att göra genus genom att dricka alkohol - förebygg.nu€¦ · 13,6 liter per man 6,1 liter per...
TRANSCRIPT
1
Att göra genus
genom att dricka alkohol
Gunnel HensingProfessor i socialmedicin vid Sahlgrenska akademin
Det förebyggande perspektivet………
Hur mycket dricker vi i Sverige? Alkoholförsäljning, liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre,
1960-2003
Källa: Statens folkhälsoinstitut. Figur 9:19
0
1
2
3
4
1960 65 70 75 80 85 90 95 00 2005
Liter
Sprit Vin Öl
0
2
4
6
8
10
12
14
1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 2006Skattad
konsumtion
Liter Kvinnor Män
Självskattad alkoholkonsumtion i liter ren (100 %) alkohol per invånare.Kvinnor och män, perioden 1990–2006. För år 2006 anges skattad konsumtion.
2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Självskattad Uppräknad Självskattad Uppräknad
Liter
16–29 år 30–49 år 50–64 år 65+ år
Kvinnor Män
Självskattad och uppräknad självskattad alkoholkonsumtion i liter ren (100 %) alkohol per invånare.Kvinnor och män i olika åldersgrupper 16 år och äldre, år 2006.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
1990 92 94 96 98 00 02 04 2006
Liter
Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9
Flickor årskurs 2 Pojkar årskurs 2
GrundskolaGymnasiet
Hur mycket dricker vi i Sverige?
� Totalkonsumtion� 9,7 liter ren alkohol per
person
� Självrapporterad, skattad konsumtion� 13,6 liter per man� 6,1 liter per kvinna
� 9,5 burkar starköl/vecka och man
� 4 burkar starköl/vecka och kvinna
Unga män dricker mest
� Åldersgruppen 20-24 år � MÄN
� 20,3 liter ren alkohol� 14 burkar starköl/vecka
� KVINNOR� 8,8 liter ren alkohol� 2 flaskor vin/vecka
Varför genusperspektiv?
� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar
� Hälsokonsekvenser
Varför genusperspektiv?
� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar
� Hälsokonsekvenser för män
� Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus
3
Varför genusperspektiv i
alkoholforskningen?
� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar
� Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus
� Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den generella kunskapsutvecklingen
Varför genusperspektiv i
alkoholforskningen?
� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar
� Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus
� Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den generella kunskapsutvecklingen
� Mannen som norm för behandling, rehabilitering och prevention?
Riskkonsumtion
� Individuellt� Hög risk
� Intensivkonsumtion� Kvinnor: Mer än 25 glas/vecka /Systembolaget� Män: Mer än 35 glas/vecka /Systembolaget
� Låg risk� 7 g alkohol/dygn (1 flaska lättöl)/CAN� Kvinnor: 0-9 glas/vecka/Systembolaget� Män: 0-14 glas/vecka/ Systembolaget
Dricker sig berusade 2-3 gånger varje månad, 2004
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Figur 9:22
0
5
10
15
20
25
30
35
16–29 år 30–44 år 45–64 år 65–84 år 16–84 år
Liter Kvinnor Män
Andel (procent) personer med riskabla alkoholvanor.Kvinnor och män i olika åldersgrupper 16 till 84 år, år 2007.
Riskkonsumtion av alkohol i förhållande till inkomst
och socioekonomisk grupp
0 5 10 15 20 25 30
Arb låg ink
M+h tjm lågink
Arb hög ink
M+h tjm högink
KvinnorMän
4
Alkoholens konsekvenser
Dryckesmönster
Skadliga effekter
Kronisk sjukdom
Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003
Alkoholens konsekvenser
Dryckesmönster
Skadliga effekter
Beroende
Kronisk sjukdomAkuta sociala
problemKroniska
sociala problem
Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003
Alkoholens konsekvenser
Dryckesmönster
Skadliga effekter
FörgiftningBeroende
Kronisk sjukdom SkadorAkuta sociala
problemKroniska sociala
problem
Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003
Tre diagnosgrupper
� Alkohol är den avgörande riskfaktorn� 13 diagnoser t.ex. alkoholförgiftning, alkoholbetingad
leversjukdom
� Långvarig, hög alkoholkonsumtion bidragande orsak till kronisk sjukdom och visade biologiska mekanismer
� Akuta konsekvenser� Olyckor, självmord, våld
� Vanligen intensivkonsumtion dvs samband med dryckesmönster
DALY
� Väger samman olika mått på sjukdom� Förekomst� Varaktighet
� Grad av funktionsnedsättning� Dödlighet� Ålder vid dödsfall
� Sammanfattar ”samhällsbördan”� Förlorad tid pga funktionsnedsättning till följd av
sjukdom� Förtida dödlighet
Alkoholrelaterade DALYGlobalt
� 4 % av DALY alkoholrelateradeår 2000; 6,5% män – 1,3% kvinnor
� Femte plats� Undernäring 9,5%� Oskyddat sex 6,3%
� Högt blodtryck 4,4%� Rökning 4,1%
� Övervikt, fysisk inaktivitet, kolesterol
5
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Män Kvinnor
Eur AEur BEur C
Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003
Alkoholens bidrag i sjukdomsbördan(DALY)
- Skador 40%
Global alkoholrelaterad dödlighet
� 1,8 miljoner dödsfall år 2000� 3,2% av alla
� 5,6% män – 0,6% kvinnor
Dödsfall med alkoholdiagnos, inklusive som bidragande
orsak,15-74 år, 1970-2002
Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 9:26
Psykiskt nedsatt hälsa bland alkoholdrickare med respektive utan
riskkonsumtion 18-84 år, 2004
Källa: Nationella folkhälsoenkäten , Statens folkhälsoinstitut.
Figur 9:25
Sammanfattningsvis
� Män dricker mer än kvinnor� De negativa hälsoeffekterna av alkohol för
folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män� Sjukdomsbörda, skador, dödlighet
6
Biologiska skillnader?
� Farmakokinetik� Högre blodalkoholkoncentration hos kvinnor vid samma
mängd alkohol� Kroppens vattenvolym och vikt
� Skillnader i metabolism vid starka alkohollösningar (10 eller 40%)� Kvinnor lägre metabolism i magslemhinnan
� Toxicitet� Alkoholcardiomyopati, leversjukdom, hjärnskador
utvecklas snabbare bland kvinnor� Ärftlighet
� Större betydelse bland män� Farmakodynamik
� Få studier av msk men ev högre stressreduktion bland kvinnor
� Ref. Söderpalm i Socialmedicinskt tidskrift 2003 nr 4
Biologiska skillnader….
� ….kvinnor är möjligen mer sårbara
� ….snabbare beroendeutveckling och/eller utveckling av alkoholrelaterade sjukdomar hos kvinnor
Sammanfattningsvis
� Män dricker mer än kvinnor� De negativa hälsoeffekterna av alkohol för
folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män� Sjukdomsbörda, skador, dödlighet
� Biologiskt ökade risker för kvinnor vid samma alkoholmängd beroende på � vikt och vattenvolym� lägre ämnesomsättning i magslemhinnan
Varför dricker män mer än kvinnor?Biologisk konstitution
Beteende, livsstilMiljö, livsvillkor
Helhetsperspektiv på sjukdom och hälsoproblem
7
Biologisk förklaring?
� Könshormoner
� Genetisk/biologisk orsak till att män tar risker?
� Andra?
Beteende och livsstil
� Socialiseras till den kulturellt accepterade och förväntade beteendet bland män
� Starkt grupptryck� Göra genus, göra maskulinitet
Miljö och livsvillkor
� Arbetsplatser och arbetsuppgifter� Alkoholkultur på arbetsplatser� Resor, arbeta utomlands
� Förändrad social kontroll
� Tillgång till alkohol
� Ekonomiska resurser� Råd med alkohol
Varför genusperspektiv?
� Stora könsskillnader i alkoholbruk� Det saknas förklaringar
� Hälsokonsekvenser för män
� Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus
Vad är genus?
� Kön� Det biologiska
könet� Sorterar
� Genus� Det socialt och
kulturellt skapade ”könet”
� Formar
Definition av genus
� ”…det sätt på vilket den reproduktiva arenan strukturerar alla nivåer av social organisering såsom identitet, symboliska ritualer och institutioner och institutionell praktik.”
� Connell, 1995
8
Göra genus
� En uppsättning socialt konstrueraderelationer som produceras och reproduceras genom människors agerande
� Kvinnor och män är aktörer� Genus är inte medfött utan formas genom
föreställningar, möten, förhandlingar och beteenden i det sociala livet
� Courtenay J. Soc Sci Med 2000; 50: 1358-1401
Individuell nivå :Identitet
RationalitetBeteende
Sociala strukturer :Könsuppdelning
av aktiviteter och avbetalt och obetalt arbete
Symbolisk nivå :Föreställningar om
kvinnligt och manligt.
Biologisktkön
Social praktik
Maskulinitet Maskulinitet ur olika perspektiv
� Psykologi� Gendusidentitet
� En uppsättning ganska stabila egenskaper
� Knutna till en individ
� Normerande
� Sociologi� Genus som diskurs och
praktik
� Föränderlig
� Knuten till en viss kultur, tid osv.
� Del av en maktordning
Maskulinitet
� ”…på samma gång� en plats i en genusordning, � social praktik genom vilken kvinnor och män tar
den platsen i besittning och � Effekterna av sådan social praktik på levda
(kroppsligt baserade) erfarenheter, personlighet och kultur”
� Connell 1995, p71 and Schippers 2007, p86
Maskulinitet har tre beståndsdelar (Schippers, 2007)
� En social lokalisering� Kvinnor och män kan röra sig in och ut ur denna
lokalisering genom social praktik (göranden)
� En uppsättning ”göranden” och karaktäristika vilka uppfattas som maskulina
� Tolkning, symbolisk nivå
� Vittgående kulturella och sociala effekter� varierar med ”förkroppsligandet”
9
Göra maskulinitet
� Tydliga gränser mot femininitet och kvinnor� Hälsosam livsstil associeras med femininitet och
med kvinnor� Undvik sådana om du vill vara en riktig man
Gör man genus när man dricker alkohol?
Living conditions
Notions on femininity andmasculinity
SexGenderidentity
Social practice-rationality-emotions-behaviour-negotiations-relations
Life style- alcohol- drugs- risk behaviour
GENDER
The gender structure Reference: Narkotikan i Sverige, Ed S Andreasson, Chapter: Bruk av narkotika – är det maskulint. Könsskillnader och
konstruktion av genus i narkotikabruk, by G Hensing, page 128, 2008:23, Public Health Insitute (www.fhi.se)
Health careseeking
Women or men as the norm? Alkoholens genus 2009?
Alkohol-konsumtion
Kvinna Man
Nykter
Dricker
Alkoholens genus 2000
Alkohol-konsumtion
Kvinnlig roll Manlig roll
Nykter SvagSjälvuppoffrande,hängiven, traditionell
StarkSjälvkontroll och karriärmedveten
Dricker StarkOberoende, säker, självtillit
SvagRyggradslös, kraftlös, impotent
Alkoholens genus 1900
Alkohol-konsumtion
Kvinnlig roll Manlig roll
Nykter StarkRen, ärbar och feminin
SvagImpotent och kraftlös
Dricker SvagLössläppt och liderlig
StarkRobust och manlig
10
Kvinnlig matris 1900
Alkohol-konsumtion
Privat kontext Offentlig kontext
Nykter Själv-uppoffrande
Rebellisk
Dricker Uppgiven Över-skridande
� Varför dricker kvinnor i Göteborg alkohol?� WAG-projektet
Alkoholen medför Sant för det mesta (%) Sant ibland (%) Inte alls sant (%)
Mindre blyg
Hjälper mig att somna
Mindre sexuellt hämmad
Muntrar upp mig
Starkare och kontroll
Avslappnad
Lättare säga ifrån
Skärpt
Lindrar smärta/obehag
Sex mer njutbart
Roligare
Lättare få vänner
Bättre idéer
Arbetar bättre
Alkoholen medför Sant för det mesta (%) Sant ibland (%) Inte alls sant (%)
Mindre blyg 34 42 24
Hjälper mig att somna 10 22 68
Mindre sexuellt hämmad 13 43 44
Muntrar upp mig 14 39 46
Starkare och kontroll 7 28 65
Avslappnad 44 45 11
Lättare säga ifrån 10 30 60
Skärpt 1 9 90
Lindrar smärta/obehag 7 16 77
Sex mer njutbart 2 23 75
Roligare 21 59 20
Lättare få vänner 3 21 75
Bättre idéer 4 29 67
Arbetar bättre 1 4 95
Kvinnlig konsumtion
� Minskad social kontroll� Särskilt sexualitet
� Minskad egenkontroll� Modig, spontan och skojig� Sårbar och utsatt
� Hotar den sociala ordningen� Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll
� Självmedicinering
� Genusidentitet och alkohol?
11
MF-skalan
� Omvårdande ns� Lågt på självhävdande OR 1.63� Lågt på ledarskap OR 1.90� Högt på emotionalitet OR 2.19� Lågt på emotionalitet OR 0.43
MF-skalan
kontroll för ålder, personlighet, psykisk
sjukdom, utbildningsnivå
� Omvårdande ns� Lågt på självhävdande ns� Lågt på ledarskap OR 1.98� Högt på emotionalitet ns� Lågt på emotionalitet ns
Positivt samband mellan hälsa och
� förmågan att � sätta gränser om sitt jag, � hävda sin självständighet, � påverka/leda andra, få igenom sin vilja
� ta plats och vara synlig
Kvinnors dubbla kontroll
� Begränsa den egna konsumtionen� Biologiska risker� Sociala konsekvenser� Självbild
� Begränsa mannens konsumtion
Kvinnor med problem har
svagt socialt stöd
� Ca 10% av alla män med alkoholproblem lever med en kvinna som också har problem
� Ca 50% av alla kvinnor med alkoholproblem lever med en man som också har problem
12
Manlig konsumtion
� Undgå andras kontroll� Kriminalitet OK om berusad
� Ansvarsfrihet
� Utjämna sociala skillnader� SEI, ålder, familjehierarkier
� Få socialt stöd� Prata av sig
� Skapa sociala band� Gemensamma erfarenheter
� Initiationsrit/manlighetstest
Kvinnlig konsumtion
� Minskad social kontroll� Särskilt sexualitet
� Minskad egenkontroll� Modig, spontan och skojig� Sårbar och utsatt
� Hotar den sociala ordningen� Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll
� Självmedicinering
Maskulinitet skapas genom
� Kontroll� Fysisk och psykisk
� Självständighet� Aggressivitet och fysisk dominans� Ändlöst sexuellt intresse� Föreställningar om att man är osårbar
� Solskyddskräm� Bilbälten� Gå till doktorn (Courtenay, 2000)
Hypermaskulinitet
� ett sätt att kompensera för social underordning;
� skapas genom avståndstagande från den i kulturen accepterade och normgivande maskuliniteten;
� innehåller stereotypa, maskulina beteenden som idealiseras;
� avgränsas än tydligare mot femininitet;� avgränsas mot positiva hälsobeteenden.
Att söka vård för alkoholproblem……
Jakobsson et al, 2008
33-årig man
� ”Det här med att söka hjälp….jag har alltid känt inom mig att jag ska klara allt på egen hand……det har jag alltid känt…//….och det sa en massa av mina vänner också….för de vet att jag oftast klarar det mesta på egen hand om du förstår hur jag menar…..?”
13
Män Kvinnor
� Tilltro till sin egen förmåga
� Ser framåt� Alkoholens betydelse
� Oro för förlusten
� Skam och genans� (att ha tappat
kontrollen?)
� Press från någon nära� Inser och vill dela
problemet� Alkoholens betydelse
� Oro för identitet
� Skam och skuld� Kvinnlighet och
alkoholproblem
Jakobsson et al, 2008
Horisontellsegregering
Föreställningar om femininitetoch maskulinitet
Biolo-giskt kön
Genusidentitet
Social praktik-rationalitet-emotionalitet-beteende-förhandlingar-relationer
-Alkoholkonsumtion-Alkoholproblem
GENUS
Genusstrukturen
Sökavård
Män som norm?
Kvinnor som norm?
Sammanfattning� Män dricker mer än kvinnor� De negativa hälsoeffekterna av alkohol för
folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män
� Biologiskt ökade risker för kvinnor vid samma alkoholmängd
� Alkohol är en del av konstruktionen av genus� Alkohol är en genussymbol� Genus praktiseras på olika nivåer också inom
vården
Lästips� Om könens uppkomst
� Thomas Lacquer
� Könsperspektiv på missbruk� Tom Leissner och Ulla Carin Hedin
� Med genusperspektiv i alkoholforskningen� Socialmedicinskt tidskrift, nr 4 2003
� Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv� Hammarström och Hensing, 2008, www.fhi.se
� Narkotikan i Sverige. Metoder för förebyggande arbete� Kapitel 6, Hensing, 2008� FHI, 2008, www.fhi.se
Tack för uppmärksamheten!