användbara metoder på lokal nivå för att minska problemen med andt

Användbara metoder på lokal nivå för att minska problemen med ANDT

För nyckelpersoner7 maj 2014

Effektiva insatser – fem i topp

Tillgänglighetsbegränsande åtgärderPris, antal försäljningsställen,

åldersgränser + tillsyn

TrafiknykterhetPromillegränser, effektiv tillsyn

Rådgivning i sjukvårdenprimärvård, MVC, arbetslivet

Föräldrastöd”kärlek och gränser”

KrogprogramPersonalutbildning + policy för bättre tillsyn

Hemläxa

• Svara på enkät som ser ut att komma från Fredrik Mattsson (men den kommer från oss egentligen)

• Läs igenom sammanfattningen av den nationella ANDT-strategin och gärna övrigt material

• Fundera över hur du skulle vilja utveckla din verksamhet på ett ANDT-förebyggande, föräldrastödjande och/eller brottsförebyggande sätt

• Håll kontakt med din samordnare, träffas gärna• Planera för Tänk Om-aktivitet inför

valborg/skolavslutning• Boka plats på LUFT-konferensen 2-3/10 och/eller

Drogfokus 22-23/10

Återkoppling från 9 april

Exempel på skyddsfaktorerSkola• Tydliga normer/regler och

förväntningar från vuxna• Att uppmärksammas för positiva

handlingar• Att känna tillhörighet och

anknytning• Ett gott socialt och emotionellt

klimat• Höga förväntningar från vuxna

Familj • Tydliga normer och

förväntningar från föräldrar• Goda och kärleksfulla relationer • Att uppmärksammas för positiva

handlingar• God insyn i vad barnet gör

utanför hemmetIndivid • Social och kognitiv kompetens• Intelligens • Skolframgång • Välanpassade kompisar

Exempel på riskfaktorerSamhället• Tillgång till droger• Lagar och normer• Bostadsområde som präglas av

kriminalitet, bostadsbrist, • social utslagning etc.Skolan • Otrivsel• Låg kunskapsnivå• Oordning• Brist på struktur • Låga förväntningar

Familjen• Missbruk inom familjen• Brister i anknytning, uppfostran och

tillsyn• Familjekonflikter • Tillåtande attityd (t ex föräldrar

som bjuder)Individen/kamrater • Tidigt och långvarigt asocialt

beteende• Koncentrationssvårigheter• Misslyckande i skolan• Skolk • Kamrater som har problem• Tidig debut och positiv attityd till t

ex droger

Risk- och skyddsfaktorers påverkan på alkoholkonsumtion

0-23

45

6-8 0-23

45

6-12

0

500

1000

1500

2000

cl

Kommunens områdenEtt samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador

orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbrukÖvergripande mål

Långsiktiga ANDT-politiska mål

Tillgång till narkotika, dopningsmedel,

alkohol och tobak ska minska

1 2 3 4 5 6 7Prioriterade mål under

femårsperiodenPrioriterade mål under




femårsperioden

Prioriterade mål under femårsperioden

Prioriterade mål under femårsperioden

En effektiv brottsbekämpning av

illegal handel

En fungerande lokal och regional

samverkan och samordning mellan ANDT-förebyggande

och brotts-förebyggande arbete

En effektiv bekämpning av illegal

försäljning via digitala medier

En effektiv och samordnad alkohol-

och tobakstillsyn

Barn i familjer med missbruk, psykisk

sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning

ska erbjudas ändamålsenligt stöd

Ökad kunskap om marknadsföring av

alkohol och tobak via digitala medier, samt marknadsföringens

effekter på konsumtionen

Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika,

dopning och tobak

Minska nyrekrytering till narkotika- och

dopningsmissbruk

Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta

upp alkoholdebuten och minska

alkoholkonsumtionen

En hälsofrämjande skola

Utveckla metoder för att barn och ungdomar

inte ska börja använda tobaksprodukter

Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna

organisationer och näringsliv i det

förebyggande arbetet

Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga

ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas

Minskat riskbruk och intensivkonsumtion

av alkohol bland studenter och bland

unga vuxna med psykisk ohälsa

Förutsättningarna för tandvården att arbeta med tobaksprevention

bör öka

Förutsättningarna att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma och

åtgärda ANDT-problem i arbetslivet bör

förbättras

Tillgång till kunskapsbaserade

vård- och stödinsatser ska öka

En tydligare och mer ändamålsenlig

ansvarsfördelning mellan huvud-

männen för missbruks- och

beroendevården ska uppnås

Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och

resultat ska minska

Antalet döda och skadade i trafiken p.g.a.

alkohol och andra droger ska minska

Dödligheten bland ungdomar och unga

vuxna p.g.a. alkoholförgiftningar

och experimenterande

med droger ska minska

Medvetenheten i hela befolkningen om

ANDT-användningens effekter på hälsan bör

öka

Antalet döda och skadade p.g.a.

alkohol- narkotika- och

dopningsrelaterat våld ska minska

Aktivt verka för att EU:s och WHO:s

strategier avseende alkohol och hälsa

genomförs

Aktivt verka för att WHO:s

ramkonvention om tobakskontroll

efterlevs

En ökad samordning och prioritering av

det nordiska samarbetet inom ANDT-området

Aktivt verka för attFN-konventioner på

narkotika- området efterlevs

Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller

debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt

minska

Antalet personer som utvecklar skadligt bruk,

missbruk eller beroende av alkohol, narkotika

dopningsmedel eller tobak ska successivt minska

Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god

kvalitet

Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika,

dopning eller tobak ska minska

En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och

internationellt

Barn ska skyddas mot skadliga effekter

orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller

tobak

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Tänk Om

Ansvarsfull.

Kronobergsmodellen. Tillsyn

Utveckla strukturer. Styrdok. Implementering

100 %, Tidiga insatser

Tobaksfri Duo

Föräldrastöd

SMADIT

Kronobergsmodellen, KmK, AAS

Effekt, Berusn på schemat

GenomförandeplanOmråde Vad ska

görasHur ska det göras

När ska det göras o/e vara klart

Ansvariga Kostnad Mått, indikator, resultat

1.4 lokal samverkan och samordning

Möten med arbets-grupp

Roterande mellan medverkande parter

Ett per månad

Arbets-gruppen

1000 kr Minnes-anteckningar

1.4 lokal samverkan och samordning

Möten med styrgrupp

Ett per månad

Styr-gruppen

Antal beslut på området. Protokoll

1.1 tillsyn Skolgårds-tillsyn

Oanmält + anmält besök

3 skolor i september, 2 i oktober

Tillsynshandläggare + samordnare

Tillsynsbeslut. Antal skolor som åtgärdas

3.5 generellt föräldrastöd

Aktiviteter utifrån CRM

Information till förvaltningschefer

December 2014

Samordnare + nyckelperson

Antal genomförda möten

Fler exempel genomförandeplanOmråde Vad Hur När Ansvar Kostnad Mått,

indikator, resultat

3.3 Arbeta mot langning

Tänk om enligt egen plan

Skolavslutning, skolstart, nyår

Arbetsgruppen

Egen budget från länsstyrelsen

antal gmförda aktiviteter, x utdelat mtrl

1.1 Utbildning AAS Enligt koncept

December 2014

Tillsynshandläggare

5000 Antal deltagare + utvärdering

Styrning Uppföljning av gnomförande-plan

Röd, gul, grön nivå, per ansvarig

Var fjärde månad

Samordnare + styrgrupp

Målsättning om andel grönmarkerade

Kompetensutveckling

Medverkan 4-länsträff och drogfokus

September och oktober

Samordnare + ev nyckelperson

9000

På dagordningen• 10.10–11.00 Implementering och Community Readiness Model avseende tillgänglighetsbegränsning och

generellt föräldrastöd• • 11.00–11.10 Bensträckare•

• 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och 100 % Ren Hårdträning

• Anna, Jenny och Ulrika• • 12.00–12.45 Lunch• • 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om• Anna• • 13.35–13.45 Bensträckare• • 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på

skolgårdar)• Anna, Jenny och Ulrika• • 14.35–15.00 Eftermiddagsfika• • 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar• Anna• • 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen• Anna

IMPLEMENTERING

• ”Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 % av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 % av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år”.

• - Vem har tid att vänta så länge på så lite?

• - Även om man gör arbetet bra så tar förändringsarbete tid och tålamod!

Kriterier som underlättar implementering av metoder

• Relevans: den nya metoden uppfattas som relevant av dem som ska använda den

• Relativa fördelar: den nya metoden framstår som effektivare och mer kostnadseffektiv än befintlig metod/arbetssätt

• Överensstämmelse: den nya metoden stämmer med rådande förhållanden, till exempel regler, värderingar och det arbetssätt som behöver förändras

• Användbarhet: en enkel metod är lättare att implementera• Testbarhet: användaren kan prova metoden i mindre skala och

samtidigt få konsultativt stöd• Synliga resultat: snabba, positiva resultat höjer motivationen. Om

det tar tid att få effekter kan man behöva sätta kompletterande kortsiktiga mål.

• Anpassningsbarhet: om den nya metoden kan anpassas till sammanhanget där den införs ökar chanserna att lyckas (dock utan att ge avkall på metodtrogenheten)

Fem vanliga missförstånd om implementering/förändringsarbete

• 1. Effektiva metoder sprider sig själva

• 2. Information räcker för att åstadkomma förändring

• 3. Utbildning leder till användning• 4. Förändring sker snabbt• 5. Det räcker med att man tror på

det man gör, eller att man går på magkänsla, för att det ska bli bra

Stöd från organisationen

• Tydliga signaler från ledningen på olika nivåer om att implementering av en viss metod (eller användning av evidensbaserade metoder generellt) är prioriterat i organisationen.

• Ledningen stödjer implementeringsarbetet konkret genom att fördela resurser i form av tid, ekonomi och personal.

Vad får prevention kosta?

Vad kostar det att låta bli?

Psykisk sjukdom1 år: 385 000 kr30 år: 6 940 000 kr

Narkotikamissbruk1 år: 1 650 000 kr30 år: 29 720 000 kr

Långtidssjuk1 år: 350 000 kr30 år: 6 240 000 kr

Källa:”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån”, Nilsson & Wadeskog 2008

Från nyhet till vardagsnytta

• Statens folkhälsoinstitut 2007:20• Kriterier för implementering – en

checklista som får kopieras och användas fritt.

• Fyll i den tillsammans i arbetsgrupperna för varje nytt arbetssätt/ny metod ni vill införa för att maximera chanserna att lyckas med det mesta på några få år!

Community Readiness Model (CRM)

• De nio nivåerna:

•

• 9. Professionalisering• 8. Förstärkning och

utvidgning• 7. Stabilisering av

arbetssätt• 6. Införande av arbetssätt• 5. Förberedelse• 4. Planering• 3. Låg medvetenhet• 2. Förnekelse• 1. Ingen medvetenhet

Poäng av 9 möjligaÅnge 2013 2014

Begränsning av tillgänglig-het

4 4

Generellt fld-stöd

4 4

Sollefteå 2013 2014

Begränsning av tillgänglig-het

3 4

Generellt fld-stöd

3 4

4. Förplanering (Preplanning)

• Det finns en uppfattning att något måste göras. Det kan finnas en grupp som uppmärksammar ämnesområdet. Men åtgärderna är inte fokuserade eller detaljerade.

• • Mål: Öka medvetenheten genom

konkreta förslag till hur man kan åtgärda problemet.

Strategier för att komma till nivå 5

• Presentera konkret information om ämnesområdet genom föreläsningar samt via intranät, Internet och andra informationskanaler.

• Samla in uppgifter om vad som redan görs, vem som gör det och hur det fungerar.

• Genomför fokusgruppsintervjuer med nyckelaktörer (målgrupp, beslutsfattare, aktörer, utförare) för att diskutera frågan och för att utveckla strategier.

• Besök och involvera ledare (styrgrupper, ledningsgrupper…) inom organisationen/lokalsamhället i frågan.

• Engagera berörda chefer i planeringsarbetet och uppmuntra dem till att stödja arbetet.

• Använd media för att informera om vad som görs åt problemet.

100 % Ren Hårdträning

PRODIS

KRAFTTAG VÄSTERNORRLANDVästernorrlands idrottsförbundLänsstyrelsenKommunförbundetPolisenTullverketKommunernas samordnare

Härnösand

Sollefteå

Örnsköldsvik

SundsvallTimrå

Komponenter i arbetet

• Utbildning för nyckelpersoner• Diplomering av träningsanläggningar

som uppfyller kraven:• - kontinuerlig utbildning för sin personal• - policy/handlingsplan för anläggningen

som revideras årligen• - samverka med polisen o/e

Västernorrlands idrottsförbund• - antidopningspärm på varje anläggning

Frågor att diskutera eller ta med sig hem:

• Hur ser kommunen som arbetsgivare på nyttjandet av friskvårdspeng eller motsvarande på anläggningar som inte önskar medverka i arbetet för 100 % RHT?

• Hur ser kommunen på det om kommunens egna anläggningar, eller föreningar som får bidrag av kommunen inte går med i arbetet?

• Gör kommunen tillsyn av kosttillskott i de fall som det säljs på träningsanläggningar? PRODIS inställning är att försäljning av kosttillskott i möjligaste mån bör undvikas. Säljs det på kommunens egna anläggningar?

Generellt föräldrastöd

• En aktivitet som ger föräldraar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk

• Nationell strategi – en vinst för alla (SOU 2008:131)

• Övergripande mål: alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år

Förslag till övergripande lokala insatser:

- föräldrastöd samordnas på central nivå i kommunen- en lokal strategi för föräldrastöd utarbetas i samarbete mellan offentliga, ideella och privata aktörer- kvalitetsuppföljning av genomförda insatser

Rekommendationer och framgångsfaktorer

• Beslut om att utveckla en strategi för föräldrastöd finns på kommunens högsta politiska nivå.

• Centralt placerade samordnare tillsätts.• Avtal upprättas där ansvarsfördelning

mellan de olika aktörerna, och finansiering klargörs.

• Samlokalisering eller -organisering av familjecentraler eller liknande verksamheter.

Program, metoder, annat?• Exempel på manualbaserade och utvärderade

program/metoder:• COPE• Komet (flera varianter finns)• Connect• De otroliga åren• ICDP – vägledande samspel• Familjeverkstan• Föräldrastegen/Steg för steg• Aktivt föräldraskap• Föräldrakraft• ABC – Alla Barn i Centrum• Triple P• Effekt

Effekt (Örebro Preventionsprogram)

• Utvecklat på Örebro universitet av Nikolaus Koutakis

• www.effekt.org• Föräldrar till elever i åk 7-9, strukturerade 20

minuter per termin på ordinarie föräldramöte• Instruktörer utbildar presentatörer• Re-analys av STADs utvärdering: Vid justering

för metodtrogenhet sågs goda effekter i ungdomars minskade alkoholkonsumtion.

Andra former för föräldrastöd

• Öppna After work-föreläsningar• Magasin med tips, utbud, kontaktuppgifter

mm som skickas hem till föräldrar i kommunen

• Webbaserade forum; möjlighet att chatta med olika professioner eller diskutera med andra föräldrar

• Föräldratelefonen (Bris, rädda barnen, Mind)

• Tonårsparlören och Tänk Om

Tänk Om

• www.tänkom.nu• Det övergripande målet för TÄNK OM är att

minska tillgängligheten av alkohol för tonåringar genom att få tonårsföräldrar att:

• förstå riskerna med en tidig alkoholdebut• inse vikten av tydlig gränssättning, normer och

värderingar kring alkohol• aktivt avstå från att köpa ut alkohol till

ungdomar under 20 år• känna till att tonåringar främst får alkohol från

kompisar och kompisars syskon.

Tänk om kommunikationsplan

valborgskolavslutningstiden

Sommar-festivaler efter skolavslutn skolstart höstlov nyår

vad säger du när tonåringen vill smaka ett glas

Ok att dricka på egen hand?

Den vanligaste langaren

Komma överens om regler

”får A av mig så vet jag vad hen dricker”

”får A hemma så dricker hen mindre borta”

Mål 3.2 Utveckla metoder för att unga inte ska börja med tobak

• Några metoder har en del vetenskapligt stöd, andra verkar lovande och studeras ytterligare.

• Non Smoking Generation: flerkomponentsprogrammet www.tobaksnolla.se

• Kontraktsmetoder; till exempel Team 49/Triaden, SMART (Smart ungdom) och Tobaksfri Duo

Tobaksfri Duo

• Startades av folktandvården/landstinget i Västerbotten 1993. www.tobaksfri.se

• Många vuxna slutade med tobak och många unga avstod från att börja under de viktiga åren (åk 5/6 tom åk 9).

• Kontraktet skrivs ihop med en vuxen – därav Duo. Inte nödvändigtvis en förälder.

Material och arbetssätt för skolans ANDT-undervisning

• Materialgenomgång av Jörgen Svedberg, Linneuniversitetet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/andt/stodmaterial

http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/andt/stodmaterial




Berusning på schemat

• Ett stödmaterial för skolor att integrera olika aspekter av ANDT i undervisningen på högstadiet respektive gymnasiet, utifrån de olika ämnenas kursplaner.

• Författaren Bengt Sundbaum kan anlitas för att hjälpa skolor att komma igång

• Finns att ladda ner från www.folkhalsomyndigheten.se

Utvärdering från en annan kommun

• Kommunen bjöd nyligen in en professor för att föreläsa för alla elever och lärare på högstadiet om cannabis, och på kvällen för allmänheten

• Eleverna fick efteråt besvara några frågor. Majoriteten hade inte lärt sig något. Det var tråkigt att lyssna. Han använde för svåra ord, de fattade att nåt var farligt men inte riktigt vad…

Arbetssätt för tidig upptäckt

• MUMIN – maria ungdom motiverande intervention. Fokus på unga 15-20 år som provat narkotika.

• ”Som SMADIT” för ringa narkotikabrott, snabbt inkallande av socialtjänst och föräldrar till förhöret

• Samordnade lokaler, samverkan på fältet fångar upp tips om tidigare okända unga

Linköpingsmodellen

• När polisen får tips om att en ungdom använder narkotika gör de, ibland ihop med socialtjänsten, ett hembesök.

• Överraskningseffekten gör att den unge och föräldrarna inte hinner bygga upp några försvarsmekanismer, utan oftast är mottaglig för hjälp i situationen

Kronobergsmodellen

• Består av tre delar:• Direktförverkande av alkohol från

ungdomar på allmän plats• Förhör där den unge är vittne till

langningsbrott och inte själv misstänkt för brott

• Vidare arbete för att komma åt vuxen langare

Användbara databaser och webbplatser

• www.bra.se brottsförebyggande rådet. Statistikdatabas över brottsligheten nationellt, regionalt och lokalt

• www.andtuppfoljning.se alla indikatorer till den nationella strategin

• www.cannabishjalpen.se• Uppsala universitet Cafe U-fold; inspelade seminarier om

ungdomar och alkohol• www.forebygg.nu konferensdokumentation, fokus på cannabis• www.barnombudsmannen.se/max18 statistik om barn och

unga• www.skolverket.se databaserna SIRIUS m fl. öppna jämförelser

förskolor och skolor• www.folkhalsomyndigheten.se databaserna folkhälsoatlas m fl

http://www.bra.se/

http://www.andtuppfoljning.se/

http://www.cannabishjalpen.se/

http://www.forebygg.nu/

http://www.barnombudsmannen.se/max18

http://www.skolverket.se/

http://www.folkhalsomyndigheten.se/

Användbara material

• Berusning på schemat: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Berusning-pa-schemat-Stod-och-inspiration-for-undervisningen-om-alkohol-narkotika-dopning-och-tobak---for-gymnasieskolan/

• Nationella föräldrastödsstrategin: http://www.regeringen.se/sb/d/16824/a/222846

http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Berusning-pa-schemat-Stod-och-inspiration-for-undervisningen-om-alkohol-narkotika-dopning-och-tobak---for-gymnasieskolan/







http://www.regeringen.se/sb/d/16824/a/222846



användbara metoder på lokal nivå för att minska problemen med andt

Documents