arbetspensions-reformen 2017

Download Arbetspensions-reformen 2017

Post on 04-Jan-2016

40 views

Category:

Documents

3 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Arbetspensions-reformen 2017. Varfr behvs reformen?. Finlndarna lever i genomsnitt allt lngre och livslngden frvntas fortsttningsvis ka. - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

  • ARBETSPENSIONS-REFORMEN 2017

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Finlndarna lever i genomsnitt allt lngre och livslngden frvntas fortsttningsvis ka.Arbetsmarknadsorganisationerna har frbundit sig att frhandla fram en uppgrelse som hjer den genomsnittliga pensioneringsldern till 62,4 r senast r 2025 samt garanterar tillrckliga pensioner och finansieringen av pensionerna. Pensionsreformen har funnits p arbetsmarknads-organisationernas dagordning sedan r 2009.Svl arbetstagaren som den offentliga ekonomin gynnas av att tiden i arbetslivet r lng. Om man jobbar lngre i takt med att livslngden kar fr arbetstagaren en bttre pension. Samtidigt fr kommunerna och staten mer skatteintkter.I slutndan r det sysselsttningen som avgr om tiden i arbetslivet frlngs och den offentliga ekonomin kan balanseras.VARFR BEHVS REFORMEN?

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • UTGNGSPUNKTER FR FRHANDLINGARNA

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Pensionsreformen berr inte de pensioner som nu betalas ut.Reformen berr inte pensioner som intjnas fram till r 2017.PENSIONSREFORMEN TRDER I KRAFT R 2017

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • S hr intjnas pension:1,5 procent frn 17 rs lder fram till vre grnsen fr lderspension.Den som fortstter att jobba efter att ha uppntt den nedre ldergrnsen fr lderspension fr futom den redan intjnade pensionen en uppskovsfrhjning p 0,4 procent fr varje mnad som han eller hon fortstter att jobba.1,5 procent om man arbetar efter pensioneringen.Livslngdskoefficienten frmildras r 2027, nr den nedre ldersgrnsen fr lderspension r 65 r.Arbetstagarens arbetspensionsavgift dras inte lngre av, utan pensionen berknas p hela inkomsten.Den frhjda lntagaravgiften fr tiden fr hgre pensionsintjning slopas och nettolnen stiger i motsvarande mn.vergngsbestmmelse under ren 20172025.INTJNING AV PENSION

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • vergngsbestmmelse fr pensionstillvxten

    Lntagaravgiften dras inte lngre av.vergngsbestmmelsen behvs fr att mjuka upp frndringarna i tillvxten (speciellt gllande de p 1960-talet fdda).Fr tiden med frhjd intjning under vergngsperioden betalas alltjmt frhjd lntagaravgift p 1,5 procent.Livslngdskoefficienten frmildras r 2027, nr den nedre ldersgrnsen fr pension stiger till 65 r.PENSIONSTILLVXTEN

    1752536263201720251,5 %1,7 %1,5 %

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • EFTER REFORMEN INTJNAS PENSION P ETT ENKLARE OCH MER RTTVIST STT******1852 r5362 r6367 r17 r0 %1,5 1,4 %Intjningsprocenterna nu:1,9 1,8 %4,5 % 4,2 %******Efter nedregrnsen* %Frn 17 r till vre grnsen fr lderspensionen Intjningsprocenterna fr.o.m. 2017:*Uppskovsfrhjningen lggs till redan intjnad pension. Uppskovsfrhjning*0,4 %/mn = 4,8 %/rNU: P grund av att lntagarens pensionsavgifter dras avtillvxer pensionen mindre n den nominella intjningen.

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Pensionsintjning betalas ur statens medel fr studieperioder och vrdledighet fr barn under 3 r (separat lag).Grunden fr frmnen r en kalkylmssig inkomst p 707 /mn (2014 )

    Intjningsprocenten r 1,5 % av den inkomst som utgr grund fr frmnen och som inkomst beaktas117 % av inkomsten som utgr grund fr moderskaps- och frldrapenning75 % av inkomsten som utgr grund fr inkomstrelaterad arbetslshetsdagpenning 65 % av inkomsten som utgr grund fr vuxenutbildningsstd samt rehabiliteringsfrmner enligt pensions-, olycksfalls- och trafikfrskring65 % av inkomsten som utgr grund fr sjukdagpenning 65 % av arbetsfrtjnsten som utgr grund fr ersttning fr frlorad arbetsfrtjnst enligt bestmmelserna i olycksfalls- och trafikfrskringar samt vid militra olycksfall 55 % av inkomsten som utgr grund fr alterneringsersttningPENSION INTJNAS OCKS UNDER OAVLNADE PERIODER SSOM MAN KOM VERENS I REFORMEN R 2005

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • HUR LIVSLNGDSKOEFFICIENTEN FRMILDRASNuvarande och frmildrad livslngdskoefficient fr olika fdelserFdelser Nuvarande FrmildradLivslngdskoefficient

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Personer med fysiskt eller psykiskt belastande jobb kan anska om arbetslivspension nr de fyllt 63 r:Arbetskarrir p 38 r; verifieras med registerutdrag och andra tillfrlitliga utredningar.Arbetsbelastningen bedms i frhllande till mjligheten att klara sig i det nuvarande jobbet.Kraven r inte lika strnga som vid invalidpension.Moderskaps-, faderskaps- och frldraledighet beaktas under tre r.Pensionen mste anskas inom ett r efter att anstllningen upphrt.Skandens egen utredning och utltande av fretagshlsovrden.Intjnad pension minskad med livslngdskoefficienten.

    ARBETSLIVSPENSION

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Deltidspensionen erstts med partiell frtida lderspension.En arbetstagare som r minst 61 r kan lyfta 25 eller 50 procent av den lderspension som han eller hon har tjnat in.Arbete som utfrs vid sidan av den partiella frtida lderspensionen berrs inte av lne- eller arbetstidsuppfljning.Ett frtidsavdrag gr att pensionen som lyfts i frtid blir mindre. Avdraget r 0,4 procent fr varje mnad som pensionen tidigarelggs.Den nedre ldersgrnsen fr partiell frtida lderspension stiger r 2025 till 62 r.PARTIELL FRTIDA LDERSPENSION

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Arbetsgivaren ska i frsta hand arrangera arbetet s att personer som gr i partiell frtida lderspension kan gra deltidsarbete om han eller hon s vill.Baseras p avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.Arbetstagarens behov samt produktions- och serviceverksamheten beaktas.ndringen grs i arbetstidslagens 15 3 moment.Trder i kraft 1.1.2017.FRKORTAD ARBETSTID

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Fem r fre lderspensionens nedre grns faststlls en mlsatt pensionslder = den lder man borde jobba till fr att kompensera livslngdskoefficientens minskning av den mnatliga pensionen.lderspensionsldern stiger gradvis till 65 r. (r 2027). lderspensio-nens vre grns och arbetsavtalslagens avgngslder fljer ndringen med jmna r. vre grnsen bedms nr den nedre grnsen ndras.

    LDERSGRNSER

    Fdelserlderspensionsldervre grns195563 r 3 mn68195663 r 6 mn68195763 r 9 mn68195864 r69195964 r 3 mn69196064 r 6 mn69196164 r 9 mn69196265 r70

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Nu: anpassning via pensionens niv = nr den genomsnittliga livslngden kar minskar livslngdskoefficienten den mnatliga pensionen.I fortsttningen inverkar ocks frhllandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionr s att frhllandet hlls p samma niv som r 2025.En bedmning av hur arbetskarrirerna utvecklas, av faktorer som pverkar tiden i arbetslivet och av arbetspensions-systemets sociala och ekonomiska hllbarhet grs frsta gngen r 2027. Drefter med fem rs mellanrum. Bedmning av lagstiftningen p trepartsbasis.Beslut om ndvndiga tgrder fattas utifrn en bedmning.Man behver inte ndra ldersgrnserna fr pension om tiden i arbetslivet frlngs tillrckligt genom andra tgrder.Tiden i arbetslivet mts med hur lnge en 18-ring frvntas arbeta. Nivn r 2025 = en 18-ring frvntas vara i arbetslivet cirka 60 procent av sin livstid.DEN FRVNTADE LIVSLNGDEN NDRAS - ANPASSNING

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Arbetslivskvoten mter om den kade livslngden frlnger tiden i arbetslivet tillrckligt.

    r 2013 frvntades en 18-ring vara i arbetslivet cirka 37 r.Uppskattning av mlet fr tiden i arbetslivet:2017: 37,6 r2025: 39 r2035: 40 r

    UPPSKATTAD UTVECKLING AV ARBETSLIVSKVOTEN S ATT NDRINGAR I LDERSGRNSERNA INTE BEHVSArbetslivskvotens mlniv5 rs medeltal fr tiden i arbetslivet

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Tillmpning av bedmningsregeln p de nedre ldersgrnserna efter r 2025 / baserar sig p nuvarande befolkningsprognoser.

    MAXIMALA NDRINGAR AV LDERSGRNSERNA

    Nedre ldersgrns fr lderspension hgstNedre ldersgrns fr arbetslivspensionNedre ldersgrns fr partiell frtida lderspensionr 2029 (f. 1964, nu 50 r)65 r63 r62 rr 2037 (f. 1971, nu 43 r)66 r 1 mn64 r 1 mn63 r 1 mnr 2048 (f. 1981, nu 33 r)67 r 1 mn65 r 1 mn64 r 1 mnr 2061 (f. 1993, nu 21 r)68 r66 r65 r

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Bttre invalidpensioner:Vid berkningen av invalidpension rknas den s.k. terstende tiden fram till den nedre grnsen fr lderspensionen.Intjningen under den terstende tiden r densamma som fr intjning av pension: 1,5 procent.Pensionens niv stiger d lntagarens arbetspensionsavgift inte lngre dras av.INVALIDPENSIONERExempel: en 55-ring som blir arbetsofrmgen jmfrt med nuvarande system, uppskattning:

    FdelserUppskattad frbttring19706 procent198013 procent199020 procent

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Dagpenningen fr tillggsdagar bestr.Rtten till tillggsdagar utvrderas senast 31.5.2019, nr man har erfarenhet av hur 60 r fyllda personers rtt till arbete eller aktivtgrder som frnyar arbetsvillkoret har fungerat. (Avtalet om frlngning av tiden i arbetslivet)Ndvndiga tillggstgrder vidtas utifrn utvrderingen.Om tgrderna har haft avsedd effekt och parterna konstaterar det, hjs den nedre grnsen fr rtten till tillggsdagar med ett r till 62 r fr dem som r fdda 1961 eller senare (r 2022). OMSTLLNINGSSKYDDArbetslshetsdagpenningen fr 58-ringar eller ldre som har tersysselsatts bestms enligt den gamla lnen om den nya lnen r lgre.Ett lngvarigt lnestd tas i bruk fr ldre.

    DAGPENNING FR TILLGGSDAGAR

    Sanat suoriksi - uudet termit

  • Arbetspensionsavgiften (ArPL)r 2016 r arbetspensionsavgiften 24 procent.ren 20172019 r arbetspensionsavgiften 24,4 procent.

    EMU-buffertOm det ekonomiska lget s krver kan hgst 0,8 procent av bufferten anvndas per r. Kriterier fr bedmning av konjunkturlget.Anvndningen av EMU-bufferten fr inte ventyra en hllbar finansiering av arbetspensionsskyddet. Anvndningen av bufferten krver enhllighet.D bufferten anvnds avtalar man om en tidsintervall under vilken de anvnda medlen i frhllande till lnesumman terinsamlas. Medlen terinsamlas d sysselsttningen och det ekonom

Recommended

View more >