arja-leena kirvesniemi / ladskapsreformen

13
Mat- och naturresurssektorns diskussionsmöten om landskapsreformen (januari–februari 2017) Betydelsen av jordbruksstöd inom den finländska matproduktionen - att följa reglerna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är ett villkor för finansieringen Arja-Leena Kirvesniemi lantbruksråd, avdelningschef JSM/livsmedelsavdelningen/jordbruksenheten

Upload: maa-ja-metsaetalousministerioe

Post on 09-Feb-2017

104 views

Category:

Government & Nonprofit


2 download

TRANSCRIPT

Page 1: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

Mat- och naturresurssektorns diskussionsmöten om landskapsreformen (januari–februari 2017)

Betydelsen av jordbruksstöd inom den finländska matproduktionen

- att följa reglerna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är ett villkor för finansieringen

Arja-Leena Kirvesniemilantbruksråd, avdelningschef

JSM/livsmedelsavdelningen/jordbruksenheten

Page 2: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

• Det är av yttersta vikt att bevara jordbrukets och landsbygdens EU-finansiering med tanke på Finlands EU-politik och nettobetalningssituationen (= intäkterna från EU - EU-medlemsavgifterna)

=> CAP:s andel av Finlands EU-intäkter var 960 miljoner euro 2015 eller 72 procent

• Att säkerställa EU-finansieringen är särskilt viktigt för den finländska

matproduktionen och för hela Finlands livsmedelsindustri

2

Varför är jordbrukets EU-finansiering och den kompletterande nationella finansieringen så viktiga?

Page 3: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

Varför betalar man jordbruksstöd? 1/2

• Livsmedelsförsörjningen kan inte enbart vara marknadernas uppdrag. ”Det är bara några måltider till en revolution”, försörjningsberedskapen måste garanteras.

• Genom att påverka inom EU och få stödfinansiering kan vi även i Finland dra upp riktlinjer och ta beslut som främjar social rättvisa, landsbygden och miljöns hållbarhet.

• Världens befolkning kommer att öka till mer än 9 miljarder före 2050 – det behövs mat.

 

Page 4: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

Varför betalar man jordbruksstöd? 2/2• Stöden säkerställer tillgången till inhemska livsmedel.• De finländska konsumenterna vill trots de fria marknaderna köpa

finländsk mat.• Hela livsmedelskedjan sysselsätter nästan 300 000 personer i

Finland. • Jordbrukets snabba strukturutveckling berör Östra och Norra Finland

särskilt kraftigt > Jordbruket är en viktig sysselsättare.• Med tanke på arter och naturtyper är landsbygdens traditionella

landskap nästan lika hotade som skogarna.• Även stadsborna har nytta av landsbygden: utan permanenta

invånare finns det inga som erbjuder tjänster för t.ex. turister, besökare och stuggäster. 

Page 5: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

Vad skulle hända utan jordbruksstöd?

• Det finländska jordbrukets lönsamhet skulle rasa. > En stor del av t.ex. bröd- och foderspannmålen skulle importeras och maten skulle importeras till Finland från världsmarknaden.

• Den ökade efterfrågan skulle sätta fart på röjningen av nya odlingsmarker i de utvecklande länderna, vilket sannolikt skulle ske på naturens bekostnad.

Page 6: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

6

”NÄR JORDBRUKSPRODUCENTEN FÅR EN EURO FRÅN MARKNADEN, HUR MYCKET KOSTAR DET ATT PRODUCERA MAT PÅ

GÅRDEN?”(EU-länderna i genomsnitt och medlemsländerna i Nordeuropa)

Är det så nödvändigt att stödja vår matproduktion?

Page 7: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

Varför är stödsystemet så invecklat?

• Det nuvarande systemet är resultat av en lång process som påverkats av olika intressentgruppers krav och tryck. Man har velat bevara balansen mellan regionerna och produktionsinriktningarna.

• Besluten är kompromisser av kontroversiella mål och önskemål.

• En stor del av detaljerna och villkoren i stödsystemen baserar sig direkt på EU-lagstiftningen.

 

Page 8: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

• Genom att följa reglerna kan vi trygga Finlands EU-finansieringsandel och den nationella finansiering som baserar sig på EU:s bestämmelser.

• EU-bestämmelserna förutsätter ett enhetligt och integrerat administrations- och kontrollsystem (IACS) och skiktad tillsyn.

• Även en liten försummelse att iaktta reglerna kan leda till återkrav, avbrott i betalningarna eller till ett avdrag och/eller en finansieringskorrigering.

• Skötseln av de administrativa uppgifter som hör till Finlands helhet av utbetalande myndigheter säkerställs genom avtal om utbetalande myndigheter som ingås med landskapen.

8

Varför är det viktigt att följa de komplicerade reglerna på ett enhetligt och noggrant sätt?

Page 9: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

Attesterings- och försäkringsmodell för den gemensamma administrationen

01.05.23 9

Stödmottagaren

Europakommissionen (DG AGRI) •Granskning av de utgiftsanmälningar den utbetalande myndigheten skickar in och utbetalning enligt anmälningarna

•Årlig granskning av kontona och godkännande•Kommissionens systemgranskningar och granskningar av regelenlighet

•Rättelse av finansiering

Attesterande myndighet Utlåtande till den utbetalande

myndigheten-om bokslutsuppgifterna-om den interna revisionens verksamhet-om utgifternas laglighet och regelenlighet-om misstankar riktade mot tillförlitligheten av direktörens utlåtande

Rapporter och

utlåtanden

Attesterar och

genomför ett nytt urval

av administrati

va inspektioner

och inspektioner

på plats

Ackrediterad utbetalande myndighet (UO)•administrativa granskningar av alla stödansökningar senast 15.5 (N-1) •urval av de ställen där inspektion ska ske enligt riskbaserat och slumpmässigt urval•utförande av inspektion på plats •bekräftande och utbetalning av stöd (12 (N-1) – 6(N))

Stödansökan

Inspektion på plats

Utbetalning av stöd (12

(N-1) – 6(N))

Utgiftsanmälan om

stödutbetalningarna (12 x v/4 x

v ), Årskonton,

TillsynsstatistikFörsäkran om rimlig säkerhet

Granskningarav regelenlighet

Återbetalning av avgifter

Godkännande av konton

Beslut som gäller

regelenlighetRättelse av finansiering

Åsikt om UO:s utlåtanden

Page 10: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

Granskningens olika faser

01.05.23 10

Den utbetalande myndighetenDetaljerade administrativa inspektioner på förhand och inspektioner på plats ->

Direktörens försäkran om rimlig säkerhet

Den utbetalande myndighetenAckrediteringskriterierna uppfylls

Kompletta, precisa och sanningsenliga kontouppgifter

KommissionenGranskning av

konton och godkännande

Årsredovisning

Den attesterande myndigheten

Granskning av att kontona och utgifterna är lagliga och

korrekta

Europeiska revisionsrätten (års-

och särskilda rapporter)

Europaparlamentetansvarsfrihet

Page 11: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

01.05.23 11

Oklanderlig förvaltning av EU-medel

Process för återkrav Process för att rätta till finansieringen

Gäller stödmottagaren (även när det gäller återkrav av statliga stöd)

Gäller medlemsstaten

I en granskning som medlemsstatens myndighet har utfört har konstaterats att stöd har betalats ut utan grunder (gälle till tillämpliga delar också

statliga stöd)

Stöd som betalats ut utan grunder och/eller mot bestämmelserna och, om bestämmelserna förutsätter även ränta*, krävs tillbaka av

stödmottagaren (retroaktivt för högst fyra år, statliga stöd för tio år)

Då kommissionen granskat medlemsstaten eller då det konstaterats i den attesterande myndighetens årsrapport att:•utgifterna ligger inte i linje med kraven i EU-förordningarna och/eller •tillsynen inte utförts enligt kraven i EU-förordningarna

•Kommissionen framför sin synpunkt (det räcker med grundad misstanke) om beloppet för rättelsen av finansieringen (t.ex. ett fast belopp på 5 % av hela stödbeloppet (alltid flera miljoner euro) när det gäller väsentliga brister i tillsynen)•Medlemsstaten har bevisningsrätt för att häva kommissionens iakttagelser och för att begränsa finansieringsrättelsen (skriftlig process och bilaterala samtal) •Efter kommissionens slutliga slutsatser kan medlemsstaten föra ärendet till ett förlikningsorgan (då tröskelvärdet överskrids)

•I kommissionens redovisning som gäller den utbetalande myndighetens utgiftsanmälan betalar kommissionen inte ut summan till medlemsstaten (tills hela summan dragits av)•Medlemsstaten har rätt att begära att rättelsen av finansieringen görs i flera poster.

Stödmottagaren kan överklaga återkravsbeslutet enligt nationellt förfarande. Den nationella domstolen kan begära EU-domstolen om förhandsavgörande om tolkningen av tillämpliga EU-bestämmelser.

Process för att minska/avbryta betalningar

Gäller medlemsstaten

Kommissionen konstaterar att betalningen har gjorts* inom tidsfristen enligt EU-förordningen* efter tidsfristen enligt EU-förordningen* på annat sätt än av en godkänd utbetalande myndighet* mer än finansieringens maximibelopp* i strid med EU-bestämmelserna Kommissionen konstaterar att*övervakningsstatistiken inte levererats i tid

Medlemsstaten ska inom 30 dagar komma med ytterligare information och göra en anmärkning.

Brist på system för tillsyn och/eller återkrav:•av fortsatt karaktär och orsak till minst två finansieringsrättelser eller•kommissionen anser att medlemsstaten inte kan vidta korrigerande åtgärder enligt den verksamhetsplan som kommissionen föreslagit•längd högst 12 + 12 mån

Medlemsstaten kan föra ärendet till EU-domstolen

Page 12: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

12

Jordbrukspolitikens utgångspunkter i Finland – jordbruksstöden tryggar fortsatt produktion

Huvudmål: jordbrukspolitikens lösningar säkerställer en

inhemsk, ansvarskännande matproduktion

– nu och i framtiden

Page 13: Arja-Leena Kirvesniemi / Ladskapsreformen

TACK!

13