oq © b xrbx ¨ arhrb ic sie` oeylÎrn ©n oxrd hprwrb orn h ¨ d l ¨ n ©“När vi gick hem från shil så hörde man jiddisch över hela Linnégatan”

Häromveckan hade Tom Shulevitz och jag nöjet att träffaRos Mari Haitkin Janzon och Leopold Sommerfeld för attsamtala om alte yidishe tsaytn i Göteborg. Att få lyssnatill hur det kunde vara i det gamla judiska Göteborg direktfrån källan var förstås högst intressant.

Artikelförfattaren i fint sällskap: här med Ros Mari Haitkin Janzon ochLeopold Sommerfeld

De båda är bekanta sedan barndomen och har också gått iNordhemsskolan och i Den judiska arbetsstugan på Risås-gatan. Det blev många skratt och kommentarer undersamtalets gång, när Leopold och Ros Mari i minnet åter-vände till det judiska livet i Göteborg. Sagotanten iAzaleadalen som efter sin föreställning bjöd på mjölk ochbulle på Plikta! Hur man pratade jiddisch hemma, menhur föräldrarna ibland övergick till ryska för att barneninte skulle förstå... Och alla judiska familjer, gemen-skapen där man bodde och klassresan från Haga viaAnnedal till Linnéstaden.

Och förstås hur det gick senare. Det gick, som vi vet, braför de allra flesta i denna immigrantgrupp, som integreratsig så väl och bidragit till stadens utveckling. Flertalet avdenna “förstageneration” bibehöll också sin judiskhet ochvar flitiga gudstjänstbesökare, först i shil på Kaponjär-gatan, senare på Andra Långgatan och från 1971 på Stor-gatan 5. Mer om förhållandet mellan dessa invandare frånöster och de etablerade svenska judarna i kommandenummer av Det Senaste.

De två har också en gemensam erfarenhet i att derasföräldrar invandrat till Göteborg; Ros Maris föräldrarkom från Riga respektive Moskva och Leopolds frånstaden Grajewo i “polska” Ryssland.

Om man drar en cirkel med utgångspunkt från den idagpolska staden Grajewo, men med tidsperspektivet tidigtnittonhundratal, ska man finna något intressant: att inomendast 6 mil ligger städerna Grajewo, Rajgród, Szczuczynoch byn Sidra. Flera judiska göteborgsfamiljer har sinarötter i dessa trakter. A shtutsiner yid var förstås en somkom från Szczuczyn och kunde senare få sitt efternamnatt bli Stutzinsky. Sidra var födelseorten för Aron Katzoch familjen Sommerfeld lämnade som nämnts sin hem-

stad Grajewo för att hamna i Göteborg. FamiljenZakarowitz Bremell har sina rötter både i Grajewo ochSzczuczyn. Också göteborgsfamiljen Turvall kan söka sittursprung i regionen, nämligen i Rajgród (ordagrantParadisstaden).

Även de beryktade städerna Jedwabne, Wąsosz ochRadziłów ligger i samma region. De har gjort sig kändaför pogromerna 1941, då polacker mördade sina judiska grannar.

I början av nittonhundratalet var detta område, det så kallade Kongresspolen, en del av Tsarryssland. DagensPolen “återuppstod” ju inte förrän efter första världs-kriget. Det ligger nu i den nordöstra delen av Polen. Dålåg staden Grajewo endast tre kilometer från gränsen tillOstpreussen och Sidra hade nära till Vitryssland mednärmaste storstad Grodno.

Den judiska befolkningen talade jiddisch sinsemellan,men ryska var ämbetsspråket. De flesta behärskadesannolikt även polska, eftersom lantbefolkningen huvud-sakligen var polsk.

Tiden var orolig och pogromer var legio mellan 1903 och1906. Man beräknar att minst två miljoner judar emigre-rade från Ryssland under perioden 1880-1914. De flestakom till USA, men även till oss kom många baltiska ochpolsk-ryska judar, det vill säga från dåtida sydvästraRyssland (dagens nordöstra Polen), Vitryssland, Ukrainaoch Moldavien. Judarnas utsatthet, den politiska och eko-nomiska situationen i området var goda skäl för att sökasig ett bättre liv.

Många önskade säkert att komma till di goldene medine,Amerika, men av olika orsaker fastnade man på vägen.Hamburg var en utskeppningshamn men även Göteborg.

Efter fyra års militärtjänst som kavallerist i Finland sökteLeopolds pappa Eli lyckan utanför Ryssland men gav sigiväg ensam för att senare kunna hämta sin hustru Bashke.Väl i Göteborg räckte inte pengarna för vidare resa, menhan hade lyckan att träffa en svensk byggmästare, somlovade att hjälpa honom, om han i sin tur gav ett löfte omatt stanna hos sin nya arbetsgivare. Och Reb Sommerfeldvisade sig vara en duktig snickare, a geshikter stolier,vilket man kan övertyga sig om genom att titta upp påHagakyrkans torn. Det var han med om att bygga!

Efter några år kunde Eli Sommerfeld ta hit sin fru ochbilda familj. Ros Maris far, Samuel Haitkin, var bara 17år när han kom till Göteborg 1905 med sin mor och sinasyskon. Efter att ha besökt Moskva 1920 fick han via enshadkhn kontakt med sin Anna, som kom till Sverige1928.

Leopold och Ros Mari berättar mer i septembernumret avDet Senaste!

Staffan Böös text, Tom Shulevitz foto