hav i balans samt levande kust och skärgård hur når vi målet?

Post on 12-Jan-2016

39 Views

Category:

Documents

4 Downloads

Preview:

Click to see full reader

DESCRIPTION

Hav i balans samt levande kust och skärgård Hur når vi målet?. Agnes Janson Vattensektionen, Miljöavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län. Målet:. - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Hav i balans samt levande kust och skärgårdHur når vi målet?

Agnes Janson Vattensektionen, Miljöavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län

Målet:

”Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar”

Delmålen

1. Fler skyddade marina områden2. Strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv och

odlingslandskap kan bevaras och brukas.3. Åtgärdsprogram för hotade marina arter.4. Färre bifångster av marina däggdjur, sjöfåglar och oönskade

fiskarter.5. Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, ska vara högst

motsvarande återväxten, så att fiskbestånden kan fortleva och, om så är nödvändigt, återhämta sig.

6. Inget buller från båttrafik inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden.

7. Inga utsläpp av olja och kemikalier från fartyg.

KOMMUNVÄGLEDNING Hav i balans samt levande kust och

skärgård

• Steg 1 Ge en bakgrund• Steg 2 Beskriv tillståndet i kommunen• Steg 3 Undersök drivkrafter och påverkan • Steg 4 Peka ut åtgärder

KOMMUNVÄGLEDNING Steg 1 & 2

• Beskriv grundproblemen tidigare och idag• Vetenskapliga fakta om miljön• Knyt tillståndet till effekter

KOMMUNVÄGLEDNING Steg 3 & 4

• Beskriv vad som orsakat miljöproblemen eller tillståndet

• Vad kan du göra åt det?

KOMMUNVÄGLEDNINGEtt exempel

Tillstånd Förhöjda halter av kväve och fosfor i havsvatten

Effekt Förändrad artsammansättning. Ökad frekvens av algblomningar. Syrebrist på bottnen.

Drivkraft Läckage av näringsämnen och föroreningar från skogs- och jordbruksmark, gödselanläggningar och avlopp.

Åtgärd Odling av fångstgrödor, vårplöjning och anläggande av skyddszoner.

Att tänka på

• Sålla!

• Vad är mest angeläget för din kommun?

• Baka ihop ekologiska och ekonomiska värden

Drivkrafter-bedömning och prioritering

• Allvarlighet• Storlek• Trend• Påverkansmöjlighet• Genomförbarhet

Hållbart fiske

• Information om aktuella fiskeregler, deras bakgrund och syfte.

• Åtgärder för att stimulera konsumtion av andra fiskslag än torsk som t.ex. sill.

• Komplettera fisket med inkomster från fisketurism t.ex. turbåtsfiske.

Bifångster

• Sprida information och uppmuntra fiskarena till att använda sig av mer selektiva fiskeredskap och fiskemetoder.

• Borttappade garn, s.k. spökgarn letas reda på och tas upp.

- Nedbrytbara material - Tydligare märkning av fiskeredskap. - Rutiner för att bärga tappade redskap.• Miljömärkning av fisk.

Skydd av kulturhistoriska miljöer

• Skydd av ålabodar och andra ekonomibyggnader • En god hävd bibehålls eller förbättras. • Åtgärdsförslag för att skapa förutsättningar för att det

småskaliga fisket längs Skånes kuster ska fortleva och utvecklas.

• Bevarandeinriktade detaljplaner för kustens kulturarv.

Skydd av kust- och skärgårdsområden

• Utvärdering av befintliga skydd för värdefulla strand- och undervattensområden.

• Underlag för bedömning av vilka områden i Skåne som kan anses som värdefulla strand- och undervattensområden.

• Utvärdering av strandskyddets tillämpning.• Restriktiv hållning till dumpning av muddermassor, marin

täktverksamhet och utfyllnad av kustområden.• Användningen av kustvatten redovisas i översiktsplaner.

Skydd av hotade arter

• Utvärdering av befintligt skydd och skyddsbehov för hotade marina arter.

- Restriktioner vid exploatering samt för fisket

Buller

• Båtrutter och hastighetsbegränsningar ses över och, vid behov, revideras utifrån befintliga och kommande skyddsområden.

Åtgärder under andra miljömål• Ingen övergödning- Åtgärder för att minska fosfor- och kväveutsläpp till vatten, såsom

odling av fångstgrödor, vårplöjning och anläggande av skyddszoner.- Åtgärder för att minska utsläpp av ämnen med övergödande effekt via

avlopp.- Åtgärder för att minska utsläpp av ammoniak genom regleringar inom

bl.a. djurproduktion och gödselanvändning.

• Giftfri miljö- Åtgärder för att få mer kunskap om utsläpp och förekomst av särskilt

farliga ämnen.- Åtgärder för att minska halterna av bekämpningsmedel i Skånes

vatten.- Åtgärder för att identifiera, riskklassa och sanera förorenade områden.

Punkter för kustvattenkontroll i Skåne

Vattendirektivet & miljöövervakning

2006 - Tre program för övervakning ska vara upprättade:

• Kontrollerande övervakning ger en generell beskrivning av miljötillståndet i våra vatten.

• Operativ övervakning genomförs i de vatten som inte uppnår god vattenstatus samt i de vatten som riskerar att inte uppnå god vattenstatus.

• Undersökande övervakning genomförs i undantagsfall, till exempel vid olyckor, eller i vatten där god vattenstatus inte uppnås och där orsaken till det är okänd.

Områdes skydd, hav och kust

• nationalpark, 1 st (Stenshuvud)• Naturreservat, 46 st • Kommunalt naturreservat, 1 st (Knähaken)• djurskyddsområde. 19 st (sjöfågel och säl) • Strandskydd • Fredningsområden för fisk. • Riksintressen • Ramsar- och Natura 2000-områden

KommunerHavVattenytaSjöar - översiktligt

TätorterAnnan koncentrerad bebyggelseTätort

LandkonturerVäxt&Djurskyddsområde ( prel)Natura 2000 - habitat ( SCI)Natura 2000 - fågel ( SPA)Marint naturreservat ( prel)

40 0 40 80 engelska mil

N

ÖV

S

Marina skyddsområden

Tack

top related