arbetslust nr1 2015

tankar om

att återuppväcka arbetsglädjensid 3

Finns det något ”äta rätt”?sid 8

en tidskrift om människa, hälsa och arbetsliv i Västra Götalandsregionen • nr 1 • mars 2015 • årgång 15

arbetslusttankar om

att återuppväcka arbetsglädjensid 3

Finns det något ”äta rätt”?sid 8

På jobbet

Gör det som var otänkbart förrsid 16

Vi klaradeHotet Från

anDra SIDansid 4-5

2 arbetslust nr 1 2015

Hälsan & Arbetslivetwww.vgregion.se/halsan

Arbetsmiljödelegationenwww.vgregion.se/arbetsmiljodelegationen

Institutet för stressmedicinwww.vgregion.se/stressmedicin

ANSVARIG UTGIVARE: Annemarie Hultberg

TIDSKRIFTSRÅD:Annemarie HultbergInstitutet för stressmedicin, 031-342 07 22,[email protected]

Lena AlexandersonKommunikationsavdelningen, regionkansliet, 010-441 12 [email protected]

Stig Lindholm Arbetsmiljödelegationen,031-63 07 75, [email protected]

Tore Gustafsson Hälsan & Arbetslivet, 010- 44146 06, [email protected]

REDAKTÖR:Brita Hässel, GCL Kommunikation,[email protected] 88 03

LAYOUT OCH ILLUSTRATION:Joen Wetterholm, GCL Kommunikation/JoenArt , [email protected]

TRYCKERI:Geson Hylte Tryckmiljöcertifierade enligt ISO 14001 och Svanenmärkt

DISTRIBUTION:Adress- och distributionscentrum, 010-44 136 [email protected]

arbetslust

Arbetslust är en tidskrift med inriktning på människa, hälsa och arbetsliv som ges ut fyra gånger om året av Hälsan & Arbetslivet Arbetsmiljödelegationen och Institutet för stressmedicin.

På gång

Den röda tråden trasslar omkring i det som kan vara delar i ett gott arbetsklimat.

OmSLAGSBILD: När hotet – i form av en konkurrerande vårdcentral tvärs över gatan – kom, var det bara att spotta i nävarna och sätta igång förvandlingen. Vårdvalet blev en vändpunkt för vårdcentralen Tanumshede.FOTO: FrANK PALm

På nya platserMarina Olsson tillträdde som or-dinarie personaldirektör 1 januari efter att ha varit tillförordnad i tre månader. Innan dess har hon ar-betat som sjuksköterska, varit ordförande i Vårdförbundets av-delning i Västra Götaland och sjukhusdirektör för Angereds När-sjukhus. Nu är det personalfrågor som gäller:

– Jag känner ett stort engage-mang för Hr-frågor, framför allt när det gäller kompetensförsörj-ningen som är den absolut största utmaningen vi har framöver, säger marina Olsson till webbplatsen In-sidan.

Mirko Ivanovic tillträder som förvaltningschef för Hälsan och Stressmedicin i maj. Ivanovic har lång erfarenhet av företagshälso-vård och är idag chef för Bräckes primärvård med sex vårdcentraler.

– Jag ser fram emot att öka samarbetet mellan företagsvården och stressforskningen och kunna säkerställa att den värdefulla forskningen som bedrivs på insti-tutet för stressmedicin kommer fler tillgodo, säger Ivanovic.

Den första april träder en ny orga-nisation i kraft. regionkansliet ska omvandlas till ett enat, samordnat och kraftfullt koncernkontor.

– Vi ska utveckla vårt arbets-sätt och säkerställa att vi går från att vara bra – till att bli ännu bätt-re, säger Ann-Sofi Lodin.

Omgörningen gäller för led-ningskansliet, hälso- och sjukvårds-nämndernas kansli, sekretariaten för kultur, miljö, kollektivtrafik, re-gional utveckling, rättigheter och

Det numret går till Konferens- och utbildningscentrum och ska an-vändas vid konferensbokning. Sedan ett halvår tillbaka ska alla regionens konferensbokningar – oavsett förvaltning – gå via Kon-ferens- och utbildningscentrum. Tanken är att kompetensen sam-las på ett och samma ställe och att det finns hjälp att hitta lämplig lokal. Först och främst ska inter-

010-441 05 00knappval 2

na lokaler användas, men går inte det så är rutinen att ta in tre offer-ter från de externa anläggningar som är avtalade för Västra Göta-landsregionens räkning.

Den som har frågor kan kon-takta Yvonne Bäfverfeldt, sektions-chef på Konferens- och utbild-ningscentrum, 031-342 05 24 eller [email protected]

folkhälsa. Också område Inköp flyttas till det nya koncernkonto-ret, dit också VGr IT ska höra.

I samband med omorgani-sationen minskas bemanningen med 40-50 personer, vilket för-hoppningsvis går att lösa tack vare naturlig personalomsättning, pensionsavgångar och avtalspen-sioner. Bakom detta ligger ett be-sparingskrav på 26 miljoner un-der 2015.

Sveriges Kommuner och Lands-ting samt Landstinget i Jönkö-pings län.

Ledningsansvariga, kvali-tetsansvariga, verksamhetsut-vecklare och alla som arbetar med kvalité och säkerhet inom hälso- och sjukvården välkom-nas till denna mötesplats. Cirka 3 000 deltagare från hela värl-den förväntas träffas i Göte-borg mellan 12-15 april 2016.

Den som vill veta mer, kon-takta Wenche Jenssen, [email protected], eller Zina Cherigui, [email protected]

Regionkansliets saga är all – koncernkontoret tar överFO

TO: C

ATH

ArI

NA

FY

rBer

G

Om ett drygt år anordnas kon-ferensen International Forum on Quality & Safety in Health-care på Svenska mässan i Gö-teborg. Västra Götalandsregio-nen delar värdskapet med

Lägg in i nästa års plan

Mer lika bidrag för allaDet blir en enhetlig lägstanivå för friskvårdsbidrag till alla medarbe-tare; från den 1 januari nästa år 800 kronor per anställd och år som ett år senare höjs till 1 200 kronor. Friskvårdsbidraget får an-vändas till: Fysisk aktivitet, det vill säga träningskort till exempelvis gymnastik, gym, bad, dans, bollsporter. Det fungerar också för deltagande i till exempel Qi Gong, Tai Chi, mindfulness, yoga, kost-rådgivning och massage.

3arbetslust nr 1 2015

tankar om...

I Göteborgs-Posten fredagen den 16 janua-ri kunde man läsa artikeln ”Arbetsglädjen

minskar utom för chefen”. Och så blir det en chef som nu skriver ”Tankar om” om just temat arbetsglädje. Det måste ju bli enkelt!

Nu handlade artikeln om småföretagare i Sverige där 1 000 anställda och lika många chefer hade tillfrågats. Av de an-ställda tyckte 40 procent att arbetsglädjen hade minskat under senaste året mot 6 procent av cheferna. Det andra intressanta med undersökningen är skälen till varför svaren blev så olika mellan de anställda och cheferna. De anställda angav främst stress i arbetslivet som orsak där cheferna bedömde att det i första hand var privata anledningar som låg bakom den minskade arbetsglädjen i företagen. Hur svaren hade sett ut om motsvarande undersökning gjorts i våra verksamheter kan man ju fun-dera på. Men säkerligen finns det likheter. För forskningen visar att det har stor bety-delse om man arbetar gentemot människor, exempelvis patienter, klienter eller kunder. Där är det mer stress i arbetsmiljön. Trots att medarbetarna ser det som väldigt menings-fullt arbete så får man ofta ägna tid åt fel saker som letande efter uppgifter, in- och utloggning i system och framför allt om våra system krånglar.

HUR SER DÅ förutsättningarna ut i regio-nen? Tittar vi på den senaste medarbetar-undersökningen från hösten 2013 så har vi en hel del utmaningar men också glädje-ämnen. Bland glädjeämnena är svaren på frågan om ”Mitt arbete känns menings-fullt” – där enstaka procent svarade att det stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Och dimensionen ”Socialt klimat” hade också ett högt resultat för hela VGR. Men andra viktiga faktorer som arbetstakt, ar-betsrelaterad utmattning, delaktighet och målkvalitet fick för regionen som helhet låga resultat. Och alla dessa faktorer har stor betydelse för arbetsglädjen. Som med-

hur man kan hålla arbetsglädjen uppe. Kanske med en daglig ”solros”, funderar Thomas Wallén, sjukhusdirektör på Södra Älvsborgs sjukhus.

arbetare ska man må bra på jobbet. Man ska vara en del av verksamheten och på-verka den åt rätt håll. Man ska vara med och ta fram relevanta mål för sin enhet och veta vad man ska bidra med för att nå må-len. För våra yngre medarbetare är detta inga konstigheter, uppväxta med mål- och utvecklingssamtal från förskoleåldern så är nog förväntningarna på arbetslivet och det nära ledarskapet högt ställda. Här finns en av de viktigaste utmaningarna för våra chefer.

I mIN CHEFSUTVECKLING har jag kommit i kontakt med olika managementfilosofier. Många har nog hört om ”management by walking around” men också om ”manage-ment by fear”. Den sistnämnda hoppas jag innerligt att vi lämnat därhän men vad innebär den förstnämnda? Är det tillräck-ligt i dagens arbetsliv att ”chefen går om-kring” i verksamheterna? Jag skulle vilja

mynta begreppet ”ma-nagement by presence” och då inte bara närva-ro utan sinnesnärvaro om vi ska lyckas i vårt uppdrag. Men då måste vi som högre chefer göra det möjligt för våra första linjens che-fer att utöva ett gott le-

darskap för att dagligen säkra delaktighet, måluppfyllelse och den nära dialogen med medarbetarna.

PÅ SÖDRA ÄLVSBORGS SjUKHUS försöker vi återupptäcka såväl arbetsglädje som allt bra vi gör dagligen genom metoden ”Sol-rosen”. Efter dagens arbetspass sätter sig närmaste chef med sina medarbetare och diskuterar dagens glädjeämnen. Solrosens 31 blad representerar månadens dagar och för varje solrosblad dokumenteras positiva händelser den dagen. När vi började med metoden visade det sig att medarbetarna hade väldigt svårt att uttrycka dagens gläd-jeämnen. Fokus är nämligen vanligtvis på allt som inte gått bra under arbetsdagen. Vad har vi missat? Vad har vi inte hunnit med? Varför blev det inte som vi hade pla-nerat? Men det utförs massor av bra arbete

dagligen men vi har inte vanan att beröm-ma oss för detta. Men häri ligger ju väldigt mycket av arbetsglädjen och det måste vi påminna oss om. Diskutera allt bra vi gör så har vi kommit en bit på väg med att återupptäcka arbetsglädjen!

Thomas WallénSjukhusdirektör Södra Älvsborgs sjukhus

FO

TO: C

ATH

ArI

NA

FY

rBer

G

Som medarbetare ska man må bra på jobbet.


Vände skutan:

– Vi hade ingenting, bara dåligt rykte

KLImATFÖRÄNDRING. Agneta Wingstedt, Valentina Sevanovska Berg och Ann Bergkvist har varit med om en tvärvändning: från hopplöst läge till roligt varje dag.FOTO: FrANK PALm


Stimulerande utveckling!Anne-Marie Riese, distriktssjukskö-terska, har fått hela sitt arbetssätt förändrat med nya och breddade uppgifter.

– Jag arbetade på det gamla sättet med egen mottagning och egen ka-lender. Och jag tyckte faktiskt att det var både enformigt och tungt. Och gammeldags. Nu har vi en gemen-sam tidbok, och delar på alla patien-ter. Jag jobbar numera i team vilket är oerhört stimulerande, roligt och ut-vecklande. Och min ”status” som di-striktssjuksköterska har jag verkligen inte förlorat; bara vunnit roliga utma-ningar och utvecklat min kompetens.

– Vad vi har gått igenom ... vilken utveckling! Vårdvalet är det bästa som hänt oss.

Så här gick det till när den nerkörda vårdcentralen lyck-ades öka arbetsglädjen och göra patienterna nöjda.

Ryktet kom först: det skulle öppna en ny klinik tvärs över gatan. En som skulle

utsätta vårdcentralen Tanumshede för konkurrens. Året var 2009 och vårdvalet hade kommit till norra Bohuslän.

Den nya kliniken inledde med att head-hunta utvalda medarbetare från den befint-liga vårdcentralen. Med fetare lönekuvert i sikte lämnade medarbetarna sina anställ-ningar och började på nya fina kliniken.

Att de hoppade av var i och för sig inte så konstigt. Vårdcentralen de lämnade hade dåligt rykte. Patienterna klagade på dålig tillgänglighet, långa väntetider, svårt att komma fram på telefon och bemötan-det var inte särskilt gott.

– Vi motade patienterna istället för att möta dem, konstaterar Valentina Sevanov-ska Berg, sjuksköterska.

Samtidigt var ”syster-centralen” i Fjällbacka ned-läggningshotad. Det såg inte ljust ut för den offent-ligt drivna primärvården. Och värre skulle det bli:

– Vi tappade hälften av våra patienter och halva personalstyrkan.

Stämningsläget var nu i botten. Varför det blivit som det blev? Man såg flera orsaker. Dålig bemanning, svagt chefskap, medarbetare som jobbade helt efter eget huvud utan känsla för helhet. Ordning och reda sakna-des och delaktigheten var minst sagt un-dermålig.

Vårdvalet skulle bli både vändpunkt och räddning.

PERSONALEN SOm var kvar – när privatkli-niken tagit sitt – fick en ny chef i Agneta Wingstedt som såg att det krävdes stora förändringar för att lösa problemen. Valen-tina uttrycker det drastiskt:

– Vi stod inte på noll, utan på ett fett minus. Vi hade ingenting. Bara dåligt rykte.

AGNETA VAR SEDAN tidigare van att jobba med öppna dörrar. På hennes nya arbets-plats var alla dörrar stängda, och bakom

dem pyrde missnöjet och gnället. Här krävdes insatser. Agnetas engagemang och vilja att förbättra triggade personalen att komma med massor av idéer.

– Vi försökte finna ut vad vi ville arbeta med och hur det skulle gå till. Det gav nya uppslag och vi bestämde oss för att börja med att höja trivseln, skapa miljö för arbets-glädje. Vi kavlade upp ärmarna, intalade oss att ”vi är väl lika bra som några andra” och gick mot en nystart, beskriver Valentina.

–Det var som om den kvarvarande per-sonalen fick utrymme och kraft att blom-ma upp när ”de starkare” lämnat, kommen-terar Agneta.

Affärsplanen som skapades skulle ge svar på frågorna om hur patienter skulle fås att lista sig och medarbetare att vilja bli anställda.

– Vi i personalen fann varandra och hit-tade på saker tillsammans. Lagade mat, ordnade fester, gick på spa, arrangerade ut-vecklingsdagar – vi både umgicks och ut-bildade oss. Och det hördes mer och fler skratt än någonsin tidigare.

OCKSÅ SÄTTET att samtala förändrades. Förr handlade det om ”mig” och ”jag”. Var-je profession höll hårt på sitt. Nu suddades

gränserna ut, och man blev medveten om att alla är lika mycket värda trots olika ar-betsuppgifter.

– Nu är vi ”vi”. Och vi är inte grå och trista. Vi är inte B-laget som blev kvar, säger medicinska sekreteraren Ann Bergkvist, bestämt.

Med den nya synen på sig själva kom allt det andra; det goda humöret, skratten, nöj-

dare patienter. Medarbetarna utbildade sig, skapade team, hittade nya smidiga ar-betsätt.

I TAKT mED förbättringarna kom ST-läkare och nya medarbetare. För att få dem att stanna kvar på sina anställningar fortsatte man att målmedvetet bygga trivsel, glädje, öppenhet och skön familjekänsla. Här pra-tar man inte längre om varandra utan med varandra. Inga surdegar jäser, det är öppen kommunikation som gäller.

ALLT SLIT UNDER de gångna åren har gett utbyte. Att arbeta utifrån en och samma kalender har åstadkommit delaktighet.

Tillgängligheten är 100 % trots att ”vi styr telefonen och inte tvärtom”.

Bemanningsläkare behövs inte längre och antalet listningar stiger.

Egna initiativ uppmuntras och utbild-ningsdagar inspirerar.

– Det är roligt att vara chef för en sån här grupp. Men det ställer krav på mig att våga säga ja till idéer och önskemål. Även om det medför en sömnlös natt, skrattar Agneta och konstaterar att till och med ekonomin är god:

– Jag lägger inte energi på promillespa-rande, det är bättre att satsa, ha nöjda pa-tienter och glad personal, beskriver Agneta sin strategi som exempelvis innefattar de-taljen att hela personalen äter frukost till-sammans. Varje dag. Lite nybakade frallor och blommor på bordet kostar så lite men ger så mycket, är de överens om.

– Under arbetets gång har vi upptäckt våra egna stora och många resurser. Vi har vuxit med uppgiften och tar till vara på det. Idag har vi gott rykte, säger Ann.

Agneta och Valentina håller med. Nöjda och stolta. •

Brita Hässel

FOTO

: FrA

NK

PA

Lm

Nu är vi ”vi”. Och vi är inte grå och trista. Vi är inte B- laget som blev kvar.

NYSTART. Anne-marie Riese trivs med det nya sättet att arbeta, tillsammans i team istället för ensam med stängd dörr.


Det fanns en tid när det som hade med skatter att göra var behäftat med obehag. Skattmasen skräm-de. Dessutom verkade hens hela idé vara att klaga på avdrag i de-klarationen eller sätta dit folk på något obehagligt byråkratiskt vis.

Så är det inte längre.

Skatteverket har gjort en förändringsresa som hållit på länge. I närmare 40 år, påstår Martin Palm, kontorschef på Skatteverket i Uddevalla.

Men han tycker samtidigt att det inte är så konstigt att det tagit tid. Det krävs en lång kulturresa för att få kraft i en föränd-ringsprocess. Skatteverket har gått från att vara kontrollerande och lätt skrämmande:

Vem blev inte nervös när det förr i tiden kom post från Skatte-myndigheten, som det hette då? Idag ses verket som en servi-ceinriktad organisa-tion, i medborgarnas tjänst.

– Numera hjälper vi medborgarna att göra rätt från början så de slipper problem. På så sätt har vi skapat för-troende för vårt arbete.

I förändringsarbetet har verkets vision varit central. Skatteverket ville med den bli en del av ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Inte göra sitt bästa för att komma undan, smita och fuska.

– Visionen förändrade allt. Den skapar en annan känsla. Vi ska inte vara den som förstör för någon annan.

Från att ha haft ord om sig att inte bry sig om invånarnas väl och ve, utan bara hårdhänt driva in skatter, har förhållnings-sättet så sakteliga ändrats till tillit.

– Vi litar på att andra gör rätt. Och det är vi som ska se till att det går lätt och smi-digt. Folk ska bli rättvist behandlade. Vi ska ha ett bra bemötande och vara lyhörda. Så kan vi skapa förtroende.

Martin Palm menar att varje möte med invånarna är en möjlighet för att ytterligare öka förtroendet för verksamheten. Så för att göra verkstad av en vision är den största framgångsfaktorn att ständigt ha det med sig; vi måste komma ihåg vilka vi är till för.

Låter som en inställning brukbar inom fler områden.

Brita Hässel

Per Gärdsell i Malmö är en av dem som tänkt till extra kring ord som arbetsklimat och arbetsgläd-je, hälsa, hälsofrämjande och häl-sokompetens. Arbetslust har bett honom dela med sig av sina tan-kar.

Nuförtiden pratar vi mycket om hälsa, det ord och tillstånd som utvecklats

från att handla om fysisk hälsa till att om-fatta både psykisk, social och existentiell. Det senare ett begrepp som handlar om att man ska må bra i sin helhet; forskare talar om hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet. Hälsa är alltså ett upplevt tillstånd, en färskvara som är möjlig att påverka.

– Idag hävdar en del epidemiologer att mer än 60 procent av all ohälsa i aktiv ål-der kan kopplas till livsstil. Det innebär att hälsa mer och mer tycks utvecklas till en viktig kompetens, något vi kan lära oss, menar Per Gärdsell och påpekar att de ar-betsplatser som, mer än andra, satsar på hälsa lägger mer resurser på dem som be-höver mest stöd i sin livsstil och som behö-ver utveckla kompetensen att ta vara på tillgänglig hälsa.

– Jag menar att var och en måste själv vilja ta en promenad, vara rökfri, äta fru-kost, sova åtta timmar, skratta, vilja vara medmänniska, medarbetare, medlem i en organisation och så vidare. På arbetsplat-sen kan vi erbjuda, inspirera, motivera, möjliggöra och stödja – men jag själv mås-te vilja.

FRISKA mEDARBETARE är en förutsättning för framgångsrika arbetsplatser – god häl-sa skapar vinnare. Alltså letar företag och organisationer efter friskfaktorer och sätt att bli en hälsofrämjande arbetsplats. Kopplingen mellan hälsa å ena sidan och effektivitet och lönsamhet å den andra gör strategin än mer betydelsefull.

– För att kunna bygga en hälsokompe-tent organisation som ser välbefinnande som en viktig strategisk framgångsfaktor, kräver det att vi har en arbetsplatskultur som gör det möjligt. Ledningsgrupp, che-

fer och medarbetare måste värdera hälso-främjande arbete högt och ha ett aktivt för-hållningssätt.

– Dessutom krävs en människosyn värd namnet ...

ATT ÖVERHUVUDTAGET ha ett arbete är en av de viktigaste friskfaktorerna eftersom den uppfyller elementära behov hos män-niskan; att ha något att leva av, att leva med andra människor och leva för något, det vill säga meningsfullheten. Men det bety-der för den skull inte att arbetsplatsen kan ta hela ansvaret för hur den anställde mår,

Förändring tar tid– om att vinna förtroende

bra klimat på jobbet är allas ansvar


menar Per Gärdsell. Hälsa pågår ju dygnet runt, året runt.

– Däremot kan en arbetsgivare vara en stark intressent i att alla mår bra och med-verka till att skapa förutsättningar för god hälsa. Alla har ansvar för det, somliga stör-re än andra beroende på yrkesrollen; leda-re eller medarbetare. Samverkan mellan le-darskap och medarbetarskap kan göra hälsan till både ett mål och ett verktyg.

Men Per Gärdsell är inte övertygad om att intresset för hälsa är väldigt stort:

– Hur många chefer i Sverige har en hel-dagsutbildning i hälsostrategier? Hur många medarbetare har obligatorisk ut-bildning i hälsa och hälsostrategi, frågar sig Per Gärdsell och kommenterar:

– Många ledningsgrupper har bristfällig kompetens i hälsa. Ofta är hälsoutbildning

FOTO

: NIL

S-O

LOF

SJö

DéN

bra klimat på jobbet för ”dom som vill”, det vill säga de som re-dan tycker att det är viktigt. Många hälso-projekt drivs av eldsjälar och nästan alltid handlar de om fysisk hälsa. Dessutom är det oftast hälsorelaterat arbete som ryker först när det ska sparas.

EN HÄLSOFRÄmjANDE arbetsplats arbetar långsiktigt, uthålligt och strategiskt med att utveckla hälsokompetens rakt genom hela organisationen. Här finns, enligt Per Gärdsell, alltid en lokal hälsoplan, tydlig-het, bra relationer med fackliga organisa-tioner i ämnet och ansvariga som driver arbetet med både tid och budget.

– Hälsa kan aldrig delegeras till perso-nalchefen med förhoppningen att det hela är löst. Ledningsgruppen och cheferna måste ge legitimitet och förutsättningar.

Verktygen för att bli mer häl-sofrämjande är många: friskvård, arbetsmiljö, obli-gatoriska utbild-ningar, utbildning av hälsoinspira-törer, mötesplat-ser, bra intern kommunikation,

strategi att ta emot nya medarbetare, möj-ligheter till utveckling, estetik, kultur, möj-ligheter till återhämtning, lunchrum, bra utvecklingssamtal, genomtänkta möten, rätten att få göra fel så länge vi lär oss, öp-pet klimat, framtidstro, tydlig och ända-målsenlig kommunikation, kreativitet, po-sitiv energi, meningsfullhet, optimism.

– Listan på det som påverkar välbefin-nandet kan bli hur lång som helst, konsta-terar Per.

Men ska den omsättas till verklighet kräver den något av alla. Också av gnällspi-ken som ser sig som ett offer, har allmänt tråkigt och frågar sig varför ingen annan gör något:

– Dålig stämning är mer smittsam än influensa, så alla måste vara med och fråga sig vad han, hon eller vi tillsammans kan göra för att må bättre. •

Lisbeth Hedberg/Brita Hässel

Per Gärdsell, docent i ortopedi och före det-ta cheföverläkare på Skånes universitets-sjukhus i Malmö, var en av initiativtagarna till ett av Sveriges mest uppmärksammade hälsoprojekt på 2000-talet, det så kallade Bunkefloprojektet.

I dag är Per Gärdsell föreläsare och utbil-dare för ledningsgrupper, chefer, hälsoinspi-ratörer och medarbetare i hälsa.

FOTO: FrANK PALm | mONTAGe OCH ILLuSTrATION: JOeN WeTTerHOLm


A rbetslust frågar Ingrid Larsson, nä-ringsfysiolog på enheten för klinisk

nutrition och obesitasmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. Ingrid Larsson fö-reläser, undervisar, blev årets dietist 2012 och omtalas som en av Sveriges mest namnkunniga dietister. Hon är fetmaex-pert och engageras till nationella expert-uppdrag inom sitt kompetensområde; nä-ringsfysiologi. Ingrid står däremot klart lågt i kurs på bloggar och hemsidor som föredrar kosthållningar distanserade från Livsmedelsverkets rekommendationer. Inget hon är särskilt okunnig om:

–Det är många som gärna skulle se mitt huvud på ett fat, konstaterar Ingrid lätt.

Om nu mat väcker så starka känslor och ropen skallar högre än någonsin: vad ska vi tro på? Finns det något rätt, fel el-ler någon sanning?

– Sanning och sanning, säger Ingrid. Vad är sant? Det handlar om att se till den aktuella kunskap vi har och hur vi tolkar den.

Ingrid menar att alla självklart får tycka som de vill och välja den kost de vill. Det vill säga, så länge de gör det privat. Det är en helt annan sak om man talar i patient-perspektiv.

–Hemma vid köksbordet får man tycka precis vad som helst. När man klär sig i ar-betskläder och står inför patienter ska man lämna tyckandet därhän och arbeta enligt vetenskap eller beprövad erfarenhet, det står i hälso- och sjukvårdslagen. Patienter ska kunna lita på legitimerad personal.

Mat – detta minerade område – ger många gånger stor medial uppmärksam-het till den som torgför sina åsikter. Är det ett problem?

– Att prata mat, diet och viktnedgång är lockande för många, eftersom det gör att man kan hamna på Expressens löpsedel el-ler i Aktuellts 21-sändning ...

Men, menar Ingrid, även om det är

många som känner sig kallade, är det få som har nog med kunskap.

Ingrid Larsson förklarar genom exem-plet med ofullständiga tolkningar av SBU-rapporten ”Mat vid fetma”.

– Studierna i SBU-rapporterna består av många delar som måste vägas samman för att helheten ska framstå. Det duger inte att välja den del som passar ens egna syften och hoppa över resten. I värsta fall orsakar bristfälliga råd skador och lidande som inte nödvändigtvis får samma publicitet som när någon går ner ett antal kilo på kort tid.

Att visa på ”lyckade” enskilda fall är inte

heller bevis på något, menar Ingrid Larsson: – Jag vill påstå att det är grovt tjänstefel

att försöka övertyga med hjälp av berättel-ser om hur enstaka personer reagerat på en eller annan diet. Det sättet att försöka över-tyga har ingenting med kunskap att göra.

Framförs budskap, som inte bygger på den samlade aktuella kunskapen, av någon i lånta fjädrar kan resultatet bli än värre, menar Ingrid.

– Det är en komplikation om de som tar del av budskapet kan bli imponerade – lu-rade – av att den som försöker övertyga presenterar sig med en akademisk titel. En titel betyder inte att man har kunskap.

rätt, fel, sant eller osant om vad vi ska äta?

TROGEN VETENSKAPEN. – Berättelser om hur enstaka personer reagerat på en diet har ingenting med kunskap att göra, säger Ingrid Lars-son, väl vetande om att hon, i vissa läger, inte älskas för sitt uttalande.FOTO: FrANK PALm

Artikeln om fett och socker i förra numret av Arbetslust rörde upp en smärre kuling bland, främst, dietister. Texten handlade om två kostförespråkares åsikter, kritiska till Livsmedelsverkets näringsrekommendationer och propage-rande för kost med lågt kolhydrat- och högt fettintag. Varför blev det ett sånt liv? Får man inte tycka och äta som man vill? eller: hur ska vi förhålla oss till olika tips och råd från allsköns kostkännare?

*


F rågan når Arbetslust emellanåt. Of-tast efter att Arbetslust rapporte-

rat från någon av inspirationsdagarna då det bjuds intressanta föreläsningar och aktiviteter som är till för att ge in-spiration, nya infallsvinklar och peppa hälsocoacherna/hälsoinspiratörerna i vardagsarbetet. De som vet mest om coachernas/inspiratörernas uppgifter – förutom regionens cirka 200 aktiva – är Susanna månsby från Kompetenscen-trum och Lisa edén från Hälsan & Ar-betslivet som på uppdrag av Arbetsmil-jödelegationen och tillsammans med Stig Lindholm från regionkansliet arbetar med frågan. De tre, ihop med en arbets-grupp bestående av hälsocoacher och Hr-representanter från olika verksam-heter och delar av regionen, är snart i färd med att uppdatera beskrivningen av uppdraget som hälsocoach/hälso- inspiratör. Den senaste skrivningen har några år på nacken och behöver ses över, eftersom också en coachs/inspira-törs roll och uppgifter förändras över tid. Grunduppgiften lär dock stå sig: att till-sammans med chefer och medarbetare

Även om vederbörande har kunskap inom ett detaljområde ska inte titeln användas som en garanti om kompetens på andra områden.

– Jag skulle aldrig uttala mig säkert om något som inte har med nutrition att göra. Det vore respektlöst och ansvarslöst mot alla, speciellt mot patienten som utgår från att hen får råd av någon med kunskap på området.

Vilka kostråd tycker du, som närings-fysiolog, att vi bör följa?

–Ser man till folk i allmänhet ska de, för att hålla sig långsiktigt friska, äta enligt den aktuella kunskapen, som presenteras och sammanfattas i de nordiska näringsrekom-mendationerna som bygger på en mängd vetenskapliga studier och översikter, ge-nomgångna av över hundra forskare och experter från Norden. För patienter med olika sjukdomar ger dietister andra kun-skapsbaserade råd och rekommendationer som förhåller sig till den aktuella sjukdo-men. Trots att rekommendationerna juste-ras för varje sjukdomsperspektiv så pekar grundrekommendationerna i samma rikt-ning. Det som vi vet är hälsosamt för be-folkningen generellt är i stora drag också hälsosamt om man har fetma eller diabetes.

Men, i debatten påstås det att Livs-medelsverkets rekommendationer gjort svenska folket illa under de fyrtio år de följt råden?

Ingrid Larsson skrattar:– Om befolkningen hade följt råden

hade vi haft en långt mycket friskare be-folkning. Det är löjligt att påstå att folk gör som vi rekommenderar; det vill säga äter mycket grönsaker och baljväxter, frukt och bär, fisk och skaldjur, fullkorn och oljor. Samt begränsar mängden rött kött, sött, salt och alkohol. Endast fyra till tio procent av befolkningen äter den mängd grönsaker och frukt som rekommenderas!

Ingrid känner inga tveksamheter angå-ende näring, kost och dieter, och hon är i gott sällskap.

– Samma budskap som vi förmedlar i Sverige uttrycks över hela jordklotet: ät kost som liknar medelhavsmaten och Livsmed-elsverkets rekommendationer. Som nä-ringsfysiolog måste jag vara i vetenskapen.

– Och fettdebatten som förs i Sverige finns endast – i någon mån – i Norge och Finland. Ingen annanstans. •

Brita Hässel

Statens beredning för medicinsk utvärdering

Vad gör en hälsocoacheller hälsoinspiratör?

verka för en hälsofrämjande arbetsplats och -miljö där även frågor gällande lev-nadsvanor ingår.

Det kan man förstås göra på väldigt många olika sätt, så följaktligen arbe-tar coacherna/inspiratörerna på just ... olika sätt. Det kan vara att medverka till att skapa hälsoplaner, arrangera aktivi-teter och uppmärksamma friskfaktorer. Spännvidden är stor. Självklart hänger arbetssättet på hur mycket tid och ut-rymme hälsocoachen/inspiratören får möjlighet att lägga på sitt uppdrag.

Hälsocoacherna/inspiratörerna utses av respektive chef och regionen erbju-der utbildning inom ”ett coachande för-hållningssätt” och stöttning i att tillsam-mans med chefen starta och driva en hälsoprocess på den egna arbetsplatsen. Två inspirationsdagar om året utifrån temaområdena kost, rörelse, sömn och glädje samt möjlighet att ordna lokal workshop ingår.

– Vi kan se att intresset för att bli coach eller inspiratör ökar. Det ligger verkligen rätt i tiden att arbeta hälso-främjande, kommenterar Lisa edén.

Brita Hässel

På sidan 13 och 15 berättar två inspiratörer om sitt uppdrag.

INSPIRERANDE. På inspirationsdagarna är det inte ovanligt med ett

mer fysiskt inslag bland föreläsningarna. Blossom Tainton höjde tempen rejält då hon släppte loss med

hälsococherna och -inspiratörerna.FOTO: FrANK PALm


*


– Kommunikation, som i grund och botten handlar om hur vi är mot var-andra, kan vara en viktig hälsofräm-jande faktor.

Det säger Åsa Stöllman, leg psy-kolog, som förordar balanserad kom-munikation på jobbet; att prata, frå-ga och lyssna på ett lagom avvägt vis. Däremot rekommenderas obalans när det kommer till positivt och negativt laddat prat. Stort plus för positivitet!

Åsa och hennes forskarkollegor i Uppsala har gjort en studie av arbetsenheter i kom-muner och landsting och ställt sig frågan om balanserad kommunikation är en nyck-

el till produktivitet och hälsa. De har an-vänt sig av en modell som är bra att ha med sig i tankarna när man möts, umgås och ar-betar tillsammans. Det är, som Åsa Stöll-man säger, inte något särskilt konstigt utan ett utvecklingsverktyg att ta till när kom-munikationen gått i stå eller inte fått fart.

FÖR ATT KOmmUNICERA balanserat ska man ha sex dimensioner – tre motsatspar – klara för sig:

Det första paret är utforska – att fråga, vara nyfiken och visa intresse – som i sam-talet ska balanseras mot förespråka – att berätta, hålla på sin åsikt men också dela med sig.

Nästa motsatspar är andra kontra själv. Med andra menas samtal om dem som inte är närvarande. Det kan vara arbetskamra-ter, kunder, patienter, elever ... andra in-tressenter. Andra står också för en form av omvärldsperspektiv.

Själv är den egna – personens eller grup-pens – åsikten, behovet och önskemålet.

Det tredje och sista paret är positiv och negativ. Positiv som i ge feed back och be-römma. Negativ som i sarkasm, ironi och uttryck som tar död på pratlusten. Negativ kritik kan göras positiv genom att vara konstruktiv.

mODELLEN ÄR INSPIRERAD av amerikansk forskning som visat på samband mellan hög effektivitet och god kommunikation. Bland annat har de kunnat leda i bevis att effektiva arbetsgrupper talade i positiva or-dalag sex gånger oftare än i negativa. De mest negativa grupperna var också de minst effektiva.

I den svenska studien följde forskarna 90 arbetsmöten i offentlig sektor inom va-rierande verksamheter. Här skulle utrönas vad balanserad kommunikation betyder för hälsa och välbefinnande, plus att grup-perna som möttes skulle få stöd att träna på att bli ”bättre”.

– Ja, det går bra att träna kommunika-tion. Det tar lite tid men ger effekt, säger Åsa Stöllman uppmuntrande.

EFFEKTEN AV TRÄNINGEN kan sammanfat-tas med att alla kommunicerade alltmer balanserat. De blev mer positiva, tonade ned den förespråkande delen och ökade den utforskande, den som det oftast är störst brist på.

Den goda kommunikationen skapar också ett bättre lärande och utforskande klimat. Nyfikenhet väcks och fler vill veta mer.

Summa summarum: Balanserad kom-

För att få än mer effektiva och funk-tionella arbetsgrupper är det en god idé att skapa en arbetsmiljö som kännetecknas av god kommunika-tion. Till dem som insett vikten av det hör till exempel företaget Apple, som helt sonika infört trevlighetsreg-ler, en slags uppförandekod för an-ställda. Och det gäller inte minst för cheferna, eftersom det är ett faktum att den chef som ler, ser sin medar-betare i ögonen och säger hej, får långt mer motiverade och engagera-de medarbetare än den som tyst och buttert tittar bort. Det där med trev-lighet spelar så stor roll att när ett sjukhus införde liknande regler fick de både friskare patienter – kortare behandlingstider – och mer välmåen-de personal, berättar Åsa Stöllman.

Tänk på vad du säger!(Och hur ...)

Följ reglerna – var trevlig och må bättre

munikation gör det möjligt att utveckla ar-betsgrupper.

UNDER ÅRET kommer ett praktiskt arbets-material med tips, metoder och råd för bättre kommunikation i organisationer, att tas fram. •

Brita Hässel

PRATVÅRDARE. med en balanserad kommu-nikation utvecklas arbetsgruppen, vet Åsa Stöllman, psykolog och forskare. FOTO: PrIVAT


Stress handlar både om arbetsmil-jön och miljön utanför arbetet. Om vad som händer i huvudet, i kroppen, kroniskt och akut. Livsstilsfaktorer, so-cial situation, eventuella tidigare trau-man... mycket spelar roll. Och det är allt sammantaget som avgör om man drabbas av psykisk ohälsa.

– Men varför är det så stor skillnad i före-komsten av psykisk ohälsa mellan kvinnor och män, frågar Ingibjörg Jonsdottir, pro-fessor och verksamhetschef för Institutet för stressmedicin, retoriskt och finner en del svar i den senaste stressforskningen.

Där kan man utläsa att kvinnor alls inte är mer sårbara än män. Det handlar snara-re om flera andra samverkande faktorer varav sämre arbetsmiljö verkar spela en avgörande roll.

– Sverige har, efter Finland, Västeuropas mest segregerade arbetsmarknad.

– Det spelar roll, menar Ingibjörg och ef-terlyser den frånvarande diskussionen om den strikta uppdelningen av yrken och lika konstiga fördelningen av arbetsuppgifter.

Varför pratar vi inte mer om att kvinnor och män inom samma yrken utför olika arbetsuppgifter? Eller om att kvinnor – det så kallade svaga könet – oftare får uppgif-ter som är monotona och repetitiva, och leder till högre förekomst av besvär i nacke

skuldror och armar. Medan männen an-vänder mer av hela kroppen och arbetar med maskiner.

Forskningen säger att fysiologiska skill-nader mellan könen endast i liten grad kan förklara högre förekomst av belastnings-besvär hos kvinnor. Det finns dock viss evidens för att kvinnor utvecklar tydligare stressreaktioner vid tidspress än män.

– Visst är män och kvinnor olika, men det är inga enorma skillnader i dessa avse-enden, säger Ingibjörg. Där är en viss skill-nad i hormonmängder men inget som för-klarar skillnaderna i förekomst av psykisk ohälsa. Kvinnor är precis lika robusta som män, utropar Ingibjörg och fortsätter:

– Män och kvinnor kanske gör saker på olika sätt: rent biologiskt arbetar hjärnan på skilda sätt, men varför göra stor sak av det om funktionen är densamma!?

KVINNOR UPPLEVER att de har högre krav på sig och känner att de har mindre kon-troll än vad männen har och gör. Det kan bero på att kvinnor i vård- och omsorgs-arbete i högre grad arbetar med människ-or, som kan innebära både tungt fysiskt arbete och hög mental belastning.

– Kvinnor i åldern 25-44 år har också högre grad av stressymptom på grund av sitt privatliv. Barn, partner, hushåll ...

Kvinnor mellan 16 och 24 år är också mycket stressade jämfört med män i sam-

Varför drabbas kvinnor oftare av

oro, ångest och depression?ma ålder, men av andra skäl:

– Unga kvinnor har otroliga krav på sig när det handlar om exempelvis hur de ska se ut, klä sig och föra sig.

Också tidigare händelser i livet påverkar det fortsatta livet och eventuell sjuklighet.

– Ja, ryggsäcken är betydelsefull och det kan man också lägga genusperspektiv på.

NÄR mÄN OCH KVINNOR väl drabbas av psykisk ohälsa, så ser bilden ganska likar-tad ut för bägge könen. Då är det inte läng-re någon stor könsfråga: vi ser inga skillna-der avseende symptom, sjuklighet eller prognos. Det finns med andra ord helt an-dra, stora frågor som måste lösas för att ändra på det som gör främst kvinnor sjuka.

– Politiken talar om rehabilitering och behandling och bryr sig inte riktigt om det som orsakat att människor behöver rehabi-litering och behandling. Hur vore det att tänka mer främjande och förebyggande!

Ingibjörg Jonsdottir ser med förväntan fram emot att företagshälsovården utveck-lar fler produkter som hamnar i den hälso-främjande ”lådan”.

ARBETSPLATSERNA i sin tur måste sluta att individualisera problemen med arbetsmil-jö och stressymptom: sluta att fokusera på varje enskild person och istället ta tag i de stora strukturella problem som finns. •

Brita Hässel


ILLu

STrA

TIO

N: J

OeN

WeT

TerH

OLm


C arin Carlehed, HR-specialist på Alingsås lasarett, och Jan Hjalmarsson,

arbetsmiljöingenjör på Hälsan & Arbets-livet, har sedan i höstas uppdraget att ta fram underlag och sammanställa den digi-tala hälso- och arbetsmiljöhandboken.

Bollplank i arbetet är Stig Lindholm och Per Djurberg från HR-strategiska avdel-ningen på regionkansliet. Till sin hjälp har de också specialister på berörda områden.

Det har under åren från många håll ut-talats ett behov av en gemensam plattform och en grund att utgå ifrån i det systema-tiska hälso- och arbetsmiljöarbetet. Och ett viktigt mål med handboken är att an-

vändare ska kunna känna igen sig oavsett var i Västra Götalandsregionen hälso- och arbetsmiljöarbetet sker. Byter man arbets-plats ska det vara samma regler och anvis-ningar som gäller för en specifik fråga.

Nyligen avslutade Carin och Jan en om-fattande inventering av dokument – poli-cys, riktlinjer, anvisningar och beskriv-ningar av olika slag – som används i regionens hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete.

– Inventeringen har gjort det tydligt att det finns många goda exempel i förvalt-ningarna som nu kan ligga till grund för det fortsatta arbetet att ta fram den ge-

en regiongemensam digital hälso- och arbetsmiljöhandbok för Västra Götalandsregionen håller på att ta form. målet är att hälso- och arbetsmiljöarbetet ska bli mer enhetligt, tydligare och att dubbelarbete ska undvikas.

hälso- och arbetsmiljöhandbok

mensamma handboken. Det är viktigt att ta vara på det som redan är gjort, säger Carin Carlehed.

Några exempel på områden som hand-boken ska täcka är arbetsplatsens utform-ning, hur man arbetar med förändringar och hälsofrämjande arbetsplatser.

Tanken är att den regiongemensamma handboken ska underlätta det praktiska ar-betet inom hälso- och arbetsmiljöområdet ute på arbetsplatserna, och att den ska ge en ökad förståelse och kunskap hos region-ens medarbetare.

HANDBOKEN ÄR OCKSÅ tänkt att användas vid Västra Götalandsregionens interna hälso- och arbetsmiljöutbildningar för chefer, skyddsombud och HR-personal som bland andra Carin och Jan håller i.

Under arbetet med hälso- och arbets-miljöhandboken är det många frågor som stötts och blötts. Materialets utformning är en sådan. Och det finns en uttalad tanke att materialet ska göras så lättillgängligt som möjligt.

– Vi jobbar i flöden med en steg-för-steg-uppbyggnad. Först en kort inledande text som förklarar vad det handlar om, en huvudtext som inte är alltför omfattande och krånglig, och sedan en fördjupning för den som behöver veta mer, säger Jan Hjal-marsson.

Gruppen är noga med att påpeka att den digitala handboken är ett levande do-kument, och att det de skapar nu måste re-gelbundet uppdateras.

Om allt går enligt planerna ska hand-boken vara klar att läggas ut på nätet under hösten. Exakt var den ska placeras är i dagsläget inte bestämt – förutom att det blir på en plats som är tillgänglig för alla; chefer, skyddsombud som rent praktiskt är de som arbetar med hälso- och arbetsmiljö-frågorna, men också enskilda medarbetare ute på arbetsplatserna. •

Lisbeth Hedberg

ARBETSGLÄDjE. Kul på jobbet i en bra arbetsmiljö är viktigt. Per Djurberg, jan Hjalmarsson, Carin Carlehed och Stig Lindholm är överens.FOTO: FrANK PALm

Digital

på gång


Anledningen till det är förstås att en enkät utan nog många svarande inte blir det bra beslutsunderlag som man hoppas få pre-sentera för politikerna. Och det blir heller inte så att just du eller de dina har tagit till-vara möjligheten att påverka. För det blir faktiskt följder – konkreta resultat – av det som enkäten förmedlar till dem som be-stämmer. Några exempel:

När det i tidigare enkät blev uppenbart att många fler ungdomar än man anat mådde psykiskt dåligt, så blev det en tydlig signal om att det behövdes ytterligare en mottag-ning för just unga med psykisk ohälsa. Nu finns den: Närhälsan i Göteborg startade under 2014 en mottagning för unga vuxna (18-29 år) med psykisk ohälsa.

Kvinnor som känt sig otrygga utomhus har förmedlat det i enkätundersökningar, vil-ket bland annat har lett till att belysningen förbättras på allmänna platser och i parker i Göteborg.

Enkätresultatet har haft inverkan på hur tandvårdsreformerna 2008 och 2013 utfor-mades för att passa medborgarna på bästa sätt.

I områden med stor andel rökare har sats-ningar gjorts på lungfunktionskontroller och rökavvänjning.

Göteborgsstadsdelen Majorna/Linné har tagit fram en handlingsplan mot cannabis för 2013-2023. En av orsakerna var att en-käten visade på samband mellan använd-ning av cannabis och psykisk ohälsa.

I Gullspång upptäcktes att det fanns behov av utökat föräldrastöd. Åtgärdat.

Hälsofrämjande insatser, till barn och unga vars föräldrar haft långvarigt för-sörjningsstöd, sattes in i Skara när beho-ven blev tydliga.

Är du själv eller någon i din när-het en av de 95 000 personer i Västra Götalandsregionen som blivit ombedd att fylla i folkhälso-enkäten Hälsa på lika villkor? Gör det i så fall. Eller tjata och påminn dem i din närhet som hör till de ”utvalda”.

Svara på folkhälsoenkäten

I Skövde gjordes insatser för unga som var i behov av vuxna förebilder.

I Skaraborg har man tillsammans med Bildningsförbundet satsat på mat och rö-relse. Insatsen omfattar 700 aktiviteter och 6 000 skaraborgare, startade 2011 och på-går fortfarande. Anledningen är att den se-naste enkäten visade på att andelen perso-ner med fetma är hög i Skaraborg.

Denna nationella enkät om hälsa, levnads-vanor och livsvillkor görs varje år av Folk-hälsomyndigheten. Vart fjärde år deltar Västra Götalandsregionen med ett tilläggs-urval som ska visa på eventuella skillnader mellan vad man tror och hur det faktiskt står till i olika delar av regionen. I Västra Götaland får ungefär 95 000 personer i åldrarna 16-84 år chansen att säga sitt. Sta-tistiska Centralbyrån skickar ut enkäten i slutet av februari och det allra sista svars-datumet är 5 maj.

Resultaten är betydelsefulla för många verksamheter, inte bara i Västra Göta-landsregionen. Varenda svar är viktigt. •

Brita Hässel

Petra Lerjestedt jobbar som testledare på VGr IT sedan ett år tillbaka och har också i uppdrag att vara hälsoin-spiratör. Något hon gärna engagerar sig i, eftersom

hon, trots utbildning inom IT och ekonomi, valde att ta ett års uppehåll i arbetslivet för att läsa friskvård av rent intresse.

– Vi alla spenderar mycket tid på vår ar-betsplats, så det är viktigt att vi har en god

arbetsmiljö. rollen som inspiratör är både spännande och utmanande och innebär mycket mer än att få folk att springa fort och äta nyttigt. Vi är ju varandras arbets-plats, säger Petra som tycker att kommuni-kation på jobbet är en nyckel. Att hälsa på varandra, presentera sig för den man inte träffat förut, visa nyfikenhet för varandra.

– Det blir trivsammare att gå till jobbet och ger bättre produktivitet i företaget.

Så även om Petra ordnar med aktiviteter

typ ”stå-på-jobbet-tävling” och en del åter-kommande fysiska inslag så slår hon gärna ett slag också för den mentala delen; om förhållningssätt till livet och, som vid senas-te föreläsningen, värdet av att också ta små steg framåt.

Gensvaret från medarbetarna är stort, vil-ket triggar Petra att fortsätta att prata hälso-effekter i det dagliga livet; bra och enkla ruti-ner i vardagen snarare än stora uppoffringar.

Brita Hässel

”Möter jag nå´n i trappan så hälsar jag!”


konSt I regIonen

UPPSlaget

För knappt ett år sen besluta-des det att regionen ska bi-

dra till att minska ungdoms- arbetslösheten i Västra Göta-land, genom att erbjuda ett-åriga yrkesintroduktionsan-ställningar på någon av Västra Götalandsregionens förvalt-ningar. Inga kostnader faller på förvaltningarna utan allt be-talas centralt. Förhoppningen är att nå 150 ungdomar under projekttiden som varar till och med 2016. Projektet heter VIA, Västra Götalandsregionens in-troduktionsprogram för unga

– Först tystnar de, be-traktar, funderar, kän-ner igen ... sen börjar pratet!

Ingela mörtsell talar om ”sina” patienter på avd 243, fysiotera-pin Su/mölndal. De är alla 65+, de flesta har ont och svårigheter att röra sig. Ingelas knep för att få till lite aktivitet och öppnare sinnen är att vända sig till kon-sten. Hon lockar helt enkelt med sig patienten till en tavla hon tycker om, eftersom hon gärna vill höra patientens åsikt. Kanske tycker de samma? eller helt olika?

Ingela visar den tavla hon gil-lar allra mest:

– Den sätter igång så många tankar och visar en miljö och tid som många av 243:ans patien-ter känner igen. Och även om den är lite färglös så frågar man sig vart damen på tavlan är på väg. Vem är hon? Hur mår hon? Har hon ett ärende? Varför är det så tomt runt omkring?

Ensam kvinna skapar samtalIngela har för sin del kommit

fram till att tavlan, en litografi, visar en kall söndagsmorgon – kanske på 1930-talet – och att damen är, med bestämda steg, på väg till kyrkan.

– eftersom det är halt så går hon ändå försiktigt, sammanbi-tet och koncentrerat. Det är nästan lite plikt över hennes gå-ende, målar Ingela vidare.

medan Ingela fantiserar om tavlans kvinna stannar en rull-stol till bredvid. mannen är Ar-mand Björkman, fd arkitekt och för tillfället patient. Han pekar på tavlan och meddelar att det är en Ljunggren vi tittar på. ett samtal utspinner sig om bildens stämning, ensamhet, Småland, kyrklighet och de kala träden. Konst kan verkligen starta sam-tal. Även om verket vid en första titt är lite färglöst ...

Konstnären reinhold Ljung-gren föddes i småländska Vit-taryd 1920 och dog 2006. Han var bildkonstnär och grafiker, känd för sina detaljrika skildring-ar av naturen och småstaden.

TERAPI FÖR TANKEN. Det finns mycket att reflektera över i en tavla. Ingela mörtsell

och Armand Björkman diskuterar hur den ensamma kvinnan i bilden verkligen har det.

FOTO: FrANK PALm

arbetssökande, och är ett arbets-marknadsprojekt som vänder sig till ungdomar mellan 19 och 24 år.

mEN DET HAR inte riktigt blivit som det var tänkt. Alltför få ar-

betsplatser har öppnat sin dörr, det har helt enkelt varit ganska trögt att få fram några platser. En orsak som begränsat antalet yrkesintroduktionsanställningar är att den direkta vården inte varit aktuell på grund av de speciella krav på behörighet som finns där. Lena Iselow, en av tre samordnare för projektet, är ändå försiktigt optimistisk och hoppas på att fler förvalt-ningar ska nås av informatio-nen att den här chansen finns.

– Det här är både ett ansvar och en möjlighet. Att hjälpa

ungdomar är angeläget och Västra Götalandsregionen be-höver visa upp sig som arbets-givare och bli mer känd för att kunna möta behovet av föryng-ring framöver.

– Dessutom är det positivt för arbetslaget när det kommer in en ung människa med nya tankar och pigga idéer. De ar-betsplatser som har tagit emot en ungdom är väldigt positiva. Det fungerar mycket bra. Och det är förstås väldigt värdefullt för de unga att få tillgång till lä-rande i arbetslivet och få vuxna förebilder. Uppgiften vi har är viktig!

Den som vill öppna sin dörr; kontakta gärna Lena Iselow, [email protected].

Öppna dörren för en frisk fläktoch hjälp en ungdom till ett jobb


UPPSlaget

Idéer och artikeluppslag till

arbetslust? Ring eller mejla!

Telefonnummer och mejl- adresser finns på sidan 2.

Det tunga i arbetet är inte själva arbetet, utan de faktorer som förstör arbetsglädjen. [Okänd]

Kioskvältare om jämlik hälsaDet är, i ärlighetens namn, inte ofta en rapport från en regional förvaltning kallas kioskvältare. Men så har skett med Folkhälso-kommitténs skrivning om hur man ska åstadkomma jämlik hälsa i Västra Götalandsregion-en. I samband med att rappor-ten presenterades på ett nät-verksmöte med Världshälsoorga-nisationen fick den stor upp-märksamhet och spreds snabbt från WHO:s webbplats. Det internationella intresset för jäm-lik hälsa är stort, och att Västra Götaland har lyckats samla många aktörer med olika uppdrag för att arbe-ta tillsammans för jämlik hälsa och en socialt hållbar region anses som unikt. Att man i ar-betet dessutom parallellt stämt av arbetet i en styrgrupp med ledande regionpolitiker har skruvat upp intresset ytterligare.

– Jag känner att min roll att inspi-rera, stödja och driva hälsofrågor är viktig, säger Sarah Oswalds-son, utvecklingsledare och hälso-inspiratör på rättighetskommit-téns kansli.

Tillsammans med övriga hälso-inspiratörer inom Centrala kans-lierna, är Sarah del av ett inspira-törsnätverk som träffas en gång i månaden för att bolla idéer och supporta varandra. ett arbetssätt

som Sarah sätter värde på. Hon tycker nätverket lyckats extra bra med de regel-bundna utma-

ningarna som ska locka medarbe-tarna till aktivitet och eftertanke. utmaningarna, en i månaden, kan handla om att oftare fika ihop med andra, variera sin ar-betsställning mer än annars – det vill säga stå mer – eller kanske fundera över sin attityd till med-människorna:

– utmaningen denna månad handlar om medmänsklighet; att alla reflekterar över hur vi uppträ-der mot varandra och exempelvis försöker vara mer generösa och ge positiv feed-back. Som hjälp på traven ingår också en tävling med ”snäll-bingo”.

– utmaningarna skapar snack vid fikat. Det är ett bra sätt att med små steg och enkla medel få tillfälle att prata om hälsa.

Sarah tror att inspiratörernas idéflöde uppskattas av kollegor-na, och vet att uppdraget betyder en hel del för henne själv:

– Att vara hälsoinspiratör ger mig jättemycket. Det är roligt, jag intresserar mig för hälsofrågor och gillar att hälsoarbetet mer och mer handlar om hela människan – både kropp och själ.

Tiden Sarah lägger på inspire-randet varierar, men att ha ett av-tal med chefen om hur stort ut-rymme inspiratörssysslan får ta känns bra. – Det är än så länge bara posi-tivt att vara hälsoinspiratör, säger en nöjd Sarah.

4 portioner eller cirka 10 bufféportioner

Dipp1 förpackning kikärter1 vitlöksklyfta1 knippe gräslök1 knippe persilja300 g frysta gröna ärter, tinade½ dl olivolja2 dl gräddfil1 citron

Vitlökskrutonger4 pitabröd1 vitlöksklyfta2 msk olivolja

Vårprimörer1 knippe morötter1 knippe grön sparris1 knippe rädisorSalt och peppar

Gör så här:• Sätt ugnen på 175 grader.• Häll av kikärterna. Skala och grovhacka vitlöken. Skölj örter-na och grovhacka dem.• Mixa samman kikärter, vitlök, örter, gröna ärter, olivolja och gräddfil i en matberedare eller

med en mixerstav. Smaka av med salt, peppar och citronsaft. Låt stå kallt under tiden resten förbereds.• Skär pitabröden i stavar och lägg på en plåt med bakplåts-papper.• Skala vitlöken och pressa eller finhacka den. Blanda samman med olivoljan i en skål. Salta lätt.• Pensla pitabröden med vitlöks-oljan. rosta brödet i mitten av ugnen ca 10 minuter, eller tills brödet har fått fin färg och är krispigt. • Skölj alla grönsaker. Skala mo-rötterna och skär bort nedersta delen på sparrisen.•Koka upp en kastrull med rejält saltat vatten. Koka morötterna och sparrisen ett par minuter så att de fortfarande har spänst kvar.• Servera de lättkokta primörer-na, rädisorna och vitlökskru-tongerna tillsammans med dip-pen.

Receptet kommer från lantmännen

Det finns ett samband mel-lan psykisk och kroppslig ohälsa och därmed även mel-lan psykisk och fysisk hälsa. Positiva känslor påverkar din hälsa.

Skratt ger ökad smärttålighet. När vi skrattar ökar hjärnans produktion av endorfiner, krop-pens smärtlindrande ämne.

Barn skrattar cirka 350–400 gånger per dag, vuxna i snitt 15. Det beror bland annat på mer stillasittande, mer ensamtillvaro och mindre lek.

Blodtrycket höjs när du skrattar, men går ner efteråt och

det finns det som ty-der på att glada käns-lor har en positiv ef-fekt på blodtrycket.Skratt minskar stress,

lindrar spänningar, oro och rädsla, och inte minst skapar det en känsla av samhörighet när du skrattar i grupp.

Många muskelgrupper job-bar och förbrukar energi när du skrattar. Att skratta ger alltså motion.

De muskler som inte arbetar, slappnar av och när skrattet kling-ar av slappnar alla muskler av.Källa: Vårdguiden

Garva mera!

”jag tror vi är uppskattade”Lättkokta vårprimörer

och vitlökskrutonger med grönärts- och kikärtsdipp

Hälsan & Arbetslivet • Arbetsmiljödelegationen • Institutet för stressmedicin

På jobbet

En teaterföreställning utvecklas kring ett manuskript och består av bland annat regi, skådespeleri, ljus, kostymer och scenografi, den dekor och de saker som utgör inred-ningen på en teaterscen.

Scenografen presenterar skisser och modell för tillverkningsteamet på hur en tom scen ska förvandlas till ett rum, en trädgård, en ubåt eller vad som krävs för att förstärka publikens tro på pjäsen.

– Sedan är det min uppgift att räkna ut om skissen är möjlig att förverkliga, säger Håkan Wester. Går idén att konstruera? Hur dyrt blir det? Jag försöker fixa det mesta ... och det är ju så tråkigt att säga nej.

Om det är genomförbart startar kon-struktionsarbetet. Först med ritningar på papper. Sedan med själva snickrandet. Här krävs stora portioner av kreativitet och ma-terialkunskap. Alla scenografier ska vara mått- och viktanpassade till transportvag-nar och turnélokaler. De ska vara hopfällba-ra men ändå säkra för personal och publik.

SCENOGRAFI inbegriper även diverse små-prylar som bidrar till teaterfantasin, till ex-empel den pyttelilla fiol som Håkan Wester snidade ur ett massivt stycke lindträ. När Håkan Wester är klar med sitt går uppgift-en vidare till dekorationsmåleriet. Där kan splitter nya grejer åldras hundratals år i ett kick.

TEATERN skiljer sig från den normala byggsvängen: Inget utomhusjobb och mer än bara manliga arbetskamrater. Månads-lön och semester – inget självklart för en småföretagare.

– Det är färre räta vinklar här på tea-tern. En gång skulle jag bygga en soffsäng, sned på alla håll och isärtagbar i fem delar. Det gick det också. Sådant gör jobbet roligt och stimulerande.

Till sin hjälp har Håkan en rikt utrustad verkstad.

– Jag var van att bygga sådant som skul-le stå i många år. Men när jag hade byggt min första scenografi, fick jag höra att den skulle rivas!! Rivas? Nu har jag vant mig. Man kan inte spara all dekor.

Han bygger fantasierHåkan Wester var en erfaren bygg-nadssnickare när han fick jobb på regionteater Väst i uddevalla. Han byggde riktiga hus med raka vinklar som skulle stå i hundra år. Nu bygger han illusioner av verklighet; hopfäll-bara, sneda, halva rum, som rivs när föreställningen är klar.

– Det som går att använda igen behåller jag; återvinner allt som går. Jag handlar ju för skattemedel och man vill ju gärna läm-na planeten i gott skick till sina barnbarn.

REGIONTEATER VÄST är Sveriges största tur-nerande institution för barn och ungdo-mar och har produktions- och repetitions-lokaler för dans i Borås. I Uddevalla finns produktions- och repetitionslokaler, två scener och en dansstudio.

Med nära 600 föreställningar årligen runt om i regionen gäller det att allt går smidigt att transportera, bygga upp och fälla ihop. Utan en teatersnickare skulle det inte fungera. •

Anne Jönsson

TEATERSNICKARE. Håkan Wester trivs med att göra tvärtom mot förr. Nu är det påhitt, snedbyggen och illusioner som gäller.FOTO: FrANK PALm

arbetslust nr1 2015

Documents