Årsredovisning 2010

ÅRSREDOVISNING 2010

FörvaltningsberättelseFem år i sammandrag 2006 - 2010ResultaträkningBalansräkningFörändring eget kapitalKassaflödesanalysNoter till de finansiella rapporternaUnderskrift av styrelsenRevisionsberättelseFöretagsstyrningFörteckning över huvudmän, styrelse,revisorer och förtroenderåd

1-23-456789-33343536

37-39

Ordinarie sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rumtisdagen den 17 maj kl 18.30 i sparbankens samlingssal.

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse

Styrelsen för Snapphanebygdens Sparbank, 537000-9598, med säte i Bjärnum, får härmed avge

årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010, bankens 142:a verksamhetsår.

Verksamhetens art och inriktning

Snapphanebygdens Sparbank driver bankrörelse inom Hässleholms och Osby kommuner med

inriktning på att ge kvalificerad bankservice åt privatpersoner, små och medelstora företag,

lantbruk, föreningar och organisationer.

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning

Affärsvolymen har under året ökat med 9,1% och uppgick vid årsskiftet 2.747 mkr.

Inlåningen från allmänheten uppgick vid årets slut till 897.288 tkr och har därmed ökat med

52.252 tkr (6,2%).

Förmedlat fondsparande till Robur Fond uppgick vid årets slut till 173.104 tkr och har därmed

ökat med (12,2%).

Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 742.490 tkr och har därmed ökat med

55.426 tkr (8,1%).

Förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick vid årets slut till 729.435 tkr och har därmed

ökat med 91.799 tkr (14,4%).

Kapitalbasen uppgick till 124.145 tkr. Med nuvarande regler om 25% av kapitalbasen som

maximal gräns för enhandsengagemang, dvs placering i exempelvis lån till en och samma kund,

uppgår gränsen till 31.036 tkr fr.o.m. 2011-01-01. Kapitaltäckningskvoten uppgår till 2,06.uppgår gränsen till 31.036 tkr fr.o.m. 2011 01 01. Kapitaltäckningskvoten uppgår till 2,06.

Rörelseresultatet för året blev 4.874 tkr.

Räntenettot uppgick till 27.418 tkr en ökning med 3,5%.

Provisionsintäkter (netto) uppgick till 5.194 tkr en ökning med 355 tkr.

Allmänna administrationskostnader och övriga kostnader har under året ökat med 289 tkr.

Sparbankens likviditet

Bankens likviditet har under året varit god. Beträffande bankens likviditet hänvisas till

kassaflödesanalysen.

Personal

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

Bankens principer och processer för avsättningar och förmåner till ledningen kommenteras i not 10.

Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 13 personer, varav i banktjänst 12 .

Förväntad resultatutveckning 2011

Rörelseresultatet för år 2011 förväntas ligga på ungefär 12 mkr. Rörelseresultatet kan påverkas

negativt beroende på omvärldsfaktorer som konjunkturavmattning.

Snapphanebygdens Sparbank

1

Känslighetsanalys

Av tabellen framgår hur bankens rörelseresultat påverkas då vissa variabler ändras.

Förändring Effekt på

rörelseresultat (tkr)

Marknadsränta (procentenheter) +/-1% 149

Placeringsmarginal (procentenheter) +/-0,1% 1.016

Personalkostnader +/-1% 85

Övr. rörelsekostnader, exkl kreditförl +/-1% 163

Kreditförlustprocent +/-0,1% 737

Finansiella instrument och riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och

operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens

styrelse, som ytterst är ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och

instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen

har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin

tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om de risker och osäkerhetsfaktorer

som påverkar sparbankens verksamhet återfinns i not 3.

Förhållanden som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men

som är viktiga för bedömning av sparbankens resultat och ställning

Arbetsmiljö

I banken ska arbetsmiljön präglas av att medarbetarna trivs, utvecklas och mår bra såväl fysiskt som

psykiskt. För att uppnå detta sker en regelbunden genomgång av medarbetarnas arbetsmiljö.

Miljöpolicy

I såväl intern som extern verksamhet ska sparbanken bidraga till ett hållbart samhålle med minsta

möjliga miljöpåverkan. Vid lönsamhets- och riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna

beaktas.

Förslag till disposition av årets vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 3.451

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande

.- anslag till allmännyttiga och därmed jämförliga ändamål 460

.- överföring till reservfonden 2.991

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinsdisposition uppgår till 2,1 (2,1).

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tid-

punkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker,

marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade

risker i verksamheten i enligthet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens

kapitaltäcknningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,06 (föregående års kapital-

täckningskvot 2,14). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 124.145 tkr

(121.154tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 60.470 tkr (56.620 tkr).

Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan

förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är

tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och

balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.


2

Fem år i sammandrag

* * *

Nyckeltal 2010 2009 2008 2007 2006

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 2 747 2 518 2 314 2 245 1 961

förändring under året, % 9.1 8.8 3.1 14.5 11.4

Av sparbanken förvaltade och

förmedlade kundvolymer

Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % av

obeskattade reserver i % av

balansomslutningen

15.0 14.7 14.1 16.7 16.0

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav 2.1 2.1 2.1 2.1 2.1

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 2.7 2.8 2.9 3.1 3.2

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym

1.2 1.5 1.0 1.5 1.6

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av

genomsnittlig affärsvolym

0.2 0.6 Neg 0.6 0.7

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt

i % av genomsnittligt eget kapital

2.3 7.2 Neg 7.1 7.9

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster

och värdeförändringar på

0.52 0.44 0.74 0.47 0.47

övertagen egendom i relation till

räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster

och värdeförändringar på övertagen

egendom i relation till räntenetto +

rörelseintäkter

0.85 0.63 1.00 0.58 0.58

Osäkra fordringar och

kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra

fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i %

av osäkra fordringar brutto

78 63 71 40 43

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total

utlåning till allmänheten och kreditinstitut

(exkl banker)

0.6 0.9 0.5 0.7 0.7

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans

för utlåning till allmänheten, kreditinstitut

(exkl banker)

1.5 1.0 0.9 0.6 0.6

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 12 11 10 11 12

Antal kontor 1 1 1 1 1

*Enligt lagbegränsad IFRS


3

* * *

Resultat- och balansräkning

tkr

2010 2009 2008 2007 2006

Resultaträkning

Räntenetto 27 418 26 487 27 031 25 650 23 319

Provisioner, netto 5 194 4 839 4 279 4 423 4 740

Nettoresultat av finansiella

transaktioner

-1 179 1 541 -11 418 -228 -406

Övriga intäkter 75 3 353 1 781 1 642 2 826

Summa intäkter 31 508 36 220 21 673 31 487 30 479

Allmänna

administrationskostnader

-13 220 -12 986 -13 104 -11 727 -11 793

Övriga kostnader[1] -3 158 -3 131 -2 894 -3 137 -2 520

Kreditförluster -10 256 -6 721 -5 738 -3 267 -3 263

Summa kostnader -26 634 -22 838 -21 736 -18 131 -17 576

Rörelseresultat 4 874 13 382 -63 13 356 12 903

Skatter -1 423 -2 774 -2 197 -3 344 -2 978

Årets resultat 3 451 10 608 -2 260 10 012 9 925

Balansräkning

Kassa 5 623 5 726 5 845 5 213 6 270

Utlåning till kreditinstitut 169 916 164 628 87 315 130 525 96 907

Utlåning till allmänheten 742 490 687 064 698 616 641 783 578 468

Räntebärande värdepapper 91 330 96 311 84 100 63 818 43 339

Aktier och andelar 34 179 26 471 13 874 35 765 17 941

Materiella tillgångar 9 768 10 531 10 495 9 897 10 008

Övriga tillgångar 8 808 7 126 7 060 5 860 6 467

Summa tillgångar 1 062 114 997 857 907 305 892 861 759 400

Skulder till kreditinstitut 18 200 950 996 964

Inlåning från allmänheten 897 288 845 036 768 325 735 713 631 812

Övriga skulder 5 592 4 911 9 315 6 883 4 538g

Avsättningar för pensioner 645 563 335 395 338

Summa skulder och

avsättningar

903 543 850 710 778 925 743 987 637 652

Eget kapital 158 571 147 147 128 380 148 874 121 748

Summa skulder, avsättningar

och eget kapital

1 062 114 997 857 907 305 892 861 759 400

*Enligt lagbegränsad IFRS

[1]inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar


4

1 januari - 31 december

tkr Not 2010 2009

34 484 33 795

-7 066 -7 308

4 27 418 26 487

5 0 3 304

6 7 338 7 118

7 -2 144 -2 279

8 -1 179 1 541

9 75 49

31 508 36 220

10 -13 220 -12 986

18, 19 -763 -791

11 -2 395 -2 340

-16 378 -16 117

15 130 20 103

12 -10 256 -6 721

4 874 13 382

13 -1 423 -2 774

3 451 10 608

Rapport över totalresultat


tkr 2010 2009

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Övriga rörelseintäkter

Summa kostnader före kreditförluster

Ränteintäkter

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Summa rörelseintäkter

Allmänna administrationskostnader

Övriga rörelsekostnader

Räntekostnader

Räntenetto

Erhållna utdelningar

Provisionsintäkter

Provisionskostnader

Rörelseresultat

Skatt på årets resultat

Resultat före kreditförluster

Kreditförluster, netto

Årets resultat

Resultaträkning

Årets resultat 3 451 10 608

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 8 452 8 159

Årets totalresultat 11 903 18 767


5

tkr Not 2010 2009

5 623 5 726

14 169 916 164 628

15 742 490 687 064

16 91 330 96 311

17 34 179 26 471

18

645 563

19

1 176 1 655

8 592 8 876

13, 20 2 698 693

21 5 465 5 870

1 062 114 997 857

22 18 200

23 897 288 845 036

24 3 051 1 996

25 2 541 2 915

26 645 563

903 543 850 710

138 509 128 380

Balansräkning

Per den 31 december

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

Tillgångar

Materiella tillgångar

- Inventarier

- Byggnader och mark

Finansiell anläggningstillgång

- Kapitalförsäkring

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Aktier och andelar

Utlåning till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut

Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Övriga skulder

Inlåning från allmänheten

- Övriga Avsättningar

Summa skulder och avsättningar

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Avsättningar

Bundet eget kapital

Reservfond 138 509 128 380

16 611 8 159

3 451 10 608

27 158 571 147 147

1 062 114 997 857

28 645 563

29 42 354 26 544

30 76 460 86 969

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

- Övriga Åtaganden

- Garantier

Åtaganden

Poster inom linjen

Övriga ställda säkerheter, kapitalförsäkring

Ansvarsförbindelser

Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

ese o d


6

Totalt eget

kapital

2009

Reserv- fondFond för

verkligt värdeÅrets resultat

Tkr

Ingående eget kapital 2009-01-01 130 640 0 -2 260 128 380

Vinstdisposition -2 260 2 260 0

Årets resultat 0 0 10 608 10 608

Övrigt totalresultat 0 8 159 8 159

Utgående eget kapital 2009-12-31 128 380 8 159 10 608 147 147

Totalt eget

kapital

2010

Reserv- fondFond för

verkligt värdeÅrets resultat

Tkr

Ingående eget kapital 2010-01-01 128 380 8 159 10 608 147 147

Vinstdisposition 10 608 -10 608 0

Anslag till allmännyttiga ändamål -479 -479


Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital


Övrigt totalresultat 0 8 452 8 452

Utgående eget kapital 2010-12-31 138 509 16 611 3 451 158 571

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan

säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas

dock i resultaträkningen.


7


tkr

4 874 13 382

-3 304

422 1 136

763 791

10 264 6 756

-1 423 -2 774

14 900 15 987

-55 426 11 552

-8 452 -8 159

52 252 76 711

-1 600 161

682 -4 408

2 356 91 844

24 000 20 000

-20 509 -33 073

0 -827

3 491 -13 900

-480 0

-480 0

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

2010-12-31 2009-12-31

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)

Av-/nedskrivningar (+)

Kreditförluster (+)

Betald inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)

Ökning/minskning av värdepapper (+/-)

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-)

Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Förändring av övriga skulder (+/-)

Investering i finansiella tillgångar (-)

Förvärv av materiella tillgångar (-)

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

Utbetalt anslag (-)

5 367 77 944

170 154 92 210

175 521 170 154

tkr

5 623 5 726

169 916 164 628

Clearingskulder -18 -200

175 521 170 154

Likvida medel vid årets slut

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början

2010-12-31

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker

2009-12-31

Utlåning till kreditinstitut

Summa enligt balansräkningen

Följande delkomponenter ingår i likvida medel


8

Noter till de finansiella rapporterna.

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per den 31 december 2010 och avser Snapphanebygdens Sparbank med säte i Bjärnum.

Adressen till huvudkontoret är Norra vägen 2, 280 20 Bjärnum.

2

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 )

i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för

juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för

tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så

långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för

fastställelse på sparbanksstämman den 17 maj 2011 .

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella

rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till

upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument

klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Redovisningsprinciper

g g j

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,

om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och

uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av

tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett

antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden

används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.

Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om

ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både

aktuell period och framtida perioder. Se även not 32.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med

tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.

Förändrad rapportstruktur

RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas

även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att

en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar

i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu

redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Vidare kommer även banken att redovisa en extra

balansräkning, per ingången av jämförelseåret, i årsredovisningar då retroaktiva ändringar påverkat någon post i

den extra balansräkningen i väsentlig utsträckning.


9

Utformning av de finansiella rapporterna

I IASBs årliga förbättringsprojekt (�annual improvements process�) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven

i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital.

Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. Ändringarna

innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i

eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt

totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad

avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i

eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets

totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna

presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den

valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella

valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i

resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade

räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i

förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella

rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive

ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntekostnader inklusive premie för insättningsgarantin samt avgift till stabiliseringsfonden.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av

effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa provisioner hör ställande av finansiell garanti. Dessa provisioner periodiseras som intäkt över den period som

som tjänsten utförs.Till dessa provisioner hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till

annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen

(dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för

kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal-

och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas

omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,

depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med

anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde

via resultaträkningen.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Valutakursförändringar


10

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese-

och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande

transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat

eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade

eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och

skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller

reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken

beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är

sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms

sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra

obligationsfordringar och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulderg g p pp g p

och låneskulder.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga

villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar

kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när

förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger

en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera

tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva

eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med

att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat

och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till

verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket

syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella

instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som

inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära

förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till

verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras

som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det

kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas

värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för

handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkrings-

redovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.


11

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra

finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella

instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första

undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt

säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade

värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller

finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas

som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde

med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent

av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på

monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med

effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader

ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering

till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid

avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet

anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund

av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade

avtalsvillkor.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand

bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken

och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade

lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligtg ( ) g , ( ) p p j g

lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Metoder för bestämning av verkligt värde

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade

köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument

betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,

branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar

faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader

vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar

samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att

de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de

framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.

Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade

aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 214 tkr (958 tkr).

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av

tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången

redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från

tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas

så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg utgörs av observerbara förhållanden som inträffat

och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningvärdet.

Sparbanken utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisa.

Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta

för att kunna göra en individuell bedömning och anser därför inte att det föreligger något nedskrivninngsbehov på gruppnivå.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida

kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt),

diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i

resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av

framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny

bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån


12

mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som

en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets

ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med

de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet

betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter

som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den

löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att

hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också

utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och

lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden

diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid

diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring

i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om

låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring

av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning

av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är

när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar

redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.g p

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar

kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga

framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer

vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med

avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är

förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla

andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade

komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till

anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och

kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Beräknade nyttjandeperioder;

- byggnader, rörelsefastigheter 50 år

- markanläggningar 20 år

- inventarier, verktyg och installationer 5 år

Komponentavskrivning på fastigheten tillämpas inte då beräkningar utvisar att denna metod inte skulle medföra

någon väsentlig påverkan.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Nedskrivningar av materiella tillgångar

De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på

nedskrivningsbehov.

Ersättningar till anställda

Pensionering genom försäkring


13

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens

Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget

betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare

avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till

anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för

sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med

IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till

avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster

åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier

framgår av not 10.

Pensionering i egen regi

Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde

kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den

kollektivavtalade pensionsförmånen då ger.

För pensioner i egen regi dvs. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i egen balansräkning

följer Sparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandenas storlek

istället för att tillämpa IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De

väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den

förutbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella

vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat,

utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.

När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att

erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningarg g

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när sparbanken har en gällande

rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan

beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en

inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen

samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst

bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller

avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa

risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den

interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa

ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för

dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs

löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är

korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga

processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att

analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra

en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig

när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den

finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta

sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande

transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa

Risker


14

ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer dessa rapporerar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip

är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största

riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till

sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av

sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar

efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast

placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i

behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit

och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser

beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna

genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande

kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när

kravåtgärd är erforderlig.


15

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per

kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Total kreditrisk-

exponering

(före nedskriv-

ning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

Total kreditrisk-

exponering

efter avdrag

säkerheter

0 0 0 0 0

197 115 0 197 115 187 259 9 856

38 811 0 38 811 32 989 5 822

58 547 0 58 547 52 692 5 855

143 491 0 143 491 121 967 21 524

174 541 16 220 158 321 79 161 79 160

210 536 685 209 851 167 881 41 970

0 0 0 0 0

823 041 16 905 806 136 641 949 164 187

91 330 0 91 330 0 91 330

91 330 0 91 330 0 91 330

Övrigt

12 814 0 12 814 0 12 814

42 354 0 42 354 0 42 354

55 168 0 55 168 0 55 168

969 539 16 905 952 634 641 949 310 685

Total kreditrisk-

exponering

(före nedskriv-

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

Total kreditrisk-

exponering

efter avdrag

Kreditriskexponering, brutto

och netto 2009

Pantbrev i andra

näringsfastigheter

Företagsinteckning

Andra emittenter

- AAA

Krediter1mot säkerhet av:

Värdepapper

Statlig och kommunal borgen2

Pantbrev i villa- och fritids-

fastigheter3

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4

Pantbrev i jordbruksfastigheter

Övriga5

varav: kreditinstitut

Summa

Kreditriskexponering, brutto

och netto 2010

Summa

Total kreditriskexponering

Utställda lånelöften

Utställda finansiella garantier

Summa

(

ning)

g

säkerheter

0 0 0 0 0

177 419 0 177 419 168 548 8 871

31 517 0 31 517 26 789 4 728

50 247 0 50 247 45 222 5 025

146 406 0 146 406 124 440 21 966

148 712 9 500 139 212 69 606 69 606

223 266 1 158 222 108 177 886 44 222

0 0 0 0 0

777 567 10 658 766 909 612 491 154 418

0 0 0 0 0

96 311 0 96 311 0 96 311

96 311 0 96 311 0 96 311

Övrigt

7 124 0 7 124 0 7 124

26 544 0 26 544 0 26 544

33 668 0 33 668 0 33 668

907 546 10 658 896 888 612 491 284 397

2inklusive krediter till stat och kommun

3inklusive bostadsrätter

4inklusive bostadsrättsföreningar

5inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning

6I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating

varav: kreditinstitut

Summa

Värdepapper

Andra emittenter

- AAA

Krediter1mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2

Pantbrev i villa- och fritids-

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4

Pantbrev i jordbruksfastigheter

Summa

Pantbrev i andra

Företagsinteckning

Övriga5

Utställda finansiella garantier

Summa

Total kreditriskexponering

Utställda lånelöften

1Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför


16

Oreglerade och osäkra fordringar

2010 2009

tkr

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 0 0

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 2 978 1 932

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 501 1 526

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 93 651

Fordringar förfallna > 360 dgr 1 075 2 081

Summa 4 647 6 190

tkr 2010 2009

Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 0 0

- företagssektor 393 397 367 052

- hushållssektor 361 486 324 864

varav enskilda företagare 139 586 149 022

- övriga 4 512 5 806

Summa 759 395 697 722

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 4 647 6 190


- hushållssektor 671 1 608

Osäkra lånefordringar 21 552 16 848



Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 16 905 10 658


Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna

lånefordringar


- hushållssektor 685 1 158

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 0 0



varav enskilda företagare 139 470 149 022

- övriga 4 512 5 806

Summa 742 490 687 064

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.

Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens

betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har

olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar

endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och

stresstester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå

till 10 % av inlåningen från allmänheten.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.


17

Likviditetsexponering , 2010

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt

återstående löptid

(redovisat värde)

På

anfordran

Högst 3

mån

Längre än 3

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men

högst 5 år

Längre än 5

år

Utan löptid Summa

redovisat

värde

Tillgångar

Kassa och

tillgodohavande

hos centralbanker 5 623 0 0 0 0 0 5 623

Utlåning till

kreditinstitut 169 916 0 0 0 0 0 169 916

Utlåning till

allmänheten 615 245 38 289 45 214 43 742 0 0 742 490

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 0 20 078 10 103 56 149 5 000 0 91 330

Materiella

tillgångar 0 0 0 0 0 9 768 9 768

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 37 522 37 522

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 0 0 0 0 0 5 465 5 465

Summa tillgångar 790 784 58 367 55 317 99 891 5 000 52 755 1 062 114

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 18 0 0 0 0 0 18

Inlåning fr

allmänheten 853 006 15 715 25 301 3 266 0 0 897 288

Övriga skulder 0 0 0 0 0 3 051 3 051

Upplupna

kostnader och

förutbetalda

intäkter 0 0 0 0 0 2 541 2 541

Avsättningar o

eget kapital 0 0 0 0 0 159 216 159 216

Summa skulder

och eget kapital 853 024 15 715 25 301 3 266 0 164 808 1 062 114

Outnyttjad del av

beviljade

checkkrediter 63 646 0 0 0 0 0 63 646

Total skillnad -125 886 42 652 30 016 96 625 5 000 -112 053 -63 646


18

Likviditetsexponering, 2009

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt

återstående löptid

(redovisat värde)

På

anfordran

Högst 3

mån

Längre än 3

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men

högst 5 år

Längre än 5

år

Utan löptid Summa

redovisat

värde

Tillgångar

Kassa och

tillgodohavande

hos centralbanker 5 726 0 0 0 0 0 5 726

Utlåning till

kreditinstitut 164 628 0 0 0 0 0 164 628

Utlåning till

allmänheten 560 929 28 922 65 909 31 304 0 0 687 064

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 0 24 252 0 72 059 0 0 96 311

Materiella

tillgångar 0 0 0 0 0 10 531 10 531

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 27 727 27 727

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 0 0 0 0 0 5 870 5 870

Summa tillgångar 731 283 53 174 65 909 103 363 0 44 128 997 857

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 200 0 0 0 0 0 200

Inlåning fr

allmänheten 804 713 3 547 25 279 11 497 0 0 845 036

Övriga skulder 0 0 0 0 0 2 559 2 559

U lUpplupna

kostnader och

förutbetalda

intäkter 0 0 0 0 0 2 915 2 915

Avsättningar o

eget kapital 0 0 0 0 0 147 147 147 147

Summa skulder

och eget kapital 804 913 3 547 25 279 11 497 0 152 621 997 857

Outnyttjad del av

beviljade

checkkrediter 79 845 0 0 0 0 0 79 845

Total skillnad -153 475 49 627 40 630 91 866 0 -108 493 -79 845

Tabellerna visar en analys av tillgångar och skulder utifrån förväntade tidpunkter för återbetalning eller bortbokning av samtliga

tillgångar och skulder i balansräkningen. De nominella kassaflödena avviker inte väsentligt från de diskonterade. Sparbanken

bedömer att de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar och skulder i balansräkningen i allt

väsentligt överensstämmer med de löptider som beskrivs i tabellen ovan. Dock med undantag för att merparten av inlåning

från allmänheten bedöms ha en förväntad löptid överstigande 12 månader.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell

verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör

ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan

stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken

för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.


19

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i

kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider

motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna

innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och

beloppsmässiga ramar.

Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebidningstiderna för sparbankens

tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av

marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 149 Tkr.

2010

Räntebindnings-tider

för tillgångar och

skulder -

Ränteexponering

Högst 1 mån Längre än 1

mån men högst

3 mån

Längre än 3

mån men högst

6 mån

Längre än 6

mån men högst

1 år

Längre än 1 år

men högst 3 år

Längre än 3 år

men högst 5 år

Längre än 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa och

tillgodohavanden

hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 5 623 5 623

Utlåning till

kreditinstitut 169 916 0 0 0 0 0 0 0 169 916

Utlåning till

allmänheten 615 245 38 289 8 099 37 115 43 742 0 0 0 742 490

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 15 064 5 014 0 10 103 26 027 30 122 5 000 0 91 330

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 52 755 52 755

Summa tillgångar 800 225 43 303 8 099 47 218 69 769 30 122 5 000 58 378 1 062 114Summa tillgångar 800 225 43 303 8 099 47 218 69 769 30 122 5 000 58 378 1 062 114

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 18 18

Inlåning från

allmänheten 850 775 15 715 0 25 301 3 266 0 0 2 231 897 288

Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 6 237 6 237

Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 158 571 158 571

Summa skulder

och eget kapital 850 775 15 715 0 25 301 3 266 0 0 167 057 1 062 114

Differens

tillgångar och

skulder -50 550 27 588 8 099 21 917 66 503 30 122 5 000 -108 679

Kumulativ

exponering -50 550 -22 962 -14 863 7 054 73 557 103 679 108 679 0


20

2009

Räntebindnings-tider

för tillgångar och

skulder -

Ränteexponering

Högst 1 mån Längre än 1

mån men högst

3 mån

Längre än 3

mån men högst

6 mån

Längre än 6

mån men högst

1 år

Längre än 1 år

men högst 3 år

Längre än 3 år

men högst 5 år

Längre än 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa och

tillgodohavanden

hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 5 726 5 726

Utlåning till

kreditinstitut 164 628 0 0 0 0 0 0 0 164 628

Utlåning till

allmänheten 560 929 28 922 7 582 58 327 31 304 0 0 0 687 064

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 24 252 0 0 0 62 093 9 966 0 0 96 311

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 44 128 44 128

Summa tillgångar 749 809 28 922 7 582 58 327 93 397 9 966 0 49 854 997 857

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 200 200

Inlåning från

allmänheten 800 949 3 547 0 25 279 11 497 0 0 3 764 845 036

Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 5 474 5 474

Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 147 147 147 147

Summa skulder

och eget kapital 800 949 3 547 0 25 279 11 497 0 0 156 585 997 857

Differens

tillgångar och

skulder -51 140 25 375 7 582 33 048 81 900 9 966 0 -106 731

Kumulativ

exponering 51 140 25 765 18 183 14 865 96 765 106 731 106 731 0exponering -51 140 -25 765 -18 183 14 865 96 765 106 731 106 731 0

1 & 2Nominellt värde

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång

på 1 procentenhet på balansdagen utgör -149 tkr ( 185 ), givet de räntebärande tillgångar och skulder som

finns per balansdagen.

Valutarisk

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

förändringar i valutakurser.

Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor,

där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken

i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 330 (250) i nettoresultat av finansiella transaktioner.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av

förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent,

eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt

2 tkr för året som slutar 31 december 2010 (11 tkr) samt påverka eget kapital med 340 tkr (264 tkr).

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroende-

mässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även

risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående

process i sparbanken, som bl a omfattar

- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,

- behörighetssystem,

- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis

sparbankens riskexponering, samt

- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.


21

4 Räntenetto

tkr

Ränteintäkter 2010 2009

Utlåning till kreditinstitut 1 435 887

Utlåning till allmänheten 30 170 29 934

Räntebärande värdepapper 2 879 2 974

Summa 34 484 33 795

Räntekostnader

Inlåning från allmänheten -7 066 -7 308

varav: kostnad för insättningsgaranti 597 561

Summa -7 066 -7 308

Summa räntenetto 27 418 26 487

2010 2009

%

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 2.69 2.71

minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt

eget kapital och obeskattade reserver)

Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2.70 2.85

Medelränta utlåningen 4.99 3.77

Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 1.35 0.58

5 Erhållna utdelningar

tkr 2010 2009

Aktier och andelar 0 3 304

Summa 0 3 304

6 Provisionsintäkter

tkr 2010 2009

Betalningsförmedlingsprovisioner 866 649

Utlåningsprovisioner 2 691 3 348

Inlåningsprovisioner 182 145

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 223 135

Värdepappersprovisioner 1 852 1 384

Avgifter från kredit- och betalkort 744 729

Övriga provisioner 780 728

Summa 7 338 7 118

7 Provisionskostnader

tkr 2010 2009

Betalningsförmedlingsprovisioner -1 598 -1 737

Värdepappersprovisioner -369 -377

Övriga provisioner -177 -165

Summa -2 144 -2 279

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

tkr 2010 2009

Aktier -324 124

Räntebärande värdepapper -1 087 1 597

Oreraliserat resultat av aktier -98 -430

Valutakursförändringar 330 250

Summa -1 179 1 541

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2010 2009

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen -1 087 1 597

Finansiella tillgångar som kan säljas -422 124

Investeringar som hålles till förfall -430

Summa -1 509 1 291


22

9 Övriga rörelseintäkter

tkr 2010 2009

Intäkter från rörelsefastigheter 59 18

Övriga rörelseintäkter 16 31

Summa 75 49

10 Allmänna administrationskostnader

tkr

Personalkostnader 2010 2009

- löner och arvoden -4 995 -4 946

- sociala avgifter -1 594 -1 453

- kostnad för pensionspremier -1 137 -916

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -106 -251

- övriga personalkostnader -675 -516

Summa personalkostnader -8 507 -8 082

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon -225 -215

- IT-kostnader -2 483 -2 656

- konsulttjänster -178 -52

- revision -346 -262

- fastighetskostnader -671 -991

- övriga -810 -728

Summa övriga allmänna administrationskostnader -4 713 -4 904

Summa -13 220 -12 986

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

tkr

Sparbankens

ledning

Övriga

anställda

Sparbankens

ledning

Övriga

anställda

2010 2009

Löner 1 002 3 993 1 010 3 936

Sociala kostnader 315 1 279 319 1 134

Summa 1 317 5 272 1 329 5 070

Med sparbankens ledning avses styrelsen och VD.

Av sparbankens pensionskostnader på 1 137 (916) tkr avser 341 (327) tkr sparbankens ledning 1 (1) person.

Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 645 (335) tkr.

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension.

För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av resultatandel som baseras på av styrelsen fastställda mål.

samt styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören för 2010 har beslutats av styrelsen.

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2010

tkr

Grundlön /

styrelse-arvode

Rörlig

ersättning

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Vinstandels

stiftelse

Övriga

ersättningar Summa

Pensions-

förpliktelse

Anders Andreasson, ordförande 32 65 0 0 0 0 97 0

Kjell Nilsson, v ordf 16 27 0 0 0 0 43 0

Lars Lindbeck 5 14 0 0 0 0 19 0

Tommy Larsson 5 19 0 0 0 0 24 0

Emma Johansson 5 20 0 0 0 0 25 0

Anders Jakobsson 3 15 0 0 0 0 18 0

Annelie Teng Lund 3 15 0 0 0 0 18 0

Rolf Månsson 16 18 0 0 0 0 34 0

Paul Dring 2 4 0 0 0 0 6 0

Verkst. direktören 680 38 0 341 8 0 1 067 645

Summa 767 235 0 341 8 0 1 351 645


23

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2009

tkr

Grundlön /

styrelse-arvode

Rörlig

ersättning

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Vinstandels

stiftelse

Övriga

ersättningar Summa

Pensions-

förpliktelse

Rolf Månsson, ordförande 32 48 0 0 0 0 80 0

Anders Andreasson, v ordf. 24 36 0 0 0 0 60 0

Kjell Nilsson 5 23 0 0 0 0 28 0

Paul Dring 5 23 0 0 0 0 28 0

Lars Lindbeck 5 19 0 0 0 0 24 0

Tommy Larsson 5 21 0 0 0 0 26 0

Emma Johansson 5 21 0 0 0 0 26 0

Anders Thorson, VD 694 44 0 327 20 0 1 085 563

Summa 775 235 0 327 20 0 1 357 563

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.

Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande.

VD har rätt att avgå med pension vid 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal.

Pensioner

Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade

av framtida anställning.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader.

Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om tolv månadslöner. Vid egen uppsägning

har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare 2010 2009

108 160

Styrelseledamöter 1 653 3 013

Summa 1 761 3 173

Verkställande direktör

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 145 (547) Tkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat

belopp av 145 (547) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till

övrig personal.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning

Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6

5 kap. lämnas på bankens hemsida, www.snapphanebygdenssparbank.se.

Medelantalet anställda 2010 2009

Sparbanken

- varav kvinnor 6 5

- varav män 6 6

Totalt 12 11

Könsfördelning i ledningen 2010 2009

Styrelsen

- antal kvinnor 2 1

- antal män 6 7

Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören

- antal kvinnor 0 0

- antal män 1 1

Sjukfrånvaro 2010 2009

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 1.90 2.77

0.00 0.00

Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid

Sjukfrånvaron fördelad efter kön:

Män 0.58 0.92

(Sammanlagda sjukfrånvaron för män)*100/sammanlagda ordinarie arbetstid för män=x%)

Kvinnor 3.29 4.96

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar

eller mer (andel långtidssjukfrånvaro, samtliga timmar i sjukfrånvaron på minst 60 dagar, i

relation till den sammanlagda sjukfrånvaron)

(Sammanlagda sjukfrånvaron för kvinnor)*100/sammanlagda ordinarie arbetstid för kvinnor=x%)


24

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2010 2009

pwc

Revisionsuppdrag 129 141

Övriga tjänster 217 121

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som

föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

11 Övriga rörelsekostnader

tkr 2010 2009

Avgifter till centrala organisationer -368 -317

Försäkringskostnader -117 -86

Säkerhetskostnader -258 -270

Marknadsföringskostnader -1 585 -1 445

Övriga rörelsekostnader -67 -222

Summa -2 395 -2 340

12 Kreditförluster, netto

tkr 2010 2009

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) 4 016 5 124

-772 -3 326

Årets nedskrivning för kreditförluster (+) 7 020 4 958

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) -8 -35

Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -10 256 -6 721

Årets nettokostnad för kreditförluster -10 256 -6 721

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas

som konstaterade förluster (-)

Årets nettokostnad för kreditförluster -10 256 -6 721

13 Skatter

Redovisat i resultaträkningen

tkr 2010 2009

Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]

Periodens skattekostnad -1 423 -2 774

Totalt redovisad skattekostnad -1 423 -2 774

Avstämning av effektiv skatt

tkr 2010 2010 2009 2009

% %

Resultat före skatt 4 874 13 382

Skatt enligt gällande skattesats 26.3% 1 282 26.3% 3 519

Ej avdragsgilla kostnader 3.0% 148 1.2% 160

Ej skattepliktiga intäkter -0.1% -7 -6.8% -905

Redovisad effektiv skatt 29.2% 1 423 20.7% 2 774

14 Utlåning till kreditinstitut

tkr 2010 2009

Swedbank

- svensk valuta 102 412 163 631

- utländsk valuta 899 251

Övriga 66 605 746

Summa 169 916 164 628


25

15 Utlåning till allmänheten

tkr 2010 2009

Utestående fordringar, brutto

- svensk valuta 759 395 697 722

Summa 759 395 697 722

Varav: osäkra 21 552 16 848

individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 16 905 10 658

Redovisat värde, netto 742 490 687 064

Förändring av nedskrivningar, tkr

Individuellt

värderade

osäkra låne-

fordringar

Ingående balans 1 januari 2010 10 658

Årets nedskrivning för kreditförluster 7 019

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 0

-772

Utgående balans 31 december 2010 16 905

16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

tkr 2010 2009

Emitterade av offentliga organ Verkligt värde

Redovisat

värde Verkligt värde

Redovisat

värde

Emitterade av andra låntagare

- svenska bostadsinstitut 30 690 30 690 10 852 10 852

- icke finansiella företag 50 445 50 445 55 014 55 014

- finansiella företag 10 045 10 045 30 295 30 295

- utländska emittenter 150 150 150 150

Summa emitterade av andra låntagare 91 330 91 330 96 311 96 311

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas

som konstaterade förluster

Summa emitterade av andra låntagare 91 330 91 330 96 311 96 311

17 Aktier och andelar

tkr 2010 2009

Finansiella tillgångar som kan säljas 34 179 26 471

Summa aktier och andelar 34 179 26 471

varav: Noterade värdepapper på börs 33 965 25 513

Onoterade värdepapper 214 958

Företag Antal Börsvärde

Redovisat

värde

Aktier

- Swedbank AB 266 265 24 976 24 976

- Swedbank AB, preferensaktier 93 735 8 989 8 989

- Sparbankernas Kort AB 48 Ej noterad 48

- Sveland Sakförsäkrings AB 255 Ej noterad 116

- Övriga 50 Ej noterad 50

Summa 33 965 34 179

18 Finansiell anläggningstillgång

tkr

Kapital

försäkring

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående balans 1 januari 2009 335

Övriga förändringar 228

Utgående balans 31 december 2009 563

Ingående balans 1 januari 2010 563

Övriga förändringar 82

Utgående balans 31 december 2010 645


26

19 Materiella tillgångar

tkr Inventarier

Byggn. och

mark Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans 1 januari 2009 12 574 15 766 28 340

Förvärv 827 0 827

Utgående balans 31 december 2009 13 401 15 766 29 167

Ingående balans 1 januari 2010 13 401 15 766 29 167

Förvärv 0 0 0

Utgående balans 31 december 2010 13 401 15 766 29 167

Avskrivningar

Ingående balans 1 januari 2009 -11 241 -6 604 -17 845

Årets avskrivningar -505 -286 -791

Utgående balans 31 december 2009 -11 746 -6 890 -18 636

Ingående balans 1 januari 2010 -11 746 -6 890 -18 636

Årets avskrivningar -479 -284 -763

Utgående balans 31 december 2010 -12 225 -7 174 -19 399

Redovisade värden

Per 1 januari 2009 1 333 9 162 10 495

Per 31 december 2009 1 655 8 876 10 531

Per 1 januari 2010 1 655 8 876 10 531

Per 31 december 2010 1 176 8 592 9 768

Taxeringsvärden 2010-12-31 2009-12-31

Taxeringsvärden, byggnader 1 786 2 157

Taxeringsvärden, mark 326 338g ,

20 Övriga tillgångar

tkr 2010 2009

Förfallna räntefordringar 45 34

Fordran aktuell skatt 1 972 621

Övriga tillgångar 681 38

Summa 2 698 693

21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

tkr 2010 2009

Förutbetalda kostnader 67 88

Upplupna ränteintäkter 2 432 2 445

Upplupna provisionsintäkter 2 966 3 337

Summa 5 465 5 870

22 Skulder till kreditinstitut

tkr 2010 2009

Swedbank AB

- svensk valuta 18 200

Summa 18 200

Beviljad limit hos Swedbank 0 0

Varav: kontokredit 0 0


27

23 Inlåning från allmänheten

tkr 2010 2009

Allmänheten

- svensk valuta 896 394 844 790

- utländsk valuta 894 246

Summa 897 288 845 036

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 0 0

Företagssektor 155 443 157 715

Hushållssektor 741 845 687 321

Varav: enskilda företagare 208 355 155 710

Summa 897 288 845 036

24 Övriga skulder

tkr 2010 2009

Preliminärskatt räntor 1 223 1 131

Anställdas källskattemedel 251 317

Övriga skulder 1 577 548

Summa 3 051 1 996

25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

tkr 2010 2009

Upplupna räntekostnader 669 670

Övriga upplupna kostnader 1 688 2 087

Förutbetalda intäkter 184 158

Summa 2 541 2 915Summa 2 541 2 915

26 Övriga avsättningar

tkr 2010 2009

Pensionsavsättning 645 563

Totalt 645 563

27 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital på sidan 7.

28 Ställda säkerheter

tkr 2010 2009

Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 645 563

Summa ställda säkerheter 645 563

29 Ansvarsförbindelser

tkr (nom belopp) 2010 2009

Garantier

- Garantiförbindelser - krediter 23 127 12 606

- Garantiförbindelser - övriga 19 227 13 938

Summa 42 354 26 544

30 Åtaganden

tkr (nom belopp) 2010 2009

- Kreditlöften 12 814 7 124

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 63 646 79 845

Summa 76 460 86 969


28

31Finansiellatillgångarochskulder

2010

Låne-

fordringaroch

kund-

fordringar

Finanseilla

tillgångarsom

kansäljas

Andra

finansiella

skulder

Summa

redovisat

värde

Verkligtvärde

Fintillgsom

bestäms

tillhöra

denna

kategori

Innehavför

handels-

ändamål

00

5623

00

5623

5623

Utlåningtillkreditinstitut

00

169916

00

169916

169916

Utlåningtillallmänheten

00

742490

00

742490

742490

91330

00

00

91330

91330

Aktierochandelar

00

034179

034179

34179

Upplupnaintäkter

00

5465

00

5465

5465

Övrigafinansiellatillgångar

00

3343

00

3343

3343

Summa

91330

0926837

34179

01052346

1052346

Skuldertillkreditinstitut

00

00

18

18

18

Inlåningfrånallmänheten

00

00

897288

897288

897288

Övrigaskulder

00

00

3051

3051

3051

Finansiellatillgångarvärderade

tillverkligtvärdevia

resultaträkningen

Kassaochtillgodohavandenhoscentralbanker

Obligationerochandra

räntebärandevärdepapper

Övrigaskulder

00

00

3051

3051

3051

Upplupnakostnader

00

00

2541

2541

2541

Summa

00

00

902898

0902898

902898

2009

Låne-

fordringaroch

kund-

fordringar

Finansiella

tillgångarsom

kansäljas

Andra

finansiella

skulder

Summa

redovisat

värde

Verkligtvärde

Fintillgsom

bestäms

tillhöra

denna

kategor

Innehavför

handels-

ändamål

00

5726

00

5726

5726

Utlåningtillkreditinstitut

00

164628

00

164628

164628

Utlåningtillallmänheten

00

687064

00

687064

687064

96311

00

00

96311

96311

Aktierochandelar

00

026471

026471

26471

Upplupnaintäkter

00

5870

00

5870

5870

Övrigafinansiellatillgångar

00

1256

00

1256

1256

Summa

96311

0864544

26471

0987326

987326

Skuldertillkreditinstitut

00

00

200

200

200

Inlåningfrånallmänheten

00

00

845036

845036

845036

Övrigaskulder

00

00

1996

1996

1996

Upplupnakostnader

00

00

2915

2915

2915

Summa

00

00

850147

850147

850147

Finansiellatillgångarvärderade

tillverkligtvärdevia

resultaträkningen

Kassaochtillgodohavandenhoscentralbanker

Obligationerochandra

räntebärandevärdepapper


29

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som

värderas till verkligt värde i balansräkningen.

Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2010

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 91 330 0 0 91 330

Aktier och andelar 33 965 0 214 34 179

Summa 125 295 0 214 125 509

2009

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 96 311 0 0 96 311

Aktier och andelar 25 513 0 958 26 471

Summa 121 824 0 958 122 782

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella

instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångensp g g g p g g

noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett

finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en

börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns-

myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på

affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder

bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna

Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument

åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Innehavet i Sparbanken Kort och Kreditgarantiföreningen Skåne redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt

verkligt värde ej kan fastställas. Innehavet i Sveland Sakförsäkring AB är nedskrivet i resultaträkningen och redovisat

till uppskattat värde enligt senaste säljkurs.

Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonterings-

räntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade

värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i

samband med att verkligt värde fastställs.


30

32 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av

finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förut-

sätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning

av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av mot-

partens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess

meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den

oberoende riskkontrollen.


31

33 Kapitaltäckning

Kapitaltäckning

För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora

exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora

exponeringar.

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster

och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt

upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för

kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade

risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.

Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

- sparbankens riskprofil,

- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,

- s k stresstester och scenarioanalyser,

- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt

- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid

behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga

riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och

investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.

Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav

enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om

kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets

hemsida www.snapphanebygdenssparbank.se.

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med

specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

tkr 2010 2009

Primärt kapital 124 145 121 154

Kapitalbas netto 124 145 121 154

Summa kapitalkrav kreditrisk 55 970 52 130

- varav Schablonmetoden 55 970 52 130

Kapitalkrav för operativa risker 4 470 4 460

Kapitalkrav för valutakursrisk och råvarurisk 30 30

Summa kapitalkrav 60 470 56 620

Kapitalbas

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.

tkr 2010 2009

Primärt kapital

Redovisat eget kapital i balansräkningen 158 571 146 667

Avgår: - Styrelsens förslag till vinstdisposition -460 0

- Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -16 611 -8 159

Avräkning av aktier -17 355 -17 354

Summa primärt kapital 124 145 121 154

Supplementärt kapital

Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 16 611 8 159

Avräkning av aktier -16 611 -8 159

Summa supplementärt kapital 0 0

Total kapitalbas 124 145 121 154


32

Kapitalkrav

tkr 2010 2009

Kreditrisk enligt schablonmetoden

1. Exponeringar mot stater och centralbanker 13 15

2. Institutsexponeringar 2 185 3 369

3. Företagsexponeringar 25 201 23 437

4. Hushållsexponeringar 19 958 17 709

5. Exponeringar med säkerhet i fastighet 6 944 6 012

6. Oreglerade poster 750 576

7. Högriskposter 919 1 012

Summa kapitalkrav för kreditrisker 55 970 52 130

tkr 2010 2009

Operativa risker

Basmetoden 4 470 4 460

Summa kapitalkrav för operativa risker 4 470 4 460

tkr 2010 2009

Valutarisk och råvarurisk

Valutarisk 30 30

Summa kapitalkrav för valutarisker 30 30

Totalt minimikapitalkrav 60 470 56 620

Kapitaltäckningskvot 2.06 2.14

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala

minimikapitalkravet.

Kapitalplaneringg

För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en

egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt

sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i

relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den

interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.

34 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för

närvarande gäller till och med 2017-06-30.

Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym av 729 Mkr provisionsersättning för

2010 på 2 406 Tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas

dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 173 Mkr och försäkringssparande på 22 Mkr.

För detta har Sparbanken erhållit 1 548 Tkr respektive 120 Tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappers-

provisioner och försäkringsprovisionen under övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas

utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.


33

Bjärnum den 17 mars 2011

Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade

uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som

skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2010..

Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 17 maj 2011.

Anders Andreasson Kjell Nilsson Lars Lindbeck

Ordförande Vice ordförande

Tommy Larsson Emma Johansson Anders Jakobsson

Annelie Teng Lundh Anders Thorson

VD


34

Revisionsberättelse

Till sparbanksstämman i Snapphanebygdens Sparbank.

Org nr 537000-9598

Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Snapphanebygdens Sparbank

för år 2010. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen för att lagen om års-

redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättande av årsredovisningen.

Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen

för att jag med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innhåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de

betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade

informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut,

åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot

sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen,

lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstit och värdepappersbolag eller sparbankens

reglemente. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och

ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Fö lt i b ätt l ä fö li d å d i i ö i d lFörvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt

förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.


35

Företagsstyrning

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare.

Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare

eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet

med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.

För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av

publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för

styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör

Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Sexton av dessa väljs av Hässleholms kommun,fyra väljs av

Osby kommun medan återstoden väljs huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman..

Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 37.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens

valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor.

Valberedningen utgörs av Rolf Delcomyn som sammankallande samt ledamöterna Bengt Troedsson, Erling Thelander samt

Stefan Larsson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat

mellan ordförande och övriga ledamöter.

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser

styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansättning och arbete

Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor.

Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 38.

Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD

i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årlligen en arbetsordning.

Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställanden direktören, frekvensen och formerna

för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens

arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och

och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och

beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen

genom samtal med övriga styrelseledamöter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta

uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive

kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för

verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen

behandla rapporter härom. Under 2010 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium

kring strategi och marknadsfrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys

verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner,

större kreditengagemang, revisionsrapporter. Sparbankens VD har varit sekreterare i styrelsen.

Internrevision

Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar

även verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och

arbets processer.

Styrelsens arbetsutskott

Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och

rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsens ordförande Anders Andreasson, styrelsens vice

ordförande Kjell Nilsson och VD.


36

Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder

samt revisorer, framgår av nedanstående uppställning.

Huvudmän

Ort

Vald första

gången

Mandatperiod

per årsstämma

Valda av Hässleholms

kommunfullmäktige

Lindbeck, Linda Bjärnum 1993 2007-2011

Bengtsson, Kent Bjärnum 1996 2007-2011

Jacobsson, Kenneth Bjärnum 1999 2007-2011

Nilsson, Bengt-Arne Bjärnum 2003 2007-2011

Lindell, Helen Bjärnum 2003 2007-2011

Andersson, Alf Bjärnum 2004 2007-2011

Edvardsson, Rickard Bjärnum 2004 2007-2011

Larsson, Stefan Vittsjö 2004 2007-2011

Warnholz, Per Bjärnum 2007 2007-2011

Kennetsdotter, Susanna Hässleholm 2007 2007-2011

Steensbjerre, Susann Västra Torup 2007 2007-2011

Delcomyn, Ros-Marie Bjärnum 2007 2007-2011

Olofsson, Mats Bjärnum 2007 2007-2011

Önnevik, Jenny Bromölla 2008 2008-2011

Bernsheim, Richard Vittsjö 2009 2009-2011

Ulmfelt, Eva Bjärnum 2010 2010-2011

Valda av Osby kommunfullmäktige

Petersson, Jerker Visseltofta 1983 2007-2011

Lindberg, Jarl Visseltofta 1983 2007-2011

Petersson, Mikael Visseltofta 2003 2007-2011

Bejvel, Lennart Visseltofta 2003 2007-2011

Valda av huvudmännen

Olsson, Ingvar Bjärnum 1978 2007-2011

Persson, Ingvar Visseltofta 1994 2007-2011

Caesar, Nils-Åke Osby 1995 2007-2011

Larsson, Bo-Göran Bjärnum 2006 2007-2011

Nilsson, Kjell-Erik Hässleholm 2008 2008-2011

Troedsson, Bengt Bjärnum 1988 2008-2012

Nilsson, Kjell Visseltofta 1996 2008-2012

Delcomyn, Rolf Bjärnum 1998 2008-2012

Karlström, Kristine Bjärnum 2009 2009-2012

Lundberg, Inge Bjärnum 2010 2010-2012

Lindbeck, Lars Bjärnum 1986 2009-2013

Persson, Tord Bjärnum 2004 2009-2013

Cederberg, Anne-Lie Bjärnum 2005 2009-2013

Malje, Helena Vittsjö 2006 2009-2013

Kristensson, Zidon Bjärnum 2008 2009-2013

Thelander, Erling Bjärnum 1975 2010-2014

Flinck, Mats Bjärnum 1989 2010-2014

Önnevik, Per-Ingvar Vittsjö 2003 2010-2014

Eldonson, Henrik Bjärnum 2004 2010-2014

Aronsson, Kenneth Vittsjö 2009 2010-2014


37

Vald första

gången

Mandatperiod

per årsstämma

Styrelsen

Ordinarie ledamöter

Andreasson, Anders Ordförande 2002 2009-2012

Nilsson, Kjell V ordförande 1996 2008-2011

Thorson, Anders Verkst dir 2003

Larsson, Tommy 2002 2010-2013

Jacobsson, Anders 2010 2010-2013

Lindbeck, Lars 2002 2009-2012

Johansson, Emma 2006 2008-2011

Lundh Teng, Annelie 2010 2010-2011

Revisorer

Valda av huvudmännen

Ordinarie

Christiansson, Åke, auktoriserad revisor 2008 2008-2012

Suppleant

Andersson, Dan, auktoriserad revisor 2003 2010-2013

Utgående mandatperioder

I tur att avgå bland huvudmånnen är Ingvar Olsson, Ingvar Persson, Nils-Åke Caesar, Bo-Göran Larsson

och Kjell-Erik Nilsson, samt på grund av bestämmelserna om åldersgräns i sparbankens reglemente skall

även Erling Thelander och Per-Ingvar Önnevik avgå.

I tur att avgå ur styrelsen är Kjell Nilsson, Emma Johansson och Annelie Teng Lundh.

Valberedning

Ordinarie

Rolf Delcomyn, Bengt Troedsson, Erling Thelander och Stefan Larsson.

Suppleanter

Kent Bengtsson, Tord Persson, Kristine Karlström och Kenneth Aronsson.


38

Styrelse vid lokalkontoret i Visseltofta

Ordinarie ledamöter

Petersson, Jerker Ordförande 2009-2012

Persson, Ingvar V ordförande 2008-2011

Caesar, Nils-Åke 2010-2013

Jönsson, Mats 2010-2013

Förtroenderåd vid lokalkontoret i Visseltofta

Eek, Jan 2008-2011

Gunnarsson, Bengt 2008-2011

Olofsson, Ingvar 2008-2011

Isberg, Alf 2008-2011

Gullberg, Ingela 2008-2011

Andersson, Jörgen 2008-2011

Nilsson, Joakim 2009-2011

Troedsson, Magnus 2009-2011

Troedsson, Alice 2009-2012

Jönsson, Mats 2009-2012

Andersson, Henric 2009-2012

Pettersson, Jeanette 2009-2012

Persson, Robert 2009-2012

Einarsson, Roland 2010-2013

Winkvist, Jan-Olle 2010-2013

Stensby, Börje 2010-2013

Troedsson, Roger 2010-2013

Svensson, Ulla 2010-2013


39


40

Norra vägen 2, 280 20 BjärnumTelefon 0451 - 77 56 60

[email protected]

Öppettider

BjärnumMåndag - fredag 9.30 - 15.00Torsdagar även 16.00 - 17.30

VisseltoftaTorsdag 14.00-17.30

VisionSnapphanebygdens Sparbank skall vara en lokalt förankrad, stark ochsjälvständig bank. Kunderna skall känna förtroende och trygghetgenom bankens kompetens och långsiktighet. Banken skall aktivtstödja kultur och fritid samt utvecklingen av bygden.

AffärsidéSnapphanebygdens Sparbank är en självständig fullservicebankmed bas i Hässleholm och Osby kommuner.Banken är det naturliga valet för privatpersoner, föreningaroch företag i bygden.Vi erbjuder våra kunder prisvärda produkter och en hög gradav personlig service.

Självständig - Lokal - Personligwww.snapphanebygdenssparbank.se

Årsredovisning 2010

Documents