Arbetspensionsreformen 2017

Download Arbetspensionsreformen 2017

Post on 01-Dec-2014

90 views

Category:

News & Politics

2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Det nya pensionssystemet i ett ntskal

TRANSCRIPT

<ul><li> 1. ARBETSPENSIONS- REFORMEN 2017 </li> <li> 2. Finlndarna lever i genomsnitt allt lngre och livslngden frvntas fortsttningsvis ka. Arbetsmarknadsorganisationerna har frbundit sig att frhandla fram en uppgrelse som hjer den genomsnittliga pensioneringsldern till 62,4 r senast r 2025 samt garanterar tillrckliga pensioner och finansieringen av pensionerna. Pensionsreformen har funnits p arbetsmarknads- organisationernas dagordning sedan r 2009. Svl arbetstagaren som den offentliga ekonomin gynnas av att tiden i arbetslivet r lng. Om man jobbar lngre i takt med att livslngden kar fr arbetstagaren en bttre pension. Samtidigt fr kommunerna och staten mer skatteintkter. I slutndan r det sysselsttningen som avgr om tiden i arbetslivet frlngs och den offentliga ekonomin kan balanseras. VARFR BEHVS REFORMEN? </li> <li> 3. UTGNGSPUNKTER FR FRHANDLINGARNA Finansieringen Pensionsavgifterna under kommande r Tillrcklig avgiftsniv Finansieringen av pensionerna inom den offentliga sektorn Pensionsskyddet ldersgrnser och frtida pensioner Intjning av pension och nr den inleds Pensionernas niv, livslngdskoefficienten Viktigt fr FFC Pensionslfte till de unga en tillrcklig niv p finansieringen De ldres stllning alla kan inte fortstta jobba Arbetslivets kvalitet flexibla arbetslsningar enligt arbetstagarens behov </li> <li> 4. Pensionsreformen berr inte de pensioner som nu betalas ut. Reformen berr inte pensioner som intjnas fram till r 2017. PENSIONSREFORMEN TRDER I KRAFTR2017 </li> <li> 5. S hr intjnas pension: 1,5 procent frn 17 rs lder fram till vre grnsen fr lderspension. Den som fortstter att jobba efter att ha uppntt den nedre ldergrnsen fr lderspension fr futom den redan intjnade pensionen en uppskovsfrhjningp 0,4 procent fr varje mnad som han eller hon fortstter att jobba. 1,5 procent om man arbetar efter pensioneringen. Livslngdskoefficienten frmildras r 2027, nr den nedre ldersgrnsen fr lderspension r 65 r. Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte lngre av, utan pensionen berknas p hela inkomsten. Den frhjda lntagaravgiften fr tiden fr hgre pensionsintjning slopas och nettolnen stiger i motsvarande mn. vergngsbestmmelse under ren 20172025. INTJNING AV PENSION </li> <li> 6. vergngsbestmmelse fr pensionstillvxten Lntagaravgiften dras inte lngre av. vergngsbestmmelsen behvs fr att mjuka upp frndringarna i tillvxten (speciellt gllande de p 1960- talet fdda). Fr tiden med frhjd intjning under vergngsperioden betalas alltjmt frhjd lntagaravgift p 1,5 procent. Livslngdskoefficienten frmildras r 2027, nr den nedre ldersgrnsen fr pension stiger till 65 r. PENSIONSTILLVXTEN 1752 5362 63 20172025 1,5 % 1,7 % 1,5 % </li> <li> 7. EFTER REFORMEN INTJNAS PENSION P ETT ENKLARE OCH MER RTTVIST STT 0 % 4 % 2 % 1 % 5 % 3 % 1852 r 5362 r 6367 r 17 r 0 % 1,5 1,4 % Intjningsprocenternanu: 1,9 1,8 % 4,5 % 4,2 % 3 % 4 % 1 % 5 % 2 % 0 % Efter nedre grnsen 1,5% Frn 17 r till vre grnsen fr lderspensionen Intjningsprocenternafr.o.m. 2017: *Uppskovsfrhjningenlggstillredanintjnadpension. Uppskovsfrhjning* 0,4 %/mn= 4,8 %/r NU: P grund av att lntagarens pensionsavgifter dras av tillvxer pensionen mindre n den nominella intjningen. </li> <li> 8. Pensionsintjning betalas ur statens medel fr studieperioderoch vrdledighet fr barn under 3 r (separat lag). Grunden fr frmnen r en kalkylmssig inkomst p 707 /mn (2014 ) Intjningsprocenten r 1,5 % av den inkomst som utgr grund fr frmnenoch som inkomst beaktas 117 % av inkomsten som utgr grund fr moderskaps-och frldrapenning 75 % av inkomsten som utgr grund fr inkomstrelaterad arbetslshetsdagpenning 65 % av inkomsten som utgr grund fr vuxenutbildningsstd samt rehabiliteringsfrmner enligt pensions-, olycksfalls-och trafikfrskring 65 % av inkomsten som utgr grund fr sjukdagpenning 65 % av arbetsfrtjnsten som utgr grund fr ersttning fr frlorad arbetsfrtjnst enligt bestmmelserna i olycksfalls-och trafikfrskringar samt vid militra olycksfall 55 % av inkomsten som utgr grund fr alterneringsersttning PENSION INTJNAS OCKS UNDER OAVLNADE PERIODER SSOM MAN KOM VERENS I REFORMEN R 2005 </li> <li> 9. HURLIVSLNGDSKOEFFICIENTENFRMILDRAS Nuvarandeochfrmildradlivslngdskoefficientfr olikafdelser Fdelser NuvarandeFrmildrad Livslngdskoefficient </li> <li> 10. Personer med fysiskt eller psykiskt belastande jobb kan anska om arbetslivspensionnr de fyllt 63 r: Arbetskarrir p 38 r; verifieras med registerutdrag och andra tillfrlitliga utredningar. Arbetsbelastningen bedms i frhllande till mjligheten att klara sig i det nuvarande jobbet. Kraven r inte lika strnga som vid invalidpension. Moderskaps-, faderskaps-och frldraledighet beaktas under tre r. Pensionen mste anskas inom ett r efter att anstllningen upphrt. Skandens egen utredning och utltande av fretagshlsovrden. Intjnad pension minskad med livslngdskoefficienten. ARBETSLIVSPENSION </li> <li> 11. Deltidspensionen erstts med partiell frtida lderspension. En arbetstagare som r minst 61 r kan lyfta 25 eller 50 procent av den lderspension som han eller hon har tjnat in. Arbete som utfrs vid sidan av den partiella frtida lderspensionen berrs inte av lne-eller arbetstidsuppfljning. Ett frtidsavdrag gr att pensionen som lyfts i frtid blir mindre. Avdraget r 0,4 procent fr varje mnad som pensionen tidigarelggs. Den nedre ldersgrnsen fr partiell frtida lderspension stiger r 2025 till 62 r. PARTIELL FRTIDA LDERSPENSION </li> <li> 12. Arbetsgivaren ska i frsta hand arrangera arbetet s att personer som gr i partiell frtida lderspension kan gra deltidsarbete om han eller hon s vill. Baseras p avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetstagarens behov samt produktions-och serviceverksamheten beaktas. ndringen grs i arbetstidslagens 15 3 moment. Trder i kraft 1.1.2017. FRKORTAD ARBETSTID </li> <li> 13. Fem r fre lderspensionens nedre grns faststlls en mlsatt pensionslder= den lder man borde jobba till fr att kompensera livslngdskoefficientens minskning av den mnatliga pensionen. lderspensionsldern stiger gradvis till 65 r. (r 2027). lderspensio- nens vre grns och arbetsavtalslagens avgngslder fljer ndringen med jmna r. vre grnsen bedms nr den nedre grnsen ndras. LDERSGRNSER Fdelser lderspensionslder vre grns 1955 63r 3 mn 68 1956 63 r6 mn 68 1957 63 r9 mn 68 1958 64 r 69 1959 64 r3 mn 69 1960 64 r6mn 69 1961 64 r9 mn 69 1962 65 r 70 </li> <li> 14. Nu: anpassning via pensionens niv = nr den genomsnittliga livslngden kar minskar livslngdskoefficienten den mnatliga pensionen. I fortsttningen inverkar ocks frhllandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionr s att frhllandet hlls p samma niv som r 2025. En bedmning av hur arbetskarrirerna utvecklas, av faktorer som pverkar tiden i arbetslivet och av arbetspensions- systemets sociala och ekonomiska hllbarhet grs frsta gngen r 2027. Drefter med fem rs mellanrum. Bedmning av lagstiftningen p trepartsbasis. Beslut om ndvndiga tgrder fattas utifrn en bedmning. Man behver inte ndra ldersgrnserna fr pension om tiden i arbetslivet frlngs tillrckligt genom andra tgrder. Tiden i arbetslivet mts med hur lnge en 18-ring frvntas arbeta. Nivn r 2025 = en 18-ring frvntas vara i arbetslivet cirka 60 procent av sin livstid. DEN FRVNTADE LIVSLNGDEN NDRAS - ANPASSNING </li> <li> 15. Arbetslivskvotenmter om den kade livslngden frlnger tiden i arbetslivet tillrckligt. r 2013 frvntades en 18-ring vara i arbetslivet cirka 37 r. Uppskattning av mlet fr tiden i arbetslivet: 2017: 37,6 r 2025: 39 r 2035: 40 r UPPSKATTAD UTVECKLING AV ARBETSLIVSKVOTEN S ATT NDRINGARI LDERSGRNSERNA INTE BEHVS Arbetslivskvotensmlniv 5 rsmedeltalfr tideni arbetslivet Frvntaderi arbetslivetfr en 18-ring </li> <li> 16. Tillmpning av bedmningsregeln p de nedre ldersgrnserna efter r 2025 / baserar sig p nuvarande befolkningsprognoser. MAXIMALA NDRINGAR AV LDERSGRNSERNA Nedre ldersgrns fr lderspension hgst Nedre ldersgrnsfr arbetslivspension Nedre ldersgrns fr partiell frtida lderspension r 2029 (f. 1964, nu 50 r) 65 r 63 r 62 r r 2037 (f. 1971, nu 43 r) 66 r 1 mn 64 r 1 mn 63 r 1 mn r 2048 (f. 1981, nu 33 r) 67 r 1 mn 65 r1 mn 64 r 1 mn r 2061 (f. 1993, nu 21 r) 68 r 66 r 65 r </li> <li> 17. Bttre invalidpensioner: Vid berkningen av invalidpension rknas den s.k. terstende tiden fram till den nedre grnsen fr lderspensionen. Intjningen under den terstende tiden r densamma som fr intjning av pension: 1,5 procent. Pensionens niv stiger d lntagarens arbetspensionsavgift inte lngre dras av. INVALIDPENSIONER Fdelser Uppskattad frbttring 1970 6 procent 1980 13 procent 1990 20 procent Exempel: en 55-ring som blir arbetsofrmgen jmfrt med nuvarande system, uppskattning: </li> <li> 18. Dagpenningen fr tillggsdagar bestr. Rtten till tillggsdagar utvrderas senast 31.5.2019, nr man har erfarenhet av hur 60 r fyllda personers rtt till arbete eller aktivtgrder som frnyar arbetsvillkoret har fungerat. (Avtalet om frlngning av tiden i arbetslivet) Ndvndiga tillggstgrder vidtas utifrn utvrderingen. Om tgrderna har haft avsedd effekt och parterna konstaterar det, hjs den nedre grnsen fr rtten till tillggsdagar med ett r till 62 r fr dem som r fdda 1961 eller senare (r 2022). OMSTLLNINGSSKYDD Arbetslshetsdagpenningen fr 58-ringar eller ldre som har tersysselsatts bestms enligt den gamla lnen om den nya lnen r lgre. Ett lngvarigt lnestd tas i bruk fr ldre. DAGPENNING FR TILLGGSDAGAR </li> <li> 19. Arbetspensionsavgiften (ArPL) r 2016 r arbetspensionsavgiften 24 procent. ren 20172019 r arbetspensionsavgiften 24,4 procent. EMU-buffert Om det ekonomiska lget s krver kan hgst 0,8 procent av bufferten anvndas per r. Kriterier fr bedmning av konjunkturlget. Anvndningen av EMU-bufferten fr inte ventyra en hllbar finansiering av arbetspensionsskyddet. Anvndningen av bufferten krver enhllighet. D bufferten anvnds avtalar man om en tidsintervall under vilken de anvnda medlen i frhllande till lnesumman terinsamlas. Medlen terinsamlas d sysselsttningen och det ekonomiska lget frbttras. FINANSIERINGEN AV ARBETSPENSIONERNA </li> <li> 20. Arbetsskandes behov av rehabilitering beaktas bttre n idag och man griper snabbt in i lngvariga problem med arbetsfrmgan. Frndringarna i ldern fr lderspensionen pverkar den vre ldersgrnsen fr rehabilitering. Nivn p ersttning fr psykoterapi frenhetligas = ldern bestmmer inte nivn p ersttningen. Vrdformer inom psykoterapin som omfattas av ersttning utvidgas. Utredning fr att minska sjukfrnvaron: Mlet r att ka lkarnas knnedom om genomsnittliga konvalesensperioder. Den vrdande lkaren bestmmer sjukledighetens lngd p samma stt som nu. EK, FFC och STTK konstaterar att finansieringen av fretagshlsovden ska vara ofrndrad. VRIGA UTVECKLINGSTGRDER </li> <li> 21. UPPGRELSENS INVERKAN P PENSIONERNAS NIV -5 0 5 10 15 20 25 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 Keskielkkeen muutos, 75-vuotiaat Prosenttia malliX, M malliX, N Frndring av medelpensionen i procent, 75-ringar modellX, M modellX, K </li> <li> 22. UPPGRELSENS INVERKAN MED BEAKTANDE AV LIVSLNGD OCH UPPNDD FRMN Total inverkan fr mn och kvinnor i olika generationer % av pensionsintkternasnuvrde Fdelser MnKvinnorSammanlagt </li> <li> 23. Mlsttningenomattpensioneringsldernr62,4 r2025 uppns. Hllbarhetsunderskotteti denoffentligaekonomin minskarmeddrygten procentenhet. ldersgrnsernandrasundervergngstidenochdennedregrnsenfr lderspensionstigertill65 r. Denvreldersgrnsenstigertill70 r. Arbetskarrirernaslngdpverkarocksfrndringarnaav ldersgrnsernai fortsttningen. Gllandeintjningenav pensionruppgrelsenrttvis. Arbetstagarensarbetspensionsavgiftdrasintelngreav frnlnennrpensionenberknas= nivnppensionernastiger. Pension brjarintjnasredanfrn17 rslder. Definitionenav denmlsattapensionslderngrattlivslngdskoefficientenblirlttareattfrst. Personermeden lngarbetskarriri tungajobbharmjlighettillarbetslivspension. SAMMANDRAG: FRHANDLINGSRESULTATET </li> <li> 24....</li></ul>