ARBETSPENSIONS-

REFORMEN 2017

Finländarna lever i genomsnitt allt längre och livslängden förväntas fortsättningsvis öka.

Arbetsmarknadsorganisationerna har förbundit sig att förhandla fram en uppgörelse som höjer den genomsnittliga pensioneringsåldern till 62,4 år senast år 2025 samt garanterar tillräckliga pensioner och finansieringen av pensionerna. Pensionsreformen har funnits på arbetsmarknads-organisationernas dagordning sedan år 2009.

Såväl arbetstagaren som den offentliga ekonomin gynnas av att tiden i arbetslivet är lång. Om man jobbar längre i takt med att livslängden ökar får arbetstagaren en bättre pension. Samtidigt får kommunerna och staten mer skatteintäkter.

I slutändan är det sysselsättningen som avgör om tiden i arbetslivet förlängs och den offentliga ekonomin kan balanseras.

VARFÖR BEHÖVS REFORMEN?

UTGÅNGSPUNKTER FÖR FÖRHANDLINGARNA

Finansieringen

Pensionsavgifterna under kommande år

Tillräcklig avgiftsnivå

Finansieringen av pensionerna inom den offentliga sektorn

Pensionsskyddet

Åldersgränser och förtida pensioner

Intjäning av pension och när den inleds

Pensionernas nivå, livslängdskoefficienten

Viktigt för FFC

• Pensionslöfte till de unga • en tillräcklig nivå på finansieringen

• De äldres ställning• alla kan inte fortsätta jobba

• Arbetslivets kvalitet• flexibla arbetslösningar enligt arbetstagarens behov

Pensionsreformen berör inte de pensioner som nu betalas ut.

Reformen berör inte pensioner som intjänas fram till år 2017.

PENSIONSREFORMEN TRÄDER I KRAFT ÅR 2017

Så här intjänas pension:

1,5 procent från 17 års ålder fram till övre gränsen för ålderspension.

Den som fortsätter att jobba efter att ha uppnått den nedre åldergränsen för ålderspension får föutom den redan intjänade pensionen en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad som han eller hon fortsätter att jobba.

1,5 procent om man arbetar efter pensioneringen.

Livslängdskoefficienten förmildras år 2027, när den nedre åldersgränsen för ålderspension är 65 år.

Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte längre av, utan pensionen beräknas på hela inkomsten.

Den förhöjda löntagaravgiften för tiden för högre pensionsintjäning slopas och nettolönen stiger i motsvarande mån.

Övergångsbestämmelse under åren 2017─2025.

INTJÄNING AV PENSION

Övergångsbestämmelse för pensionstillväxten

Löntagaravgiften dras inte längre av.

Övergångsbestämmelsen behövs för att mjuka upp förändringarna i tillväxten (speciellt gällande de på 1960-talet födda).

För tiden med förhöjd intjäning under övergångsperioden betalas alltjämt förhöjd löntagaravgift på 1,5 procent.

Livslängdskoefficienten förmildras år 2027, när den nedre åldersgränsen för pension stiger till 65 år.

PENSIONSTILLVÄXTEN

  17–52 53–62 63–

2017–2025 1,5 % 1,7 % 1,5 %

EFTER REFORMEN INTJÄNAS PENSION PÅ ETT ENKLARE OCH MER RÄTTVIST SÄTT

0 %

4 %

2 %1 %

5 %

3 %

18–52 år 53–62 år 63–67 år17 år

0 %

1,5 1,4 %

Intjäningsprocenterna nu:

1,9 1,8 %

4,5 % 4,2 %

3 %4 %

1 %

5 %

2 %

0 %Efter nedre

gränsen

1,5 %

Från 17 år till övre gränsen för ålderspensionen

Intjäningsprocenterna fr.o.m. 2017:

*Uppskovsförhöjningen läggs till redan intjänad pension.

Uppskovsförhöjning*0,4 %/mån = 4,8

%/år

NU: På grund av att löntagarens pensionsavgifter dras avtillväxer pensionen mindre än den nominella intjäningen.

Pensionsintjäning betalas ur statens medel för studieperioder och vårdledighet för barn under 3 år (separat lag).

Grunden för förmånen är en kalkylmässig inkomst på 707 € /mån (2014 )

Intjäningsprocenten är 1,5 % av den inkomst som utgör grund för förmånen och som inkomst beaktas

117 % av inkomsten som utgör grund för moderskaps- och föräldrapenning

75 % av inkomsten som utgör grund för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning

65 % av inkomsten som utgör grund för vuxenutbildningsstöd samt rehabiliteringsförmåner enligt pensions-, olycksfalls- och trafikförsäkring

65 % av inkomsten som utgör grund för sjukdagpenning 65 % av arbetsförtjänsten som utgör grund för ersättning för

förlorad arbetsförtjänst enligt bestämmelserna i olycksfalls- och trafikförsäkringar samt vid militära olycksfall

55 % av inkomsten som utgör grund för alterneringsersättning

PENSION INTJÄNAS OCKSÅ UNDER OAVLÖNADE PERIODER SÅSOM MAN KOM ÖVERENS I REFORMEN ÅR 2005

HUR LIVSLÄNGDSKOEFFICIENTEN FÖRMILDRASNuvarande och förmildrad livslängdskoefficient för olika födelseår

Födelseår Nuvarande Förmildrad

Livslängdskoefficient

Personer med fysiskt eller psykiskt belastande jobb kan ansöka om arbetslivspension när de fyllt 63 år:

Arbetskarriär på 38 år; verifieras med registerutdrag och andra tillförlitliga utredningar.

Arbetsbelastningen bedöms i förhållande till möjligheten att klara sig i det nuvarande jobbet.

Kraven är inte lika stränga som vid invalidpension.

Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet beaktas under tre år.

Pensionen måste ansökas inom ett år efter att anställningen upphört.

Sökandens egen utredning och utlåtande av företagshälsovården.

Intjänad pension minskad med livslängdskoefficienten.

ARBETSLIVSPENSION

Deltidspensionen ersätts med partiell förtida ålderspension.

En arbetstagare som är minst 61 år kan lyfta 25 eller 50 procent av den ålderspension som han eller hon har tjänat in.

Arbete som utförs vid sidan av den partiella förtida ålderspensionen berörs inte av löne- eller arbetstidsuppföljning.

Ett förtidsavdrag gör att pensionen som lyfts i förtid blir mindre. Avdraget är 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs.

Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension stiger år 2025 till 62 år.

PARTIELL FÖRTIDA ÅLDERSPENSION

Arbetsgivaren ska i första hand arrangera arbetet så att personer som går i partiell förtida ålderspension kan göra deltidsarbete om han eller hon så vill.

Baseras på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Arbetstagarens behov samt produktions- och serviceverksamheten beaktas.

Ändringen görs i arbetstidslagens 15 § 3 moment.

Träder i kraft 1.1.2017.

FÖRKORTAD ARBETSTID

Fem år före ålderspensionens nedre gräns fastställs en målsatt pensionsålder = den ålder man borde jobba till för att kompensera livslängdskoefficientens minskning av den månatliga pensionen.

Ålderspensionsåldern stiger gradvis till 65 år. (år 2027). Ålderspensio-nens övre gräns och arbetsavtalslagens avgångsålder följer ändringen med jämna år. Övre gränsen bedöms när den nedre gränsen ändras.

ÅLDERSGRÄNSER

Födelseår Ålderspensionsålder

Övre gräns

1955 63 år 3 mån 68

1956 63 år 6 mån 68

1957 63 år 9 mån 68

1958 64 år 69

1959 64 år 3 mån 69

1960 64 år 6 mån 69

1961 64 år 9 mån 69

1962 65 år 70

Nu: anpassning via pensionens nivå = när den genomsnittliga livslängden ökar minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen.

I fortsättningen inverkar också förhållandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär så att förhållandet hålls på samma nivå som år 2025.

En bedömning av hur arbetskarriärerna utvecklas, av faktorer som påverkar tiden i arbetslivet och av arbetspensions-systemets sociala och ekonomiska hållbarhet görs första gången år 2027. Därefter med fem års mellanrum. Bedömning av lagstiftningen på trepartsbasis.

Beslut om nödvändiga åtgärder fattas utifrån en bedömning.

Man behöver inte ändra åldersgränserna för pension om tiden i arbetslivet förlängs tillräckligt genom andra åtgärder.

Tiden i arbetslivet mäts med hur länge en 18-åring förväntas arbeta. Nivån år 2025 = en 18-åring förväntas vara i arbetslivet cirka 60 procent av sin livstid.

DEN FÖRVÄNTADE LIVSLÄNGDEN ÄNDRAS - ANPASSNING

Arbetslivskvoten mäter om den ökade livslängden förlänger tiden i arbetslivet tillräckligt.

År 2013 förväntades en 18-åring vara i arbetslivet cirka 37 år.

Uppskattning av målet för tiden i arbetslivet: 2017: 37,6 år 2025: 39 år 2035: 40 år

UPPSKATTAD UTVECKLING AV ARBETSLIVSKVOTEN SÅ ATT ÄNDRINGAR I ÅLDERSGRÄNSERNA INTE BEHÖVS

Arbetslivskvotens målnivå

5 års medeltal för tiden i arbetslivet

Tillämpning av bedömningsregeln på de nedre åldersgränserna efter år 2025 / baserar sig på nuvarande befolkningsprognoser.

MAXIMALA ÄNDRINGAR AV ÅLDERSGRÄNSERNA

Nedre åldersgräns för ålderspension högst

Nedre åldersgräns för arbetslivspension

Nedre åldersgräns för partiell förtida ålderspension

År 2029 (f. 1964, nu 50 år)

65 år 63 år 62 år

År 2037 (f. 1971, nu 43 år)

66 år 1 mån 64 år 1 mån 63 år 1 mån

År 2048 (f. 1981, nu 33 år)

67 år 1 mån 65 år 1 mån 64 år 1 mån

År 2061 (f. 1993, nu 21 år)

68 år 66 år 65 år

Bättre invalidpensioner:

Vid beräkningen av invalidpension räknas den s.k. återstående tiden fram till den nedre gränsen för ålderspensionen.

Intjäningen under den återstående tiden är densamma som för intjäning av pension: 1,5 procent.

Pensionens nivå stiger då löntagarens arbetspensionsavgift inte längre dras av.

INVALIDPENSIONER

Födelseår Uppskattad förbättring

1970 6 procent

1980 13 procent

1990 20 procent

Exempel: en 55-åring som blir arbetsoförmögen jämfört med nuvarande system, uppskattning:

Dagpenningen för tilläggsdagar består.

Rätten till tilläggsdagar utvärderas senast 31.5.2019, när man har erfarenhet av hur 60 år fyllda personers rätt till arbete eller aktivåtgärder som förnyar arbetsvillkoret har fungerat. (Avtalet om förlängning av tiden i arbetslivet)

Nödvändiga tilläggsåtgärder vidtas utifrån utvärderingen.

Om åtgärderna har haft avsedd effekt och parterna konstaterar det, höjs den nedre gränsen för rätten till tilläggsdagar med ett år till 62 år för dem som är födda 1961 eller senare (år 2022).

OMSTÄLLNINGSSKYDD Arbetslöshetsdagpenningen för 58-åringar eller äldre

som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre.

Ett långvarigt lönestöd tas i bruk för äldre.

DAGPENNING FÖR TILLÄGGSDAGAR

Arbetspensionsavgiften (ArPL)

År 2016 är arbetspensionsavgiften 24 procent.

Åren 2017─2019 är arbetspensionsavgiften 24,4 procent.

EMU-buffert

Om det ekonomiska läget så kräver kan högst 0,8 procent av bufferten användas per år. Kriterier för bedömning av konjunkturläget.

Användningen av EMU-bufferten får inte äventyra en hållbar finansiering av arbetspensionsskyddet. Användningen av bufferten kräver enhällighet.

Då bufferten används avtalar man om en tidsintervall under vilken de använda medlen i förhållande till lönesumman återinsamlas. Medlen återinsamlas då sysselsättningen och det ekonomiska läget förbättras.

FINANSIERINGEN AV ARBETSPENSIONERNA

Arbetssökandes behov av rehabilitering beaktas bättre än idag och man griper snabbt in i långvariga problem med arbetsförmågan.

Förändringarna i åldern för ålderspensionen påverkar den övre åldersgränsen för rehabilitering.

Nivån på ersättning för psykoterapi förenhetligas = åldern bestämmer inte nivån på ersättningen. Vårdformer inom psykoterapin som omfattas av ersättning utvidgas.

Utredning för att minska sjukfrånvaron: Målet är att öka läkarnas kännedom om genomsnittliga konvalesensperioder. Den vårdande läkaren bestämmer sjukledighetens längd på samma sätt som nu.

EK, FFC och STTK konstaterar att finansieringen av företagshälsovåden ska vara oförändrad.

ÖVRIGA UTVECKLINGSÅTGÄRDER

UPPGÖRELSENS INVERKAN PÅ PENSIONERNAS NIVÅ

-5

0

5

10

15

20

25

2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080

Keskieläkkeen muutos, 75-vuotiaatProsenttia

malliX, M malliX, N

Förändring av medelpensionen i procent, 75-åringar

modellX, M

modellX, K

UPPGÖRELSENS INVERKAN MED BEAKTANDE AV LIVSLÄNGD OCH UPPNÅDD FÖRMÅNTotal inverkan för män och kvinnor i olika generationer

% av pensionsintäkternas nuvärde

Födelseår Män Kvinnor Sammanlagt

Målsättningen om att pensioneringsåldern är 62,4 år 2025 uppnås.

Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin minskar med drygt en procentenhet.

Åldersgränserna ändras under övergångstiden och den nedre gränsen för ålderspension stiger till 65 år. Den övre åldersgränsen stiger till 70 år. Arbetskarriärernas längd påverkar också förändringarna av åldersgränserna i fortsättningen.

Gällande intjäningen av pension är uppgörelsen rättvis. Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte längre av från lönen när pensionen beräknas = nivån på pensionerna stiger.

Pension börjar intjänas redan från 17 års ålder.

Definitionen av den målsatta pensionsåldern gör att livslängdskoefficienten blir lättare att förstå.

Personer med en lång arbetskarriär i tunga jobb har möjlighet till arbetslivspension.

SAMMANDRAG: FÖRHANDLINGSRESULTATET

Dagpenningen för tilläggsdagar vid arbetslöshet består.

Arbetslöshetsdagpenningen för 58-åringar som har återsysselsatts bestäms enligt den gamla lönen om den nya lönen är lägre.

Finansieringen av arbetspensionerna tryggas till slutet av årtioendet, avgiftsnivån måste förutses i framtiden.

Deltidspensionen ändras till en mer flexibel partiell förtida ålderspension. En precisering som gör detta möjligt införs i arbetstidslagen.

Arbetssökandes behov av rehabilitering beaktas bättre än idag.

Praxis gällande sjukfrånvaro, rehabiliteringen och psykoterapin förbättras.

Inga försämringar i familjepensionerna och hur pension intjänas under oavlönade perioder.

Bättre invalidpensioner.

SAMMANDRAG: FÖRHANDLINGSRESULTATET

BAKGRUNDS-INFORMATION

Slussens nedre gräns

Nedre gräns för tilläggsdagar

Födda1950–1954

57 år 1 mån 59 år

Födda1955 och 1956

58 år 1 mån 60 år

Födda1957 och senare

59 år 1 mån 61 år

”PENSIONSSLUSSENS” ÅLDERSGRÄNSER

Arbetslösa som fyllt 60 år har rätt till stödjobb eller andra aktiva åtgärder som arbetskraftsmyndigheterna ordnar för att arbetsvillkoret ska uppfyllas

Efter att arbetsvillkoret uppfyllts bestäms dagpenningen enligt lönen för tidigare anställning

Vid behov görs en bedömning av arbetsförmågan för äldre arbetssökande

Pensionsslag

Personer som börjat lyfta arbetspension 2012

Medelpension €/mån

Medelpension €/mån

Medelpension €/mån

Antal och genomsnittlig pensionerings-ålder

Män Kvinnor Alla

Ålderspension (63,5 år) 48 005

2 010 1 414 1 709

– Förtida 2 574 1 584 1 040 1 323Arbetslöshets-pension

15 1 951 1 434 1 744

Invalidpension (51,9 år) 20 457

– Full 16 308 1 222 968 1 105– Partiell 4 149 895 701 767Lantbrukets specialpension

645 1 057 946 1 007

Deltidspension (statistikförs inte som pensionärer)

3 745 963 637 772