anders - pingst...3 innehÅll pingst.se nr 3 2014 6 7 14 24 nästa år i jerusalem nu är det dags...

Pingst.seNR 3 SEPT 2014 n NYHETER n REPORTAGE n UNDERVISNING n RECENSIONER n KRÖNIKOR n FOLK

ANDERSSålde allt för att mönstra på missionsskepp

EZRA VILL TJÄNA GUD MED ALL SIN KRAFT

BIBELNS ESTER MODELLFÖR HÅLLBART LEDARSKAP

PINGSTRÖRELSEN ÖKARMED 1 039 MEDLEMMAR

GÜLAN GÖR KRISTEN TVPÅ TURKISKA

SIMON FÖRBÄTTRARVÄRLDEN

2

LEDA

RE

PINGST.SE NR 3 2014

Pingst.seMEDLEMSTIDNING FÖR

PINGSTRÖRELSEN

Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen

Pingst – fria församlingar i samverkan

Pelle HörnmarkUlrika RamstrandPierre ErikssonKerstin KlasonDaniel RöjåsJohan GustafssonDan SalomonssonOlof DjurfeldtAndreas SkoogJohan HesselstrandAnders HällzonMaria LevanderBertil ÅkerlundRamón Sánchez OrenseMattias CelinderBörje DahlkvistMargareta EdinCaj HellstenIngrid SvanellCopenhagen Media Facility

Ulrika Ramstrand

Ulrika WadskogMaria LevanderNoomi LindMattias CelinderRoger Svanell

REDAKTION

VäxelRedaktör

Epost

WebbplatsPostadress

Besöksadress

Tryckeri

Produktion

08-608 96 0008-619 25 [email protected] – fria församlingar i samverkanPingst.seBox 15144167 15 Bromma

Gustavslunds-vägen 18167 51 BrommaV-TAB, VästeråsPingst – fria församlingar i samverkan

KONTAKTA OSS

För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrandulrika.ramstrand @pingst.se 08619 25 39 eller Magnus Wahlström [email protected] 08619 25 46

ANNONSER

Epost [email protected]

ADRESSÄNDRING

Alla eventuella adres s ändringar lämnas till din församling.

Församlingar som har frågor kan vända sig till:

Ansv. utgivareRedaktör

LayoutMedarbetare

Omslagsbild

Redaktionsråd

Vacker och farligJ

ag är ingen svampplockare. Jag är dock i skogen regelbundet. Motione-rar, jagar eller letar efter en bortslagen golfboll. Jag är imponerad av den röda

flugsvamp en. Stor, stolt med mustig röd färg och med intensiva vita prickar reser den sig ur myllan och drar blickarna till sig. Jag tycker faktiskt att den röda flugsvampen är vacker. Jag vet dessutom att den är far-lig. Oätlig. Visserligen gav den, enligt sägen, vikingarna energi till att gå bärsärkargång och kunde döda vägglöss enligt Linné. Men, enligt svampboken, förrädiskt vacker och farlig.

SÅ TÄNKER JAG OM MÅNGA företeelser i tiden. Värderingar och förhållningssätt som står fram som vackra och iögonfallande men, enligt en annan bok, ganska farliga. Jag tror att det är med värderingarna som det är med

svamparna. Utan kun-skap ur boken kan man

förledas av det vackra yttre.

Jag inser att församlingen, mitt eget liv, och många saker i kristenheten ständigt är i frestelsens garn. Frestelsen att överge infor-mationen från boken för glansen hos det yttre. Vi talar ibland om ”en inre sekularise-ring” i kyrkan. Jag tror att det är både sant och falskt. Jag uppfattar ofta församlingsliv som mer ärligt, barmhärtigt och uppriktigt än någonsin. Samtidigt har vi svårt att han-tera de sanningar och värderingar som Bibeln lyfter fram som livgivande och fundamentala.

Bibeln varnar för att människorna i den yttersta tiden överger sanningen och att kär-leken kallnar. Liknelserna är många. Den väg är smal som leder till livet, saltet kan mista sin kraft och ljuset som riskerar att hamna i skuggan.

Det är nu många förväntar sig exempel. Vilka värderingar tänker jag på? Så enkelt blir det inte, men fundera gärna igenom ditt och församlingens liv. Vad styr dina/era vär-deringar i avgörande frågor. Vad påverkar synen på medmänniskor och det omgivande samhället?

VI SKA INTE VARA OVISA och alltför anings-lösa i vår hållning till samhälle, media, tids-andan och det som syns vara vackert. Jag är övertygad om att när boken, Bibeln, är en auktoritet för lära och liv för församlingens och våra personliga liv undviker vi farorna.

Så. Nåd och sanning är en delikat utma-ning. Älskar vi Ordet mer än människorna så riskerar vi att bli obarmhärtiga. Älskar vi människorna mer än Ordet riskerar vi att för-lora kraften.

Älska Gud och älska din nästa, var Jesu sammanfattning av lagen. Känns som det hål-ler fortfarande.

Ha en välsignad höst,PELLE HÖRNMARK

Föreståndare i Pingst – fria församlingar i samverkan

3

INN

EHÅL

L

PINGST.SE NR 3 2014

146 7 24Nästa år i JerusalemNu är det dags för pastorerna i nätverket Pingst Pastor att anmäla sig till nästa hösts studieresa till Jerusalem. Där ska Bibelns texter studeras på plats och intressanta möten och förläsningar hållas.

Arvet efter LewiI början av september var det 40 år sedan Lewi Pethrus avled. Under hela hösten besöker Tommy Dahlman församlingar runt om i Sverige och talar utmaningar under rubriken ”Arvet efter Lewi”.

Mama Ester lindrar kvalMama Ester är verksam på Pan-zisjukhuset i Bukavu och håller i sång- och rörelsesamlingar för våldtagna kvinnor. Samlingar som bidrar till att lindra kvalen och vara en hjälp i rehabiliteringen.

Hjärta för NkingasjukhusetPensionerade sjuksköterskan Margareta Edin brinner fortfarande för Nkinga-sjukhuset i Tanzania där hon jobbat i många år. Brickförsälj-ning i Sverige ger medel både till sjukhuset och dess patienter.

När Ezra, som var muslim, valde att ta emot Jesus i sitt liv, måste han fly för sitt liv. Vänner, släktingar och till och med

hans pappa ville döda honom. Du kan läsa om honom på sidor-na 14 och 15. I dag brinner han av iver över att nå muslimska områden i Tanzania med evangelium via radio och gläds över att hans pappa också blivit frälst.

Hans berättelse sätter igång mina tankar och jag tänker för mig själv att jag som pingstvänsunge i Sverige på 60- och 70-talen kom ganska lindrigt undan ändå. Värre än gliringar och hånfulla flin i skolan blev det sällan.

MEN HUR SER DET UT NU för tiden då? Vi pratar ju så mycket om vikten av tolerans i det här landet, men samtidigt kommer det hela tiden rapporter om angrepp på människor som tror. Muslim, jude eller kristen tycks inte spela så stor roll. Alla får sina slängar av sle-ven.

Precis när den här tidningen ska gå till tryck nås jag av infor-mationen att Sveriges Kristna Råd till och med tagit initiativ till en kartläggning av hatbrott mot kristna. I Sverige. Just nu.

Och under den ljuvliga, varma sommar som ligger bakom har

vi fått fruktansvärda rapporter om hur hela folk-grupper förföljs, fördrivs, hotas, lemlästas och dödas enbart på grund av att de i krigarnas ögon har fel tro.

I VÅRT LAND TROR JAG vi behöver stå upp för religionsfriheten i betydelsen friheten att ha en tro. Har på senare år insett att tolk-ningen av begreppet för många numera är frihet från religion. Att få ha en tro, leva ut den och ha den som en grogrund för att vara med och påverka familj, omgiv-ning och samhälle är en rättighet, som i sto-ra delar av världen är långt ifrån självklar.

Om den rätten inte fanns skulle väldigt mycket av det den här tidningen berättar om inte finnas. För här möter du många männ-iskor som på olika sätt valt att låta tron på Jesus få konsekvenser i sina liv.

ULRIKA RAMSTRAND

Religionsfrihet

20Dop och glädje på LP-lägerSammanlagt döptes 26 personer på LP-verksamhetens tre sommarläger på Drakudden, Gullbranna gården och Lyktan, som alla tre hade ”Framtidstro och hopp” som tema.

4

SVER

IGE

PINGST.SE NR 3 2014

Två år har snart gått sedan Pingst ledarutveckling (PLU) lyfte från planeringsbordet för att landa i församlingarnas hjärta och kärna. Omkring 3 000 ideella ledare i svenska pingstförsamlingar har varit engagerade i lokala grupper och gjort sin resa i respektive spår. För det handlar om en brett upplagd satsning vars syfte varit att engagera och inspirera rakt in på bredden såväl som på djupet i församlingarnas olika verksamheter.

Under våren 2013 hölls de första regionala samlingarna och nu i höst är det dags för de sista. Så på ett sätt kan man kanske säga att satsningen går mot sitt slut. Samtidigt så handlar det alls inte om att ”knyta ihop säck-en”. Tvärtom är det nu dags att öppna den och sprida innehållet. För hela tanken och syftet är och har varit att väcka nytt engage-mang och inspiration i hela för-samlingen, genom att nyckelper-soner ”tränats” i olika spår.

– Det handlar om ”ringar på vattnet”, säger Sofia Kåhre, en av de ideella ledare som deltagit i PLU i sin lokala församling, Pingstförsamlingen i Sollentuna, med ett slitet uttryck.

Slitet eller inte, kanske är det ändå det som bäst beskriver upplägget av PLU.

Sollentuna pingst var alltså en av de församlingar som svarade

positivt på inbjudan att delta. Och när beslutet tagits i för-samlingsledningen engagerades Annette Karmitsa som ansvarig studieledare för satsningen.

35 har deltagitHon kan berätta att cirka 35

personer deltagit i de olika spå-ren.

– Vi har haft alla spåren, även om deltagarantalet varierat mel-lan dem, säger hon.

Flest har spåret ”Ung” sam-lat, vilket är ganska naturligt då det handlar om ledare för barn- och ungdomsarbetet, där många ledare är engagerade.

Minst anmälningar blev det i spåret ”Leda och styra”.

Annette förklarar att många som skulle varit aktuella för det spåret också var intresserade av övriga spår, inte minst locka-des många av dem till ”Andlig tjänst”.

De olika spåren har inte bara

varierat i antal deltagare, utan också när det gäller åldersam-mansättning och det sätt som de tillsammans hanterat innehållet i spårmaterialet.

Sofia Kåhre, till vardags nationalekonom, har lett ”Mis-sionsspåret”. Hon sitter själv i församlingsledningen och ingår i församlingens Internationella råd (Missionsrådet).

– Därför kändes det naturligt för mig att vara med i spåret ”Mission”. Flera av deltagarna är också starkt engagerade i för-samlingens missionsarbete vilket gjort att de kommit och gått en del, då de ibland gett sig iväg på missionsuppdrag av olika slag.

I ”Mission” har man arbetat nära Internationella rådet vilket gett spårgruppen en praktisk och handfast prägel, där man funde-rat på hur man vill se försam-lingens mission i fortsättningen och arbetat med konkreta idéer och planer, diskuterat och vär-

derat olika sätt att gå vidare med församlingens missionsuppdrag framöver.

– Nu gäller det att hitta möj-ligheterna att som ledare enga-gera, motivera och inspirera hela församlingen för vårt missions-arbete, säger Sofia.

Helt annorlunda i sin karak-tär är spåret ”Andlig tjänst”. Där

PLU ger ringar på vattnet

PLU-DELTAGARE. Annette Karmitsa, Ola Hössjer och Sofia Kåhre är på olika sätt engagerade i PLU-arbetet i sin hemförsamling i Sollentuna. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

’FAKTA Pingst Ledarutvecklingc Pingst Ledarutveckling, PLU, riktar sig till ideella ledare i pingstförsamlingarna och kan beskrivas som en uppföljning av Pastorsakade-min.c Startade våren 2013.c Avslutas under hösten 2014.c Deltagandet sker genom att den lokala för-samlingen anmält sig. c Varje församling som deltar har utsett en lokal utbildningsledare. c De nästan 3 000 deltagarna har kunnat välja

mellan fem olika fördjupningsspår; Leda och styra, Kreativ Kommunikation, Under 20, Mis-sion och Andlig tjänst.c Varje termin hålls en gemensam regional utbildningsdag, antingen i Umeå, Västerås, Värnamo eller Göteborg.c Mellan utbildningsdagarna pågår det lokala arbetet, bland annat med hjälp av webb-baserat material.c Chatrine Carlson, Jönköping, är projektledare för PLU.

5PINGST.SE NR 3 2014

handlar det mycket om en inre process som inte är lika enkel att omsätta i handlingsplaner eller ens i ord.

Annan dimensionOla Hössjer har varit spårle-

dare. Han är till professionen professor i matematisk statistik. Även om han, när han beskriver matematiken nästan får det att låta andligt, så sökte han sig till det här spåret just för att hitta en motvikt till den logiska och mönsterbundna tankevärld som präglar matematikens mekanis-mer.

– Jag är också intresserad av apologetik, det vill säga trons försvar, och har varit med som ledare i församlingens Alpha-arbete. Men också i dessa sam-manhang handlar det mycket om förnuftsbaserat tänkande. Andlig tjänst måste också räkna

med en annan dimension som inte kan beskrivas i sådana ter-mer, säger han.

Annette nämner att ett vik-tigt inslag har varit ”Den sanna berättelsen om min tro”. Alla spåren har använt sig av skriften med det namnet, som är en väg-ledning i hur man delar med sig av sig själv och hur man tar del av andras livsberättelse och som fått ett konkret uttryck både i de gemensamma samlingarna och i grupperna.

Ta del av varandras livOla återkommer flera gånger

till betydelsen av detta i hans spår.

– Det har varit oerhört vär-defullt att på det sättet ta del av varandras liv, säger han och öns-kar att just detta ska få en större plats i församlingens gudstjäns-ter.

Alla tre är positiva till den struktur som PLU haft, med både litteratur och webbaserade resur-ser, bland annat i form av föreläs-ningar. Och inte minst de regio-nala storsamlingar som hållits.

– Det har varit väldigt givande att få möta andra församlingar och ta del av deras erfarenheter, säger Annette.

– Det har också bidragit till en samhörighetskänsla både till varandra och till Pingst som samfund, säger Ola.

Frågan om hur det nu kom-mer att fortplantas ut i försam-lingen och hur det kommer att märkas i församlingens liv kan förstås bara tiden svara på.

Förhoppningsvis blir det mer än stillsamma, långsamt utdö-ende ”ringar på vattnet” som breder ut sig på ytan, utan också en djupgående rörelse på djupet.

KERSTIN KLASON

PLU-DELTAGARE. Annette Karmitsa, Ola Hössjer och Sofia Kåhre är på olika sätt engagerade i PLU-arbetet i sin hemförsamling i Sollentuna. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

U-pastorer på resan I början av oktober åker drygt 30 ungdomspastorer från pingstförsamlingar runt om i landet på en gemensam resa till Egypten och Etiopien. Resan arrangeras av Pingst, IBRA, Pingst ung och PMU och kommer att innehålla många intressanta möten och tillfällen till gemenskap med troende på de olika platserna som besöks.

Syftet med resan är att inspirera ungdomspastorer-na för mission och kampen för frihet, upprättelse och försoning, så att de i sin tur kan inspirera andra.

Smyrna i tomtkön I början av sommaren beslutade Smyrnaförsam-lingen i Göteborg att lämna in en ansökan om markan-visning för fastighet med kyrka i den nya stadsdelen Frihamnsområdet. Beslutet är att jämföra med att ställa sig i tomtkö.

Om ett erbjudande om mark skulle bli aktuellt ska församlingen göra en utvär-dering utifrån läge och kost-nad och först därefter besluta om man vill gå vidare.

Besked om markanvisning väntas någon gång under hösten.

Ny i tjänst n Även i höst har introduk-tionsdagar hållits för den som är nyanställd i pingst-församling eller gemensam verksamhet. Kursen hålls på Kaggeholms slott på Ekerö utanför Stockholm

Kursen Ny i tjänst leds av Ingrid Svanell, verksamhets-ledare för Pingst församling, och som lärare medverkar även Stefan Beimark, Pelle Hörnmark och Magnus Wahlström.

På programmet står till exempel samtal om yrkes-identitet, undervisning i konflikthantering och i att leda frivilliga ledare.

6

SVER

IGE

PINGST.SE NR 3 20146

Nu börjar det bli dags för medlemmarna i nätverket Pingst Pastor att anmäla sig till resan till Jerusalem nästa höst. En studieresa, där Bibeln på ett särskilt sätt står i fokus.

Ett stort konferenshotell i utkanten av Jerusalem är upp-bokat under två veckor i okto-ber nästa år. Planering pågår för att göra en studievecka i Jerusalem möjlig för alla i Pingst pastors nätverk. Tanken är att man ska åka tillsammans med andra pastorer från sin region och processgrupp, så att man tillsammans kan bearbeta sina upplevelser.

Vilka regioner som åker vilken vecka presenteras på Pingst pastors hemsida, där man också i dagarna öppnat upp möjligheten att anmäla sig. Där kommer också boktips och annat förberedelsematerial att läggas ut.

”Ge pastorerna en boost”Bakom idén med en pas-

torsresa till Jerusalem ligger pingstförsamlingen i Uppsala, som i flera år anordnat studie-resor dit.

– Det känns som en naturlig vidareutveckling av det, säger Tatta Lennartsson, som är den som håller i de praktiska frå-gorna och en stor del av plane-ringen.

– Vi hoppas ge pastorerna en riktig bibelboost och att de genom att läsa Bibeln i den miljö den kom till och utspe-lade sig i, kopplat till matnyt-tiga föreläsningar och möten med de troende i området ska kunna åka hem som bättre och mer hängivna förkunnare. Vi ser det också som ett sätt att stärka nätverket.

Pastorerna kommer att få lyssna till lokala expertförelä-sare, församlingsbyggare och bibellärare och få möta männ-iskor verksamma på plats, kristna palestinier såväl som ortodoxa judar. Några besök på platser som Getsemane och

Västra muren blir det förstås också.

– Vi vill ge en mix av yppersta kunskap, tid till egen bearbetning, tid i processgrup-perna att lära och uppleva det bibeltexten säger tillsammans, säger Tatta Lennartsson och tillägger:

– Bibeln kommer att vara i fokus hela tiden, men självklart blir det också möten med det som är och händer nu.

– Vi kommer att växla mel-lan fullspäckade föreläsnings-dagar och dagar då man får chans att smälta det man hört och se sig omkring i Jerusa-lem och besöka platserna som kopplar till texterna.

Stort intresseFokus för resan kommer att

ligga på hur Jesus såg på olika saker som Templet, Sabbaten, Ordet, Anden etcetera.

Resan kommer att kosta cirka 11 000 kronor per person och då ingår resa, del i dub-belrum, halvpension och alla transporter och inträden. Res-ten av kostnaderna står Pingst som sponsor för.

– Vi har mött ett stort intres-se för det här upplägget, säger Tatta Lennartsson. Vår för-hoppning är att förkunnarna ska utvecklas i sin tjänst och få en ännu större tilltro till Bibeln.

ULRIKA RAMSTRAND

I början av oktober möts de som jobbar med teknik i församlingarna återigen till konferens. Det blir den tredje i ordningen och arrangö-rerna hoppas på över 200 deltagare. Konferensen hålls, precis som förra hösten, i Pingstkyrkan i Uppsala.

Johan Gustafsson är en av dem som dragit igång nätverket Swe-dish Gurus, som tagit initiativ till de svenska konferenserna. Namnet är en förkortning av Swedish Gurus of Tech och skulle kunna översättas ”svenska teknikgurus”. Förlagan är ett amerikanskt liknande nätverk för tekniker i kyrkan.

På årets konferens är Todd Elliott, Technical Arts Director i Willow Creek-församlingen i Chicago, talare. Han är inte bara tekniskt ansvarig där utan fung-erar också som en särskild pastor

för teknikerna. I hans församling brukar liknande konferenser hållas och Johan Gustafsson och några till har varit med där och låtit sig inspireras tillsammans med cirka 2 000 andra deltagare.

Bättre med samarbeteTemat för årets konferens är

”Bättre tillsammans”. Bakom detta ligger tanken att allt blir bättre i församlingen om pasto-rer, ljus, ljud, och musiker och sångare jobbar tillsammans.

– Jag tycker det är viktigt att teknikerna ses som en del av för-samlingen, säger Johan Gustafs-son. Med den här konferensen vill vi lyfta fram personerna bak-om ljus och ljud, som vi menar är lika viktiga som de som står på scenen.

– När allt går bra får man säl-lan cred, men när något går fel märks det väldigt väl.

Årets konferens hålls den

Konferens för teknikerTEKNIKINTRESSERAD. Höstens konferens för tekniker i församlingarna hålls i Uppsala Pingstkyrka och är den tredje i ordningen som nätverket Swedish Gurus anordnar. FOTO: JOHAN GUSTAFSSON

Pastorsnätverket åker till Jerusalem

UTFLYKTSMÅL. Någon eller några utflykter i och runt Jerusalem blir det också under bibelstudieveckan för pastorer nästa höst. Här Getsemaneträdgården.

FOTO: ULRIKA RAMSTRAND


…Tommy Dahlman, som under hösten anordnar temakvällar och guds-tjänster om apostlaskap, pionjärkraft och visionärt seende under rubriken Arvet efter Lewi.

Hur kom du på den här idén?

– Det hela började i bör-jan av året då jag och några andra pastorer satt och pratade och det kom upp att det i höst är 40 år sedan Lewi Pethrus gick ur tiden. Vi diskuterade om man på något sätt skulle kunna göra någonting med anled-ning av detta. Jag funderade vidare och la ut en krok på sociala medier för att kolla intresset och fick en hel del intresseförfrågningar, vilket blev en grogrund för att job-ba och tänka vidare vilket resulterat i höstens turné.

Hur är intresset?– Väldigt stort, skulle jag

säga. Omkring 100 försam-lingar har hört av sig, varav typ 95 procent är pingst-församlingar. Under hösten besöker jag 55 församlingar och kanske fortsätter vi efter nyår.

Hur är en samling upp-lagd?

– Det är viktigt att säga att det inte handlar om någon nostalgitripp, men att vi vill peka på det Lewi Pethrus stod för och lyfta ett antal tidlösa egenskaper som han hade och sen lyfta in detta i ett större perspektiv och fun-dera kring vad vi i dag gör för att lyckas nå in i samhället på samma sätt som han gjorde. Det handlar till exempel om hans integritet, fokus och mod, hjärtat för de utsatta och samhällsengagemanget, allt grundat i erfarenheten av Andens dop.

– Emilia Lundberg, coun-try- och gospelartist finns också med och sjunger i samlingarna.

– Sen är det lite upp till varje församling vad de vill

göra med samlingen. En del satsar och gör dem mer utåtriktade.

– I samband med sam-lingarna delar vi också ut en specialtidning om Lewi Pethrus, som Världen idag tagit fram. Tidningen är en av sponsorerna för turnén.

Vad hoppas du att kväl-larna ska resultera i?

– Jag skulle önska att de fick bidra till ett intresse för vår historia och kan-ske till en satsning på att trycka upp Lewi Pethrus skrifter igen. Jag har under de senaste åren läst igenom hans produktion och slagits av vad fräsch den är. En lite modernare språkdräkt tror jag skulle räcka.

Hur har du själv påverkats av Lewi Pethrus? Du var ju bara ett barn när han dog?

– När jag började som evangelist och gick på olika kortare bibelskolor var han ständigt citerad. Sen har jag jobbat som medpastor i åtta olika församlingar och märkt hur central han varit för de olika föreståndarna jag jobbat med.

– Det som slagit mig är att han var en person som vågade gå före, vågade göra nya saker, tänka nytt. Jag fascineras av en person med hans teologiska fallenhet, goda skribentegenskaper, företagsamhet och entrepre-nörsanda.

ULRIKA RAMSTRAND

HALLÅ DÄR ...

Tommy Dahlman vill inspirera för visionärt tänkande genom temasamlingarna ”Arvet efter Lewi”.

3–4 oktober. På fredagskvällen anordnas en festkväll, då syftet är att ge alla teknikerna ett stort TACK för att de finns och för det de gör. Då finns både Todd Elliott och Pelle Hörnmark med som talare.

På lördagen är det ett inten-sivt program med många olika parallella spår att välja från uti-från intresse och inriktning. Avslutning sker på lördagskväl-len för de allra flesta måste hin-na hem och jobba med tekniken i sina församlingar på söndagen.

Inte minst utifrån detta är det praktiskt och bra att konferen-sen hålls i Uppsala, konstaterar Johan Gustafsson. Närheten till Arlanda gör det lätt att ta sig dit och därifrån också för för dem som reser långt.

Ideellt nätverkNätverket Swedish Gurus

startade i Nynäshamn och

drivs helt ideellt. Nynäs Pingst, Pingstkyrkan i Uppsala och Pingst centralt finns med och sponsrar på olika sätt, men när pengarna inte räcker betalar entusiasterna ur egen ficka.

Vill ordna två konferenser– Det är till exempel en

princip grej för oss att konferen-sen ska vara gratis för deltagar-na, säger Johan Gustafsson och tillägger att drömmen är att var-je år anordna två konferenser.

Men i år har kraften bara räckt till en. Behovet finns i alla fall. Till den första konferensen förra våren i Nynäshamn kom 45 per-soner, och till förra hösten i Upp-sala kom hela 165. Därför vågar Johan och de andra tro på mer än 200 deltagare den här gången.

Fotnot: På hemsidan www.swedishgurus.se finns mer infor-mation om nätverket.

ULRIKA RAMSTRAND

Konferens för teknikerTEKNIKINTRESSERAD. Höstens konferens för tekniker i församlingarna hålls i Uppsala Pingstkyrka och är den tredje i ordningen som nätverket Swedish Gurus anordnar. FOTO: JOHAN GUSTAFSSON

8 PINGST.SE NR 3 2014

SVER

IGE

Nu får Pingst ungs jämställd-hetsrapport en uppföljning i Ester-projektet, som handlar om hållbart ledarskap. Anethe Carlson och Jenny Bergh, som tog fram rapporten, kommer i höst att utbilda barn- och ungdomsledare i de fem olika Pingst ung-regionerna. Utgångspunkten är att en jämlik användning av resurser ger tillväxt.

Pingst ung har sökt och fått pengar från Ungdomsstyrelsen för att följa upp den rapport om jämställdheten i Pingst som blev klar förra hösten och där det bland annat framkom att en majoritet inte var nöjd med

dagens situation och tycker att det är en fråga som behöver job-bas med.

– Jag tycker det är väldigt positivt att så många vill jobba med frågan, säger Jenny Bergh.

I arbetet med rap-porten blev det tyd-ligt att det inte är teo-login som begränsar kvinnorna, utan att det snarare handlar om att nor-men för en ledare är så snäv att väldigt få passar in i den. När en ledare förväntas vara en vit man mellan 30 och 50 år, faller inte bara kvinnor utanför ramen, utan också människor med

annat etniskt ursprung eller som hunnit bli något äldre.

– Men normen syns inte för-rän man stö-ter i den, kon-staterar Jenny Bergh.

– Och en norm går inte att leva upp till, det hjälper inte hur man

anstränger sig, fortsätter hon. Och när det inte går hur man än utbildar och fortbildar sig, så leder det till tankar att man är dålig och inte duger.

Det hon och Anethe Carlson gör vid sina utbildningstillfällen

är att utifrån det som framkom i rapporten visa på hur verklighe-ten ser ut, göra en analys av det-ta samt ge verktyg för att kunna förändra.

Ingen kvinnofrågaNågot som gynnar både kvin-

nor och män, menar de och är noga med att påpeka att jäm-ställdhet inte är en kvinnofråga, utan en fråga om resursanvänd-ning, och att ge möjlighet till varje människa att utvecklas och verka utifrån sina förutsätt-ningar.

På sina kursdagar kommer de att visa på hur man kan se och upptäcka det mönster som finns, både individuellt och i grupp.

Bibelns Ester modell för hållbart ledarskapJÄMLIKHET. ”Ester, för hållbart ledarskap” har till syfte att skapa nätverk, ge handledning och sprida kunskap. Kunskap om den genomförda kartläggningen av jämställdheten i Pingst men också om åtgärder för ett mer jämställt, jämlikt och hållbart ledarskap. Här talar Anethe Carlson vid seminariet under Nyhemsveckan, bland annat om hur snäv normen för en ledare är. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

PINGST.SE NR 3 2014 9

Ett batteri av frågor hjälper till att framkalla en bild.

Den här framkallningsproces-sen är viktig, menar de, därför att den får fram hur det ser ut, så att den bilden blir gemensam.

– Det blir en ögonöppnare, säger de.

Funderar över strategierDärefter följer en mobilise-

ringsprocess, som innebär att man funderar över strategier och mål och vad som behöver göras annorlunda och därefter kan en förändringsprocess dra igång, där man inom en viss tid kan driva igenom det man bestämt behöver göras.

Anethe Carlson och Jenny

Bergh kommer också att under-visa om härskartekniker och ge redskap för mottekniker, så att man både kan se och bemöta härskarteknik på ett respektfullt sätt.

Som teologisk utgångspunkt har de valt Esters bok i Gamla testamentet, som de menar visar på vikten av att samarbeta. Ester och Mordokai behövde varan-dra och sina olika kompetenser i arbetet för att rädda folket, ensam kunde ingen av dem åstadkomma den nödvändiga förändringen.

– Det är en bok som rymmer så mycket, säger Anethe. Ester är en adopterad krigsfånge, som tillsammans med Mordokai gör

en analys av den situation de befinner sig i och tillsammans kommer fram till ett sätt att rädda deras folk och också stifta lagar som gynnar alla i landet.

– I vårt arbete vill vi inte bara utgå från ett kvinnoperspektiv, utan lyfta att män och kvinnors gemensamma insatser behövs.

Delad maktVilket förstås också innebär

att makten behöver delas lika mellan män och kvinnor.

– Jag har levt så länge i den här rörelsen att jag inte kan bli helt ignorerad när jag säger nåt, konstaterar Anethe Carlson.

Hon och Jenny Berg vill ock-så lyfta att jämställdhet har sin

grund i evangeliets kraft, som upprättar både män och kvinnor till funktion.

De har fått en hel del respons på jämställdhetsrapporten och bland annat inbjudits att under-visa på regionala pastorsdagar kring de här frågorna. De är dock noga med att betona att det är Pingst ung som äger pro-jektet.

I samband med ett semina-rium under Nyhemsveckan lanserades en Facebooksida som heter Ester, som kom-mer att vara projektets främ-sta informationskanal. Se: http://www.facebook.com/esterhallbartledarskap?fref=ts

ULRIKA RAMSTRAND

Bibelns Ester modell för hållbart ledarskap

Checklista för framkallningDet här frågebatteriet kan utgöra en god hjälp för att få fram en bild av hur en grupp, en sam-ling, eller ett sammanträde fungerar och vem eller vilka som har makten där:

c Vem ges ordet?c Lägger du märke till något särskilt med kroppsspråket?c Vem tar plats?c Vem får plats?c Vem lyssnas det på?c Vilka blir osynliggjorda?c Vem blir motsagd?c Vem skämtar?c Vem kritiserar?c Vem ställer frågor?c Vem vänder sig alla till?c Vem ignoreras?

JÄMLIKHET. ”Ester, för hållbart ledarskap” har till syfte att skapa nätverk, ge handledning och sprida kunskap. Kunskap om den genomförda kartläggningen av jämställdheten i Pingst men också om åtgärder för ett mer jämställt, jämlikt och hållbart ledarskap. Här talar Anethe Carlson vid seminariet under Nyhemsveckan, bland annat om hur snäv normen för en ledare är. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

Jenny Bergh talar om hur framkallningsprocessen kan se ut och vilka frågor som kan hjälpa till att få fram en bild.

FOTO: ULRIKA RAMSTRAND


VÄRL

DEN

– Jag har mått så dåligt över att jag så länge tjänat satan, nu vill jag verkligen tjäna Gud med all min kraft.

Det säger Ezra, en före detta muslimsk tanzanier som mött Jesus och blivit en efter-längtad IBRA-producent.

Ezra föddes som Athmani Ramadhani i Kigoma i västra Tanzania. Hela hans släkt var muslimer och själv fick han en grundlig utbildning i islam från tidig ålder. Han lärde sig Kora-nen på originalspråket arabiska och var väl insatt i skriften.

– Jag fick även lära mig att argumentera emot den kristna tron. Jag var verkligen en mot-ståndare till kristendomen.

Men år 2000 inträffade flera händelser där Jesus gav sig till-känna för muslimen Athmani: han lyssnade på musik och pre-dikningar från Habari Maalum (IBRAs center), började läsa Bibeln och fick vid flera tillfällen se Jesus i tydliga uppenbarelser.

Mötte Jesus via radion– Jag mötte Jesus tack vare

Habari Maalums arbete genom att lyssna på kören ”Barabara 13” på radion. Jag blev väldigt attraherad av budskapet som handlade om Guds kraft. Jag lyssnade också på predikningar som jag funderade över och jämförde med Koranens bud-skap. Jag köpte Bibeln som jag läste noga, vers för vers. Både Koranen och Bibeln säger att Jesus är den sanna vägen. Men vi muslimer har fått undervisning-en att Jesus inte är Gud. Men så småningom förstod jag att Jesus är Gud. Efter att jag läst både Koranen och Bibeln upptäckte jag att jag inte kände den Gud som jag tillbad och att det är den Gud som Bibeln beskriver som jag måste tro på.

Strax innan hade Athmani mött Jesus på ett omtumlande sätt.

– Jag sov och såg Jesus vid sidan av min säng. Tre gånger upprepade han mitt namn,

Athmani, och sade: ”Du har tjä-nat Satan tillräckligt länge, nu ska du tjäna mig.” Jag svarade honom med ord från Koranen på arabiska där jag förbannade honom som satan själv. Då för-svann han. Men följande natt återkom han och sade samma sak: ”Athmani, du har tjänat Satan tillräckligt länge, nu ska du tjäna mig.”

”Hjärtat öppnades”Athmani frågade ”Vem är

du?” ”Jag är Jesus.” svarade han. Jag svarade att ”Jag kan inte bli en kristen, jag kan inte tjäna dig.” Då försvann Jesus. Men efter en vecka, när Athmani var ute och promenerade, visade sig Jesus för honom igen.

– Då kände jag att mitt hjärta öppnades. Jag bad en vän följa med mig till en kyrka och träffa en pastor. Jag sade att jag behö-ver ta emot Jesus som min Fräl-sare och Herre. Pastorn trodde inte det var sant att jag, en mus-lim, ville ta emot Jesus. Men jag intygade att jag önskade mig detta av hela mitt hjärta.

Där och då, med böjda knän och en pastor som bad för honom fick Athmani be Jesus att ta emot honom. När han kom hem hade folk redan nåtts av ryktet att Athmani hade varit i kyrkan och överöste honom med förebråelser och varningar för de kristna.

– Pappa stod i främsta ledet för att döda mig. Jag fick fly och gömma mig i skogen för att kom-ma undan de som ville döda mig.

Ezra (namnet han tog efter omvändelsen) beskriver hur Gud sedan hjälpte honom genom att sända människor i hans väg som gav honom hus-rum och såg till att han kunde gå på en ett-årig bibelskola. Där föddes en vilja att förmedla Jesus till andra. Flera år senare kom han till Dar es Salaam, Tanza-nias största stad vid kusten.

– Där träffade jag folk som hade en brinnande längtan att nå muslimer med evangeliet i

Dar es Salaam och utmed hela kusten. Först ville jag argumen-tera och diskutera med dem, men mina vänner hjälpte mig att bemöta dem på ett rätt och kär-leksfullt sätt.

För snart ett år sedan fick Ezra kontakt med Habari Maalum som sökte någon med muslimsk bakgrund som ville jobba för att nå muslimer. En anställnings-intervju resulterade i att han i februari i år började en tjänst som radioproducent. Eftersom radioproduktion var något helt nytt för honom fick han en intro-duktionskurs, sedan har allt gått

i en rasande fart. Den 25 mars var en historisk dag på Habari Maalum, då man kunde börja sända direktsänd radio från en egen FM-station. Responsen blev enorm med 12 000 lyssnare som hörde av sig till stationen den första månaden och människor som kom till studion för att bli frälsta.

– Jag ville verkligen jobba, säger Ezra entusiastisk. Sedan FM-sändningarna började för drygt tre månader sedan har 80 muslimer blivit frälsta! Jag star-tade direkt en DBS-grupp (upp-täckarbibelstudiegrupp) i Aru-

Jesus gav Ezra nya drömmar

LÄMNADE ISLAM. Ezra drömmer om att kunna nå de muslimskt dominerade områdena i Tanzania med evangeliet om Jesus Kristus. FOTO: MARIA LEVANDER


sha med nio personer som vi fått kontakt med via programmen.

Det går knappt att hänga med när Ezra berättar om allt som hänt på bara några månader. Förutom den grupp Ezra leder i Arusha har han startat två grup-per i grannstaden Moshi, med muslimer som kommit till tro.

Det är tydligt att Ezras prio ett idag är att just sprida evang-eliet. Han uttrycker sin tack-samhet över att kunna använda media som gör det möjligt att nå många på en gång.

– Om jag inte använde media skulle det kanske ta mig fem år

att besöka lika många som jag nu kan nå på en timme via radio. Jag har mått så dåligt över att jag så länge tjänat satan, nu vill jag verkligen tjäna Gud med all kraft, förklarar Ezra sin energi.

”Behöver evangeliet”Det han i dag drömmer om

är att kunna nå de muslimskt dominerade områdena utmed kusten och runt hans egen hem-stad Kigoma i väster.

– Kusten, som domineras av islam, behöver verkligen evang-eliet! Här finns många prob-lem som behöver lösas. Många

människor är fast i onda krafter och behöver frigöras i Kristus.

Ezra ber Gud att Habari Maalum ska få sändningsmöjlig-heter i de muslimska områdena och att DBS-grupper ska födas här. Idag gläder han sig över att en av hans personliga önskningar börjar gå i uppfyllelse; den att hans familj ska börja tro på Jesus.

– Nu tackar jag Gud att pappa blivit frälst. Jag har inte träffat honom än, men planerar att ta semester i december för att kun-na åka hem och träffa pappa och hela familjen.

MARIA LEVANDER

PMU bistår människor på flykt undan striderna i Irak. Konflikten har tvingat närmare en och en halv miljon människor ifrån sina hem och behovet av mat, vatten, filtar och någonstans att bo är akut. En insamling pågår.

I takt med IS framfart i nor-ra Irak, blir situationen allt mer desperat för civilbefolk-ningen. Omkring 1,45 mil-joner invånare har drivits på flykt, enligt FN:s humanitära organ OCHA.

Människor som flytt för sina liv har ofta inte hunnit få med sig något annat än klä-derna på kroppen. Kvinnor och barn är särskilt sårbara i en konflikt som denna, där sociala skyddssystem brutits ner. Rapporter kommer om allt fler sexuella övergrepp, om kidnappningar.

– Det finns inga större organiserade flyktingläger, utan människor tvingas ta sin tillflykt till skolor, över-givna byggnader och andra lokaler, eller finns utomhus under broar och viadukter. Vi ger nu stöd till inköp av vinterbonade tält för famil-jer som flytt över gränsen till Turkiet och planerar för stöd till internflyktingar i Irak, berättar Lennart Nol-vall, koordinator för PMU:s humanitära arbete.

Insatsen i Turkiet görs i städerna Silopi, Sirnak och Cizre strax norr om gränsen mot Irak. Den genomförs av samarbetspartnern Turkiska Evangeliska Alliansen.

PMU förbereder också för humanitärt stöd till intern-flyktingar i Erbil, i irakiska Kurdistan, genom PMU:s finska systerorganisation Fida. Medarbetare på plats vittnar om att många av internflyktingarna inte nås av de mer storskaliga hjälpin-satser som görs, utan är helt beroende av att kyrkorna för-medlar mat och husrum.

NOOMI LIND

PMU stöder irakiska flyktingarJesus gav Ezra nya drömmar

LÄMNADE ISLAM. Ezra drömmer om att kunna nå de muslimskt dominerade områdena i Tanzania med evangeliet om Jesus Kristus. FOTO: MARIA LEVANDER


VÄRL

DEN

Albert Pataky är ledare för pingströrelsen i Ungern. Hans mormor var en av banbrytarna för pingstväckelsen i landet. Själv blev han mycket tidigt pastor och föreståndare och var dessutom under flera år den tidigare pingstledaren Attila Fabians närmaste man. Efter Fabians död 2006 – som följd av en olyckshän-delse – blev det han som tog över ansvaret som ledare. Samtidigt fortsätter han som församlingspastor.

Jag träffade honom vid ett besök i Budapest för en tid sedan. Det är en rörelse med cirka 20 000 medlemmar med högkvarter på Gizellagatan i Budapest, som under årens lopp haft en hel del samarbete med Sverige. När den nya konservativa regeringen stiftade en ny religionslag som innebar att en rad nyare kyrkor och rörelser förlorade sin rättsli-ga status, fick dock denna rörelse bevara sin legala status som kyr-ka. Det betyder att den får stat-liga bidrag och kan driva både skolor och ge social omsorg. Den finns också med i skolornas religionsundervisning.

Lag prövas i EU-domstolenDen nya religionslagen prövas

i EU-domstolen, och det är en öppen fråga hur den kommer att stå sig där. Kritiken har varit hård mot angreppet på religi-onsfriheten. Men pingströrelsen har i det här läget öppnat vägen för närstående rörelser att asso-ciera sig med den och därige-nom också få en legal ram för sin verksamhet, en generositet som upplevats som mycket positivt av den övriga kristenheten och som också regeringen accepte-rar.

De associerade grupperna har frihet att utforma sin verk-samhet. Inga andra krav ställs än att de predikar pånyttfödelse

och troendedop och accepterar pingstvännernas andedopslära, även om de inte helt ansluter sig till dem.

Seriös kristen verksamhetInför staten innebär också

associeringen att pingströrel-sen garanterar att de grupper det gäller bedriver seriös kristen verksamhet. Ett av skälen till den nya religionslagen var nämligen att det fanns verksamheter som inte alls hade med religion att göra, som efter kommunismens sammanbrott organiserade sig som kyrkor för att kunna utnytt-ja de generösa bidrag som sam-hället gav.

– Pingströrelsen har aldrig tidigare haft så stort anseende bland andra kristna som nu, understryker Albert Pataky.

Samtidigt säger han att han inser att det finns risker när en rörelse blir kyrka. De nya upp-gifterna kan trots det ekono-miska stödet från staten bli en förpliktelse att leva upp till. Han är mycket angelägen om att den rörelse han mormor var med om att grunda förblir en väckelsebä-rare.

– Det är viktigt att gå vidare och grunda nya församlingar, säger han.

Han är också angelägen om att bevara förbindelserna med

den svenska pingströrelsen. På 1930-talet betydde Georg Steen mycket för att bemöta en osund en svärmisk profetrörelse som hotade pingstförsamlingarna.

Svenska kontakterEn annan svensk pastor som

ofta nämns är Bo Hörnberg och på senare har man haft stor gläd-je av kontakten med pastorerna Ulf Sundkvist i Karlskrona och Conny Söder i Kumla. I Buda-pestområdet bor också i dag ungernsvensken Julius Chernel som återvänt till sitt hemland på ålderns höst – en perfekt tolk för besökande svenskar.

OLOF DJURFELDT

Pingströrelsen i Ungern godkänd som kyrka

LEDARE. Albert Pataky är ledare för pingströrelsen i Ungern, som fått fortsätta ha legal status som kyrka i landet, också efter att nya, tuffare religionslagar införts. FOTO: OLOF DJURFELDT


I somras delade PMU för för-sta gången ut priser till Årets världsförbättrare. Simon Gren från Kalmar och klass ES3C vid Anderstorps gymnasium i Skellefteå fick ta emot utmär-kelsen på Nyhem respektive Lappis.

Syftet med utmärkelsen är att uppmärksamma unga som gjort särskilda insatser för människor i världen och som genom sina initiativ visar vägen för andra till att bry sig om sina medmän-niskor och våga förverkliga sina idéer för en bättre värld.

Simon Gren, 22 år, fick pri-set därför att han lät språkresan till Tanzania bli ett drömpro-jekt med mottot ”Help me to help others.” Hösten 2013 åkte han till Tanzania för att studera swahili. Innan dess la han upp en youtube-kanal och en face-booksida om ”Simon’s Dream-project” med mottot ”Help me to help others.”

Hjälp till utbildningGenom arbetet i Lushoto får

föräldralösa barn och familjer hjälp till utbildning och till att ta sig ur fattigdom. Just nu jobbar Simon på en dokumentärfilm om sitt drömprojekt.

– Det betyder jättemycket att få priset. Det är ett erkännande

för att jag kämpat så hårt genom projektet för att bidra till en världsförbättring. Genom detta kan fler få upp ögonen för att de kan göra en bra insats även om de inte hunnit bli så gamla, säger Simon Gren.

Motiveringen lyder: För Simons stora engagemang för sina medmänniskor och för att han utmanat andra att också bry sig. För att han lät sin tid i Tanzania bli så mycket mer än att bara studera språk. Genom ”Simon’s Dreamproject” gav han svenskar möjlighet att se hur deras gåvor ger resultat. När de fotbollar som svenska skol-klasser skänkt överlämnades på plats, dokumenterade Simon det på film så att svenska barn kunde se glädjen när de ham-nade på en ny spelplan. Även i

Sverige har Simon visat att han har ett stort hjärta för ungdomar i allmänhet och unga flyktingar i synnerhet.

Skänkte hela klasskassanKlass ES3C från Skellefteå

bestämde sig för att skänka hela sin klasskassa till Panzisjukhu-sets arbete med våldtäktsoffer i DR Kongo. De 30 eleverna hade sparat pengar länge, sålt under-kläder och bakat bröd och till slut fått ihop hela 55 000 kronor. Men under en lektion i sam-hällsvetenskap ändrade de sina planer:

– Vår lärare läste en artikel för oss om hur man använder våldtäkter som stridsvapen i DR Kongo. Vi är alla tjejer och kun-de relatera till dem som drabbas, säger Julia Aronsson.

– Det finns så mycket hem-ska grejer som händer överallt men det känns ändå stort att få ha gjort någonting för någon. Vi har inte hjälpt alla människor i världen för det går inte, men vi har gjort världen bättre för någ-ra hoppas vi och det känns jät-tebra, säger Sanna Westerberg.

Motiveringen lyder: För deras omedelbara respons när de fick höra om kvinnor som drabbats av sexuellt våld i DR Kongo. För att de var beredda att offra de pengar de samlat in till sin klassresa och i stället låta dem gå till PMU:s arbete vid Panzi-sjukhuset. Tjejerna är ett viktigt föredöme för andra unga genom sin osjälviskhet och sin starka empati för flickor och kvinnor i världen. Deras målsättning har inte varit att dra blickarna till sig själva, utan att visa sin omgiv-ning att alla kan göra något för sina medmänniskor i världen.

När Denis Mukwege, chefs-läkare på Panzi, fick höra om klass ES3C:s initiativ sände han tjejerna ett personligt tack där han skriver att de är framti-dens ledare och att de gör skill-nad. Klassen har också fått stor respons genom det som rappor-terats i media och nu hoppas de att deras initiativ ska ge ringar på vattnet.

UR

OSJÄLVISKA. Simon Gren, Kalmar (bilden nedan), och klass ES3C från Skellefteå fick i somras ta emot utmärkelsen Årets världsförbättrare av PMU. FOTO: PMU

De är årets världsförbättrare!

Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo förknippas starkt med chefsläkaren Denis Mukwege och hans engage-mang för de utsatta kvin-norna. Men det finns många andra som, mer i skymundan, gör ovärderliga insatser på sjukhuset.

En av dem är Mama Esther som med en alldeles speciell morgonexercis ger sargade kroppar och själar lindring.

Det är tidig morgon när en grupp kvinnor sätter sig på bänkar i en avskild del av Panzisjukhuset i Bukavu. Kvinnorna är i skilda åldrar, några mycket unga, andra mitt i livet och ett par en bit över sextio. De flesta är allvar-liga, någon gäspar och hos några skymtar förväntan i blicken.

Nu ställer sig en kvinna fram-för gruppen. Hon är kortväxt, har vaksamma ögon och bär vita kläder. Det är Mama Esther, en barnmorska som omskolat sig till sköterska och är nyckel-figur för kvinnorna på denna avdelning. Hon lyfter armarna, stämmer upp i en sång och gör rörelser. Kvinnorna kommer på fötter, sjunger med i sången och faller in i rörelserna.

Sedan följer andningsövning-ar, Mama Esther krumbuktar med kroppen och visar hur man får spänningarna i mellangärdet att släppa. Kvinnorna blir mer och mer delaktiga i övningen, och även hos de mest allvarliga kommer ett skyggt leende på läpparna.

Allt ser ut som ett gympapass, men är mer mångbottnat än så. Exercisen ska fungera som en

ventil för traumat som kvin-norna bär på. De befinner sig på sjukhuset av likartade skäl. De har blivit utsatta för sexuellt våld, även om omfattningen och situationerna skiftar. Men varje kvinnas erfarenhet är fasansfull och det är den kvartsittande smärtan inombords som Mama Esther vill skapa utlopp för.

Lindrar för dagenÖvningen avslutas med en

rörelsesång i högt tempo, sedan följer en kort bön och kvinnorna skingras. Mama Esther är uppen-bart glad och tacksam över att få utföra denna viktiga uppgift.

Hon tror inte att övningarna kan bota – det kräver bredare insatser och det ansvarar sjukhusets psy-kologer för – men hon är överty-gad om att ”gympan” lindrar för dagen. Hon är inte bara överty-gad – hon vet, för hon har arbe-tat med våldtäktsoffer i tio år och lärt sig vad som kan hjälpa kvin-norna att komma vidare ett litet steg i taget.

– Sång och rörelser är ett utmärkt sätt att frigöra smärta och skingra tankarna, säger hon. Precis som handarbete kan vara, när man arbetar med händerna och måste koncentrera sig är smärtan inte så påtaglig.

Hon vrider på huvudet och nickar mot bordet bakom hen-ne. Där är flätade korgar i skif-tande färger och mönster, sydda klädesplagg och konstfärdigt gjorda tygblommor prydligt uppställda eller utlagda. Allt har gjorts av kvinnor som får behandling.

Drivs av PMUPanzisjukhusets vård av kvin-

nor och barn som utsatts för sexuella övergrepp, Survivors of Sexual Violence (SSV), startade 2004 och drivs av PMU, med EU:s humanitära organisation ECHO som huvudfinansiär.


VÄRL

DEN

Mama Esther leder morgon-gympa på Panzi

’FAKTA Barnens rättI höst startar PMU:s kampanj Barnens rätt – vårt ansvar, som detta år har fokus på de barn som utsatts för sexuellt våld i konfliktens DR Kongo. Ge ditt stöd till vården på Panzisjukhu-set på plusgiro 90 00 50-6. Märk gåvan ”Panzisjukhuset.” Du kan också sms:a PANZI100 till 72 980 så skänker du 100 kr till arbetet

SKINGRAR SMÄRTAN. Högt tempo och gott humör när Mama Esther leder ”morgongympa” på Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo. ”Att röra på kroppen eller arbeta med händerna kan frigöra smärta och kan – för en stund – leda bort tankarna från det hemska, säger Mama Esther”. FOTO: RAMÓN SÁNCHEZ ORENSE

STILLA AVSLUTNING. Morgonövningen avslutas med en kort bön. FOTO: RAMÓN SÁNCHEZ ORENSE


SKINGRAR SMÄRTAN. Högt tempo och gott humör när Mama Esther leder ”morgongympa” på Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo. ”Att röra på kroppen eller arbeta med händerna kan frigöra smärta och kan – för en stund – leda bort tankarna från det hemska, säger Mama Esther”. FOTO: RAMÓN SÁNCHEZ ORENSE

Östra Kongo är ju omtalat i världen för omfattningen av sex-uellt våld, där orsakerna bland annat bottnar i militära kon-flikter och illegal utvinning av mineraler som finns i regionen. Sedan SSV-arbetet startade har cirka 20 000 kvinnor behandlats och arbetet har hyllats åtskilliga gånger genom de många priser som sjukhusets grundare och chefsläkare Denis Mukwege tagit emot runt om i världen. Dok-torn är givetvis värd all beund-ran, men han är också beroende av eldsjälar som Mama Esther.

– Jag arbetade som barnmor-ska i många år, berättar hon.

Men när våldet började drabba kvinnorna här i regionen kände jag att jag ville byta bana. Som barnmorska hade jag sett många svåra förlossningar, där möd-rarna led hemska kval. Men det var snart glömt, kvinnorna var lyckliga över barnet och kunde gå vidare med sina liv.

– Men jag förstod att det var annorlunda för dem som drab-bats av det sexuella våldet. Jag chockades när jag hörde histori-erna första gången, jag fick dem genom andra. Det var ju ibland flera män samtidigt som gav sig på kvinnorna och de använde tillhyggen. Kvinnorna fick ska-

dor för livet, utvärtes som invär-tes, ibland så svåra att de kanske aldrig skulle läka.

– Jag ville verkligen vara med och hjälpa de här kvinnorna, så jag sökte en anställning här på sjukhuset.

Ett meningsfullt jobbMama Esthers huvudsakliga

uppgift är att ha en nära kon-takt med patienterna, att lyssna av behoven och vara en samtals-partner. Men hon är också den som dirigerar uppgifterna för övriga sköterskor i SSV-arbetet.

– Jag har ett meningsfullt jobb och vill absolut inte byta,

även om jag tidvis kan bli väldigt trött. Det är ju fruktansvärda berättelser man får ta del av och det känns ibland som att man blir traumatiserad själv.

– Men jag har alltid familjen och mina intressen att ty mig till, det är en tröst. Jag är mor till åtta barn, älskar att laga mat, lyssna till musik och jag sjunger i kör. Allt detta ger mig kraft och hjälper mig att möta utmaning-arna i arbetet.

Och så har hon morgonex-ercisen, som nog inte bara gör patienterna gott – utan även Mama Esther själv i stora mått.

BERTHIL ÅKERLUND

16

REPO

RTAG

E

PINGST.SE NR 3 2014

Anders Ahlenius, som i snart tre år varit förestån-dare i pingstförsamlingen i Värnamo, växte upp i en varmt troende familj i en by utanför Gävle. Alla hans tidiga minnen är kopplade till kyrkan, mis-sionärer, barnläger och söndagsskola, säger han.

– Det var väldigt naturligt för mig allt det där, men på något sätt kändes det tråkigt, utan att för den skull vara negativt. Men min värld kändes liksom lite för liten för mig.

I samband med att han började högstadiet tog hans liv en vändning till det sämre.

– Jag var nog lite för liten för att klara att börja där, säger han nu. Jag hade inga nära djupa vän-ner i kyrkan och kom ihop med helt fel personer och började göra dumma och helt vansinniga saker. Det blev riktigt jobbigt.

Den negativa utvecklingen accelererade i rask takt. Anders vill inte berätta några detaljer, men konstaterar att han känner det som om han brände många viktiga år av sitt liv. Och på vägen förlorade han helt kontakten med sin familj.

– Jag testade ALLT som gick och Gud fanns inte alls med i mitt liv längre.

NÄR HAN VAR 19 ÅR mönstrade han på en con-tainerbåt. Det blev början till en vändpunkt för honom.

– Till sjöss fanns ett socialt system med struk-tur och arbete även om det var mycket party också.

Men så fort han kom iland tog han ett kliv till-baka till det destruktiva.

– Jag längtade hem när jag var på sjön, och bort när jag var hemma.

Vid ett av hemmatillfällena mötte han en tjej från sitt gäng som blivit frälst. Hon skulle åka till Stockholm och besöka Anastasis, ett missions-sjukhusskepp som UMU och Mercy Ships står bakom.

– Jag bestämde mig för att hänga på, berät-tar Anders, som dock blev besviken när skeppet visade sig vara stängt för besökare just den dagen.

– Men, en tjej som satt ombord såg oss och kände att hon skulle kontakta oss och tog oss ombord och guidade oss runt.

NÄR HAN GICK DÄR på skeppet väcktes ett hopp någonstans i honom och han kände att där skulle han vilja jobba. Anders hörde sig för om möj-ligheterna, men fick svaret att alla som jobbade där betalade för att vara med ombord och att alla trodde på Jesus. Anders fick i alla fall chansen att vara med ombord under en vecka och förbereda avseglingen.

– Under de där dagarna tänkte jag över mitt liv och kom fram till att jag verkligen ville åka med. Vi pratade om det och de undrade vem jag var och var tydliga med vilka de var, men de gick i alla fall med på att ge mig chansen i tre måna-der. Det skulle kosta mig 7 000 kronor.

– Så jag åkte hem till Gävle och sålde precis allt jag ägde och hade och fick ihop exakt den sum-man, berättar Anders.

HAN BEHÖVDE OCKSÅ en referens och på märk-liga vägar fick han det, och tillika skjuts till båten, av en person, som tidigare varit med i Pingstför-samlingen och som han sen egentligen aldrig haft någon mer kontakt med.

När han mönstrat på presenterade han sig med orden ”Jag är Anders, jag är inte kristen”. Det var också det första han sa till Linda, en undersköter-ska ombord, som sen skulle bli hans fru.

Snart växte en längtan fram i Anders att ta ett beslut i fråga om tron. Han bestämde sig på egen hand och bad en frälsningsbön som löd; ”Gud, om du finns, rädda mig!” Detta hände två veckor innan han fyllde 24 år.

– Jag hade bestämde mig bara, och upplevde inga som helst känslor, säger han.

De kom senare när han berättade för kocken ombord om sitt beslut.

– Oj, vad jag grät och hulkade då, minns han.Känslorna var lite besvärliga tyckte han, ing-

ANDERS– Jag älskar resan jag fått göra sen jag blev frälst!

Det säger Anders Ahlenius, föreståndare i Pingstförsamlingen i Värnamo, som för-modligen har fler tatueringar och en brokigare bakgrund än de flesta andra pingst-pastorer.

Hans liv började radikalt förändras den dag han klev ombord på missionsfartyget Anastasis.

brokiga väg till pastorstjänsten


FOTO

: A

ND

RE

AS

SK

OO

G

18

SVER

IGE


et han var van vid, samtidigt blev han helt överväldigad av hur glada alla ombord var för hans skull.

– Jag stannade ombord på Anastasis i nio månader, säger Anders. Det var som en gra-viditet. Jag fick liv, jag fick växa i min tro genom bibelstudier och personliga andakter. Och så träffade jag Linda!

DET SOM VAR SVÅRAST för Anders var att våga tro på att han verkligen var förlåten. Och bristen på kontakt med familjen gnagde på honom. När han från Afrika vågade sig på att ringa hem till sin mamma var det ett stort steg. Allt han sa var: ”Tjena, det är Anders. Allt är bra. Vi hörs!”

– Det tog tid att hitta tillbaka till min familj, men det har gått och nu har vi en bra relation. Min fru har varit en viktig push i den resan, berättar han.

Under resan skrev Anders till alla sina gamla kompisar och berättade vad som hänt. Hans omvändelse var omvälvande och gav honom en stark känsla av ha ett uppdrag, att vilja dela med sig av vissheten om att Jesus lever och att livet har en mening.

Under resan fylldes hans konto med pengar på ett mirakulöst sätt, så att han kun-de betala för sig. Än i dag vet han inte riktigt hur det gick till.

– Jag tror att det kan ha varit en böne-grupp, som bett för mig, som fyllde på.

När han kom hem hade han tio kronor på

fickan och fick flytta in hos Lindas föräld-rar i Jönköping. Hon hade mönstrat av före honom och åkt hem och förberett vännerna på att hennes pojkvän skulle komma efter.

– Jag blev jättefint mottagen i Lindas kompisgäng och tycker att det var ett skol-exempel på hur det ska vara. Jag var ju lite annorlunda med min bakgrund och med mina tatueringar, som inte var så vanliga då.

– Jag älskade att vara med i kyrkan och Linda och jag engagerade oss jättemycket där och mer och mer kände jag att det var i kyrkan jag ville jobba.

Anders gick på UMU:s bibelskola i Ljungs kile och gjorde praktik i Miami och Amsterdam och fortsatte sen att läsa på fri-tidsledarlinjen med församlingsprofil på Viebäcks folkhögskola.

– Under den tiden blev det helt klart för mig att jag skulle jobba i församling.

Han och Linda gifte sig och sedan följde fyra år som ungdomspastor i Skövde.

– Jag lärde mig jättemycket och tyckte allt var roligt, precis som jag tyckt att allt jag gjort sen jag blev frälst är roligt.

EFTER NÅGRA ÅR som ungdomspastor i Värnamo blev han biträdande föreståndare, med ansvar för husgrupper parallellt med att han läste på SALT. Under några år var han sedan vanlig medlem i kyrkan och jobbade som affärsutvecklare för Värnamo Närings-liv.

– Det blev också jätteviktiga år för mig, ett viktigt miljöombyte och en bra möjlighet att bygga upp ett brett nätverk.

När han efter några år blev ombedd att undervisa på Pastorsakademin var han lite nervös, men tyckte också om det.

Så för ungefär tre år sedan ville äldstekå-ren i Värnamo träffa honom och bad honom bli deras föreståndare.

– Då föll det på plats igen, säger Anders. I november har det gått tre år sedan han

gick in i den rollen.Anders tror att det liv han har bakom sig

nog bidragit till att han ”ser något gott i alla människor”.

– Jag tror det är ett bra ingångsvärde när man möter människor. Att älska folk på rik-tigt, precis såna som de är.

Själv försöker han också vara den han är. En pastor med en lite annorlunda bakgrund än de flesta andra.

ULRIKA RAMSTRAND

FÖRÄNDRAD. Under högstadietiden tog Anders liv en vändning till det sämre. Till slut blev det så illa att han under många år helt förlorade kon-takten med sin familj. När Anders fick chans att mönstra på skeppet Antastasis började också hans livsförvandlande resa. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

Det tog tid att hitta tillbaka till

min familj, men det har gått och nu har vi en bra relation.’’

SVER

IGE


Pingst ung delade även i år ut priser till Årets Pionjär, Mentor och Hjälte i södra och norra Sverige vid Pingst ung-galorna under Nyhem och Lappis.

Det första prisutdelningstillfället var på torsdagskväl-len under Nyhemsveckan, då personer från och arbe-ten i södra Sverige premierades.

Smyrna Gårdsten fick årets Pionjärpris. Det handlar om ett fritidsgårdsliknande arbete i den multikultu-rella stadsdelen Gårdsten i Göteborg. De flesta av besö-karna där kommer från muslimska familjer. I arbetet i Gårdsten bygger man enträget relationer, pratar om Jesus och försöker på olika sätt visa på honom.

Årets Mentorspris tilldelades Linus Liljeblad från Västra Frölunda för hans kontinuerliga arbete med att ge unga människor utrymme och ansvar att tjäna med sina gåvor och talanger.

Årets Hjältepris gick till Fridah Holgersson från Stockholm, som bestämt sig för att låta kallelsen att föra unga människor till tro gå före allt annat och därför valt att helt ideellt arbeta mer än heltid i sin församling.

Utbildat barnledarePå Pingst ung-galan på Lappis fick Ewa Steij-

Edman ta emot Mentorspriset. Detta på grund av att hon under många, många år varit engagerad i Bar-nens Lappis och på olika sätt stött, uppmuntrat och utbildat nya barnledare.

Hjälte-priset gick till Elina Hultmar från Skellefteå, som är ledare för en cellgrupp med 10–12-åringar. Hon tar ett stort ansvar, lägger ner en hel del tid och engagemang och har ett stort hjärta för de här bar-nen. Utöver detta så är hon dessutom mycket engage-rad bland allt nytt och spännande som händer bland ungdomarna.

Språkkafé Härnösand fick ta emot Pionjärpriset. Det drivs av Pingstkyrkan i Härnösand för att ge nyanlända en plattform där de kan få möta svenskar på. Snabbt insåg man dock att det fanns en stor öns-kan bland dessa att få lära sig svenska och då utveck-lades samlingarna i den riktningen. Mellan 18 och 20 personer deltar varje vecka i språkkaféet, som inte har kristen prägel men drivs av församlingsmedlemmar. Några som deltagit har gått vidare till Alpha-grupp, dop och medlemskap i församlingen.

ULRIKA RAMSTRAND

Fotnot: Under galorna delades också PMU-priset Världsförbättrare ut. Läs mer om de pristagarna på sidan 13.

PRISTAGARE 2. Pingst ung-galan på Lappis leddes av Samuel Petersohn, Linköping, och Frida Nyberg, Boden. Här gick mentorspriset till Ewa Steij-Edman, som i många år uppmuntrat och utbildat barnledare. FOTO: MATTIAS CELINDER

Unga prisades på Nyhem och Lappis

PRISTAGARE 1. Smyrna Gårdsten, ett fritidsgårdsliknande arbete i en multikultu-rell stadsdel, fick årets Pionjärpris på Nyhemsgalan. Värdar för galan där var Samuel Petersohn, Linköping, och Anna Larsson, Öckerö. FOTO: MATTIAS CELINDER

20

SVER

IGE


KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet

Min mammas tal är sedan en tid väldigt begränsat, men de senaste åren har hon för alla som passerat i hennes närhet berättat om hur rik hon är. Den

ständigt återkommande berättelsen lyder; ”jag är så rik”. Sedan en konstpaus för att liksom fånga åhörarnas koncen-tration, följt av uppräkningen av namnen på hennes fyra barn, våra respektive och de tio barnbarnen. De tre barn-barnsbarnens namn har hon inte riktigt koll på.

Min mamma blev ensam med oss barn när vi var i åld-rarna tolv till tjugofem år, då hennes man och vår pappa dog. Hon har lärt oss tacksamheten över mat för dagen och ett hem att bo i, samt att det alltid finns utrymme och mat för några till än de som hör till den biologiska familjen. För-samlingen och dess pastorer har haft ett stort utrymme i min mammas hjärta.

I SOMRAS LÄSTE JAG EN del tidningsartiklar om krisen för ”gammel-tv”. Fler och fler väljer att titta när det passar och då via playkanaler.

Thomas Hall, programchef på SVT, uttalar sig i en av artiklarna om hur man ska förändra programmen för att nå fler tittare : ”Ju mer du försöker böja ryggen bakåt för att locka tonåringar, i desto högre utsträckning skrämmer du bort de äldre. Ibland har vi noterat att för varje tonåring vi attraherar så tappar vi tre personer över 50.” Det citatet har följt mig några veckor nu.

Har vi samma problem i församlingarna? Håller vi på att förlora den samlande gudstjänsten, då vi tillsammans är med om något samtidigt? Vi behöver utveckla våra förkun-nelseformer så de blir tillgängliga för barn och tonåringar.

ORON GNAGER I MIG OM det även gäller i för-samlingen att för varje tonåring som attraheras av gudstjänsten så förlo-rar tre personer över 50 år gläd-jen att delta? Jag är i den åldern. Tänker inte vara med och göra församlingen föräldrafri, utan verka för en alla åldrars för-samling.

Det är här berättelsen om min mamma blir viktig. Att vara verk-ligt rik är att vara tacksam för sina barn och barnbarn. De biologis-ka och de andliga. Att vara med och möjliggöra för barn i Sverige och i hela världen att lära känna Jesus. Det måste börja i mitt hjärta och hjär-na. Jag är så rik!

INGRID SVANELL

Verksamhetsansvarig

Pingst Nationellt

Jag är rik

Sammanlagt döptes 26 perso-ner på LP-verksamhetens tre sommarläger på Drakudden, Gullbrannagården och Lyktan i Arjeplog.– Det vi varit med om dessa veckor är helt fantastiskt, säger LP-verksamhetens nya chef Kerstin Eriksson.

Hon gläds över att det engage-mang för LP-arbetet hon möter.

– Här finns en längtan att gå vidare och arbeta för ett starkt framtida LP. Vi upplever även tillväxt av nya unga människor som kommer med, det är riktigt spännande.

Samtliga årets läger hade temat ”Framtidstro och hopp”, något alla medarbetare och engagerade verkligen lyckats fånga, tycker hon.

Kerstin Eriksson har som ny i uppdraget att leda Pingst Socialt, där LP-verksamheten utgör en stor del, också fått mycket tips denna sommar. Det finns i för-samlingarna vid sidan av LP på många håll ett utåtriktat socialt engagemang som det inte alltid pratas så mycket om. En mång-fald som hon vill vara med och uppmuntra och stärka.

– Oj, vad tankar och idéer jag

fått med mig att bearbeta här på rikskontoret i Alvik, säger hon. Lyhördheten att fortsätta lyssna in behoven och att svara upp mot dem är viktigt. Detta kopp-lat till en stor portion flexibilitet tror jag blir utmaningen för ett framtida LP och Pingst Sociala engagemang som helhet.

– Jag är så tacksam till att återigen få vara med och leda en sådan här levande och initiativ-rik verksamhet, säger hon.

ANDERS HÄLLZON

FÖRBÖN. Under ett LP-läger ges alltid tillfälle till personlig förbön. FOTO: ANDERS HÄLLZON

Glädje och dop på LP-läger

DOP 1. Inför dopakten på Arjeploglägret. FOTO: BÖRJE DAHLKVIST

21PINGST.SE NR 3 2014 21

DOP 2. Dopförrättning i Mälaren under Drakuddenlägret. FOTO: CAJ HELLSTEN


UN

DERV

ISN

ING

rtiklar, böcker och kurser om ledarskap är lättsålda. Behovet av vägledning tycks omättligt. Redan i Bibelns tidigaste skild-ringar finns ämnet ledar-

skap. Människan pekas ut som ledare att härska över det skapade (Första Moseboken 1:26). Efter skapelsen följer sedan en berät-telse om ledarnas segrar och nederlag.

Abraham, Josef, Mose, Josua och Samuel är alla ledare som spelade en avgörande roll i historien. De ursprungliga linjerna som dras upp vid skapelsen är sedan principer som löper genom det Bibliska materialet. Det är i skapelsen svaren på de stora frågorna om management tar sitt avstamp. Gud sade: ”Vi ska göra människor som är vår avbild, lika oss”. Lägg märke till pluralformen!

DET ÄR DEN TREENIGE som skapar man och kvinna att tillsammans, inte var för sig, utgöra en avbild av Herren själv. Det yttersta ledarskapet i skapelsen är ett delat ledarskap. Manligt och kvinnligt utgör till-sammans ett ledarskap där egenskaperna kompletterar varandra. Kompletteringen bygger inte på att någon blir inkvoterad. Det är helt baserat på kompetens och olika kompletterande funktioner. Både manligt och kvinnligt behövs i rollen som härskare, ledare i världen. ”Men skulle inte mannen råda över kvinnan?”, kanske någon frågar i tanken att Bibeln säger så. Jo, så säger tex-ten (Första Moseboken 3:16) som behand-lar konsekvensen av syndafallet. Smärtan vid barnafödande och att mannen råder är konsekvensen av mänsklighetens största katastrof.

MEN DET ÄR INTE I SYNDEN som vi häm-tar modellen för ett bibliskt ledartänkande. Precis som Jesus gör när han undervisar om mannens och kvinnans relation i äktenska-pet tar vi modellen från det som gällde från början (Matteusevangeliet 19:8). Det vill säga innan syndafallet. Då var mannen och kvinnan insatta i ett gemensamt ledarskap

där egenskaperna och begåvningarna kom-pletterade varandra.

Det är detta återupprättade paradis som är Skriftens löfte gällande framtiden. Men redan nu tar församlingen ut detta i för-skott. Redan nu är församlingen platsen där ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna (Galaterbrevet 3:28). Detta märks i ledarskapsidealet såväl som i orga-nisationen.

Väl medveten om och med respekt för olika traditioners synsätt är det ändå vik-tigt att ledarmodellen i en församling inte hämtas från någon annan källa än Skriften.

Tveklöst har vi som konservativt bibeltroen-de under lång tid brottats med traditionen som begränsar kvinnans tillträde till ledar-roller i församlingen.

Men precis som när man knäpper en skjorta så har ofta den första knappen ham-nat fel. Med utgångspunkten i syndafallet är hela den följande logiska kedjan felknäppt. Även om varje knapp var för sig passar i knapphålet så är hela raden ändå felknäppt. Jesu egen argumentationslogik, till exempel

gällande äktenskapet, utgår från hur det var från början och hur det ska bli till slut. För-sta knappen i tänkandet runt ledarstruktur och organisation ska också den knäppas i ”skapelsens knapphål”. Då hamnar alla de andra knapparna på rätt plats. Med skapel-sen som utgångspunkt hamnar kvinnor och män där den unika utrustningen kommer i funktion. Fokus är inte position utan funk-tion.

POSITIONER OCH MAKTFRÅGOR har hängt med ända från församlingens allra första tid. Det var under sista kvällen med Jesus som positionstänkande apostlar undrar vem som är störst. Pinsamt nog avslöjar blivande för-samlingsledare att de hade missat poängen i allt ledarskap. ”Den som är ledare skall vara som tjänaren”. Jesus ger efterföljarna och blivande kristna ledare tidernas manage-mentkurs (Lukasevangeliet 22:24–30).

I den dåtida stormakten var det kejser-liga maktutövandet och dess konsekvenser väl kända. Kejsaren byggde ett imperium med sig själv i det nav runt vilken allting rörde sig. Denna typ av ledarskap kräver lydnad och lojalitet. Järngreppet paras med bröd och skådespel till massorna för att ge en image av att vara ”folkets välgörare”. Ett sådant maktutövande binder försåtligt människor till ledaren. Detta är inte ett bib-liskt ledarskap!

”Med er är det annorlunda” är grundbul-ten i all förståelse av hur kristet ledarskap ska utövas. Modellerna för ledarskapet i en församling kan aldrig hämtas från näringsli-vet, politiken eller föreningslivet. Allt kristet ledarskap och all kristen gemenskap utövas genom tjänande.

ETT BEGREPP SOM IBLAND används är ”en biblisk äldste”. I begreppet finns en ladd-ning som visar att man vill sträva efter bib-liska principer. Bibeltexten laddar inte själva ordet ”äldste” med ett specifikt innehåll. Det är snarare så att ordet äldste ska förstås som helt synonymt med det mer neutrala ordet ledare. Som exempel kan nämnas att det

A

Ledarskap med avstamp i skapelsenDan Salomonsson skriver: Modellerna för ledarskapet i en församling kan aldrig hämtas från näringslivet, politiken eller föreningslivet. Allt kristet ledarskap och all kristen gemenskap utövas genom tjänande.

Dan Salomonsson är föreståndare för pingstförsamlingen i.

Att vara den som går först

och har det yttersta ansvaret har bara ett enda kapital tillgängligt, förtroendekapitalet.

’’


var ”folkets äldste” som beslutade att döda Jesus (Matteusevangeliet 27:1). Dessa äldste var inte ”bibliska äldste”. Nya testamentets texter är däremot mycket tydliga i hur för-samlingens ledare/äldste ska vara och vilka som kan komma ifråga.

DEN SOM SKA ANFÖRTROS makten att ha inflytande över andra måste kunna kontrol-lera sig själv. Det första en ledare leder är sig själv. Man kan också vända på kuttingen och påstå att den som kan leda sig själv är en lämplig ledare. Värderingar och karaktär formar det personliga livet och är samtidigt fundamentet som allt ledarskap vilar på.

När ledare skulle pekas ut i den första kristna tiden var karaktären i förgrunden. Det var inte ett CV eller kontaktnätet som var avgörande. Listan (1 Timotheosbrevet 3) med kvalifikationer som skulle känne-teckna en ledare handlar om karaktärens kvalitet.

Kompetensen kan man fixa med rätt utbildning. Kemin i gruppen kan man jobba på även om även det är en utmaning. Men karaktären är grundbulten. Dålig karaktär fixar man inte med en weekendkurs. Per-sonligheten och integriteten är helt avgö-rande för det förtroende som kan ges. En ledare kan inte upprepat bryta förtroendet och sedan förvänta sig att ha ett inflytande. När en ledare bryter tilliten bryts möjlighe-ten att leda.

Att vara den som går först och har det

yttersta ansvaret har bara ett enda kapi-tal tillgängligt, förtroendekapitalet. Där-för måste alla ledare med regelbundenhet stämma av hur andra ser på förtroendet. Förtroendet är finstämt och sammansatt. Både förmågan i uppdraget och livsprinci-per på det personliga planet har betydelse. Om man bryter förtroendet i hemmet hos de närmaste så påverkas självfallet också det offentliga förtroendet. Den som inte håller löften till dem man säger sig älska gör knap-past det i en organisation heller. Jesus säger: ”Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort”(Lukasevangeliet 16:10:11).

DEN STÖRSTA UTMANINGEN för en äldste är att bevara tron. Tron på Gud, tron på människor och tron på sig själv. På trons område kommer attackerna som kryper innanför rustningen. Paulus, en av den tidiga församlingsrörelsens giganter, berät-tar öppenhjärtigt om hur han som ledare attackerats utifrån av strider och inifrån av fruktan (2 Korinthierbrevet 7:5). När han summerar fighterna och livsresan noteras att han hade ”bevarat tron” (2 Timotheos-brevet 4:7).

Varje ledare, styrelse eller ledningsgrupp har som sin primära uppgift att skapa en miljö som tillåter och uppmuntrar den som vill tro och gå framåt. Detta börjar i styrel-serummet. Ledarnas roll är att uppmuntra

andra att lyckas. I äldstekårens samtal är det transparent och öppet. Den som leder sam-talet ser till att alla har samma information.

DET FÅR INTE FÖREKOMMA att argumen-ten föregås av fraserna ”många tycker” eller ”någon har sagt”. Genom att ha ano-nyma källor eller att ge intrycket av att man representerar grupperingar utanför rum-met får samtalet fel balans. I synnerhet om ärendet handlar om analys av det som görs. ”Många” är oftast få, ”någon” en nära vän. Tillåt inte anonymitetsskydd för den som har synpunkter på andra. Runt ett styrel-sebord är man aldrig budbärare för andra. Där är det ”jag tycker” som föregår det man säger. Det goda talet redovisar vem som har sagt vad och vilka som har synpunkter på ett sådant sätt att alla runt bordet kan skapa sig en relevant helhetsbild.

ETT STARKT LEDARSKAP ÄR inte solospe-lare. Starka ledare finns alltid i en grupp där alla tillåts att drömma och leva i sin vision. Starka personer vågar samla starka begåv-ningar runt sig. Det behövs inte statusmar-keringar för att kunna veta vem som är en verklig ledare. Det är lätt att identifiera den som andra vill följa. En stark ledare tvingar inte igenom sin vilja. En stark ledare får inte igenom allt han/hon föreslår, sanningen är att en skicklig ledare föreslår bara det han/hon vet att han eller hon kan få igenom.

DAN SALOMONSSON

ILLUSTRATION: JOHAN HESSELSTRAND


SVER

IGE

Ett telefonsamtal 1976 från PMU blev upptakten till infektionssjuksköterskan Margareta Edins engagemang för Nkinga-sjukhuset i Tan-zania. Sen dess har hon mer eller mindre pendlat dit och ägnar nu en stor del av sin tid åt att på olika sätt informera om och samla in pengar till sjukhuset och dess patienter. Ett sätt är att sälja brickor med afrikanska tygmotiv.

På årets Nyhemsvecka ser jag Margareta Edin duka upp brick-or till försäljning. De har afri-kanska färgglada tygmotiv och säljs till förmån för Nkinga-sjuk-huset. Hon berättar för mig att förra året genererade brickför-säljningen hela 300 000 kronor till sjukhuset och dess patienter.

Goda vännerna Inger Edén och Margareta Brandt är de som kläckt idén till brickorna. Mar-gareta Edin köper tyger på sina resor. Vännerna administrerar och beställer brickorna och har till och med startat ett aktiebolag med namnet Skynket, vars syfte är att dra in pengar till afrikansk sjukvård.

Inredningen avslöjarVi bestämmer att träffas och

prata om hur Nkinga kommit att få en så stor plats i Margare-tas hjärta. Vi ses i lägenheten i Solna, som hon med jämna mel-lanrum hyr ut när hon är på sina långbesök i Tanzania. Här syns det direkt på prydnadssakerna att innehavaren varit i Afrika.

Margareta Edin kan sitt Nkinga utan och innan. Det bubblar ur henne när hon berät-tar om hur sjukhuset började ta

form genom att svenska mis-sionärer byggde ett BB på plat-sen i slutet på 40-talet. Och hon berättar stolt om hur sjukhuset utvecklats till att utnämnas till regionens specialistsjukhus av sjukvårdsministeriet i Tanza-nia. Här finns förlossning, BB, neonatalavdelning, gynekologi, barnavdelning, ögonklinik, ope-rations- och medicinavdelning, tandläkare och mödra- och barnavårdsmottagningar. Och en sjuksköterskeskola, labora-torieutbildning och ett hiv/aids-program.

Numera är tanzanisk pingst-rörelse huvudman för sjukhu-set och all personal är inhemsk. Men fortfarande finns det upp-gifter för Margareta på Nkinga.

Det har till exempel fallit på hennes lott att ta hand om de många besökarna och deras medföljande. Det kan handla om svenska läkare som via Läkarbanken kommer ut och

delar med sig av kunskap och erfarenhet, eller andra studiebe-sök. Många av arbetskamraterna på Infektionskliniken som Mar-gareta var knuten till i många, många år, har varit och besökt Nkinga.

Skickar elever på praktikSjuksköterskeskolorna på

Sofiahemmets och i Kalmar skickar regelbundet elever på praktik till Nkinga, liksom läkar-utbildningen i Linköping, och då finns Margareta på plats för att stödja, guida och organisera.

– Den vanliga sjukvårdsper-sonalen hinner inte jobba med detta, så där känner jag att jag gör nytta, säger hon.

Hon har också tagit hand om personal från Nkinga, som fått möjlighet att göra praktik och studiebesök i Sverige.

Dessutom jobbar hon med att på olika sätt försöka få in medel som kan användas för patienter

som är för fattiga för att betala för sin vård, och till upprust-ning av lokaler och utrustning. Läkarmissionen ger driftsbidrag till sjukhuset och staten bidrar endast med cirka 24 procent av budgeten. Det är kämpigt för sjukhusledningen att få eko-nomin att gå runt, eftersom de måste förlita sig till patienternas vårdavgifter.

Aktiv pensionärDet är där Nkingas vänner

och Skynket kommer in. För-eningen har startat en hem-sida och en facebook-grupp, där Margareta bloggar och informe-rar i text och bild om vad som händer och sker och om aktuella behov. Hon har visserligen pas-serat pensionsstrecket, men är i högsta grad aktiv. Vid hemma-vistelserna i Sverige jobbar hon timmar på Sjukvårdsrådgivning-en för att dryga ut pensionen.

Pengarna som kommer in via Skynket öronmärks och kan exempelvis gå till frivårdsfon-den, till att anställa mer personal på en prematuravdelning, till värmemadrasser för prematu-rer eller till en ombyggnad eller apparat av något slag.

Samtal från HammarbergHur var det då allt började?

Jo, det där telefonsamtalet från PMU:s grundare Petrus Ham-marberg, som hon fick 1976, kom att bli helt avgörande för hur hennes liv utvecklade sig.

Hon tackade ja till förslaget att arbeta i Tanzania och efter två veckors swahilikurs följde en månads introduktion på mis-sionssjukhuset Nkinga och sen ett och ett halvt år på en dispen-

Med hjärta för Nkinga

BEHÖVANDE. Pengarna, som kommer in från brickförsäljningen, har bland annat använts till värmemadrasser för prematurer och till att täcka vårdavgifterna för fattiga patienter. FOTO: MARGARETA EDIN


sär i Uyovu, som drevs av fin-landssvenska missionärer.

– När jag åkte från Nkinga sa en person till mig att jag skulle komma tillbaka som matron en dag, något jag inte tänkte så mycket på då.

Margareta återvände hem till arbetet på Infektionskliniken på Danderyd, och fick ett nytt tele-fonsamtal från PMU. Nu ville de ha henne till ett arbete i bushen i Sudan. Margareta tackade ja. Tanken var att det skulle handla

om ett halvår, men det blev två år.

– Och jag stortrivdes, säger hon.

Väl hemma igen gick hon en tropikkurs och tänkte sig att åter-vända till Sudan. Ett nytt samtal från PMU ändrade dock de pla-nerna. Hon fick förslaget att åka till Nkinga, där det behövdes en sjuksköterska. Hon blev matron, det vill säga chefssjuksköterska, precis som den där personen sagt till henne vid första besöket.

Sen dess har Tanzania och Nkinga haft en stor plats i hen-nes hjärta. Ända fram till 1998 arbetade hon i perioder på Nkinga följda av återkomst till infektionskliniken i Sverige. Hela tiden var hon utsänd av sin hemförsamling Filadelfia i Stockholm.

– Sammanlagt blev det elva år på plats i Nkinga, konstaterar hon.

Efter det fortsatte hon att åka dit på semester vartannat år.

Och när hon 2007 bestämde sig för att ta ut avtalspension blev det också möjligt för henne att på egen sold kunna vara på plats under längre perioder och hjälpa till på olika sätt.

– Jag vill inte att Nkinga ska känna sig övergivet av Sverige, säger hon, eldsjälen, som brin-ner för att sjukhuset som har en så stor plats i hennes hjärta ska kunna erbjuda så bra vård som bara möjligt.

ULRIKA RAMSTRAND

ENGAGERAD. Margareta Edin i full färd med att under Nyhemsveckan sälja brickor till förmån för sjukhuset i Nkinga, Tanzania. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

Årskrönika • Statistik • Adresser • Missionärer • m.m.

Anmäl abonnemang (250 kr inkl. frakt) till: [email protected] • 08-619 25 46

Köp enstaka exemplar (250 kr+frakt) på:www.shop.pingst.se • eller beställ 08-608 96 00

2 0 1 4

Pingströrelsens årsbok 2014


SVER

IGE

Den 2–4 oktober möts både professionella och frivilliga diakoniarbetare från olika kristna försam-lingar och organisationer till idédagar i Jönköping. Temat för dagarna är ”Mänskliga möten”.

Idédagarna arrangeras i sam-arbete mellan Sveriges krist-na råd, kyrkorna i Jönköping och studieförbunden Bilda och Sensus.

Dagarna inleds med ett föredrag och inspiration av Tomas Sjödin under rubri-ken ”Värmen dröjer sig kvar – om mänsklig omsorg när livet är som svårast” följt av ett samkväm i Pingstkyrkan.

Diakoni och teologiSeminariedagarna bju-

der både på föredrag för alla och på valbara seminarier. De gemensamma föredragen handlar om att vara och göra diakoni och utveckla en teo-logi som bär i det diakonala arbetet på hemmaplan och om livsförändring på djupet.

De valbara seminarierna kan till exempel handla om en kyrka för kyrklösa, om mötesplatser för funktions-hindrade, Origo Resurs, familjen och hemmet som en resurs, att möta kvinnor i missbruk och mötesplatser för de glömda barnen.

Muntert gästabudEn kväll bjuds deltagarna

på gästabud, där Åke Samu-elsson och Torgny Wirén står för programmet ”From humor & Muntra episoder”.

UR

Fotnot: För mer information och detaljerat program se www.idedagar.com

Med boken Trons hemlig-het – vägledning i de kristna grunderna, publiceras nu för första gången i den svenska pingströrelsens något som kan beskrivas som en ”kate-kes” för pingstvänner. Boken är resultatet av tio års arbete inom Teologiska Nätverket i Pingst, och är ett uttryck för tro och teologi som den i allt väsentligt förkunnas i svenska pingstförsamlingar i dag.

– Boken har växt fram i en dyna-misk process av samtal, reflek-tion och bibelstudier, säger Teo-logiska Nätverkets ordförande, Dan Salomonsson, föreståndare för pingstkyrkan i Uppsala. Vi har satt oss ner med våra Biblar och försökt tillämpa samma praxis som de första genera-tionerna pingstvänner. När de sökte klarhet i olika teologiska ämnen utgick de alltid från frå-gan: Vad säger Bibeln?

Genom att inte ge i uppdrag till olika personer i nätverket att skriva var sitt kapitel, vilket annars är ett vanligt tillväga-gångssätt, utan låta texten ta form i en process av samtal och anteckningar inom gruppen, har man inom Teologiska nätverket valt ett mer tidskrävande sätt att arbeta.

– Det har dock visat sig vara långt mer utmanande, menings-fullt och fruktbart för oss alla, menar Dan Salomonsson. Olika personer inom vårt nätverk har sedan fått i uppdrag att sam-manställa och redigera det arbe-te vi tillsammans utfört.

Bokens målgrupp är inte i första hand pastorer och teolo-ger inom rörelsen, även om Dan

Salomonsson tror att den kan komma att bli ett viktigt refe-rensverk för många förkunnare.

– Med Trons hemlighet har vi framför allt önskat skriva teologi för den breda gruppen pingst-vänner i våra församlingar. Ambitionen har varit att skriva enkelt, men utan att förenk-las Här ska även den som inte är teologiskt skolad få hjälp att skärpa sina övertygelser och bli mer hemmastadd i vår gemen-samma tro.

Grundläggande ämnenI tretton kapitel berörs grund-

läggande teologiska ämnen, allt ifrån kristologi till eskatologi. Boken börjar med att gå igenom pingströ-relsens syn på Jesus, fortsätter med män-niskosyn och bibelsyn, för att sedan behandla församlingssyn och de grundläggande områ-den inom försam-lingslivet som guds-tjänst, dop, nattvard och ledarskap. De avslutande kapitlen handlar om uppstån-delsen och Kristi åter-komst. Boken inne-håller även ett kapitel om äktenskapet.

Trons hemlighet lär komma att väcka ett intresse långt utanför pingströrelsen, och delar av innehållet har redan med uppskatt-ning lästs och kommenterats av bland andra ledande katolska teologer. Här ställs en rad tids-aktuella teologiska frågor: I vil-ken betydelse är Jesus Guds son? Hur ska Bibeln läsas och tolkas?

Vad är en människa? Var finns de döda? Vad händer i andedo-pet? Och i nattvarden? Vad är en församling och hur ska den ledas?

Utmanas ställa frågor– I den moderna världen är

innebörden av en kristen tro och dess konsekvenser inte längre självklara, säger en annan av personerna inom Teologiska Nätverkets, Sören Perder, pastor i Örebro.

– Vi utmanas att på nytt ställa de centrala frågorna i vår tro, och det har vi försökt göra mot bakgrund av vår tids frågor.

Bland Teologiska Nätverkets medlemmar finns även pastor Marianne Andreas, som arbetar inom Sveriges Kristina Råd. Hon menar att Trons hemlighet även utgör ett viktigt bidrag till den ekumeniska dialogen.

– Det är med glädje jag konstaterar att vi, med stor sam-syn bland Pingsts ledande föreståndare och teologer i Sve-rige, här formulerar vår teologi på ett sätt som innebär en tyd-lig ekumenisk utma-ning. Kanske är en del överraskade av hur den pentekostala spiritualiteten i så hög grad vetter mot en

sakramental förståelse av både dop och nattvard. Intuitivt har pingstvänner alltid dock alltid vittnat om det, men vi har nog inte tidigare formulerat oss så tydligt som vi nu gör.

Idédagar om socialt arbete

Historisk ”Pingstkatekes” utges efter tio års arbete

Boken, som har närmare 400 sidor, är formgiven av den prisbelönte grafiske formgivaren Tomas Einarsson från Stockholm. Den har ett konstnärligt färgrikt omslag med en svart löstagbar ”gördel” för titel och presentationstext.


VigselförrättarkursNär: 2-4 december 2014 Var: Kaggeholms slottKontakt: Ingrid [email protected]älan senast 3 november

En artikel i Läkartidningen om Panzisjukhuset i DR Kongo fick Varbergs Rotaryklubb att dra igång en insamling dit. Under årets Nyhemsvecka överlämnade Margit Kastberg en check på 80 000 kronor till PMU, att delas mellan arbetet på Panzi och Dorkas-projektet.

När Margit Kastberg bestämde sig för att dra igång en insamling till Panzisjukhuset i DR Kongo hade hon ingen kännedom om att PMU arbetade där, hon hade bara läst en artikel i Läkartid-ningen, som beskrev de våldtag-na kvinnornas situation där och kände att hon ville vara med och bidra till insatserna för dem och deras framtid.

En kantor i Varberg förmed-

lade kontakten till PMU, som fanns med och gav informa-tion om arbetet i samband med konserten, där huvuddelen av pengarna drogs in. Lotterier gav också en del.

Lokala körer och artisten Cecilia Wennersten ställde upp gratis, konsertlokalen ställdes till förfogande och vidareförsäljarna av biljetter tog inget betalt, vilket innebar att alla inkomster oav-kortat kunde gå till DR Kongo.

Under årets Nyhemsvecka satte sig Margit Kastberg i bilen och körde upp från Varberg för att överlämna en check på 80 000 kronor till PMU:s direktor Niclas Lindgren, som i sitt kol-lekttal använde denna insats som en utmaning för andra att också vara med och göra skillnad.

UR

VÄLKOMMET STÖD. Margit Kastberg överlämnade checken till Niclas Lindgren under årets Nyhemsvecka. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND

80 000 från Rotary till PMU

Kyrka med hjärtan Den 4 oktober hålls kon-ferensen Kyrka med hjärta i Pingstkyrkan i V’ästerås. Det handlar om en konferens för alla, som har hjärta för det Gud vill göra genom den lokala kyrkan. Pastor Jonat-han Martin från försam-lingen Renovatus Church i Charlotte, USA, är årets gäst. Han är författare till boken Protoype och en nytänkande ledare med rötter och för-ankring i pingströrelsen. Andra medverkande är till exempel Daniel Alm, Emil Gillsberg, Samuel Folke och Wivecka Ljung.

Kyrka med hjärta innehål-ler förutom undervisning i seminarier, till exempel om att engagera frivilliga i för-samlingen, också tillfälle till lovsång, god mat och en fest-kväll.

För mer information se: www.kyrkamedhjarta.blog spot.se


är Lewi Pethrus, ett par år efter bil-dandet av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, gav ut boken Jesus kom-mer så utgjorde den starten för Förla-

get Filadelfia, som under sin tid var direkt knutet till Pingströrelsen.

Tidigare var det ju något av en självklarhet att varje kristen rörelse och samfund hade ett eget för-lag och det är lätt att inse att det tryckta ordet var särskilt betydelsefullt för en ung kristen försam-lingsrörelse som saknade övergripande samfunds-struktur. Genom bokutgivningen gavs inriktning i lärofrågor och förkunnelse, något som förmod-ligen ansågs nödvändigt för sammanhållning och samstämmighet mellan församlingarna.

NÄR JAG, INFÖR ARBETET med den här sidan nu sitter och plockar bland böckerna från olika krist-na förlag så slår det mig hur mycket den kristna bokbranschen har förändrats.

Samfundsförlagen har gått upp och in i varand-ra. (Som jag förstår är det bara Livets ords förlag som numera är nära knutet till församlingen.) Även om man haft ambitionen att ta vara på ägar-samfundens särart, så är det svårt att urskilja någon samfundstypisk litteratur i dagens utgivning, vilket förstås också speglar att hela kyrkokartan är under förändring. Men jag tycker mig också se att syf-tet med utgivningen har förändrats. Boken Guds språk (se recension här intill) kan kanske stå som ett exempel på att de kristna förlagens utgivning inte längre handlar om att skapa samsyn, utan i ganska stor utsträckning handlar om att proble-matisera och utmana.

DÄRFÖR ÄR DET INTRESSANT ATT Teologiska nätverket i pingst nu ge ut boken Trons hemlig-het – vägledning i de kristna grunderna, (se artikel på sidan 26). Den har kallats Pingströrelsens egen ”katekes”. Det är inte okontroversiellt då pingst-vännerna av hävd menat sig stå fria från skrivna doktriner och trosläror. En sanning med viss modifikation alltså, då förlagets böcker i hög grad bidrog till att forma läror, vilket gav förkunnarna en trygg grund att stå på och begränsade riskerna för sekterism.

I vår postmoderna tid där sanningen relativise-ras och där digital information är flyktig och för-änderlig, så tycker åtminstone jag att det är både modigt och anmärkningsvärt – och kanske lika nödvändigt nu som då – att ge ut en tryckt bok som vågar göra vägval och teologiska ställnings-taganden. Och jag hoppas att det handlar mindre om att dra gränser och mer om att visa vägen fram.

KERSTIN KLASON

Tryggt och tryckt GUDS SPRÅK När vetenskapen möter tronFrancis S CollinsLibris

Detta är en nyutgåva av Evo-lutionens Gud (Libris 2009) som försetts med en ny titel, närmare originalets God’s language of God. Bokens författare ledde den grupp forskare vars uppgift var att kartlägga det mänskliga genomenet och som sedan, under upp-märksammade former, kunde presentera resultatet för dåvarande president Clinton.

Collins är troende och för den som inte är helt inne på frågan om vetenskap och tro är ändå hans berättelse om sin väg till tro värt en genomläsning av boken. Men den som väntar sig finna belägg för kreationismen eller Intelligent design har inte så mycket att hämta här, och många är säkert inte alls beredda att hålla med förfat-taren. Men om man är seriöst intresserad av förhållandet mellan vetenskap och guds-tro, och oavsett var man själv placerar sig i frågor om ska-pelsen, om livets uppkomst och evolutionen, kan det vara värdefullt att ta del av vad en som en verkligen bearbetat ämnet på djupet har att säga.

ANSIKTE MOT ANSIKTE MED JESUSSamaa Habib/ Bodie ThoeneSjöbergsDet här är en otro-lig historia, berät-tad och levd av en flicka i tonåren. Den utspelar sig i ett – av säkerhets-skäl, antar jag – icke namn-givet land i Mellanöstern. Jag misstänker att en del uppgifter om förhållanden i landet, nu och historiskt, också har förändrats för att försvåra identifieringen. Jag ska erkänna att jag försökte lägga pussel, men gick bet.

Bokens titel syftar på en händelse då en kristen kyrka

utsätts för ett bombattentat. Bokens berättare drabbas, förlorar medvetandet och – enligt egen uppgift – dör. Hon möter i det tillståndet Jesus själv som ber henne återvända till livet för att sprida hans budskap.

Men boken handlar fram-för allt om förföljelse och lidande som drabbar kristna i den delen av världen, ett aktuellt ämne. Och den handlar också om en tro där allt är möjligt. Det är en så fantastisk historia att jag, efter genomläsning, har huvudet fullt av funderingar på om detta verkligen är sant. Jag tvivlar inte på upp-levelsen av mötet med Jesus, inte heller på beskrivning-arna av förföljelse och våld. Och en tro som kan förflytta berg talar ju Bibeln själv om. Det som får mig att bli lite undrande, och som skaver i läsningen, är att huvudperso-nen är så framgångsrik i allt hon företar sig. Bäst i skolan, bäst i sport, bästa servitrisen, bästa fastighetsmäklaren. När framgången i några fall kopplas till ekonomi så känns det som framgångsteologi när den är som sämst.

Därmed inte sagt att jag påstår att boken är ”hitte på”, och vittnesbördet inifrån om förföljelse och umbäran-den är värt att begrunda.

DET PERFEKTA SKOTTETOlavi Blomfjord/ Linus HugossonSjöbergs

Den här boken är en påminnelse om vad som händer bak-om rubrikerna och processer som följer.

Rubrikerna i det här fallet är tio år gamla och handlar om när Mattias Flink, en ung militär sköt ett stort antal unga personer till döds på en parkväg i Falun.

Här återger Olavi Blom-fjord, en av de poliser som lyckades gripa förövaren, förloppet och han skriver

också om hur hans kristna tro har betydelse, både för utgången i det speciella fallet och i yrket. Det är inte bara en häftig actionberättelse om polisarbete i skarpt läge. Hans berättelse ger också en skildring av människan inuti polisuniformen, om känslor, om svåra beslut och person-liga trauman.

En berättelse som ger en personlig inblick i ett yrke och arbete som nagelfars, och inte sällan kritiseras, i situationer som vi sällan har hela bilden av.

TROVÄRDIG Att finna tillit i en flyktig tidMarcus förlag

Tomas Ham-mar, pastor i Equmeniakyr-kan, skriver personligt om tillit och trovärdighet som bärande grundstenar i våra personliga liv och relationer, men också som samhällsmedborgare tillsammans med andra.

MITT HJÄRTA ÄR ÖPPETMarcus BirroLivets ords förlag

För inte så länge sedan släppte författaren och krönikören en bok på Libris för-lag. Nu kommer ytterligare en från hans skrivkammare. Den här gången är det ett antal krönikor, ordnade i olika ämnesområden, som samlats till en bok. Dessutom en del nyskrivet material.

JAG HAR JU ETT BRA LIVMarian NygårdLibris

Boken berättar om ett gudomligt ingripande till hälsa i en ung pojkes liv. Men det är också berättelsen om föräldrakärlek och föräldra-kraft i en till synes hopplös situation.

N

Följ det senaste inom kristna litteraturen

Text: KERSTIN KLASON

Mejla idéer till [email protected]ÖCKER


MUSIKFölj det senaste inom det kristna musiklivet

Text: DANIEL RÖJÅS

Mejla idéer till [email protected]

TOMMIE SEWON OCH VÄNNERSånger i Sofiawww.svenskakyrkan.se/sofia

Tommie Sewon, med bak-grund som frontfigur i kult-gruppen Tommie Smajls Poporkester, har gått vidare och jobbat mycket med förnyelse av psalmer för vår tid. Hans tidigare skiva Mässa för ambivalenta är ett av uttrycken för det. Sånger i Sofia är Tommies egna sånger som kommit till i arbetet på Fryshuset och i Sofia församling (Tommie delar sin arbetstid mellan dessa två) i möten med män-niskorna i verksamheterna.

Skivan har spelats in med hjälp av musiker både från Fryshuset och Sofia församling i Stockholm. Skivan är en riktig guldgruva av vackra sånger präglade av gudslängtan. Melodierna är lättlyssnade och klädda i arrangemang som lyfter helheten. Här finns sånger som nytolkar gudstjäns-tens traditionella ordning; förlåtelse, förbön, tack, välsignelse och Herrens bön. Här finns sånger kopplade till påsk och jul och sånger sprungna ur pilgrimsresor till Taizé, Assisi och Santiago de Compostela.

Bland alla medverkande märks välkända Anna Sahle-ne, Irma Schultz Keller, Anna Stadling, Tomas Boström, Magnus Bodin, Magnus Helmner med flera.

ANNA MARIA BERGQVISTDär du ärDavid Media

Anna Marias nya skiva Där du är, är uppföljaren till den mycket uppskattade debutskivan Landa i Din kärlek som kom 2011. Där du är är resultatet av ett sam arbete

med producenten Lars Ekberg. Skivan innehåller 11 låtar, varav två är översätt-ningar. Denna gång finns det även några låtar på engelska och på två av sångerna har Anna Maria fått hjälp av Rickard Sundström & Daniel Wramhult.

Här finns både lovsånger och sånger som talar om livet, tankar och brottnings-kamper, men även om Guds omsorg, nåd och kärlek.

YLVA OCH MIKAEL/ KRISTOFER SUNDMAN TRIO Alltid nära www.timanolofsson.se

I maj släpp-tes skivan Alltid nära på eget skiv-bolag med mestadels eget material av frontfigurer-na Ylva Timan Olofsson och Mikael Olofsson tillsammans med musikerna Kristofer Sundman trio (Kristofer Sundman, flygel och drag-spel, Johan Timan, kontrabas och Daniel Olsson, trummor).

Materialet rör sig i genren visa och psalm med jazzin-fluenser. Texterna speglar livet, vardagstron och hoppet om himlen. Inspelningen är gjord i Hög utanför Hudiks-vall med Kristofer Sundman som inspelningstekniker och producent. Ylva och Mikael är båda välmeriterade fri-lansmusiker, vilket märks på denna skiva som är en pärla att upptäcka.

Produktionen är avskalad och instrumenteringen smak-full. Denna skiva är balsam för varje sliten och av livet uttröttad själ.

MITT LIV SOM MÅLLEMagnus Eriksson Production

Artisten och evangelisten Målle Lind-berg berör och upprör. I mer än 60 år har han varit ett ämne för pressen och den religiösa världen. Han var Maranata-evangelisten som förenade

Gud med show-business. Som en tornado for han fram över landet med sina tältmöten och fick med sig tusentals människor i sin väg. Många chockades av hans metoder –- att frälsa själar med popmusik.

Tomas Sjödin säger så här om Målle: ”Genom TV-prog-rammet Minns du sången blev Målle folkkär. En gång till. Hans comeback var både efterlängtad och viktig. Målle liknar ingen annan, låter inte som någon annan och-kanske just därför-når han dit ingen annan når.”

Mitt liv som Målle är en unik samling. Här finns inte mindre än 5 cd-skivor med 74 inspelningar från början av 60-talet fram till i dag, sånger som aldrig har funnits på cd tidigare. Här finns också två unika dvd-filmer och en bok om Målles liv. JEANETTE ÅKERLUNDEn egen platswww.jeamusic.se

Jeanette Åkerlunds debutskiva En egen plats innehåller 12 sånger som vuxit och mognat fram under en längre tid. Det hörs och känns. Jeanette är en stabil singersongwriter som lyckats mejsla fram ett eget uttryck. En starkt bidragande orsak till den helhet som skivan bär är producenten Emanuel Sandgren, som nyligen avled.

I ljuset av hans alltför tidiga bortgång känns denna produktion som ett värdigt minne av hans multibegåv-ning. Förutom produktion och arrangemang är det svårt att hålla ordning på alla instrument han trakterar på skivan. Öppningsspåret Stark har en viktig text om vänskap som håller genom tuffa tider. Gästspelet av Michael Johnson på orgel och rhodes är smakfullt. Det är bara lyfta på hatten och gratulera Jeanette till en bra debutplatta!

n sak jag minns tydligt från min ton-årstid är de återkommande kristna musikfestivalerna som gick av stapeln

i Globen och på Scandinavium. Det ordnades bussresor från hela landet dit och mängder av förväntansfulla ungdomar kom för att uppleva en helkväll med kristen musik. Artister som Petra, Whiteheart, Q-stone, Edin-Ådahl och Koinonia med flera lockade en stor publik

En viktig sak i samband med dessa stora fes-tivaler var att köpa med sig en bunt CD-skivor för att lyssna på när man kom hem. När jag till exempel upptäckte det finska bandet Q-stone ville jag ha allt de gav ut. Min skivsamling började växa och har fortsatt att göra det med åren. På 80-talet och början av 90-talet kunde en kristen artist sälja riktigt bra. Charlotte Höglunds Den stora förändringen, Edin-Ådahl, Reser till kärlek och Jerusalems, Prophet är exempel på skivor som sålde runt 20 000 exemplar. I dag är situationen annorlunda. Om en artist säljer 2 000 exemplar är det att anse som riktigt bra.

HUR SKA MAN SE PÅ denna utveckling? Jag tror inte att vi slutat konsumera och lyssna på musik, men sättet vi tillägnar oss musik har förändrats i grunden. En kristen kompis till mig med stort musikintresse sa här om dagen att det var väldigt länge sedan han köpte en fysisk skiva. Sedan fle-ra år är Spotify det enda sättet han konsumerar musik på.

Frågan som kvarstår är: Vem ska betala för musiken som produceras? Att göra en skiva är en stor satsning med studiotid, musiker, producent, konvolut, mastering och mixning. Jag har inget bra svar på denna fråga, men inser att vi lever i en helt ny situation. Mina vänner som är kristna musiker brottas med hur det ska vara möjligt att producera och släppa ny musik i framtiden och hur man ska hitta nya vägar till lyssnarna.

Personligen tycker jag fortfarande inte att det finns något som slår känslan av en fysisk CD med bilder och texthäfte. Medan du funderar på dessa frågor kan du passa på att beställa några bra krist-na skivor på cd!

DANIEL RÖJÅS

Hur lyssnar du på musik?

E

Mariah Ander är anställd i pingstförsamlingen i Bottnaryd som ansvarig för Verksta’n, ett nystartat arbete som riktar sig till långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna.

Anne Collén vikarierar som projektledare för Pingsts rela-tionsarbete Till-sammans under ett år, då Cilla Stjernberg är tjänstledig.

Jan Gustafsson avslutade i juni sin tjänst i Filadelfiaför-samlingen i Älgarås och i Fin-nerödja och började i augusti som pastor i Kisa.

Cecilia Nilsson avslutade sin tjänst som administratör i Pingst Karlstad den 31 augusti. Carina Odenlind innehar nu denna tjänst.

Mehdi Azizi har börjat jobba med ett Mångkulturellt café i Pingst Karlstad.

Ida Carlsson slutade som ung-domsledare i Pingst Karlstad den 31 augusti.

Linda Jägerskog vikarierar för Anna-Maria Newman som barn- och familjepastor i Asp-näskyrkan under hösten.

Daniel Ernvik slutade som pastor i Smyrnaförsamlingen i Ed den 31 juli och är nu pastor i Hässjö Baptistförsamling i Söråker, Timrå.

Annika Bergman är sedan i våras omsorgspastor i Pingst-församlingen i Norrtälje.

Annica Björk har avslutat tjänsten som föreståndare i Skärstads Pingstförsamling.

Sakarias Bryskhe är anställd som ungdomsledare i pingst-församlingen i Bankeryd. Tjänsten är ett vikariat fram till nästa sommar för ungdoms-pastor Jessica Eriksson, som är föräldraledig.

Martin Kvidal slutade den 30 juni tjänsten som föreståndare i Tibro Pingst och jobbar nu som säljare på Candelux.

Dan-Roland Svensson avslutar sin tjänst som pastor i Virserums Frikyrkoförsamling Ekebergskyrkan i samband med att han går i pension 1 januari 2015.

Alexander Yngfors är sedan i somras ny ungdomspastor i Pingstkyrkan i Västerås.

Ulf Rånge slutar sin tjänst som pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Lekeryd 31 okto-ber efter nio år. Som nybliven pensionär flyttar han och hus-trun Margareta till Södvik på norra Öland. Marianne Enell efterträder honom och börjar sin tjänst 1 november. Hon har tidigare tjänat i olika försam-lingar inom EFK, Alliansmissio-nen och Missionskyrkan.

Magnus Jonegård började 1 september 2014 som vakans-föreståndare i Enakyrkan i Enköping. Han har tidigare varit förståndare i Pingstförsam-lingen i Hässleholm. Magnus fortsätter som församling-scoach och församlingskonsult inom Pingst.

REKOMMENDATIONDaniel Berner har efter drygt fem år som församlingsföre-ståndare för Pingstförsam-lingen i Kristinehamn valt att sluta sin anställning. Daniel har mycket god förmåga att göra bibelundervisningen begriplig och vardagsnära, utan att ge avkall på troheten mot Ordet. Daniel har många goda idéer och visar alltid ett stort engage-mang och är mycket hängiven den församling han arbetar i. Han kommer att bo kvar i Kristinehamn tills vidare, till-sammans med sin fru Rebecca och deras barn.

Vi ger Daniel våra allra var-maste rekommendationer och ser med spänning fram emot vilka uppdrag han kommer att gå in i framöver. Daniel är öppen för besök i församlingar som vill ha predikohjälp under helger eller kortare kampanjer. Daniel nås på telefon 070-209 16 19.

För Pingstförsamlingens Kristinehamn styrelse och för-

samlingsledning,INGRID ÖHLÉN, ORDFÖRANDE

Krister Nordin tillhör Smyrna-församlingen Fagersta. Vi har som församling antagit honom

som ”missionär” för vårt land. Han kommer att arbeta med ”öppen folkbildning” runt om i landet, en form av bibelstudier och samtal om vårt väckelse-arv, vad Bibeln säger, och hur framtiden kan komma att bli. Han kommer också att arbeta för att ta fram former och inne-håll för en eventuell distansbi-belskola under nästa år.

Krister är också tillgänglig för möten och konferenser. Vi kan med trygghet rekom-mendera honom, för han har en bibelförankrad förkunnelse och undervisning som är klar och entydig. Krister har vårt fulla förtroende i äldstekår och församling. Krister kan nås på mobil: 073 8356545 eller mailadress: [email protected]

För Smyrnaförsamlingen Fagersta,

KENT NILSSON, PASTOR

Sedan ett år tillbaka har vi i Pingstförsamlingen i Hässleholm haft förmånen att ha Andreas Grumsén som ALT-student (Akademi för Ledarskap och Teologi). Andreas har genom sin person och förkunnelse skapat ett förtroende i vår församling. Vi vill gärna stå bakom Andreas i hans tjänst och rekommende-rar honom för predikobesök i församlingar. Andreas nås på 070-5888563 eller [email protected].

För Pingstförsamlingen i Hässleholm,

LASSE BJERVÅS, PASTOR OCH FÖRESTÅNDARE


Följ folk i rörelse

Mejla till [email protected]

Stig Hilding har sedan 70-talet fungerat som skatteexpert för svensk pingströrelse. I pastorslö-nekommittéer, kassörskonferen-ser, Hjälpkassan, Pensionsstiftel-sen och SST-sammanhang har han på olika sätt funnits med.

– Det har varit väldigt roligt

att följa allt som har hänt i Pingst, säger han, när han pre-cis blivit avtackad som medlem i SST-gruppen (SST- statens stöd till trossamfund).

– Jag har fått så många kon-takter med församlingar, med pastorer och med missionärer.

Han har också precis blivit avtackad som ledamot i Pen-sionsstiftelsens styrelse.

Stig Hilding arbetade i 25 år på Skatteverket och har helt ide-ellt genom åren bidragit med kunskap inom sitt område för den rörelse han tillhör.

Skatteexpert avtackad

UPPSKATTAD. Pelle Hörnmark tackar Stig Hilding för alla år av ideellt arbete för svensk pingströrelse.

SVER

IGE


Som månadsgivare bidrar du till att människor får utbildning, sjukvård, katastrofhjälp och en möjlighet att själva ta sig ur sin fattigdom!

Skicka ett mail med namn och adress till [email protected] eller ring 08–608 96 00 så skickar vi en anmälningsblankett! www.pmu.se

Bli månadsgivaretill PMU!

Den sista december 2013 hade Pingströrelsens 456 församlingar 84 723 med-lemmar, vilket är en ökning med 1 039 medlemmar från samma tidpunkt föregående år. Den statistiken presente-ras i Pingströrelsens årsbok för 2014, där det också finns en 24 sidor lång årskrönika, hemgångna, mission och en hel del annat.

Årsboken, som trycks i 1 500 exemplar gick i slutet av augusti ut till abonnen-terna. Bilderna på årets omslag kommer från satsningen Pingst Ledarut-veckling, som med start våren 2013 erbjuder fortbildning för 3 000 ide-ella ledare i Pingströrelsen.

Även i år är det posi-tiva siffror för Pingströrelsen. Medlemsanta-let var per den 31 dec 2013: 84 723 (förra året 83 684) medlem-mar i 456 (457) församlingar. Dessa församlingar har redovi-sat 1 528 (1 411) döpta.

Majoriteten med i FFSNär det gäller Pingst – fria

församlingar i samverkan är det 381 av dessa församlingar med 82 049 medlemmar som är med i Riksföreningen. Det innebär att 96,8 procent av Pingströrel-sens medlemmar tillhör försam-lingar i Pingst FFS.

I förordet till 2014 års upp-laga skriver redaktören Magnus Wahlström:

”När man, som i Pingströrel-sens årsbok, ägnar sig åt att sam-manfatta det som varit är det

givetvis extra roligt att berätta om sådant som ”andas framtid”. Under 2013 startade två nya nätverk med riktning mot fram-tiden. Pingst Ledarutveckling är en enorm satsning för att utbil-da ledare i församlingar från norr till söder. Pingst Pastor erbjuder struktur, inspiration och fortbildning för våra predi-kanter. Nya strukturer och nät-verk för en ny tid. I inledningen av årskrönikan finns artiklar om båda dessa.

Ett nygammalt inslag som finns med i årets upplaga är minnesord över hem-gångna predikanter och mis-sionärer. Detta fanns med i års-boken åren 1959 till och med 1993 och återkommer nu. Under många år har vi enbart haft med

bild samt data för tjänst, födelse, död och bostadsort.

Tålamodet i församlingarna, som årligen hjälper till med att fylla i och skicka in underlagen för kontaktuppgifter, statistik, hemgångna, missionärer, med mera, är enormt. Mycket av materialet i årsboken bygger på de uppgifter som församling-arna själva lämnat in till Pingst. Tack för er hjälp!”

Underlaget för statistiken framställs genom att de lokala församlingarna efter årsskiftet skickar sina uppgifter till Pingst där de sammanställs.

I statistiken ingår det fulla antalet medlemmar från 53 gemensamma församlingar med

sammanlagt 7 955 medlemmar. Dessa är anslutna till Pingst – fria församlingar i samverkan samt till ett eller flera samfund. De gemensamma församling-arna är märkta med stjärna (*) i statistik och adressregister i Års-boken.

10,5 procent under 25 årAntalet medlemmar under 25

år har redovisats av 314 försam-lingar. Dessa församlingar hade sammanlagt 62 145 medlemmar varav 6 536, 10,5 procent var under 25 år.

Insamlingsresultat för 2013 har redovisats av 315 försam-lingar. Deras medlemmar off-rade sammanlagt 328,7 miljoner

kronor under året, i genomsnitt 4 652 kronor per medlem. Av dessa har 286 församlingar med totalt 64 137 medlemmar redo-visat hur stor del av de insamla-de medlen som gått till mission, vilket var sammanlagt 41,2 mil-joner kronor, i genomsnitt 643 kronor per medlem.

Utöver de insamlingssiffror som redovisats i statistiken har 83 församlingar, med totalt 33 290 medlemmar, angett hur stor vinst de förmedlat till mission från sitt Second hand-arbete. Det är sammanlagt 39,6 miljo-ner kronor, vilket i genomsnitt innebär 1 190 kronor per med-lem.

UR

Pingströrelsen ökar med drygt 1 000 personer

POSTTIDNING B

Kanal Hayats program har betytt oerhört mycket för Gülhan Chindeh från Borås. Nu är hon själv med och gör halvtim-meslånga studioprogram på turkiska för kanalen med inriktning på sydöstra Turkiet.

– Vi tar upp olika problem, men också att det finns en lösning, nämligen Jesus, säger hon.

Gülhan har bott i Sverige sen hon var 18 år, men hon föddes i sydöstra Turkiet i en syriansk familj. Sin uppväxt tillbringade hon dock i Istanbul och flyttade sedan som 17-åring till Tyskland med sin familj.

– Jag är uppvuxen i en traditionellt kristen familj, berättar hon. Vi bad bara när det var något vi behövde Gud för, så mycket mer var det inte.

I Tyskland var hela familjen med på ett kristet läger, där de tog emot Jesus i sina liv. Men när kärleken förde Gülhan till Sve-rige kom hon ifrån det levande kristna livet, berättar hon.

– Jag hade ingen naturlig kontakt med kristna här, men efter ett tag kom jag i alla fall i kontakt med Pingstkyrkan i Borås, där jag döptes och träffade underbara människor.

Men Gülhan tyckte det var svårt att förstå predikningarna och alla bibliska termer på svenska, så hon drog sig undan kyrkan igen.

– Och då blev allt fel, säger hon. Jag blev sjuk och vår ekonomi blev dålig, liksom rela-tionerna med släkt och vänner. Mitt liv var helt upp och ner.

Tittade på tv dag och nattI sin nöd sökte hon sig tillbaka till gemen-

skapen i kyrkan, men upptäckte att det inte räckte för henne att gå till kyrkan två dagar i veckan. Det var då den kristna tv-kanalen Kanal Hayat kom in i hennes liv.

– Jag började titta på programmen dag och natt, berättar hon. Jag älskade Joyce Mayers program, fylldes av Guds ord och kände att jag började förändras inuti och längta efter att själv vara med och tjäna Gud.

Efter ett tag tog hon kontakt med Isik Abla, en turkisk kvinnlig evangelist och tv-personlighet på kanal Hayat, och berättade om sin längtan.

– Och på så vis kom det sig att jag fick börja hjälpa till att läsa bibeltexter i pro-grammen.

Kombinationen av gemenskapen i kyr-kan och undervisningen i Guds ord genom

tv-programmen på Kanal Hayat förändrade Gülhans liv positivt, säger hon.

– Min hälsa blev så mycket bättre och nu när jag verkligen känner att Gud är med mig har jag blivit stark.

– Och elva personer i min släkt har kom-mit till tro, berättar hon glädjestrålande.

Gülhan arbetar som tolk och har många gånger upplevt att Gud kan använda henne också i den rollen.

Spelades in i KöpenhamnProgrammen, som hon medverkar i, spe-

lades in i en studio i Köpenhamn i början av året, och vänder sig till turkisktalande i Mesopotamien (Sydöstra Turkiet). Det rik-tar sig inte bara till turkar, utan också till kurder och syrianer i området.

– Många unga dör där, inte minst i kam-pen mot regimen och många familjer mår dåligt, säger Gülhan.

I programmen tar de upp många proble-matiska frågor, till exempel hedersmord och förlåtelse.

– Men även om vi är inriktade på proble-men pekar vi alltid på att Jesus är lösningen, säger hon.

ULRIKA RAMSTRAND

Gülhan gör program för Kanal Hayat

TV SOM FÖRÄNDRAR. Gülhan Chindeh medverkar i studioprogram på turkiska som kanal Hayat spelat in med människor i Mesopotamien, det vill säga sydöstra Turkiet, som målgrupp. FOTO: COPENHAGEN MEDIA FACILITY

anders - pingst...3 innehÅll pingst.se nr 3 2014 6 7 14 24 nästa år i jerusalem nu är det dags...

Documents