande LPSMMP SM Specialutformat program närliggande MPSMNP SM Specialutformat program närliggande NPSMNV SM Specialutformat program närliggande NVSMOP SM Specialutformat program närliggande OPSMSP SM Specialutformat program närliggande SPSMTE SM Specialutformat program närliggande TE

Slutbetyg från gymnasieskolans program fr o mvt 1997 t o m vt 2002. Placeras i urvalsgrupp BG.Avgångsbetyg från vt 1995 och vt 1996 (mellan-årsbetyg) har prefix M före studievägskoden ochplaceras i urvalsgrupp BG.

BF Barn- och fritidsprogrammetBF02 Barn- och fritidsprogrammetBP ByggprogrammetBPB BP Gren byggplåtBPH BP Gren hus och anläggningBPHB BP Gren hus och anläggningBPM BP Gren måleriBPML BP Gren måleriBPPL BP Gren byggnadsplåt

EC ElprogrammetECA EC Gren automationECAU EC Gren automationECE EC Gren elektronikECEI EC Gren installationECEK EC Gren elektronikECI EC Gren installationECO11 EC Lokal gren elektronik/optronik

EN EnergiprogrammetENE EN Gren energiENEN EN Gren energiENF EN Gren fartygsteknikENFG EN Gren fartygsteknikENV EN Gren vvsENVV EN Gren vvs

ES Estetiska programmetES01 ES Gren dramaES021 ES Gren bild och formESD ES Gren dans och teaterESDN ES - dans

ESDT ES Gren dans och teaterESK ES Gren konst och formgivningESKF ES Gren konst och formgivningESM ES Gren musikESMU ES Gren musik

FP FordonsprogrammetFPF FP Gren flygteknikFPFU FP Gren flygteknikFPK FP Gren karosseriFPKA FP Gren karosseriFPR FP Gren fordonsteknikFPRP FP Gren fordonsteknikFPT FP Gren transportFPTS FP Gren transport

HP Handels- och adm programmet

HR Hotell- o restaurangprogrammetHR017 HR Gren restaurang/storhushållHR02 HR Gren storhushåll o restaurangHRH HR Gren hotellHRHO HR Gren hotellHRR HR Gren restaurangHRRE HR Gren restaurangHRS HR Gren storhushållHRSH HR Gren storhushåll

HV HantverksprogrammetHVFR HV - frisörHVTX HV Gren textil

IP IndustriprogrammetIPI IP Gren industriIPIN IP Gren industriIPK IP Gren textil och konfektionIPP IP Gren processIPPR IP Gren processIPT IP Gren träIPTK IP Gren textil och konfektionIPTÄ IP Gren trä

LP LivsmedelsprogrammetLPB LP Gren bageri och konditoriLPBK LP Gren bageri och konditoriLPK LP Gren kött och charkuteriLPKC LP Gren kött och charkuteriMP MedieprogrammetMP08 MP, radio/video/kommunikationMPI MP Gren information och reklam

Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 106

107



ningskod Kommentar


ningskod Kommentar

5

tre- och fyraåriga teoretiska linjerPlaceras i urvalsgrupp BG.

705 Humanistisk linje712 helklassisk variant711 halvklassisk variant720 Samhällsvetenskaplig linje730 Ekonomisk linje750 Naturvetenskaplig linje755 Teknisk linje

tvååriga linjerTvååriga linjer med 2 åk svenska med delatbetyg och 2 åk engelska, allmän eller särskildkurs, ger grundläggande behörighet.Placeras i urvalsgrupp BG.

202 Beklädnadsteknisk linje201 Bygg- och anläggningstekn linje

203 Distributions- och kontorslinje219 Drift- och underhållstekn linje204 Ekonomisk linje205 El-tele teknisk linje221 Estetisk-praktisk linje206 Fordonsteknisk linje222 Handels- och kontorslinje207 Jordbrukslinje208 Konsumtionslinje209 Livsmedelsteknisk linje210 Musiklinje211 Processteknisk linje212 Skogsbrukslinje213 Social linje218 Social servicelinje220 Teknisk linje, kemiteknisk gren214 övriga grenar274 Trädgårdslinje215 Träteknisk linje217 Verkstadsteknisk linje216 Vårdlinje

MPIR MP Gren information och reklamMPRTV MP Gren radio och televisionMPT MP Gren tryckmediaMPTR MP Gren tryckmedia

NP NaturbruksprogrammetNV NaturvetenskapsprogrammetNV04 NV, lokal miljögrenNVN NV Gren naturvetenskapNVNA NV Gren naturvetenskapNVNA-EN natural sciences programmeNVNAEN natural sciences programmeNVT NV Gren teknikNVTE NV Gren teknik

OP OmvårdnadsprogrammetOPO OP Gren omvårdnadOPOM OP Gren omvårdnadOPT OP Gren tandvårdOPTN OP Gren tandvård

SM Specialutformade program

SP SamhällsvetenskapsprogrammetSP013 SP, ekonomi/interclassSP015 SP, sp international classSPE SP Gren ekonomiSPEK SP Gren ekonomiSPH SP Gren humanioraSPHU SP Gren humanioraSPS SP Gren samhällsvetenskapSPSA SP Gren samhällsvetenskap

Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 107

108



ningskod Kommentar


ningskod Kommentar

treåriga yrkesinriktade linjerI försöksverksamhetens första skede (det s.k.femhundraförsöket) har vissa elever inte haft2 åk engelska och måste därför kompletteraför grundläggande behörighet. Linjerna är el-teleteknisk, industriell teknisk, vvs-teknisk,omvårdnads- och vårdlinjen. Studievägskoderär ELIA, ELIE, ELIS, INEM, VT, OSSC,OSOM, VIHS, VIBU.Placeras i urvalsgrupp BG.

441 Byggnads-, plåt- och ventilations-teknisk linje

442 Byggnads- och anläggnings-teknisk linje

443 El-teleteknisk linje402 gren för elinstallation403 gren för industriell elektronik404 gren för industriell automation 444 Frisörteknisk linje445 Fordons- o transportteknisk linje446 Grafisk linje411 Handelslinje447 Hantverksteknisk linje448 Industriell teknisk linje401 elmekanisk gren449 Livsmedelsteknisk linje450 Måleriteknisk linje431 Naturbrukslinje

Omvårdnadslinje421 gren hälso- och sjukvård422 gren omvårdnad423 gren psykiatri424 gren omsorg om psykiskt

utvecklingsstörda425 gren social service451 Processteknisk linje452 Restauranglinje453 Textil- och beklädnadsteknisk linje454 Träteknisk linje428 Vårdlinje

gren för omsorger om barn och ungdom

455 Värme- o sanitetsteknisk linje 460 Teoretisk kompletteringskurs 461 Teoretisk kompletteringskurs

KOMMUNAL VUXENUTBILDNINGPlaceras i urvalsgrupp BG.

VUXNP Slutbetyg med enbart nya kurser.Omfattar minst 2350 gyp.

VUXMP Slutbetyg med gamla eller blandatgamla och nya kurser. Enbart bokstavs-betyg. Gamla kurser konverterade.Omfattar minst 2301 gyp.

VUXNL Slutbetyg med siffer- eller blandat siffer-och bokstavsbetyg. Gamla kurser kon-verterade. Omfattar minst 2301 gyp.

VUXP Slutbetyg med enbart bokstavsbetyg.Utfärdat senast 2002-06-30.Omfattar minst 1970 gyp.

VUXL Slut-/Avgångsbetyg med siffer- ellerblandat siffer- och bokstavsbetyg.Utfärdat senast 2002-06-30. Omfattar minst 1970 gyp.

VUXA Slut-/Avgångsbetyg med siffer- ellerblandat siffer- och bokstavsbetyg.Innehåller både kurser och etapper.

Kurser på samlade betygsdokument för grundläggan-de behörighet, se avsnittet Behörighet.

SANBP Endast nya kurser. Omfattar minst 2115gyp varav lägst betyget Godkänd i minst400 gyp i kärnämneskurser.

SAMBP Gamla och eventuellt nya kurser. Gamlakurser konverteras. Omfattar minst 2071gyp varav lägst betyg Godkänd i minst400 gyp i kärnämneskurser.

SAMBL Gamla och eventuellt nya kurser. Gamlakurser konverteras. Sifferbetyg- ellerblandat siffer- och bokstavsbetyg.Omfattar minst 2071 gyp varav lägstbetyget Godkänd i minst 400 gyp i kärnämneskurser.

SABP Gamla och eventuellt nya kurser. Enbartbokstavsbetyg. Kursbetyg utfärdadesenast 2002-06-30. Omfattar minst 1773 gyp varav lägst betyget Godkänd iminst 373 gyp i kärnämneskurser.

Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 108

109



ningskod Kommentar


ningskod Kommentar

5

SABM Gamla och eventuellt nya kurser. Siffer-eller blandat siffer- och bokstavsbetyg. Kursbetyg ufärdat senast 2002-06-30.Omfattar minst 1773 gyp varav lägstbetyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser.

799 Avgångsbetyg 3299 Avgångsbetyg 2

VUX1–VUX3, t o m vt 97 slutbetyg från kom-vux. Dessa förutbildningkoder används intefr.o.m. antagningen ht 97VUX 1 motsv Naturvetenskapligt och Sam-

hällsvetenskapligt program VUX 2 motsv alla program utom Naturveten-

skapligt, Samhällsvetenskapligt eller Estetiskt program

VUX3 motsv Estetiska programmet

FOLKHÖGSKOLORPlaceras i urvalsgrupp BF.

504 Folkhögskola som ger allmän behörighetsamt sv och eng

505 Folkhögskola som ger allmän behörighetutom sv och engGäller före 1998-07-01

594 Folkhögskola med intyg som styrker den grundläggande behörigheteninklusive samtliga kärnämnen

595 Folkhögskola med intyg som styrker den grundläggande behörigheten bortsett från kärnämnen

STUDENTEXAMENPlaceras i urvalsgrupp BG.

811 allmänna linjen social gren812 allmänna linjens språkliga gren

1954 års gymnasieordning

823 latinlinjens halvklassiska gren824 latinlinjens helklassiska gren825 latinlinjens nyspråkliga gren

Även enl 1933 års stadga el äldre890 latinlinjen

Enl 1933 års stadga eller äldre835 reallinjen, teknisk gren836 reallinjen, biologisk gren837 reallinjen, matematisk gren838 reallinjen, nyspråklig gren839 reallinjen, social gren891 reallinjen

Enl 1933 års stadga eller äldrehandelsgymnasium881 3-årigt882 2-årigt

tekniskt gymnasium850 3-årigt851 2-årigt (specialkurs)*

Försvarets läroverk894 normallinje836 speciallinjens biologiska gren837 speciallinjens matemat gren

FACKSKOLANPlaceras i urvalsgrupp BG.

227 ekonomisk linje228 social linje229 teknisk linje*

NORMALSKOLEKOMPETENS(flickskola)Placeras i urvalsgrupp BG.

540 reallinje A512 övriga linjer

* Ger allmän behörighet efter komplettering i sv, eng

Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 109

SPECIALGYMNASIUMPlaceras i urvalsgrupp BG.

833 Bergsskolan i Filipstad 3-årig834 Bergsskolan i Filipstad 2-årig

Finskspråkig gymnasial utbildnGer allmän behörighet efter komplettering i svSvenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk

Engelskspråkig gymnasial utbGer allmän behörighet efter komplettering i svSvenskan måste kompletteras om det lästs som andra språk

893 Hvilans specialgymnasiumLycée Francais Saint-Louis, StockholmTyska skolan i Stockholm (avg bet efter13-årig utb, 5-gradig betygsskala)Tyska skolan i Stockholm (utländsk betygsskala)

523 Waldorfskola (avg bet från svensk 12-årigutbildn 5-gradig betygsskala)

527 Waldorfskola (annan bet skala)*)Waldorfskola med slutbetyg

WALP WK 10–122 WALP WK2 10–12

*) utanför urvalsgrupp

UTLÄNDSK UTBILDNINGUtländsk gymnasieutbildning kan ge behörighettill högskoleutbildning oftast efter kompletteringmed svenska och engelska.Urvalsgruppsplacering i BG. Se utländskabedömningshandboken.

110



ningskod Kommentar


ningskod Kommentar

Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 110

111


5

Betelseminariet 4-årig kurs. Har sv o eng

Folkskollärarexamen, 4-årig linje Har sv och eng

Industriskolor Finns vid AGA, ASEA, Bofors, Motala verkstads (MV), SAAB, SKF (Hofors) SSAB samt VOLVO. Omfattar 2 – 3 läsår. Ibland samläsning med Komvux. Framgår avdokumenten.

Ingenjörsutbildning vid kommunal Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 term +högre fackkurs teknisk skola 2 terminer) vid kommunal teknisk skola. Svenska behöver

ej kompletteras om ämnet lästs under hela utbildningen.

Laboratorietekniker G4 84:47 Kan ha svenska och engelska som tillval i viss försöksverksamhet (Hvitfeldtska och Aschebergska i Göteborg, Värnhemsskolan i Malmö och Västbergagymn, framgår av ämnesförteckningen)

Lärlingsutbildning Dokumenteras genom utbildningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning. kan vara 2 eller 3-årig

Marinens gymnasieskola Gymnasiekurs 2 el marinens tekniska skola, åk 2. Har sv och eng

Metodistkyrkans teologiska skola Även kallad Metodistkyrkans teologiska seminarium, 3-årig kurs

Militär utbildninggymnasiekurs 2 Har sv och engteknikerskola Har sv och eng

Missionsinstitutet, Johannelund Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 3-årig kurs

Småskollärarexamen, 3-årig Har sv och eng

Sthlms tekniska institut, STI Enl 1957 års läroplan7-gradig skala tom 1970

ÖVRIGA UTBILDNINGAR

Vissa av utbildningarna i förteckningen är behörighetsgrundande endast för dem som påbörjadeutbildningarna när de byggde på grundskola eller motsvarande.

Utbildningarna måste oftast kompletteras med svenska och engelska. Om något eller båda kravenuppfylls kan detta framgå av kommentaren. I annat fall tillämpas ovanstående grundregel. Kodernaär endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.

Följande förutbildningskoder används:666 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska777 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggade behörighet i engelska888 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska och engelska999 ger placering i urvalsgrupp BG

Utbildningens namn Kommentar

Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 111

112


STI 5 gradig skala fr o m 1971 Engelska högre kurs krävs för behörighet – enl 1970 och STI enl 1974 års läroplan 1974 års läroplan

Svenska missionsförbundetsteologiska seminarium, Lidingö 4-årig kurs (Utanför urvalsgrupp)

Teknisk specialkurs, 2- eller 3-årig utbildningkemiteknisk gren

Teknisk specialkurs, 2- eller 3-årig utbildningövriga grenar

Utbildningens namn Kommentar

Sid 105-112 07-02-26 22.01 Sida 112

113


5

SPECIALKURSER

Nedan förtecknade specialkurser ger grundläggande behörighet om sökande i sitt avgångsbetygeller genom samlat betygsdokument har betyg i svenska 2 åk (delat betyg)/svenska B och engels-ka 2 åk/engelska A.

För de specialkurser som saknar egen förutbildningskod används följande förutbildningskoder:666 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska777 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggade behörighet i engelska888 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska och engelska999 ger placering i urvalsgrupp BG

Specialkurser som placeras i BG

Utbildning Kod för Kursplanen Förutbild- Kommentar

studieväg fastställd ningskod

ApoteksteknikerBad- och idrottshallspersonal ÖV13 1985 277Bilskadereparationer FO14 1973 233ByggnadsträarbetareDekoratör 67 235Dekoratör 74 236Detaljhandel 237Djurvårdare JO10 1981 279Elmekaniker VE111 1986Fartygsteknisk kursFastighetsskötsel BA12 1972 244Fiske och fiskeberedning ÖV14 1984 280Fotopersonal ÖV18 1975 245Frisörer ÖV10 1984 234 (dam) Utbildningslängd 3 år

248 (herr)Glastillverkning ÖV110 1978 276 Åk 1 är gemensam– gren hyttarbete ÖV111 sedan väljs gren.– gren glasslipning och ÖV112

förädlingsarbeteGrafisk tecknare ÖV19Grafisk utbildning, gren för: 246, 247– tryckmedia ÖV125 1985– tryckning ÖV126 1985– bokbinderiteknik ÖV127 1985– bokbinderi, varuförpackn ÖV128 1985Guldsmedsteknik ÖV117 1983Handel och kontorHantverksteknik ÖV17 1983

Inriktning, bl. a– foto– segelmakare– tandtekniker– maskör– perukmakare

Sid 113-115 07-02-26 22.03 Sida 113

114




Hissmontör ET14 249Hushållstekniker KoIndustrielektrikerJord- och skogsbruk JO16 1986Jordbruk, skogsbrukoch trädgård JO11 1985Knäckebrödsmaskin-operatör LI14 1972 254Kustfiske och vattenbruk ÖV15 1984Kvarn-, foder- ochspannmålspersonal LI16 1972 256Laboratorietekniker TE10 1984Laboratorietekniker för industrilaboranter ÖV153Lackering FO15 1986 257Livsmedels- och konsumentekonomisk kursMikromekanik ÖV118 1974 259Musik MU10 1983 278Optiker ÖV119 1971 263 Intagningen till denna

utbildning upphörde1987. Från och med 1986blev det påbyggnads-utbildning.

Parti och detaljhandelPianotekniker ÖV120 1968Pälsteknisk utbildning BE11 1977 Åk 1 är gemensam– gren skärning BE12 sedan väljs gren.– gren sömnad BE13Reklam och dekoration DK13 1984 282Rennäring JO12 1974 265Reparatörer, smeder, svetsare VE14Sanerings-, rengörings- och miljötekniker ÖV121 1983 283Skorstensfejare BA13 1969 267 Intagning till denna

utbildning upphörde1987.

Skoteknisk kurs ÖV122 1982Tandsköterska VD11 294 Finns även som 23 –

veckors samt 3-terminersutbildning, vilka inte gerurvalsgruppsplacering.

Tandtekniker VD10 1983 Utbildningslängd 3 årTapetserare ÖV123 1975Trafikteknisk kursTräbaserad produktteknik TR16 1986 291Trädgårdsskötsel/trädgårdskurs

Sid 113-115 07-02-26 22.03 Sida 114

115


5



Träförädling TR12 1973 272 Åk 1 är gemensam– gren trävarutillverkning TR13 sedan väljs gren.– gren verktygsunderhåll TR14Turisthotellbranschen LI17 1977 275 Turisthotellutbildning

finns även som special-kurs på komvux.

Varuhantering och kontorsservice DK19 1986 292Vattenbruk, fiskeodling med vattenvård ÖV16 1984 284Yrkesdansare ÖV124 1982 285

Sid 113-115 07-02-26 22.03 Sida 115

116

BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING

Förteckning över utländska förutbildningskoder fr.o.m ht 2006

Förutbildningskod som slutar på xx benämndes tidigare uman(ändring till vt-06)Förutbildningskod uuni betyder att betygsmedelvärdet grundas på universitetsutbildning, detta görs i undan-tagsfall

Förutbildningskod Land Skala

AFG50 Afghanistan 50-100

ALB5 Albanien 5-10

ALG10 Algeriet 10-20

ANG20 Angola 10-20

ARGGP Argentina 1-4

ARG6 Argentina 6-10

AUSXX Australien 7-10

AZE35 Azerbajdzjan 3-5

BELXX Belgien 50-100

BEN20 Benin 10-20

BOL3 Bolivia 3,6-7

BOL51 Bolivia 51-100

BOS25 Bosnien o hercegovina 2-5

BRAGP Brasilien 1-4

BRA5 Brasilien 5-10

BN50 Brasilien 50-100

BUF20 Burkina faso 10-20

BUL36 Bulgarien 3-6

BUR50 Burundi 50-100

CEN10 Centralafrikanska rep. 10-20

SRIXX Sri lanka 6-10

CHI47 Chile 4-7

COL50 Colombia 50-100

COL6 Colombia 6-10

COS65 Costa rica 65-100

CUB70 Cuba 70-100

CYP10 Cypern 10-20

DAN Danmark 6-13

DOM59 Dominikanska rep. 59-100

EB Europeisk baccalaureat 60-100

ECU12 Ecuador 12-20

ECU6 Ecuador 6-10

EGY50 Egypten 50-100

ELF10 Elfenbenskusten 10-20

ELS5 El salvador 5-10

ERIGP Eritrea 1-4

EST35 Estland 3-5

Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 116

117


ETIGP Etiopien 1-4

FILXX Filippinerna 1-4

FIF Finland, finskspråkig studentexamen 5-10

FIF96 Finland, finskspråkig studentexamen 5-10

FIF95 Finland, finskspråkig

Studentexamen 5-10

FIM Finland, studentex. Merkonom inr 1-5

FIN Finland, gymnasieutbildning/motsv 5-10

FIS Finland, svenskspråkig studentexamen 5-10

FIS96 Finland, svenskspråkig studentexamen 5-10

FIS95 Finland, svenskspråkig

Studentexamen 5-10

FIT Finland, studentexamen, teknisk inr. 1-5

FRA Frankrike 10-20

GAB9 Gabon

GAM8 Gambia 8-1

GHA8 Ghana 8-1

GRE10 Grekland 10-20

GUA51 Guatemala 51-100

GUI20 Guinea (conakry) 10-20

HON61 Honduras 61-100

IBNY Internationell baccalaureat 24-45

INDXX Indien

INOXX Indonesien 6-10

IRK50 Irak 50-100

IRN10 Iran 10-20

ISLGP Island 1-4

ISL5 Island 5-10

ISR45 Israel 45-100

ITA6 Italien 60-100

JAP25 Japan 2-5

JOR50 Jordanien 50-100

JUG25 Fd jugoslavien 2-5

KAGP Kambodja 1-4

KAM10 Kamerun 10-20

KANXX Kanada 6-10

KAP10 Kap verde 10-20

KENGP Kenya 1-4

KIGP Kina 1-4

KIN60 Kina 60-100

KOB10 Kongo/brazzav 10-20

KOK50 Zaire/kongo 50-100

KORGP Korea 1-4

KRO25 Kroatien 2-5

5


Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 117

118


KUW50 Kuwait 50-100

LET35 Lettland 3-5

LET5 Lettland 5-10

LIB50 Libyen 50-100

LIB60 Liberia 60-100

LIBXX Libanon 50-100 el 10-20

LIT35 Litauen 3-5

LIT5 Litauen 5-10

MAD20 Madagaskar 10-20

MAK25 Makedonien 2-5

MALI1 Mali 10-20

MAL06 Malaysia 6-10

MAL08 Malawi 8-1

MAR20 Marocko 10-20

MEX6 Mexico 6-10

MONXX Mongoliet 2-5

MOZ10 Mocambique 10-20

NAMXX Namibia 1-7

NEDXX Nederländerna 6-10

NIC51 Nicaragua 51-100

NIC60 Nicaragua 60-100

NIGA8 Nigeria 8-1

NIG20 Niger 10-20

NOA1 Norge, allmänfaglig 2-6

NOH Norge, handel och kontorfag 2-6

NYNOA Norge, vitnemål vidergående oppläring 2-6

NZEXX Nya zeeland 50-100 el 6-10

OMAXX Oman ?

OSS35 Oss fd sovjetunionen 3-5

PAKXX Pakistan 33%-100%

PAL50 Palestina 50-100

PAN35 Panama 3-5

PAR25 Paraguay 2-5

PAR5 Paraguay 5-10

PER11 Peru 11-20

PLN35 Polen 3-5

PLN36 Polen 3-6

POR10 Portugal 10-20

QAT50 Qatar 50-100

RUM5 Rumänien 5-100

RWA50 Rwanda 50-100

SCH36 Schweiz 3-6

SEM25 Serbien och montenegro 2-5

SEN20 Senegal 10-20


Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 118

119


SEYXX Seychellerna ?

SIE8 Sierra leone 8-1

SINXX Singapore ?

SLO25 Slovenien 2-5

SOM60 Somalia 60-100

SPA3 Spanien 3-6

STOXX Storbritannien 6-10

SUD50 Sudan 50-100

SVK41 Slovakien 4-1

SWAXX Swaziland ?

SYD06 Sydafrika 6-10

SYRXX Syrien ?

TAIXX Taiwan ?

TONXX Tonga ?

TCH1 Tchad 10-20

THAGP Thailand 1-4

TJE4 Tjeckiska rep. 4-1

TOG1 Togo 10-20

TUN10 Tunisien 10-20

TUR25 Turkiet 2-5

TUR5 Turkiet 5-10

TYV4 Tyskland 4-1

UGAXX Uganda 6-10

UKR25 Ukraina 2-5

UNG2 Ungern 2-5

URG06 Uruguay 6-10

USAGP Usa 1-4

USA70 Usa 70-100

USA65 Usa 65-100

VEN1 Venezuela 10-20

YEM5 Yemen 5-10

ÅLA Åland 1-5

ÅLS Åland, studentlinjen 5-10

ÅLX Åland, studentexamen 5-10

ÖST4 Österrike 4-1

UMAN

5


Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 119

120


Förutbildningsförteckning över utländska förutbildningar t.o.m. vt 2004

ÅLA Åland gymnasieutbildning /motsvarandeÅLS Åland studentlinjenÅLSE Åland studentlinjenÅLX Åland med studentexamensbetygÅLXE Åland med studentexamensbetygÅLX6 Åland gymnasieexamenÅLX96 Åland gymnasieexamenÖST Österrike gymnasieutbildning/motsvarandeÖSTA Österrike gymnasieutbildning/motsvarandeÖSTE Österrike gymnasieutbildning/motsvarandeAK2 Utländsk gymnasieutbildningAK3 Utländsk gymnasieutbildningALG Algeriet gymnasieutbildning/ motsvarandeARG Argentina gymnasieutbildning/motsvarandeAUS Australien gymnasieutbildning/motsvarandeBELA Belgien gymnasieutbildning/motsvarandeBELE Belgien gymnasieutbildning/motsvarandeBOL Bolivia gymnasieutbildning/motsvarandeBRN Brasilien gymnasieutbildning/motsvarandeBUL Bulgarien gymnasieutbildning/motsvarandeCEY Sri lanka gymnasieutbildning/motsvarandeCHI Chile gymnasieutbildning/motsvarandeCOL Colombia gymnasieutbildning/motsvarandeCYP Cypern gymnasieutbildning/motsvarandeCYPA Cypern gymnasieutbildning/motsvarandeCYPE Cypern gymnasieutbildning/motsvarandeDAN Danmark gymnasieutbildning/motsvarandeDANA Danmark gymnasieutbildning/motsvarandeDANE Danmark gymnasieutbildning/motsvarandeEB Europeisk BaccalaureatECU Ecuador gymnasieutbildning/motsvarandeEGY Egypten gymnasieutbildning/motsvarandeEST Estland gymnasieutbildning/motsvarandeESTA Estland gymnasieutbildning/motsvarandeESTE Estland gymnasieutbildning/motsvarandeETI Etiopien gymnasieutbildning/motsvarandeFIF Finland, finskspråkig studentexamenFIFE Finland, finskspråkig studentexamenFIF96 Finland, finskspråkig studentexamenFIM Finland, Studentexamen, merkonom inr.FIN Finland gymnasieutbildning/motsvarandeFIP Filippinerna gymnasieutbildning/motsvarandeFIS Finland, svenskspråkig studentexamenFISE Finland, svenskspråkig studentexamenFIS96 Finland, svenskspråkig studentexamenFIT Finland, studentexamen teknisk inriktningFRA Frankrike gymnasieutbildning/motsvarandeFRAY Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande

Kod Land

Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 120

121


5

FRAYE Frankrike gymnasieutbildning/motsvarandeGRB Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarandeGRBE Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande GRE Grekland gymnasieutbildning/motsvarandeGREA Grekland gymnasieutbildning/motsvarandeGREE Grekland gymnasieutbildning/motsvarandeIBI Internationell BaccalaureatIBIE Internationell BaccalaureatIBN Internationell BaccalaureatIBNY Internationell BaccalaureatIBNYE Internationell BaccalaureatINO Indonesien gymnasieutbildning/motsvarandeIRK Irak gymnasieutbildning/motsvarandeIRN Iran gymnasieutbildning/motsvarandeIRNY Iran gymnasieutbildning/motsvarandeISL Island gymnasieutbildning/motsvarandeISLA Island gymnasieutbildning/motsvarandeISLE Island gymnasieutbildning/motsvarandeISR Israel gymnasieutbildning/motsvarandeISRA Israel gymnasieutbildning/motsvarande ISRAE Israel gymnasieutbildning/motsvarandeITA Italien gymnasieutbildning/motsvarandeITAA Italien gymnasieutbildning/motsvarandeITAE Italien gymnasieutbildning/motsvarandeJAP Japan gymnasieutbildning/motsvarandeJOR Jordanien gymnasieutbildning/motsvarandeJUG Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarandeJUGA Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarandeJUGE Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarandeKAN Kanada gymnasieutbildning/motsvarandeKANA Kanada gymnasieutbildning/motsvarandeKANAE Kanada gymnasieutbildning/motsvarandeKANB Kanada gymnasieutbildning/motsvarandeKANBE Kanada gymnasieutbildning/motsvarandeKANQ Kanada/Br Colombia gymnasieutbildning/mots.KANQE Kanada/Quebec gymnasieutbildning/motsvarandeKIN Kina gymnasieutbildning/motsvarandeKOR Korea gymnasieutbildning/motsvarandeKUW Kuwait gymnasieutbildning/motsvarandeLIN Libanon gymnasieutbildning/motsvarandeMAR Marocko gymnasieutbildning/motsvarandeMEX Mexico gymnasieutbildning/motsvarandeMYS Malaysia gymnasieutbildning/motsvarandeNEDA Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarandeNEDE Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarandeNOA Norge, Allmänna fagNOA1 Norge, AllmänfagligNOA2 Norge, AllmänfagligNYNOA Norge, Vitnemål vidaregående opplärningNOH Norge. Handels och kontorsfagNON Norge, NaturfaglinjeNOR Norge gymnasieutbildning/motsvarande

Kod Land

Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 121

122


NOS Norge, Samfundsfaglig linjeNYZA Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarandeNYZE Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarandeOSS OSS gymnasieutbildning/motsvarandePER PERU gymnasieutbildning/motsvarandePGL Portugal gymnasieutbildning/motsvarandePGLA Portugal gymnasieutbildning/motsvarandePGLE Portugal gymnasieutbildning/motsvarandePOY Polen yrkeslinjePO1 Polen, Matematisk-fysisk linjePO2 Polen, Biologisk- kemisk linjePO3 Polen, Allmän linjePO4 Polen, Humanistisk linjeRUM Rumänien gymnasieutbildning/motsvarandeRUMA Rumänien gymnasieutbildning/motsvarandeRUME Rumänien gymnasieutbildning/motsvarandeSCHA Schweiz gymnasieutbildning/motsvarandeSCHE Schweiz gymnasieutbildning/motsvarandeSOM Somalia gymnasieutbildning/motsvarandeSPB Spanien gymnasieutbildning/motsvarandeSPC Spanien gymnasieutbildning/motsvarandeSPCA Spanien gymnasieutbildning/motsvarandeSPCE Spanien gymnasieutbildning/motsvarandeSYD Sydafrika gymnasieutbildning/motsvarandeTHA Thailand gymnasieutbildning/motsvarandeTJE Tjeckoslovakien gymnasieutbildning/motsvarandeTJEA Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./motsv.TJEE Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./motsv.TUN Tunisien gymnasieutbildning/motsvarandeTUR Turkiet gymnasieutbildning/motsvarandeTYÖ Tyskland gymnasieutbildning/motsvarandeTYV Tyskland gymnasieutbildning/motsvarandeTYVE Tyskland gymnasieutbildning/motsvarandeTYVY Tyskland gymnasieutbildning/motsvarandeUNG Ungern gymnasieutbildning/motsvarandeUNGA Ungern gymnasieutbildning/motsvarandeUNGE Ungern gymnasieutbildning/motsvarandeUNT Ungern gymnasieutbildning/motsvarandeURG Uruguay gymnasieutbildning/motsvarandeUSA USA gymnasieutbildning/motsvarandeUSB USA gymnasieutbildning/motsvarandeUSC USA gymnasieutbildning/motsvarandeUS1 USA gymnasieutbildning/motsvarandeUSX High school 1 årUUP Utländsk utbildning- utan poängVEN Venezuela gymnasieutbildning/motsvarandeÖST Österike808 Utomnordisk gymnasieutbildning809 Utomnordisk gymnasieutbildning895 Nordisk gymnasieutbildning896 Finsk gymnasieutbildning898 Nordisk gymnasieutbildning

Kod Land

Sid 116-122 07-02-26 22.04 Sida 122

123

BILAGA: STUDENTEXAMEN

5

STUDENTEXAMEN(Betyg utfärdat t.o.m. 1968)

De olika linjerna och grenarna

1954 års gymnasieordning som nu är avvecklad hade tre olika linjer, nämligen allmänna linjen meden social och en språklig gren, latinlinjen med en helklasisk och en halvklassisk gren och reallinjenmed en biologisk, en matematisk och en teknisk gren. Ämnena på de olika linjerna framgår avnedanstående uppställning.

allmänna linjen latinlinjen reallinjenSocial Språklig Halvklassisk Helklassisk Biologisk Matematisk Teknisk

kristendomsvenskaengelskahistoria*)samhällsk *)geografi filosofimatematikbiologi

Studentbetyg t o m högstaringens kurs

kristendomsvenskaengelska historia*) samhällsk *)tyska franska geografifilosofi

kristendom svenska engelska historia*) samhällsk *) latin franska filosofi

kristendomsvenska latin grekiskaengelskahistoria*) samhällsk *)filosofi

kristendom svenska engelska historia*) samhällsk *)matematikbiologi fysik kemi

kristendomsvenska engelska historia*)samhällsk *)matematik fysik kemi

svenska engelska historia *) sam-hällsk *) mate-matik fysik kemi ellära o mättekn materialläramekanik

Betyg förflyttn till högsta ring

franska kemi

tyska franska franska franska tyska ritteknik projektionslära

Betyg förflyttn till nästhögsta ringen

tyska fysik

matematikbiologi fysik kemi

geografibiologi

tyska geografibiologi

tyska geografi

tyska geografibiologi

franskakristendomgeografibiologi

Realexamensbetyg ellermotsvarande

matematikfysik kemi

matematikfysik kemi

Tillvalsämnen= frivilligaämnen t o mhögsta ringen(högst två)

fransk tilläggs-kurs fysik

biologi tyska geografibiologi

fransk tilläggs-kurs geografibiologi

fransk tilläggs-kursgeografi filosofi

fransk tilläggs-kurs geografi filosofibiologi

Tillvalsämnen= frivilligaämnen t o mnäst högstaringen

tysk tilläggs-kurs

tysk tilläggs-kurs

tysk tilläggs-kurs

tysk tilläggs-kurs

*) Dessa två ämnen kan ersättas av ämnet historia med samhällslära

ENLIGT SKOLSTADGAN GÄLLANDE FRAM TILL 1950 ÄR:

à latingymnasium eller latinlyceum à realgymnasium eller reallyceumObligatoriska ämnen Tillvalsgrupp Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp(i högsta ring) (en komb obligatorisk)

1 tyska, engelska, geografi2 tyska, engelska, filosofi3 engelska, geografi, biologi4 grekiska, tyska5 grekiska, engelska6 greksika, filosofi7 tyska, engelska, matematik8 engelska, matematik, fysik9 engelska, matematik, fysik10 tyska, engelska, biologi11 engelska, biologi, kemi

KristendomskunskapModersmålEngelskaHistoria m samhällsläraMatematik, allmän kurs

1 tyska, franska, geografi2 tyska, franska, filosofi3 franska, geografi, biologi4 tyska, franska, fysik5 franska, tyska, kemi6 biologi, fysik, kemi7 matematik spec, fysik, kemi

Dessutom, om rektor och lärare så bedömer rimligt, kan elevefter fritt val läsa ytterligare ett ämne i de två högsta ringar-na/kretsarna (tilläggsämne)

KristendomskunskapModersmålet LatinFranska Historia med samhällslära

Sid 123-124 07-02-26 22.05 Sida 123

124

BILAGA: NORMALSKOLEKOMPETENS

NORMALSKOLEKOMPETENS

OBLIGATORISKA ÄMNEN PÅ ALLA LINJERLäroämnen: Kristendomskunskap, modersmålet, engelska, historia med samhällslära, geografi, biologi

med hälsolära (näst högsta klassen) samt kemi (näst högsta klassen)Anm: På allmänna linjen och reallinjen kan under vissa förutsättningar ett främmande språkbytas ut mot ett annat.

Övningsämnen: Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd (på reallinje B i båda klasserna, eljestendast i högsta klassen), hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård (näst högsta klas-sen).

SPECIELLA LÄROÄMNEN FÖR RESPEKTIVE LINJERHumanistisk linje A Humanistisk linje B Allmän linje A Allmän linje B Reallinje A Reallinje B

Andra språket Andra språket Andra språket Andra språket Matematik 3 tim Psykologi

Tredje språket Tredje språket Psykologi Psykologi Biologi m hälsolära Matematik 2 tim

Psykologi Matematik 3 tim Matematik 3 tim Biologi m hälsolära (större kurs) Biologi m hälsolära

(större kurs) eller Fysik (näst högsta (större kurs) eller

fysik (näst klassen) och fysik (näst högsta

högsta klassen) och kemi (högsta klassen) och

kemi (högsta klassen) klassen) kemi (högsta klassen)

Anm: Andra språket kan få bytas Dessutom utökade

ut mot tredje språket kurser i hushålls-

inriktade övningsämnen

TILLVALSÄMNEN = frivilliga ämnen (Endast ett tillvalsämne får väljas)Matematik 2 tim Fysik (näst högsta Fysik (näst högsta Matematik 2 tim Andra språket Fysik (näst högsta

klassen) klassen) Fysik (näst högsta Tredje språket klassen)

klassen)

Psykologi

Estetisk variant: Vid vissa flickskolor kan man välja estetiska varianter av linjerna – dock ej av reallinje B – med något av följande ämnen

(3 veckotimmar): teckning (större kurs), musik (större kurs), dramatik, konstnärlig dans, filmkunskap eller teckning (1 vt)

+ slöjd (2 vt). Den som väjer sådan variant avstår i näst högsta klassen från tre av klassens fem timmar i hushållsgöromål

och hemkunskap och kan i högsta klassen inte ha tillvalsämne. Även estetisk variant ger normalskolekompetens.

OBS! Matematik på humanistisk linje B och allmän linje A = matematik från reallinje A

Sid 123-124 07-02-26 22.05 Sida 124

128

ser

133

5

Ämne Poäng Betyg Motsvarande kurs igymnasieskolan

Svenska och dramatik 150 Svenska A+BLitteratur och litteraturhistoria 150Engelska-grundläggande kurs 100 Engelska AReligionskunskap och livsåskådning 50 Religionskunskap ASamhällskunskap 100 Samhällskunskap AIdrott och hälsa 100 Idrott och hälsa ABiologi* 150 Biologi A+BKemi* 100Fysik* och astronomi 100 Fysik AMatematik-grundläggande kurs 100 Matematik AMatematik-fortsättningskurs 1 50 Matematik BMatematik-fortsättningskurs 2 100 Matematik CProjektiv geometri och utvidgad algebra 50Engelska-fortsättningskurs 100 Engelska BModerna språk 100 Moderna språk, steg 3Moderna språk 100 Moderna språk, steg 4Historia 150 Historia AMusik och musikhistoria 100Eurytmi 100Bildkonst och konsthistoria 100 Estetisk verksamhetHantverk 200Arkitektur och arkitekturhistoria 50Enskilt årsarbete:………………………. 100 ProjektarbeteLokalt tillägg: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga kurser: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ersättningskurser: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

*Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A + B

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Namnunderskrift/tjänstetitel

SLUTBETYGkomplement till avgångsbetyg(beskrivande betyg)

Plats för skolans namn ochstämpel

Elevens tilltalsnamn Personnummer

Waldorfskolans kursplan WK2 10–12 Programmets omfattning:Poängantal för fullständigt program 2500Elevens studieplan: …………………. program

Sid 133 07-02-26 22.09 Sida 133

134

Plats för skolans namn SLUTBETYGadress m m komplement till skriftligt intyg

...................... Datum för utfärdande

Efternamn tilltalsnamn Personnummer

Waldorfskolornas kursplan WK 10-12 Programmets omfattning Programmets omfattning i poäng 2 240 – Fullständigt programElevens studieplan – Reducerat program – Utökat program

Ämne Motsvarande Betyg Motsvarandekurs gymnpoäng igymnasieskolanSvenska Svenska och dramatik 180Litteratur 120 Kurs A + B Engelska - grundläggande kurs 110 Kurs AEngelska - fortsättningskurs 40 Kurs BSamhällskunskap 90 Kurs AReligionskunskap och livsåskådning 60 Kurs A + BMatematik - grundläggande kurs 110 Kurs AMatematik - fortsättningskurs 1 40 Kurs BMatematik - fortsättningskurs 2 50 Kurs CMatematik - fortsättningskurs 3 40 Kurs DProjektiv geometri och utvidgad algebra 40 Idrott och hälsa 90 Kurs AHistoria 80 Kurs ATyska/Franska- grundläggande kurs 60 B-språk kursATyska/Franska - fortsättningskurs 90 B-språk kurs BFysik * 80 Kurs AKemi * 80 Biologi * 110 Kurs A + BMusik och musikhistoria 150 Bildkonst 100 Hantverk 190 .................................................... .................................................... .................................................... Arkitektur och arkitekturshistoria 50 Eurytmi 110 Estetisk-praktiska fortsättningskurser 90-180 .................................................... .................................................... .................................................... Introduktion språk 3 ................................ 60 Lokalt tillägg/praktik 150 .................................................... .................................................... Enskilt årsarbete ................................................... 60 * Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A+B.

.................................................................................Namnunderskrift/tjänstetitel

135135

ALLMÄNT

6

135

AnmälanEnligt Högskoleförordningens 7 kap 19§ ska den som vill antas till grundläggande högskoleutbild-ning anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.

I tidInkommen i tid anses den anmälan som inkommit till VHS alternativt högskola senast sista anmäl-ningsdag. Anmälan som görs via internet www.studera.nu kan göras fram till kl 24.00 sista dag för anmälan. Infaller sista anmälningsdag på en lördag, söndag eller helgdag godtas anmälan som inkommit till VHS alternativt högskola närmast följande vardag. Anmälan via www.studera.nu kan göras senast kl 24.00 samma dag.

För sent Skälet till att en anmälan inkommit för sent prö-vas. Om skälen är godtagbara hanteras anmälan som den inkommit i tid. Godtagbara skäl kan t ex vara om sökande genom olyckshändelse (motsvarande) förhindrats lämna in anmälan i tid. Styrks genom läkarintyg.

Sen anmälanAnmälningar som inte inkommit i tid kommer först att prövas för antagning om det blir lediga platser i urval.

SökalternativOm en sökande före urval 1 vill stryka ett/ flera sökalternativ flyttas de efterföljande alternativen automatiskt fram i prioritetsordningen. Denna framflyttning görs också då den sökande är obe-hörig till något alternativ.

KompletteringVid handläggning av anmälan tas hänsyn till de meriter som den sökande har skaffat sig före anmälningstidens utgång. Följande komplette-ringar får dock göras om kompletteringstid finns angiven:• behörighetskompletteringar• utbyteskompletteringar• tilläggskompletteringar• intyg över anställning som påbörjats efter

anmälningstidens utgång.

Senast sista dag för komplettering, 15 juni res-pektive 1 december kan man komplettera anmä-lan med handlingar som är utfärdade efter sista anmälningsdag. (tex betyg från komvux). Efter dessa datum betraktas handlingar som försent inkomna.

Begäran om kompletteringOm en anmälan har brister eller om det är påtag-ligt att någon uppgift av betydelse saknas ska den sökande upplysas om detta och ges en möjlig-het att komplettera. Detta görs i VHS antagning genom kontrollbesked, där registrerade uppgifter och preliminära bedömningar redovisas.

Komplettering av utländska gymnasiebetyg efter sista komplet-teringsdagI vissa länder pågår vårterminen längre än i Sverige, vilket innebär att vissa sökande inte kan skicka in sina avgångsbetyg förrän efter den 15 juni. Avgångsbetyg från Norge och Frankrike som är utfärdade efter 15 juni och inkomna i god tid före urval godtas.

Avgångsbetyg som inkommer efter urval 1 godtas inte.

IB-examenFinal grades från IB-examen ska vara VHS till-handa senast den 2 juli 2007 på förmiddagen. Final grades skickas från IB-skolan på överens-kommen blankett.

Retakes (omprövning) som inkommer efter 15 juni godtas inte.

DokumentationAlla meriter som åberopas och som har betydelse för antagningen ska dokumenteras genom kopior av betyg, intyg o.d. Den sökande ska även vara beredd att uppvisa originalhandling om så krävs. Kopior och avskrifter ska vara vidimerade av minst en person.Tidigare registrerade betyg i NyA och de betyg som överförts från H97 och de som överförts till LANT (t o m ht 2005) ingår i VHS antag-ningen.

Granskning av handlingarna görs. Om kontrollen

ALLMÄNT

136136

ALLMÄNT

visar bristande överensstämmelse mellan åberopat dokument och de faktiska omständigheterna görs polisanmälan. Beslut om antagning kan återkallas.

Nationell betygsdatabasVHS administrerar sedan 1999 en nationell betygsdatabas bestående av slutbetyg från gymnasieskolorna. De gymnasieskolor som har skrivit kontrakt med VHS skall föra över samtliga slutbetyg till denna databas.

Felaktigt utfärdade slutbetyg som t ex inte omfattar minst 2500/2451 gymnasiepoäng överförs inte till NyA. Fullständiga slutbetyg utfärdade 1997–2002, där högst 29 gymnasiepoäng saknas, godtas och överförs till NyA. Sökande från gymnasieskolor som är anslutna till betygsdatabasen behöver inte bifoga eller komplettera slutbetyg till anmälan. Observera att kurser som lästs som utökade och utfärdats på samlat betygsdokument inte läggs upp i databasen. Vill sökande åberopa kurser som inte finns i slutbetyget skall det samlade betygsdokumentet sändas till VHS och/eller respektive högskola.

Sökande från de gymnasieskolor som inte är anslutna till betygsdatabasen måste själva se till att komplettering av slutbetyg inkommer till Antagningen.

Tidplan för gymnasieskolornas leverans av slutbetyg våren 200718 maj – 15 juni – Första leverans av slutbetyg till betygsdatabasen16 juni – 21 juni – Korrigeringsperiod för tidigare insända betyg

Från och med den 22 juni kan inga korrigeringar göras inför antagningen till höstterminen 2007. Betygsdatabasen öppnar igen den 1 september 2007, och då kan korrigeringar av felaktigt utfärdade betyg göras. Betygsdatabasen kommer sedan att vara öppen under hela hösten.

BetygDå utdrag ur betygsbok (eller liknande) förekommer måste varje kopia ha namn och personnummeruppgift.

ArbetslivserfarenhetHur olika typer av verksamhet ska dokumenteras se avsnitt Arbetslivserfarenhet.

KontrollbeskedKontrollbesked skickas ut vartefter anmälningarna meritvärderas. I kontrollbeskedet redovisas vilka uppgifter som finns registrerade avseende den sökande samt preliminära bedömningar. Kontrollbeskedet innehåller även information till den sökande om eventuella behov av kompletteringar. Sista dag för sådan komplettering framgår av beskedet.

AntagningsbeskedResultatet av antagningen i urval 1 meddelas den sökande på ett gemensamt antagningsbesked i mitten av juli respektive december.

Sökande som uppfyller kraven för behörighet får besked om antagning och/eller reservplacering. Sökande som inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet meddelas detta och stryks från samtliga alternativ. Den som inte uppfyller kraven för särskild behörighet till ett visst sökalternativ stryks från detta alternativ.

SvarskravAntagna och reserver måste, för att bekräfta att anmälan fortfarande ska gälla, svara via webb eller skicka in sitt svarskort. Sökande som avstår från utbildningsplats/reservalternativ ska inte svara alls.

Svar som lämnas via det svarskort, som finns med på antagningsbeskedet, ska vara inkommet senast sista svarsdag. Svarskort som inkommer för sent kommer inte att beaktas. Ej ifyllda svarskort tolkas som nejsvar. Svarskorten skannas och finns tillgängliga i NyA. Även svarskort som inkommer för sent skannas och finns tillgängliga i NyA. Svar inlämnat via studera.nu gäller före inskickat svarskort.

StrykningarSökande som skickar in svarskort som inte överensstämmer med de regler för svar, som finns beskrivet ovan under rubriken Svarskrav, kommer inte att kontaktas för utredning. I de fall det finns felaktiga svar hanteras dessa enligt följande strykningsmodell:

Först kontrolleras om den sökande har blivit antagen till något sökalternativ. Strykningen av sökalternativen sker från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 45 högskolepoäng kvarstår.

Har den sökande endast reservalternativ sker strykning från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 210 högskolepoäng kvarstår.

137137

ALLMÄNT

6

Urval 2Sökande erhåller antagningsbesked från urval 2. För de som inte blivit antagna framgår reservnummer. Sökande som inte skickat in svarskort får besked om att anmälan strukits.

AnståndBeslut om anstånd för den som antagits till utbildning genom VHS fattas av respektive universitet/högskola dit ansökan ska inlämnas. Undantag: anstånd p.g.a. totalförsvarsutbildning, militär och civil grundutbildning, se nedan.

VHS hanterar beviljade anstånd enligt följande:Högskolan uppmanar dem som fått anstånd att göra en ny anmälan och till anmälan bifoga anståndsbeslut.

TotalförsvarstjänstgöringSökande måste bifoga ”Beslut om inskrivning” till sin anmälan och ska alltså inte invänta inkallelseordern. Endast den som efter mönstring eller genom militära myndigheter påkallad ändring av tidigare beslut efter sista kompletteringsdag kan få lokalt beslut om anstånd. Anstånd beviljas

sökande som antas i urval 1 eller 2. Beslut om att anstånd beviljas samt information om att ny anmälan måste lämnas inför den termin platsen ska tas i anspråk meddelas den sökande. Anstånd gäller till första antagningstillfälle då utbildningen anordnas efter det utryckningsdatum som angivits på inkallelseordern. Högskolorna får besked om vilka som fått anstånd p.g.a. totalförsvarsutbildning genom en speciell förteckning över antagna.

I antagningssystemet finns ännu inget maskinellt stöd för anstånd utan en manuell rutin ska utarbetas. Detta hanteras manuellt av VHS.

Särskilda stödåtgärderPersoner som har behov av stöd i undervisningen bör i god tid ta kontakt med högskolan för att diskutera sin situation. Att anskaffa teckentolk eller vissa tekniska hjälpmedel kan ta mycket lång tid.

Vid varje universitet/högskola finns en särskild kontaktperson för studenter med funktionshinder. Studenter på högskolan kan t.ex. få lektörshjälp, teckentolk och personlig assistans.

Viktiga datum

Ht2007 Vt2008Sista dag för anmälan 20070415 20081015Sista dag för komplettering 20070615 20081201Sista dag för svar 20070728 20081228

Högskoleprovet Ht2007 Vt2008Sista dag för anmälan 20070915 20080215Provdag 20071027 20080405

Anmälningsavgiften ska vara bokförd på högskolans postgirokonto senast vid angivet datum.

138

ARBETSLIVSERFARENHET

Arbetslivserfarenhet ger behörighet för s.k.25:4 samt poäng i provurvalet. All arbetslivs-erfarenhet räknas oavsett längd.

Poänggrundande arbetslivserfarenhet kanförvärvas genom arbete i Sverige eller utom-lands i• anställning,• eget företag eller som fri yrkesutövare,• eget hem med vård av barn

eller annan anhörig,• au pair-anställning,• värnpliktstjänstgöring eller motsvarande.

Arbetslivserfarenhet får godtas fr.o.m. detkalenderår då sökande fyller 16 år.

För sökande som är 35 år eller äldre vidanmälningstillfället görs en generös bedöm-ning av arbetslivserfarenheten. Om sökandeinte kan styrka arbetslivserfarenhet om 5 årgodtas bristande dokumentation.Arbetslivserfarenhet som uppgår till minstfem år på minst halvtid ger 0,5 poäng iprovurvalet.

HalvtidNormal arbetstid för heltidsarbete är 38tim/vecka, för halvtid alltså 19 tim/vecka(undantag: lärartjänst, kyrkomusiker, sjuk-vårdsarbete, se vidare under resp omr).Kravet på minst halvtidssysselsättning kanuppfyllas genom flera samtidiga arbeten omarbetstiden sammanlagt uppgår till minsthalvtid.

Timanställning/oregelbundentjänstgöringVid timanställning räknas omfattningen igenomsnitt för hela perioden. Om den totalaperioden ger ett genomsnitt som understigerhalvtid kan man istället räkna med de ev kor-tare perioder som uppgår till minst halvtid föratt ett så positivt resultat som möjligt skakomma den sökande tillgodo.

Tjänstledighet, sjukdom m m

Tid när sökande varit tjänstledig eller lång-tidssjukskriven frånräknas den aktuella perio-den. Av praktiska skäl frånräknas inte kortareperioder.

TjänstgöringsintygArbetslivserfarenhet ska styrkas med tjänst-göringsintyg. Om omfattningen inte framgårav intyget tolkas det som heltid om det verkarrimligt. Vid deltidsarbete och timanställningmåste arbetets omfattning alltid framgå avintyget.

AnställningsbevisAnställningsbevis godtas inte som intyg utomvid pågående anställning vid arbete sompåbörjats efter 1 januari inför höstterminenoch 1 juli inför vårterminen.

Pågående anställningAnställning som pågår vid anmälningstillfälletfår tillgodoräknas till 06-30 respektive 12-31under förutsättning att den beräknas pågå tilldetta datum och att det i övrigt verkar rimligt.

Särskilda regler för vissa typer av arbete• ALUArbetslivsutveckling för vuxna under högst sexmånader får godtas som arbetslivserfarenhet.

• BeredskapsarbeteBeredskapsarbete godtas enligt de vanligareglerna för arbetslivserfarenhet.

• Det diakonala åretInom svenska kyrkan förekommer utbild-ning, kallad det diakonala året, där en del avtiden innehåller teori och en del praktiktjänst-göring. Denna tid godtas i sin helhet sompoänggrundande arbetslivserfarenhet.

Liknande verksamhet finns även inom frikyr-korna. Bedömning får göras i varje enskilt fall.


Sid 138-140 07-02-26 22.35 Sida 138

139


• Eget företagUppgifter om egen verksamhet kan styrkasgenom intyg från t.ex. kommunal myndighet,företagarförening, revisor eller redovisare(eller två personer som känner till sökandesverksamhet och arbetsförhållanden), eventu-ellt kompletterat med utdrag ur länsstyrelsenshandelsregister.

• ElevassistentSe Lärarassistent.

• ElitidrottUtövande av elitidrott kan ge poäng endastom det förelegat ett anställningsförhållandeoch övriga krav för tillgodoräknande avarbetslivserfarenhet uppfylls.

• Feriearbete och arbete under terminstidArbete parallellt med studier i grund- ellergymnasieskolan godtas endast under tid försommarlov. Arbete parallellt med studierinom andra skolformer godtas.

• FrilansarbeteFrilansarbete måste styrkas genom intyg t.ex.från uppdragsgivare eller liknande som kän-ner till sökandes verksamhet och dennasomfattning.

• FängelsetidDen sökande kan endast tillgodoräkna sigpoäng för faktisk arbetslivserfarenhet underfängelsetid eller under s.k. frigång med arbe-te utanför fängelset.Arbetsförhållandet måste styrkas med intyg.

• KyrkomusikerHeltid för kyrkomusiker är 30 tim/vecka.

• LärarassistentOmfattningen för lärarassistenter är vanligtvis75 %. I annat fall ska det framgå av intyget.

• LärartjänstgöringVid lärartjänstgöring som pågått samman-hängande under hel termin på minst halvtidanses anställningen ha pågått i 6 månader.Poäng för arbetslivserfarenhet ges alltså fören vårtermin under tiden 01-01–06-30 och fören hösttermin 07-01–12-31.

Då lärartjänstgöringen inte pågått hela ter-minen poängberäknas endast den faktiskatjänstgöringstiden (lov medräknas inte).

Vid beräkning av sysselsättningsgraden förlärartjänstgöring gäller följande veckotim-mar:

långtidsvikariat heltid = 19 vtlångtidsvikariat halvtid = 9,5 vt

korttidsvikariat (timanst.) heltid = hösttermin vårterminaug 40 t jan 60 tsep 80 t feb 80 tokt 80 t mar 80 tnov 80 t apr 80 tdec 60 t maj 80 t

jun 40 t340 t 420 t

halvtid = halva antalet arbetade timmar.

• PraktikPraktik som ingår i gymnasieutbildning (mot-svarande) tillgodoräknas inte som arbetslivs-erfarenhet. Den praktik (minst nio månader)som krävdes för att få börja i årskurs 2 på 2-årig teknisk linje ingick inte i utbildningenoch godtas alltså som arbetslivserfarenhet påvanligt sätt.

Praktik som ingår i annan utbildning t.ex.högskoleutbildning/KY-utbildning godtas enligtde vanliga reglerna för arbetslivserfarenhetoavsett om praktiken varit avlönad eller inte.Praktiken måste dokumenteras antingen iutbildningsbevis eller genom separat intyg.

• PraktikplatsFör ungdomar 18–25 år. Arbetsplatsförlagdutbildning godtas som arbetslivserfarenhet.Arbetets omfattning kan variera. Varje periodomfattar högst 6 månader. Om perioden ärlängre har den övergått till vanlig anställning.

• SandöskolanBistånds- och katastrofutbildning vid Sandö-skolan o d jämställs med värnpliktsutbildningoch godtas som arbetslivserfarenhet.

• SjukvårdsarbeteOlika anställningsformer:gr 1 a = heltid, tillsvidareanst.gr 1 b = deltid, tillsvidareanst.gr 2 = timanställning eller kortare månads-anställning (högst 3 mån) t.ex. semestervikarie.Heltid vid nattjänstgöring inom sjukvården är145 tim/mån.

7

Sid 138-140 07-02-26 22.35 Sida 139

140


• TotalförsvarsutbildningAll militär och civil utbildning godtas somarbetslivserfarenhet.

• UngdomslagGäller ungdomar 18–20 år. Arbetet omfattaroftast 50 % då det enligt bestämmelserna skakombineras med studier på halvtid. Har upp-hört och ersatts av ungdomsplats, se nedan.

• UngdomsplatsFör ungdomar 16–20 år. Ska kombineras medstudier i någon omfattning, varför arbetetsomfattning kan variera.

• UngdomspraktikGäller ungdomar under 25 år. Varje periodomfattar högst 6 månader.

• UtbildningUtbildning som utgör ett mer eller mindreobligatoriskt inslag i anställningen ska intefrånräknas, t.ex. 10 veckors utbildning avvårdbiträden. Utbildningstiden för postkas-sör, tulltjänsteman och arbetsförmedlare god-tas p.g.a. den speciella anställningsformen.Äldre polisutbildning som ej är högskoleba-serad godtas också som arbetslivserfarenhet.

• UtlandstjänstgöringArbetslivserfarenhet från utlandet godtas.

• Vård av annan personVård av person som p.g.a. sjukdom, åldereller handikapp är i behov av särskildomvårdnad, ska styrkas genom intyg av läka-re, distriktssköterska, kommunal nämnd ellerliknande. Av intyget ska framgå personensbehov av vård samt omfattningen av arbetet.

• Vård av barnVård av barn fram till den dagen barnet fyller10 år får tillgodoräknas. Styrks genom egenuppgift samt personbevis för sökande ochbarnet.

• Vård av syskonVård av syskon godtas som arbetslivserfaren-het om övriga vuxna i familjen arbetar ochbarnet (under tio år) inte har plats i barnom-sorgen och den sökande inte studerar eller harannat arbete. Ett anställningsförhållande börråda.

• VärnpliktstjänstgöringAll militär utbildning såsom värnpliktstjänst-göring, militär grundutbildning för kvinnoroch vapenfri tjänst godtas som arbetslivserfa-renhet.

Sid 138-140 07-02-26 22.35 Sida 140

141

HÖGSKOLEPROVET

8

Högskoleprovet är ett allmänt studiefärdig-hetsprov, som ger ett mått på förmåga attklara av högskolestudier, genom att mätasådana kunskaper och färdigheter som är vik-tiga i alla högskoleutbildningar. Högskole-provet genomförs två gånger om året, på enlördag.

Den som har handikapp som kräver särskildaarrangemang vid provtillfället, ska anmäladetta i god tid till den högskola där provet skagenomföras.

Om någon av religiösa skäl inte kangenomföra provet en lördag, finns möjlighetatt göra det på en annan veckodag. Eftersomdetta prov är sekretessbelagt, får provetendast genomföras vid ett tillfälle. Provetäger endast rum under våren.

Högskoleprov utomlandsFör den som är permanent bosatt utomlandseller studerar utomlands, finns möjlighet attgöra högskoleprovet på vissa svenska ellerskandinaviska skolor i Europa. Det går inteatt göra provet på ambassader eller konsulat.Provet genomförs inte i andra världsdelarbl.a. på grund av tidsskillnaderna.

Anpassade högskoleprovFör gravt synskadade finns anpassade prov påDAISY punktskrift. De kan göra provet totaltfyra gånger.

Synsvaga kan göra det ordinarie högskole-provet med 50% längre provtid. Intyg frånsyncentral krävs.

Personer med dyslexi kan också göra detordinarie högskoleprovet med 50 % längretid. För att få göra provet måste sökande styr-ka sin dyslexi med intyg som är utfärdat av enav Högskoleverket godkänd intygsgivare.

Provet som urvalsinstrument

Sökande med lägst 0,1 poäng i provresultatetoch som i övrigt uppfyller kraven för behö-righet deltar i provurvalet. Undantag kan fin-nas.

Resultatet av högskoleprovet gäller i tiokalenderhalvår efter det kalenderhalvår dåprovet genomförts, d.v.s. 11 provresultat ärgiltiga.

Vid antagning i NyA sker automatisk över-föring av högskoleprovsresultaten efter varjeprovtillfälle och den sökande konkurrerar pådet bästa giltiga resultatet.

De som inte har svenskt personnummermåste själv skicka in en kopia av sitt resultat-besked.

Se även under Urval.

HÖGSKOLEPROVET

Giltiga prov inför respektive antag-ningstillfälle

Högskoleprov Gäller förGjort tidigast: anmälan till:

vt 2001 ht 2006ht 2001 vt 2007vt 2002 ht 2007ht 2002 vt 2008vt 2003 ht 2008

Sid 141-142 07-02-26 22.36 Sida 141

142

Sid 141-142 07-02-26 22.36 Sida 142

143

ÖVERKLAGANDE

9

Enligt 12 kap 2 § Högskoleförordningen fårbeslut om att en sökande inte uppfyller kravenpå behörighet för att bli antagen till grundläg-gande högskoleutbildning och beslut att integöra undantag från behörighetsvillkoren i fallsom avses i 7 kap 3 § andra meningen över-klagas.

Detta innebär att beslut som universitetet/högskolan fattar mellan antagningsperioderna(förhandsbesked) om att inte göra undantagfrån behörighetsvillkoren inte får överklagas. Beslut i samband med antagning, som avserannat än behörighet, får inte heller överklagas.

Överklagandet ska ställas till Överklagan-denämnden för högskolan (ÖNH) och sändastill Antagningen. Överklagandet ska hainkommit tre veckor efter det att den klagan-de tagit del av beslutet. Om ett uppenbart felbegåtts ändras beslutet och den sökande får ettnytt besked.

Chalmers tekniska högskola, Handelshög-skolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping,Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Sjuk-sköterskeskola och Sophiahemmets sjukskö-terskehögskola tar slutligt beslut i sina egnaöverklagandeärenden.

Överklagandeskrivelsen ska ställas tillRektor vid aktuell högskola. Skrivelsen sändstill VHS om överklagandet rör den samordna-de antagningen.

Adress och telefon till ÖNH:Överklagandenämnden för högskolanBox 7249103 89 STOCKHOLMTfn: 08-563 087 00Fax: 08-563 087 10

Rutiner för hantering av över-klaganden i NyA

Överklagandeskrivelsen med bilagor skannas.VHS omfördelar ärendet till respektivehögskola. Om högskolan för sin omprövningav beslutet och yttrande till ÖNH önskarinformation utöver de som framgår i NyAlämnar VHS efter uppmaning från respektivehögskola ytterligare kommentarer.

ÖVERKLAGANDE

Ett önskemål från Överklagandenämndenför att vinna tid är att högskolorna skickarkopia av sitt yttrandet till sökande ochinformerar den sökande om att synpunkteri ärendet ska vara ÖNH tillhanda senastinom en vecka. Textförslag: Du har överklagat ett beslutfattat av NN. NN har till Överklagande-nämnden för högskolan skickat bifogat ytt-rande. Om du har några kompletterandeupplysningar att lämna, ska du meddeladessa till Överklagandenämnden senastxxxx-xx-xx.

Sid 143 07-02-26 22.38 Sida 143

BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN

144

Högskoleförordningen (utdrag)

7 kap.

Tillträde till utbildningen

Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avance-rad nivå1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbild-ningsprogram. Förordning (2006:1053).

2 § För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Förordning (2006:1053).

3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behö-righetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillko-ren. Förordning (2006:1053).

4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.

Frågor om antagning avgörs av högskolan. Där-vid gäller ett maskinellt framtaget besked om antagning såsom högskolans beslut. Förordning (2006:1053).

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Grundläggande behörighet5 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som1. fått slutbetyg från ett nationellt eller spe-cialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt på kurser som om-fattar minst 90 procent av de gymnasiepo-äng som krävs för ett fullständigt program, 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt

på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg,3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller5. genom svensk eller utländsk utbildning, prak-tisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Högskoleverket får meddela närmare föreskrif-ter om kraven i första stycket 3. Förordning (2006:1053).

6 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs.

Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skol-form under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (2006:1053).

7 § Trots vad som anges i 5 och 6 §§ skall också den anses ha grundläggande behörighet som1. fyller 25 år senast under det kalenderår då ut-bildningen börjar,2. har arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar el-ler på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och3. har kunskaper i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gym-nasieskolan.

Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (2006:1053).

Särskild behörighet8 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasie-skolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, och2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbild-ningen förbereder för.


10145

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfaren-het eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbild-ningen. Förordning (2006:1053).

9 § De krav som avses i 8 § första stycket skall anges i en standardbehörighet.

Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns. Förordning (2006:1053).

10 § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken standardbehörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensord-ningen) och som vänder sig till nybörjare.

Högskolan får bestämma vilka standardbehörighe-ter som skall gälla för övriga utbildningar som vän-der sig till nybörjare. Förordning (2006:1053).

11 § Om det finns särskilda skäl, får Högskolever-ket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 § första stycket än de som följer av standardbehörigheter som behövs för den utbildningen. Förordning (2006:1053).

Urval – urvalsgrunder12 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är1. betyg,2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, i vissa fall i kombination med arbetslivserfarenhet, och3. urvalsgrunder som avses i 23 §.Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Vid i övrigt likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras. Förordning (2006:1053).

Urval – platsfördelning13 § Vid urval till en utbildning skall platserna fördelas som följer:1. minst en tredjedel på grundval av betyg,2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, varav hälften fördelas på grundval

av poäng för enbart högskoleprovet och hälften på grundval av poäng för högskoleprovet i kombina-tion med arbetslivserfarenhet, och3. högst en femtedel på grundval av de av hög-skolan enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna.

Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om fördelningen av de platser som avses i första stycket 1 mellan olika grupper av sökande. För-ordning (2006:1053).

14 § Vid antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda prov som avses i 23 § 1, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2006:1053).

15 § Om det finns särskilda skäl, får Högsko-leverket medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12 §. Ett medgivande skall avse ett el-ler flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (2006:1053).

16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökan-des meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökan-den genom tidigare utbildning, arbetslivserfaren-het eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).

Urval – förtur17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. Förordning (2006:1053).

Urval – betyg18 § Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3 till denna förordning. I övrigt får Högskoleverket meddela föreskrifter om värdering av betyg. Förordning (2006:1053).

19 § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gym-nasiestudier före 1994, samlat betygsdokument med sifferbetyg eller blandbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller utländsk förutbildning skall anses motsvara i förhållande till slutbetyg från


146

gymnasieskolans program, gymnasial vuxenut-bildning eller samlat betygsdokument från gymna-sial vuxenutbildning. Förordning (2006:1053).

Urval – högskoleprovet20 § För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta fram provet.

De högskolor som skall använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i samverkan mellan högskolorna.

Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. Förordning (2006:1053).

21 § Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet. Förordning (2006:1053).

Urval – arbetslivserfarenhet22 § Sökande som i merithänseende åberopar arbetslivserfarenhet i kombination med resultat från högskoleprovet skall ges poäng för arbets-livserfarenhet efter fem års arbete på minst halvtid och med en fjärdedel av maximal poäng för hög-skoleprovet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (2006:1053).

Urval – av högskolan bestämda urvals-grunder23 § En högskola får, i den utsträckning som anges i 13 §, bestämma urvalsgrunder bestående av1. andra särskilda prov än högskoleprovet,2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förordning (2006:1053).

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare

Grundläggande behörighet24 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till

andra än nybörjare har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5-7 §§. För-ordning (2006:1053).

Särskild behörighet25 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasie-skolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper,2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbild-ningen förbereder för.

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfaren-het eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbild-ningen. Förordning (2006:1053).

Urval26 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är1. betyg,2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,3. tidigare utbildning, och4. urvalsgrunder som avses i 23 §.

Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder en-ligt andra stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 § tredje stycket. Förordning (2006:1053).

27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).


10147

Bilaga 3

Meritvärdering av betygI denna bilaga finns, i enlighet med vad som sägs i 7 kap. 13 § första stycket, vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas.

De sökande med slutbetyg från program i gymnasieskolan som har endast bok-stavsbetyg1. Betygen på de kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden:

Icke godkänd (IG) 0Godkänd (G) 10Väl godkänd (VG) 15Mycket väl godkänd (MVG) 20

2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller specialarbetets gymnasie-poäng, varvid betygsvärdet för kursen eller specialarbetet erhålls.3. Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget divi-deras med det antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget, varvid det s. k. jämförelsetalet erhålls. Betygsvärdet och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa medräknas dock endast såvida detta höjer jämfö-relsetalet eller kursen utgör särskild behörighet för utbildningen.Jämförelsetalet anges med två decimaler.4. Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också i fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte ingår i slutbetyget.5. Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersättas av ett betyg som den sökande har på samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre.

De sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxen-utbildning som har endast bokstavsbetyg6. Vad som sägs i 1-5, med undantag av vad som sägs om specialarbete och idrott och hälsa, gäller också i fråga om sökande med slutbetyg eller sam-lat betygsdokument från gymnasial vuxenutbild-ning som har endast bokstavsbetyg. (1997:21)

Vissa andra sökande7. Vad som sägs i denna punkt gäller sökande meda. sådana slutbetyg och samlade betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som inte avses i 6 ovan,b. avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestäm-melserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394), ochc. motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbild-ningar i gymnasieskolan och statlig eller kom-munal vuxenutbildning.Den s.k. betygspoängen används. Den utgörs av medelvärdet av följande betyg:a. betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna utom idrott/idrott och hälsa,b. betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygspoängen eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen,c. betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de höjer betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, ochd. betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsva-rande, om ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, eller med undantag för betyg på lokala kurser, om det höjer betygs-poängen. (1997:21)För bokstavsbetyg skall följande siffervärden användas:

Icke godkänd 0Godkänd 3Väl godkänd 4Mycket väl godkänd 5

Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller motsvarande skall ersättas av ett betyg som den sökande har i ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre. I fråga om kurser till-lämpas 5.

Betygspoängen anges med två decimaler.

BILAGA: HÖGSKOLEVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

148

Högskoleverkets författnings-samling

Föreskrifter av Högskoleverket om standarbehörigheter; beslutade 1996-10-29

HSVFS 1996:21

Med stöd av 8 kap. 8 § andra stycket och 9 § första stycket förordningen (1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) föreskriver Högskoleverket följande.

1 § Standardbehörigheterna är de som anges i bilaga 1 (Se bilaga sid 109 i bedömningshandboken). Den sökande skall ha fått lägst betyget Godkänd på de kurser på gymnasieskolans program och inom gymnasial vuxenutbildning som anges i standardbehörigheterna. I ämnen på linje i gymnasieskolan, etappindelade ämnen på gymnasieskolenivå inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen och ämnen på program i gymnasieskolan som har betygsatts med stöd av punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394), skall den sökande ha fått lägst betyget 3.

I bilaga 2 (Se sid 111 i bedömningshandboken) anges de program i gymnasieskolan som under angivna förutsättningar får ersätta vissa av kurserna i standardbehörigheterna.

2 § I bilaga 3 anges vilken standardbehörighet som gäller för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen enligt Bilaga 3 till högskoleförordningen som inte har en konstnärlig inriktning.

Föreskrifter om grundläggande behörighet samt urval (1996:22)

Omtryck. HSVFS 2003:2. Beslutade den 3 april 2003.

Med stöd av 7 kap. 4 § andra stycket, 5 § andra stycket, 6 § andra stycket, 13 § andra och tredje styckena, 14 § och 16 § högskoleförordningen (1993:100) föreskriver Högskoleverket följande.

Grundläggande behörighet

Svensk eller utländsk utbildning

1 § Den som har gått igenom sådan svensk utbildning som anges i bilaga 1 har grundläggande behörighet. Regler om vem som skall anses ha grundläggande behörighet finns även i ikraftträdandebestämmelserna till förordningen (1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).

2 § Den som har gått igenom utbildning vid folkhögskola har grundläggande behörighet om han har gått1. en treårig utbildning, eller2. en tvåårig utbildning som bygger på minst

ett års studier vid gymnasieskolan eller på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller

3. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier vid gymnasieskolan,

samt har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande godkänd nivå på gymnasieskolans kärnämnen svenska eller svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap.

3 § Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande) har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i det land, där han har gått igenom gymnasieutbildningen och har kunskaper i engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan.Kunskaper i svenska

4 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha1. lägst betyget Godkänd i kärnämnet svenska

kurs B eller kärnämnet svenska som andra språk kurs B vid gymnasial vuxenutbildning, eller

2. gått igenom av högskolorna anordnad undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter och invandrarstudenter med godkänt resultat, eller

3. godkänt resultat på prov i svenska som avslutar den undervisning som avses i punkt 2, eller

4. motsvarande kunskaper.


10149

Arbetslivserfarenhet

5 § Med arbetslivserfarenhet förstås följande verksamhet på minst halvtid,1. arbete i en eller flera anställningar,2. arbete i eget företag eller som fri yrkes

utövare,3. arbete i eget hem med vård av barn under tio

år,4. arbete i eget eller den vårdbehövandes hem

med vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, samt

5. värnplikt och civilplikt.

Arbetslivserfarenhet tillgodoräknas från och med det kalenderår den sökande fyller 16 år. Arbete parallellt med studier i grund eller gymnasieskolan tillgodoräknas endast om det gäller arbete under sommarlovet.Arbetslivserfarenhet skall dokumenteras av den sökande med intyg eller annan godtagbar handling.

Urval

Värdering av betyg i kärnämnet svenska kurs B

6 § Siffervärdena för de två betygen i kärnämnet svenska kurs B läggs samman och delas med 2, varefter betygsvärdet för kursen erhålls genom att det framräknade siffervärdet multipliceras med kursens gymnasiepoäng. Värdering av studieomdöme från folkhögskola

7 § Studieomdöme på folkhögskolekurs ges följande siffervärden:

Mindre god 1God 2Mycket god 3Utmärkt 4

Om en sökande har fler än ett studieomdöme på en folkhögskolekurs skall siffervärdet utgöra medelvärdet av studieomdömena. Om den sökande har genomgått fler än en folkhögskolekurs som ger grundläggande behörighet, skall det bästa studieomdömet användas vid meritvärderingen. Meritvärdet anges med två decimaler.

Värdering av betyg från Waldorfskola

8 § Slutbetyg från svensk 12årig utbildning i Waldorfskola meritvärderas enligt bestämmelserna i punkterna 1–5 bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100, omtryck 1998:1003).Avgångsbetyg från svensk 12årig utbildning i Waldorfskola meritvärderas enligt bestämmelserna i punkt 7 bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100, omtryck 1998:1003).Värdering av betyg från utländsk utbildning

9 § Betyg från en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande) skall värderas på sätt som anges i 11 §.Betyg i svenska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande behörighet medräknas endast om betyget höjer jämförelsetalet. Betyg i engelska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande behörighet medräknas alltid.Betyg i svenska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för särskild behörighet medräknas endast om betyget höjer jämförelsetalet. Betyg i övriga kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för särskild behörighet medräknas alltid.Betyg i kurser, dock inte lokala kurser, från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte avses i andra och tredje styckena medräknas endast om betyget höjer jämförelsetalet.

10 § Vid beräkningen av jämförelsetalet efter komplettering enligt 9 § andra–fjärde styckena skall följande formel användas.

J x 2500 + BJnytt = 2500 + GP

J nytt = jämförelsetalet efter kompletteringJ = det utländska betygets jämförelsetal före kompletteringB = det sammanlagda betygsvärdet enligt punkt 2 i bilaga 3 till högskoleförordningen för de kompletterade kursernaGP = det sammanlagda antalet gymnasiepoäng för de kompletterade kurserna.


150

11 § Betyg från en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande) skall överföras till skalan 12,00–20,00, varvid jämförelsetalet erhålls.Överföringen skall göras enligt följande formel.

8(NmaxNd)J = 20 NmaxNmin

där J = jämförelsetaletNmax = det utländska betygssystemets högsta värdeNd = det utländska betygets medelvärde ochNmin = det utländska betygssystemets lägsta värde för godkänt resultat.

Jämförelsetalet och det utländska betygets medelvärde anges med två decimaler.Vad som sägs i andra stycket gäller inte de betyg som anges i bilaga 2, som i stället skall överföras till jämförelsetal i enlighet med vad som anges där.

Fördelning av platser vid urval på betyg

12 § Vid urval på betyg (motsvarande) skall platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av följande två grupper,Grupp I: sökande som har grundläggande behörighet på grund av att han eller hon har

1. slutbetyg från program i gymnasieskolan som har endast bokstavsbetyg, eller

2. slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg, eller

3. slutbetyg från svensk Waldorfskola, eller4. sådana slutbetyg och samlade betygs

dokument från gymnasial vuxenutbildning som inte hänförs till 1–3, eller

5. avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394), eller

6. motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller

7. avgångsbetyg från svensk Waldorfskola, eller

8. avslutat en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande), och

Grupp II: sökande som har grundläggande behörighet på grund av att han eller hon har avslutat en utbildning vid folkhögskola och erhållit studieomdöme.

13 § Sådana betyg som avses i 12 § 4–7 skall överföras i enlighet med vad som anges i bilaga 3.

Poäng för arbetslivserfarenhet

14 § Poäng för arbetslivserfarenhet erhålls genom sådan verksamhet som anges i 5 § första stycket.

Särskilda skäl

15 § Särskilda skäl som urvalsgrund kan avse t.ex. funktionshinder eller annan synnerlig omständighet eller att den sökande har kunskaper eller erfarenheter som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och/eller är särskilt värdefulla för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelserHSVFS 2003:2

Dessa föreskrifter träder i kraft den 10 juni 2003.Bestämmelserna i 913 §§ samt bilaga 2 och 3 tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2004.Bestämmelserna i 911 §§ och bilaga 2 tillämpas sista gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning vårterminen 2006.

______________________

Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 januari 1997 och tillämpas första gången vid antagning till högskoleutbildning höstterminen 1997.

BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER

151

10

StandardbehörigheterBetygskravet från programgymnasiet är alltid lägst Godkänt. Betygskravet från linjegymnasiet är alltid lägst 3.

Standardbehörighet Ainga särskilda behörighetskrav

Standardbehörighet BB.1Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el

3 åk HSENT el etapp 3Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med alter-

nativt ämne) MuSoEp el etapp 2Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2

åk på treårig linje el etapp 2

Standardbehörighet CC.1Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el

3 åk HSENT el etapp 3Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3

C.2Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el

3 åk HSENT el etapp 3Aktuellt språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B el 3 åk

C-språk el etapp 3

C.3Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el

3 åk HSENT el etapp 3Ett språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk

el 3 åk C-språk el etapp 3

Standardbehörighet DD.1Matematik kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk

MuSoEkDu el etapp 2Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2


D.2Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk


åk på treårig linje el etapp 2Godkänt audiogram

D.3Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk


åk på treårig linje el etapp 2Ett års arbetslivserfarenhet

D.4.1Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2


D.4.2Samma förkunskapskrav som i D.4.1samtFysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el

etapp 3alternativtNaturkunskap kurs B el 2 åk HSSoEpKo el etapp 3

Standardbehörighet EE.1Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4Kemi kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el

etapp 3Biologi kurs B el 2 åk N el etapp 2

E.2.1Matematik kurs E el 3 åk NT el etapp 4Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el

etapp 3

E.2.2Samma förkunskapskrav som i E.2.1samtEngelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3

E.2.3Samma förkunskapskrav som i E.2.1 samtaktuellt språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk


E.2:4Samma förkunskapskrav som i E.2.1 samtEtt språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk


E.3Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el

etapp 3

E.4.1Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4Kemi kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el


E.4.2Samma förkunskapskrav som E.4.1 med undantag förFysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4

E.5.5Engelska kurs A el 2 åk el etapp 2Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 alternativt

Energiprogrammet gren för fartygsteknik

E.5.6Engelska kurs A el 2 åk el etapp 2Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4Fysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3 alternativt

Energiprogrammet gren för fartygsteknik

E.6Två års yrkesutbildning och fyra års yrkesverksamhet inom det aktuella området eller sex års yrkesverksamhet inom det aktuella området


152

Standardbehörighet FF.1.1Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk


åk på treårig linje el etapp 2Naturkunskap Kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3Istället för naturkunskapFysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el

etapp 3Biologi kurs A el 2 åk N el 1 åk T el etapp 2

F.1.2Samma förkunskapskrav som i F.1.1samtIdrott och hälsa kurs A el Idrott 3 åk HSENT el 2 åk på

tvåårig linje

Standardbehörighet GG.1Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el

3 åk HSENT el etapp 3Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3Naturkunskap Kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med

alternativt ämne) MuSoEp el etapp 2Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2

åk på treårig linje el etapp 2Istället för naturkunskapFysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el


G.2Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el

3 åk HSENT el etapp 3Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk

MuSoEkDu el etapp 2Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med

alternativt ämne) MuSoEp el etapp 2Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2



3 åk HSENT el etapp 3Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3 aktuellt språklägst C-språk kurs B el 2 åk

B-språk el 3 åk C-språk el etapp 3


3 åk HSENT el etapp 3Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el

etapp 3Biologi kurs A el 2 åk N el 1 ål T etapp 2Historia Kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med

alternativt ämne) MuSoEp el etapp 2G.5Svenska kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el

3 åk HSENT el etapp 3Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4Kemi kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el



3 åk HSENT el etapp 3aktuellt ämne högsta kurs/etapp med undantag för sam-

hällskunskap för vilket Kurs B el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 åk från treårig linje el etapp 2 är tillräckligt

G.7Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2

åk på treårig linje el etapp 2Ett års arbetslivserfarenhet


3 åk HSENT el etapp 3Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2

åk på treårig linje el etapp 2Naturkunskap kurs A el 2 åk HSSoKoEp el 1 åk E el etapp 2

G.9Förkunskapskrav i G.1-G.6 för det teoretiska ämnet och kurser eller program för det praktiskt-estetiska ämnet samt/eller färdighetsprov

G.10.1Förkunskapskrav i form av kurser eller program för det prak-tiskt-estetiska ämnet och/eller färdighetsprov

G.10.2Samma förkunskapskrav som i G.10.1samtIdrott och hälsa kurs B el Idrott 3 åk HSENT el 2 åk från

tvåårig linjeNaturkunskap kurs B el 2 åk HSSOKoEp el etapp 3

Istället för naturkunskapFysik kurs A el 3 åk NT el etapp 3Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el


G.11Svenska kurs B el Svenska som andra språk kurs B

el 3 åk HSENT el etapp 3Engelska kurs B el 3 åk HSENT el 2 åk HHe el etapp 3Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2

åk på treårig linje el etapp 2Matematik kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk

MuSoEkDu el etapp 2



åk på treårig linje el etapp 2Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3Naturkunskap kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN(med

alternativämne)MuSoEp el etapp 2




153

10



åk på treårig linje el etapp 2Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk

MuSoEkDu el etapp 2Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med

alternativämne)MuSoEp el etapp 2



åk på treårig linje el etapp 2Matematik kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk

MuSoEkDu el etapp 2Aktuell språk lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk




åk på treårig linje el etapp 2Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4Historia kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN(med alter-

nativämne) MuSoEp el etapp 2Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4Kemi kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el




åk på treårig linje el etapp 2Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4Kemi kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el


G.17Förkunskaper i G.11-G.16 och kurser och program samt/ellerfärdighetsprov för det praktiskt-estetiska ämnet.

G.18Samma förkunskapskrav som G.17 samtNaturkunskap kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3Idrott och hälsa kurs B el Idrott 3 åk HSENT el åk 2 från

tvåårig linje



G.19Engelska kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3Matematik kurs C el 3 åk SENT el åk 2 Te el etapp 3Fysik kurs B el 3 åk NT el etapp 4

Samt uppfylla de behörighetskrav som framgår av Luftfarts-verkets föreskrifter BCL-C och JAR-FCL 1 (LFS 1999:168) och 3 (LFS 1999:169)

KURSER I STANDARDBEHÖRIGHETER SOM FÅR ERSÄTTAS MED PROGRAM MED VISSA KURSER I GYMNASIESKOLAN

Kurs eller kurser ProgramBiologi kurs A och kurs B eller Naturkunskap kurs B Naturbruksprogrammet med kurserna

Ekologi, Kretslopp i mark, vatten och luft, Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv

Matematik kurs B eller Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Likström

och 1-fas växelström, Växelström 3-fas, Elektronik - grundkurs, Kemi - process A, Kemi - process B, Massa- och pappers-teknik - grundkurs samt Miljöprocess

Matematik kurs B eller Fysik kurs A Elprogrammet med kurserna Likström och

1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik - grundkurs

Matematik kurs B Energiprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik - grundkurs

Matematik kurs B Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas samt Elektronik - grundkurs

Fysik kurs A Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna Likström och 1-fas växelström, Elektronik - grundkurs, Digitalteknik - grundkurs, Flygavionik, Flygavionik - service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik - grundkurs, Flygplan och helikopterservice och underhåll samt Flygsystemteknik

Naturkunskap kurs B Omvårdnadsprogrammet med kurserna

Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grund-kurs B, Omvårdnad A och Omvårdnad B

Utbildning som har påbörjats efter den 1 juli 2000Matematik kurs B Elprogrammet, energiprogrammet, fordons-

programmet eller industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström trefas

Fysik kurs A Elprogrammet, energiprogrammet, fordons-programmet eller industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs

Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi - process A och Kemi - process B eller ener-giprogrammet med kursen Energi B

Biologi kurs A och Biologi kurs B Naturbruksprogrammet med kurserna

Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och genetik


154

Naturkunskap kurs B Naturbruksprogrammet med kurserna

Ekologi, Kretslopp samt Växt- och djurliv eller Omvårdnadsprogrammet med kur-serna Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete eller teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik

FÖRKORTNINGARDu drift- och underhållsteknisk linjeE treårig ekonomisk linjeEp estetisk-praktisk linjeEk tvåårig ekonomisk linjeH humanistisk linjeHhe humanistisk linje helklassisk variantKo konsumtionslinjeMu musiklinjeN naturvetenskaplig linjeS samhällsvetenskaplig linjeSo social linjeT treårig teknisk linje/fyraårig teknisk linjeTe tvåårig teknisk linjeTeKe tvåårig teknisk linje kemiteknisk gren

BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER, YRKESEXAMINA

155

10

Standardbehörigheter för vissa utbildningar som leder till yrkesexamen

Utbildning som leder till apotekarexamen: standardbehörighet E.4.1 Utbildning som leder till arbetsterapeutexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till arkitektexamen: standardbehörighet D.4.2 Utbildning som leder till audionomexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till biomedicinsk analytikerexamen: standardbehörighet E.1 Utbildning som leder till brandingenjörsexamen: standardbehörighet E.3 Utbildning som leder till civilingenjörsexamen: standardbehörighet E.2.1, E.2.2, E.2.3, E.2.4 Utbildning som leder till dietistexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till flygledarexamen: standardbehörighet G.19Utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen: standardbehörighet E.3 Utbildning som leder till juris kandidatexamen: standardbehörighet B.1 Utbildning som leder till logopedexamen: standardbehörighet D.2 Utbildning som leder till läkarexamen: standardbehörighet E.1 Utbildning som leder till lärarexamen: standardbehörighet G.11, G.12, G.13, G.14, G.15, G.16, G.17, G.18 Utbildning som leder till optikerexamen: standardbehörighet E.1 Utbildning som leder till ortopedingenjörsexamen: standardbehörighet E.3 Utbildning som leder till psykologexamen: standardbehörighet D.3 Utbildning som leder till receptarieexamen: standardbehörighet E.4.2 Utbildning som leder till röntgensjuksköterskeexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till sjukgymnastexamen: standardbehörighet F.1.2 Utbildning som leder till sjukhusfysikerexamen: standardbehörighet E.2.1 Utbildning som leder till sjuksköterskeexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen: standardbehörighet E.5.6 Utbildning som leder till sjökaptens- och styrmansexamen: standardbehörighet E.5.5 Utbildning som leder till social omsorgsexamen: standardbehörighet D.1 Utbildning som leder till socionomexamen: standardbehörighet D.1 Utbildning som leder till studie- och yrkesvägledarexamen: standardbehörighet G.7 Utbildning som leder till tandhygienistexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till tandläkarexamen: standardbehörighet E.1 Utbildning som leder till tandteknikerexamen: standardbehörighet F.1.1 Utbildning som leder till teologie kandidatexamen: standardbehörighet B.1 Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen: standardbehörighet A Utbildning som leder till yrkesteknisk examen: standardbehörighet E.6

156

Sveriges Universitets 2003-10-30 dnr 42/03 & Högskoleförbund

Universitet och högskolor

Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan

Inom SUHF har ett projekt bedrivits om validering av reell kompetens inomhögskolan. Till ordförande utsågs Lars Lustig, Umeå universitet och Gunni Öhlund, Mälardalens högskola har fungerat som projektledare. Till projektet har funnits knuten en referensgrupp med representanter för administratörer, lärare och studenter inom högskolan samt berörda myndigheter.

Syftet med projektet var att initiera och samordna universitets och högskolors arbete med att utveckla metoder för bedömning (validering) av reell kompetens. Ett syfte var att finna ett gemensamt förhållningssätt i grundläggande frågor som rör validering och ett förslag till rekommendationer lämnades till SUHF:s styrelse i september 2003. Rekommendationerna har remissbehandlats och diskuterats vid SUHF:s förbundsförsamlings sammanträde den 15 oktober 2003.

Förbundsförsamlingen beslutade att ställa sig bakom rekommendationerna för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan efter en slutjustering av styrelsen. Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 30 oktober 2003 att anta rekommendationerna och överlämna dem till medlemmarna.

Christina Ullenius

Bengt Karlsson

1

157

10


InledningDen 1 januari 2003 trädde vissa nya bestämmelser i högskoleförordningen i kraft somreglerar behörighet till högre utbildning. Sedan tidigare finns bestämmelser som reglerar tillgodoräknande.

Förändringen innebär att en persons reella kompetens nu skall värderas när han/hon söker till grundläggande högskoleutbildning och inte som tidigare bara den formella,dvs. den kompetens som personen har formella betyg på.

I högskoleförordningen uttrycks förändringen i

7 kap. 4 § punkt 6:

Grundläggande behörighet har den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning.

och 7 kap. 7 § andra stycket:

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen.

Vid en bedömning av den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning kan nedanstående utdrag ur högskolelagen tjäna som ledstjärna.

Enligt högskolelagen skall grundläggande högskoleutbildning ge studenterna

förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt

beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,

följa kunskapsutvecklingen, och

utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan medlägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program är ett exempel på en formellkompetens som förutsätts ge den uppsättning verktyg som gör det möjligt att ta emot och utveckla det som en högskoleutbildning enligt högskolelagen skall ge.

2

158

Detta dokument innehåller dels definitioner av några grundläggande begrepp, dels ett antal rekommendationer för universitetens och högskolornas (nedan kallade högskolor) arbete med att validera reell kompetens.

Definitioner

Formell behörighet De förkunskapskrav för grundläggande högskoleutbildning som finns uppställda i hög-skoleförordningens sjunde kapitel samt i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:21 resp. HSVFS 1996:22) Dessa utgörs av:

grundläggande behörighet, som uttrycks i termer av behörighetsgivande betygs-dokument (slutbetyg eller samlat betygsdokument), motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller ålder och yrkesverksamhet (25:4), respektive

särskild behörighet, som uttrycks i termer av kurser/ämnen/etapper från gymnasial nivå eller som kunskaper från en eller flera högskolekurser.

MotsvarandebedömningEn sökande har bedömts ha likvärdiga kunskaper som den som uppfyller ovanstående formella behörighet. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska utbildningar och i några fall via test. En förteckning över ”motsvarande”utbildningar/kurser/tester återfinns i SUHF:s/VHS bedömningshandböcker.

Reell kompetens Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Den reella kompetensen prövas i samband med

att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet

En person som bedöms ha grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning och/eller särskild behörighet till en specifik utbildning på grundval av sin reella kompetens är ”lika mycket” behörig som en person som har fått sin behörighet på ett mer traditionellt/formellt sätt. Reell kompetens utgör en alldeles egen behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten via betyg och skall inte förknippas med undantag (7 kap. 4 § punkt 6 och 7 § högskoleförordningen).

UndantagDå ett undantag görs befrias en sökande från ett eller flera behörighetsvillkor för en specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Om den sökande kan tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren vare sig genom sina formellameriter eller sin reella kompetens skall högskolan göra undantag.

3

159

10


1. Behörighet

1.1 Åldersgräns En bedömning av den reella kompetensen grundar sig normalt på kunskaper och erfarenheter som förvärvats utanför eller efter avslutad utbildning på ungdomsgymnasieteller motsvarande. Någon fast åldersgräns för när en person kan sägas ha uppnått reell kompetens bör inte ställas upp men som en riktlinje kan sägas att minst ett par år bör ha förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell kompetens ska anses föreligga. Det är också viktigt att högskolorna är tydliga på denna punkt i sin information till presumtiva sökande och till gymnasieskolorna

1.2 Behörighetsbedömning i samband med en anmälan till en utbildningNär en person lämnat in en anmälan till en utbildning görs en prövning av behörigheten till den aktuella utbildningen. Om inga handlingar finns som styrker personens behörighet till utbildningen i fråga skall personen få ett meddelande som talar om att han/hon är obehörig till den sökta utbildningen. Personen får då inom en bestämd tid möjlighet att komplettera sin anmälan. I meddelandet bör personen få information omatt både formella meriter och reell kompetens värderas och hur han/hon skall gå till väga för att den reella kompetensen skall kunna bedömas. Så långt det är möjligt skall även kompetens som inte kan styrkas skriftligt beaktas.

1.3 Behörighetsbedömning fristående från en anmälan, dvs. skild från en antagningsomgång En sökande med formella meriter kan relativt lätt själv avgöra om han/hon är behörig till en viss utbildning eller inte. Detta är näst intill omöjligt för en sökande med reell kompetens eftersom det är den högskola personen söker till som har avgörandet i sin hand.

1.3.1 Förhandsbesked Frågan om behörighet är viktig för en persons studieplanering. En sökande skall därför så långt det är möjligt kunna få sin behörighet till en utbildning prövad vid sidan av en antagningsomgång och därmed kunna få ett förhandsbesked.

Om den enskilda högskolan beslutat att det finns ett senaste datum då ansökan omförhandsbesked ska ha inkommit för att beskedet ska kunna utnyttjas till specifika antagningsomgångar bör det finnas information lätt tillgänglig om detta.

I förhandsbeskedet skall det tydligt framgå vilken utbildning och för anmälan till vilken/vilka termin/er beskedet gäller. Det skall också framgå att beskedet skall bifogasnär personen i fråga söker till den utbildning som förhandsbeskedet gäller.

4

160

1.3.2 TillvägagångssättDen person som begär en behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens skall alltid ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens, hur han/hon har förvärvat den och hur den kan ge förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella utbildningen. Han/hon skall i möjligaste mån bifoga intyg/betyg m.m., som styrker uppgifterna. Högskolan skall så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till den person som saknar dokument som styrker kompetensen. Den som begär en behörighetsprövning skall få information om hur prövningen går till.

Lätt tillgängligt, t.ex. i anmälningsmaterial och på högskolans webbplats, bör det finnas information om tillvägagångssättet vid ett förhandsbesked, dvs.

hur man ansöker om förhandsbesked vad man skall bifoga ansökan när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjasvart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan hur arbetsgången är när ansökan inkommit och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till hur länge ett förhandsbesked är giltigt

1.4 Nationell giltighet 1.4.1 Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara grundläggande behörig till grundläggande högskoleutbildning vid en högskola skall denna bedömning godtas av andra högskolor.

1.4.2 Behörighet för viss utbildningOm en sökande utifrån sin reella kompetens bedömts ha grundläggande och särskild behörighet för en viss utbildning vid en högskola skall denna bedömning normalt godtas av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll.

2. TillgodoräknandeEn student har rätt att tillgodoräkna annan utbildning än grundläggande högskoleutbild-ning om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och om-fattning att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilka de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkeslivet (6 kap. 13 § högskoleförordningen).

Rätten att tillgodoräkna är viktig för det livslånga lärandet. Högskolan skall i såväl studieorganisation som lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till tillgodoräknande.

2.1 Förhållandet tillgodoräknande – behörighetsbedömning En person som utifrån sin reella kompetens bedöms behörig till en utbildning, och vars kompetens också skulle kunna leda till ett tillgodoräknande för examen, skall skriftligen på antagningsbeskedet informeras om att någon prövning av tillgodoräknande inte

5

161

10

gjorts. Skriftlig information skall samtidigt lämnas om hur personen går till väga för att få ett tillgodoräknande prövat.

2.2 TillgodoräknandeordningI de föreskrifter och den arbetsordning som högskolan tillämpar i fråga omtillgodoräknande skall högskolan ange exempel på vilka metoder som kan användas vid prövning om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet.

2.3 Tillgodoräknande – betygTillgodoräknanden som gjorts utifrån annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning eller utifrån yrkesverksamhet betygssätts inte.

2.4 Examensbevis I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras med en tydlig koppling till den utbildning eller yrkesverksamhet som utgör grunden för tillgodoräknandet.

2.5 Nationell giltighet Ett tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola skall normalt godtas av andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt.

2.6 Samverkan mellan högskolor i bedömningar Högskolor skall så långt det är möjligt hjälpa varandra att göra prövningar då en person begär prövning av tillgodoräknande för examen av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet vid en högskola där kompetens för att utföra prövningen saknas.

3. Dokumentation Att pröva en behörighet utifrån reell kompetens eller att pröva ett tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet kan kräva en stor arbetsinsats. För att effektivisera detta arbete men framför allt för att uppfylla kraven på rättssäkerhet för dem som är föremål för prövningarna bör högskolorna på ett öppet och tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut utan också grunden för dessa.

Många personalkategorier inom högskolan kan bli berörda, och prövningarna kan göras vid flera tillfällen under en persons livslånga lärande. Dokumentationen behöver synas och vara tillgänglig under en persons hela högskoletid.

6

162

3.1 Dokumentation i LadokBehörighetsprövningar utifrån reell kompetens samt tillgodoräknandeprövningar av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet bör dokumenteras i Ladok eller med länk i Ladok till dokumenthanteringssystem.

Av dokumentationen skall det framgåvad prövningen gäller,personens kompetens,hur kompetens som inte kunnat styrkas skriftligt erkänts, vad prövningen resulterade i,

4. Anmälningsmaterial I högskolans anmälningsmaterial bör det t.ex. finnas information om

hur man begär en prövning av reell kompetens för behörighet i samband medanmälan till högskolanvad man bifogar sin anmälanvart man vänder sig för att få svar på sina frågor om prövning av reell kompetenshur arbetsgången är när anmälan kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till hur man får besked om resultatet av prövningen hur man ansöker om förhandsbesked vad som skall bifogas ansökan om förhandsbesked vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan omförhandsbeskednär man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vid de anmälningstillfällen som materialet gäller hur arbetsgången är när ansökan om förhandsbesked kommit in och exempel på hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till giltighetstiden för ett förhandsbeskedhur man som student ansöker om tillgodoräknande

7

163

10

Sveriges Universitets- 2005-01-31 Dnr 46/02 & Högskoleförbund

SUHF:s medlemmar

Rekommendationer för implementering av antagningssystemet NyA - reviderade januari 2005

BakgrundSUHF:s förbundsförsamling beslutade september 2002 att inrätta en arbetsgrupp med uppdraget att utreda möjligheter till samordning och effektivisering i det lokala antagningsarbetet i samband med implementering av NyA. SUHF:s styrelse tillkallade en arbetsgrupp med uppdraget att: - bedöma och lämna förslag till hur NyA bäst implementeras så att de mål som satts för projektet uppfylls, - lämna förslag till rekommendationer hur NyA bäst kan användas med avseende på samordning av antagningsarbetet mellan högskolor så att effektiviseringsvinsteruppnås samt - samverka med VHS förvaltningsgrupp i arbetet. Arbetsgruppen består av följande personer: Mats Arwidson, Linköpings universitet, ordförande, Erik Hedberg, Lunds universitet, Einar Lauritzen, Uppsala universitet och Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet. VHS har utsett Anita Johansson som sedermera ersatts av Pierre Bastin att ingå i gruppen. SFS har utsett Jens Christian Berlin att ingå. NyA:s projektledare Gun Djerf har adjungerats till gruppen. Lars Eriksson, SUHF har bistått som sekreterare.

Beredning av rekommendationerna Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde i juni 2004 att anta ett antal rekommendationer och överlämna dem till medlemmarna. Rekommendationerna har därefter underställts förbundsförsamlingen i oktober 2004 som uppdrog åt styrelsen att efter justering fastställa dessa. Vid sitt möte i januari 2005 beslutade styrelsen om justeringar samt kompletteringar av rekommendationerna (punkterna 9-12). Rekommendationerna överlämnas härmed.

Frågor dyker kontinuerligt upp i NyA-projektet som behöver diskuteras med högskoleföreträdare. NyA:s projektledning anmäler löpande till SUHF:s arbetsgrupp olika frågor där behov finns av ett gemensamt förhållningssätt från universitet och högskolor. Det behovet kommer att kvarstå åtminstone fram till att NyA-systemet är i drift och eventuellt kan de nu överlämnade rekommendationerna behöva kompletteras på någon punkt.

Enligt uppdrag

Bengt Karlsson Generalsekreterare SUHF

164

2

Juni 2004, reviderade januari 2005

Rekommendationer för implementering av antagningssystemet NyA

Rekommendationerna baseras på en genomgång av antagningsordningarna vid universitet och högskolor och kan i vissa fall medföra behov av förändringar i desamma. Dessa rekommendationer kommer att kompletteras ytterligare under det fortsatta NyA-projektet.

1. Nybörjarbegreppet: Med "kurs som vänder sig till nybörjare i högskolan" menas i antagningssammanhang utbildning där den särskilda behörigheten ej avser krav på kunskaper från en eller flera högskolekurser.

2. Utökat samarbete vid antagning till påbyggnadsutbildningar: Universitet och högskolor som anordnar fortbildning och vidareutbildning bör överväga att samarbeta vid antagning till utbildningar med gemensam målgrupp.

3. Anstånd: Om det finns särskilda skäl, får en högskola medge att den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning vid högskolan får anstånd med att påbörja studierna. Anstånd bör endast beviljas för utbildningsprogram. Anstånd beviljas normalt för högst ett år, men i undantagsfall kan längre anstånd medges.

4. Särskilda skäl: Med hänsyn till att ett stort antal lokala antagningsomgångar och en samordnad antagningsomgång där ansökningar om beaktande av särskilda skäl bedömts var för sig kommer att sammanföras till en enda antagningsomgång i NyA, rekommenderas att bedömningen av icke-högskolespecifika särskilda skäl som sökande anför skall ske var för sig på åtminstone två av de universitet/högskolor som ansökan gäller.

5. Akademiska meriter:- Lägsta poäng för meritprövning: Principiellt bör ingen lägsta poäng gälla,

men om platser skall fördelas med proportionalitet bör en lägsta poäng för inplacering i urvalsgrupp för akademiska meriter tillämpas, förslagsvis 5 poäng.

- Högsta möjliga poäng för meritprövning: Högsta möjliga poäng för meritprövning bör vara 150 poäng. Undantag: Inom utbildningsprogram som omfattar mer än 160 poäng kan ett högre poängtal tillämpas.

- Poäng från kurs respektive program: Vid meritprövning bör ingen åtskillnad göras mellan poäng från fristående kurs och poäng från kurs inom program.

- Poäng från egen eller annan högskola: Vid meritprövning bör ingen åtskillnad göras mellan poäng från egen högskola och poäng från annan högskola.

- Datumgränser: Akademiska meriter ska vara avklarade senast vid sista anmälningsdag och antagningsmyndigheten tillhanda senast en månad efter.

165

103

6. Anmälningsblanketter och webbanmälan:- Anmälan skall i första hand ske via webb. - Ansökan till kurs inom program kommer enbart att kunna ske via webb, inte

via pappersblankett. - Blankett för anmälan till utbildning skall enbart finnas i en grundversion

vilket innebär att lokal anpassning av blanketter enbart kan omfatta information som ej kan tolkas maskinellt.

7. Fortsatt rekrytering: Det är förhållandevis vanligt att sökande lämnar in anmälan till utbildning trots att sista datum för anmälan är passerat. En skriftlig anmälan kan aldrig avvisas utan måste registreras, men om det inte finns särskilda skäl behandlas den efter alla övriga sökande, dvs antagning kan bli aktuell först sedan alla reserver erbjudits plats. Att möjliggöra sen anmälan även på sökandewebben kan komma att medföra att flera sökande utnyttjar denna möjlighet, men eftersom en pappersanmälan genererar mera manuellt arbete än en webbanmälan bör möjlighet till sen webbanmälan finnas med följande tillämpning: - Det kommer att vara möjligt att anmäla sig till utbildning via webb även

efter sista anmälningsdag. - En skriftlig anmälan kan aldrig avvisas utan måste registreras. Om det inte

finns särskilda skäl behandlas den dock först efter det att alla övriga sökande, inkl reserver, har erbjudits plats.

- Det kommer inte att vara möjligt att göra omprioriteringar bland sökta utbildningar efter sista anmälningsdag.

- En högskola kan välja hur sena anmälningar skall handläggas.

8. Bedömning av behörighet: Det är viktigt att nå samsyn om principerna för hur grundläggande och särskild behörighet, motsvarandebedömningar och undantag från behörighetskrav tillämpas och dokumenteras. Här pågår kontinuerligt ett arbete inom SUHF:s Expertgrupp för behörighet och urval och den s.k. bedömningshandboksgruppen. Ett förankringsarbete pågår också inom ramen för NyA-projektet. En avgörande faktor för hur väl det nya antagningssystemet skall lyckas medföra ökat samarbete och minskat dubbelarbete är att universitet och högskolor har tillit till varandras bedömningar och att beslut dokumenteras på ett korrekt och tydligt sätt.

Grundläggande behörighet: Grundläggande behörighet kan enligt Högskoleförordningen och Högskoleverkets föreskrifter uppnås genom formell behörighet, motsvarandebedömning och reell kompetens. Dessa begrepp finns definierade i SUHF:s rekommendationer 2003-10-20 för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan (SUHF dnr 42/03).

Om en sökande bedömts vara grundläggande behörig vid en högskola, skall denna bedömning godtas av andra högskolor.

Särskild behörighet: Särskild behörighet för viss utbildning kan också uppnås genom formell behörighet, motsvarandebedömning och reell kompetens (se ovan).

1664

Om en sökande bedömts vara särskilt behörig för en viss utbildning på grundval av formella meriter eller motsvarandebedömning, skall denna bedömning godtas av andra högskolor.

Om en sökande bedömts vara särskilt behörig för en viss utbildning på grundval av en bedömning av den reella kompetensen, skall denna behörighet normalt godtas av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll. Grunden för bedömningen bör dokumenteras i antagningssystemet.

9. Underrepresenterat kön: Skiljekriteriet ”underrepresenterat kön” skall beaktas genom att s.k. viktad slumpning används vid lottning. Vikten beräknas utifrån könsfördelningen bland de sökande.

10. Högskoleprovet: För att en sökande skall kunna tillhöra den urvalsgrupp där rangordning sker med hjälp av resultat på högskoleprovet skall krävas att hon/han har ett sådant resultat om minst 0,1 poäng.

11. Alternativt urval: Stöd för s.k. alternativt urval i NyA skall kunna erhållas genom att resultat från lokal meritvärdering, särskilda prov eller dylikt kan rapporteras och behandlas. Stöd för prioritering mellan parallella urvalsgrupper finns dock inte i NyA:s leveranspaket 1 och 2.

12. Takvärden: Fr.o.m. antagningen till ht 2006, då NyA tillämpas fullt ut, får en sökande antas till 30 poäng och kvarstå i andra urval till högst 140 poäng (vari ingår poäng dit antagning skett). Hittillsvarande regler gäller t.o.m. antagningen inför vt 2006.

167

10

Sveriges Universitets- 2005-11-11& Högskoleförbund

Bakgrund till några av SUHF-rekommendationerna om tillämp-ningen av NyA

TillSUHF:sarbetsgruppförimplementeringenavNyAharframkommitönskemålomytterligarebakgrundsmaterialkringderekommendationergruppentagitfram.Manönskarfylligareredovis-ningavargumentenförrekommendationernaomakademiskameriter(golvetochtaket)ochomhanteringenavsärskildaskäl.Nedanföljerensammanställningavdediskussionersomföregåttgruppensställningstagande.

1. Särskilda skäl

Rekommendationen”4.Särskildaskäl:MedhänsyntillattettstortantallokalaantagningsomgångarochensamordnadantagningsomgångdäransökningarombeaktandeavsärskildaskälbedömtsvarförsigkommerattsammanförastillenendaantagningsomgångiNyA,rekommenderasattbedömningenavicke-högskolespecifika särskilda skäl som sökande anför skall ske var för sig på åtminstone två av de universitet/högskolorsomansökangäller.”

Bakgrund och argument till rekommendationenIdagskerbedömningavsärskildaskäliallmänhetfördensökandeshögstprioriteradesökalternativvidvarjehögskolaochidensamordnadeantagningen.MeddenrakaanmälansomanvändsiNyA,skullesammatillämpninginnebäraattendastenhögskolaprövardeskälensökandeåberopat.Detärdockrimligtattensökandekanfåsinaskälprövadeavmeränenhögskola(underförutsättningatt man anmält sig till flera högskolor) och gruppen enades därför om skrivningen ”minst två”. Detta hindrar naturligtvis inte flera högskolor att pröva skälen.

2. Akademiska meriter

Rekommendationen”5. Akademiska meriter:– Lägstapoängförmeritprövning:Principielltböringenlägstapoänggälla,menomplatserskall

fördelasmedproportionalitetbörenlägstapoängförinplaceringiurvalsgruppförakademiskameritertillämpas,förslagsvis5poäng.

– Högstamöjligapoängförmeritprövning:Högstamöjligapoängförmeritprövningbörvara150poäng.Undantag:Inomutbildningsprogramsomomfattarmerän160poängkanetthögrepoängtaltillämpas.

– Poängfrånkursrespektiveprogram:Vidmeritprövningböringenåtskillnadgörasmellanpoängfrånfriståendekursochpoängfrånkursinomprogram.

– Poängfrånegenellerannanhögskola:Vidmeritprövningböringenåtskillnadgörasmellanpoängfrånegenhögskolaochpoängfrånannanhögskola.

– Datumgränser:Akademiskameriterskavaraavklaradesenastvidsistaanmälningsdagochvaraantagningsmyndighetentillhandasenastenmånadefter.”

168

Bakgrund och argument till rekommendationenRekommendationerna handlar framför allt om hur vi ska kunna möjliggöra en sammanhållenstudiegångförstudentersomläserfriståendekursermedsiktepåexamen.Medhänvisningtillde ambitioner som den s.k. Bolognaprocessen redovisar när det gäller europeiska studentersrörlighetbedömergruppenattdetinteärmotiveratattbegränsamöjligheternaatttillgodoräknaakademiska meriter vid meritprövning för fortsatta studier inom Sverige. Det kan finnas skäl att förenskildautbildningarförfarapåannatsättvilketisåfalltydligtmåsteframgåiinformationtilldensökande.Enfrågasomintehardiskuteratsmensomharpåpekatsfrånhögskolornaärattrekommendatio-nernainteangernågontidsgränsförhurgammaltettbetygsommeritvärderasfårvara.Avsiktenmedmeritvärderingpåakademiskameriterärattunderlättaförenstuderandeattkombinerakursertillenhelutbildning.Dettakanintevaraförbehålletenbartsökandemednyahögskolemeriterutanävendesomtidigarepåbörjathögrestudierbörhadenmöjligheten.Detbördocknoterasattäldreakademiska meriter kan saknas i Ladok och att det kan finnas stora olikheter mellan högskolorna varföransökanidessafallmåstekompletterasmedmeriter.

Högsta poäng för deltagande i urval grundat på akademiska meriter (150 p) motiveras av attakademiskutbildningpå160poängochdäröver,normaltbörvaratillräckligtförerhållandeavexamen.Enlägstapoänggränsmåstesättasförattintesamtligasökandeskallingåiurvalgruppen”Akademiskameriter”.

SÖKORDSREGISTER

169

Sökordsregister

25:4, grundläggande behörighet 4, 5

AALU, arbetslivserfarenhet 138Andra behörighetsgrunder 7-9Andra grupper, urval 93Anmälan 135Anmälningsdag, högskoleprovet, se Viktiga datum 137Anmälningsdag, se Viktiga datum 137Anpassade högskoleprov 141Anstånd 137Anstånd, totalförsvarstjänstgöring 137Anställningsbevis, arbetslivserfarenhet 138Antagningsbesked, Urval 1 136Antagningsbesked, Urval 2 137Arbetslivserfarenhet för särskild behörighet 6Arbetslivserfarenhet 138-140Arbetslivserfarenhet, dokumentation 136Arbetslivserfarenhet, provurvalet 92Avgångbetyg från sk mellanårsprogram – ej fullgjord kurs – undantag 9Avgångsbetyg från gymnasieskolan linjer, meritvärdering av betyg 56Avgångsbetyg från gymnasieskolan, – mindre studiekurs – komplettering 8Avgångsbetyg från gymnasieskolan, – mindre studiekurs – meritvärdering 8Avgångsbetyg från gymnasieskolan, – mindre studiekurs – motsvarandebedömning 8Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram och tvååriga specialkurser, grundläggande behörighet 4, 5Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer – x-markering – meritvärdering 9Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer – x-markering – motsvarandebedömning 9Avgångsbetyg (mellanårsprogram), gymnasieskolans nationella program 98Avgångsbetyg från s.k. mellanårsprogram, – mindre studiekurs – undantag 9Avgångsbetyg från s.k. mellanårsprogram, meritvärdering av betyg 57

BBasår samt övriga högskoleförberedande utbildningar 6Basår, behörighetstabell 45-49B/C-språk, förteckning över ämnen och kurser 80-84

Bedömning utländska meriter 6Behöriga sökande med lika meriter 92Behörighet 4-6Behörighetsbedömning, tabell för motsvarandebedömning och ersättningskrav, register 11Behörighetsbesked 6Behörighetsbevis, grundläggande behörighet 6Behörighetskomplettering, se Meritvärdering 55-60Behörighetsprov 6Beredskapsarbete, arbetslivserfarenhet 138Betyg, dokumentation 135Betyg i kärnämneskurs 5Betygsdatabas, nationell 136Betygspoäng, tabell för översättning till jämförelsetal 61Betygsurval 92BF, betygsurval 92BG, betygsurval 92

CCentrum för flexibelt lärande (CFL), se Korrespondensgymnasium 99

DDiakonala året, arbetslivserfarenhet 138Dispens (undantag) 7Dokumentation 135Dyslektiker, högskoleprovet 141

EEfteranmälan 93Eget företag, arbetslivserfarenhet 139Elevassistent, arbetslivserfarenhet 139Elitidrott, arbetslivserfarenhet 139Engelskspråkig svensk gymnasieutbildning 100Enhetsskola 101Ersättningskrav 7

FFackskola 94Feriearbete, arbetslivserfarenhet 139Finsk gymnasieutbildning 101Finskspråkig svensk gymnasieutbildning 100Folkhögskola 4Folkhögskoleintyg, exempel 127-132Folkhögskoleutbildning 94Franskspråkig svensk gymnasieutbildning 101Frilansarbete, arbetslivserfarenhet 139

SÖKORDSREGISTER

170

Friskolor 95Frivilliga val 97Fängelsetid, arbetslivserfarenhet 139För sent inkommen anmälan 135 kompletteringar 135 svarskort 136Fördelning av platser 92Förutbildningar för grundläggande behörighet, tabell 105-115

GGrundläggande behörighet 4Grundskola 101Gymnasieskolans linjer 96Gymnasieskolans nationella program 97

HHA, provurvalet 92Halvtid, arbetslivserfarenhet 138Hermods, se Korrespondensstudier 99HP, provurvalet 92Högre specialkurs, se Påbyggnadsutbildning 100Högskoleförordningen, utdrag 144-147Högskoleförberedande utbildningar, tabell över basår 50Högskoleprovet som urvalsinstrument 141Högskoleprovet 141Högskoleprov utomlands 141Högskoleverkets författningssamling 148-150

IImplementering av NyA SUHF:s rekommendationer 163Individuellt program, gymnasieskolans nationella program 98Internationell Baccalaureat – IB 98I tid inkommen anmälan 135

JJämförelsetal, se Meritvärdering 55Jämförelsetal, tabell för översättning av betygspoäng 61

KKommunal vuxenutbildning 98Kommunal vuxenutbildning, etappsystem, skolformer 99Komplettering till anmälan 135Komplettering, begäran 135Komplettering, IB / EB examen 135Komplettering, se Viktiga datum 137Komplettering, utländska betyg 135Kompletteringsbetyg 55Kontrollbesked 136Korrespondensstudier 99Kyrkomusiker, arbetslivserfarenhet 139Kärnämnen, gymnasieskolan 97Kärnämnen, komvux 98

LLärarassistent, arbetslivserfarenhet 139Lärartjänstgöring, arbetslivserfarenhet 139Lärlingsutbildning 99

MMeritvärdering av betyg 55-60Meritvärdering av betyg, exempel 86-91Mindre studiekurs 8, 9Motsvarandebedömning 7

NNationell betygsdatabas, dokumentation 136Nationell betygsdatabas, tidsplan 136Normalskolekompetens 99, 124

OOavslutade utländska gymnasieutbildningar, meritvärdering 60Omprioritering av sökalternativ se Sökalternativ 135Oregelbunden tjänstgöring, arbetslivserfarenhet 138

PPraktik, arbetslivserfarenhet 139Praktikplats, arbetslivserfarenhet 139Praktisk realexamen 101Provurval 92Påbyggnadsutbildning 99Pågående anställning, arbetslivserfarenhet 138

RRealexamen 101Reell kompetens 7 SUHF:s rekommendationer 156Reducerat program, gymnasieskolans nationella program 98Reservantagning 93Rikstest 101

SSamlat betygsdokument från komvux, grundläggande behörighet 4 enbart nya kurser 5 blandat gamla och nya kurser 5 blandat gamla och nya kurser, senast 30 juni 2002 5 enbart gamla kurser 5Samlat betygsdokument från komvux, meritvärdering 59Sandöskolan, arbetslivserfarenhet 139Sista dag för anmälan, se Viktiga datum 137Sista dag för komplettering, se Viktiga datum 137Sista dag för svar, se Viktiga datum 137Sjukvårdsarbete, arbetslivserfarenhet 139Skolformer 94-101

SÖKORDSREGISTER

171

Slutbetyg från gymnasieskolan, motsvarandebedömning 8Slutbetyg från gymnasieskolan, undantag 8Slutbetyg från gymnasieskolans program, grundläggande behörighet 4Slutbetyg, gymnasieskolans nationella program 97Slutbetyg från gymnasieskolans program/komvux, meritvärdering av betyg 56Slutbetyg från komvux, grundläggande behörighet 4 2350 gymnasiepoäng 4 2301 gymnasiepoäng 5 1970 gymnasiepoäng 5Specialkurser 113-115Specialutformat program, gymnasieskolans nationella program 98Sommarjobb, feriearbete 139Standardbehörighet 6Standardbehörigheter, tabell 151-154Standardbehörigheter, yrkesexamina 155Statens skola för vuxna, se Korrespondensstudier 99Studentexamen 100, 123Studieförbund 100Studieomdöme, folkhögskola 95Stöd till studenter med funktionshinder 137Svar, strykningar 136Svarskrav 136Swedish Language Test for Academic Purposes, SLTAP 101Svensk gymnasieutbildning på annat språk 100Synskadade, högskoleprovet 141Särskild behörighet 6Särskild behörighet, undantag 7Särskilda prov för urval 93Särskilda skäl 93Särskilda stödåtgärder 137Sökalternativ 135

TTeoretisk kompletteringskurs 99Test i svenska för universitetsstudier (TISUS) 101Tilläggskomplettering, se Meritvärdering 55-60Timanställning, arbetslivserfarenhet 138Tjänstgöringsintyg, arbetslivserfarenhet 138Tjänstledighet, arbetslivserfarenhet 138Totalförsvarsutbildning, arbetslivserfarenhet 140Tredje året, se Påbyggnadsutbildning 100Treåriga yrkesinriktade linjer 97Tyskspråkig svensk gymnasieutbildning 101

UUndantag (dispens) 7Ungdomslag, arbetslivserfarenhet 140Ungdomsplats, arbetslivserfarenhet 140Ungdomspraktik, arbetslivserfarenhet 140Universitets- och högskolebetyg och poäng 85

Urval 92Urvalsgrunder, av högskolan beslutade 92Utbildning, arbetslivserfarenhet 144Utbyteskomplettering, se Meritvärdering 55-60Utbyteskomplettering, tabell för utbyte av gamla och nya kurser i slutbetyg 62-73Utbyteskomplettering, tabell för utbyte av ämnen 74-77Utbyteskomplettering, tabell för utbyte av etapper och kurser 78-79Utlandstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 140Utländsk förutbildning 4, 101Utländsk förutbildning, meritvädering 59Utländska förutbildningskoder – förteckning 116-122Utländska språkkurser, behörighetstabell 51-54Utökat program, gymnasieskolans nationella program 98Utökad studiekurs 97

WWaldorfskolor 95Waldorfskola, exempel på slutbetyg 133-134Waldorfsskolans kurskoder, förteckning 103-104

VVidimerade kopior 135Viktiga datum 137Vård av annan person, arbetslivserfarenhet 140Vård av barn, arbetslivserfarenhet 140Vård av syskon, arbetslivserfarenhet 140Värnpliktstjänstgöring, arbetslivserfarenhet 140

XX-markering 8

ÄÄmneskoder, förteckning 102Ändring av sökalternativ 135

ÖÖverklagande 143Överklagandenämnden 143Överklagande, rutin i NyA 143Övriga behöriga sökande 93

172

Egna anteckningar

173

Egna anteckningar

174

Egna anteckningar

175

Egna anteckningar

Produktion: Verket för högskoleservice, VHSOriginal: Birgitta Klingsäter

Tryck: AB Danagårds Grafiska, mars 2007

Verket för högskoleserviceBox 24070 • 104 50 Stockolm • Besöksadress: Karlavägen 108

Tfn: 08-725 96 00 Fax: 08-725 96 01

bedömnings- handboken/bedömningshandboken.pdf · behÖrighet 1 2 301 gymnasiepoäng – blandat...

Documents