evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken doñana, spanien. 

Evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken Doñana, Spanien.   

Forskningspresentation av Lars Hillström, Fredrik Åhman och Anders

Johansson

• Föräldrarna etablerar en avvägning (trade-off) mellan kvantitet och kvalitet

• En strategi för att justera storlek på familjen är sk kull- reducering (brood reduction).

• Hos vissa arter förekommer aggressivt beteende mellan syskonen, som kan sluta fatalt, sk ’siblicidal brood reduction’.

• Siblicide (ungefär lika med Kainism)

KejsarörnKohäger

Vit pelikan

Kainism (siblicide) hos fåglar

Brun glada

Obligate siblicide

Förekommer ex hos en hel del arter av örnar

Vilken fördel med Cainism?

• Black eagle i Afrika, en studie av Dr Valerie Gargett i Matopos hills, Zimbabwe

• A-ungen visar aggressivt beteende mot unge B strax efter den har kläckt

Cainism

Paradoxen, det fanns ca 4.7 kg mat i boet, av klippgrävlingar (Rock Dassies, släkte Hyrax)

Vilken fördel är det då med Kainism, då det ändå finns tillräckligt med föda?

- Ungarna inom en kull kan ibland slåss häftigt om födan, och detta kan ibland eller ofta, men inte alltid, leda till ungmortalitet.

Kungsörn

Brun glada

Syftet med studien

• (1) att studera samband mellan ’kainism’ (siblicidal behavior) och kullreduktion hos familjer av brun glada,

• (2) att studera ’kainism’ och kullreducering i relation till lokal täthet av en population av brun glada.

Algaida - Låg täthet av glador

Matasgordas - Hög täthet

Biol. Reserva - Medel täthet

Områden med olika täthet av brun glada i Coto Doñana

Chipiona

Sanlúcar B.

El Rocío

Palacio Doñana

Mediterranean Sea

Doñana National ParkBlack Kite´s nesting areas

Matasgordas High Density

Biol. ReserveMedium DensityLa Algaida Low Density

Förväntningar

• 1) Mer kullreducering hos familjer där kainism tidigare hade blivit observerat

• 2) kainism mer vanligt i områden eller habitat med en högre lokal täthet av brun glada.

Brun Glada -Milvus migrans

¤ Medelstor rovfågel, långlivad

¤ Kainism har observerats i tidigare studier i Doñana National Park

¤ Antal ägg, 1-4 ägg

MetoderKainism observerades :1) observationer vid boet, vi noterade beteende hos syskon när vi kom fram till boet, 2) genom att notera sår och pecking marcs* på ungarna i boet.

(*) Dessa är indikationer av tidigare ’slagsmål’ mellan ungarna i boet.

Resultat – Kullreduktion

• Identitet av den unge som strök med - det var den sist kläckta ungen i 87 % av alla dessa bon

Resultat

Av dessa tre variabler, så hade storleksskillnad mellan syskonden starkaste effekten för att förklara närvaro av kullreduktion.

Tabell 1Variabler Std.err p-levelSyskonhierarki/Asynkroni 1.49 0.03Ålder på föräldrar 0.11 0.125Kullstorlek 1.06 0.355___________________________________________N = 33, Wald Chi-square = 11.55, p = 0.009

Resultat – relation mellan kainism och kullreducering

* Kullreducering i 89% av alla bon där kainism observerades tidigare.

* X2-test, noll-hypotes, det fanns ett signifikant samband (X2 = 11,1, p < 0.001) mellan kainism och kullreduktion.

Nesting density

LowMediumHigh

% N

ests

with

bro

od r

educ

tion

1,0

,9

,8

,7

,6

,5

,4

,3

,2

,10,0

Täthet av häckande par

Kul

l red

ucer

ing

F = 3.68, p = 0.035, n = 39

Results – kullreducering och lokal täthet

Nesting density

LowMediumHigh

% F

ratic

idia

l nes

ts70

60

50

40

30

20

10

0

Kainism i relation till lokal täthet av brun gladaResultat

P < 0.05Ordered Heterogeneity test

Sammanfattning av resultat

• En ökad storlekshierarki mellan ungarna var den starkaste variabeln för att förklara kullreduktion

• Det fanns ett klart och tydligt samband mellan kainism och kullreduktion

• Kainism och kullreduktion var mest vanlig i området/habitat med den högsta tätheten av bruna glador.

Slutsatser

• Konkurrensen om maten mellan syskonen, var mest intensiv i området med högst täthet av glador.

SlutsatsFavorisera ökad storlekhierarki mellan syskon i områden med hög täthet.

Detta kan vara en strategi som gör det möjligt till en snabb justering av kullstorleken, om födotillgången skulle avta under säsongen.

Kullreduktion kan vara en mekanism att reglera familjestorleken och kan ha effekter på populationsstorleken i ormrådet.