Årsredovisning växjö stift 2014

VÄXJÖ STIFT Verksamhetsberättelse med årsredovisning

Det har inte alltid varit som det har varit även om det är lätt att tro det. Det är väl närmast en natur-lig benägenhet vi har som människor att vilja stå emot förändringar. I det som är finns tryggheten.

Flera strukturförändringar i stiftets pastorat trädde i kraft i och med ingången till år 2014 som inledde en ny mandatperiod. Uppfattningarna om dessa förändringar och nödvändigheten utav dem har varit olika. Det är i vår kyrkas ordning så att stiften är ansvariga för den kyrkliga indelningen. Detta för att säkerställa att Svenska kyrkan är rikstäck-ande. Även om ett pastorat har förutsättningar att bestå kan det finnas närliggande församlingar som inte gör det och då får den som har möjlighet ta sig an dessa.

De förändringar som nu gjorts är dock inte alls så stora som de som gjordes för 50 år sedan. Då som nu har förändringarna inget egenvärde. Skälet är att ge möjligheter till Ordets förkunnelse och sakramentens förvaltande. Kris-ten tro ska förmedlas och Jesus bli känd, trodd och älskad.

Stiftens uppgifter tenderar att bli fler. Kyrkobygg-nadsfrågor har sedan relationsförändringen med

staten kommit att bli en betydande stiftsuppgift. Gemensamma administrativa system är en annan verksamhet som håller på att utvecklas för stiften och redan nu har flera pastorat gemensam telefon-växel genom stiftskansliet.

Stiften har också fått tillsyn över församlingarnas och pastoratens förvaltning. Denna uppgift hål-ler på att ta form främst genom biskopens och på dennes uppdrag kontraktsprostarnas visitationer. Stiftskansliet får även här en ny roll att spela. Vad denna uppgift kommer att kräva i framtiden är svårt att bedöma i nuläget. Klart är dock att stiften

kommer att få allt fler uppgifter om än annorlunda för sitt främjande och sin tillsyn över församlingar och pastorat.

I början av året samlade vi förtroendevalda i stif-tets församlingar och pastorat till upptaktsmöten inför den nya mandatperioden. Inriktningen på dessa var hur vi ska kunna förmedla tro idag och hur den kristna tron ska ta sig uttryck och göra skillnad i världen.

Att förmedla tro måste gå i takt med hur tron tar sig uttryck i handling, för människor och världen.

I förändringens tid

Att förmedla tro måste gå i takt med hur tron tar sig uttryck i handling, för människor och världen. ”

2 3

Växjö stiftorganisationsnummer 252010-0062 bankgiro 5469-4989

Prästlönetillgångarna i Växjö stiftorganisationsnummer 829502-4189 bankgiro 515-6484

© svenska kyrkan, växjö stift 2015grafisk form Emma Johansson, Växjö stiftOmslagsfoto Stiftsmötet 2013 sara peterson, Växjö stiftfoto Ikon, Växjö stiftupplaga 400 tryck löwex trycksaker ab miljö tryckt på svanenmärkt papper av svanenlicensierat tryckeri. växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt svenska kyrkans miljödiplomering. Svenska kyrkans skogs-bruk är PEFCTM- samt FSC®certifierat.licensnummer: FSC-C014110, PEFC/05-22-17

Svenska kyrkan, Växjö stiftbox 527, 351 06 Växjötfn 0470-77 38 00fax 0470-77 38 90besöksadress: Östrabo

www.svenskakyrkan.se/växjö[email protected]

Församlingens grundläggande uppgift är en, och dess olika delar att fira gudstjänst, bedriva under-visning och diakoni samt utöva mission hör samman och lever i en ömsesidighet.

Först och främst handlar såväl stiftens som för-samlingarnas uppgifter om att förmedla och leva kristen tro. När jag nu för sista gången signerar stiftets årsredogörelse så kan jag konstatera att vi har goda materiella förutsättningar för vår verk-samhet. Jag kan också konstatera att vi i stifts-organisationen har besjälade förtroendevalda och anställda som vill verka för en stiftsorganisation som kan vara till ett så gott stöd som möjligt till församlingarna i deras uppgift.

Det har varit en glädje för mig att som biskop under några år leda stiftet. Jag uttrycker här mitt varma tack för det förtroende jag åtnjutit och samtidigt uttalar min förhoppning om fortsatt god utveckling av arbetet till glädje för hela folket.

Östrabo i påsktid 2015 +Jan-Olof Johansson biskop och ordförande i stiftsstyrelsen

2 3

Innehåll

Verksamhetsberättelse ____________ 5

Förvaltningsberättelse ___________13

Resultaträkning __________________17

Balansräkning ____________________18

Kassaflödesanalys ________________19

Tilläggsupplysningar ____________ 20

Revisionsberättelse _____________ 30

Grönt bokslut ____________________31

Stiftskarta ______________________ 34

Växjö stifts organisation ________ 36

”Hur många är ni som jobbar på stiftet”, är en fråga som jag får då och då. I den kan det ibland ligga ett visst mått av kritik, ”hur kan ni vara så många som arbetar där och vad är det egentligen ni gör?” Visst är vi det, många alltså, och visst gör vi det, jobbar alltså. Frågan är snarare med vad och varför? Varför finns ett stiftskansli och vad sysslar vi med, vi som har stiftskansliet som vår arbetsplats?

Ett stiftskansli finns till för att verkställa det som stiftets olika styrelseorgan beslutar. Det har även förvaltade uppdrag och finns till för biskopen. Det sjätte kapitlet i Kyrkoordningen handlar om stiftets uppdrag. I 1 § står det:

Stiftet är det regionala pastorala området. Dess grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter.

Egentligen behöver stiftet bara ha ett fåtal anställda. Biskopen är självskriven. Det regleras i Kyrkoord-ningen att det ska finna en biskop per stift. Det mås-te även finnas en stiftsjurist då sekreteraren i dom-kapitlet ska vara en jurist anställd på stiftet. Utöver dessa två skulle vi klara oss med ett antal anställda medarbetare för förvaltningen av Prästlönetillgång-arna och arbetet med fördelningen av den Kyrko-antikvariska ersättningen.

Om allt vore så enkelt ändå. Stiftet gör så mycket mer. Vissa saker gör vi för att vi måste, som arbe-tet med rekrytering av medarbetare till kyrkans fyra profilutbildningar, diakon, församlingspedagog, kyr-komusiker och präst. Här svarar vi mot de krav och uppdrag stiften får genom gemensamma beslut i Svenska kyrkan vad gäller våra utbildningar. Annat

har vi valt att göra för att vi tycker att det är viktigt. Det mesta av det vi gör innebär att bära arbete och ansvar vidare över tid.

Beslut i stiftsfullmäktige via stiftets budget avgör hur bemanningen på stiftskansliet ska se ut. Vad förtroendemannaorganisationen prioriterar ge-nom inriktningsbeslut avgör vad stiftskansliet ska arbeta med och vilka tjänster som behövs för att utföra dessa uppgifter. I bokslutet kan vårt arbete följas i de olika kostnadsställena. Där samlas arbete inom liknande områden och avvikelserna mot bud-get säger något om vad som hänt under det gångna verksamhetsåret. Stiftets verksamhet, oavsett om den sker genom medarbetare på stiftskansliet eller via stiftsbidrag till exempel till folkhögskolor, stifts-gården Tallnäs och församlingar, har till uppdrag att främja och ha tillsyn över de grundläggande uppgif-terna gudstjänst, undervisning, diakoni och mission som utgångspunkt.

På frågan, ”hur många är ni som jobbar på stiftskans-liet?” brukar jag svara; ”Det beror på hur man räknar, alla har inte heltidstjänster, en del är anställda på ut-bildningstjänster som nyvigda präster och så har vi hela skogsarbetarskaran. Vi är ett 60-tal på kansliet och ett drygt 80-tal om man räknar in alla funk-tioner.” Så är vi, fastän många, alla del av det som är stiftets gemensamma uppgift; att vara möjliggörare för församlingarna i vårt stift.

Katarina Toll Korilkanslichef

”Vad gör ni på stiftet egentligen?”

4

Svenska kyrkan, Växjö stift - Räkenskapsåret 2014 Organisationsnummer: 07-252010-0062

Verksamhetsberättelse 2014Inom de olika verksamheterna redovisas personal- och verksamhetskostnader samt intäkter. Det innebär att delar av personalkostnader kan fördelas mellan olika verksamhetsområden beroende på tjänstens innehåll.

BiskopenVerksamhetsidé: Att leda stiftet och främja för-samlingsutveckling genom det långsiktiga arbe-tet med till tro.

Under 2014 har visitationsarbetet återigen kom-mit igång genom biskopens egen visitation och genom det uppdrag biskopen gett kontraktspros-tarna. Biskop Jan-Olof omarbetade sin ämbets-berättelse från präst- och diakonmötet till lek-män, vilken han presenterade på dagar i stiftet för förtroendevalda. De nio nybildade pastoraten i stiftet 2014 besöktes av biskopen som firade högmässa med särskild förbön för kyrkoherde och det nya kyrkorådet. Avvikelsen från budget beror på för högt budgeterade pensionskostnader och arbetsgivaravgifter.

Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 (tkr)2 666 2 691 2 167

Förtroendevald organisationVerksamhetsidé: Att genom de olika beslutsorga-nisationerna främja och ha tillsyn över försam-lingslivet i Växjö stift.

Ett omfattande arbete som stod för en stor kost-nad under 2014 var biskopsvalet. Valet krävde framför allt stora kostnader i lokalhyra och kringkostnader i samband med nomineringsval och biskopshearing. Under 2014 antog stiftsfull-mäktige ett nytt arvodes- och ersättningsregle-mente som började gälla vid halvårsskiftet. Detta var inte inräknat i budget 2014.


5

Svenska kyrkan, Växjö stift - Räkenskapsåret 2014 Organisationsnummer 07-252010-0062

dovisas kostnader för denna personal under det-ta kostnadsställe. Kostnaderna faktureras sedan vidare till prästlönetillgångarna som redovisar dem som hyrd personal.

Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 (tkr)5 140 151

KontraktsprostarVerksamhetsidé: Att på biskopens uppdrag främja och ha tillsyn över församlingarna i kontrakten.

Växjö stift är indelat i åtta kontrakt. För varje kontrakt finns en kontraktsprost utsedd av bi-skopen. Prostarna biträder biskopen i tillsynen vilket bland annat synliggjordes i de visitationer som prostarna genomförde under 2014. Pro-starna kallar på biskopens uppdrag präster och diakoner till konvent i sina respektive kontrakt. Delar av dessa kostnader finansieras via stiftet. De ökade kostnaderna under 2014 relaterar till ökat antal samlingar mellan biskop och kon-traktsprostar.


Stiftsorganisation – gemensam administrationVerksamhetsidé: Att vara en lednings- och stöd-funktion internt för att, med kompetens och god hushållning av resurser, möjliggöra stiftets grundläggande uppdrag att främja och ha tillsyn över församlingslivet.

För att utföra stiftets uppgift och verkställa be-slut fattade av stiftets olika styrelseorgan finns stiftskansliet med personal. Under 2014 blev kostnaderna vad gäller IT väsentligt lägre än budget på grund av anslutningen till Svenska kyrkans gemensamma IT-plattform. Detta skifte bidrog framför allt till minskade supportkostna-der. En kostnadsmedvetenhet hos kansliledning ledde även till besparingar inom de gemensamma kanslikostnaderna.


Förvaltning – prästlönetillgångarnaVerksamhetsidé: Att med församlingarnas bästa för ögonen förvalta skog, mark och fond på ett etiskt, miljömässigt och samtidigt ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Stiftsstyrelsen anställer och har arbetsgivaran-svaret för den personal som arbetar med förvalt-ningen av prästlönetillgångarna. Det handlar om kanslipersonal, skogvaktare, skogsarbetare samt övriga fältarbetare. Med anledning av detta re-

6


Främjande vistelseansvaretVerksamhetsidé: Att stötta och möjliggöra för-samlingarnas vistelseuppdrag

Under kostnadsstället ryms primärt arbetet på minoritetsspråk samt stiftets flyktingarbete. Vad gäller minoritetsspråken bedriver stiftet en livak-tig verksamhet på såväl finska som svenskt teck-enspråk. Verksamheten är spridd över stiftet. För det teckenspråkiga arbetet medförde tjänstledig-het för en av stiftskonsulenterna vissa priorite-ringar, men största delen av budgeterad verksam-het genomfördes likväl. Vad gäller flyktingarbetet satsade stiftet stora resurser för att starta ett projekt vilket syftar till att genom ”flyktingguider” stödja arbetet i de pastorat i stiftet där det största flyktingmot-tagandet sker. Projektet planerade även en sam-verkan med kommunerna. Vid projektstarten fanns förhoppningar om att påbörja arbete i fem pastorat. Denna förhoppning grusades; vid årets slut hade endast ett pastorat i stiftet i samverkan med kommunen påbörjat arbetet. Detta innebar att budgeterade medel inte utnyttjades. Förhopp-ningarna är goda om att projektet under kom-mande år kommer att utvecklas som först plane-rades.


Ekumeniska och internationella kontakterVerksamhetsidé: Att inom ramen för existerande vänstiftsavtal verka för en fördjupad förståelse av den världsvida kristna gemenskapen samt att vidareutveckla församlingarnas internationella engagemang.

Vänstiftsarbetet och det internationella rådets ar-bete är bärande teman för de aktiviteter som ryms under kostnadsstället. Internationella rådet har under året arbetat med såväl engagemangsfrågor för det internationella arbetet samt hanterat de utbytesprogram som stiftet erbjuder unga i stiftet (främst det nationella programmet Ung i världs-vida kyrkan). Avvikelsen för kostnadsstället beror på lägre kostnader för internationella rådet. Vad gäller stiftets tre vänstift - Oxford stift inom Church of England, den nordtyska evang-eliska kyrkan (främst Kirchenkreis Greifswald) och den lutherska kyrkan i Costa Rica (ILCO) - kan vi fortsatt märka ett ökande engagemang för de möjligheter till internationellt utbyte som dessa vänstiftsrelationer erbjuder. För ILCO var 2014 ett år då resorna var få men då relationen ändå fördjupades genom den koppling som ska-pas mellan Vislanda-Blädinge pastorat och kvin-noarbetet inom ILCO. Möten med Oxford stift skedde genom olika former av utbyten men också genom den ”curates’ course” som genomfördes på S:t Sigfrids folkhögskola. Den nordtyska kyr-kan och medarbetare i Växjö stift möttes, som vanligt, till arbetskonferens. Detta år med kon-firmander och konfirmation som tema.

Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 (tkr)784 1 177 897

7


Kyrkoantikvarisk ersättningVerksamhetsidé: Att utifrån gällande regelverk fördela rättvist utefter behov, där det ger störst mervärde.

Hanteringen av den kyrkoantikvariska ersätt-ningen (KAE) utgör grunden för stiftets arbete med kyrkobyggnadsfrågor. Ett omfattande stöd kanaliseras till stiftets kyrkor genom detta er-sättningssystem, som har sin grund i kyrka-stat uppgörelsen. Bland de stora projekt som avslu-tats under året hör exempelvis renoveringen av kyrkorna i Fliseryd, Ventlinge samt Södra Un-naryd. Vid sidan av denna omfattande hantering efterfrågas stiftets kompetens i fastighetsfrågor allt mer. Detta blir synligt i såväl allehanda kon-sultationer som i den kursverksamhet inom fast-ighetsområdet (fastighetsdagar) som påbörjades under 2014. Under året genomfördes också in-formationskvällar tillsammans med länsstyrel-serna i Kronobergs och Kalmar län (vad gäller Jönköpings län planeras en liknande aktivitet till hösten 2015). Budgetavvikelsen hänger samman med ökade personalkostnader.


Utbildning och utveckling i församlingVerksamhetsidé: Att verka för levande gemenska-per i stiftets församlingar genom utbildning och fortbildning för de som utövar ledarskap i för-samlingen.

FörsamlingsstödVerksamhetsidé: Att främja församlingarna i Växjö stift genom att erbjuda organisatoriskt och administrativt stöd.

Under 2014 inriktades strukturarbetet huvud-sakligen på att följa upp genomförda struktur-förändringar. Kansliets personal arbetade också med att stödja nybildade pastorat. Tack vare detta har inte budgeterade medel för externt stöd nyttjats. Till kostnadsstället har också förts de kostna-der som relaterar till projektet ”till tro - i för-samlingen”. Projektet pågick under hela 2014 då två olika kursomgångar genomfördes parallellt. Totalt omfattade kursen 16 pastorat; långt fler pastorat fick på olika sätt ta del av inspiration och fördjupning utifrån konceptet i församlings-besökets form. Under 2014 fortsatte arbetet med att stötta församlingarna i administrativa frågor. Efterfrå-gan vad gäller arkiv- och kyrkobokföringsstöd har varit mindre än väntat. Arbetet med GAS – gemensamt administra-tivt stöd kom i gång först under senare delen av året. Målet är att gemensamma administrativa lösningar och systemstöd ska frigöra resurser för kyrkans grundläggande uppgift. I oktober 2014 beslutade stiftsstyrelsen att inrätta Växjö stifts servicefunktion, det vill säga att på sikt erbjuda lokala enheter möjligheten att köpa utförande-tjänster inom administration till självkostnads-pris.


8


Mycket av stiftets främjandeuppdrag vad gäller församlingens grundläggande uppdrag ryms som aktiviteter och kurser under detta kostnadsställe. Områden som gudstjänst, konfirmand, kyrkans förskola och fortbildning för profilutbildningar utgör exempel på detta. Under 2013 genomfördes ett intensivt arbete för att stödja de församlingar som valt att gå in som remissförsamlingar för kyrkohandboksför-slaget. Handboksarbetet tog en oväntad vänd-ning under 2014 vilket medför att arbetet inom hela Svenska kyrkan fördröjdes. Detta medförde också att det kom att bli svårt att genomföra stif-tets planerade utbildningsarbete. Vad gäller stiftet pilgrimsarbete har länge ton-vikten legat på det konsultativa arbetet; vikt har också lagts vid att följa arbetet med att skapa pil-grimsleder genom stiftet. Under 2014 genomför-des också en ”vandring” då en skara pilgrimer i maj tog sig på cykel från Jönköping till stifts-staden. Projektet Mötesplatser för trons och livets frå-gor avslutades under året. Detta projekt skulle finansierats av särskilt avsatta medel. Dessa över-fördes till nationell nivå under 2014 och projek-tet fick därför rymmas inom befintlig budget. Denna satsning kommer under nästkommande år att gå vidare i form av ett nationellt projekt med stöd av satsningen Dela tro – dela liv. En nyansats för året var ”Fortbildnings- veckan” som genomfördes i oktober 2014. Med mer än 60 programpunkter och över 300 delta-gare finns gott hopp om att Fortbildningsveckan kommer att bli ett naturligt centrum för kompe-tensmässig fördjupning i Växjö stift.


Rekrytering till kyrklig tjänstVerksamhetsidé: Att genom utbildning och prak-tik rusta blivande kyrkoarbetare för framtida tjänst samt att verka för en fördjupad relation till Växjö stift.

Mycket av stiftets rekryteringsarbete vad gäller de fyra kyrkliga profilerna regleras i såväl Kyrko-ordning som i nationella beslut i både kyrkomöte och kyrkostyrelse. Stiftets arbete omfattar lö-pande kontakt med kandidater antagna eller an-mälda till stiftet, genomförande av antagnings-konferens (för blivande präster och diakoner) samt gemensamma utbildningshelger. För 2014 planerades genomförande av handledarutbild-ning tillsammans med Lunds stift; denna kunde tyvärr inte genomföras på grund av personalför-ändring på stiftskansliet i Lund. Nytt för 2014 var att Svenska kyrkans utbildningsinstitut på-började sin verksamhet; detta medförde föränd-ringar också i stiftets arbete. Under året har fyra präster samt fem diakoner vigts till tjänst i dom-kyrkan; därutöver har två präster tagits emot för tjänst inom Svenska kyrkan.


9


SjälavårdscentrumVerksamhetsidé: Att genom samtal, handledning och utbildningsinsatser ge anställda och förtro-endevalda i stiftet möjlighet att bearbeta sin tro och sina liv.

Stiftets Själavårdscentrum bedriver verksamhet i Jönköping, Kalmar och Växjö. Förutom två hel-tidsmedarbetare består personalstyrkan av ett antal präster i stiftet, som går in i såväl telefon- som nätsjälavård. Precis som tidigare år har 2014 inneburit att antalet genomförda samtal ökar; handledningsgrupperna har också blivit fler un-der året. Själavårdscentrums medarbetare har också vid några tillfällen gjort besök i pastorat för att arbeta med grupprocesser. Nytt för året var att den nationella nätsjäla-vården startade i september. Till denna rekryte-rade Växjö stift två deltidsmedarbetare.


MiljöVerksamhetsidé: Att stiftets församlingar i ökan-de utsträckning förkunnar hela skapelsens rädd-ning, i ord och handling. Antalet församlingar som genomgått arbetet med Ljussteget och som kommit igång med ett arbete i Svenska kyrkans miljödiplomering ska på en tvåårsperiod för-dubblas.

Stiftskansliets miljöarbete

Stiftskansliets miljöarbete sker genom Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling. Under året har stiftsstyrelsen och kansliets per-sonal genomgått en grundläggande miljöutbild-ning som omfattade omvärldsanalys och vad vi gör på kansliet inom diplomeringsarbetet. Växjö stifts skogsbruk är certifierat enligt PEFCTM samt FSC® (licensnummer: FSC-C014110, PEFC/05-22-17) Certifieringen inne-bär att skogen ska skötas och producera råvara på ett miljöriktigt och hållbart sätt. Växjö stift har flera kyrkoreservat och under året bildades ett nytt, Skråhallabergen.

Externt miljöarbete

Svenska kyrkans Miljödiplomering genomförs för närvarande endast på ett fåtal platser i stiftet. Det har medfört att efterfrågan på stöd från stiftskansliet varit låg. Fortbildningsveckan i oktober innehöll kursdagar om hållbar livsstil och annat som kopplade till innehållet i samtalsmaterialet Himlakropp. Under 2014 påbörjades ett arbete på nationell nivå för att utveckla en standard för miljödiplo-mering av evenemang. Det arbetet har Växjö stift deltagit aktivt i.

Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 (tkr)485 455 312

10


Kommunikation och mediaVerksamhetsidé: Att på ett professionellt och stra-tegiskt sätt kommunicera vår verksamhet och sprida information.

Mycket av de kostnader som ryms under detta kostnadsställe relaterar till stiftets publikationer: budget, årsredovisning, magasinet Stiftsliv och ”stiftssidan” i Kyrkans Tidning. Förutom dessa publikationer har kommunikationsarbetet ett par ytterligare tyngdpunkter. Den viktigaste av dessa är ett främjandearbete där kansliets perso-nal efterfrågas som resurser vad gäller lokal me-dierådgivning, men också, exempelvis, vad gäl-ler frågor om internkommunikation i samband med strukturförändringar. Under 2014 lanserades ett nytt elektroniskt nyhetsbrev för medarbetare (anställda, frivilliga och förtroendevalda) i stiftet. Biskopsvalet kom att dominera kommunikationsarbetet under hös-ten då avsevärda personella resurser krävdes för att planera och organisera detta arbete. Arbetet genomfördes med befintlig personal.


Stiftets fastigheter på ÖstraboVerksamhetsidé: Att underhålla den egendom som behövs för stiftskansliets verksamhet.

Under 2014 pågick renoveringen av Arrendators hus och den personal som under ett och ett halvt års tid suttit i tillfälliga baracker fick i slutet av året flytta in i sina tjänsterum. Därefter påbör-jades renovering av Bykstugan som haft mögel-problem. Bykstugan beräknas bli klar för inflytt-ning under maj 2015. Avvikelsen beror på extra underhållskostnader i samband med renovering-arna.


11


Samarbetspartners och bidragVerksamhetsidé: Att tillsammans med stiftets samarbetspartners och genom stiftsbidrag verka för att skapa platser för levande gemenskaper.

Personellt och ekonomiskt stöder Växjö stift Svenska kyrkans ungas arbete i stiftet. Detta stöd är såväl administrativt som verksamhetsmässigt. Stiftskonsulent och stiftsadjunkt ägnar delar av tjänster åt att stödja distriktsstyrelsens verksam-het. Under kostnadsstället återfinns de stiftsbidrag som stiftsfullmäktige beslutade om i budget 2014, bland annat bidrag till de båda folkhögskolorna, Sankt Sigfrid och Oskarshamn, vilka stiftet är huvudman för. Skolprästerna är anställda via Växjö stift med tjänstgöring på skolorna. Här ryms även bidrag till Stiftsgården Tallnäs, sjuk-huskyrka, högskoleverksamhet och kriminalsjä-lavård.


FinansieringVerksamhetsidé: Att genom ekonomiska analyser och intäktsprognoser skapa goda förutsättningar för Växjö stift att finansiera främjandet av för-samlingarnas grundläggande uppgift.

Växjö stift finansierar sin verksamhet med intäk-ter från kyrkoavgift, ekonomisk utjämning samt finansiella intäkter. De finansiella intäkterna är avkastning på investerat kapital samt räntein-täkter på kyrkkontot. Intäkter finns även redo-visade under andra verksamhetsområden och av-ser främst fakturerade ersättningar, till exempel kurser, aktiviteter och arrangemang i stiftets regi. Avvikelsen beror på högre finansiella intäkter jämfört med budget. Större delen av dessa kom-mer från extraränta på kyrkkontot.

Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 (tkr)-68 728 -69 768 -70 011

12


Förvaltningsberättelse

Uppgift och verksamhet

Växjö stifts grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingarnas gudstjänstliv, undervisning, diakoni och mission samt förvalt-ning. Stiftets biskop och domkapitel har särskilda uppgifter enligt kyrkoordningen, bland annat tillsyn över de som är vigda till uppdrag i kyr-kan. Stiftet ska också verka för en lämplig för-samlings- och pastoratsindelning, tillhandahålla de resurser som behövs för att biskop och domka-pitel ska kunna utföra sina uppdrag samt förvalta prästlönetillgångarna. I stiftets årsredovisning anges belopp i tusen-tals kronor (tkr) om inget annat anges.

Organisation

Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ och sammanträder minst 2 gånger per år. Stiftsstyrelsen är stiftets verkställande organ (sty-relse) som ansvarar för den löpande verksamhe-ten och förvaltningen. Stiftsstyrelsen har utsett ett arbetsutskott som förbereder stiftsstyrelsens ärenden. Stiftsfullmäktige har tillsatt en egen-domsnämnd med uppgift att förvalta prästlöne-tillgångarna. I varje stift ska det finnas ett dom-kapitel. Domkapitlet ska självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Kyrkans episkopala struktur kommer till uttryck i att det finns en biskop i ledningen för stiftet som även är självskriven ordförande i stiftsstyrelse och dom-kapitel.

De olika styrelsernas verkställande organ är stiftskansliet. Inom kansliet återfinns ett stort an-tal yrkeskompetenser som arbetar med att direkt eller indirekt främja och ha tillsyn över försam-lingarna. I personalen ingår även medarbetare som arbetar med egendomsförvaltning. Här åter-finns kompetens inom jord, skog och mark, juri-dik och ekonomi. Utöver gällande lagstiftning och förordningar tillämpar stiftet inomkyrkliga regelverk såsom kyrkoordningen (KO), Svenska kyrkans bestäm-melser (SvKB) och medelsförvaltningspolicy. Inom personalområdet tillämpar stiftet Svenska kyrkans kollektivavtal. Det innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar bl.a. tjänstepensionsförsäkring, sjukförsäkring och arbetsskade- och olycksfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns även ett omställningsavtal som träder in vid arbetsbrist och ett utvecklings-avtal som innebär rätt till fortbildning m.m. Stif-tet har även upprättat olika typer av policys t.ex. jämställdhetspolicy, kommunikationspolicy samt lönepolicy.

Främjande av ändamål

Målen för stiftet uppnås bland a genom en mängd aktiviteter som genomförs under året. Dessa är av olika karaktär och blir synliga på olika sätt. En del av dessa aktiviteter, som exempelvis ett om-fattande stöd på rådgivnings- och konsultations-basis, syns inte i verksamhetsberättelsen annat

Styrelsen för Växjö stift med organisationsnummer 252010-

0062 avger redovisning för räkenskapsåret 2014.

13


än som lönekostnader. Det är också svårt att ge en tillförlitlig kvantitativ redogörelse för denna verksamhet. Utöver detta arbete anordnar stiftet också talrika samlingar och utbildningstillfällen av olika slag – kurser, nätverksträffar, konvent, handledningsgrupper med mera. Nedan anges den ungefärliga omfattningen på detta arbete.

2014 2013Antal anordnade kurser/arrangemang 115 65

Vad gäller biskopens arbete är visitationsarbetet och arbetet att viga nya präster och diakoner till tjänst centrala. 2014 2013Antal biskopsvisitationer 1 0Antal kontraktsprosts-visitationer 7 0Antal pastorsadjunkter 5 8

14


Flerårsöversikt 2014 2013 2012 2011 2010

Allmänna förutsättningar Tillhöriga per den 31 december (antal) 442 449 448 064 455 280 461 020 466 608Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna i %) 68,9 70,4 72,0 73,2 74,3Kyrkoavgift (%) 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05Medelantal anställda 65 66 67 66 66resultat (tkr)* Verksamhetens intäkter 100 346 97 701 139 498 108 635 108 975Verksamhetens resultat 167 -1 650 -865 -2 273 -584Resultat från finansiella investeringar 1 867 2 214 2 114 1 448 581Årets resultat 2 034 564 1 249 -825 -3 Kyrkoavgift 42 156 40 478 39 616 41 103 43 035-varav slutavräkning 1 106 3 373 -326 1 121 2 764Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 52,89 53,10 48,34 49,52 46,80Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) 1,19 1,27 1,12 1,37 1,22 Ekonomisk ställning Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) 45 336 45 510 45 475 45 273 42 000Eget kapital (tkr) 75 767 73 733 73 169 71 920 72 745Soliditet (%)** 66,56 51,26 51,80 62,20 72,00Värdesäkring av det egna kapitalet (%) 2,76 0,77 1,70 neg neg Likviditet (%)** 207 334 329 156 191

* Stiftet har, i enlighet med reglerna i K3, valt att inte räkna om uppgifterna under Resultat för åren 2010-2012 ** Att soliditeten har sjunkit och likviditeten har ökat för år 2012 och 2013 beror på att vi hade en redovisad avsättning till församlingarna motsvarande 32 402 tkr.

Definitioner Kyrkoavgift (%) -Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Varav slutavräkning - För förklaring se redovisningprinciper.Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) -Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Av-och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) -Uppgiften beräknas som resultaträkningens av-och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Soliditet (%) -Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen) Värdesäkring av eget kapital (%) -Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital. Likviditet (%) -Uppgiften beräknas som utgående omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder.

Genom gemensamt administrativt stöd vill Växjö stift verka för att frigöra resurser för kyrkans grundläggande uppgift.

2014 2013Antal enheter anslutna till GIP (totalt) 20 14Antal enheter anslutna till GTP (totalt) 44 31

GIP: Gemensam IT-plattformGTP: Gemensam telefoniplattform

Resultat och ställning

Årets resultat efter finansiella poster visar ett överskott motsvarande 2 034 tkr att jämföra med föregående års resultat på 564 tkr. En budget i balans beräknades för år 2014. Avvikelsen beror framför allt på lägre kostna-der jämfört med budget 2014. Lägre kostnader för biskop, stiftsorganisationens administration och rekrytering till kyrklig tjänst står för de största av-vikelserna. Detta gör att tillkommande kostnader för underhåll i samband med renovering har kun-nat finansieras inom ramen för budget 2014.

Målsatt kapital

Kyrkoordningen innehåller regler om målkapi-tal (KO 49:5). Stiftets mål för det egna kapitalets storlek uppgår till 45 336 tkr (45 510 tkr). Beslut togs av stiftsfullmäktiges 24 november 2010, § 48 om ett målkapital på 44 000 tkr med uppräkning enligt KPI. Eget kapital överstiger fastställt mål-kapital med 30 431 tkr (28 223 tkr).

Väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret

I juni 2013 beslöt Kyrkostyrelsen förelägga Växjö stift att betala in 32 490 tkr till den nationella nivån i överskjutande särskild utjämningsavgift. Bakgrunden är att Växjö stift under 2012 er-höll utdelningar i två omgångar från Prästlöne-tillgångar i Växjö stift. Utdelningen i december 2012 motsvarade 32 490 tkr för Växjö stifts del med lika delar till församlingar och samfällighe-ter fördelat per andelsägare. Dessa pengar över-fördes till den nationella nivån i oktober 2014. Inga väsentliga händelser finns att kommentera efter räkenskapsårets utgång.

Finansiella instrument

Stiftet gör regelbundet en översyn av sina riktlin-jer för finansiella instrument. Stiftets riktlinjer för kapitalförvaltning regleras i ett av stiftsfullmäkti-ge fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällan-de policy för etisk placering antogs av stiftsfull-mäktige under 2011 och innehåller bland annat etiska kriterier för placeringsval, avkastningsmål samt regler för portföljsammansättning. Stiftssty-relsen antog reglemente för kapitalplacering 2013-03-22 § 15. Vid utgången av 2013 hade stiftets långfristiga värdepappersinnehav ett marknads-värde om 12 017 tkr (5 483 tkr).

Framtida utveckling

Stiftets verksamhet finansieras med intäkter från kyrkoavgiften som för 2014 uppgick till 42 156 tkr (40 479 tkr). Kyrkoavgiften för Växjö stift var oförändrad 2014 med 5 öre per skattekrona.

15


Plan Plan 2017 2016 2015 2014Kyrko-avgift (tkr) 44 933 43 136 43 024 42 156

Förändring 2014 jämfört med 2013 2,1 %

Miljöinformation

Stiftet bedriver ingen enligt miljöbalken tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.

Förslag till behandling av årets resultat

Årets resultat uppgående till 2 034 tkr, föreslås överföras till balanserat resultat.

Förvaltade stiftelser

Stiftet förvaltar 7 (7) stiftelser med totalt utgående kapital om 17 605 tkr (17 484 tkr).

16


2014 2013Verksamhetens intäkterKyrkoavgift 42 156 40 479Erhållen inomkyrklig utjämning not 3 35 605 36 088Erhållna gåvor not 4 284 0Erhållna bidrag not 5 2 107 1 299Nettoomsättning not 6 17 354 17 789Övriga verksamhetsintäkter 2 840 2 046Summa verksamhetens intäkter 100 346 97 701 Verksamhetens kostnader Lämnad inomkyrklig utjämning not 3 -23 350 -23 900Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -1 648 -1 133Övriga externa kostnader not 7,8 -20 923 -21 197Personalkostnader not 9 -53 070 -51 881Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -1 189 -1 240Summa verksamhetens kostnader -100 180 -99 351

Verksamhetens resultat 167 -1 650

Resultat från finansiella investeringar not 10 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 600 -13Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 286 2 254Räntekostnader och liknande resultatposter -2 -6

Resultat efter finansiella poster 2 050 585Skatt på näringsverksamhet -16 -20 Årets resultat 2 034 564

Resultaträkning (Belopp i tkr)

17


2014-12-31 2013-12-31

Tillgångar Not

Anläggningstillgångar 11 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 11 642 12 740Inventarier, verktyg och installationer 13 1 704 1 547Pågående nyanläggning och förskott 14 4 378 851avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 10,15 10 665 5 500Långfristiga fordringar 10,16 9 520 7 200

Summa anläggningstillgångar 37 909 27 838

Omsättningstillgångar Varulager 91 171 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 253 2 182Övriga fordringar 4 928 10 692Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 4 514 4 953Kortfristiga placeringar Kassa och bank 18 64 145 98 008

Summa omsättningstillgångar 75 931 116 006

Summa tillgångar 113 841 143 844

Eget kapital och skulder Eget kapital 19 Balanserat resultat 73 733 73 169Årets resultat 2 034 564Summa eget kapital 75 767 73 733Avsättningar 20 1 405 35 328 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 101 3 118Övriga skulder 23 368 25 884Villkorade bidrag 21 447 107Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 8 753 5 674Summa kortfristiga skulder 36 668 34 783

Summa eget kapital och skulder 113 841 143 844

Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser 23 1 000 1 740

Balansräkning (Belopp i tkr)

18


Kassaflödesanalys (Belopp i tkr)

2014 2013Den löpande verksamheten Not Resultat efter finansiella poster 2 050 585 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 1 189 1 240Minskning/ökning av avsättningar -33 922 105 -30 683 1 930Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhet -16 -20Kassaflöde från den löpande verksamheten -30 699 1 910före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring av kortfristiga fordringar 6 212 -8 429Förändring av kortfristiga skulder 1 885 1 982 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 097 -6 447 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella/materiella anläggningstillgångar -3 776 -1 182Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -7 485 0Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0 5 986Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 261 4 804 Finansieringsverksamheten 0 0Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde -33 863 267Likvida medel vid årets början 98 008 97 741Likvida medel vid årets slut 24 64 145 98 008

19


20


Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredo-visningen med tillämpning av årsredovisningslagens (1995:1554) och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Års-redovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovis-ningkommitté (KRED). Övergången från tidigare regelverk har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3:s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys och noter. Förändringarna och effekterna i samband med över-gången visas i not 2.

Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas och som är för egen räkning. Som för egen räkning inkluderas även medel där avsikten är att de helt eller delvis ska fördelas till andra juridiska personer men där för-delning grundas på beslut inom sitftet.

Kyrkoavgift Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. I enlig-het med lag om avgift till registrerat trossamfund får Svenska kyrkan statlig hjälp med uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsun-derlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalning-en av förskottet sker en avräkning av det slutliga avgiftsunder-laget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten.

Erhållen inomkyrklig utjämningInom Svenska kyrkan finns ett utjämningssystem där Svenska kyrkans nationella nivå omfördelar medel mellan trossamfun-dets organisatoriska delar. Inom ramen för utjämningssystemet tilldelas stiften årligen medel för viss basverksamhet inom stif-ten (stiftsbidrag). Det beslutade stiftsbidraget kan erhållas dels via utbetalning från nationella nivån, dels i form av så kallad särskild utjämningsavgift från de stiftsvis förvaltade prästlö-netillgångarna. Stiftsbidrag och särskild utjämningsavgift in-täktsförs det år de avser. Utöver den utjämning som regleras inom ramen för kyrkoordningen kan Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, besluta om att av nationella ni-våns kapital fördela medel till regional och lokal nivå. Besluten är vanligtvis förenade med villkor. Intäktsredovisning sker då enligt de generella principerna för bidrag i K3, se nedan.

Erhållna gåvor, bidrag och offentliga bidragErhållna gåvor redovisas som intäkt i den period de mottagits. Bidrag och offenliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Bidrag till anläggningstillgångar har reducerat anskaffningsvärdet på an-läggningstillgångarna.

NettoomsättningIntäkt av varor och tjänster redovisas normalt vid försäljnings-tillfället.

Lämnad inomkyrklig utjämning och lämnade övriga bidragStiftet utgör en länk i det inomkyrkliga utjämningssystemet som beskrivs under Erhållen inomkyrklig utjämning ovan. Så-väl lämnad inomkyrklig utjämning som övriga lämnade bidrag skuldförs normalt när beslut om bidrag fattas såvida det inte av beslutet framgår att bidraget ska finansieras med komman-de års intäkter. I det senare fallet skuldförs bidraget först under det finansieringsår som anges i beslutet. Beslutade, ej skuld-förda, lämnade bidrag redovisas som ansvarsförbindelse.

LeasingAll leasing, både när stiftet är leasetagare och leasegivare, redovisas som operationell leasing, dvs. leasingavgifterna, in-kulsive en första förhöjd avgift, redovisas som intäkt/kostnad linjärt över leasingperioden. Uppgifterna om avgifter i noten är redovisade i nominella belopp. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.

Inkomstskatt Stiftens inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomst-skattelagen (1999:1229). I den mån stiftet bedriver närings-verksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skatte-pliktig. Näringsverksamhet kan undantas från skatteplikt om den har naturlig aknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt sett skat-tepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas från be-skattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig. Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50% används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyres-inkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Stiften är befriade från inkomstskatt i sin idéella verksam-het eftersom den uppfyller kraven som samhällsnyttig enligt skattelagstiftningen.

Tilläggsupplysningar

21


Materiella anläggningstillgångarI stiftet finns materiella anläggningstillgångar redovisade en-ligt två olika definitioner i K3: Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverk-samhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde). För idéell sektor gäller att materiell anläggningstillgång också omfattar fysisk tillgång som innehas för det idéella ändamålet även om grund-regeln inte är uppfylld. De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då stiftets ändamål är religiös verksamhet. Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller något av kraven ovan för att definie-ras som materiella anläggningstillgångar. Inventarier med ett anskaffningsvärde under 50% av pris-basloppet har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av till-gången. Bidrag och offentliga bidrag som avser förvärv av ma-teriell anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffnings-värde. En materiell anläggningstillgång som har betydande kom-ponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsent-lig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod. När en komponent i en anlägg-ningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponentens bokförda värde och den nya komponen-tens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avytt-ring av en materiell anläggningstillgång redovisas som Övriga verksamhetsintäkter respektive Övriga verksamhetskostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används. Mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar När det finns en indikation på att en materiell anläggningstill-gångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivnings-behov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Materiella anläggningstillgångar skrivs ned enligt två hu-vudmetoder beroende på grunden för klassificering som ma-teriell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångar som används för att ge ekonomiska fördelar/kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3 kapitel 27. De materiella anläggnings-tillgångar som innehas för det idéella ändamålet skrivs ned en-ligt kapitel 37 där det finns en grund- och en förenklingsregel. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i tilläggsupplys-ning i förekommande fall.

Finansiella instrumentFinansiella instrument som redovisas i balansräkningen in-kluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när stiftet blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och stiftet har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknip-pade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när för-pliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Långfristiga värdepappersinnehav - post för postvärdering Innehaven i posten innehas på lång sikt och redovisas inlednings-vis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten fortsatt till anskaffningsvärde dock med avdrag för ned-skrivning när värdenedgången bedöms vara bestående och av vä-sentligt belopp. Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten. Resultat från finansiella anläggningstillgångar. Nedskrivnings-behovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga en-skilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaff-

Markanläggning: 20 år (5% per år) Byggnader: 15-50 år (2-7% per år) Datautrustning: 3 år (33% per år) Övriga inventarier, installationer och verktyg: 5-10 år (10-20% per år)

22


ningsvärde t.ex. så kallade nollkupongsobligationer beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvär-det av ledningens uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktu-ella räntan som diskonteringsränta.

Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med un-dantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Kortfristiga placeringarVärdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kort-siktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i ef-terföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.

Låneskulder och leverantörsskulderLåneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till an-skaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som rän-tekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effek-tivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunken det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

AvsättningarMed avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar stiftets in- och utbetalningar uppdelade på löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansierings-verksamheten. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som lik-vida medel klassificerar stiftet, förutom kassamedel, dispo-nibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, kyrkkontot sam kortfristiga likvida placeringar som är note-rade på en marknadsplats.

AnsvarsförbindelserEn ansvarsförbindelse redovisas när det finns:a) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade hän-delser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kom-mer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, ellerb) när det finns en möjlig förpliktelse som härrör från inträf-fade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Som ansvarsförbindelse re-dovisas även beslutade bidrag som ska finansieras med kom-mande års intäkter.

VarulagerVarulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med an-vändning av först in-, först ut-metoden (FIFU). För varulagret ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet.

Not 2 Förändrade redovisningsprinciper vid övergång till K3Detta är den första årsredovisning för Växjö stift som upp-rättas enligt BFN:s Allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovis-ning och koncernredovisning, (K3). De redovisningprinciper som återfinns i not 1 har tillämpats när årsredovisningen upp-rättats per den 31 december 2014 och för jämförande infor-mation som presenteras för räkenskapsåret 2013. Vid övergången till K3 har följande väsentliga förändringar av redovisningsprinciper påverkat stiftet: *Komponentuppdelning har gjorts av de anläggningstillgång-ar som består av betydande komponenter med väsentlig skill-nad i nyttjandetid, vilket resulterat i minskade årliga avskriv-ningar. *Gåvor och bidrag redovisas på separata rader i resultaträk-ningen. *Raden Förändring av ändamålsbestämda medel har tagits bort i resultaträkningen. *Den i tidigare årsredovisningar tillämpade balansposten Än-damålsbestämda medel motsvaras i K3 av posten Villkorade bidrag. De beloppsmässiga effekterna på eget kapital framgår av not 19 Eget kapital.

Not 3 Erhållen och lämnad inomkyrklig utjämning 2014 2013 Erhållen inomkyrklig utjämning Särskild utjämningsavgift 31 929 31 972Övriga inomkyrkliga bidrag 3 676 4 116 35 605 36 088 Lämnad inomkyrklig utjämning Bidrag till kostnader för verksamhet vid sjukhuskyrka 3 042 3 000Bidrag till kostnader för verksamhet vid universitet och högskola 1 316 1 250Bidrag till kostnader i kriminalsjälavård 598 0Bidrag till verksamhet i församlingar och samfälligheter 2 761 3 171Verksamhetsbidrag till stiftsgårdar 2 675 2 675Verksamhetsbidrag till folkhögskolor 3 050 3 050Ombyggnation folkhögskola 740 1 260Övrig lämnad ekonomisk utjämning 9 168 9 494 23 350 23 900 Utöver lämnad ekonomisk utjämning, som specificeras ovan, tillkommer utbetalda kyrkobyggnadsbidrag uppgående till 7 904 tkr (4 748 tkr) vilka regleras mot balanskonto.

Not 4 Erhållna gåvor 2014 2013Gåva till stiftets verksamhet 284 0 284 0

Not 5 Erhållna bidrag 2014 2013 Bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning till egen verksamhet 1 929 1 218Övriga bidrag 178 82 2 107 1 299

Not 6 Nettoomsättning 2014 2013

Nettoomsättning Förvaltningsuppdrag 17 199 17 633Hyresintäkter 155 156 17 354 17 789

Not 7 Operationella leasingavtal 2014 2013 Not avseende uppgifter som leasetagare Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 351 252Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år 410 24 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter 1 075 940 Den operationella leasingen utgörs i allt väsentligt av hyrda lokaler, inventarier och bilar. Storleken på de framtida leasingavgifterna redovisas till nominellt belopp. Inventarier leasas på 4 år. Bilar leasas på 2 år med möjlighet till utköp.

23


2014 2013Not avseende uppgifter som leasegivare Under perioden erhållna leasingavgifter 155 156 Växjö stift har en fastighet som hyrs ut som kontorslokal till Prästlönetillgångar i Växjö stift.

Not 8 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer 2014 2013

Kvalificerade revisorer KPMGRevisionsuppdrag 139 152Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 40 4Skatterådgivning 12 0 Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag 33 21 223 177

Not 9 Personal 2014 2013Medelantalet anställdaKvinnor 39 (60%) 42 (64%)Män 26 (40%) 25 (36%) 65 (100%) 66 (100%)

I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp, 22 200 kr (22 250 kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11

2014 2013Könsfördelning i stiftsstyrelsen och bland ledande befattningshavare Antal på balansdagen Ledamöter i stiftsstyrelsen Kvinnor 3 5 Män 8 6Totalt 11 11Ledande befattningshavare Kvinnor 1 1 Män 3 3Totalt 4 4

24


2014 2013Löner, arvoden och andra ersättningar Ledamöter i stiftsstyrelse, domkapitel, arbetsgrupper och nämnder samt biskop* 1 860 2 003Anställda 34 398 34 181 36 258 36 184

* Arvoden till förtroendevalda i stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse med flera organ redovisas i resultaträkningen på raden Personalkostnader. Ersättning till stiftsstyrelsens ordförande Till ordföranden i stiftsstyrelsen tillika stiftets biskop, har löner, arvoden och andra ersättningar utgått med totalt 890 tkr (859 tkr). Ersättning till egendomsnämndens ordförande Till ordföranden i egendomsnämnden, har löner, arvoden och andra ersättningar

utgått med totalt 46 tkr (36 tkr). 2014 2013 Pensionskostnader och andra sociala avgifter Pensionskostnader, anställda 2 297 2 344Andra sociala avgifter enligt lag och avtal, anställda 11 144 11 119 13 441 13 463 Stiftet har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning.

Not 10 Resultat från finansiella investeringar 2014 2013Resultat från finansiella anläggningstillgångar Räntor 109 7Utdelning 352 0Realisationsresultat 140 -20 600 -13

Not 11 Anläggningstillgångar som inte får redovisas i balansräkningen Stiftet innehar kulturhistoriskt värdefulla inventarier. Tillgångarna finns upptecknade i särskild förteckning. Det går inte att koppla tillgångarna till mätbara ekonomiska fördelar i framtiden och postens anskaffningsvärde eller värde kan inte mätas på ett tillförlitligt sätt.

Not 12 Byggnader och mark 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 22 591 22 430Inköp under året 0 161Omklassificeringar -656 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 21 935 22 591

Ingående ackumulerade avskrivningar 9 851 9 095Årets avskrivningar 704 1 031Omklassificeringar -262 0Effekt av K3 0 -275Utgående ackumulerade avskrivningar 10 293 9 851

Utgående bokfört värde 11 642 12 740

25


Not 13 Inventarier, verktyg och installationer 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 4 886 4 813Inköp under året 248 171Omklassificeringar 656 0Utrangeringar 0 -98Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 790 4 886 Ingående avskrivningar 3 339 2 953Årets avskrivningar 485 484Omklassificeringar 262 0Utrangeringar 0 -98Utgående ackumulerade avskrivningar 4 086 3 339 Utgående bokfört värde 1 704 1 547

Not 14 Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 2014 2013

Ingående balans 851 0Utgifter under året 3 644 998Under året erhållna bidrag -117 -147Utgående balans 4 378 851 Pågånde nyanläggning avser två av Biskopsgårdens flygelbyggnader, som beräknas vara färdigställda under 2015.

Not 15 Värdepappersinnehav Marknadsvärde Värdepappersinnehav (tkr) Anskaffningsvärde Bokfört värde bokslutsdagLångfristiga värdepappersinnehav Noterade räntefonder 0 (5 000) 0 (5 000) 0 (4 983) Noterade aktiefonder 10 165 (0) 10 165 (0) 11 517 (0) Onoterade långfristiga placeringar 500 (500) 500 (500) 500 (500) 10 665 (5 500) 10 665 (5 500) 12 017 (5 483) Onoterade långfristiga värdepappersinnehav Avser andelar i Kyrkvinden ekonomisk förening (500 tkr). Ideella placeringar Stiftet har i december 2014 beslutat att investera 5 000 tkr i Oikocredit. Med detta förstås att stiftet avstår avkastning till förmån för internationell diakoni och mission. Placeringen genomförs efter bokslutsdatum.

Förändringar av långfristiga värdepappersinnehav 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 5 500 11 306Investeringar under året 10 165 Försäljningar/avyttringar -5 000 -5 806Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 10 665 5 500 Utgående bokfört värde 10 665 5 500

26


Not 16 Långfristiga fordringar 2014 2013 Ingående anskaffningsvärden 7 200 7 380Tillkommande fordringar 2 500 0Amorteringar, avgående fordringar -180 -180Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 520 7 200 Utgående bokfört värde 9 520 7 200 Långfristiga fordringar avser fordran på stiftelsen Tallnäs stiftsgård, 5 000 tkr, S:t Sigfrids folkhögskola 4 450 tkr samt stiftelsen Linnés Råshult 70 tkr. Amortering avser S:t Sigfrids folkhögskola, 150 tkr (150 tkr) och stiftelsen Linnés Råshult 30 tkr (30 tkr).

Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2014 2013

Kyrkoantikvarisk ersättning till egen verksamhet 1 596 1 587Försäkringspremier 126 0Upplupna ränteintäkter 800 1 348Övriga poster 1 992 2 017 4 514 4 953

Not 18 Kassa och bank Av behållningen på kassa och bank utgör 53 536 tkr (46 861 tkr) behållningen på det sk Kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå eftersom det är en del av Svenska kyrkans koncernkonto. De regelverk som styr Kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande. Av de likvida medlen är 20 635 tkr (22 579 tkr) hänförliga till ej utbetalda kyrkobyggnadsbidrag.

Not 19 Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapitalEget kapital 2013-12-31 73 169 289 73 458Omföring av föregående års resultat 289 -289Effekt av K3 275 275Årets resultat 2 034 2 034Eget kapital 2014-12-31 73 733 2 034 75 767 Anläggningstillgångarnas uppdelning i komponenter resulterade i att avskrivningarna under 2013 minskade med 275 tkr.

Not 20 Avsättningar 2014 2013 Avsättning avseende stöd till församlingar* 1 405 34 678Förmånsbestämd tjänstepension** 0 650 1 405 35 328 * 32 402 tkr utgjorde avsättning gällande stöd som skulle komma församlingarna till del enligt stiftsstyrelsens beslut 2012-12-12, § 160. ** Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön överstigande cirka 36 tkr (2014) under vissa förutsättningar rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad pensionsrätt sker året efter inkomståret. Även särskild löneskatt ingår i beloppet. Vid upprättande av denna årsredovisning är premiekostnaden för 2014 redan känd. Därmed redovisas inte den förmånsbestämda tjänstepensionen som en avsättning, vilket den gjorde 2013.

27


Not 21 Villkorade bidrag 2014 2013 Ingående balans 107 150Erhållet under året 381 57Ianspråktaget under året -40 -100Summa utgående balans 447 107 Specifikation av utgående balans Skuldförda bidrag till verksamheten 447 107

Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2014 2013 Upplupna semesterlöner 2 622 2 542

Upplupna löner 553 587Upplupna arbetsgivaravgifter 1 034 1 164Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 543 1 382 8 753 5 674

Not 23 Ansvarsförbindelser 2014 2013 Återbetalningsskyldighet till kyrkofonden om Biskopsgården skulle avyttras 1 000 1 000St Sigfrids folkhögskola - bidrag till ombyggnation (sts 2012-10-17, § 121) 0 740 1 000 1 740

Not 24 Likvida medel 2014 2013Specifikation av likvida medel vid årets slutKassa 15 12Bank 64 130 97 996 64 145 98 008

28


29


Revisionsberättelse

30


31

Grönt bokslut för Växjö stift 2011

31


Utsläpp av koldioxid (CO2)FjärrvärmeÅr Leverantör Antal MWh Utsläpp CO2, ton

2014 VEAB 331 7,62013 VEAB 338 7,82012 VEAB 374 8,62011 VEAB 347 8,02010 VEAB 459 10,6

El År Leverantör Antal MWh Utsläpp CO2, ton /andel gröna

2014 VEAB 182/182 -2013 VEAB 167/167 -2012 VEAB 139/139 -2011 VEAB 163/163 -2010 VEAB 154/154 -

Tjänsteresor tåg Resor med tåg visar på ett knappt mätbart utsläpp.

Tjänsteresor flyg År Antal Antal km Utsläpp CO2, ton flygsträckor

2014 351 510 902 44,32013 184 325 084 33,72012 376 541 768 62,72011 128 113 120 12,12010 208 540 740 55,7

Tjänsteresor bil År Drivmedel, L Utsläpp CO2, ton

2014 39 578 100,52013 32 777 83,32012 29 316 74,52011 34 417 87,42010 38 712 98,3

Totalt Utsläpp CO2, ton År Utsläpp CO2, ton

2014 152,5 2013 124,7 2012 145,8 2011 107,5 2010 164,6

Antaganden fjärrvärme

Antagande om utsläpp 23 kg CO2/MWh Antagandet grundar sig på siffror erhållna av Växjö kommuns planerings-enhet. Antagandet utgår ifrån situationen på VEAB i dagsläget, då cirka 95% av bränslet är biobränsle, vilket ej ökar andelen CO

2 i atmosfären.

El Antagande om utsläpp - Grön el (så kallad Sero-el) 0 kg CO2 / MWh- Svensk elmix 23 kg CO2 / MWh- Nordisk elmix 120 kg CO2 / MWh- Marginalel 1 000 kg CO2 / MWhAntagandet grundar sig på siffror erhållna av Växjö kommuns planerings-enhet. Växjö stift köper enbart, så kallad Grön el som ej åsamkar miljön något ”direkt” CO2-utsläpp. I det globala perspektivet kan dock stiftet ”indirekt” spara CO2-utsläpp genom att minska sin elförbrukning. Detta på grund av att den så kallade marginal-elen åsamkar stora utsläpp, för när varande beräknat till hela ett ton CO2/MWh.

Grönt bokslut för Växjö stift 2011Svenska kyrkan, Växjö stift – Grönt bokslut 2008

32 33

Grönt bokslut för Växjö stift 2014Svenska kyrkan, Växjö stift – Grönt bokslut 2008

Tjänsteresor flyg Antagande om utsläpp fr.o.m. 2010-2014 Sverige 200 gram CO2/kmNorden 200 gram CO2/kmEuropa 120 gram CO2/kmUtanför Europa 100 gram CO2/km Antagande om snittavstånd/flygsträcka, km: Inom Sverige 500 km Inom Norden 800 km Inom Europa 1 200 km Utom Europa Individuellt Antagande om utsläpp och snittavstånd grundar sig på siffror erhållna från SAS hemsida. Uppgifter om antal flygsträckor med mera har erhållits från stiftets resebyråer, American Express Business Travel, First Card, Vetlanda resebyrå med mera.

Tjänsteresor bil Antagande om utsläpp 2,54 kg CO2/liter bränsleAntagande om bränsleåtgång 0,7 liter/mil

Grön ITVäxjö stift finns sedan augusti 2013 i Svenska kyrkans gemensamma IT-plattform (GIP). Detta medför att vi inte längre har några servrar lokalt. Under 2014 har vi inom Svenska kyrkan valt en leverantör, Lenovo, som kan leve-rera datorer som är miljö och CSR (mänskliga rättigheter) godkända. Lenovo låter testa sina produkter hos erkända neutrala organisationer. På den nordiska marknaden är TCO den ledande organisationer för hållbarhetsmärkning av PC-produkter. Miljömärkningar (t ex Svanen) fokuserar på miljöegenskaper medan TCO (som är fackföreningsägt) går två steg längre genom att de på ett djupare sätt också vär-derar hur produkterna har tillverkats (CSR, Corporate Social Responsibility) och hur de är att arbeta med. En kund som väljer en TCO-märkt produkt vet att produkten svarar upp till marknadens högst ställda krav på miljöanpassning, CSR och ergonomi.

Kansliets datorer används till dess att de behöver bytas ut. När datorerna är uttjänta samlas de in för att sedan lämnas till en leverantör som rensar dem och tillvaratar de delar som fortfarande kan användas. Bra produkter som har lång livstid köps därför alltid in. Pappersutskrifter minimeras i mesta möjliga mån och när vi skriver ut gör vi det i första hand dub-belsidigt. Kontorsdatorerna stängs av när personalen går hem för dagen. Mobiltelefoner är av återvinningsbart material, har kvicksilverfri LED-bakbelyst skärm, har arsenikfritt glas i skärmen, och är fria från bromerande flamskyddsmedel och pvc-plast.

KommentarerI mars undertecknade biskoparna ett brev om klimatet. Klimatbrevet ger ett sammandrag av kunskapsläget och utvecklingen framåt för ett hållbar framåtskridande. Genom brevet visar biskoparna att frågan är av största vikt och berör oss alla, kyrka såväl som politiker, beslutsfattare, företag och enskilda människor. Biskoparna uppmanar Svenska kyrkan, församlingar och stift att fortsätta arbeta för en hållbar livs-stil och att låta förvaltningen av kyrkans tillgångar visa hur en teologisk syn på skapelsen kan påskynda klimatomställningen.

Sedan flera år tillbaka sammanställer Växjö stift årligen miljöpåverkan i Grönt bokslut. Detta gör det möjligt att mäta verksamhetens påverkan på miljön. Oönskade trender kan då brytas snabbare genom att exempelvis att nya policy- eller styrdokument tas fram.

Den största miljöpåverkan på stiftskansliet är resandet. Hur man reser, hur långt, och hur ofta påverkar miljöbelastningen. Nästan allt resande innebär att vi förbrukar fossil energi, ofta i form av olja. Olja är en ändlig resurs som inte återskapas och därför är det klokt att försöka använda denna på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Dessutom är den ökande mängden av utsläpp av koldioxid i atmosfären en stor global utmaning eftersom detta innebär att medeltemperaturen stiger. Områden där det idag går att bedriva jordbruk kan bli ofruktsamma i framtiden och det skulle medföra stora nega-tiva konsekvenser.

Svenska kyrkan, Växjö stift – Grönt bokslut 2008


32 33

Svenska kyrkan, Växjö stift – Grönt bokslut 2008


Sammanställningen för 2014 visar att det totala koldioxid-utsläppet från stiftskansliet är 152,5 ton CO2. Det inkluderar utsläpp för resande och uppvärmning. Detta är en ökning från fjolåret med 27,8 ton CO2 och kan förklaras med att resorna har ökat. Under året har stiftskansliets personal och stifts-styrelse besökt Israel och Palestina och biskopsvalet under hösten har också medfört många extra bilresor. Resepoli-cyn har som målsättning att den totala resekostnaden, med beaktande av tidsåtgång och miljöbelastning, ska bli så liten som möjligt. Det innebär att vi försöker minska bilåkandet och prioriterar kollektivtrafik när detta är möjligt. Av både kostnads- och miljömässiga skäl prioriteras tåg och flyg ska användas restriktivt. Kansliet arbetar också aktivt med att använda videokonferensutrustningen vilket också sparar både tid och reskostnader.

Stiftets elförbrukning har under året ökat till 182 MWh. De senaste årens ökande elförbrukning kan förklaras med omfattande ombyggnationer på Östrabo. Eftersom stiftet köper in så kallad grön el som producerats med förnyelsebara energikällor så bidrar elförbrukningen inte till koldioxidutsläpp i bokslutet.

Uppvärmning av byggnaderna sker genom anslutning till stadens fjärrvärmeverk där den största delen av energi-produktionen är baserad på biobränsle. Årets uppvärmning motsvarar utsläpp på ca 8 ton.

Inköp av varor och tjänster regleras i upphandlingsreglemen-tet. Målet är att ge en god totalekonomi och samtidigt ställa höga miljökrav för att påverka miljön på ett positivt sätt, Grön IT är ett bra exempel. Samtliga stora leverantörer är miljöcertifierade och för tryckeritjänster anlitas Svanenmärk-ta tryckerier. Vid arrangemang eller tillställningar ska i första hand kravmat beställas och om det inte finns ska närodlad mat eftersträvas.

Stiftets skogar bidrar positivt Prästlönetillgångarna i Växjö stift förvaltar drygt 2 pro-cent av skogarna inom stiftet, vilket motsvarar ca 48 000 hektar skogsmark. När träden växer binds koldioxid. En ökad skogsproduktion och en ökad användning av skogsproduk-ter motverkar effekten av utsläppen av växthusgaser. Ett ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk kan betraktas som en klimatfrämjande verksamhet i sig. Kyrkans skogar i stiftet har under året bidragit till en nettoinlagring av hela 58 301 ton CO

2. Efter avdrag från kansliets utsläpp på 152,5 ton blir

nettoinlagringen 58 148 ton CO2. Detta efter att uttaget av

skogsprodukter redovisas som ett direktutsläpp av koldioxid. I verkligheten är koldioxiden bunden i olika produkter under olika lång tid beroende på produktens livslängd. Huvuddelen av produkterna hamnar slutligen som bränsle i energiproduk-tionen där de inte sällan ersätter olja vilket i sin tur minskar utsläppen av koldioxid. Användandet av förnyelsebara skogs-produkter är i sig klimatfrämjande då de ofta ersätter andra ändliga produkter med en större klimatpåverkan.

Karta över Växjö stift

Nordöland

Föra-Alböke-Löt

KöpingsvikBorgholm

Gärdslösa, Långlöt och Runsten

Torslunda

Algutsrum

N Möckleby, Sandby och Gårdby

Hulterstad -Stenåsa

Glömminge

Räpplinge -Högsrum

Resmo-Vickleby

Mörbylånga -Kastlösa

Sydöland

Kalmar - domkyrkoSankt - Johannes

Två SystrarSankta Birgitta

Oskarshamn

Mönsterås

Döderhult

Fliseryd

Heliga korset

Ryssby

Ålem

Hossmo

Dörby

Åby

Förlösa-Kläckeberga

Ljungby

Arby - Hagby

Söderåkra

Halltop - Voxtorp

Högsby

Långemåla

Bäckebo

Kristvalla

Nybro -S:t Sigfrid

Madesjö

Fågelfors

Kråksmåla

Torsås

Gullabo

Karlslunda - Mortorp

Oskar

Älghult

Fagerhult

Hälleberga

Örsjö

Emmaboda

VissefjärdaLångasjö

Ekeberga

Algutsboda

Åseda

Nottebäck

Lenhovda-Herråkra

Ljuder

Älmeboda

Lessebo

Furuby

Hovmantorp

Linneryd

Södra Sandsjö

Dädesjö

Sjösås

Hemmesjömed Tegnaby

Östra Torsås

Nöbbele

Väckelsång

Uråsa

Jät

Urshult

Tingsås

Söraby,Tolg och Tjureda

Gårdsby

Växjö domkyrko

Teleborg

Växjö-Maria

Skogslyckan

Tävelsås

Ör-Ormesberga

Öjaby

Bergunda

Vederslöv -Dänningelanda

Aneboda - Asa - Berg

Moheda

Almundsryd

Kalvsvik

Västra Torsås

Öja

Skatelöv

Nye, Näshultoch Stenberga

Alseda

Korsberga

Vetlanda

Bäckseda

NäsbyNävelsjö

Lannaskede

Björkö

Norra Sandsjö

Sävsjö

Hultsjö

Almesåkra

Nässjö

Bringetofta

Barkeryd - Forserum

Hjälmseryd

Stockaryd

Gränna

Visingsö

Skärstad - Ölmstad

Ödestugu

Malmbäck

Svenarum

Vrigstad-Hylletofta

Rogberga -Öggestorp

LekerydHakarp

JönköpingsKristina - Ljungarum

Huskvarna

Tofteryd

Hagshult

Bankeryd

Norrahammar

JönköpingsSofia - Järstorp

Barnarp

Månsarp

Byarum - Bondstorp

Åker

Kävsjö

Kulltorp

Åsenhöga

Gnosjö

Anderstorp

Källeryd

Gislaved

VåthultBosebo

Vislanda

Alvesta

Blädinge

Mistelås

Slätthög

Rydaholm

Härlunda

Stenbrohult

Virestad

Nydala-Fryele

Gällaryd

Ryssby

Agunnaryd

Värnamo

VoxtorpTånnö

Älmhult

Pjätteryd

Tutaryd

Berga

Ljungby -Maria

Dörarp

Göteryd

Hallaryd

Forshedabygden

Ljungby

Södra Ljunga

Vittaryd

Tannåker

Bredaryd

Ås

Bolmsö

AngelstadOdensjö

Annerstad

Traryd

Markaryd

Hinneryd

Reftele

Kållerstad

Villstad

Lidhult

Vrå

Torpa

Femsjö

UnnarydFärgaryd

Långaryd

Södra Hestra

Burseryd

Gryteryd

Kalmar-Öland

Stranda-Möre

Östra Värend

Njudung

Allbo-Sunnerbo

Vista

Tveta

Östbo-Västbo

www.sve

nskaky

rkan.se/vaxjostift

Nordöland

Föra-Alböke-Löt

KöpingsvikBorgholm

Gärdslösa, Långlöt och Runsten

Torslunda

Algutsrum

N Möckleby, Sandby och Gårdby

Hulterstad -Stenåsa

Glömminge

Räpplinge -Högsrum

Resmo-Vickleby

Mörbylånga -Kastlösa

Sydöland

Kalmar - domkyrkoSankt - Johannes

Två SystrarSankta Birgitta

Oskarshamn

Mönsterås

Döderhult

Fliseryd

Heliga korset

Ryssby

Ålem

Hossmo

Dörby

Åby

Förlösa-Kläckeberga

Ljungby

Arby - Hagby

Söderåkra

Halltop - Voxtorp

Högsby

Långemåla

Bäckebo

Kristvalla

Nybro -S:t Sigfrid

Madesjö

Fågelfors

Kråksmåla

Torsås

Gullabo

Karlslunda - Mortorp

Oskar

Älghult

Fagerhult

Hälleberga

Örsjö

Emmaboda

VissefjärdaLångasjö

Ekeberga

Algutsboda

Åseda

Nottebäck

Lenhovda-Herråkra

Ljuder

Älmeboda

Lessebo

Furuby

Hovmantorp

Linneryd

Södra Sandsjö

Dädesjö

Sjösås

Hemmesjömed Tegnaby

Östra Torsås

Nöbbele

Väckelsång

Uråsa

Jät

Urshult

Tingsås

Söraby,Tolg och Tjureda

Gårdsby

Växjö domkyrko

Teleborg

Växjö-Maria

Skogslyckan

Tävelsås

Ör-Ormesberga

Öjaby

Bergunda

Vederslöv -Dänningelanda

Aneboda - Asa - Berg

Moheda

Almundsryd

Kalvsvik

Västra Torsås

Öja

Skatelöv

Nye, Näshultoch Stenberga

Alseda

Korsberga

Vetlanda

Bäckseda

NäsbyNävelsjö

Lannaskede

Björkö

Norra Sandsjö

Sävsjö

Hultsjö

Almesåkra

Nässjö

Bringetofta

Barkeryd - Forserum

Hjälmseryd

Stockaryd

Gränna

Visingsö

Skärstad - Ölmstad

Ödestugu

Malmbäck

Svenarum

Vrigstad-Hylletofta

Rogberga -Öggestorp

LekerydHakarp

JönköpingsKristina - Ljungarum

Huskvarna

Tofteryd

Hagshult

Bankeryd

Norrahammar

JönköpingsSofia - Järstorp

Barnarp

Månsarp

Byarum - Bondstorp

Åker

Kävsjö

Kulltorp

Åsenhöga

Gnosjö

Anderstorp

Källeryd

Gislaved

VåthultBosebo

Vislanda

Alvesta

Blädinge

Mistelås

Slätthög

Rydaholm

Härlunda

Stenbrohult

Virestad

Nydala-Fryele

Gällaryd

Ryssby

Agunnaryd

Värnamo

VoxtorpTånnö

Älmhult

Pjätteryd

Tutaryd

Berga

Ljungby -Maria

Dörarp

Göteryd

Hallaryd

Forshedabygden

Ljungby

Södra Ljunga

Vittaryd

Tannåker

Bredaryd

Ås

Bolmsö

AngelstadOdensjö

Annerstad

Traryd

Markaryd

Hinneryd

Reftele

Kållerstad

Villstad

Lidhult

Vrå

Torpa

Femsjö

UnnarydFärgaryd

Långaryd

Södra Hestra

Burseryd

Gryteryd

Kalmar-Öland

Stranda-Möre

Östra Värend

Njudung

Allbo-Sunnerbo

Vista

Tveta

Östbo-Västbo

www.svenskakyrkan.se/vaxjostift

Växjö stifts organisationVarje stift i Svenska kyrkan har ett stiftsfullmäktige. Ledamöterna väljs i kyrkovalet som äger rum vart fjärde år. Stiftsfullmäktige är det högsta beslutande organet. Vidare finns i stiftet en stiftsstyrelse, som är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ och en fakultativ egendomsnämnd. I varje stift finns också ett självständigt domkapitel som är ett tillsynsorgan och en biskop med egna uppgifter.

36 www.svenskakyrkan.se/vaxjostift

Stiftsstyrelse Biskop ordförande

Egendomsnämnd

Arbetsutskott

Domkapitel Biskop ordförande

Biskop

Stiftsfullmäktige

Kyrkobyggnads- utskott Strukturutskott

S t i f t s k a n s l i

Stiftsstyrelsens ledamöter ORDINARIE

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö, ordförande Anton V Härder, Diö, 1:e vice (s) Veine Backenius, Mönsterås. 2:e vice (c) Elsa Jönsson, Växjö (s) Jan-Erik Forsberg, Norrahammar (s) Mats Nilsson, Vislanda (c) Bella Aune, Värnamo (c) Sofia Rosenquist, Nässjö (posk) Olle Sandahl, Ör (posk) Johnny Lilja, Huskvarna (BorgA)Bertil Olsson, Lammhult (kr)

ERSÄTTARE

Domprost Thomas Pettersson, VäxjöBirgitta Axelsson-Edström, Kalmar (ViSK)Anders Åkesson, Kalmar (c)Jonas Karlsson, Nybro (s)Johanna Reistad, Jönköping (s)Stig Göran Fransson, Landsbro (c)Annette Rehn, Smålandsstenar (c)Roland Björn, Jönköping (posk)Birgit Lerman, Växjö (posk)Bo Gunnar Åkesson, Hyltebruk (BorgA)Annika Stacke, Lammhult (Vägen)

www.svenskakyrkan.se/vaxjostiftwww.svenskakyrkan.se/växjöstift

Årsredovisning växjö stift 2014

Documents