att leda och utveckla skolhälsovården
DESCRIPTION
Att leda och utveckla skolhälsovården. Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare. Bonnierhuset 13 september 2011 Cecilia Ljung. Alla barn i Sverige. Bästa tänkbara start i livet – liv och utveckling av personlighet. Folkhälsa & Barnkonvention. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Att leda och utveckla skolhälsovården
Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare
Bonnierhuset
13 september
2011
Cecilia Ljung
Alla barn i Sverige
Bästa tänkbara start i livet –
liv och utveckling av personlighet
Folkhälsa
&
Barnkonvention
BKFöräldrastöd
Folkhälsoutveckling
YrkeskategorierY
N Nationella banor
N4Y2N1 N6
TunnelbanaBIS
Y5
Hälso- och sjukvård
Y3
Elevhälsan
HFSU
Bk/Fh
Barn och unga – bästa tänkbara start i livet
Vägnät för yrkesgrupper och prioriterade områden… en idéskiss…
Metoder
Trygg & säker skola
Psykisk hälsa
MI
Levnadsvanor
Delaktighet & inflytande
Cecilia Ljung
Folkhälsostrateg/
samordnare
Karlskoga och Degerfors kommuner/
partnerskapetwww.orebro.se/barnkonventionen
4
www.karlskoga.se
60 minuter om…
• Nationell nivå - barnkonvention och folkhälsa, med extra fokus utifrån barnkonventionen
• Folkhälso och barnrättsperspektiv!?
• Rekommenderade och prioriterade områden
1989 1990 2002 2004 2002-2007 2007 2009 2010
BK
antas av F
N
BK
träder i kraft
Sveriges 4:e rapport
till B
arnrättskomm
ittén
Nationell strategi
BKPartnerskapet
förB
k genom
förande
Mål för
folkhälsan
En förnyad
folkhälsopolitik C
oncluding observations
Begrepp att fundera över…
• Att ha ett barnrättsperspektiv
• Att utgå från barnets perspektiv
7
• Att ha ett barnperspektiv
• Att ha ett folkhälsoperspektiv
Folkhälsa och barnrättsperspektiv
Barn har behov av…
Barn har rätt till…
Barnets eget perspektiv…
Från den vuxnes perspektiv…
Att ha ett barnperspektiv… Eller???
Barnkonventionen..• Ingen annan konvention har fått så stort stöd av världens länder – endast 2 länder som inte ratificerat…
• Innehåller 54 artiklar utan inbördes rangordning
• Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är konventionens fyra grundprinciper.
Skyldigheter för länderna:• Utnyttja sina
tillgängliga resurser maximalt för att tillgodose barnets rättigheter
• Transformation –Se över så lagstiftningen i landet överensstämmer med konventionen
• Ratificerat - lovat att följa alla artiklarna
• Rapportera till FN:s barnrättskommitté om efterlevnaden av konventionen
• Hjälpa varandra att följa artiklarna
Barnkonventionen i Sverige
• Transformation• Gett avtryck i flera av Sveriges lagar (HSL,
föräldrabalken, namnlagen, SoL, skollagen m.fl)• Utgångspunkt för svensk barnpolitik• Svenska staten ansvarig för åtagandena i BK• Kommunerna har en viktig roll vad gäller BK. • Viss kritik till Sverige från FN:s barnrättskommitté.
BarnkonventionenFN:s konvention om barnets rättigheter
Sätter normer för barns:• Hälsa och utbildning• Sociala trygghet• Rimlig levnadsstandard• Lek och fritid
Samt fastslår barnens rätt till:• Språk, identitet och kultur
14
MångfaldsperspektivetRättighetsperspektivetSjälvständighetsperspektivetResursperspektivet
Art 2 Lika värdeArt 3 Främsta rummetArt 6 Liv och utvecklingArt 12 Att få sin röst hörd
Barnkonventionen 0-18 år Ungdomspolitiken 13-25 år
Partnerskapet för BK• Partnerskapet bildades 2004 med mål att
förbättra barns villkor.
• 2008 ingick 11 kommuner förlängt samarbete i partnerskapet.
• Grund för samverkan:– Överenskommelse– Verksamhetsplan – Kommunernas egna förutsättningar &
prioriteringar
16
Prioriterade områden -ett arbetande partnerskap
• Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande.
• Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen.
• Utveckling av metoder för att mäta resultaten i arbetet.
• Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt.
17
Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Brister i hur kommuner, landsting och departement samverkar för att genomföra barnkonventionen.
• Bättre utbildning i barnkonventionen för de som arbetar för/med barn.
Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Samordnande och heltäckande sätt för att samla in statistik om barn.
• Kommittén är bekymrad över rasism, särskilt i våra skolor och föreslog åtgärder.
Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K) orolig över att barn inte kan påverka sin tillvaro. Därför vill K att beslut som berör barn personligen ska innehålla barnets åsikter.
Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K) föreslår att barn ska få bättre stöd av samhället (ex. när föräldrar inte kan komma överens om vårdnad.)
Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K)känner oro över att barns villkor skiljer sig åt i olika delar av landet. K uppmärksammar att många barn känner stress och att självmord och olika uttryck för psykisk ohälsa ökar. Ökning av barnfetma och övervikt är oroande. K vill att Sverige tar fram åtgärder som kan minska deras problem och stärka barns psykiska hälsa.
Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K) är oroad över att många tonåriga flickor i Sverige gör abort och att unga missbrukar alkohol, röker och använder droger. Därför vill K att skolorna ska arbeta mer för att stärka ungdomars hälsa. Dessutom vill K att ungdomar ska få bättre rådgivning, hjälp och vård utan föräldrars tillstånd när det behövs.
Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K)vill att Sverige särskilt ska satsa på att förebygga och bekämpa mobbning och då tänka särskilt på barn med funktionshinder och utländsk bakgrund.
Exempel på nationella prioriteringar och utveckling
• SKL driver utvecklingsarbete för psykisk hälsa och ungdomsdialog• 2010 – En samlad strategi för ANDT• 2010 – Strategi för att stärka barnets rättigheter, ”Handslaget” –
barnkonventionen med prio förskola/skola, sjukvård, socialtjänst• Uppbyggnad av centrala hemsidor och statistik system.• 2011 – Regeringen stödjer särskilt självmordsförebyggande
arbete, stöd till föräldrar, bra kostvanor, ökad fysisk aktivitet, minskat tobaksbruk
• 2011 - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen
• 2011 – Skollag, alkohollag
Strategi för att stärka barnets rättigheter
Prop. 2009/10:232
En utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter genom 9 strategier.
Strategi för att stärka barnets rättigheterBarnets fysiska och psykiska integritet ska respekterasi alla sammanhang.
Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.
Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
Strategi för att stärka barnets rättigheterBeslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.
Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan.
Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn.
Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.
Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.
De elva målområdena är:1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomiska och sociala förutsättningar3. Barns och ungas uppväxtvillkor4. Hälsa i arbetslivet5. Miljöer och produkter6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7. Skydd mot smittspridning8. Sexualitet och reproduktiv hälsa9. Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
Tre delar i vardagsarbetet
Det barn/ungdom/anhörig möter:
• Värdegrunden
- bemötandet• Kunskapsområdet
-hälsa/barnkonvention
För elevhälsan och kommunen/landstinget/huvudman:• Systematiskt hälsofrämjande/ sjukdomsförebyggande/barnrättsarbete i organisationen
IDÉVÄRLDVERKLIGHET
Från idé till verklighet
VisionerPolicy
Värderingar
Motiv/intentionLedstjärna
MålResultat
Handlingsplan
Resurser
Tidsplanering
Organisatoriskaförutsättningar
Vem?Vem?
Hur?Hur?
Varför?Varför?
Vad?Vad?
När?När?
Med vad?Med vad?
…det viktigaste idag?!
Goda exempel/metoder
MI
ICDP
Från likabehandling till Inkludering
Rymden
www.bo.se
Blås grönt
ICDP – Vägledande Samspel och Barnkonventionen
• Barnet ett subjekt med egen kompetens
• ICDP – förverkligande av barnkonventionen
• Fokus på samspel med barn och omsorgsgivare
• Ett förhållningssätt för att öka; – omsorgskvaliteten för barnet– positiv uppfattning och inställning till barnet– förståelse för barnets avsikter– lyhördhet för barnet
34
folkhälsa och barnrätt möts
Synergieffekt
uppstår när
Sammanfattningsvis• Barn har rätt!• Främjande och förebyggande arbete• Lyssna som en kanin…• Långsiktighet• Kunskap/erfarenhet och forskning• Samverka mellan kompetenser• Öka kunskap vid behov• Följ upp o samla in statistik – meranvänd!!!