hur ser en god läs- och skrivutveckling ut?
Post on 03-Jan-2016
28 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Hur ser en god läs- och skrivutveckling ut?
Stefan SamuelssonInstitutionen för beteendevetenskap
Linköpings universitetLesesenteret
Universitetet i Stavanger
Semantiskt
Minne
Grafemnivån Fonem-Grafem
Omvandling Fonemnivån
Grafem-Fonem
Omvandling
Uttalslexikon Grafemlexikon
Auditivt
Intagningslexikon
Auditivt
Analyssystem Visuellt
Analyssystem
Ortografiskt
Intagningslexikon
Ett hört ord Ett skrivet ord
Skriva Tal
Tvillingpar vid 5 års ålder
Samma tvillingpar i slutet av förskolan
Samma tvillingpar i slutet av år 1 i skolan
Samma tvillingpar i slutet av år 2 i skolan
Samband mellan tidig språklig kompetens och tidig läsförmåga
-Genomsnittliga korrelationer enligt Scarborough (1998)
Språklig förmåga Korrelation (median)
Korrelation (genomsnittliga)
Skriftspråklig kompetens
0.51 0.49
Fonologisk medvetenhet 0.42 0.46
Snabb namngivning (RAN)
0.40 0.38
Verbalt minne 0.33 0.33
Vokabulär 0.38 0.33
Grammatik/morfologi 0.37 0.32
Undersökningsgruppen
Skandinavien Australien USA
Ålder (månader) 61.2 57.7 58.8
Totalt antal tvillingar 210 225 488
Enäggstvillingar 99 120 225
Tvåäggstvillingar 111 105 263
Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet
• Ordsyntes
• Stavelse- och fonemsyntes
• Ordsegmentering
• Stavelse- och fonemsegmentering
• Ljudlikhet
• Rim och sista ljud
• Identifiering av första resp. sista ljud i ord
Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN)
• Snabb namngivning av färger
• Snabb namngivning av objekt
Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär
• Namngivning av 100 bilder
• WPPSI vokabulär
Test som används för att observera verbalt minne
• Återgivning av berättelser
• WPPSI meningsminne
• Repetition av nonord
Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens
• Kunskap om bokstavsnamn
• Kunskap om bokstavsljud
• Kunskap om skriftspråklig konventioner
• Logografisk läsning
Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap
• ITPA grammatisk kunskap
• Morfologiskt test baserat på Berko (1958)
Läs- och stavningstest vid slutet av förskolan
• Läsning ord och nonord– TOWRE A (läsning ord)– TOWRE B (läsning nonord)
• Stavning– Stavning ord– Stavning nonord
Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret
• Läsning ord och nonord
– TOWRE A (läsning ord)
– TOWRE B (läsning nonord)
• Stavning
– WRAT spelling
Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i
slutet av förskolanOrdigenkänning
0
0,10,2
0,3
0,4
0,50,6
0,7
Sa
mb
an
d
Samband mellan språkliga kompetenser och stavning i slutet av förskolan
Stavning
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
Sa
mb
an
d
Ordigenkänning i slutet av förskolan42% av variansen förklaras av
prediktorernaOrdigenkänning
58%
10%
6%
20%
2%
0%
4%
Oförklarad varians
Fonologiskmedvetenhet
RAN
Skriftspråkligkompetens
Verbalt minne
Vokabulär
Grammatik/morfologi
Stavning i slutet av förskolan30% av variansen förklaras av
prediktorernaStavning
70%
7%
4%
11%
0%
5%
3%
Oförklarad varians
Fonologiskmedvetenhet
RAN
Skriftspråkligkompetens
Verbalt minne
Vokabulär
Grammatik/morfologi
Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i
slutet av första skolåret
Ordigenkänning
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
Sa
mb
an
d
Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och
stavning i slutet av första skolåret
Stavning
00,05
0,10,15
0,20,25
0,30,35
0,4
Sa
mb
an
d
Ordigenkänning i slutet av första skolåret
27% av variansen förklaras av prediktorerna
Ordigenkänning
73%
2%
6%
13%
2%
1%
3%Oförklarad varians
Fonologiskmedvetenhet
RAN
Skriftspråkligkompetens
Verbalt minne
Vokabulär
Grammatik/morfologi
Andelen variation i ordigenkänning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras
Prediktorer Förklarad varians (R2)
Tillskott i förklarad varians (∆ R2)
Läsning ord i förskolan
51,9% 51,9%
Skriftspråklig kompetens
52,1% 0,2%
Fonologisk medvetenhet
52,2% 0,1%
Andelen variation i stavning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk
medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras
Prediktorer Förklarad varians (R2)
Tillskott i förklarad varians (∆ R2)
Läsning ord i förskolan
37,1% 37,1%
Skriftspråklig kompetens
37,3% 0,1%
Fonologisk medvetenhet
38,4% 1,2%
Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk
medvetenhet vid 5 års ålderFonologisk medvetenhet
61%
30%
9%
Genetiskt inflytande
Miljömässigt inflytande
Icke-delad miljö
Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning
(RAN) vid 5 års ålderSnabb benämning
64%11%
25%Genetiskt inflytande
Miljömässigt inflytande
Icke-delad miljö
Det genetiska och miljömässiga inflytandet på verbalt minne vid 5
års ålderVerbalt minne
57%29%
14%
Genetiskt inflytande
Miljömässigt inflytande
Icke-delad miljö
Det genetiska och miljömässiga inflytandet på tidig skriftspråklig
kompetens vid 5 års ålderTidig skriftspråklig kompetens
23%
67%
10%
Genetiskt inflytande
Miljömässigt inflytande
Icke-delad miljö
Det genetiska och miljömässiga inflytandet på vokabulär vid 5 års
ålderVokabulär
32%
60%
8%
Genetiskt inflytande
Miljömässigt inflytande
Icke-delad miljö
Det genetiska och miljömässiga inflytandet på grammatik/morfologi
vid 5 års ålderGrammatik/morfologi
29%
59%
12%
Genetiskt inflytande
Miljömässigt inflytande
Icke-delad miljö
Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i
slutet av år 1 i skolan
Gener
Delad miljö
Unik miljö
Ordigenkänning
Gener
Delad miljö
Unik miljö
Läsförståelse
Gener
Delad miljö
Unik miljö
Stavning
Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av
förskolan
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Scandinavia US Australia
E
C
A
Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på stavning i slutet av förskolan
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Scandinavia US Australia
E
C
A
Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av
första skolåret
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Scandinavia US Australia
E
C
A
Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på stavning i slutet av första
skolåret
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Scandinavia US Australia
E
C
A
Finns det någon skoleffekt på barns skriftspråkliga utveckling?
Den är antagligen mycket liten efter att man kontrollerar för SES!
Samband mellan tvillingars läsprestation och skolans genomsnittliga läsprestation .01 när man kontrollerar
för föräldrarnas utbildningsnivå
Finns det någon lärareffekt på barns skriftspråkliga utveckling?
(t.ex. ”anyone with an ounce of brains knows what must be done” ”It’s time to move from identifying
failing schools to identifying failing teachers” (Newsweek, Feb 12. 2007)
Den är mycket liten efter att man kontrollerar för SES och det
genetiska inflytandet på skriftspråklig förmåga!!
Samband mellan enäggs- och tvåäggstvillingar som går i samma
eller olika klasser
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
Samma klass Olika klasser
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Vad är dyslexi?
• "Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer ockå tydligt fram genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser av dyslexi kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristisk för dyslexi är att störningen är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblemen. Vid en mer grundläggande kartläggning av de fonologiska färdigheterna (fonologi avser språkets ljudmässiga form) finner man att svagheterna på detta område också ofta kvarstår upp i vuxen ålder."
top related